Internetmarknaden i Sverige. - en kartläggning utförd på uppdrag av Post- och telestyrelsen

Transkript

1 Internetmarknaden i Sverige - en kartläggning utförd på uppdrag av Post- och telestyrelsen Oktober 2000

2 Sammanfattning Den här rapporten är skriven av Docere Intelligence på uppdrag av Post- och telestyrelsen med syftet att kartlägga Internetmarknaden i Sverige och dess utveckling. Uppdraget har genomförts med hjälp av en rad olika insamlings- och analysmetoder: sekundärresearch, en konsumentundersökning med Internetanvändare i form av 593 telefonintervjuer, 26 kvalitativa intervjuer med företrädare för företag verksamma på Internetmarknaden, en faxenkät med ett fyrtiotal ISP:er 1 samt en kort scenarioanalys. Resultatet är en överblick över Internetmarknaden i Sverige med fokus på ett antal aspekter, som relationen mellan marknadens aktörer samt dessas marknadsandelar, användning av Internet hos framför allt hushållen, tekniker för åtkomst till Internet etc. Internetmarknaden har utvecklats mycket snabbt de senaste åren var ett genombrottsår, då olika tekniska framsteg för första gången gjorde Internet tillgängligt och användbart för en bredare målgrupp. I slutet av 1990-talet ökade sedan penetrationen i svenska hushåll, till stor del till följd av förmånliga erbjudanden med subventionerade datorer till anställda på många företag. Även bland företagen har penetrationen ökat snabbt. Nästa milstolpe i spridningen och utvecklingen av Internet i Sverige verkar nu bli möjligheten för allt fler hushåll att få så kallad bredbandsuppkoppling till Internet. Samtidigt sätts ett högt mål för IT-politiken: Sverige ska som ett första land bli ett informationssamhälle tillgängligt för alla. Många undersökningar pekar också på att Sverige är på god väg mot detta mål: tillgången till datorer och Internetuppkoppling är mycket god i ett internationellt perspektiv. Fortfarande präglas dock marknaden av såväl teknisk som strategisk osäkerhet. För slutkunderna är det därmed svårt att följa med i utvecklingen och även för marknadsaktörerna är det svårt att veta vilken strategisk ansats som har potential att bli framgångsrikast. Därutöver finns också regulatoriska aspekter på utvecklingen, såtillvida att det i de olika nivåerna i värdekedjan finns regulatoriska frågor som ännu inte är fullständigt utredda. Klart är i alla fall att utbyggnaden av infrastruktur kommer att stödjas med statliga medel och att målsättningen bland annat är att i och med detta skapa valfrihet för den enskilde användaren. Mer oklart är i vilken utsträckning valfrihet kommer att råda i de fastighetsnät som nu byggs. För ISP:erna höjs kraven, vilket sannolikt kommer att leda till en viss utslagning bland framför allt de mindre av dessa. Ändå finns sannolikt utrymme för flera typer av aktörer i värdekedjans olika delar, såväl vertikalt integrerade helhetsleverantörer som mer specialiserade aktörer. En relaterad fråga är den enskilde användarens möjlighet att byta ISP. Här finns ett antal faktorer som har potential att försvåra detta byte. Det tekniska området präglas likaledes av en snabb utveckling. Bland annat finns en tydlig tendens att olika tekniker för överföring av Internettrafik blandas och att en rad olika former utvecklas parallellt och sannolikt blir framgångsrika i olika situationer, med varierande förutsättningar i form av geografiska faktorer, befintlig infrastruktur osv. Ett annat teknikområde som varit aktuellt under några år är IP-telefoni. Här tyder de intervjuer vi genomfört med branschaktörer på att utvecklingen nu är på väg att ta fart. Fortfarande finns dock en del problem kring bland annat samtalskvalitet. När dessa löses finns dock en potential hos IPtelefonin att inte bara ge lägre kostnader utan även möjliggöra nya funktioner genom integration med annan teknik samt mellan telefoni och andra tjänster. Vad beträffar marknadsutvecklingen tyder våra undersökningar på att abonnemangstillväxten mattats av något. Möjligen kan detta bero på att marknaden befinner sig i ett teknikskifte där, som ovan nämnts, möjligheten att få bredbandsuppkoppling i hushållet dyker upp, något som lockar många. Detta kan leda till en avmattning i tillväxten i väntan på att denna möjlighet faktiskt realiseras. 1 Internet Service Providers.

3 Prisbilden för tillgång till Internet förändras också. Prisnivån sjunker samtidigt som nya abonnemangsformer dyker upp, en utveckling som drivs fram av såväl konkurrensmässiga faktorer som av den ovan beskrivna tekniska utvecklingen. Beträffande Internetanvändningen kan man, som ovan nämnts, konstatera att tillgången till Internet är god hos den svenska befolkningen. Detta gäller såväl i hemmet som på arbetsplatsen. Däremot finns skillnader i Internetanvändningen mellan män och kvinnor, mellan grupper med olika inkomst, mellan boende i tätort och dem som bor i glesbygd samt mellan grupper med olika utbildningsnivå. Denna skillnad gäller såväl andelen Internetanvändare hemma och på arbetet som hur ofta Internet används. Tjänsteutvecklingen präglas nu av kreativitet och mångfald. Samtidigt finns en osäkerhet kring vilka affärsmodeller som kommer att bli framgångsrika och för vilka tjänster som användarnas betalningsvilja kommer att vara tillräckligt hög. Genom den scenarioanalys vi utfört inom ramen för projektet kan vi konstatera att ett antal utvecklingsriktningar för Internetmarknaden i Sverige verkar möjliga. I vår strävan att föreställa oss hur marknaden kan komma att gestalta sig om åtta år har vi identifierat några centrala osäkerhetsfaktorer som sannolikt kommer att få stor påverkan på hur Internet faktiskt kommer att användas och vilka aktörer som kommer att bli framgångsrika på marknaden. Slutsatsen blir, att precis som Internetmarknaden hittills präglats av en snabb utveckling och omvandlats till något helt annat idag än för åtta år sedan, kommer utvecklingen inom överskådlig framtid att fortsätta med liknande hastighet.

