Barn- och utbildningsnämnden. Fördjupad årsredovisning Inledning. Verksamheter

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Fördjupad årsredovisning 2011 Ordförande: Förvaltningschef: Allan Bjärkhed Inger Janson Inledning Nämndens fördjupade årsredovisning ersätter det tidigare kravet på kvalitetsredovisning enligt statligt direktiv. Dokumentet bygger på kommunens riktlinjer kring årsredovisning, men har kompletterats med resultat och analys utifrån nationella mål. Verksamheter Förskola Kommunen bedriver förskoleverksamhet på 20 förskolor som tillsammans utgör 61 avdelningar. Utöver de kommunala förskolorna finns10 fristående förskolor med tillsammans 1 avdelningar. Ca 0 vårdnadsbidrag utbetalas till föräldrar med barn i åldrarna 1-3 år. Natt- och helgomsorg erbjuds i kommunen och nyttjas av ca 5 barn. Grundskola inkl förskoleklass, fritidshem och fritidsgård Grundskoleverksamhet bedrivs på 18 skolor organiserade i 11 enheter. Samtliga skolor som undervisar barn/elever från 6 12 år har fritidshem integrerat i sin verksamhet. Organisatoriskt knyts även förskoleverksamheten till enheterna. På av de enskilda förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat. Fritidsgårdsverksamheten är en öppen verksamhet geografiskt spridd i kommunen, integrerad på skolenheterna. I centralorten finns Ungdomens Hus i anslutning till Odenhallen. Gymnasium Ållebergsgymnasiet har ett brett programutbud och erbjuder 5 högskoleförberedande program, 8 yrkesprogram och 5 introduktionsprogram för elever som är obehöriga till nationellt program. Riksidrottsgymnasium för volleyboll, riksintag för guldsmed samt en nationellt godkänd idrottsutbildning inom fotboll (NIU) erbjuds också. Musikskola Den kommunala musikskolan undervisar 800 elever i enskild eller gruppundervisning. 200 elever deltar i någon av musikskolans olika ensembler. Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola SPC ansvarar för specialpedagogiska insatser och några särskilda undervisningsgrupper samt har samordningsansvaret för kommunens samlade särskoleverksamhet, grundsärskola samt gymnasiesärskola. Verksamhetens fördelning

2 Förskola Grundskola inkl fritidshem Gymnasieskola Musikskola SPC inkl särskola Övrigt Diagram Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Tabell: Driftsredovisning B arn - och u tbi l dn i n gsn äm n de n tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Bok slu t Bok sl u t Bok sl u t Ekonomi Under ett antal år har budgetramen minskats på grund av färre elever, men de senaste åren har nämnden även tilldelats betydande effektiviseringskrav. Från 2008 till 2011 har nämndens budget minskats, förutom mkr/år för elevminskningen, med närmare 35 mkr. Under året har en rad nationella reformer sjösatts, bl a ny skollag, nya läroplaner, gy11, ny betygsskala utan tillskott till budgeten. Trots ett flertal åtgärder att minska kostnaderna för att hamna i budgetbalans blev årets resultat drygt 7 mkr i underskott. De interkommunala kostnaderna inom samtliga verksamheter ökar till följd av den samhällsutveckling som råder där ökad valfrihet för föräldrar/elever att själva välja förskola/skola/program är en del av omvärldsförändringen. Under hösten har en betydligt större rörlighet bland gymnasieelever skett i form av byte av program och studieort. Den interkommunala nettokostnaden har varit ytterst svår att förutse och beräkna. I Skolverkets rapport 36, Skolverkets lägesbedömning 2011 står Gymnasieelevers rörlighet har ökat från 2003 till 2009, vilket innebär att antalet kommuner som i huvudsak är utpendlingskommuner ökat. Kommuner som Alingsås, Fagersta, Falköping, Söderhamn, Älmhult, Ystad och Torsby har sedan 2003 minskat sin dragningskraft. Däremot har kommuner som Göteborg, Västerås, Skövde, Gävle, Växjö, Malmö samt Karlstad vuxit sig starkare. Om- och tillbyggnaden av gymnasieskolan tog fart under hösten och har till viss del medfört organisatoriska och logistiska svårigheter då vissa delar av skolan har stängs av. Inom förskola och fritidshem märks en ökad efterfrågan. Främst beror det på 2 (31)

3 att barnen är längre tider på förskola och fritidshem, men också att 90 % av alla barn i kommunen finns i verksamheterna. Under året har en tillfällig förskoleavdelning öppnats i centralorten för att klara barnomsorgsbehovet. Natt- och helgverksamheten har förändrat sitt nattschema främst beroende på inskrivning av små barn och föräldrars nyttjandegrad över dygn vilket gjort att verksamheten blivit dyrare än budget. Resultatet på de flesta grundskolorna hamnar inom tilldelad budgetram, men några av enheterna uppvisar underskott. Främsta orsaken är extraordinära åtgärder i elevsituationer där ytterligare stöd har behövts. SPC (specialpedagogiskt centrum) och särskolorna visar på ett överskott. Överskottet inom SPC beror på vakanser (specialpedagog och psykolog) under del av året. Särskolan genererar ett litet överskott främst beroende på återhållsamhet med korttidsvikarier. Ållebergsgymnasiet hamnade på ett stort underskott. Gymnasieskolan står inför stora utmaningar framöver, inte bara i Falköping. Samtidigt som elevtalen minskar ökar utbudet av utbildningsmöjligheter både kommunalt och inom friskolor. Inom gymnasium Skaraborg finns en överkapacitet av elevplatser och det innebär att eleverna får sitt förstahandsval tillgodosett, vilket också var en av målsättningarna vid uppstarten av samarbetet. Varje kommun är unik och beslutar sin egen gymnasieorganisation. Falköpings gymnasieskola har en beslutad organisation som ekonomiskt inte är optimal. Platsantal, som är anpassat till sökintresse bland eleverna, t ex 20 elever på högskoleförberedande program som i år 2 och 3 delas upp i olika inriktningar genererar små grupper. Stängning av program leder till att elever söker utbildning i andra kommuner eller friskolor och konsekvensen för Falköpings kommun behöver inte innebära minskade kostnader. Årets händelser 1. Den nya skollagen gäller från 1 juli. 2. Projektering utbyggnad av Blåklintens förskola. 3. Första legitimationen av lärare. Invigning av den ombyggda och nyrustade Flobyskolan 5. Statsbidrag för utvecklingsarbete, främst inom matematik och IKTek 6. Förändring av elevströmmarna i centralorten för att öka integrationen 7. Digitala verktyget Unikum på samtliga grundskolor 8. Gymnasiebyggnation 9. Certifiering av vård- och omsorgscollege 10. Forskningsstudier Mål och måluppfyllelse Övergripande kommunala mål: Effektivitetsmått skall finnas för alla verksamheter Kvaliteten inom alla verksamheter ska öka och Barn- och utbildningsnämnden mäts genom följande indikatorer: Andelen vårdnadshavare som upplever hög kvalitet inom förskolan Andelen behöriga till nationellt program på gymnasiet 3 (31)

