Hablinge Vindkraftpark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hablinge Vindkraftpark"

Transkript

1 Hablinge Vindkraftpark Projektinformation För etablering av vindkraft i Hablingbo socken, sydvästra Gotland

2 Triventus Consulting AB är miljöcertifierade enligt ISO Beställare: Konsult: Hablinge Vindpark AB Triventus Consulting AB Datum: Projekt: Författare: Granskad av: T Hablingbo Björn Persson Camilla Friman

3 Innehåll 1 INLEDNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande Konsult Remissförfrågningar Underlag Miljökonsekvensbeskrivning Tillståndsprocessen BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Lokalisering och utformning Vägar Elanslutning BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Elproduktion från vindkraft Vindkraft och miljön Vindförhållanden Planförhållanden Utsläppsbesparing MÄNNISKORS HÄLSA Ljud från vindkraft Rörliga skuggor från vindkraftverk Ljus från hinderbelysning Säkerhet och risker NATUR- OCH KULTURMILJÖ Natura 2000 och naturreservat Lokala naturvärden Fåglar Fladdermöss Fornlämningar HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN Riksintressen Strandskydd Friluftsliv Landskap SYNPUNKTER REFERENSER OCH KÄLLOR I

4 Hablinge Vindkraftpark P R O J E K T I N F O R M A T I O N 1 INLEDNING Hablinge Vindpark AB och Siral System Co AB från Slite på Gotland utvecklar ett vindkraftsprojekt i Hablingbo vid kusten på sydvästra Gotland. Avsikten med projektet att genomföra en prövning enligt miljöbalken för vindbruk i området för att kunna vara beredda för nästa steg när stamförbindelsen mellan Gotland och fastlandet står klart. Föreliggande projektinformation är en något omarbetad version av det samrådsunderlag som tagits fram till myndigheterna. Detta dokument skall ge allmänhet och närboende grundläggande information om projektet i ett tidigt skede. Observera att innehållet är framtaget med kommun med länsstyrelse som mottagare. Inför samrådet med allmänheten kommer ett nytt underlag att tas fram som är mer anpassat för målgruppen. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 2.1 Sökande Hablinge Vindpark AB är ett bolag som startats av markägare och Siral System Co AB för att utveckla möjligheterna att etablera vindkraft i området väster om Hablingbo. Hablinge Vindpark AB Kontaktperson: Per Johansson Telefon: E-post: hablinge.vindpark@telia.com 2.2 Konsult Sökanden har anlitat Triventus Consulting AB för att vara behjälplig i tillståndsprocessen. Triventus Consulting AB, dotterbolag till Triventus AB, är ett av Nordens ledande konsultbolag inom vindkraft med spetskompetens inom bl.a. miljö- och tillståndsfrågor. Triventus Consulting AB Box Falkenberg 1

5 Växel: Fax: Organisationsnummer: Hemsida: Projektledare: Camilla Friman Telefon: E-post: Kontaktperson: Björn Persson Telefon: E-post: 2.3 Remissförfrågningar Vindkraftverk kan genom att reflektera signaler störa kommunikationssystem som t.ex. radio och radar samt system för radiolänk- och satellitkommunikation. Vindkraftverk kan även medföra störningar av landnings- och navigationshjälpmedel för flyg samt utgöra hinder vid inflygning. Remissförfrågningar skickas ut till följande remissinstanser: Försvaret, luftfartsverket och samtliga teleoperatörer. Hänsyn kommer att tas till erhållna svar. 2.4 Underlag Utredningar avseende naturvärden, fåglar, fladdermöss, hydrologi och kulturmiljö kommer att genomföras i respektive område. Utredningarna genomförs av experter inom respektive ämnesområde och de rapporter som undersökningarna resulterar i kommer att ligga till grund i arbetet med utformning av parkerna och miljökonsekvensbeskrivningen. 2.5 Miljökonsekvensbeskrivning Den information som inkommer under samrådsprocessen tillsammans med bland annat information från utredningar i etableringsområdet kommer att utgöra grunden till miljökonsekvensbeskrivningen. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska enligt 6 kap. 3 miljöbalken (MB) identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, såväl på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållning av mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Även hushållning av material, råvaror och energi skall identifieras och beskrivas. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. 2

6 Miljökonsekvensbeskrivningen kommer sammanfattningsvis att ha följande innehåll: Presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindkraft Redovisning av huvudområde för etablering, layoutexempel, alternativ lokalisering och nollalternativ samt motivering till valt alternativ Verksamhetens påverkan på miljön, bl. a. ljud, rörlig skugga, kulturmiljö, fågelliv, fladdermöss Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen skall ske Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens allmänna hänsynsregler 2.6 Tillståndsprocessen Enligt miljöbalken krävs det tillstånd för att anlägga och driva två eller fler vindkraftverk med totalhöjd över 150 meter. Det krävs också tillstånd för sju eller fler vindkraftverk med totalhöjd över 120 meter. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Vindkraftsanläggningar behöver inte längre bygglov men projektet måste tillstyrkas av kommunen för att länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd. En tillståndsansökan föregås av en samrådsprocess och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådet ska enligt 6 kap. miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd lämnas in. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Samråd genomförs först med myndigheterna (länsstyrelse och kommun) och därefter med allmänhet och särskilt berörda. Samråd med myndigheterna kommer genomföras 14 juni. MKB och Samrådsredogörelse bifogas tillståndsansökan när den inlämnas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan eventuellt förelägga sökanden att komplettera ansökan. När länsstyrelsen bedömer att ansökan är komplett kungörs den enligt 22 kap. 3 miljöbalken och skickas på remiss. Det finns då möjlighet att lämna yttranden. Ansökan behandlas av länsstyrelsen, som för att kunna ge ett tillstånd också behöver kommunens tillstyrkan. När ärendet avgjorts finns det möjlighet att överklaga beslutet till mark- och miljödomstol och därefter till mark- och miljööverdomstol som sista instans. När domen eller beslutet vunnit laga kraft gäller avgörandet enligt 24 kap. 1 miljöbalken med rättskraft mot alla frågor som prövats och tillsynsmyndigheten är förhindrad att förelägga om ytterligare förpliktelser som begränsar tillståndsbeslutet. 3

