JÄMFÖRANDE STUDIE AVSEENDE SVENSKA BYGGREGLER OCH DEN EUROPEISKA STANDARDEN EUROKODER Inriktning husbyggnad och betongkonstruktion
|
|
- Britt Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå JÄMFÖRANDE STUDIE AVSEENDE SVENSKA BYGGREGLER OCH DEN EUROPEISKA STANDARDEN EUROKODER Inriktning husbyggnad och betongkonstruktion Emelie Andersson Byggingenjörprogrammet 180 Högskolepoäng Örebro vårterminen 2009 Examinator: Tord Larsson Handledare: Göran Lindberg Extern handledare: Anders Lindén, Grontmij AB COMPARING STUDY CONCERNING SWEDISH CONSTRUCTION RULES AND THE EUROPEAN STANDARD THE EUROCODES, DIRECTION HUSE BUILDING AND CONCRETE CONSTRUCTION.
2
3 Jämförande studie avseende svenska byggregler och den europeiska standarden Eurokoder, inriktning husbyggnad och betongkonstruktion. SAMMANFATTNING Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna. Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när. Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram. Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport. Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär. En av de mest framgående skillnaderna är dock att den europeiska standarden är betydligt mer beskrivande om hur och vad som skall beräknas, vägen till resultatet, medan de svenska byggreglerna endast beskriver det slutgiltiga resultatet. Detta leder till att den europeiska standarden är betydligt lättare att följa och därav även lättare att tillämpa. Nyckelord: Eurokod, Egentyngd, Nyttig last, Snölast, Vindlast. I
4 II
5 Comparing study concerning Swedish construction rules and the European standard the Eurocodes, direction house building and concrete construction. ABSTRACT The European standard is divided in several Eurocodes and these are the future calculation rules that year 2011 becomes mandatory for all carrying constructions within the European Union. They will replace earlier national rules and it is above all Design Regulations (BTR) with associated manuals that are concerned of the Eurocodes. Many factors influence when a transition from Swedish construction rules to Eurocodes will become possible but the most important thing has to do with its access. It is no longer a question if the Eurocodes will begin to be applied, instead when. The aim with this diploma work is to give a general and lucid picture on how the Swedish construction rule divides itself from its euro equivalence, whereupon resemblances and difference will be lifted forward. The comparison has been based on a number of calculations that have been made on a developed reference item, where the parts that concern calculations around the reference item will be checked and compared. Literature study off respective construction rules has been applied to get basis to these calculations. Then the material has been put together in this report. Based on the developed reference item it is emerged that the difference between Swedish construction rules and European standard not are particularly big. One of the most showing differences is that the European standard is more describing about how and what that will be calculated, the way to the result, while the Swedish construction rules only describes the final result. This leads to that the European standard is considerably easier to follow and thereof also easier to apply. Keywords: Eurocode, Self-weight, Imposed loads, Snow loads, Wind actions. III
6 IV
7 FÖRORD Detta examensarbete har utförts under våren 2009 på akademin för naturvetenskap och teknik vid Örebro universitet. Arbetet har skrivits på uppdrag av Grontmij AB i Örebro. Till de som direkt eller indirekt varit inblandade i examensarbetets genomförande vill jag framföra ett varmt tack för all hjälp, stöd och rådgivning. Jag vill framförallt ge ett stort tack till min handledare Anders Lindén på Grontmij. Jag riktar även ett stort tack till alla andra som har hjälp till när frågor har uppkommit under arbetes gång. Örebro, maj 2009 Emelie Andersson V
8 VI
9 BETECKNINGAR OCH TERMINOLOGI Versala latinska bokstäver Belastad area [ ] Olyckslast [] 10 [ ] Betongtvärsnittets totala area [ ], Armeringens sammanlagda tvärsnittsarea [ ] Fältarmering [ ], Minsta tillåtna vertikala armeringsarea [ ],,, Upphängningsarmering [ Exponeringsfaktor Vindstötsfaktor Exponeringsfaktor Termisk koefficient Permanent last [] Egenvikt [] Övre/undre karakteristiskt värde för den permanenta lasten j [] Första ordningens moment inklusive moment av icke avsedd initialkrokighet [] Första ordningens moment vid långtidslast [] Första ordningens moment vid dimensionerande last [] Fältmoment [] VII
10 Moment av vindlast [] Moment av dimensionerande normalkraft och excentricitet [],, Dimensionerande normalkraft [/] Bärförmåga vid centriskt tryck [] Karakteristiskt värde för spännkraft [] Variabel last [] Koncentrerad last [] Karakteristiskt värde för en variabel huvudlast 1 [] Karakteristiskt värde för den samverkande variabla lasten i [] Karakteristiskt värde för snölast [/ ] Snölastens grundvärde på mark [/ ] Tvärkraft [] Utvändig vindlast [/ ] Karakteristiskt värde för vindlast [/ ] Gemena latinska bokstäver / Bredd [] Täckande betongskikt [] Centrumavstånd [] Topografifaktor Formfaktor för utvändig vindlast VIII
11 Råhetsfaktor för terräng Effektiva höjden i ett tvärsnitt [] Excentricitet [] Dimensionerande värde för betongens tryckhållfasthet [] Dimensionerande värde för betongens tryckhållfasthet [] Dimensionerande värde för armeringsstålets draghållfasthet [] Dimensionerande värde för armeringsstålets draghållfasthet [],,, Höjd [] Reduktionsfaktor för belastad area Koefficienter som beror av betongens och armeringens hållfasthetsklasser samt förhållandet /, q Turbulensfaktor Terrängfaktor Längd [] Knäckningslängd [] Turbulensintensitet Relativt moment Kraft för att beräkna moment och tvärkraft [/] Dimensionerande last [/] Egentyngd [/] IX
12 Karakteristisk värde för en jämt utbredd last och på vindens hastighetstryck [/ ],.,. Nyttig last [/] Nyttig last, bunden [/] Nyttig last, fri [/] Nyttig last, kategori A [/] Nyttig last, kategori B [/] Karakteristiskt hastighetstryck [/ ] Referenshastighetstryck [/ ] ö Snölast [/] Samlingslast [/] Vindlast [/] Vistelselast [/] Snölast på tak [/ ] Karakteristiskt värde för snölast på mark [/ ], Referensvindhastighet [/] Medelvindshastighet [/] Referensvindhastighet [/] Avstånd från mark till betraktad bärverksdel [] Råhetsparameter [] Råhetsparameter för terrängtyp II [] Inre hävarm [] X
13 Höjden under vilken exponeringsfaktorn är konstant för olika terrängtyper [] Gemena grekiska bokstäver Reduktionsfaktor för belastad area Terrängparameter Tunghet [/, / ] Partialkoefficient beroende på säkerhetsklass Partialkoefficient Formfaktor Luftens densitet [/ ] ø Diameter på armeringsjärn [] Kryptal Effektivt kryptal Lastreduktionsfaktor Lastreduktionsfaktor, kombinationsvärde Mekaniskt armeringsinnehåll Terminologi Boverkets handbok om betongkonstruktioner Boverkets konstruktionsregler, regelsamling för konstruktion Boverkets handbok om snö- och vindlast XI
14 XII
15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ABSTRACT FÖRORD BETECKNINGAR OCH TERMINOLOGI I III V VII 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Metod Avgränsning REFERENSOBJEKT BERÄKNINGSGÅNG Laster Egentyngd Nyttig last Snölast Vindlast Dimensionerande lastkombinationer Armering Horisontell armering Upphängningsarmering Vertikal armering RESULTAT Laster Egentyngd Nyttig last Snölast Vindlast Dimensionerande lastkombinationer Armering Horisontell armering och upphängningsarmering Vertikal armering DISKUSSION & SLUTSATS Diskussion
16 5.2 Slutsats REFERENSER BILAGOR
17 1 INLEDNING Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa innehåller beräkningsregler för dimensionering av bärverk till byggnader och anläggningar. Beräkningsreglerna kommer år 2011 bli obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom EU. De kommer att ersätta tidigare nationella regler, vilket bland annat innebär att Boverkets konstruktionsregler (BKR) på sikt kommer att upphöra att gälla. Det nya regelverket kommer att förändra vardagen för många. Konstruktören är vanligtvis den som mest och direkt berörs av övergången och själva tillämpningen av Eurokoderna. Införandet påverkar i huvudsak alla konstruktörer/konstruktionsfirmor, oavsett storlek och projekt. Nu är det inte längre en fråga om, utan när det är dags att börja använda Eurokoderna. (SIS, Swedish Standards Institute, 2009) 1.1 Bakgrund Arbetet med framtagning av Eurokoder har pågått under en längre tid och startade inom en EG-grupp för att sedan flyttas över till den europeiska standardiseringsorganisationen CEN. I dag har CEN nationella standardiseringsorgan i ett tjugotal europeiska länder, vilka kallas för CEN- medlemmar. Eurokoderna gavs i sin första version ut i form av en europeisk förstandard, ENV istället för en europastandard, EN. Anledningen till detta var att CEN- medlemmarna då endast behövde annonsera att de fanns att tillgå, respektive CEN- medlem fick alltså bestämma vad man skulle göra med dem. Eurokoderna är uppbyggda av parametrar varav ett antal är så kallade nationellt valda parametrar, NDP. Dessa har lämnats öppna för nationella val och ska tillämpas av landet i fråga och arbetet med NDP-valen bedrivs i arbetsgrupper eller av särskilda utredningsmän. När val av NDP är klara skall dessa publiceras i en nationell bilaga, en NA- bilaga. 3