4 Andelen elever med slutbetyg från gymnasiet Nämndens fyra delmål: Delmål 1: Elever ska vara läs- och skrivkunniga i skolår 3 *) Delprov C och E: Läsning faktatext och skriva berättande texter. **) Utfall för 2009 visade att 86,5 % av eleverna i år 3 hade läsförståelse. Från 2011 kommer lässcreening att göras i år 2. Endast läsförståelsen bedöms. ***) Samlad bedömning av elevens kunskaper i svenska i år 3 där alla olika förmågor bedöms. Analys Läs- och skrivutveckling i tidiga år Elevers läs- och skrivutveckling följs och dokumenteras på varje skola. Några indikatorer har valts ut av nämnden som övergripande visar på utvecklingen. Lässcreeening år 2 Nationella prov år 3 Skriftliga omdömen år 3 Jämfört med för några år sedan har vi fler gemensamma mätindikatorer. Av de 16 grundskolorna har alla en framtagen handlingsplan och uppger att de har en regelbunden dokumentation över elevernas läs och skrivutveckling. Medel ur statsbidraget för läsa, skriva, räkna har b.l.a. använts för kompetensutveckling, studiecirklar, skrivar-seminarium och för att ta del av forskningsresultat. Lässcreening 2011 Sedan 2005 har elevers läsförståelse följts via screeningtest. Vid starten hade en stor andel av eleverna låga testvärden. Resultaten har successivt förbättrats och för 2011 ser det betydligt bättre ut. Resultat från läsförståelsetesten har överförts till en s.k. Stanineskala, vilken är en niogradig skala som bygger på normalfördelningskurvan, där 5 är medelvärde. Elevernas medelvärde för 2011 hamnar på 5,9 vilket är ett bra värde. Gruppen elever som har stora svårigheter med sin läsförståelse (1 och 2 på stanineskalan) är ca 3 %, vilket är betydligt färre än tidigare. Det goda resultatet kan till viss del förklaras med att tiden för screeningen flyttats fram till vårterminen istället för att utföras under höstterminens senare del. Oavsett resultat ger screeningen en indikation på att flertalet elever i år 2 (31)

5 under våren 2011 har en god läsförståelse. Förvaltningsövergripande bilder kommer att tas fram för jämförelse under kommande läsår. Nedan presenteras resultatet från läsförståelsetestet våren Läsförståelsetest år 2 Vt Antal % % 1% 8% 17% 20% 23% 8% 10% 11% Nationella Prov år 3 De nationella proven för år 3 användes för tredje gången De prövar inte samtliga mål som finns för årskursen men ger ändå en god bild över måluppfyllelsen. De områden inom ämnet där högst andel elever klarar kravnivån framgår tydligt liksom de områden som behöver förbättras. Den kommunövergripande bilden visar dock inte tydligt de brister i måluppfyllelsen som finns på vissa skolor inom vissa delområden. Nedan visas först en kommungemensam bild av resultatet och därefter bilder på variationen av måluppfyllelse mellan skolorna för de delprov som nämnden valt att fokusera. Här framgår av analysarbetet på skolorna att undervisningen i högre grad behöver granskas och kompletteras. Variationen för måluppfyllelse mellan skolorna för delprov C, Läsning av faktatext, varierar mellan 57% och 100%. För delprov E, Skrivuppgift berättande text, visar resultatet en variation mellan 3% och 100%. Bilderna förmedlar hjälp till en annan analys än den totalt övergripande bilden. Det är viktigt att se de nationella proven som en möjlighet att främja lärandet och undervisningen och inte bara som en sätt att mäta elevers kunskaper. Skolorna behöver i högre grad utgå från dessa resultat när undervisningens innehåll och upplägg planeras. 5 (31)

6 Ämnesprov åk 3 Sv total vt 2011 Delprov A Muntlig uppgift Delprov B Läsning skönlitterär text Delprov C Läsning faktatext Delprov D Elevens högläsning Delprov E Skrivuppgift, berättande text Delprov F Stavning interpunktion Delprov G Skriva läsligt för hand Delprov H Skrivuppgift, beskrivande text 0% 20% Klarat gränsvärde 0% 60% 80% 100% Ej klarat gränsvärde Andel elever som klarat kravnivå på delprov C i svenska i NP årskurs 3 i % Snitt: 85% (31)

7 Andel elever som klarat kravnivå på delprov E i svenska i NP i år 3 i % Snitt: 85% Skriftliga omdömen i svenska i år 3 Varje termin får alla elever skriftliga omdömen i respektive ämne. I årets skolbild har respektive skola angivit hur många av eleverna i år 3 som når målen i svenska och svenska som andra språk. Resultatet visar på 81,5%. Årets resultat är inte säkerställt beroende på att alla lärare inte använt sig av Unikum som dokumentation. Sammantaget kan utläsas att 88% av elever i år 1-3 förväntas nå målen i svenska av de 937 elever som finns bokförda där i juni Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Stärka och utveckla analysdelen i arbetet med skolbilden i syfte att förbättra undervisningen Kompetensutveckling Läsförståelsecirklar Reviderad handlingsplan för läs- och skrivutveckling kompletterat med handlingsplan för mottagande av nyanlända Delmål 2: Elevers kunskaper i matematik ska förbättras *) Delprov F, tidigare delprov A: Skriftliga räknemetoder **) Sammanvägt resultat. Andel elever som når minst godkänt. 7 (31)

8 Analys Matematikutveckling Ämnet matematik har under flera år fokuserats för att kunna möta elevers behov och stödja deras kunskapsutveckling. Resultaten fortsätter ändå att visa en negativ trend. Kommunövergripande resultatbilder diskuteras i förhållande till de skolspecifika för att skapa samsyn inom ämnet. Utgångspunkten tas i de nationella utvärderingar som lyfts under senare år och fokuserar på strategier som skall leda till högre måluppfyllelse för eleverna. Matematikombud har utsetts på skolorna och har en aktiv roll i skolornas utveckling av matematikundervisningen. På samtliga skolor har en studiecirkel genomförts under ledning av specialpedagogerna i kommunen. En forskningsstudie i Learning Study har genomförts på en skola och kunskaper och erfarenheter från den ska spridas i kommunen under En utvärdering av elevernas matematikkunskaper har beställts från PRIMgruppen vid Stockholms Universitet för att skapa en gemensam utgångspunkt för kommunen och alla undervisande lärare. Denna utvärdering genomförs under våren Nationella prov i år 3 I år 3 har under flera år delprovet Skriftliga räknemetoder visat sig vara det som högst andel elever har svårigheter att klara. Även årets resultat pekar på detta. Snittet för kommunen ligger på 83% men variationen hamnar mellan 5% och 100%. Att även lärares bedömningsförmåga påverkar resultaten är känt, men i vilken utsträckning det får genomslag är mycket svårt att konstatera. Nationella prov är inte detsamma som examensprov och ger bara vägledning och en indikation för en bedömning. De visar i lika hög utsträckning på undervisningens utformning som elevernas kunskapsutveckling. Nedan visas variationen av måluppfyllelse mellan grundskolorna i Falköping vid NP i matematik delprov F, Skriftliga räknemetoder för år 3. Variationen av måluppfyllelse mellan skolorna är stor. 8 (31)