7 3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hablinge Vindpark AB har för avsikt att etablera en vindkraftpark i ett område på sydvästra Gotland ca 50 km söder om Visby. Förutsättningarna att bygga vindkraftverk i områdena är under utredning men ur vindbrukssynpunkt ser möjligheterna inledningsvis goda ut. Syftet med verksamheten är att omvandla vindenergi till miljövänlig och förnybar elenergi. Den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt framåt. Storlek och effekt på enskilda verk varierar något mellan leverantörerna. Typ av vindkraftverk bestäms under upphandling i ett senare skede i projekteringen men i detta skede är de verk som förekommer i utformningen av parken i storleken 175 meter totalhöjd och 112 meter rotordiameter. Ansökan avser vi lämna in för en maximal totalhöjd för verken om maximalt 200 meter. De placeringar av enskilda verk som presenteras i detta underlag är preliminära och kan komma att ändras under processens gång. Ansökan avser vi lämna in som en områdesansökan där verksplaceringen är flexibel inom ett väl avgränsat område med hänsyn till rådande förutsättningar. 3.1 Lokalisering och utformning Projektområdet ligger 2 km från kusten ca 2 km väster om Hablingbo och ca 10 km sydväst om Hemse. se Figur 1. Den utformning som tagits fram består av 11 st. vindkraftverk med en totalhöjd på 175 meter, med förbehåll om att totalhöjden kan komma att höjas till maximalt 200 meter under projektets gång. Parken har utformats med tanke på den detaljplan för vindkraft som finns i samma område i direkt sydlig riktning. Det aktuella området för etableringen ligger i ett utpekat vindbruksområde av typ 5 och 6 enligt Gotlands Översiktsplan Enligt den detaljplan för vindbruk strax söder om projektområdet på fastigheten Stjups 1:27 m.fl., som vann laga kraft , finns utrymme för att bygga 6 vindkraftverk på bestämda koordinater med totalhöjden max 150 meter. Enligt planbeskrivning för vindkraftsetableringen vid Stjups är området en del av ett nordsydligt orienterat tallskogsbälte. Det består till största delen av tallskog med inslag av lövträd och buskar. Skogen är i de flesta fall ett resultat av igenväxning av tidigare betesmark och olika igenväxningsfaser återfinns. Bitvis är terrängen mycket snårig och svårgenomtränglig. Betesdrift förekommer dock fortfarande. Inslag av öppna ytor förekommer även i form av våtmarker med varierande fuktighetsgrad samt hyggesmark. För en redovisning av exempel på verksplaceringar i projektområdet hänvisas till Figur 1 nedan samt de detaljkartor som presenteras i kapitlen om ljud och rörlig skugga. Exemplen visar utformningar med verk av modellen Vestas V112 på 3 MW vardera. Dessa har en navhöjd om 119 meter och en rotordiameter om 112 meter vilket ger en totalhöjd på 175 meter. Det slutliga antalet vindkraftverk och dess placering kan dock komma att ändras under tillståndsprocessen. Detta som en konsekvens av bl.a. genomförda miljöutredningar, fortsatta produktionsoptimeringsberäkningar samt synpunkter från myndigheter, markägare och andra berörda. 4

8 Sökande kommer längre fram i samrådsprocessen att ha utarbetat flera möjliga utformningar av de tilltänkta parkerna. Figur 1. Översiktskarta med förslag på utformning samt planområden Närliggande vindkraftparker Det finns ett par grupper av mindre typ av vindkraftverk längs kustbandet strax väster om den planerade verksamheten på bl.a. Holmuddarna som enligt översiktsplanen för Gotland inte bör generationsväxlas. Detta gäller även för den större Kulleparken i Havdhem. Gotlands stora vindkraftsområde Näsudden, ligger 6-7 km söder om Hablinge Vindpark. 3.2 Vägar Vid etablering av en vindkraftpark tillkommer oftast nybyggnation och förstärkning av vägar. Befintliga vägar användas i så stor utsträckning som möjligt. Då transporterna är tunga och långa behövs hållbara vägar och det kan därför bli aktuellt att räta ut och förstärka befintliga vägar. De krav som finns för vägar vid transport av vindkraftverk är bl.a. att vägbredden skall vara 4-5 m samt klara 15 tons axeltryck. Vägarna i området kommer att dimensioneras efter den trafikbelastning som förväntas. Några grundprinciper gäller för all vägbyggnation, se nedan i Figur 2. 5

9 Figur 2. Exempel på hur ytsektion för transportvägarna inom etableringsområdet kan vara uppbyggda. Lager tjocklekar och material i vägens överbyggnad skall optimeras efter utförda geotekniska undersökningar. Det är ännu inte framtagits några fastställda vägdragningar. När natur- och kulturutredningarna samt remissvar inhämtats kan utformningen för projektområdet komma att justeras och då kommer vägdragningar att ingå i det arbetet. För den detaljplanelagda verksamheten på Stjups 1:7 finns det vägar inritade vilket också kommer att tas i beaktning vid framtagning av nya vägar. 3.3 Elanslutning Den elkraft som produceras måste på ett tillförlitligt sätt nå slutkonsumenten, vilket oftast innebär att elen överförs via lokala och regionala förbindelser mot det nationella kraftnätet. Inom parkerna kommer ett internt elnät att förläggas. Det interna nätet kommer i möjligaste mån att anläggas i anslutning till vägområden och i samband med arbete med befintliga och nya vägar. Kablarnas dragning kommer att göras på ett sätt som medför så liten påverkan som möjligt på naturoch kulturmiljön. Enligt detaljplan Stjups 1:27 ska vindkraftverken anslutas till högspänningsnätet på kv med kabel, som skall läggas i skyddsrör på säkert djup. Kablarnas exakta läge bestäms i samråd med markägare, exploatör och GEAB. Några hundra meter öster om den föreslagna vindkraftanläggningen löper en 70-kV ledning som det torde vara möjligt att ansluta vindkraftverken till. 6

10 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Samhället står inför en utmaning på energiområdet. Såväl globalt som nationellt finns ett stort behov av att övergå från ändliga till förnybara energiresurser. Det största bidraget till klimatförändringarna, både i Sverige och i övriga världen, är förbränningen av fossila bränslen, som i huvudsak används till eloch värmeförsörjning samt transporter. (Göteborgs Miljövetenskapliga centrum, Miljöportalen, ). För att nå uppsatta mål inom klimatområdet krävs internationellt samarbete och en omställning av energisystemet. 4.1 Elproduktion från vindkraft Vindkraften producerade år ,1 TWh el med en installerad effekt på knappt MW, vilket utgör drygt 4 % av elanvändningen i Sverige (Svensk Vindenergi, 2012). I Europa ökade den totala installerade effekten från vindkraftverk under 2011 med MW vilket motsvarar 21,4 % av den totala installerade effekten under Vindkraft producerar ren el och ger inga utsläpp. Efter ca 7 till 9 månader har ett vindkraftverk producerat den energimängd som det går åt för att tillverka och transportera det (Elsam Enginering, A/S, 2004) (Vestas, 2006). Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för t.ex. ett oljekondenskraftverk är ca 12 % (Statens Offentliga Utredningar, 1999). Den teoretiskt maximala verkningsgraden för ett vindkraftverk är 59 % gentemot vindens energiinnehåll då hänsyn tagits till aerodynamiska och mekaniska förluster (Wizelius, Vindkraft i teori och praktik, 2002). Verkningsgraden för dagens vindkraftverk är upp till 50 %. Energi kan utvinnas vid vindhastigheter på 4-25 m/s och i Sverige kan ett vindkraftverk i bra vindläge utvinna energi under mer än av årets timmar (Vindlov/Energimyndigheten, 2010). 60 % av vindenergin kommer på vintern vilken också är den årstid då energin behövs som mest (ÅF Energi & Miljöfakta, 2003). 4.2 Vindkraft och miljön Vindkraften är ett energislag som baseras på en förnybar resurs och som inte genererar några utsläpp till miljön vid elproduktion. Tack vare att vindkraftverk nyttjar vinden som energikälla krävs inga dagliga bränsletransporter som för många andra energikällor. En etablering bidrar därmed inte till så kallade diffusa utsläpp från transporter. Ändliga naturtillgångar behöver inte exploateras och miljöbelastningen på dessa områden undviks därmed. Elproduktion från vindkraft bidrar inte till växthuseffekten, försurning eller övergödning som är exempel på miljöpåverkan som sträcker sig både regionalt, nationellt och globalt. Hela norra Europa är sammankopplat i ett gemensamt elnät (Wizelius, Vindkraft i teori och praktik, 2003). Detta innebär att den elektricitet som vindkraften producerar kan ersätta el som produceras från fossileldade anläggningar som ger utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska (Statens Offentliga Utredningar, 1999). Vindkraften påverkar främst den lokala miljön, framförallt i form av förändring av landskapsbilden, skuggbildning och ljudalstring (Statens Offentliga Utredningar, 1999). En fysisk miljöpåverkan sker även 7