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR METODIK DEFINITIONER RAPPORTSTRUKTUR INTRODUKTION TILL INTERNETMARKNADEN BRANSCHDRIVKRAFTER MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR INTERNETS VÄRDEKEDJA GEOGRAFISK STRUKTUR Stamnät Stadsnät Accessnät Fastighetsnät MARKNADENS AKTÖRER Samtrafik KONKURRENSSITUATION Etablering på Internetmarknaden Byte av ISP Tillgång till accessnät BETALNINGSSTRÖMMAR TEKNIK INLEDNING TEKNISKA NÄTNIVÅER TRANSMISSIONSMEDIA ACCESSTEKNIKER MARKNADSDATA OCH MARKNADSUTVECKLING INLEDNING MARKNADEN FÖR INTERNETACCESS TILLVÄXTEN PÅ MARKNADEN Avmattning i tillväxten KONKURRENSEN PÅ MARKNADEN TRADITIONELLA AKTÖRER BEHÅLLER GREPPET Gruppen övriga aktörer växer sig starkare Skifte från nyanskaffning till att behålla kunderna OLIKA ACCESSFORMER Stagnation för uppringd access Övriga accessformer på snabb frammarsch PRIVAT- OCH FÖRETAGSMARKNADEN Avmattning av antalet nya kunder på privatmarknaden Bredband drivkraft för ISP-byte på privatmarknaden? Avmattning även på företagsmarknaden MARKNADEN FÖR INTERNETACCESS Fortsatt tillväxt på Internetmarknaden...38

5 7 PRISBILD OCH PRISUTVECKLING PRIVATMARKNADEN Gratisabonnemang Trafikbaserade betalabonnemang Begränsade fastprisabonnemang Bredbandsabonnemang - obegränsat fastprisabonnemang Jämförelse mellan olika abonnemangsformer FÖRETAGSMARKNADEN KUNDER INLEDNING TILLGÅNG OCH ANVÄNDNING Tillgång till Internet Hur ofta används Internet? Hinder mot att använda Internet oftare Hur länge används Internet? VAD ANVÄNDS INTERNET TILL? Hemma - idag och inom det närmaste året På jobbet - idag och inom det närmaste året INTERNETACCESSEN Typ av anslutning Byte av ISP SLUTSATSER AV UNDERSÖKNINGEN TJÄNSTER OCH KUNDGRUPPER STRUKTURFÖRÄNDRINGAR PÅ MARKNADEN KUNDGRUPPER HUSHÅLL/PRIVATPERSONER Hushållens betalningsvilja OFFENTLIG SEKTOR FÖRETAG FASTIGHETSÄGARE IP-TELEFONI SKILLNADEN MELLAN IP-TELEFONI OCH INTERNETTELEFONI STANDARDER UTVECKLING INOM IP-TELEFONI MÅLGRUPPER FÖR IP-TELEFONI INTEGRERADE TAL- OCH DATALÖSNINGAR UTVECKLING/FRAMTID: INTERNET I SVERIGE INLEDNING TÄNKBARA FRAMTIDA TJÄNSTER/TEKNIKER INTERNET ETT SCENARIOARBETE KÄLLFÖRTECKNING PRIMÄRRESEARCH SEKUNDÄRRESEARCH APPENDIX 1: ORDLISTA...81 APPENDIX 2: ISP:ER I SVERIGE...86 APPENDIX 3: DOCERE INTELLIGENCE AB...91

6 1 Inledning Som sektorsmyndighet på telemarknaden ska Post- och telestyrelsen (PTS) bland annat följa Internetmarknaden. PTS tog därför i februari 1998 fram en rapport om Internets utveckling i Sverige; Utvecklingen av Internet. Därefter fick Öhrlings Cooper & Lybrand i uppdrag att göra en motsvarande marknadsstudie; Internetmarknaden i Sverige, färdigställd i september PTS har nu bedömt det som nödvändigt att göra en förnyad kartläggning och analys av marknaden. För att få en oberoende bild av utvecklingen och konkurrenssituationen har PTS genom en upphandling därför givit Docere Intelligence (Docere) i uppdrag att presentera en kartläggning av den svenska Internetmarknaden. 1.1 Syfte och avgränsningar Syftet med studien är att kartlägga och analysera den utveckling som den svenska Internet- /Infokommarknaden (Internetmarknaden) genomgått under 1999 och första halvåret Rapporten innehåller även diskussioner rörande den framtida utvecklingen av Internet. Doceres bedömningar och analyser avser då främst en tidsperiod på uppemot två till tre år framåt i tiden. Därutöver tillkommer en scenarioanalys där årtalet är fastställt till Fokus i rapporten när det gäller beskrivningen av de tekniska förutsättningarna för Internet ligger i enlighet med uppdraget på accesstekniker. Likaså ligger fokus när det gäller användning av Internet mer på konsumenter än på företag. Terminalutvecklingen är en viktig aspekt på utvecklingen av Internetmarknaden, som dock tas upp i begränsad omfattning. Fokus ligger i stället på själva transmissionen. Någon vedertagen definition av begreppet bredband finns inte, vanligt förekommande är att en bredbandsanslutning motsvarar minst en överföringskapacitet på 2 Mbit/s. Vissa av de ISP:er som idag erbjuder så kallade bredbandsanslutningar inkluderar dock även anslutningstjänster med lägre överföringskapaciteter, t ex brukar ADSL ingå i begreppet bredbandsanslutning. Genom den breda användningen av begreppet har Docere beslutat att i rapporten inte ta ställning för någon av de definitioner på bredband som förekommer idag. I rapporten har begreppet bredband använts för tekniker som allmänt anses ha tillräcklig överföringskapacitet för att kallas bredbandstekniker vilket exkluderar traditionella uppringda modem med en överföringskapacitet på max 56 kbit/s samt ISDN i dess standardutförande och tjänster som av den ISP som erbjuder dessa tjänster benämns bredbandstjänster. 1

7 1.2 Metodik Arbetsgången i projektet har sett ut på följande sätt: Informationsinsamling Sekundär research Analys Analys av sekundär research Sammanställning Attitydundersökning Kvalitativa intervjuer Analys av attitydundersökning Analys intervjuer Slutrapport Faxenkät Analys av faxenkät Scenarioanalys Tid Figur. Projektets arbetsgång. Sekundärresearch har gjorts i svenska och utländska källor via Internet, databaser och andra öppna källor, som framgår av källförteckningen i slutet av rapporten. Attitydundersökningen med Internetanvändare är en konsumentundersökning som Docere givit undersökningsföretaget Sifo i uppdrag att genomföra. Studien har baserat sig på 593 telefonintervjuer, genomförda under perioden 4-7 september. Intervjupersonerna har varit i åldern år och uppgivit att de använder Internet minst en gång i månaden. För att få till stånd 593 intervjuer med personer som uppfyller dessa kriterier har 920 personer tillfrågats. 26 stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med företrädare för ett antal företag verksamma på Internetmarknaden. Intervjupersonerna framgår i avsnitt De genomförda intervjuerna redovisas anonymt, dvs. inga uppgifter ska vara möjliga att spåra till enskilda intervjupersoner. Materialet från intervjuerna har istället integrerats i rapporten. Dessutom har en faxenkät genomförts med ett fyrtiotal ISP:er för att samla in kvantitativa uppgifter om antal kunder och intäkter för Internetaccess. Många företag har dock bedömt den efterfrågade informationen som affärsmässigt känslig, vilket gjort att Docere till viss del fått basera bedömningar av marknadens storlek på egna uppskattningar och analyser. Svar på enkäten erhölls dock från de största ISP:erna, med en sammanlagd marknadsandel av ca 80%. Slutligen har det i rapporten genomförts en kort scenarioanalys för att belysa några tänkbara utvecklingsriktningar för Internetområdet. En kortfattad beskrivning av metodiken för detta arbete återfinns i anslutning till beskrivningen av de scenarion som tagits fram, i avsnitt