18 En Eurokod ska inom två år från det att den kommit från CEN vara fastställd som svensk standard och innehålla en nationell bilaga. Eventuella motstridande standarder och regler får vara kvar i ytterligare tre år. Det finns många faktorer som inverkar på när en övergång till Eurokoderna är aktuell. De viktigaste faktorerna har att göra med tillgänglighet av standarderna samt beräkningsprogram men de är även beroende av marknadssituation och myndighetsregler. Eurokoderna är precis som alla andra standarder i grunden helt frivilliga dokument. Det är det sätt varpå intressenterna refererar till dem som ger dem deras legala status. (SIS, Swedish Standards Institute, 2009) 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från den europeiska standarden. Utifrån ett referensobjekt har flertalet beräkningar utförts och med avseende på dessa har likheter och olikheter tagits fram. 1.3 Metod Detta examensarbete genomfördes på Grontmij AB:s kontor i Örebro med handledning av Anders Lindén som är projektledare på avdelningen bygg och konstruktion. Arbetsgången är följande: 1. I samråd med Grontmij och handledare på universitet har lämpligt referensobjekt samt de beräkningar som skall utföras tagits fram. 2. Litteraturstudium av de delar ur de svenska byggreglerna- respektive europeiska standarden som berör beräkningen av referensobjektet i fråga. 4
19 3. Beräkning av det framtagna objektet enligt svenska byggregler och europeisk standard. Beräkningen innefattar framtagning av laster, lastnedräkning samt framtagning av armeringsinnehåll. 4. Arbetet avslutas med en jämförande studie kring resultatet av de båda beräkningsgångarna. 1.4 Avgränsning Rapporten omfattar en jämförelse vad gäller svenska byggregler och den europeiska standarden Eurokod med inriktning husbyggnad och betongkonstruktion. Där jämförelsen baserades på ett specifikt referensobjekt som upprättades för examensarbetet i fråga. Endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet har granskats och jämförts. Vid beräkningarna har ingen hänsyn tagits till diverse öppningar i byggnaden, såsom fönster och dörrar. Vid dimensionering av armeringsinnehåll har endast den armering som direkt påverkas av vindlast (vertikal armering), den armering som skall uppta den last som kommer uppifrån (horisontellarmering) samt den armering som skall ta upp last från bjälklag (upphängningsarmering) beaktats, övrig armering granskas ej. 5
20 6
21 2 REFERENSOBJEKT Det byggnadsobjekt som har skapats för denna jämförelse är en väggskiva belägen i ett tänkt tvåvåningshus som är lokaliserat i bostadsområdet Näsby i Örebro kommun. I byggnaden finns det butiker på bottenplan, kontor på våningsplan ett samt bostäder på våningsplan två. Se figur 1. Byggnaden har en stomme av betong som består av pelare på bottenplanets utsidor medan resterande bärande delar är väggskivor. Den väggskiva som har studeras är placerad på långsidan av våningsplan ett och har måtten 6000x 2750x 200 mm och den har en lastbredd på 3,5 m, se figur 2. Väggskivan är belastad av egentyngd, nyttig last, snölast samt vindlast. Eftersom byggnaden består av pelare på bottenplan, med c/c 6,0 m, hängs bjälklaget på våningsplan ett upp i väggskivan vilket kräver en så kallad upphängningsarmering. Figur 1 Materialsektion för berörda delar av byggnadsobjekt. 7
22 Den betong som har använts tillhör hållfasthetsklass C 25/30, armeringsstålet är av typen B500B och byggnaden tillhör säkerhetsklass 3. Byggnadens längd är 30 m, har en totalhöjd på 10,5 m samt en taklutning på 14. Figur 2 Elevation av byggnadens långsida. I figur 3 illustreras hur byggnaden har delats in i olika nivåer för att genomföra en lastned- räkning. Figur 3 Indelning av nivåer i byggnadsobjekt. Nedan följer en beskrivning om vilka laster som ingår i de olika nivåerna: Nivå 1: Egentyngd av takbjälklag och snölast. 8
23 Nivå 2: Nivå 1 och egentyngd av väggskiva. Nivå 3: Nivå 2, egentyngd av bjälklag, egentyngd av en ½ väggskiva samt nyttig last. Nivå 4: Nivå 3, egentyngd av en ½ väggskiva, egentyngd av bjälklag samt nyttig last. 9
24 10
25 3 BERÄKNINGSGÅNG Beräkningar utförda enligt svenska byggregler återfinns i bilaga 1 och i bilaga 2 finns beräkningar genomförda enligt europeisk standard. 3.1 Laster Svenska byggregler Det finns flertalet lasttyper och dessa ger i sin tur olika inverkan på en konstruktion. Bland annat förekommer egentyngd, nyttig last av inredning och personer, snölast och vindlast. En lasts varaktighet har olika inverkan på ett byggmaterials hållfasthetsegenskaper därför skiljer man på permanenta- och variabla laster samt laster av olyckstyp. En variabel last innebär att den kan förändras, en permanent last är bestående och en last av olyckstyp förekommer mycket sällan. En dynamisk analys kan genomföras för att ta reda på hur en last varierar med tiden. Dock är detta mycket komplicerat, så för variabla laster väljs ett värde som enligt statistiken endast överskrids en gång vart 50:e år och permanenta laster bygger på ett medelvärde eftersom dess spridning är mycket liten. Detta värde kallas för lastens karakteristiska värde. Variabla laster som förekommer samtidigt reduceras med en reduktionsfaktor på grund av att sannolikheten är mycket liten att dessa skall förekomma med sina maximalvärden samtidigt, vilket ger lasten ett så kallat vanligt värde. En byggkonstruktion kan påverkas av bundna och fria laster, de bundna lasterna sprids ut på en hel konstruktionsdel medan den fria lasten placeras där den ger störst inverkan. Europeisk standard Laster skall klassificeras med avseende på dess variation i tiden enligt följande: Permanenta laster (), t.ex. egentyngd av bärverk och tyngd av fast utrustning. Variabla laster (), t.ex. nyttig last, snölast och vindlast. Olyckslaster (), t.ex. vid explosion och påkörning av fordon. 11
26 En permanent lasts karakteristiska värde skall vid små variationer tillämpas ett enda värde på medan det skall tillämpas två värden vid stora variationer, nämligen, och,. Variationerna kan försummas om de inte växlar markant under bärverkets livslängd och då väljs ett medelvärde för. Det karakteristiska värdet på en variabel last skall antingen bestå av ett övre värde med avsedd sannolikhet att inte överskridas, ett undre värde som skall uppnås eller ett nominellt värde som skall användas när statisk fördelning inte är känd. För olyckslaster anpassas det dimensionerande värdet efter aktuellt projekt. Eftersom sannolikheten att de variabla lasterna skall förekomma med sina maximalvärden samtidigt är mycket liten reduceras lasterna med en reduktionsfaktor. Denna reduktionsfaktor är ett så kallat kombinationsvärde som tillämpas för verifiering i brottgränstillstånd och i irreversibla brukgränstillstånd. Nedan följer en beskrivning av de delar tillhörande de laster som har använts vid beräkningarna i denna jämförelse Egentyngd Svenska byggregler Egentyngd av byggnadsverksdelar skall antas vara en permanent och bunden last ( 1,0). Tyngden av sådana byggnadsdelar som lätt kan avlägsnas, flyttas eller kompletteras skall räknas som variabel fri last (Boverket, 2003, s. 49). Denna tyngd skall även den därefter räknas som permanent, alltså med 1,0. Egentyngden per volymenhet, ytenhet och längdenhet bestäms med utgångspunkt från materialets tunghet, som oftast anges i /. Europeisk standard Egentyngd av byggnadsverk bör i de flesta fall anges med ett enda karakteristiskt värde och beräknas utgående från nominella mått och karakteristiska värden för tunghet. Egentyngd av byggnadsverk innefattar tyngden av bärverket och icke bärande delar inklusive 12