11 i verkens direkta närhet där mark tas i anspråk för vindkraftverkets fundament och vägar. Vindkraftverken har en teknisk livslängd på ca år och efter avveckling kan platsen i princip återställas till sitt ursprungliga skick. Den påverkan som vindkraftverken medför sker således under en mycket begränsad tidsperiod, sett ur ett långsiktigt perspektiv. Merparten av delarna kan dessutom återvinnas. 4.3 Vindförhållanden Vindresursen i området är en avgörande faktor vid etablering av vindkraft. Uppsala universitet har, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en kartläggning av Sveriges vindförhållande med hjälp av den så kallade MIUU-modellen. Vindkarteringen visar att den genomsnittliga vindhastigheten i de tre områdena ligger runt 8.4 m/s på 120 meters höjd, vilket anses vara ett mycket bra värde Beräknad produktion Beräkning av vindkraftsparkernas elproduktion är gjorda i beräkningsprogrammet WindPro och utgår från vindmätningsstationer i området. Beräkningar enligt presenterade parkutformningar visar att en etablering av 11 st. vindkraftverk med effekten 3 MW beräknas ge en total årlig produktion på ca MWh. Den totala produktionen från Hablinge Vindpark kan jämföras med det årliga behovet av el till omkring 5000 eluppvärmda villor med en förbrukning på kwh per år. 4.4 Planförhållanden Gotlands kommun antog i juni 2010 en översiktsplan Bygg Gotland där allmänna intressen som enligt plan- och bygglagen bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I planen finns ett särskilt kapitel om vindbruk där man redovisar underlag, avvägningar och riktlinjer för utbyggnad av vindbruk i Gotlands kommun. Efter diverse avvägningar har ett antal områden utpekats och delats in i sju olika områdestyper beroende på bl.a. motstående intressen och övriga yttre förutsättningar. De planerade vindkraftverken i Hablinge Vindpark ligger inom områdestyp 5 och 6 vilket innebär höjdbegränsningar på grund av flygradar och det militära flyget (5) och/eller för vindbruket begränsande motstående försvarsintressen (6). Visby flygplats är beläget ca 50 km norrut och en väderradar är belägen utanför Lojsta ca 17 km nordost om planerad etablering. Vid utformningen av parken har så långt möjligt hänsyn tagits till befintlig detaljplan samt avgränsningen av utpekad områdestyp. Avsteg som har gjorts här är avståndet till två hus på fastigheten St. Burge 3:1 där avståndet är 772 respektive 763 meter. Avståndet till Hablingbo kyrka är som minst ca 1,8 km. De fotomontage som kommer att utföras kommer att ge kompletterande beslutsunderlag för att möjliggöra en bedömning av konsekvenserna för kyrkan i Hall. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer det även att ingå en landskapsanalys och en kulturmiljöbedömning. 4.5 Utsläppsbesparing Elproduktion genom vindkraft använder vinden som energikälla. Den ger inga försurande och övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller slaggprodukter utan bidrar istället till ett hållbarare energisystem med mindre klimatpåverkan. El från vindkraft ersätter idag el på marginalen. Marginalel 8

12 är till stor del producerad med fossila bränslen som t ex kolkondens. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Vindkraften besparar också naturen exempelvis brytning och transporter av kol och uran samt utvinning av olja. I Tabell 1 presenteras ett exempel som visar besparingen av utsläpp av flyktiga kolväten (VOC), koldioxid (CO 2 ), kväveoxider(no x ), svaveloxider (SO x ), partiklar och metan (CH 4 ) vid en jämförelse mellan vindkraftsproducerad el och el producerad från kolkondensanläggningar. Tabell 1.Utsläppsbesparingen vid en jämförelse mellan vindkraftsproducerad el och el producerad från kolkondensanläggningar. Vindkraftpark VOC CO 2 NO x SO x Partiklar CH 4 (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Hablinge 11 vkv 2, En etablering av vindkraftparkerna enligt tabellen ovan skulle bidra till att minska försurning och övergödning genom utsläppsbesparing av kväve- och svaveloxider. En etablering skulle även potentiellt minska halterna av partiklar och flyktiga svavelväten som båda kan vara hälsofarliga. Utsläppsbesparingen av koldioxid och metanskulle bidra till en minskad klimatpåverkan. 5 MÄNNISKORS HÄLSA I detta kapitel belyses de negativa effekter på människors hälsa som kan förväntas vid en etablering av vindkraftverk inom ansökt område. Hälsobegreppet är begränsat till att gälla den direkta påverkan en vindkraftsetablering kan ha på människor i etableringens geografiska närhet. Det finns även en rad positiva hälsoeffekter av vindkraft, dessa är dock alltför breda och i vissa fall spekulativa. Människors hälsa kan påverkas av bland annat ljud och rörliga skuggor från vindkraft i drift. Även anläggningsarbeten och framtida rivning av vindkraftverken innebär påverkan för närboende i form av ökad trafik vid transporter och konstruktionsbuller. I detta samrådsunderlag ingår, förutom ljud och skugga, även en beskrivning av säkerhetsrisker som effekter av en vindkraftsetablering. 5.1 Ljud från vindkraft När vindkraftverken är i drift uppkommer främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då bladen roterar. Detta kan uppfattas som ett väsande och svischande ljud. På större avstånd blir ljudet dovare och avtar. Det aerodynamiska ljudet uppkommer på grund av bladens utformning och dess rotationshastighet. Detta ljud hörs generellt sett mer vid låga vindhastigheter när det naturliga vindbruset har låg nivå, och maskeras ofta helt vid höga vindhastigheter. Ljudutbredningen påverkas bland annat av meteorologiska förhållanden, främst vindförhållanden, lufttemperatur och markförhållandena. 9