8 Som grund för analysen av marknadsförutsättningar har bland annat Michael Porters femkraftsmodell använts (se figur nedan). Leverantörer Förhandlingsstyrka hos leverantörerna Potentiella nya aktörer Hot från nya aktörer Branschaktörer - konkurrens från existerande aktörer Hot från substitut produkter eller tjänster Substitut Förhandlingsstyrka hos köpare Köpare Figur. Krafter som påverkar en bransch. Källa: Michael E. Porter, Competitive Strategy: Techniques for analyzing industries and competitors. 1.3 Definitioner I Appendix 1 återfinns en ordlista, där tekniska begrepp som förekommer på Internetmarknaden och i rapporten ges en kort förklaring. I detta avsnitt har några begrepp, som förtjänar att definieras mer omsorgsfullt, särskilt lyft ut. Med Internetmarknaden avses i den här rapporten framför allt Internetaccess samt informations- och kommunikationstjänster som den enskilde användaren nyttjar via Internet eller ISP:ns egna nät. I definitionen inkluderas däremot inte stödtjänster såsom konsulttjänster, webbhotell, webbproduktion etc. I rapporten har ingen åtskillnad gjorts mellan begreppen Internet- och Infokommarknaden utan begreppet Internetmarknad används genomgående. Internet definieras i rapporten som det allmänt tillgängliga globala nät som, sammansatt av en mängd olika bärarnät, använder IP som protokoll. Idag finns en viss begreppsförvirring på marknaden när det gäller termerna Internet Service Provider (ISP) och Internetoperatör. Med ISP avses vanligen de företag som erbjuder Internetaccess till slutkunder hushåll eller företag. Med Internetoperatörer avses ibland hela gruppen Internet Service Providers och ibland bara de ISP:er som äger utrustning som exempelvis nät. I rapporten har vi valt att genomgående använda begreppet ISP. Med detta avses företag som erbjuder Internetaccess, oavsett om dessa äger eget nät eller ej. Ett undantag finns, och det är den konsumentundersökning som genomförts av Sifo, där ordet Internetleverantör använts, då detta begrepp ansågs vara lättast för intervjupersonerna att förstå. Internetleverantör gavs i undersökningen definitionen det företag som man har sitt (sina) Internetabonnemang hos. 3

9 Bredband är från början en radioterm, som även börjat användas om även kommunikation i de fasta data- och telenäten. I ursprungsbetydelsen innebär bredband att man sänder över ett brett frekvensband, ofta på flera hundra megahertz. Ordet bandbredd betyder ursprungligen skillnaden mellan de högsta och lägsta frekvenser som kan överföras. I datasammanhang är bandbredden i denna betydelse ganska ointressant, eftersom den inte säger särskilt mycket om överföringshastigheten. Idag används ordet bandbredd vanligen som ett mått på just överföringshastighet. Bredband kallas de tekniker som har hög bandbredd och därmed möjliggör en hög överföringshastighet. Det är följaktligen ingen speciell teknik utan ett samlingsnamn för snabba uppkopplingar. I betydelsen överföringshastighet mäts bandbredd i bit per sekund, bit/s. Idag finns ingen officiellt fastställd gräns för hur hög överföringshastigheten måste vara för att det ska få kallas bredband. Den gräns som blivit mest etablerad och som användes i ITinfrastrukturutredningen är 2 Mbit/s 2 i riktning såväl till som från användaren. Generellt kan sägas att gränsen för vad som räknas som bredband skjuts framåt allt eftersom. Stamnät definieras i denna rapport som nät som är rikstäckande eller som täcker stora regioner av Sverige. Så kallade regionnät inkluderas således i detta begrepp. Nätkapacitet definieras som överföringskapacitet i nät. ISP:er kan antingen äga egen nätkapacitet eller hyra kapacitet i förädlad eller oförädlad form. I kapitlet Prisbild och prisutveckling används begreppen begränsat respektive obegränsat fastprisabonnemang. Med begränsat fastprisabonnemang menas ett Internetabonnemang som medger tillgång till Internet i ett begränsat antal timmar inom ramen för en fast, vanligen månatlig, avgift. Med obegränsat fastprisabonnemang menas att tillgången till Internet är obegränsad till en fast avgift. Denna typ av abonnemang kallas också ofta flat rate. Ordet fast kan ha olika innebörd. Fast telefoni används i motsats till mobil telefoni. Fast har då betydelsen trådburen. Fast uppkoppling till Internet används däremot i motsats till begreppet uppringd uppkoppling eller uppringd access. 2 Mbit=Megabit, miljoner bit. 4

10 1.4 Rapportstruktur Rapporten inleds med en introduktion till rapporten (detta kapitel). Därefter följer en introduktion till Internetmarknaden (kapitel 2), följt av en kort introduktion till några drivkrafter som präglar marknaden (kapitel 3) och en mer djupgående beskrivning av de nuvarande marknadsförutsättningarna sett utifrån olika perspektiv infrastruktur, konkurrenssituation etc. (kapitel 4). I kapitel 5 beskrivs den grundläggande tekniska arkitekturen för Internetkommunikation, med fokus på de accesstekniker som används för att få tillgång till Internet. I kapitel 6 redovisas marknadsandelar och andra marknadsdata för de största ISP:erna (Internet service providers, företag som tillhandahåller Internetaccess). I kapitel 7 ges en överblick över prisbilden idag, samt hur den utvecklats och kan tänkas komma att utvecklas. I nästföljande kapitel, nr 8, redovisas framförallt privatpersoners mönster för Internetanvändning. I huvudsak bygger detta på material från en undersökning som Docere givit Sifo i uppdrag att genomföra. I kapitel 9 ges en överblick över olika typer av tjänster som erbjuds på Internetmarknaden, med fokus på innehållstjänster. Denna beskrivning är uppdelad på kundgrupper. I kapitel 10 redovisas kort nuläget inom området IP-telefoni. Därefter framförs några tankar om hur Internetmarknaden kan komma att utvecklas, i kapitel 11. Bland annat har Docere genomfört en kort scenarioanalys i syfte att belysa några viktiga utvecklingslinjer för Internetmarknaden. I kapitel 12 redovisas vilka källor och intervjupersoner som Docere erhållit information från. I Appendix 1 finns en ordlista över Internetrelaterade begrepp, i Appendix 2 en lista över ISP:er på den svenska marknaden och i Appendix 3, slutligen, en kort beskrivning av företaget Docere Intelligence. 5