9 Ämnesprov MA åk 3 Total vt 2011 Delprov A Mönster Delprov B Massa och tid Delprov C Taluppfattning Delprov D Räkna i huvudet Delprov E Matematiska problem Delprov F Skriftliga räknemetoder Delprov G Kommunikation och begrepp 0% 20% 0% Klarat gränsvärde 60% 80% 100% Ej klarat gränsvärde Andel elever som klarat delprov F i NP i år 3 i matematik i % Snitt: 83% Skriftliga omdömen i år 5 Statistiken från dokumentationen i Unikum visar att 86% av eleverna i år 1-5 förväntas nå kunskapskraven i matematik. Denna måluppfyllelse skiljer sig mellan skolor och grupper på samma sätt som övriga redovisade resultat. En osäkerhet finns i årets statistik eftersom alla lärare inte använt Unikum fullt ut. 9 (31)

10 Nationella prov i år 9 Det har tidigare synliggjorts att måluppfyllelsen är lägre i svenska, matematik och engelska än i de flesta övriga ämnen. Ämnet matematik skiljer sig även från denna grupp genom att under flera år visa stora skillnader i måluppfyllelse avseende nationella prov och betygsstatistik. Denna skillnad har ökat betydligt under Nationella amnesprov åk 9 total vt 2011 Svenska Matematik Engelska Kemi Fysik Biologi 0% 10% 20% 30% 0% Ej uppnått 50% G 60% VG 70% 80% 90% 100% MVG Andel elever med minst G på NP i år 9 i matematik i % Snitt: 73% Andelen ej godkända elever skiljer sig i mycket hög grad mellan nationella prov och slutbetyg för ämnet matematik. Andelen som ej når kunskapskraven vid nationella prov har ökat från 19% till 27% det senaste året. Variationen av måluppfyllelse skiljer mycket mellan skolorna. 10 (31)

11 Ej uppnått godkänt i ämnet Matematik vid: Nationella prov Slutbetyg 2006/ / / / /11 1,5 5, ,5 7,7 19,3 7, 27 11,8 Resultat gymnasieskolan Andel elever som 2006/ / / / /11 uppnått godkänt i matematik Slutbetyg avseende A- 92, 89,8 95,6 95,8 90,1 kurs Andelen elever i gymnasieskolans år 3 med slutbetyg som fått minst betyget G i A-kursen i matematik pendlar över tid och 2011 års resultat är sämre än föregående år. Studieverkstad erbjuds elever som bedöms ha behov av extra stöd för att klara sina matematikstudier. Viss utökning av resursen har skett under innevarande läsår. Arbetslagen på yrkesprogrammen har haft fokus på att bidra till att fler elever lämnar skolan med slutbetyg under året. Eleverna har coachats på ett tydligare sätt för att satsa även på kärnämnen och på så sätt nå slutbetyg. Gymnasieskolan arbetar kontinuerligt med att säkerställa rättvisa betyg bl.a. genom omfattande kompetensutvecklingsinsatser och genom att skapa förutsättningar för reflektion, diskussion och dialog runt grunderna för betygs- och bedömningsfrågor tillsammans med eleverna. Lärare undervisar i kärnämnen på såväl högskoleförberedande som yrkesprogram. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Utvärdering av grundskoleelevers matematikkunskaper genomförs under vårterminen Kompetensutveckling Forskningsstudie Learning study pågår Gymnasieskolan fortsätter sina kompetensutvecklingsinsatser med att genomföra en heltäckande fördjupning i betyg och bedömning i maj och augusti (31)

12 Delmål 3: Elever ska uppleva trivsel, arbetsro och ordning Analys: Grundskola Varje år mäts grundskoleelevernas trivsel via en webbenkät. Nedan presenteras resultatet och en analys har gjorts av elevreferensgruppens elever. Resultatet på samtliga delfrågor har en positiv utveckling och betydligt fler elever påtalar att de trivs och har arbetsro idag än för år sedan. Trivsel: Elevreferensgruppen upplever att skolorna arbetar medvetet för att alla eleverskall trivas. Många skolor har kamratstödjare eller arbetar förebyggande med olika modeller eller program som tex; Friends. Alla skolor har också arbetat med att förankra sina likabehandlingsplaner. Eleverna upplever att de har större möjlighet att påverka sin vardag och sitt skolarbete vilket gör att man trivs bättre. Arbetsro: Elevreferensgruppen upplever att både lärare och elever tänker mer på och tar mer ansvar för att skapa arbetsro, men fortfarande är 20% av eleverna inte nöjda. Lektionerna och innehållet i undervisningen har förbättrats och eleverna tycker att de får påverka mer. Det gör i sin tur att arbetsron blir bättre. På någon skola filmas undervisningen i syfte att förbättra den. Det känns som om lärare lyssnar mer på elevernas synpunkter och tar fasta på dem! Ju bättre relationer det finns mellan lärare och elever ju bättre blir arbetsron! Det är också viktigt att tänka på att arbetsro kan betyda olika saker i olika klasser och för olika elever. Det behöver inte innebära att det skall vara helt tyst. Till sist menar elevreferensgruppen att äldre elevers beteenden påverkar yngre elever. Arbetsro smittar! 12 (31)