13 Äldre vindkraftverk kan också ge ifrån sig ett mekaniskt ljud som kommer från vindkraftverkets maskinhus. På dagens moderna vindkraftverk har detta ljud byggts in i maskinhuset. Under driftfasen uppkommer även ljud från de bilar som används vid service och underhåll av vindkraftverken. Olika vindkraftverk har olika effektkurvor/variabelt varvtal och med detta varierar ljudnivån från vindkraftverken. Vilken leverantör som skall leverera vindkraftverken är inte upphandlat ännu, därför vet bolaget inte vilket verk som kommer användas Ljud under etablering och nedmontering Under etableringsfasen uppkommer ljud när fundamenten etableras, från de fordon som transporterar vindkraftverken samt materialet till fundamenten. Arbetet med konstruktion av vägar, uppställningsplatser och annan infrastruktur av både permanent och tillfällig karaktär alstrar också ljud som kan vara störande. Ett vindkraftverk tas bort sedan det har tjänat ut. Marken där fundamentet har etablerats kan, om det bedöms vara miljömässigt motiverat, återställas till sitt ursprungliga skick eller täckas över. Under avvecklingen uppkommer främst ljud från maskiner och fordon som används vid nedmontering och transport av vindkraftverken. Ljudet som uppkommer under etablerings- och nedmonteringsfasen kommer till största delen att vara från transporter. Det ökade trafikbuller som uppstår kommer att vara under en relativt kort tid. De negativa hälsoeffekter som dokumenterats är framför allt en orsak av buller under en lång tid Ljudanalys Ljudberäkningar är utförda för samtliga planerade verk i området. De 11 verken i Hablinge Vindpark har navhöjden 119 meter och en totalhöjd på 175 meter. De 6 verken i detaljplanen för Stjups 1:27 består av 6 st. verk med totalhöjd 150 meter och ett källjud som motsvarar ett Vestas V90 2 MW. Avståndet till närmaste bostad (M) är 763 meter och det beräknade värdet där blir 41,5 db(a). Till bostad L är 773 meter och beräknat värde 41,6 db(a). Dessa hus tillhör en markägare som är med och driver projektet och godtar högre värden än vedertaget begränsningsvärde på 40 db(a). I övrigt understigs begränsningsvärdet för resterande ljudmottagare. I Figur 3 nedan redovisas en karta över beräknad ljudutbredning. 10

14 Figur 3. Beräknad ljudutbredning för Hablinge vindkraftpark. Grön linje visar begränsningsvärdet 40 db(a). 11

15 5.2 Rörliga skuggor från vindkraftverk Rörliga skuggor från vindkraftverk uppstår när solen står lågt och det blåser så att rotorbladen står vinkelrätt mot solstrålarna. Rotorbladen klipper av solstrålarna och betraktaren uppfattar detta som ett blinkande ljus, att jämföra med att köra bil eller åka tåg genom en allé med träd. Dessa skuggor kan upplevas som störande för boende i närheten av verken. Det finns lite forskning i ämnet och de riktvärden på 8 timmar per år som är framtagna bygger på en tysk studie där resultatet visade att människors livskvalité försämrades kraftigt om värdet överskreds (Pohl, Faul, & Mausfeld, 2000). Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Det finns även forskning kring kopplingen mellan vindkraftverkens roterande blad och epileptiska anfall (Harding, Harding, & Wilkins, 2008). Resultaten visar dock att risken att vindkraftverk i Sverige skulle kunna framkalla epileptiska anfall är små eftersom vindkraftverken är stora och snurrar med låga frekvenser Skugganalys Vid drift uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor kan upplevas som störande för kringboende. Antalet timmar som vindkraftverken ger upphov till rörliga skuggor är relaterat till antal soltimmar, avstånd till verken, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas en beräknad tid på 8 timmar per år, förväntat värde, som en bostad maximalt anses kunna acceptera. Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. Skuggberäkningar är utförda för respektive område enligt redovisade utformningar. Nedan görs en genomgång av skuggutbredning för respektive projektområde. Skuggberäkningar utförd för den föreslagna utformningen visar att en grupp av bostäder (BJ-BN) i väst riskerar att utsättas för skuggtider som förväntat värde mellan drygt 11 h och knappt 20 h rörlig skugga per år. Även hus L och M på St. Burge 3:1 får något förhöjda värden, knappt 10 h. Ett par hus beräknas få strax över begränsningsvärdet nämligen Y och BE där värdena uppgår till 8 h 20 min respektive 8 h 04 min. I Figur 4 nedan redovisas en karta över beräknad skuggutbredning som förväntat värde. 12

16 Figur 4. Beräknad utbredning av rörlig skugga för Hablinge vindkraftpark och Stjups Vindkraftpark. Grön linje visar bergränsningsvärdet 8 tim/år. För att reducera skuggpåverkan där begränsningsvärdet riskerar att överskridas kan teknisk lösning i form av exempelvis skuggdetektorer att installeras på de vindkraftverk som ger upphov till störningen. 5.3 Ljus från hinderbelysning För att säkerställa flygsäkerheten finns regler om hur vindkraftverk ska utrustas med hinderbelysning. För den nu aktuella etableringen kommer vindkraftverken utrustas med hinderbelysning enligt de vid idrifttagande gällande reglerna. 13

17 I dagsläget anges i föreskrifter och allmänna råd från Transportstyrelsen (TSFS 2010:155) att vindkraftverk som är upp till 150 m höga ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Om totalhöjden överstiger 150 m ska de markeras med vitt blinkande högintensivt ljus. Lagstiftningen medger en reducering av intensiteten i ljuset under mörker men inte under skymning och gryning. För att minimera ljuspåverkan för kringboende finns även möjligheten att installera ett radarsystem som känner av när flygplan eller helikoptrar närmar sig vindkraftparken och aktiverar då hinderbelysningen. Övrig tid är parken helt släckt. För att installera detta krävs dispens från Transportstyrelsen. Radarsystem fick dispens av transportstyrelsen vid en vindkraftspark i södra Sverige under Teknologin köptes under oktober 2011 av Vestas A/S. Även teknik för att avskärma ljuset för at minska påverkan på kringboende finns tillgänglig. Mycket händer på marknaden inom området och sökanden avser att vi gällande tidpunkt för verkens etablerande utvärdera möjliga tekniker för att minimera ljuspåverkan för närboende. Hinderbelysningen gör att vindkraftsparken kommer att vara synlig i landskapet även när det är mörkt. För vissa närboende och förbipasserande kan de blinkande röda eller vita lamporna upplevas som störande. Effekter från hinderbelysning för närboende är svårbedömd då det i stor utsträckning handlar om subjektiva upplevelser. Genom att studera fotomontage man få en bild av hur vindkraftverken kan komma att synas i landskapet och därigenom få en uppfattning om var hinderbelysningen kan påverka kringboende. Det bör påpekas att påverkan från hinderbelysningen på omgivningen är, med gällande regler, ofrånkomlig vid alla vindkraftsetableringar. Vid uppförande av respektive par för sig kommer verken på Stjups 1:27 behöva utrustas med medelintensivt rött ljus. Hablinge Vindkraftpark kommer att behöva utrustas med vit blinkande högintensiv belysning. Vid uppförande av båda parkerna ihop finns det enligt bestämmelserna möjlighet att t.ex. sätta vit högintensiv belysning på de verk som markerar hörn eller liknande på parken och medelintensivt rött på övriga verk. 5.4 Säkerhet och risker Olyckor med personskador vid svenska vindkraftverk uppstår nästan uteslutande på personal i samband med reparationer och service. Bortsett från skador på servicepersonal utgörs de mest påtagliga riskerna av nedfallande delar eller is från vindkraftverk. Sannolikheten för denna typ av incidenter är betydligt lägre än för skador på servicepersonal. Det finns också en liten risk för att brand uppstår i vindkraftverket eller att oljor och andra kemikalier läcker ut. Nedan redogörs för de risker som bedöms vara reella för de beskrivna etableringsförslagen Oljor och restprodukter Ett vindkraftverks växellåda innehåller mellan ca 300 och ca 500 liter olja, beroende på typ av växellåda och typ av vindkraftverk. För en Vestas V112 3 MW är oljemängden ca 500 liter. Oljan byts vid behov, vilket betyder vart fjärde till vart sjunde år. Samma sak gäller för hydrauloljan. Hydrauliksystemet innehåller ca liter hydraulolja. Servicepersonal från tillverkaren tar med sig uttjänt olja vid byte och transporterar denna till ett auktoriserat företag som arbetar med upparbetning och destruering av oljor. Idag finns det vindkraftverk som inte har någon växellåda och omfattas således inte av den första delen av ovanstående beskrivning. 14