11 2 Introduktion till Internetmarknaden I början av 1990-talet började Internet användas i begränsad omfattning i Sverige. Tele2 introducerade 1991 Swipnet som Sveriges första Internetnätverk utanför universitetsvärlden. År 1994 var Internets stora genombrottsår, dels genom möjligheten att länka dokument till varandra med HTML-kodning, dels genom den första webbläsaren som liknade dagens, Mosaic. Under åren köpte många svenskar skattesubventionerad hemma-pc, vilket resulterade i en snabb höjning av Internetpenetrationen i hushållen och idag kan Internet sägas vara en starkt påverkande faktor på vårt samhälle. I samband med att regeringen i våras presenterade sin så kallade IT-proposition 3 tog bredbandsdebatten i Sverige fart på allvar. Ambitionen med IT-politiken är hög: Sverige ska som första land bli ett informationssamhälle tillgängligt för alla. Dessutom finns ett antal delmål ITpolitiken ska främja tillväxt, sysselsättning, regional utveckling, demokrati och rättvisa, livskvalitet, jämställdhet och mångfald, en effektiv offentlig förvaltning samt ett hållbart samhälle. För att uppnå detta föreslår regeringen att prioriteringen till en början ska läggas på att: öka tilliten till IT (genom att förbättra skyddet mot så kallade informationsoperationer, genom att bidra till att skapa ett säkrare Internet samt genom att stimulera utvecklingen inom området elektroniska signaturer) öka kompetensen att använda IT samt öka tillgängligheten till informationssamhällets tjänster En regulatorisk aspekt på Internet är att Internettrafik definieras som teletrafik, vilket innebär att överföring av telemeddelanden via Internet omfattas av telelagen. Däremot är endast de företag som tillhandahåller tjänsten telefoni eller nätkapacitet anmälningspliktiga, vilket innebär att de är skyldiga att bedriva samtrafik med andra anmälningspliktiga operatörer. Annan trafik som tex WWW och e-post, vilket är den dominerande delen av trafiken som går via Internet idag, omfattas däremot inte av samtrafikskyldigheten. I början av 1999 växte Internetanvändningen med 1000 procent per år i världen medan rösttrafiken över det vanliga telenätet 4 ökade med 10 procent per år. Om denna utvecklingstakt fortsätter skulle det innebära att trafiken över Internet går om rösttrafiken i volym redan i år 5. Även om utvecklingen av bredbandsaccess till hushållen nu satt igång på allvar finns en del frågetecken, bland annat kring själva begreppet bredband. Många kunder kritiserar de bredbandsuppkopplingar som installerats, en kritik som bottnar i att konsumenterna inte upplever att de fått bredband. Problemet är att det inte finns någon tydlig definition av vad som är bredband (jämför avsnitt 1.3 ovan) och att det därför kan vara svårt att fälla något företag för att de inte levererat bredband. Då är det naturligtvis lättare om en viss överföringshastighet utlovats och dessa löften inte hållits. Ett stort antal anmälningar har gjorts till Konsumentverket, de flesta på grund av missnöje med ISP:ernas marknadsföring och den hastighet man fått. Konsumentverkets bedömning blev 6 att det inte är olagligt att kalla erbjudanden om Internetaccess som medger lägre överföringskapacitet än 2 Mbit/s för bredband, eftersom ingen entydig gräns finns. 3 Prop. 1999/2000:86, Ett informationssamhälle för alla. 4 PSTN. 5 Datamonitor, The Future of Internet. 6 Computer Sweden, Konsumentverket: 512 kbit/s kan kallas bredband, 9 okt

12 Sverige är hur som helst ledande när det gäller Internetanvändning, enligt den senast genomförda Pan European Internet Monitor, utförd av företaget Pro Active International 7. Undersökningen visar att 65 procent av svenskarna har tillgång till Internet, att 53 procent varit uppkopplade den senaste 14-dagarsperioden och att nära 24 procent vid något tillfälle handlat via nätet. Motsvarande siffror för hela Europa är 34 procent tillgång, 24 procent uppkopplade de senaste 14 dagarna och endast 8 procent som handlat. Analysföretaget IDC, i samarbete med World Times, har för fjärde gången tagit fram ett så kallat Information Society Index, som ska spegla länders förmåga att få tillgång till och effektivt utnyttja IT. 55 länder har undersökts, vilka tillsammans står för 97 procent av världens BNP och 99 procent av IT-investeringarna. Indexet tar hänsyn till 20 variabler i fyra kategorier: information, Internet, data och sociala faktorer. I rankingen placerade sig Sverige högst upp följt av USA och de andra nordiska länderna. Nr Land 1 Sverige 2 USA 3 Finland 4 Norge 5 Danmark 6 Canada 7 Nederländerna 8 Schweiz 9 Australien 10 Japan Figur. De tio högst rankade länderna enligt Information Society Index. 7 Paginova, Nu samlas de äldre framför surfbrädan, 14 jun