27 fasta installationer liksom tyngden av jord och ballast (CEN/ TC 250, 2002, s. 15). För de material där tyngden ej fanns angiven i den europeiska standarden valdes värden enligt svenska byggregler Nyttig last Svenska byggregler Nyttig last skall antas vara en variabel last och dessa är indelade i olika lastgrupper. I denna jämförelse har lastgrupp 1, vistelselast och lastgrupp 2, samlingslast använts. Vertikal last av inredning och personer består av två delar en utbredd last samt en koncentrerad last, vars last inte behöver kombineras med andra variabla laster. Den utbredda lasten består av en bunden- och en fri del. Lastgrupp Utbredd last (kn/m 2 ) Bunden lastdel Utbredd last (kn/m 2 ) Fri lastdel Koncentrerad last (kn) q k ψ q k ψ Q k ψ Vistelselast 0,5 1,0 1,5 0,33 1,5 0 Samlingslast 1,0 1,0 1,5 0,5 3,0 0 Tabell 1 Karakteristisk last och lastreduktionsfaktor för nyttig last. Den nyttiga last som ingår i de ovan nämnda lastgrupperna gäller inte vid en belastad area som är större än 15 m 2 för lastgrupp 1 och 30 m 2 för lastgrupp 2. Lasten ska då reduceras genom att lastvärdena förutsätts avta linjärt ned till 0,7 av tabellens värden vid en belastad area som är tre gånger större än de angivna. (Boverket, 2003, s. 52) Europeisk standard Nyttig last för byggnader är de laster som uppkommer vid brukandet och skall klassificeras som variabel fri last såvida inte annat anges. (CEN/ TC 250, 2002, s. 17) Vid bestämning av nyttig last bör bjälklags- och takytor delas in i kategorier med avseende på dess användning och i denna jämförelse har kategori A och B använts, se tabell 2. 13
28 Kategori Användningsområde Utbredd last (kn/m 2 ) Koncentrerad last (kn) ψ 0 q k Q k A ä. 2,0 2,0 0,7 B 2,5 3,0 0,7 Tabell 2 Karakteristisk last och lastreduktionsfaktor för nyttig last. Den nyttiga last som ingår i de ovan nämnda kategorierna kan reduceras med en reduktionsfaktor som beror på de areor som bärs upp av den aktuella bärverksdelen. För kategori A och B gäller: 1,0 där: lastreduktionsfaktorn 0,7 10 belastad area Snölast Svenska byggregler Snölast skall antas vara variabel- och bunden last och den skall bestämmas som tyngden per horisontell area. Vid bestämning av snölast skall även inverkan av byggnadsverkets form och snöanhoppningar till följd av vindpåverkan, ras och glidning beaktas. (Boverket, 2003, s. 62) Snölast beräknas enligt följande formel: 14
29 Grundvärden för snölast på mark baseras på den snölast som i genomsnitt återkommer en gång vart 50: e år, den så kallade 98 % - fraktilen, samt byggnadens placering i landet. Formfaktorn beror av takets utformning och lutning och den termiska koefficienten beror av energiförluster genom taket. För bostadsområdet Näsby gäller följande värden: För sadeltak med en lutning på 14 : 0,8 Vid tak med stor isolerande förmåga: 1,0 För Örebro kommun: 2,5 / Vid 2,5 / : 0,7 Europeisk standard Snölast skall klassificeras som en variabel, bunden last och för en varaktig/ tillfällig dimensioneringssituation beräknas den enligt följande formel: μ Vid sadeltak fås två värden på formfaktorn, och, dessa utläses och beräknas genom tillämpning av tabell 3 och gäller för snö som inte hindras från att glida av taket. är formfaktorn för den snö som anhopas på läsidan medan är där det samlas störst mängd snö, nämligen på lovartssidan. Tabell 3 Formfaktorer för snölast på tak. (CEN/TC 250, 2003) Exponeringsfaktorn beror av aktuell topografi kring byggnadsverket och området Näsby tilldelas normal topografi. Detta innebär att snön endast i undantagsfall blåser av en byggnad. Den termiska koefficienten används för att beakta minskningen av snölast på tak 15
30 som beror av energiförluster genom taket. I de nationellt valda parametrarna står det att för byggnadsverk som tillhör säkerhetsklass 3 skall grundvärden för snölast på mark tillämpas enligt figur 4. Värdena är baserade på den snölast som återkommer en gång vart 50:e år. Figur 4 Snözoner för snölast på mark,. (CEN/TC 250, 2003, s. 53) För de fall det krävs noggrannare uppgifter kan det karakteristiska värdet för snölast på mark bestämmas med statisk analys av en serie snölastsdata uppmätta under många år inom ett väl skyddat område nära byggplatsen. (CEN/TC 250, 2003, s. 12) För bostadsområdet Näsby gäller följande värden: Från tabell 7: 0,8 Från tabell 7: 0,8 0,8 För normal topografi: 1,0 Vid tak med stor isolerande förmåga: 1,0 16
31 För Örebro kommun: 2,5 / Vid 2,5 / : 0, Vindlast Svenska byggregler Vindlast skall antas vara en variabel last och får betraktas som bunden inom ramen för de variationer som ges för olika formfaktorer. Vid beräkning av vindlast får antas att vindriktningen är horisontal, men i övrigt godtycklig. (Boverket, 2003, s. 65) Vindens hastighet är beroende av terrängens utformning så landskapens utseenden har indelats i olika terrängtyper. Det finns fyra olika terrängtyper och området Näsby beräknas tillhöra terrängtyp II, vilket är en öppen terräng med små hinder. Terrängen definieras av råhetsparametern, terrängparametern samt höjden under vilken exponeringsfaktorn är konstant för olika terrängtyper. För terrängtyp II gäller nedanstående värden: 0,19 0,05 4 Vindlast beräknas enligt följande formler: där: 1 ln 17
32 0,5 Formfaktorn varierar genom vindriktning samt belastade byggnadsdelars- och föremåls form. Vindstötsfaktorn beror av byggnadens höjd och terrängens råhetsparameter. För att bestämma värdet på exponeringsfaktorn används terrängparametern, terrängens råhetsparameter och den höjd över mark till den punkt på byggnaden där vindlasten skall bestämmas. Återstående värden för bostadsområdet Näsby är: Luftens densitet: 1,25 / För Örebro kommun: 23 / Vid vindlast: 0,25 Europeisk standard Om inget annat anges bör vindlast klassificeras som en variabel bunden last och utvändig vindlast beräknas enligt uttrycket: Beräkning av det karakteristiska hastighetstrycket För väggar på lovartssidan av byggnader med rektangulär planform får utvändigt vindtryck antas variera stegvis över väggens höjd. Därvid antas att trycket på de horisontella strimlorna är konstant över strimmelhöjden. Referenshöjd för aktuell strimla är höjden till dess överkant. Indelningen i strimlor beror av förhållandet /. (CEN/ TC 250, 2005, s. 32) För byggnader som detta referensobjekt där antas hastighetstrycket bestå av en enda strimla, se figur 5. 18
33 Figur 5 Samband mellan,, och hastighetstryck. (CEN/ TC 250, 2005) beräknas som följer: 1 7 0,5 där: För att få fram turbulensintensiteten måste både turbulensfaktorn och topografifaktorn vara kända. tilldelas alltid ett rekommenderat värde på 1,0. Om topografin ökar vindhastigheten med mer än 5 % skall topografifaktorn beräknas men för området Näsby är detta ej aktuellt utan även tilldelas ett rekommenderat värde på 1,0. Råhetsparametern samt höjden under vilken exponeringsfaktorn är konstant för olika terrängtyper beror av vilken terrängtyp ett byggnadsverk tillhör. Enligt den europeiska standarden finns det fem olika terrängtyper där Näsby även här beräknas tillhöra terrängtyp II, se tabell 4. 19
34 Tabell 4 Terrängtyper och terrängparametrar. (CEN/ TC 250, 2005) Luftens densitet, 1,25 / Medelvindshastigheten på höjden över mark beror på terrängens råhet, topografi samt referensvindhastigheten. För att bestämma värdet på terrängens råhet tillämpas formel: ln Vilken är baserad på en logaritmisk vindhastighetsprofil som beaktar medelvindshastighetens variation. Terrängfaktorn beror av råhetslängden samt råhetslängden för terrängtyp II, och beräknas enligt följande formel: 0,19,, Liksom för beräkning av turbulensintensiteten tilldelas det rekommenderade värdet 1,0. Referensvindhastigheten beror av byggnadens placering i landet och för Örebro kommun gäller 23 /. 20
35 Beräkning av den utvändiga formfaktorn är en formfaktor för utvändig vindlast som beror på storleken av den belastade arean och ges i tabell 5. Tabell 5 Formfaktorer för utvändig vindlast för vertikala väggar på byggnader med rektangulär planform. (CEN/ TC 250, 2005, s. 35) För att få fram värdet på, för detta beräkningsexempel är det värdet på, som skall tillämpas på grund av att de är avsedda att användas vid dimensionering av bärverket som helhet, måste förhållandet mellan / vara känt. Där är den totala höjden och dess bredd. Formfaktorn beror av vindens riktning och belastade byggnadsdelars form. För lovartssida gäller zon D, se figur 6. Figur 6 Zonindelning och beteckningar för vertikala väggar. (CEN/ TC 250, 2005, s. 34) Enligt Kamal Handa, docent på Chalmers tekniska högskola ska formlerna för beräkning av vindlast i Eurokod 1: Laster på bärverk- Del 1-4: Allmänna laster- Vindlast ej tillämpas. Detta på grund av att de ger ett hastighetstryck som är jämt fördelat över en byggnad. Detta är inte korrekt då hastighetstrycket ökar med höjden. Inte heller tabell NA 2a, som de Nationellt valda parametrarna hänvisar till, ska användas för även denna ger ett jämt fördelat 21