18 För det fall läckage inträffar samlas oljan i maskinhuset eller i tornets botten. Risken för läckage till mark från vindkraftverket bedöms med nuvarande konstruktion som mycket liten. Ingen olja som används vid byte förvaras i vindkraftverken. Däremot förekommer bl.a. fettsprutor för smörjning av lagerbanor och dylikt. Dessa förvaras uppe i maskinhuset och någon miljöpåverkan till följd av dessa bedöms inte uppstå. Vid produktion av el genom vindkraft uppstår inga restprodukter. Däremot kan visst restmaterial uppstå vid avveckling av vindkraftverk. Vid avslutad verksamhet kan större delen av verket återvinnas Brand Risken för att brand skall uppstå i vindkraftverk är mycket liten. Brand utbryter i de flesta fall på grund av materialfel, feldimensioneringar eller elfel i kraftelektronik. En eventuell brand i maskinhuset slocknar mest troligt av sig själv, då det är ett slutet utrymme med brist på syre och ont om brännbara material. Det finns också vindkraftverk på marknaden med automatiska brandsläckningssystem. I maskinhuset finns dock reserver med smörjolja och andra kemiska ämnen som kan vara förödande om branden trots allt sprider sig. I takt med att antalet vindkraftverk snabbt ökar i Sverige har av naturliga skäl också brandolyckorna ökat. Under tidsperioden rapporterades endast ett fall av brand i vindkraftverk. Driftstatistiken omfattade då 270 turbiner (Ehrstedt, 1999). I dagsläget finns ca vindkraftverk i drift i Sverige och under de senaste åren har sex brandincidenter inträffat i Sverige. Två av dessa olyckor har varit mycket små och fyra allvarliga (Malmqvist, 2011). Procentuellt sett har brandolyckorna alltså minskat något Isbildning Inom ett forskningsprogram har beräkningar utförts som ger ett teoretiskt högsta riskavstånd för iskast på 350 m (Boverket, 2009), vilket är att betrakta som en mycket grov förenkling (Seifert, Westerhellweg, & Kröning, 2003). Studier av iskast från vindkraftverk indikerar att isfragment vanligen hamnar betydligt närmare verket än så (ca 80 m i refererad studie), och att fragmenten vanligen är ganska små (Cattin, 2007). I formel 1 nedan redovisas en förenklad formel för beräkning av maximal kastlängd av is från vingarna på ett vindkraftverk (Seifert, Westerhellweg, & Kröning, 2003). Formel 1. Maximal kastlängd av is från vingarna. d = maximal kastlängd i meter D = rotordiameter i meter H = Navhöjd i meter Enligt formel 1 ovan skulle den maximala kastlängden för ett verk med 119 m navhöjd och 112 m rotordiameter bli 346 meter 15

19 Vindkraftverken kommer inte att inhägnas. Skyltar med varning för isras och iskast vintertid kan sättas upp i området. Det finns tillgänglig teknik för att detektera isbildning på bladen och vid behov stanna verket. Risk för iskast bedöms vara den enda egentliga säkerhetsrisken för allmänhet som vistas runt ett vindkraftverk, och med hänsyn till ovanstående bedöms risken för personskada till följd av detta som mycket liten. Bortsett från risken för issläpp vid isbildning finns i övrigt inga hinder för att befinna sig under eller i närheten av vindkraftverken Vindkraftverkens hållbarhet Vindkraftverk i kommersiell verksamhet är konstruerade och klassificerade efter de förhållanden som råder där de är avsedda att placeras. Parametrar som medelvindstyrka, extremvindar under livslängden, turbulensförhållande, temperatur, laster etc. ingår i beräkningarna av konstruktionen. Vindkraftverken genomgår därefter tester med avseende på bland annat ljudalstring och effektkurvor. Risken för att träffas av fallande delar från vindkraftverk har tidigare utretts och Boverket sammanfattar forskningen i sin rapport med att det är 95 % sannolikhet att 1 av vindkraftverk under ett års tid tappar någon bladdel (Boverket, 2009). För att förhindra bladbrott och att delar lossnar från vindkraftverk och slungas iväg krävs regelbunden service och besiktning av vindkraftverket. 6 NATUR- OCH KULTURMILJÖ Anläggande och drift av vindkraft kan innebära påverkan på natur- och kulturvärden i området för etableringen. De förändringar som kan uppstå till följd av den planerade verksamheten och som kan väntas medföra miljöeffekter och eventuella konsekvenser för natur- och kulturvärden presenteras i detta kapitel. 6.1 Natura 2000 och naturreservat I det aktuella området finns ett antal områden som är Naturreservat och/eller Natura områden. I direkt anslutning till Hablinge Vindpark i nordost finns naturreservatet och Natura 2000 området Haugajnar. Haugajnar utgörs av ett 158 hektar stort skogsområde beläget cirka 3 kilometer väster om Hablingbo kyrka. Skogen i området domineras av tall. Den äldsta skogen finns i den centrala delen av området. Flertalet träd inom detta område är äldre än 150 år och många är över 250 år. I de centrala delarna finns också ett område bestående av sumpskog. Skogen inom den västra delen av området är överlag något yngre. Marken är här något torrare, boniteten något lägre och träden inte så kraftiga. Inom området är tallen helt dominerande men ek, oxel, lundalm och gran förekommer också. I Hägsarve kärrängs, Sävväts och Krakväts naturreservat, som är belägna 1,5-2,5 km sydväst om Hablinge vindpark och strax väster om planområdet för Stjups 1:27 växer bl.a. den sällsynta orkidéarten Kärrnycklar. Dessa områden är även utpekade som Natura 2000-områden. Samtliga Natura 2000-områden och naturreservat kring de planerade vindkraftsetableringarna finns att se i Figur 5 nedan. 16