13 3 Branschdrivkrafter Bakom den snabba utveckling som präglar Internetmarknaden ligger ett antal drivkrafter som kan vara viktiga att förstå. Ett antal av dessa drivkrafter beskrivs i det här kapitlet. Vi har under det senaste decenniet sett en ökad digitalisering av olika media, som varit en starkt bidragande drivkraft bakom den branschglidning (konvergens) som skett mellan de tidigare åtskilda branscherna tele, IT, media och underhållning. Branschglidningen leder till att värdekedjan omformas och affärslogiken förändras radikalt. Denna omvandling präglar fortfarande Internetbranschen i hög utsträckning. Mycket tack vare teknikutvecklingen inom angränsande områden har människor och organisationer också blivit allt mer mobila. Tillsammans med en ökad globalisering ställer detta helt nya krav på aktörerna på marknaden. Globaliseringstrenden drivs på bland annat av utvecklingen inom EU, som pekar mot en ökad avreglering av marknaden. Det råder fortfarande en teknisk ovisshet inom ett flertal områden som berör utvecklingen av Internetmarknaden. Detta gäller områden såsom hur nättekniken kommer utvecklas, området säkra betalningar där det idag finns en uppsjö av olika lösningar, avsaknad av allmängiltiga och adekvata standarder för IP-telefoni etc. Ovisshet kring vilken teknik som kommer att visa sig vara mest effektiv och mest omtyckt av kunderna leder till att utvecklingen i viss mån hejdas. Därtill råder en strategisk ovisshet. Det finns fortfarande en mängd oklarheter kring framför allt hur värdekedjan kommer att utvecklas och hur affärslogiken kommer att se ut. Det råder delade meningar kring om värdekedjan kommer att integreras allt mer vertikalt, så att paketlösningar blir allt vanligare, eller om kedjan luckras upp, t ex så att accesstjänsten allt mer kommer att skiljas från övriga tilläggs- och innehållstjänster. Det råder också stor oklarhet kring hur stora de möjliga framtida intäkterna från indirekt finansiering, dvs. från tjänster såsom annonser och e- handel kommer att vara. Att fokus skiftar från en intäktsstruktur där accessavgifter dominerat till en struktur där tjänstesidan kommer dominera verkar vara en generell uppfattning hos marknadens aktörer och analytiker. Det är däremot ovisst hur fort denna utveckling kommer att ske och stor betalningsvilja olika kundgrupper har för olika typer av tjänster. Dessa oklarheter leder till att företagen i branschen prövar en mängd olika strategiska ansatser vad avser produkt- /marknadspositionering, marknadsföring, service osv. Samtidigt är branschinformationen begränsad. För att underlätta spridningen av branschinformation har Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) fått regeringens uppdrag att utreda uppbyggnaden av ett system för statistik om Informations- och kommunikationsteknik (IKT) 8. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 maj Branschen kännetecknas också av att aktörerna arbetar med förhållandevis kortsiktiga perspektiv. Det handlar om att skapa en stor kundbas. Särskilt när det gäller den fasta accessen till hyresfastigheter, som riskerar att utvecklas till lokala monopol, är det bråttom att etablera sig på marknaden. De möjligheter som bredbandsföretagen för närvarande har att teckna exklusiva avtal kan komma att förändras på sikt, bland annat om tillgången till accessnäten förbättras och kunderna ställer krav på öppenhet. Den svenska marknaden präglas i denna omvälvning av gynnsamma marknadsförutsättningar för Internet. Sverige har en hög penetration av fasta och mobila telefoniabonnemang, hög andel datorinnehav, ett stort antal framstående företag inom IT-området, hög konsumtionsnivå av teknikprodukter och kommunikationstjänster, gynnsam IT-politik, låg arbetslöshet och en ekonomi i förhållandevis snabb tillväxt. För närvarande finns det heller inte mycket som talar för att denna gynnsamma utveckling ska avstanna. 8 K98/2096/1. 8

14 Trots att många idag använder Internet är det få som har någon större erfarenhet av att köpa produkten Internetuppkoppling och väldigt många är fortfarande förstagångsköpare av de tjänster som nu börjar lanseras, främst i samband med fast access. För ISP:er är det därmed fortfarande viktigt att utbilda kunden. Kunder som redan köpt en gång ska nu dessutom lära sig att köpa någonting nytt bredband. I och med detta kommer varumärket sannolikt att spela en allt större roll för företagen i branschen. Branschen mognar. Även om marknadsförutsättningarna idag till stor del pekar på att marknaden idag är relativt omogen ur ett aktörsperspektiv, finns tecken på att detta är övergående. I takt med att branschen mognar kommer då sannolikt antalet mindre Internetoperatörer att minska, dels genom uppköp, dels genom att det börjar bli svårare att få riskkapital till investeringar i Internetbranschen. Därmed kommer utvecklingen i Internetbranschen att likna många traditionella branscher. Det tjänster som erbjuds kommer förmodligen också att bli mer differentierade, parallellt med att näten blir mer och mer öppna. Mobilitet och positionering. Mobilt Internet har blivit ett omskrivet tillväxtområde under det senaste året. En rad drivkrafter ligger bakom detta, bland annat den ökande Internetmognaden och den förväntning som kanske delvis som en konsekvens av detta uppstår om att alltid ha tillgång till Internet, samt tekniska nyheter som gör det lättare att nå Internet via mobiltelefonen (WAP, HSCSD, GPRS, UMTS etc.). Parallellt med detta kommer fler och fler tjänster som bygger på användarens geografiska position. Med hjälp av GPS eller liknande tekniker vet till exempel mobiloperatören var abonnenten befinner sig och kan därmed anpassa tjänsterna efter detta. Informationstjänster av typen var finns närmaste restaurang? inom en viss radie från användaren är det klassiska exemplet, men en rad andra tillämpningar är möjliga. Det finns dock en baksida med det hela, nämligen att abonnenten kan uppleva ett hot mot den personliga integriteten. Parallellt med den mobila utvecklingen förs också debatten om huruvida radiovågorna från mobiltelefoner och basstationer är farliga för människor eller inte. Det kommer kontinuerligt nya studier som visar olika resultat. Om det skulle visa sig att det finns hälsorisker för människor kan detta verka hämmande på den mobila utvecklingen. Även människors rädsla för eventuella risker kan vara tillräcklig för att bromsa utvecklingen. Personlig integritet. En fråga som fått en allt mer framskjuten position är den om hur den personliga integriteten behandlas på Internet. Flera fall, framför allt i USA, har upptäckts där företag har samlat in information om konsumenterna utan deras vetskap eller där information som samlats in med konsumenternas vetskap men använts på ett annat sätt än de förespeglats. Konsumenterna blir successivt mer medvetna om problematiken. En svensk undersökning visar att 91 procent ibland eller alltid 9 avstår från att göra något på nätet om de samtidigt måste lämna ut personuppgifter. I Doceres undersökning fick vi dock resultatet att ingen upplever osäkerheten kring hur personuppgifter används som ett hinder mot att använda Internet (oftare). En möjlig tolkning är att denna problematik inte påverkar hur ofta och länge Internet används, men däremot till vad. En annan undersökning visar att endast 21 procent av de svenska surfarna känner förtroende för e-handelsbutikernas förmåga att hantera känsliga uppgifter i samband med köp på nätet, enligt en undersökning från Europay International. Däremot har 90 procent stort eller ganska stort förtroende för bankernas sätt att hantera betalningar på Internet. 10 Samtidigt innebär utvecklingen faktiskt att ett pris sätts på konsumentinformation av mer eller mindre privat natur. Den som är villig att sälja information om sig själv kan få annat i utbyte (tjänster, produkter etc.). En del menar att det skapas klassklyftor när det gäller den personliga integriteten på Internet, där de välbeställda köper tjänster som gör det möjligt för dem att surfa och handla anonymt, och har råd att betala för tjänster och produkter utan att sälja information 9 På frågan "Avstår du från att göra något på nätet om du samtidigt måste lämna ut personliga uppgifter?" svarade 77% "ja, ibland", 14% "ja, alltid", 6% "nej" och 3% "vet ej". Undersökning av Netsurvey, Nio av tio avstår från aktiviteter på Internet när de måste lämna ut personlig information, 2 maj Computer Sweden, Svenskar litar inte på nätbutiker, 13 sep