36 hastighetstryck utmed hela byggnaden. För att beräkna vindlast hänvisar Kamal Handa till BSV. Detta är dock inget som benämns i den europeiska standarden för vindlast utan endast ett uttalande så för att en jämförelse av de två standarderna skall vara möjlig har Handas uttalande inte påverkat beräkningarna, utan den beräkningsgång som finns angiven i den europeiska standarden har alltså tillämpats. 3.2 Dimensionerande lastkombinationer Svenska byggregler De kombinationer av lasteffekt och bärförmåga som ger den ogynnsammaste inverkan på en konstruktion och som kan förekomma samtidigt när konstruktionen uppförs eller under dess livslängd ska beaktas (Boverket, 2003, s. 35). Därför ska de laster som uppträder på en byggnadsdel knytas till en dimensionerande lastkombination och för en konstruktionsdel kan flera kombinationer förekomma där samtliga måste kontrolleras. Eftersom sannolikheten är mycket liten att laster verkar med sina maximalvärden samtidigt väljs en av lasterna till huvudlast, vilken multipliceras med den högsta partialkoefficienten. De resterande lasterna multipliceras lägre partialkoefficienter. I tabell 6 visas de delar av lastkombination 1 och 3 som är intressanta med avseende på de laster som det jämförande objektet är utsatt för. Nedan betecknas γ f med siffror. TOTALA LASTEN LASTKOMBINATION Lasttyper 1 3 Permanent last bunden last, G k fri last, G k Variabel last en variabel last, Q k övriga variabla laster, vanligt värde, ψq k 1,0 1,3 1,0 1,15 Tabell 6 Delar av lastkombination och samt tillhörande partialkoefficienter. 22
37 Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd i allmänhet innehåller totalt fyra olika kombinationer och dessa är numrerade från 1 till och med 4. I denna jämförelse beaktas endast lastkombination 1 och 3. Lastkombination 1 är vanligtvis dimensionerande och lastkombination 3 kan vara dimensionerande, om de variabla lasterna är små i förhållande till de permanenta (Boverket, 2003, s. 41). Europeisk standard De lastkombinationer som skall beaktas i de aktuella dimensioneringssituationerna bör vara tillämpliga för de brukbarhetskriterier och funktionskriterier som skall verifieras. (CEN/ TC 250, 2002, s. 25) För lastkombinationer i brottgränstillstånd har kombinationerna indelats beroende på dimensioneringssituation, vilka är varaktiga, tillfälliga, exceptionella samt seismiska. Varaktiga situationer avser förhållanden vid normal användning. Vid utförandeskede eller reparation är dimensioneringssituationen tillfällig. Exceptionella dimensioneringssituationer innefattar olika typer av olyckslast, t.ex. brand och explosion och seismiska dimensioneringssituationer tillämpas vid t.ex. jordbävning. För dimensionering av bärverksdelar i brottgränstillstånd för en varaktig dimensioneringssituation som inte innefattar geotekniska laster, vilket är det som gäller för detta referensobjekt, skall ekvation 6.10a samt 6.10b i tabell 7 tillämpas. För samtliga laster i detta beräkningsexempel har ogynnsamma lastvärden valts. Tabell 7 Dimensioneringsvärden för laster. (CEN/ TC 250, 2002, s. 82) 23
38 Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i brottgränstillstånd skall säkerhetsklassen för ett byggnadsverk beaktas med hjälp av partialkoefficienten, enligt de nationellt valda parametrarna. För säkerhetsklass 3, som detta referensobjekt tillhör, är 1, Armering Nedan följer en beskrivning av beräkningsgången för vardera armeringstyp Horisontell armering Svenska byggregler Enligt BBK finns det två typer av skivor, höga balkar och horisontalstödda skivor. Detta beräkningsexempel är för den horisontella armeringen en hög balk och för att en skiva ska få betraktas som detta måste följande villkor gälla: 1.5 1,5 0,55 1,5 Där är största böjmoment i spannet, är största tvärkraft vid upplag beräknade under förutsättning av fri uppläggning vid båda stöden och är total balkhöjd. Den erforderliga armeringsarean för böjarmering i fält beräknas enligt: Där är dimensionerande fältmoment, är inre hävarm, d.v.s. avståndet mellan fältarmeringens tyngdpunkt och tryckresultanten och är dimensionerande värde för armeringsstålets draghållfasthet. 24
39 Vid lastangrepp i balkens överkant med en jämt fördelad last gäller: 0,65 0,2 0,65 0, ,65 0,05 Vid lastangrepp i balkens underkant med en jämt fördelad last gäller: 0,45 0,4 0,45 0, ,45 0,1 Förklaringen till att den inre hävarmen ges lägre värden vid lastangrepp i underkant balk är att krafterna i upphängningsarmeringen överförs till betongbalken längs hela dess längd. Härav uppstår ett antal bågar mellan sprickorna vilka var och en belastas av nedåtriktade krafter med följd av att bågarna blir tryckta. (AB Svensk Byggtjänst, 1990, s. 706) Europeisk standard I Eurokod 2 finns det inte en angiven beräkningsmetod för att få fram totalt armeringsinnehåll i en väggskiva utan bara hur man räknar ut armering för en balk. Detta innebär att man i ett jämförande perspektiv inte får en rättvis bild av armeringsinnehållet för horisontell armering så därför beräknas armeringen för bjälklag enligt samma fackverksmodell som finns angiven i BBK, se avsnitt svenska byggregler Upphängningsarmering Svenska byggregler All last som angriper under nivån från skivans underkant tas upp av särskild vertikal upphängningsarmering, dimensionerad och inlagd enligt samma principer som för en hög balk. (Boverket, 2004, s. 195) Den erforderliga armeringsarean för upphängningsarmering beräknas enligt: 25
40 Där är dimensionerande last av nivå 4 och är dimensionerande värde för armeringsstålets draghållfasthet. Europeisk standard I Eurokod 2 finns det inte en angiven beräkningsmetod för att få fram totalt armeringsinnehåll i en väggskiva utan bara hur man räknar ut armering för en balk. Detta innebär att man i ett jämförande perspektiv inte får en rättvis bild av armeringsinnehållet för upphängningsarmering så därför beräknas armeringen för bjälklag enligt samma fackverksmodell som finns angiven i BBK, se avsnitt svenska byggregler Vertikal armering Svenska byggregler Vid fastställande av vertikal armering beräknas ytterligare en typ av lastkombination nämligen en kombination som endast består av last från egentyngd och vindlast. Denna lastkombination beräknas för att ta reda på hur byggnaden påverkas av laster när den står tom, då det inte existerar någon nyttig last. Snölasten tas inte heller med i beräkningarna för att få största möjliga inverkan från vindlast. Vid transversell last (vindlast) dimensioneras tvärsnittet för böjning genom tryckkraften och momentet /. är första ordningens moment inklusive moment av icke avsedd initialkrokighet och erhålls genom interpolering av tabell 8. För att göra denna interpolering måste / och / vara kända. Tabell 8 Värdet på. Källa (Boverket, 2004, s. 173) 26
41 Bärförmågan vid centriskt tryck beräknas enligt följande ekvation: Där koefficienterna, och bestäms ur tabell 9 och beror av betongens och armeringens hållfasthetsklasser samt förhållandet /. Tabell 9 Koefficienter, och. (Boverket, 2004, s. 172) Det effektiva kryptalet beräknas som följer: Där fås ur tabell 10 och beror av vilken miljö betongen utsätts för, är första ordningens moment vid långtidslast och är första ordningens moment vid dimensionerande last. 27
42 Tabell 10 Kryptalet vid olika typer av miljöer. (Boverket, 2004, s. 43) Av det moment som är dimensionerande av ( multiplicerat med excentriciteten) samt / bestäms det totala armeringsinnehållet enligt följande ekvation:, Europeisk standard Tvärsnittets armering dimensioneras med avseende på det största momentet av det moment vindlasten ger upphov till och det moment som tryckkraften och dess excentricitet bildar. Det totala armeringsinnehållet bestäms enligt följande formel:, För dimensionering av vertikal armering finns det ett minsta krav på armeringsinnehåll, fördelat över väggskivans båda sidor, och detta beräknas enligt formel:, 0,002 Avståndet mellan två vertikala armeringsstänger bör ej överstiga det mindre av 400 mm och 3 gånger väggskivans tjocklek. 28