20 Figur 5. Naturreservat och natura-2000 områden tillsammans med befintliga och planerade vindkraftverk. Efter att planerade natur- och kulturutredningar är utförda och övriga synpunkter inkommit bedöms de planerade verksamheterna kunna anpassa på ett sådant sätt så att påverkan på ovan beskrivna naturreservat och Natura 2000 områden kan undvikas. 6.2 Lokala naturvärden Inom områdena för de planerade etableringarna av vindkraft finns ett antal registrerade naturvärden av olika slag. Dessa intressen redovisas enligt nedan. I området består naturvärdena av olika typer av skog såsom äldre naturskogsartad skog, olika lövskogslundar, barrblandskog samt även våtmarker såsom rikkärr. En del av dessa naturvärden markerar biotopskydd men även nyckelbiotoper. De värden som berörs mest av den planerade verksamheten är det område med rikkärr som finns i den västra delen. I Figur 6 nedan redovisas dessa värden tillsammans med föreslagen utformning av vindkraftverken. Här kommer en inventering att utföras avseende naturvärdena så att en avgränsning och uppdatering av rikkärret kan göras. I den fortsatta projekteringen kan placeringarna av verken samt även vägar då noga anpassas efter rikkärr och andra naturvärden i området. 17

21 Figur 6. Lokala naturvärden i området för de planerade vindkraftparkerna Hablinge och Stjups. För att få en mer detaljerad bild av vilka naturintressen som finns inom etableringsområdet samt hur en eventuell etablering av vindkraft skulle påverka dessa kommer en naturvärdesinventering med tillhörande bedömning av påverkan att genomföras. Området är rikt på myrmarker och enligt information från länsstyrelsen är områdena med rikkärr mer omfattande än de uppgifter med geografisk information som hämtats till underlaget. Den kommande naturvärdesinventeringen kommer därför ge noggrannare svar på var det är lämpligt att placera verk och anlägga vägar. 6.3 Fåglar Generellt utgör vindkraftverk inte ett hinder för fåglar. De allra flesta fåglar ser vindkraftverken i tid och flyger i regel runt eller mellan vindkraftverken. Flyttande fåglar flyger oftast betydligt högre än verkets totalhöjd och löper liten risk att kollidera. Vindkraftverk kan dock påverka större fåglar, i synnerhet tyngre rovfåglar, som har svårare att snabbt manövrera i sidled och därmed löper risk att kollidera med verket. För att undersöka vilka fågelarter som kan komma att beröras av projekten pågår en kunskapsinhämtning och översiktlig studie under maj månad En uppföljande fågelinventering kommer troligen att ske under Både kungsörn och havsörn är vanligt förekommande på Gotland och tillhör de fågelarter som riskerar att kollidera med verk. Förekomst och påverkan kommer att behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen och inventeringar kommer att utföras av oberoende konsult. 18

22 6.4 Fladdermöss För visas arter av fladdermöss kan det finnas en ökad risk förknippad med vindkraft. En rad tänkbara förklaringar till fladdermössens sårbarhet har framförts. Den kanske mest vedertagna förklaringen är att insekter i vissa fall ansamlas kring vindsnurrorna och speciellt vid tillfällen med vackert väder och svag vind. En annan orsak till att fladdermöss kan förolyckas vid vindkraftverk kan vara att de hastiga lufttryckssänkningarna i närheten av rotorbladen kan orsaka inre blödningar i djurens lungor, så kallat barotrauma. Även detta problem har främst påvisats vid låga vindhastigheter(<5 m/s). När vindarna är starkare hittar fladdermössen sina bytesdjur i lä och undviker då vindkraftverken. Fladdermusinventeringar för respektive område kommer att genomföras någon gång under 2012 eller Fornlämningar Enligt planbeskrivningen för planområdet Stjups 1:27 är tallskogen resultatet av igenväxande traditionellt gotländskt hagmarksbete och har med all sannolikhet under olika epoker varit ett betydligt öppnare landskap, med bl. a bosättningar. I planområdets närhet finns en del fasta fornlämningar och de registrerade fornlämningar som hämtats från Fornsök redovisas i Figur 7. Inom planområdet finns en känd fornlämning: Hablingbo Hägsarve 2:1-2:3. Innanför en delvis murliknande, ca 400 meter lång sluten stensträng återfinns en rund stensättning, ca 18 meter i diameter och 0,5 meter hög, jämte ett antal mindre rösen. Innanför stensträngen återfinns också en äldre husgrund. Inom själva etableringsområdet för Hablinge Vindkraftpark finns ett fåtal kända registrerade fornlämningar men det kan även finnas ännu ej upptäckta enligt samma resonemang som för Stjups 1:27. Främst är det stensättningar och rösen som är kända i områdets norra del. Vägar och verksplaceringar kommer ta hänsyn till utpekade fornminnen. För att säkerställa att inga fornlämningar i området kommer påverkas av en eventuell vindkraftsetablering kommer en arkeologisk utredning at genomföras i området under Vid genomförandet av en arkeologisk utredning kommer fornlämningssituationen i området bli tydligare och vägdragning och eventuella justeringar av placeringar kan göras med hänsyn till avgränsade fornlämningar. 19

23 Figur 7. Fornlämningar registrerade hos riksantikvarieämbetet i förhållande till Vindkraftpark Hablinge. 7 HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. I detta kapitel bedöms påverkan på pågående markanvändning, riksintressen samt landskapsbilden i området för den planerade vindkraftsetableringen. 7.1 Riksintressen I 3 och 4 kap. miljöbalken återfinns bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden i landet. Det finns områden som är utpekade i miljöbalken eller av statliga myndigheter som med hänsyn till sina naturvärden är riksintresse för bl. a. naturvården, kulturmiljövården och friluftsliv. Det finns även riksintresseområden som är utpekade för sin lämplighet för exempelvis vindbruk. Nedan beskrivs de riksintresseområden som finns i hela det aktuella området för de två parkerna. Detta för att kunna ge en samlad bild av hela den planerade verksamheten. Gotlands natur är unik och många områden på Gotland har pekats ut som riksintresse. Enligt bestämmelserna i miljöbalkens 4 kap 2 är Hela Gotland av riksintresse främst på grund av turismens och friluftslivets, särskilt det rörliga friluftslivets, intressen vilket innebär att detta särskilt ska beaktas vid bedömningen av påverkan på natur- och kulturmiljöer vid prövning av exploateringsföretag. 20