15 om sig själva, medan grupper med lägre betalningsförmåga surfar och handlar och lämnar information efter sig som företagen kan utnyttja på olika sätt. Internetutvecklingen sker alltså genom ett komplext samspel av många olika faktorer. För att ytterligare belysa dessa faktorer har Docere genomfört en scenarioanalys som beskrivs i avsnitt En annan ansats att belysa de faktorer som formar utvecklingen har gjorts av IVA 11, Nutek 12, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Sveriges Industriförbund i deras nyligen genomförda projekt, Teknisk Framsyn, vars syfte bland annat var att öka insikten i hur olika teknikområden utvecklas samt att höja framtidsberedskapen hos företag och organisationer. Projektet bedrevs i olika paneler, varav en, Panel nr 5, handlade om Informations- och kommunikationssystem. I den panelen identifierades ett antal driv- och motkrafter som driver på (eller bromsar) utvecklingen inom ett antal tekniska nyckelområden. Docere har valt att illustrera detta resonemang i form av nedanstående figur. 13 Driv och motkrafter Nyckelområden Globalisering Konvergens Nätverkande organisationer Tid som konkurrensmedel Elektroniska tjänster Flexibilitet Inbäddad intelligens Underhållningstjänster Allt fler jobb består i att kommunicera och hantera information Entreprenörer och riskkapital Individualisering - produkten tas för given, det som köps är symbolvärdet Reglering mer självreglering, stickprovskontroll och etiska ställningstaganden hos producenterna Ständigt uppkopplad i detta ligger mobilitet, bredband, telematik och nya typer av lokala nät Den digitala assistenten - intelligenta och adaptiva system. Motkraft: risken att den personliga integriteten hotas. Exempel: sökverktyg, rekommendationssystem, talförståelse och röststyrning, smarta hus, intelligenta och adaptiva system för TV Allt mer blir mjukvara Framtidens tjänster är elektroniska. Kräver nya betalningssystem, ny lagstiftning m m Ständigt och omedelbart lärande - utbildning och arbete smälter samman, underhållningsoch spelindustrin kopplas ihop med lärandet (edutainment) Den tekniska och biologiska världen möts Säkerhet och integritet. Det gäller att trygga integriteten samtidigt som det måste vara möjligt att spåra brottslingar Figur. Driv- och motkrafter som driver på (eller bromsar) utvecklingen inom ett antal tekniska nyckelområden. 11 Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. 12 Närings- och teknikutvecklingsverket. 13 För mer utförlig information hänvisas till projektets webbplats, 10

16 4 Marknadsförutsättningar I det här kapitlet beskrivs marknadsförutsättningarna för Internetmarknaden i Sverige. Hur värdet skapas på marknaden illustreras genom en värdekedja för marknaden samtidigt som en sammanfattande bild av bland annat aktörernas relation till varandra och betalningsströmmarna mellan aktörerna ges. Utifrån dessa marknadsförutsättningar beskrivs i de resterande kapitlen i rapporten, där teknik, kunder, tjänster etc. redovisas mer grundligt. Som beskrevs i föregående kapitel finns flera tecken på att Internetmarknaden fortfarande ur ett aktörsperspektiv är en omogen marknad, vilket innebär att marknadsförutsättningarna förändras kontinuerligt. I kapitlet Prisbild och prisutveckling beskrivs hur prismodellerna för Internetaccess har förändrats och kan tänkas komma att förändras. 4.1 Internets värdekedja Den svenska Internetmarknaden består av ett antal delmarknader där det idag finns aktörer som agerar på flertalet av dessa delmarknader, samtidigt som det blir allt vanligare med aktörer som endast agerar på en av dessa delmarknader. Nedanstående bild är ett sätt att illustrera denna utveckling, i form av en värdekedja. Efter figuren ges en kort beskrivning av dess olika delar. I avsnitt 4.5 görs en ansats att illustrera betalningsströmmarna mellan de olika aktörerna. Infrastruktur Internettjänster Kanalisation / Kabel, antennivån Fast Radiobaserad CATV Ethernet ATM GSM LMDS Access Fasta förbindelser Uppringda förbindelser Hemsidesutrymme Bredbandsanslutn. Mobil anslutn. Tillägg Transmission IPprotokoll Innehåll Portaler Video/TV Söktj. Annons Bank Musik E-handel Terminaler Figur. Internets värdekedja. De specifika tekniker, tjänster etc. som anges är exempel och ingen heltäckande lista. Det första steget i Internets värdekedja är den infrastruktur som krävs för överföring av Internettrafik. Denna kan i sin tur delas in i delarna kanalisationsnivå, kabel- och antennivå, transmissionsnivå samt IP-nivå. Här har samma indelning som i IT-propositionen 14 valts. 14 Prop. 1999/2000:86, Ett informationssamhälle för alla. Utöver dessa nämner propositionen också tillämpningsnivån, som i vår illustration av värdekedjan närmast motsvaras av rutan tjänster. 11