43 4 RESULTAT Resultaten är uppdelade efter beräkningsgången för respektive tillvägagångssätt enligt svenska byggregler samt europeisk standard. 4.1 Laster Angående laster kan man generellt säga att laster enligt europeisk standard i regel blir större än de som fås genom tillämpning av svenska byggregler. Grundvärdena för de olika lasterna är i stort sätt densamma men vid insättning i formler läggs en större säkerhet bakom lasterna. Nedan följer en redovisning av resultatet för vardera lasttyp Egentyngd Vad det gäller egentyngden är det mest logiskt att ett byggnadsmaterial inte väger olika beroende på i vilket land materialet vägs, vilket även stämmer överens med resultatet då dess skillnader var näst intill obefintliga. Många materials tunghet återfanns ej i den europeiska standarden varvid värden ur de svenska byggreglerna tillämpades Nyttig last Beroende på byggnadsverkets användningsområde är både europeisk standard och de svenska byggreglerna indelade i olika kategorier/ grupper. För de svenska byggreglerna användes i denna jämförelse lastgrupp 1, vistelselast och lastgrupp 2, samlingslast och för den europeiska standarden användes kategori A som gäller för bostäder och dylikt samt kategori B som är ämnade för kontorslokaler. Det första man lägger märke till vad gäller den nyttiga lasten är att den utbredda lasten enligt den europeiska standarden inte är uppdelad i en fri- och bunden del som den är i BKR. Dock är värdena för dem detsamma då lastgrupp 1 och kategori A får ett totalt värde av den nyttiga lasten på 2,0 / och lastgrupp 2 och kategori B ges det totala värdet 2,5 /. 29
44 Även lastreduktionsfaktorn skiljer sig åt. Enligt europeisk standard är reduktionsfaktorn ett s.k. kombinationsvärde som används vid brottgränstillstånd och detta ges för nyttig last, oavsett kategori, värdet 0,7. Medan reduktionsfaktorn enligt BKR beror av lastgrupp och om den utbredda lasten är bunden eller fri. Nedan följer exempel för hur stor skillnaden blir för laster med vanligt värde för de båda tillvägagångsätten: Enligt BKR (Vistelselast): 0,5 1,0 1,5 0,33 1,0 / Enligt Europeisk standard (Kategori A): 2,0 0,7 1,4 / Nyttig last kan reduceras enligt båda tillvägagångssätten men enligt den europeiska standarden får en reducering göras oavsett belastad area. Enligt BKR måste den belastade arean vara större än 15 m 2 för lastgrupp 1 och större än 30 m 2 för lastgrupp 2. I figur 7 illustreras hur reduktionsvärdet skiljer sig beroende på belastad area och beräkningsgång, där vistelselast och samlingslast tillhör de svenska byggreglerna. Reduktionsfaktor 1,2 Lastreduktioner 1 0,8 0,6 0,4 Vistelselast Samlingslast Europeisk standard 0, Belastad area Figur 7 Reduktionsvärdet och fördelat över olika belastade areor. Vid europeisk standard ges samma reduktionsvärde oavsett kategori/grupp, vilket resulterar i att endast ett värde är utritat i figur 7. 30
45 4.1.3 Snölast Formlerna för de båda tillvägagångssätten är: Enligt BSV: μ Enligt Europeisk standard: μ För Örebro kommun gäller ett grundvärde för snölast på mark på 2,5 / för både europeisk standard och de svenska byggreglerna. Även den termiska koefficienten, som beror av takets isolerande förmåga, används på samma sätt för de båda formlerna. Enligt BSV och europeisk standard skall tilldelas ett värde på 1,0 om inte snön på taket kan smälta förorsakad av värmeförlust. Det man genast lägger märke till är att den europeiska standarden använder sig av en term som BSV inte använder, nämligen exponeringsfaktorn. Denna term beror av omgivningens topografi och för Näsby gäller en s.k. normal topografi ( 1,0). Detta innebär att snön endast i undantagsfall kan blåsa av ett byggnadsverk. Det finns även vindutsatt topografi för öppen terräng ( 0,8) och skyddad topografi där byggnadsverket är omringat av träd och/ eller högre byggnadsverk ( 1,2). Det enda som skiljer de båda åt vad det gäller slutresultatet är att den europeiska standarden, oavsett taklutning, använder sig av två formfaktorer μ. Vid tillämpning av BSV används endast två formfaktorer vid en minsta lutning på
46 Formfaktor 1,8 Formfaktorer 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Svensk standard µ1 Svensk standard µ2 Europeisk standard µ1 Europeisk standard µ2 0,4 0, Taklutning Figur 8 Formfaktorn μ:s fördelning med avseende på takets lutning. Enligt figur 8 framgår det tydligt att intervallet mellan μ och μ är betydligt större vid europeisk standard än vid sin svenska motsvarighet. Det framkommer även att skillnaden mellan μ är obefintlig i jämförelse med formfaktorn μ. Skillnaden vad gäller formfaktorn gör att det dimensionerande värdet för snölast enligt de båda beräkningsgångarna blir: Enligt BSV: 2,0 / Enligt Europeisk standard: 2,93 / Vindlast Formlerna för de båda tillvägagångssätten är: Enligt BSV: Enligt Europeisk standard: En stor faktor som skiljer dem båda åt är att, avstånd från mark till betraktad bärverksdel, enligt den europeiska standarden är densamma som den totala höjden av en byggnad där. Hastighetstrycket blir alltså jämt fördelat över hela byggnadsverket tillskillnad från 32
47 tillämpning av BSV som ger ett konstant hastighetstryck upp till för att sedan stiga med höjden. Hastighetstryckets fördelning vid andra förhållanden mellan och ges i figur 9. Figur 9 Samband mellan,, och hastighetstryck. (CEN/ TC 250, 2005) Vindhastigheten är beroende av terrängens utformning och den europeiska standarden har delat in dem i fem olika terrängtyper medan det finns fyra terrängtyper i BSV. Skillnaden är att terrängtyp I enligt BSV, som innefattar öppen terräng med få eller inga hinder som exempelvis kuster och stränder vid öppet vatten, har delats upp i den europeiska standarden till terrängtyp 0 och I. För europeisk standard innefattar terrängtyp 0 havs- eller kustområde exponerat för öppet hav och terrängtyp I inrymmer sjö eller plant och horisontellt område med försumbar vegetation och utan hinder. Detta är dock inget som berör referensobjektet då det tillhör terrängtyp II enligt både europeisk standard och svenska byggregler. Det som skiljer sig vad gäller terrängtyp II är att har minska från 4 m till 2 m i den europeiska standarden. 33
48 I formeln för att beräkna terrängfaktorn ( 0,19,, ) enligt europeisk standard finns termen 0,19 och denna är identisk med terrängparametern som finns given i BSV. Man kan tydligt se att oavsett terrängtyp blir värdet på detsamma som för. För Näsby gäller terrängtyp II vilket ger ett 0,05 om detta värde sätts in i formeln för terrängfaktorn ges värdet 0,19, vilket är detsamma som för terrängparametern i BSV. Vid beräkning av referenshastighetstrycket använder man sig av referensvindhastigheten vid tillämpning av BSV medan man enligt europeisk standard brukar ett medelvärde på referensvindhastigheten. består förutom referensvindhastigheten av råhetsfaktorn samt topografifaktorn. Formeln för råhetsfaktorn påminner väldigt mycket av formeln för exponeringsfaktorn enligt svenska byggregler. Det som skiljer dem åt är att exponeringsfaktorn är i kvadrat, vilket självklart ger en stor inverkan på resultatet men formeln i sig liknar varandra. Formlerna är som följer: ln ln där som sagt är detsamma som. Formfaktorn ( i BSV och för europeisk standard) beror av vindriktning samt belastade byggnadsdelars- och föremåls form för de båda tillvägagångssätten. Värdet på formfaktorn fås genom förhållandet mellan den totala höjden och dess bredd i europeisk standard, förhållandet mellan den totala höjden och byggnadens längd vid tillämpning av BSV samt vindriktning på bärverksdel, i denna jämförelse; lovartssidan. 4.2 Dimensionerande lastkombinationer En tydlig skillnad vad gäller de båda tillvägagångssätten är att man vid europeisk standard, oavsett om en last är huvudlast/ största last eller ej, så multipliceras alla värden med samma partialkoefficient ( 1,5), vilket man inte gör enligt svenska byggregler. I BKR 34
49 väljs en av lasterna ut och blir huvudlast och multipliceras med den största partialkoefficienten medan övriga laster blir tilldelade en lägre koefficient. För ogynnsamma laster vid permanent last kan man i ekvation 6.10b i europeisk standard se att termerna innan själva lasten blir detsamma för de båda tillvägagångssätten vad det gäller värdet för säkerhetsklass. Ekvation 6.10b för ogynnsamma permanenta laster: 0,89 1,35, För detta beräkningsexempel som tillhör säkerhetsklass 3 får man enligt de nationellt valda parametrarna i europeisk standard ett 1,0 och om man multiplicerar ihop 0,89 1,35 får man ett värde på 1,2 vilket är detsamma som för säkerhetsklass 3 vid svenska byggregler. 4.3 Armering Som nämndes i kapitel finns det inte en angiven beräkningsmetod för att få fram totalt armeringsinnehåll för en väggskiva utan bara hur man räknar ut det för en balk. I BBK definieras en balk och hög balk (väggskiva) vid en utbredd last som följer: Balk: 3 Hög balk: 6 medan det vid europeisk standard, oavsett last, definieras enligt: Balk: 3 Hög balk: 3 Eftersom definitionerna överlappar varandra i vid tillämpning av BBK finns möjligheten att välja att räkna på en hög balk eller vanlig balk, vilket kan underlätta vid beräkningar. Eftersom ingen beräkningsmetod för beräkning av en hög balk finns angiven har samma fackverksmodell som finns angiven i BBK även tillämpats vid bestämning av armeringen 35