24 Samtliga områden utpekade som riksintressen i omgivningen kring de planerade vindkraftsetableringarna Hablinge och Stjups finns att se i Figur 8. Ett riksintresse för naturvården sammanfaller till stor del med naturreservaten som beskrivs i kapitlet om naturreservat och Natura Det är Haugajnar-Petesvik och de mindre områdena Sävvät, Krakvät och Hägsarve kärräng. Närmaste riksintresse för naturvård är annars det som kallas Nisseviken 3,5 km söderut sett från Hablinge vindpark. Avseende kulturmiljövården är kyrkorna Hablingbo och Silte med sin omgivning riksintresse. Avstånden från dessa kyrkor är 1,8 km till Hablingbo och 4 km till Silte. Det finns även ett mindre riksintresse ca 1 km från etableringsområden som utgörs av strand- och museigården Petes från 1800-talet. Hur dessa förhåller sig till de aktuella vindkraftparkerna hänvisas till kartan i Figur 8. Övriga riksintressen är förknippade med Gotlandskusten såsom riksintressen för friluftsliv och rörligt friluftsliv samt även Kustområden med särskilda kulturmiljövärden. Det sistnämnda är egentligen riksintressen men är områden som Riksantikvarieämbetet på regeringens uppdrag identifierat i havsoch kustområden, som från kulturmiljösynpunkt bedöms särskilt känsliga för storskalig vindkraftsutbyggnad. Båda vindkraftparkerna är placerade inom detta område men i övrigt är det bara inom riksintresse Hela Gotland som verk är placerade. Figur 8. Områden med riksintresse i omgivningen kring Vindkraftparkerna Hablinge och Stjups 1:27 i en samlad redovisning. Dock är riksintresset Hela Gotland av grafiska skäl inte redovisat i kartan. Den planerade vindkraftparken Hablinge är delvis placerad inom riksintresse för vindbruk och bedöms inte hindra vidare utbyggnad av vindkraft i dessa områden. 21

25 På kartan i Figur 8 är även gränsen för samråd avseende väderradarn utanför Lojsta markerad. Kommande remissförfrågan till Försvaret kommer att ge svar på i vilken utsträckning den kan komma att påverkas av vindkraftsetableringen. Enligt uppgift förs det diskussioner om att eventuellt flytta väderradarn. Kommande fotomontage och kulturmiljöbeskrivningar kommer att ge ett mer omfattande underlag för att kunna göra en bedömning av påverkan på riksintressena. 7.2 Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskydd gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten såväl på land som i vattenområdet och omfattar även undervattensmiljön. Genom området rinner ett strandskyddat vattendrag via de våtmarker som finns där. I aktuell utformning är ett par verk placerade ca 70 meter från vattendraget såsom det tolkas på den tryckta fastighetskartan. Vid kommande utveckling av projektet och när närmare platsbesök gjorts samt inventeringar utförts kan en mer noggrann och avvägd placering göras av verken. 7.3 Friluftsliv Vindkraft utgör inget hinder för friluftsliv i sig. Däremot kan de medföra en visuell påverkan för människor som rör sig i omgivningarna omkring etableringen. Fotomontage har tagits fram för att visualisera detta. I närområdet kommer vindkraftverken även att höras. 7.4 Landskap Förändring i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader, inklusive vindkraftverk. Vindkraftverkens synlighet bestäms i regel av flera faktorer, bland annat: Vilket avstånd från verken betraktaren befinner sig Vilken höjd vindkraftverken har På vilken höjd betraktaren befinner sig över havet samt på vilken höjd verken är etablerade. Åsikterna om vindkraft är delade och det kan vara etiska, sociala, ekonomiska eller andra faktorer som styr synen på vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Även förväntningarna på landskapet varierar, något som också påverkar huruvida människor anser att vindkraftverk är visuellt störande eller inte. Sammantaget har konstaterats att det i mångt och mycket är en subjektiv bedömning hos betraktaren som avgör om förändringen av landskapet är positiv eller negativ. Den visuella påverkan bör dock alltid ställas i relation till den stora miljönytta som vindkraftverk bidrar till. För att skapa en bättre överblick över den planerade parkens utseende håller ett antal fotomontage på att göras som innebär en sammansättning av foton där de planerade vindkraftverken placeras ut med hjälp av ett datorprogram. Fotomontage är en etablerad metod för att simulera den visuella påverkan 22

26 som en vindkraftspark kan tänkas innebära för allmänheten. Fotomontagen kommer att ingå som en del i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). 8 SYNPUNKTER Skriftliga synpunkter på de tre projekten tas tacksamt emot. Synpunkterna önskas vara Triventus Consulting AB, att Björn Persson, tillhanda senast 13 augusti. Vid frågor, kontakta oss gärna. 9 REFERENSER OCH KÄLLOR Boverket. (2009). Vindkraftshandboken. Hämtat från Boverket: den 26 Januari 2012 Cattin, R. (2007). Wind Turbine Ice Throw Studies in the Swiss Alps. Meteotest, Federal Office of Meterology and Climatology MeteoSwiss & Elektrizitätswerk. Ehrstedt, T. (1999). Riskanalys av ett vindkraftverk på FFC:s tomt i Norra Hamnen i Malmö.Sycon Energikonsult AB. Elsam Enginering, A/S. (2004). Life Cycle Assessment of offshore and onshore sited wind farms (LCA vestas_v80). Vestas Wind System A/S. European Wind Energy Association. (Februari 2012). Wind in Power: 2011 European Statistics. European Wind Energy Association. Göteborgs Miljövetenskapliga centrum, Miljöportalen. ( ). Växthuseffekt och växthusgaser- vad är det egentligen?göteborg: Harding, Harding, & Wilkins. (2008). Wind turbines, flicker, and photosensitive epilepsy: Characterizing the flashing that may precipitate seizures and optimizing guidelines to prevent them. Epilipsia, 1-4. Länsstyrelsen Västra Götalands län. (2010). Hämtat från den 21 Februari 2012 Malmqvist, M. (den 11 November 2011). Statistikuttag. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Naturvårdsverket. (2006). Naturvårdsverkets författningssamling 2006:8. Hämtat från den 10 Februari 2012 Pohl, Faul, & Mausfeld. (2000). Belästigung durch periodischen Schattenwurf von Windenergieanlagen, Laborpilotstudie. Kiel: Institut für Psychologie der Christian-Albrechts-Universität. Regeringskansliet. (den ). Hämtat från den

27 Seifert, H., Westerhellweg, A., & Kröning, J. (2003). Risk Analysis of Ice Throw from Wind Turbines. DEWI, Deutsches Windenergie-Institut GmbH & DEWI-OCC, Offshore and Certification Centre GmbH. Statens energimyndighet. (2007). Nytt planeringsmål för vindkraften år ER 2007:45. Statens Offentliga Utredningar. (1999). SOU 1999:75 Rätt plats för vindkraften - Slutbetänkande från Vindkraftsutredningen. Regeringskansliet, Miljödepartementet. Svensk Vindenergi. (den 9 Januari 2012). Svensk vindenergis hemsida. Hämtat från / den 9 Februari 2012 Sveriges regering. (2002). Proposistion 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning. Stockholm. Uppenberg, S., & mfl. (Maj 2001). Miljöfaktabok drivmedel och bränslen. Hämtat från Svenska miljöinstitutet AB: den 10 Februari 2012 Vestas. (2006). Life Cycle Assessment of offshore and onshore sited wind power plants based on Vestas V90-3.0MW. Vindlov/Energimyndigheten. (den ). Vindlov. Hämtat från den Wizelius, T. (2002). Vindkraft i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. ÅF Energi & Miljöfakta. (2003). Liten bok med fakta om energi och miljö. Stockholm. 24