17 Transmissionsnivån kan idag tekniskt sett hoppas över, genom att det går att transportera IPtrafik direkt över fiberinfrastruktur utan mellanliggande transmissionsprotokoll. Den svenska infrastrukturen består även av flera geografiska nivåer. I rapporten används indelningen stamnät, stadsnät och accessnät. Internettjänsterna omfattar flera olika typer av tjänster. Den indelning som används här är access-, tilläggs- och innehållstjänster. Access är den tjänst som ger den enskilde användaren tillgång till Internet. Som beskrivs i avsnitt 5.4 kan användaren ansluta sig till Internet på ett flertal sätt, såsom traditionellt uppringt modem (PSTN), ISDN, ADSL, radio, kabel-tv etc. Uppringt modem är fortfarande den vanligaste anslutningsformen både för hushåll och företag. Därutöver erbjuds kunderna (idag övervägande företagskunder) fast access via så kallad hyrd förbindelse, som ger kunden ständig uppkoppling till Internet. När användaren tecknar abonnemang för Internetaccess erbjuds denne samtidigt även en eller flera e-postadresser, hemsidesutrymme, webbläsare etc. Dessa tilläggstjänster har hittills ofta sålts tillsammans med accesstjänsten, men i takt med att användarna blir allt mer IT-mogna ökar nu förståelsen för att dessa tjänster även kan köpas separat och att det är möjligt att exempelvis ha en e-postadress från ett annat företag än det som erbjuder Internetaccessen. I och med den förändring av ISP:ernas intäktsbild som har skett, med bland annat minskade accessintäkter, ökar tilläggstjänsternas betydelse som inkomstkälla. Detta har föranlett ISP:erna att erbjuda ett mer omfattande tjänsteutbud till både företags- och hushållsmarknaden och att inleda samarbeten med olika tjänsteleverantörer såsom spel- och mediaföretag. En förutsättning för att kunna använda sin Internetaccess är att användaren har tillgång till någon form av terminal. Det vanligaste är fortfarande att en dator används för access till det fasta nätet, men i takt med att mobila accesslösningar utvecklas erbjuds allt mer avancerade mobila handdatorer och telefoner. En utbredd uppfattning bland aktörerna på marknaden är att det kommer att bli allt vanligare att nå Internet via mobila terminaler, vilket innebär att det blir mycket viktigt att anpassa tjänsteoch gränssnittsutvecklingen till detta. De stationära terminalerna kommer dock att, under överskådlig tid, finnas kvar. Doceres uppfattning är att olika terminaltyper framförallt kommer att ha olika användningsområden och att telefoni och data kommer att integreras allt mer i dessa terminaler. Många aktörer, framförallt bland ISP:erna, har uppfattningen att både företags- och hushållsterminaler kommer att bli allt mer dumma såtillvida att en större del av intelligensen ligger mellan terminalerna, dvs. i nätet. Terminalerna blir därmed så kallade tunna klienter. En följd av detta är att det uppkommer en marknad för programuthyrning, så kallad application service provisioning (ASP). Terminaltillverkarna har naturligt nog en annan uppfattning och strävar ofta mot högre intelligens i terminalerna. 12

18 4.2 Geografisk struktur För att beskriva den infrastruktur som Internet bygger på har följande indelning valts i denna rapport: stamnät stadsnät accessnät. I vissa fall är det dessutom lämpligt att betrakta accessnätet i två delar den del som sträcker sig in till fastigheten, samt det nät som finns inom fastigheten, så kallat fastighetsnät. Indelningarna beskriver nätets struktur i förhållande till användaren Stamnät Stamnät är nät som är rikstäckande eller som täcker stora regioner av Sverige. Näten består ofta av fiber och det är till dessa nät som lokala nät ansluts. Huvudkomponenterna i näten är så kallade routrar och servrar. Routern bestämmer vilken väg de olika trafikpaketen ska ta till mottagaren. Stamnäten ägs huvudsakligen av Banverket, Svenska Kraftnät, Telia, Teracom och Utfors. Andra företag, som t ex Tele2, WorldCom och Global One hyr huvudsakligen nätkapacitet från stamnätsägarna. Utbyggnaden av stamnät fortsätter nu på bred front i landet där bland annat den svenska regeringen tagit initiativ för att gynna denna utveckling. Syftet med de statliga stamnätssatsningar som görs är inte bara att öka tillgängligheten, utan också att skapa valfrihet för konsumenterna. En viktig aspekt av den satsningen är att minska de klyftor mellan storstäder och landsbygd som annars riskerar att uppstå i tillgången till IT i allmänhet och kanske till bredbandsuppkoppling i synnerhet. I IT-propositionen 15, som presenterades i våras, anges som ett prioriterat mål att öka tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. För att uppnå detta föreslås flera olika typer av satsningar som ska förbättra tillgången till bredbandsaccess; bland annat föreslås att MSEK kommer att ges som stöd till utbyggnad av regionala transportnät m m som inte kommer till stånd på kommersiella grunder. Dessutom gavs Svenska Kraftnät i uppdrag att inom två år bygga ett nationellt optofibernät som når fram till varje kommunhuvudort. Kostnaden för detta beräknas till MSEK. För närvarande pågår utbyggnaden av den så kallade Nya triangeln (Stockholm-Göteborg-Malmö) och den så kallade Norrlandsrektangeln (Enköping-Sollefteå-Östersund-Örebro). Triangeln och rektangeln beräknas sättas i drift under hösten/vintern Kraftledningsägarna (Svenska Kraftnät, Vattenfall, Sydkraft och Birka) som bygger den nya triangeln, har bildat ett gemensamt bolag för drift av anläggningar och försäljning av fiberkapacitet. En diskussion förs om huruvida man kan betrakta stamnätet som ett så kallat naturligt monopol, vilket skulle motivera utbyggnaden av ett nytt statligt stamnät. Denna ståndpunkt framförs av bland annat IT-kommissionen, men har fått kritik, dels med motivet att staten redan har ett stort inflytande i de stamnät som byggs, genom ägande i bland annat Telia, Banverket och Svenska Kraftnät, dels för att det ifrågasatts om det inte är viktigare att staten går in och säkerställer konkurrensen i stadsnät och accessnät än i stamnätet där flera aktörer ändå bygger ut kapacitet. Kritikerna påpekar också att kostnaderna för själva fibern bara är en del av investeringen kostnad för optisk nätverksutrustning, tjänster etc. tillkommer och om dessa investeringar uteblir riskerar fibern ändå att förbli outnyttjad. Med hjälp av de nationella fibernät som finns tillgängliga har ett flertal ISP:er byggt upp egna nationella IP-nät. I Sverige finns det ISP:er med egna nationella IP-nät, IP-baserade nät som är begränsade i sin täckning samt ett rikstäckande universitetsnät; SUNET. Exempel på ISP:er som idag driver egna IP-nät är; Telia, Tele2, Telenordia, Global One, WorldCom, Tele1 Europe, 15 Prop. 1999/2000:86, Ett informationssamhälle för alla. 13