50 för horisontell armering och upphängningsarmering i europeisk standard. Detta för att få en mer rättvis bild av armeringsinnehållet. Vid framtagning av dimensionerande värden för betongens tryckhållfasthet och armeringsstålets draghållfasthet skiljer sig de båda åt trots att samma klass för både armering och betong har använts, nämligen C25/30 och B500B. För de första ges olika beteckningar trots samma innebörd, men för den europeiska standarden läggs inte bara mer säkerhet på lasten utan även mindre säkerhet på materialparametrarna. Vid europeisk standard får man fram det dimensionerande värdet genom att dividera det karakteristiska värdet med en term som är oberoende av säkerhetsklass (1,15 vid armering och 1,5 för betong). Medan man i BBK inte bara dividerar med samma term som för europeisk standard utan även en term som beror av vilken säkerhetsklass materialet tillhör Horisontell armering och upphängningsarmering Eftersom den horisontella armeringen samt upphängningsarmeringen har beräknats enligt samma fackverksmodell så uppkommer inga skillnader dem emellan. Den enda slutsats man kan dra är att det generellt krävs lite mer armering vid de europeiska beräkningarna på grund av större laster varvid större moment uppstår Vertikal armering Skillnaden vad gäller vertikal armering handlar i huvudsak om att man enligt europeisk standard dimensionerar tvärsnittet med avseende på det största momentet av det moment vindlasten ger upphov till samt det moment som bildas av tryckkraften och excentriciteten. Medan man i BBK använder det moment som blir störst av 0 /, där 0 är det moment som uppstår av vindens inverkan, och momentet som bildas av tryckkraften och excentriciteten. Följden av detta är att beräkningsgången blir aningen längre. Vid bestämning av excentricitet har man enligt BBK två alternativ samt ett krav på att den inte får vara mindre än 20 mm medan den europeiska endast innehåller kravet på 20 36
51 mm samt ett alternativ, den saknar alternativet l/300. Dock är detta inget som påverkar denna jämförelse då alternativen ger lägre värden än det tillåtna värdet på 20 mm. Enligt svenska byggregler finns det inget krav på minsta armering vilket det gör enligt europeisk standard. Båda beräkningarna ger nämligen tryckta tvärsnitt vilket innebär att en armering inte är nödvändig enligt svenska mått mätt. 37
52 38
53 5 DISKUSSION & SLUTSATS 5.1 Diskussion Ett stort problem som uppstod under arbetets gång var när beräkningar av vindlast enligt europeisk standard skulle genomföras. För att få hjälp med detta kontaktades SIS varvid problemet vidarebefordrades till Kamal Handa, docent på Chalmers tekniska högskola. Enligt Handa skall ej de formler och material som finns att tillgå i Eurokod 1: Laster på bärverk- Del 1-4: Allmänna laster- Vindlast användas utan Handa hänvisade till BSV. Detta är dock inget som nämns i den europeiska standarden varvid detta uttalande inte har påverkat beräkningarna. Utan den beräkningsgång som omnämns i den europeiska standarden har detta till trots använts. Om detta var rätt beslut att fatta kan diskuteras men ur ett jämförande perspektiv torde det vara det. Även när den europeiska standarden saknade en beräkningsmetod gällande framtagning av horisontell armering och upphängningsarmering kontaktades SIS. Denna gång med mindre lyckat resultat då endast problemet förmedlades vidare. I de Eurokoder som har tillämpats vid denna jämförelse har flertalet tryckfel dykt upp under arbetets gång. Detta medför att de i viss mån blir svårtolkade, vilket de i grund och botten inte är. På grund av att det råder en hel del otydligheter gällande det som står i de för referensobjektet berörda delarna av den europeiska standarden krävs det att alla oklarheter t.ex. vad gäller beräkningen av vindlast och framtagning av armeringsinnehåll för horisontell armering samt upphängningsarmering skall granskas för att sedan upprättas i en tydligare upplaga. Detta behöver genomföras så att Sverige helt skall kunna använda sig av denna standard. Som det ser ut idag saknar den europeiska standarden en hel del information som måste införskaffas innan en tillämpning kan bli möjlig. 5.2 Slutsats Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del konstatera att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär. 39
54 Vad gäller laster kan man generellt säga att laster som är framtagna och beräknade med europeisk standard i regel blir större än de blir enligt svenska byggregler. Dock är grundvärdena i stort sätt densamma men vid insättning i formler kan man konstatera att det läggs en större säkerhet bakom lasterna men även en mindre säkerhet på materialparametrarna. Eftersom en beräkningsmetod för framtagning av horisontell armering och upphängningsarmering enligt europisk standard ej fanns att tillgå har denna del beräknats efter principer i BBK. I och med detta har inte en jämförelse varit möjlig över hela referensobjektet utan endast delar har kunnat granskas. En av de mest framgående skillnaderna dem emellan är att den europeiska standarden är betydligt mer beskrivande om hur och vad som skall beräknas, vägen till resultatet, medan de svenska byggreglerna endast beskriver det slutgiltiga resultatet. Detta leder till att den europeiska standarden är betydligt lättare att följa och därav även lättare att tillämpa. 40
55 6 REFERENSER Tryckta källor AB Svensk Byggtjänst. (1990). Betonghandbok Konstruktion. Örebro: AB Svensk Byggtjänst, ISBN Boverket. (2004). Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04. Vällingby: Boverket, ISBN Boverket. (2003). Regelsamling för konstruktion- Boverkets konstruktionsregler, BKR, byggnadsverkslagen och byggnadsverksförordningen. Vällingby: Boverket, ISBN Boverket. (1998). Snö- och vindlast. Kalmar: Boverket, byggavdelningen, ISBN P, Johannesson & B, Vretblad. (2005). Byggformler och tabeller. Malmö: Liber AB, ISBN Planverket. (1980). Statens planverks författningssamling 1979:7. Stockholm: Liber förlag, ISBN X. Elektroniska källor CEN/ TC 250. (den 28 Juni 2002). EN :2002 Eurokod 1: Laster på bärverk- Del 1-1: Allmänna laster- Tunghet, egentyngd, nyttiglast för byggnader. Bryssel. CEN/ TC 250. (den 28 Juni 2002). SS-EN 1990: 2002 Eurokod- Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Bryssel. CEN/ TC 250. (den 22 April 2005). SS-EN : 2005 Eurokod 1: Laster på bärverk- Del 1-4: Allmänna laster- Vindlast. Bryssel. 41
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får
Läs merOlle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet
Innehåll, Bilaga 1 Lastberäkningar... 2 Egentyngd... 2 Nyttiglast... 2 Snölast... 3 Vindlast... 5 Väggdimensionering... 8 steg 1: Dimensionering från tak... 8 steg 2: Dimensionering från våning 5... 11
Läs merLaster Lastnedräkning OSKAR LARSSON
Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON 1 Partialkoefficientmetoden Den metod som används oftast för att ta hänsyn till osäkerheter när vi dimensionerar Varje variabel får sin egen (partiell) säkerhetsfaktor
Läs merLaster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem
Laster och lastnedräkning Konstruktionsteknik - Byggsystem Brygghuset Del 2 Gör klart det alternativ ni valt att jobba med! Upprätta konstruktionshandlingar Reducerad omfattning Lastnedräkning i stommen
Läs merEurokod nyttiglast. Eurocode Software AB
Eurokod nyttiglast Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast
Läs merBoverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder);
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:10 Boverkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder (föreskrifter och allmänna råd); Utkom från trycket den 30 juni 2004
Läs merEurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB
Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2
Läs merProjekteringsanvisning
Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som
Läs merTentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