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Vindkraft norra Gotland

Vindkraft norra Gotland Vindkraft norra Gotland 2012 06 05 Projektinformation För etablering av vindkraft i områdena Hall, Storugns och Risungs på norra Gotland Beställare: Siral System Co AB Triventus Consulting AB är miljöcertifierade

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

VINDKRAFT SÄTILA. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken

VINDKRAFT SÄTILA. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03 03-31 31 VINDKRAFT SÄTILA Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:30 2, 1:30 3, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark

Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark Vattenfall Vindkraft AB 26 maj 2014 1 Bruzaholm Vindkraftprojekt Informationsmöte 2014.05.26 INFORMATIONSMÖTE Välkommen till informationsmöte för vindkraftprojekt

Läs mer

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00 Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Välkomna till samråd angående Hån vindpark

Välkomna till samråd angående Hån vindpark Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.

Läs mer

Vindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V

Vindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V Vindkraftsprojektet Vindkraftprojekt Dals Ed Midsommarberget Samrådsunderlag - myndighetssamråd 2011-09-20 Samrådsunderlag 2010-08-14 V-1109-13 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTBESKRIVNING... 3 3 UTFORMNING...

Läs mer

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Lokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena.

Lokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena. Lokalisering Bergvik Skog AB avser att ansökan om tillstånd att uppföra vindkraftverk i södra delen av Vansbro kommun. Projektet går under namnet Kajsberget och består av flera möjliga vindkraftsområden

Läs mer

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Projektidé Vindkraft Tokeryd

Projektidé Vindkraft Tokeryd Vindkraft Bakgrund O2 är ledande inom storskalig landbaserad vindkraft i Norden. Företaget utvecklar, bygger, finansierar, förvaltar och äger vindkraftsanläggningar. Dessutom pågår affärsutveckling inom

Läs mer

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25 2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När

Läs mer

Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --."

Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --. BORAS STAD PROTOKOLL Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai

Läs mer

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

FJÄLLBERGET SAXBERGET

FJÄLLBERGET SAXBERGET Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind

Läs mer

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

RÅDMANSÖ VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03-19. för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna

RÅDMANSÖ VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03-19. för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna 2009-03-19 RÅDMANSÖ VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna Rådmansö-Gillberga 1:12, 1:19, 3:7, 1:25, 1:4, 3:3, 2:4 och Rådmansö 1:1 samt Riddersholm

Läs mer

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING STIGSHÖJDEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ÅMOT-LINGBO 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge Underlag till samrådsmöte 17/1 2012 enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-12-09 Dnr: V-1112-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till

Läs mer

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning Hornamossens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Energy AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Gottenvik Projektet

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Underlag för myndighetssamråd, vindkraftspark Gaimald i Gotlands kommun

Underlag för myndighetssamråd, vindkraftspark Gaimald i Gotlands kommun 2 Innehåll 1 Bakgrund och Syfte... 4 1.1 Om Gaimald AB.... 4 2 Lokalisering... 5 2.1 Utformning... 6 2.2 Vindförhållande... 8 2.3 Elproduktion från vindkraft... 8 3 Vindkraftverk... 9 4 Byggnation... 10

Läs mer

Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark!

Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark! Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark! 2106-02-29 Syfte med informationsmötet Informera om: - Hur tillståndsansökan har tagits fram - Innehållet i tillståndsansökan

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy. Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet drivs av ett konsortium som består av: Kolmårdsvind

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03 Vindpark Boge Projektbeskrivning- 2012-01-03 Boge Vindbruk AB bildades sommaren 2010 och bolaget är baserat på Gotland. Företaget avserattsökatillståndtillattbyggaenvindkraftsparkinomdetområdeibogesockenpå

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Vindkraftprojektet Skyttmon

Vindkraftprojektet Skyttmon Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

1. Nybyggnadskarta och situationsritning

1. Nybyggnadskarta och situationsritning Tidaholms kommun Miljö- och byggkontoret 522 83 Tidaholm Dnr 2011-0336-4 Datum: 2011-11-04 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggkontoret har den 24 oktober

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

Vindkraftsprojekt Laxåskogen i Laxå & Askersunds kommun, Örebro län

Vindkraftsprojekt Laxåskogen i Laxå & Askersunds kommun, Örebro län VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftsprojekt i Laxå & Askersunds kommun, Örebro län Beskrivning av utförda skuggberäkningar Bilaga 7 till miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd enligt 9 kapitlet

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Samrådsunderlag inför utökat samråd

Samrådsunderlag inför utökat samråd Falkenberg den 4 januari 2005 Samrådsunderlag inför utökat samråd Vindkraftetablering i Kattegatt utanför Falkenberg Favonius AB lämnar som ett steg i ansökningsförfarandet enligt miljöbalken uppgifter

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK

SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK Raftsjö Vind AB 2018-11-19 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 GÄLLANDE TILLSTÅND,

Läs mer

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband

Läs mer

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parkerna: Stamåsen Bodhögarna

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning 2 3 Om projektet OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot en hållbar

Läs mer

Om Vindkraft. Sverige & EU

Om Vindkraft. Sverige & EU Vindkraft Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion var

Läs mer

Bilaga 14. Miljökonsekvensbeskrivning. Radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm

Bilaga 14. Miljökonsekvensbeskrivning. Radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm Bilaga 14 Miljökonsekvensbeskrivning Radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm Utredning av tekniska och ekonomiska möjligheter för radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm Innehåll 1. INLEDNING

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället

Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället En utredning utförd av Rabbalshede Kraft på uppdrag av Power Väst 2016-11-22 Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället 1 (12) Fiktiv nybyggnad av vindpark

Läs mer

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun Göteborg den 23 november 2012 Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun GreenExtreme AB avser att bygga fem vindkraftverk i Kalmar kommun i området Gunnarsbo, och vill med detta brev informera er närboende eller

Läs mer

Väsman. Saxberget. Boberget. Gropberget. Fjällberget. Storstensberget. Norra Hörken

Väsman. Saxberget. Boberget. Gropberget. Fjällberget. Storstensberget. Norra Hörken Väsman Boberget Storstensberget Fjällberget Saxberget Gropberget Norra Hörken Boberget 440 möh Saxberget 439 möh Ljungåsens parkering Storstensberget Gropberget 455 möh 425 möh Fjällberget 466 möh Gravitationsfundament

Läs mer