19 Utfors och Sonera. Samtrafik mellan ISP:ernas IP-nät sker genom att individuella avtal upprättas etablerades Sveriges första nationella knutpunkt (D-GIX) till Internet i Stockholm. Idag finns det tre knutpunkter, två i Stockholm och en i Göteborg. Dessutom planeras knutpunkter i Malmö och Sundsvall, vilka ska sättas i drift under november och december Dessa ska inte ses som regionalt isolerade knutpunkter, utan decentraliserade knutpunkter för att skapa en så bra driftsäkerhet som möjligt. ISP:erna kopplar en router till D-GIX och på så sätt kan de anslutna ISP:erna kommunicera med varandra. Ansvaret för D-GIX har företaget Netnod Internet Exchange i Sverige AB som ägs av Stiftelsen för Telematikens utveckling. Vissa av de större ISP:erna har direktförbindelser till varandras nät och går därmed ej via de nationella knutpunkterna, D-GIX. Därmed har de möjlighet att försäkra kunderna om kapacitet. Denna försäkran försvinner om kundens trafik går via de nationella knutpunkterna, då dessa exempelvis kan drabbas av överbelastning Stadsnät Stadsnät är lokala nät som dels ger en kommun eller en ort tillgång till lokal kapacitet, dels ansluter stadsnätet till stamnäten. Enligt en undersökning, genomförd av Kommunförbundet under våren 2000, har 205 av landets 289 kommuner byggt eller håller på att bygga stadsnät 16. Detta innebär att det byggs, och har byggts, stadsnät som täcker kommuner i vilka en majoritet av den svenska befolkningen bor. De stadsnät som idag byggs omfattar i mycket liten utsträckning accessnäten. I och med slutkundernas ökade efterfrågan på överföringskapacitet ökar dock behovet av alternativa accessnät, vilket i sin tur medfört att stadsnätsägare i allt större utsträckning börjat överväga att vidareutveckla stadsnäten till att även omfatta accessnät. Från början var stadsnäten främst tänkta att användas av den kommunala administrationen, men fokus ändras successivt till att även sälja nätkapacitet till ISP:erna och att sälja tjänster till företag, bostadsföretag och hushåll. Stadsnätsoperatörernas roll är ännu något oklar, eftersom såväl stadsnätsoperatörerna som övriga nätoperatörer i många fall vill ha kontakten med slutkund. Många har intresse av att utbyggnad och uppgradering av stadsnät sker, exempelvis Stadsnätsbolaget, som startades som en avknoppning från Bredbandsbolaget. Bolagets mål är att skapa nya resurser för etablering och utbyggnad av de lokala fibernäten i Sverige. Stadsnätsbolagets uppgift är att stödja kommunernas utbyggnad av stadsnät genom att undersöka förutsättningar och skapa koncept för dessa nät. Bolaget ska också utveckla affärsmodeller för verksamheten kring stadsnäten. Stadsnäten ägs ofta av kommunala förvaltningar eller energibolag (som än så länge ofta är kommunalägda). Den kommersiella drivkraften idag är dels efterfrågan på fast anslutning till Internet, dels möjligheten att hyra ut svart fiber. Nedläggning av fiber kan exempelvis ske genom ett bygg- eller entreprenadföretag, t ex PEAB och Skanska. Ofta delar de två aktörerna, nätägaren och byggföretaget, på nyttjanderätten av utrymmet och tillgången till fiber. De två aktörerna sänker därmed sina investeringskostnader. En annan möjlig lösning är att kommunen eller dess energibolag bygger fibernätet i egen regi. Byggföretaget agerar då som entreprenör. I IT-propositionen föreslås dessutom att MSEK avsätts som stöd till kommuner för att möjliggöra abonnentanslutning med hög överföringskapacitet i glesbygd samt till skattelättnad för utgifter för anslutning till datakommunikation som innebär en väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till överföringskapaciteten i det normala telefonnätet. I betänkandet Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur (SOU 2000:68) som genomförts av Näringsdepartementet har utredaren Peter Roslund bland annat lämnat ett förslag om att det 16 Även Post- och telestyrelsen genomför nu en liknande undersökning på uppdrag av regeringen. Resultatet av detta uppdrag kommer att redovisas i november i år. 14

20 statliga stödet för att bygga bredbandsanslutningar endast ska utgå till kommunerna om de nya anslutningarna karaktäriseras av öppenhet Accessnät Accessnätet är den del av transmissionsnätet som knyter samman slutanvändaren med en anslutningspunkt till ISP:ns nät. Detta kallas i telekombranschen ofta the last mile. I accessnätet finns flera alternativa transmissionsmedia, såsom kopparnätet, kabeltevenätet, mobila nät eller fiber. Ibland är det meningsfullt att betrakta accessnätet som bestående av två delar ett accessnät som ansluter fastigheten och ett fastighetsnät i själva fastigheten (fastighetsnät, se nedan). Tillgång till accessnät är viktigt för ISP:erna då detta ger möjlighet att direktansluta sina kunder. Olika tekniker kan vara lämpliga beroende på användningsområde, geografiskt läge etc. De accesstekniker för direktanslutning som förekommer är i princip kopparnätet (med traditionellt uppringt modem, ISDN eller xdsl), radio, satellit, elnät, kabeltevenät och optisk fiber. Accessnäten kan ägas av ISP:n eller av fastighetsägaren Fastighetsnät Egentligen finns ytterligare en geografisk nivå av nät och det är fastighetsnätet, vilket ett lokalt nätverk (LAN), dvs. nätet i lokalen, huset eller lägenheten. Företag har idag ofta ett lokalt nätverk och allt tyder på att detta kommer att bli allt vanligare även i flerbostadshus eller till och med i enskilda lägenheter och villor. Att fastighetsägare äger det egna accessnätet tenderar att bli vanligare då dessa inte vill binda upp sig hos en enda leverantör. Det lokala nätverket används till att koppla samman olika apparater så som datorer, skrivare och hushållsapparater. I det lokala nätverket kan exempelvis tekniken Ethernet användas, men det kommer också nya trådlösa alternativ, såsom Bluetooth. I avsnitt 11.2, som handlar om hur Internet kan tänkas utvecklas i framtiden, beskrivs ytterligare en tänkbar geografisk nätnivå, så kallade bodynets. 4.3 Marknadens aktörer Den svenska Internetmarknaden kännetecknas av att ett stort antal företag, så kallade ISP:er 17, erbjuder Internetaccess till slutanvändaren. Marknaden domineras dock av tre större aktörer, Telia, Tele2 och Telenordia, som tillsammans har ca tre fjärdedelar av de svenska Internetkunderna. Många av de mindre aktörerna är återförsäljare till de stora ISP:erna, men det finns även ett relativt stort antal självständiga mindre ISP:er. Antalet ISP:er uppskattas i september 2000 till ca 120 stycken. Doceres bedömning är att detta antal kommer att minska på sikt, genom att många mindre ISP:er kommer att köpas upp eller gå i konkurs. Hittills har dock denna utveckling inte skett i någon större utsträckning. I Appendix 2: ISP:er i Sverige finns en förteckning över ISP:er i Sverige. Anledningen till att marknadskoncentrationen sannolikt kommer att öka är att de mindre ISP:erna får svårare att hävda sig gentemot de större i takt med att investerarnas krav på ökade intäkter och förbättrade resultat ökar, samtidigt som allt fler kunder efterfrågar ett bredare tjänsteutbud och såväl abonnemangs- som trafikavgifter pressas ner. De större ISP:erna kan i och med detta se en möjlighet att snabbt vinna marknadsandelar genom att köpa upp mindre ISP:er och överta deras kundbas. 17 Internet Service Providers. 15