13 Bemötande: Andra årets mätning visar på ett gott resultat. Ett bra bemötande kräver ömsesidig respekt. Lärare är mer synliga på skolorna än tidigare och elever får på vissa skolor vara med och utvärdera lärares insatser. Då får lärare möjlighet att förändra det som inte upplevs bra av eleverna. Det är också mer ovanligt att lärare favoriserar elever idag än tidigare. Eleverna är viktiga medspelare. Det är viktigt att lärare "går in i sin yrkesroll" och är professionella och det har lärare blivit bättre på de senare åren menar elevreferensgruppen. Gymnasieskola 95% av eleverna på Ållebergsgymnasiet uppger att de trivs var denna siffra 92% Även Ållebergsgymnasiet mäter via en elevenkät elevernas trivsel årligen. Aktiva arbetslag med eleverna i fokus, elevföreningar och en väl fungerande LOOP1-grupp, är några av förklaringarna till det goda resultatet. Självklart är målet att ALLA elever ska trivas. LOOP kommer under innevarande läsår arbeta för att alla elever ska känna till Likabehandlingsplanen och att alla tecken på kränkningar eller liknande ska åtgärdas skyndsamt. I detta arbete finns elevråd och IM-råd med. Förhoppningen är att nybyggnationen kommer att bidra till ökad trivsel. Elever från olika program kommer närmare varandra och skolan blir EN enhet, inte uppdelad i olika hus. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Enheternas likabehandlingsplaner revideras och följs upp årligen för att motsvara de aktuella behov barn/elever har på respektive enhet och verksamhet. 1 Rektor ansvarar för att all form av kränkande behandling rapporteras till nämnd Rektor ansvarar för återrapportering av åtgärder till nämnd Kompetensutvecklingsinsatser till ledningspersonal Rektor ansvarar för arbetsmiljö och kompetensutveckling på respektive enhet. LOOP= Ansvarsgrupp för Likabehandling Och OPerativt arbete 13 (31)

14 Delmål : IT ska vara ett naturligt verktyg för lärande Under flera år har målet varit att IT ska vara ett naturligt verktyg för lärande. Målet står kvar inför 2012 men tre nya indikatorer har skapats. Indikatorer som är riktade till elever inom grundskolan och gymnasieskolan samt till vårdnadshavare inom förskolan. Indikatorerna ska mäta elevernas och vårdnadshavares upplevelse om IT påverkar verksamheten positivt. De nya läroplanerna pekar tydligt på att elever ska erhålla digital kompetens som behövs i dagens och framtidens samhälle. Enligt läroplanerna ansvarar skolan för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för: kunskapssökande kommunikation skapande lärande Inom förskolan finns ett stort intresse att utveckla IT, och IT-träffar med ombud från varje förskola har anordnats. Träffarna syftar till att sprida goda idéer och erfarenheter kring området. En tydlig trend inom skolsverige är 1:1-satsningar, dvs en dator per elev. Under vårterminen 2012 inleds en satsning på IKT inom grundskolan. Medel har avsatts i en IT-pott som skolorna får ta del av. Under läsåret har Unikum implementerats i grundskolans verksamheter i snabb takt. Unikum är ett digitalt stöd för samarbete kring mål, planering och dokumentation av elevers kunskapsutveckling. Ett projekt kallat IKTeket har påbörjats i syfte att erbjuda digitala alternativa verktyg till elever i behov av stöd. En specialpedagog och en IT-pedagog arbetar med att möta elever, kompetensutveckla personal och sprida erfarenhet mellan skolorna. Lärare från Falköpings kommun har deltagit i ett av Skolverket finansierat projekt, PIMlab. Inför vårterminen 2012 har kommunen erbjudits att delta i nästa steg. Resultatet av PIMlab kommer att spridas till samtliga kommuner i landet. På gymnasiet har under läsåret ytterligare ett steg tagits kring konceptet personliga elevdatorer då samtliga elever i år 1 erbjudits en dator. 1 (31)

15 Låsåret 2013/1 kommer samtliga elever inom gymnasiet ha en personlig dator. Under detta läsår har It s learning, en lärplattform, köpts in. It s learning är en digital mötesplats för skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Den snabba utvecklingstakten inom IT-området ställer stora krav på förvaltningen. Följande insatser kommer att göras under kommande år: Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för ledare och personal Uppföljning och utvärdering av effekterna av digitala verktyg Införa stöd till ny utveckling av digitala lärverktyg enligt följande koncept: Skolorna ansöker om medel för att utveckla pedagogiken. Skolans tankar ska tydligt framgå och den centrala förvaltningsgruppen prioriterar förslagen och godkänner finansiering. Verksamhetsredovisning Förskola BU-nämnden Bok sl u t B ok s l u t Bok sl u t ,86% ,5% ,7% ,0% ,99% ,76% ,3% ,01% 5,9 (prel) 69 (prel) ,75% ,11% 5, ,80% ,60% 5,8 69 Förskola Bruttokostnad tkr Nettokostnad tkr Volymnyckel inskrivna barn per 15 oktober Nettokostnad(kr)/volymnyckel Nettokostnad (kr)/invånare Inskrivna barn per årsarbetare Andel (%) årsarb med högskoleutb Både brutto-och nettokostnadsökningen är hög procentuellt mellan åren. Främst beror det på fler barn i förskola vilket kan utläsas av att kostnadsökningen per barn är lägre och kan jämställas med indexuppräkning. Antal barn per årsarbetare liksom andelen personal med pedagogisk behörighet är ungefär lika med tidigare år. Falköpings kostnad per barn och personaltäthet i förskola är betydligt lägre än jämförbara kommuner och riket. Nedan redovisas personaltätheten per barn och pedagogisk behörighet jämfört med riket. 15 (31)

16 Antal barn per årsarb. Fkp 6,1 6,2 6,2 5,8 5,9 2006/ / / / /11 Antal barn per årsarb. Riket 5,1 5,2 5,3 5,3 5, Andel utb. personal Fkp 71% 71% 69% 71% 71% Andel utb. personal riket 51% 52% 53% 5% 5% Personaltäthet Statistiken visar att personaltätheten i Falköpings förskolor närmar sig siffrorna för riket även om andelen barn per årsarbetare ligger över genomsnittet. Vid mättidpunkten varierar antalet inskrivna barn per årsarbetare mellan de olika förskolorna. Falköpings kommun har riktat särskilda medel till förskolan och den önskade effekten går att avläsa i aktuell statistik. Under 2010/11 har behovet av förskoleplatser ökat i kommunen. I Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpas ett resursfördelningssystem där barnens närvarotider styr tilldelningen. Fler barn med lägre timvolym innebär större barngrupper. Detta regleras med det rörliga kommunbidraget som utgår från antalet inskrivna barn varje månad. Bidraget viktas utifrån barnets tid i tre nivåer, upptill 15 timmar, mellan 15 och 35 timmar och över 35 timmar. Vid uppföljningar och tidsstudier har kunnat påvisas att antalet faktiskt utnyttjade platser sällan är det samma som antalet placerade barn och att förmiddagstiden är högst belagd. Flera förskolor påtalar en ökad efterfrågan av deltidsplatser efter införandet av allmän förskola för barn från 3 år. Antal barn per årsarbetare Åsle Förskola Yllestad förskola Vartofta förskola Fyren Gudhems förskola Broddetorps förskola Åsarps förskola Kinnarps förskola Kråketorp Mandelblomman Skytten Junibacken Gunghästen Korallen Blåklinten Trollet Mössebergs förskola Sörgården Paletten Urd 16 (31)