Läs merI figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av
Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(11) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Fredag 17/01 2014 kl. 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merBetongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad
Läs merEurokod laster. Eurocode Software AB
Eurokod laster Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast
Läs mer4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast
.3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(12) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Torsdag 17/1 2013 kl 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merBÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER Anpassad till Eurokod 2 (12) BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS Dimensioneringsprocessen Dimensioneringsprocessen för bärande konstruktioner kan delas upp
Läs merBeräkningsmall för vindlast enligt Eurokod baserad på väggar och olika taktyper
Beräkningsmall för vindlast enligt Eurokod baserad på väggar och olika taktyper Calculation model for wind load according to Eurocode based on walls and different roof types Godkännandedatum: 2014-06-24
Läs mer1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
Läs merBetongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg
Pelare ÖVNING 27 Pelaren i figuren nedan i brottgränstillståndet belastas med en centriskt placerad normalkraft 850. Kontrollera om pelarens bärförmåga är tillräcklig. Betong C30/37, b 350, 350, c 50,
Läs merKonstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merStomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod
Examensarbete i byggnadsteknik Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod Frame Design for an Additional Building Extension of a Hospital - a comparison between
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 5 Juni 2015 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamling Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs mercaeec101 Lastnedräkning Användarmanual Eurocode Software AB Detta program kombinerar laster enligt SS EN Rev: C
caeec101 Lastnedräkning Detta program kombinerar laster enligt SS EN 1991-1-1. Användarmanual Rev: C Eurocode Software AB caeec101 Lastnedräkning Sidan 2(21) 1 Inledning... 3 1.1 Laster... 3 1.1.1 Kombination
Läs merExempel 7: Stagningssystem
20,00 7.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera stagningssstemet enligt nedan. Sstemet stagar konstruktionen som beräknas i exempel 2. Väggens stagningssstem 5,00 Takets stagningssstem
Läs merJÄMFÖRANDE ANALYS GENOM LITTERATURSTUDIE OCH LASTNEDRÄKNING
JÄMFÖRANDE ANALYS GENOM LITTERATURSTUDIE OCH LASTNEDRÄKNING Framtagning av skillnader och likheter beträffande det äldre byggregelverket BABS och Eurokoder COMPARATIVE ANALYSIS THROUGH A LITERARY STUDY
Läs merKonsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar
Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar Magdalena Norén, Johan Patriksson Inledning Eurokoderna är tänkta att vara den gemensamma standarden för konstruktion av byggnader och anläggningar
Läs merwww.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merKarlstads universitet 1(7) Byggteknik
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Lördag 28 november 2015 kl 9.00-14.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Kenny Pettersson, tel 0738 16 16 91 Hjälpmedel Miniräknare
Läs merEN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler. Inspecta Academy 2014-03-04
EN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler Inspecta Academy 1 Eurokoder Termer och definitioner Några av definitionerna som används för eurokoderna Byggnadsverk Allting som
Läs mer(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 13 januari 2015 kl 14.00-19.00 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Carina Rehnström (kommer inte till tentasalen
Läs merBromall: Vindlast på bro
Vindkrafter som verkar på brokonstruktioner och trafik på bro. Rev: A EN 1991-1-4: 2005 TK Bro: 2009-7 VVFS 2009: 19 Innehåll 1 ÖVERBYGGNAD 2 2 UNDERBYGGNAD 4 Sida 2 av 6 Förutsättningar/Begränsningar
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 3 Juni 2013 kl. 8.00 13.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merRättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04
Rättelseblad till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04 I den text som återger BBK 04 har det smugit sig in tryckfel samt några oklara formuleringar. Dessa innebär att handboken inte återger
Läs merExempel 13: Treledsbåge
Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets
Läs merExempel 11: Sammansatt ram
Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-05-06 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs mercaeec204 Sprickvidd Användarmanual Eurocode Software AB
caeec204 Sprickvidd Program för beräkning av sprickvidd för betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är sprickvidd. Användarmanual Rev A Eurocode Software AB caeec204 Sprickvidd Sidan
Läs merExempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.
2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära
Läs merEurokod lastkombinering exempel. Eurocode Software AB
Eurokod lastkombinering exempel Eurocode Software AB Nybyggnad Lager & Kontor Stålöverbyggnad med total bredd 24 m, total längd 64 m. Invändig fri höjd uk takbalk 5,6m. Sadeltak med taklutning 1:10. Fasader
Läs merBromall: Lastkombinationer järnvägsbro. Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro.
Bromallar Eurocode Bromall: Lastkombinationer järnvägsbro Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro. Rev: A EN 1990: 2002 EN 1991-2: 2003 EN 1992-2: 2005 Innehåll
Läs merExempel 14: Fackverksbåge
Exempel 14: Fackverksbåge 14.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverksbågen enligt nedan. Fackverksbåge 67,85 Överram Diagonalstänger Trcksträvor Dragband Underram 6,05 6,63
Läs merBeräkningsstrategier för murverkskonstruktioner
Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Dimensionerande lastfall ofta endera av: 1. Vindlast mot fasad + min vertikallast 2. Max vertikallast +
Läs merKONSTRUKTIONSTEKNIK 1
KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 TENTAMEN Ladokkod: 41B16B-20151-C76V5- NAMN: Personnummer: - Tentamensdatum: 17 mars 2015 Tid: 09:00 13.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling: Konstruktionsteknik I (inklusive här i eget skrivna
Läs merKarlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 14 juni 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Kenny Pettersson Carina Rehnström Miniräknare Johannesson
Läs merDimensionering i bruksgränstillstånd
Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april
Läs merCAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual
Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBBK30...4 2.2 INDATA...5 2.2.1 BETONG & ARMERING...5 2.2.2 LASTER &
Läs merExempel 12: Balk med krökt under- och överram
6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00
Läs merwww.eurocodesoftware.se caeec502 Pelare trä Beräkning av laster enligt SS-EN 1991-1-4:2005 och analys av pelare i trä enligt SS-EN 1995-1-1:2004. Användarmanual Rev: A Eurocode Software AB caeec502 Pelare
Läs merUtdrag ur konsekvensutredning EKS 11 - kap
Utdrag ur konsekvensutredning EKS 11 - kap. 1.1.7 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) 3 Utdrag ur konsekvensutredning EKS
Läs merByggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner
Byggnader som rasar växande problem i Sverige Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! DN-debatt, 6 november 2012 Professor Lennart Elfgren, Luleå Tekniska Universitet Professor Kent Gylltoft,
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-0-5 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs mercaeec205 Stadium I och II Användarmanual Eurocode Software AB
caeec205 Stadium I och II Rutin för beräkning av spänningar och töjningar för olika typer av tvärsnitt, belastade med moment och normalkraft. Hänsyn tas till krympning och krypning. Rev C Eurocode Software
Läs merEurokod lastkombinationer. Eurocode Software AB
Eurokod lastkombinationer Eurocode Software AB Lastkombination uppsättning av dimensioneringsvärden som används för att verifiera ett bärverks tillförlitlighet för ett gränstillstånd under samtidig påverkan
Läs merExempel 3: Bumerangbalk
Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell
Läs merLast från icke bärande väggar är inte inräknade i nyttig last i avsnitt 3:4.