17 Behörighet Falköpings kommun har under lång tid haft hög pedagogisk behörighet inom förskolan. Efter införandet av lärarlegitimation 2011 kommer troligtvis resultatet att mätas i andel legitimerade förskollärare och då påverkas resultatet i nedåtgående riktning eftersom en del av kommunens förskollärare har lokal behörighet och förmodligen inte får rätt till legitimation. Nedan visas fördelningen mellan ordinarie och lokal pedagogisk behörighet samt andel med annan pedagogisk högskoleutbildning fördelat på olika kommunala förskolor. Personal förskola totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 0% 30% 20% 10% 0% Åsle Förskola Yllestad förskola Vartofta förskola Fyren Gudhems förskola Broddetorps förskola Åsarps förskola Kinnarps förskola Kråketorp Mandelblomman Skytten Junibacken Gunghästen Korallen Blåklinten Trollet Mössebergs förskola Sörgården Paletten Urd Andel årsarbetare utan relevant utbildning Andel årsarbetare med barnskötarutbildning Andel årsarbetare med annan pedagogisk högskoleutbildning Andel årsarbetare med lokal behörighet f ör f örskollärare Andel årsarbetare med f örskollärarutbildning (utan legitimation) Andel årsarbetare med f örskollärarutbildning (med legitimation) Även om andelen personal med pedagogisk utbildning är hög påverkas verksamheten av att andelen lärare för tidiga år växer i förskolan samtidigt som det är svårt att rekrytera förskollärare. Personalrekryteringen är en viktig del i kvalitetsutvecklingen. 17 (31)

18 Schemalagd tid i barngrupp För att möjliggöra planering och uppföljning av arbetet i förskolan schemaläggs inte hela arbetstiden i barngrupp. Vid kartläggning framkommer att tiden i barngrupp varierar mellan förskolorna. Utöver den barnfria tiden i veckans schema friläggs arbetsdagar för personalen under året i form av stängningsdagar. Vid flertalet förskolor utvidgas och anpassas tiden för planerings- och efterarbete då utrymme finns i verksamheten. Denna möjlighet skiljer mellan stora och små enheter och mellan hur kreativ personalgruppen är. På några förskolor går fritidspersonal in och löser tid för förskollärarna. Skillnader i tidsförutsättningar är också avhängigt antalet barn per avdelning. Nedan visas fördelningen av schemalagd tid i barngrupp mellan förskolorna. Schemalagd tid i barngrupp för Fsk-gr 15 mars 2011 Snitt: 36,3 tim /0 tim ,536, ,7 35,5 35, Kostnad per inskrivet barn i kommunal förskola Falköping Kommungruppen 2006/ / / / / (31) Åsle Förskola Yllestad förskola Vartofta förskola Fyren Gudhems förskola Broddetorps förskola Åsarps förskola Kinnarps förskola Kråketorp Mandelblomman Skytten Junibacken Gunghästen Korallen Blåklinten Trollet Mössebergs förskola Sörgården Paletten Urd Kostnader Det kan utläsas att Falköpings kommun fortfarande ligger betydligt lägre än kommungruppen när det gäller kostnader per inskrivet barn i kommunal förskola.

19 Föräldraenkät hösten 2011 Årligen mäts föräldrars nöjdhetsgrad med hjälp av en webbenkät. Hösten 2011 inkom 65 svar från föräldrar med barn i förskolan. Resultatet är positivt och ca: 95% av föräldrarna är nöjda eller mycket nöjda med såväl trygghet, bemötande och stimulans inom verksamheten. En liten grupp föräldrar är mindre nöjda och mindre än en procent är missnöjda. Resultaten sammanställs enhetsvis för att kunna användas i analys- och förbättringssyfte. Nedan redovisas det sammantagna svaret på den sammanfattande fråga som avslutar hela webbenkäten. Grundskola BU-nämnden Bok s l u t Bok sl u t B ok sl u t ,7% ,13% ,80% ,60% 199,7 8, ,% ,81% ,87% ,10% 203,3 8, ,71% ,8% ,2% ,35% 198,8 8,6 Grundskola inkl fritidshem och fritidsgårdar Bruttokostnad tkr Nettokostnad tkr Volymnyckel, antal elever 15 oktober Nettokostnad (kr)/volymnyckel Nettokostnad (kr)/invånare Meritvärde i år 9 Antal lärare per 100 elever Grundskola inkl förskoleklass, fritidshem och fritidsgård Den procentuella utvecklingen både avseende brutto- och nettokostnaden är låg. Elevminskningen i grundskolan har planat ut jämfört med tidigare år. Under 2011 fick verksamheten en ramminskning, vilket kan utläsas av den förhållandevis låga procentutvecklingen på nettokostnad/elev. Årets 19 (31)

20 meritvärde i år 9 är något lägre än föregående år, men högre än Falköpings meritvärde är lägre än riket. Antal lärare per 100 elever varierar marginellt mellan åren och är i nivå med riket. Från och med 2011 redovisar varje skola sina nyckeltal i en skolbild som i sin tur bildar underlag för en kommungemensam skolbild av grundskolan. Resultaten analyseras och ligger till grund för kommande verksamhetsförbättringar. Måluppfyllelse år 5 Årets skolbild har valt att fokusera måluppfyllelsen i samtliga ämnen i år 5 20 (31)

21 för första gången. Resultatet är lågt, 76%, och på samma nivå som för elever i år 9. Vid analys av resultatet framkommer att många lärare känt sig osäkra vid bedömning av måluppfyllelse i år 5 under 2011 beroende på att de nationella proven är framflyttade till år 6 och flera skolor valde att inte genomföra dem i år 5. Det framkommer att lärare saknar bedömningsunderlag och att alla inte gjort bedömning i Unikums verktyg. Generellt har elever lägst måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska trots att det är dessa ämnen som prioriteras i resursfördelning och för särskilt stöd. Genom Unikumbilderna för respektive ämnen framkommer att 88 % av eleverna i år 1-5 klarar måluppfyllelsen i svenska och matematik medan 90% av eleverna i år 3-5 når målen i engelska. Svenska som andraspråk har sämst måluppfyllelse med 55%. Nedan visas den variation mellan skolor som finns avseende måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 5. Andel elever som når kunskapskraven i samtliga ämnden i år 5 i % Snitt: 76% Måluppfyllelse år 9 Andelen elever med betyg i samtliga ämnen i år 9 sjunker i en tidsjämförelse och ligger också under snittet för riket. Under kommunens genomsnitt döljer sig en stor variation av måluppfyllelse mellan de olika skolorna. Måluppfyllelsen varierar mellan 56% och 91%. Under de senaste åren har Skolverket i än högre grad poängterat att föräldrars utbildningsnivå har mycket stor betydelse för elevers utbildningsresultat. Vid jämförelser i kommunen synliggörs att andelen elever med slutbetyg i samtliga ämnen skiljer stort mellan gruppen elever vars föräldrar har förgymnasial utbildning (39%) och gruppen elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning (86%). Att lärare har höga förväntningar på alla elever är viktigt och är en generell kunskap idag, men den har inte präglat vårt skolväsende för de elever som har lämnat skolan. Tabellen nedan visar andelen elever som är godkända/fått betyg i samtliga ämnen som ingår i elevernas utbildning enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Diagrammet visar 21 (31)

22 variationen mellan kommunens grundskolor. Andel elever som når 2006/ / / /10 godkänt i samtliga ämnen Falköping 80,7 76,9 75,7 73,8 Riket 76,1 76,6 77,0 76,6 2010/11 7,2 77,3 Andel elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen i år 9 i % Snitt: 7,2% Behörighet till gymnasiet I år 9 var det totalt 70 elever, dvs. drygt 18 % som saknade betyg i ett eller flera av ämnen som krävs för behörighet till nationellt program. Årets resultat är sämre än tidigare års och inte längre jämförbart med rikets resultat. Andelen obehöriga elever har ökat kraftigt. Att kraven för att vara behörig till Nationellt program har ändrats kan ha påverkat resultatet delvis men under 2011 avviker Falköping rejält från rikets snitt på drygt 12%. Merit- och Salsavärde i år 9 Nedan redovisas en jämförelse av meritvärdet2 över tid i Falköping jämfört med riket. Falköping, flickor Falköping pojkar Falköping totalt Rikssnittet 2006/07 223,5 202, ,3 2007/08 217, 187,5 203,6 209,3 2008/09 207,2 190,6 198,8 209,6 2009/10 211,9 19,5 203,3 208,8 2010/11 215,7 185, 199,7 210,6 Källa: Skolverkets statistik Meritvärdet för år 9 i Falköping har tidigare legat i linje med rikets nivå men de sista åren har resultaten försämrats. Andelen elever som är behöriga till 2 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. 22 (31)

23 gymnasieskolan har också minskat rejält det sista året. Elevers kunskapsnivå är ena sidan av bedömningen men å andra sidan har lärares förmåga till likvärdig bedömning fokuserats de senaste åren. Skolan har nog aldrig tidigare haft lärare med bättre bedömningsförmåga än idag, vilket också kan påverka resultatet. Kanske har det tidigare varit lättare att fria än att fälla än det är idag. Skolverket redovisar årligen en prognos, ett modellberäknat meritvärde som benämns SALSA-värde och finns att hitta i Skolverkets databas. 2006/ / / / /11 Faktiskt meritvärde ,6 198,8 203,3 199,7 SALSAvärde Källa: Skolverkets statistik Meritvärdet för år 9 i Falköpings kommun 2011 är fortsatt lägre än genomsnittet för riket men jämfört med SALSA-värdet3 ligger Falköpings kommun sammanlagt cirka 2 betygs-poäng högre än prognostiserat resultat. Det faktiska resultatet jämfört med SALSA-värdet skiljer mycket mellan kommunens olika grundskolor. Skolverket skriver att skillnaderna mellan elevers måluppfyllelse ökar markant beroende på föräldrars utbildningsbakgrund. I tabellerna nedan redovisas slutbetygen i respektive kärnämne fördelat på flickor och pojkar. Antal elever som fått respektive betyg i svenska år 9 pojkar flickor MVG 1,1% 21,3% VG 30,1% 9,7% G 65% 25,% EUM 3,8% 3,6% Antal elever som fått respektive betyg i matematik år 9 pojkar flickor MVG 5,1% 1,2% VG 23,5% 26,1% G 57,7% 50% EUM 13,8% 9,7% Antal elever som fått respektive betyg i engelska år 9 pojkar flickor MVG 7,1% 18,2% VG 31,1% 37,5% G 53,6% 35,2% EUM 8,2% 9,1% Betygsresultaten skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Flickorna har en högre måluppfyllelse och får högre betyg än pojkarna rent generellt. 3 SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Den bygger på en statistikmodell med vars hjälp du kan analysera kommuners och skolors betygsresultat när viss hänsyn tagits till skolors elevsammansättning. Föräldrars utbildningsnivå, elevers bakgrund och könsfördelning är faktorer som avgör det prognostiserade SALSA-värdet. 23 (31)

24 Resultatet stämmer väl överens med den nationella bild som Skolverket ger. Störst andel elever som inte når målen ses i ämnet matematik. Trots kompetensutvecklingsinsatser och ökat fokus på ämnet har inte Falköping lyckats förbättra sina resultat. I Skolverkets Lägesrapport framgår att pojkar i genomsnitt uppnår 90 procent av flickors resultat. Även när det gäller lägre åldrar finns det en nationell skillnad, framförallt gäller det läsförståelse och skrivandeförmåga i svenska/svenska som andraspråk och skrivandeförmåga i engelska. Däremot finns inte samma skillnad i matematik i nationella jämförelser enligt Skolverket. Störst är skillnaden i svenska och minst i matematik vid slutbetyget i grundskolans år 9 enligt nationella mätningar, vilket stämmer överens över tid med resultaten i Falköping. Andelen pojkar med betyget G i svenska är 65% jämfört med flickornas 25% En betydligt högre andel av flickorna har de högre betygen VG och MVG. Tabellerna nedan visar hur stor procentandel av eleverna som ej nått kravnivån/godkänt i respektive ämne vid nationella prov i jämförelse med slutbetyg och över tid. Andelen ej godkända elever skiljer sig i mycket hög grad mellan nationella prov och slutbetyg för ämnet matematik. Andel ej godkända elever i matematik i år 9 Ej uppnått godkänt i 2006/ / / / /11 ämnet Matematik vid: Nationella prov 1, ,5 19,3 27 Slutbetyg 5,8 6 7,7 7, 11,8 Andel ej godkända elever i svenska i år 9 Ej uppnått godkänt i ämnet Svenska vid: Nationella prov Slutbetyg 2006/ / / / /11 2,9 1,8 5,6 9,2 2, 6 3,7 Andel ej godkända elever i engelska i år 9 Ej uppnått godkänt i ämnet Engelska vid: Nationella prov Slutbetyg 2006/ / / / , 3,6 5,9 6, ,7 8,0 9 8,6 2 (31)