3 Laster BFS 1998:39 3:1 Egentyngd av byggnadsdelar 3:2 Jordlast och jordtryck 3 Laster De lastvärden som anges i detta avsnitt skall tillämpas vid dimensionering enligt partialkoefficientmetoden. Laster
Läs merGyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar
.. Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar. Dimensionering Gyproc Thermonomic reglar och skenor är tillverkade i höghållfast stål med sträckgränsen (f yk ) 0 MPa. Profilerna tillverkas av varmförzinkad
Läs merwww.eurocodesoftware.se caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual
Läs merTENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-03-7 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken
Läs merStabilisering av prefabbetong enligt Eurokod - En jämförande studie
Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Byggingenjörsprogrammet Examensarbete 15 hp Stabilisering av prefabbetong enligt Eurokod - En jämförande studie Elin Claesson Erika Eliasson Handledare:
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-08-8 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merKonstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II. Flervåningsbyggnad i stål. Anders Andersson Malin Bengtsson
Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II Flervåningsbyggnad i stål Anders Andersson Malin Bengtsson SAMMANFATTNING Syftet med projektet har varit att dimensionera en flervåningsbyggnad i stål utifrån
Läs mercaeec201 Armering Tvärsnitt Användarmanual Eurocode Software AB
caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev C Eurocode Software
Läs merTENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-05-11 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-0-3 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs mercaeec209 Pelartopp Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av pelartopp. Rev C
caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Rev C Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(13) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Beteckningar...3 2 Teknisk beskrivning...3
Läs merInnehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1
Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Beräkningsförutsättningar 1 2.1 Kantbalkelementets utseende 1 2.2 Materialparametrar 1 2.2.1 Betong 1 2.2.2 Armering 1 2.2.3 Cellplast 2 2.2.4 Mark 2 2.2.5 Friktionskoefficient
Läs merSpännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet
Spännbetongkonstruktioner Dimensionering i brottgränstillståndet Spännarmering Introducerar tryckspänningar i zoner utsatta för dragkrafter q P0 P0 Förespänning kablarna spänns före gjutning Efterspänning
Läs merBeräkningsmall för vindlast enligt Eurokoder samt jämförelsestudie av vindlastberäkningsmetoder
Beräkningsmall för vindlast enligt Eurokoder samt jämförelsestudie av vindlastberäkningsmetoder Calculation model for wind load according to Eurocodes and a comparative study of calculation methods for
Läs merEKS 10. Daniel Rosberg Robert Jönsson
EKS 10 Daniel Rosberg Robert Jönsson EKS 10 De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Övergångsperiod till 1 januari 2017 Fem nya konstruktionsstandarder tillkommit Ändringar i befintliga regler.
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat
Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer
Läs merEurokoder inledning. Eurocode Software AB
Eurokoder inledning Eurocode Software AB Eurokoder/Eurocodes Eurokoder (engelska: Eurocodes) är Europagemensamma dimensioneringsregler för byggnadskonstruktion. Dessa får nu i Sverige användas parallellt
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december
Läs merEurokod Trä. Eurocode Software AB
Eurokod Trä Eurocode Software AB Eurokod 5 Kapitel 1: Allmänt Kapitel 2: Grundläggande dimensioneringsregler Kapitel 3: Materialegenskaper Kapitel 4: Beständighet Kapitel 5: Grundläggande bärverksanalys
Läs merExempel 5: Treledstakstol
5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål
Läs merOarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys
Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 6.2 och avsnitt 5.5.3 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs
Läs merGyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik
Statik Statik Byggnader uppförda med lättbyggnadsteknik stabiliseras vanligtvis mot horisontella laster, vind eller snedställningskrafter genom att utnyttja väggar och bjälklag som kraftupptagande styva
Läs merKap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt 2006-01-23
2006-01-23 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder, (föreskrifter och allmänna råd), BFS 2006:xx, EBS 3 Konsekvensanalys enligt Verksförordningen
Läs merEurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner
Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar
Läs merPraktiskt användande av Eurokoder för konstruktörer
LiU-ITN-TEK-G--11/041--SE Praktiskt användande av Eurokoder för konstruktörer Björn Arman Markus Damm Nordqvist 2011-06-16 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping,
Läs merStomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1
Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1 Stomstabilisering Innebär att man ser till att byggnaden klarar de horisontella krafter som den utsätts för Horisontella laster De viktigaste horisontella lasterna i Sverige
Läs merStålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12
Godkända hjälpmedel till tentamen 2015 03 12 Allt utdelat kursmaterial samt lösta hemuppgifter Balktabell Miniräknare Aktuell EKS Standarden SS EN 1090 2 Eurokoder Lösningar på utdelade tentamensfrågor
Läs merNS-EN 1991-1-7 Ulykkeslaster
NS-EN 1991-1-7 Ulykkeslaster Ger principer och råd för bestämning av olyckslaster vid dimensionering av byggnader och broar och omfattar - påkörningslaster från fordon, tåg, fartyg och helikoptrar, - laster
Läs merEN 1996-1-1 Eurokod 6, dimensionering av murverkskonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Arne Cajdert, AC Byggkonsult
2005-02-07 EN 1996-1-1 Eurokod 6, dimensionering av murverkskonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Arne Cajdert, AC Byggkonsult Allmänt Eurokod 6 ger dimensioneringsregler för murverkskonstruktioner
Läs merBromall: Tvärkraft. Innehåll. Bestämning av tvärkraft. Rev: A EN : 2004 EN : 2005
Bestämning av tvärkraft. Rev: A EN 1992-1-1: 2004 EN 1992-2: 2005 Innehåll 1 Bärförmåga generellt 2 2 Bärförmåga utan tvärkraftsarmering 3 3 Dimensionering av tvärkraftsarmering 4 4 Avtrappning av armering
Läs merDimensionering av skyddsrum. D Dimensionering av komplett skyddsrum
Dimensionering av komplett skyddsrum 1. Förutsättningar 1.1 Geometri 1. Lastförutsättningar 3 1..1 Grundvärden 3 1.. Dimensionerande last takplatta 5 1..3 Dimensionerande last begränsningsvägg 8 1..4 Dimensionerande
Läs merBeräkningsmall för vind- och snölast enligt Eurokoderna
Beräkningsmall för vind- och snölast enligt Eurokoderna Jämförelse mellan Stomstabiliseringssystem av en industribyggnad Calculation model for wind- and snow load according to Eurocode Comparison of lateral
Läs merBYGGNADSKONSTRUKTION IV
2006-01-28 BYGGNADSKONSTRUKTION IV Konstruktionsuppgift 2: Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Datablad Snözon... Åsavstånd a =... m Takbalksavstånd b =... m Egentyngd av yttertak g =...
Läs merTENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 01-1-07 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström
Läs mer1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ
Tillämpad fysik och elektronik/ Byggteknik Fördjupningskurs i byggkonstruktion Annika Moström 2014 Sid 1 (5) Konstruktionsuppgift : Limträhall 1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Uppgiften
Läs merVäglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/34762. Beslutad datum: 2004-09-16
1 Väglednings-PM Diarienummer: CTB 2004/34762 Beslutad datum: 2004-09-16 Handläggare: Väderskydd Åke Norelius, CTB 1. Bakgrund Detta dokument är avsett som vägledning för inspektionen i syfte att åstadkomma
Läs merDimensionering av curlinghall ELIN STENLUND LINDA STRIDBAR
Dimensionering av curlinghall En jämförande studie av BKR och Eurocode Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ELIN STENLUND LINDA STRIDBAR Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen
Läs merPraktisk Lastnedräkning och Stomstabilitet enligt Eurokoder
Praktisk Lastnedräkning och Stomstabilitet enligt Eurokoder Practical Load Distribution and Structure Stability according to Eurocodes Författare: Henrik Hansson Martin Ludvigsson Uppdragsgivare: Tyréns
Läs mercaeec240 Grundplatta betong Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering.
www.eurocodesoftware.se caeec240 Grundplatta betong Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering. Användarmanual Version 1.1 Eurocode Software AB caeec240 Grundplatta
Läs merDIMENSIONERING AV LIMTRÄBALKAR. Effekt av osymmetrisk snölast enligt EKS 10. Structural Mechanics. Bachelor s Dissertation
DIMENSIONERING AV LIMTRÄBALKAR Effekt av osymmetrisk snölast enligt EKS 10 ADAM HULTIN och OSCAR BENGTSSON Structural Mechanics Bachelor s Dissertation DEPARTMENT OF CONSTRUCTION SCIENCES DIVISION OF
Läs mercaeec212 Hög balk Användarmanual Eurocode Software AB
caeec212 Hög balk Beräkningsprogram för dimensionering av hög balk. Resultatet omfattar erforderlig horisontal- och vertikalarmering som redovisas med en skiss. Användarmanual Rev C Eurocode Software AB
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs merInnehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1
Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Beräkningsförutsättningar 1 2.1 Kantbalkelementets utseende 1 2.2 Materialparametrar 1 2.2.1 Betong 1 2.2.2 Armering 1 2.2.3 Cellplast 2 2.2.4 Mark 2 2.2.5 Friktionskoefficient
Läs merSPÄNNINGSFÖRDELNING I ENSKILD BÄRVERKSDEL
ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2017/04-SE Examensarbete 15 hp Juni 2017 SPÄNNINGSFÖRDELNING I ENSKILD BÄRVERKSDEL En jämförelse mellan handberäkningar och FEM-design 3D Structure 16 Johannes Ferner Sofia Gustafsson
Läs mer