25 Gymnasieskola BU-nämnden B ok sl u t B ok sl u t Bok sl u t ,0% ,10% ,03% ,9% ,60% ,00% ,15% ,60% 13,6 9, ,22% ,62% 1,0 9, ,18% 3 80,86% 1,3 9,7 Gymnasium Bruttokostnad tkr Nettokostnad tkr Volymnyckel, antal Falköpingselever totalt i landets gymnasieskolor Nettokostnad (kr)/volymnyckel Nettokostnad (kr)/invånare Genomsnittligt betygspoäng Antal lärare per 100 elever Gymnasium Gymnasieskolans organisation med bredd och spets innebär att Ållebergsgymnasiet, med samma omfattning på personal och struktur, skulle kunna ta emot betydligt fler elever, främst inom de högskoleförberedande programmen. Gymnasiets verksamhet är kraftigt konkurrensutsatt. De senaste åren har endast ca 60 % av Falköpingsungdomarna valt att studera på Ållebergsgymnasiet. I några år har budgetramen minskats, vilket syns i brutto- och nettokostnadsutvecklingen. Antalet elever i gymnasial ålder har minskat under perioden. Nettokostnad/elev har stigit kraftigt och kan förklaras av att minskningen av elever är större än minskningen av kostnaderna. Lärartätheten är oförändrad och ligger över riksgenomsnittet. Genomsnittligt betygspoäng är lägre än tidigare år. Från och med 2011 redovisar gymnasieskolan sina nyckeltal i en gymnasiebild. Resultaten analyseras och ligger till grund för kommande verksamhetsförbättringar. Måluppfyllelse Läsåret Ållebergsgymnasiet Andel lärare med lärarexamen 71,00% Andel leg. Lärare Antal lärare per 100 elever Antal elever 9, År År 2 År År Antal elever totalt (31)

26 Yrkesprogram Antagna elever 2011 Andel elever med lägst betyget G på NKP (gäller enbart de elever som deltagit i alla Högskoleförb. pr. Introduktions pr Svenska Matematik Engelska % 97% 92% 82% 89% delproven) Betyg A-kurs (gäller för samtliga elever) Betygspoäng/Jämförelsetal (ej IV/IM) 2011 Betygspoäng totalt 13,6 Betygspoäng flickor 13,8 (1,8 i riket) Betygspoäng pojkar 13,0 (13,3 i riket) (1,1 i riket) Yrkesförberedande program: Andel elever med slutbetyg 89% Andel behöriga till Högskola 71% Andel branschgodkända elever på yrkesprogram 89% Andel elever i studier eller arbete efter 3 månader 88% (gäller IPIN, IPTR, BP, FP, EC) Studieförberedande program: Andel elever med slutbetyg 8% Andel behöriga till Högskola 88% Antal diplomerade ekonomer 18 elever Gymnasieskolan totalt Andel elever med slutbetyg 77,9% Andel behöriga till Högskola 77,3% Fyllnadsgrad på programmen 87% (70% snitt inom Gy Skaraborg) Andel elever som trivs 95% 1:1-datorer År 1: Alla elever utom IM År 2: SP, NV, TE, BF År 3: TE Reviderad likabehandlingsplan Ja Nej X Personaltäthet Falköping har betydligt bättre lärartäthet än genomsnittet. Falköping Kommungruppen 2006/ / /09 9,6 9,5 9,6 8,5 8,6 8,6 2009/10 9,7 8,3 2010/11 9, 8,7 26 (31)

27 Personalens behörighet Lärarbehörighet och legitimationskrav ställer högre krav kommunerna. Behörigheten på Ållebergsgymnasiet har legat under kommungruppen och riket över tid och har fokuserats från flera håll. Falköping Kommungruppen 2006/ / /09 69% 68% 67% 77% 76% 76% 2009/ /11 71% 71% 78% 78,5% Kostnader Det framgår att Falköping har högre totalkostnad per elev än kommungruppen. Kostnaden per elev för undervisning är betydligt högre vilket kan förklaras av högre lärartäthet. Falköpings gymnasieskola har många yrkesprogram vilket höjer såväl lärartätheten som undervisningskostnaden. Lokalkostnaderna har varit låga över tid men kommer att öka i och med ny- och ombyggnationen av gymnasieskolan. Kostnad totalt per elev i gymnasieskolan, kommunala skolor Falköping Kommungruppen 2006/ / / / / Kostnad per elev för undervisning, gymnasieskolan Falköping Kommungruppen 2006/ / / / / Betygsresultat Falköpings resultat har varit jämförbart med rikets resultat över tid men 2011 sjunker betygsvärdet. Precis som för grundskolan visar den nationella statistiken att flickor når högre resultat än pojkar i de flesta kurserna och att elever till högutbildade föräldrar når bättre studieresultat. Genomsnittlig betygspoäng under åren Falköping Riket 2006/07 1, 1,1 2007/08 13,9 1,0 2008/09 1,3 1,1 2009/ ,0 2010/11 13,6 1,1 Källa: Skolverkets statistik Närmare 78% av de elever som lämnade Falköpings gymnasieskolas nationella, specialutformade och individuella program hade slutbetyg vilket är något bättre än snittet för riket. Andelen elever som lämnar gymnasiet med slutbetyg efter år Falköping Riket 2006/07 67,6 76,3 2007/08 71,0% 75,8% 2008/09 73,5% 75,3% 2009/10 78% 76% 2010/11 77,9% 76% Källa: Skolverkets statistik Genomsnittlig betygspoäng fås genom att samtliga kursers poäng multipliceras med vikt för betyg (där IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20) dividerat med summan poäng för eleven totalt. 27 (31)

28 Av elever med slutbetyg hade 77,3% högskolebehörighet vilket däremot ligger under snittet för riket. Siffrorna har en vikande tendens och har ett samband med att andelen elever med slutbetyg ökar. En annan orsak är att elever i yrkesprogram prioriterar karaktärsämnen framför kurser som ger högskolebehörighet. Prioriteringen leder till att en hög andel av eleverna når anställningsbarhet men inte högskolebehörighet. Andel elever med grundläggande högskolebehörighet under åren Falköping Riket 2006/07 91,2% 88,9% 2007/08 85,0% 89,0% 2008/09 88,7% 90,3% 2009/10 82% 87% 2010/11 77,3% 87,1% Källa: Skolverkets statistik Andelen av alla elever folkbokförda i Falköping med slut-/avgångsbetyg från program i gymnasieskola som registrerats som nybörjare vid universitet eller högskola inom 3 år ligger nu i nivå med jämförbara kommuner och har stigit under tidsperioden. Övergång till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Falköping Jämförb. kommuner % 38% % 36% % 37% % 38% % - Källa: Skolverkets statistik Under de senaste åren har arbetsmarknadsläget förändrats och statistiken visar på att allt fler väljer att studera vidare efter avslutade gymnasiestudier. Arbetsmarknadsläget påverkar i hög grad efterfrågan på högskoleplatser. Andelen elever i riket som läser vidare inom samma tidsperiod ligger på 3%. Övriga resultat och analyser BU-nämnden Bok sl u t B ok sl u t Bok sl u t ,80% ,97% ,26% ,23% 2,9 33, ,60% ,57% ,6% ,% 30, 33,5 Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola Bruttokostnad tkr ,36% Nettokostnad tkr ,09% Volymnyckel elever i särskola 9 Särskolans nettokostnad/volymnyckel ,35% Nettokostnad SPC inkl särskola(kr)/invånare ,60% Antal lärare per 100 elever, obl särskola 27,1 Antal lärare per 100 elever, gymnasiesärskola 2,8 Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola SPC har under tidsperioden minskat sin verksamhet. Antalet elever i särskola minskar. Variation av kostnader och lärartäthet mellan åren kan förklaras med att det är en förhållandevis liten elevgrupp med individuella behov. 28 (31)

29 BU-nämnden Bok sl u t B ok sl u t Bok sl u t ,50% ,25% ,90% 222-7,50% 9 010,08% ,96% ,92% 20-2,% ,20% ,9% ,9% 26 5,81% Musikskola inkl kulturaktiviteter Bruttokostnad tkr Nettokostnad tkr Volymnyckel inskrivna elever Nettokostnad(kr)/volymnyckel Nettokostnad (kr)/invånare Musikskola Musikskolans volymförändring beror till stora delar på variation av kulturaktiviteter under åren. Exkluderas kulturaktiviteterna har Musikskolans nettokostnadsutveckling minskat med 1,7 % mellan 2010 och Antalet inskrivna elever 2011 är det faktiska antalet elever medan 2010 och 2009 års siffror är antalet möjliga elevplatser. Nettokostnad/elev och nettokostnad/invånare kan därför inte jämföras med tidigare år. Framtid 2011 har i hög grad präglats av att verkställa det nationella reformprogrammet. Reformerna ska bidra till ökade kunskaper och förbättrad undervisning för eleverna i vår svenska skola. Bättre resultat ska mätas i högre grad på flera nivåer inom skolsystemet både lokalt i kommunerna och nationellt. Resultaten och nyckeltalen ska redovisas i nationell statistik för jämförelse mellan, skolor, huvudmän och nationer. Riksdagens beslut om ny skolag verkställs från 1 juli Lagen inkluderar stora delar av förordningarna och präglas av ökade rättigheter för eleven, tydligare struktur på organisationen och ökat fokus på utbildningsresultat. Skolinspektionen har fått ökat mandat, mer resurser och förändrat uppdrag för inspektion. Skollagen ställer krav på lika villkor oavsett huvudman. Enskilda förskolor och fristående skolor ska likställas det offentliga gällande ekonomi och krav på resultat och kvalitet. Förskolan är egen skolform inom lagen. Allmän förskola gäller från det år barnet fyller 3 år. Arbetsmarknadsläget och ökad flexibilitet i arbetsorganisationen inom industri, handel och den offentliga sektorn bidrar till ökat behov av förskoleplatser. Förskolan kräver mer resurser för att kunna möta vårdnadshavares och samhällets behov. Oregelbunden arbetstid, ensamstående föräldrar och pendlingsavstånd till jobbet ökar behovet av natt och helgomsorg inom barnomsorgen. Kraven inom grundskolan ökar markant. Kravet på godkända betyg och måluppfyllelse för alla elever i samtliga ämnen inom läroplanen. Ökade krav på behörighet för att gå nationella program inom gymnasieskolan. Elever 29 (31)

30 ska säkras tidiga insatser för läs- och skrivkunnighet samt ökad måluppfyllelse i matematik. Betyg ges tidigare och bedömningar sker regelbundet från förskoleklass och genom hela den obligatoriska grundskolan. Lärare ska vara behöriga i ämnen de undervisar i och för de åldrar de tjänstgör i. Endast legitimerade lärare får sätta betyg från Under övergångsperioden pågår kartläggning och kompetensutveckling av lärare. Skolverket är den myndighet som ger förskollärare och lärare legitimation. Elever i behov av stöd ges ökade rättigheter och krav ställs på lärare och skolor att förändra undervisningens innehåll så att skolan kan ge kunskaper åt alla barn/elever oavsett hinder. Speciallärare och lärare ska undervisa elever i svårigheter. Grundskolans nya läroplan är tydlig i sin struktur och krav. Den framhåller lärarens betydelse och undervisningens innehåll där bedömning av elevens kunskaper och förmågor är centrala faktorer för utbildningens kvalitet. Det individuella programmet inom gymnasieskolan upphör och har ersatts med fem introduktionsprogram för de elever som inte är behöriga för gymnasieskolan. Möjligheten att gå ett 10:e år i grundskolan tydliggörs. Gymnasiereformen GY 11 verkställs med ökade antagningskrav och en tydligare och förenklad struktur med färre valmöjligheter för den enskilde. Reformen är underfinansierad och bidrar till ekonomiska svårigheter inom gymnasieskolan. Två år återstår med dubbla system inom gymnasieskolan. Elevunderlaget minskar kraftigt. Överetableringar inom gymnasiesamverkans området GY Skaraborg ökar konkurrensen. Friskoleetableringar inom området påverkar i hög grad. Elever har blivit mer rörliga mellan skolor och utbildningar. Marknadskrafterna styr elevers val av skola och utbildning. Falköpings nya gymnasium Ålleberg är under uppbyggnad och inflyttning beräknas under Utbildningen ska formas utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet står det i första kapitlet i den nya lagen. Satsningar för ökad status på läraryrket finns beslutade i reformprogrammet. En del i det är forskningens betydelse för skolutveckling och ökad måluppfyllelse. I Falköping innebär det en doktorand och sex studier direkt kopplade till forskare vid universitet och högskolor. Samarbeten med olika högskolor utvecklas och kommer att öka. Det samhälle vi lever i och den omvärld vi har präglar skolan i allt högre grad. Sociala medier och webbens naturliga plats i klassrummet kräver ökad tillgång till datorer och andra IT verktyg. Kompetensutveckling för lärare i alla verksamhetsformer fortsätter och ökar i omfattning. Satsningar på individuella elevdatorer, läsplattor, digitala tavlor och nya arbetsformer i öppna digitala miljöer har skapat nya förutsättningar för elever i en modern lärmiljö i Falköping. Nya mål i kursplaner och läroplaner kräver system för ökad IKT miljö,digitalisering och metodutveckling inom 30 (31)