Kallelse/Föredragningslista till Huddinges pensionärsråd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse/Föredragningslista till Huddinges pensionärsråd"

Transkript

1 HUDDINGES PENSIONÄRSRÅD KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse/Föredragningslista till Huddinges pensionärsråd Tid Tisdag den 15 september 2015, klockan 14:00 Plats Plenum, Gymnasietorget 1, Huddinge Kallade Eva Carlsson-Paulsén (M), ordförande Nurcan Gültekin (S), vice ordförande Stephanie Hansson (KD) Björn Karlsson (M) Lena Lionskoog(FP) Karin Andersson (DP) Bo Beckman (S) Sonia Benavente (V) Barbro Lind (MP) Gerd Klang (Pensionärernas riksorganisation/pro) Gustaf Andersson (Pensionärernas riksorganisation/pro) Berit Gunnarsson (Pensionärernas riksorganisation/pro) Gunnel Ragnhäll (Pensionärernas riksorganisation/pro) Inger Carlsson Englund (Pensionärernas riksorganisation/pro) Megan Wallenberg (Pensionärernas riksorganisation/pro) Bitte Sundqvist (Sveriges pensionärsförbund, SPF) Alexandra Birk (Sveriges pensionärsförbund/spf) Vakant (Sveriges pensionärsförbund, SPF) Gösta Ahlbäck (Riksförbundet pensionärsgemenskap/rpg) Eeva Pirttiniemi (Huddinge finska förening/hff) Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan

2 HUDDINGES PENSIONÄRSRÅD KALLELSE SIDA 2 (3) 3 Information Social- och äldreomsorgsdirektörens information Britt-Marie Karlén, Social- och äldreomsorgsdirektör. Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Sofia Nilsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska 4 Val av ledamot till Nestors seniorråd AN-2015/ Anmälan av protokolljustering, Kommunstyrelsens sammanträde den 27 maj 2015, 26, Äldreombudsmannens rapport oktober till december Anmälan av protokolljustering, Kommunstyrelsens sammanträde den 17 juni 2015, 21, Äldreombudsmannens rapport januari till mars Anmälan av protokolljustering, Äldreomsorgsnämndens sammanträde den 26 maj Anmälan av protokolljustering, Äldreomsorgsnämndens sammanträde den 16 juni Inkommen skrivelse ställd till Malin Danielsson (FP) och Cristian Ottosson (C). 10 Mobility management-plan för Huddinge kommun - remissvar AN-2015/ Program för Österhagen, programsamråd - remissvar AN-2015/

3 HUDDINGES PENSIONÄRSRÅD KALLELSE SIDA 3 (3) 12 Övriga frågor Huddinge den 1 september 2015 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

4 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN BESLUTSUNDERLAG DATUM DIARIENR SIDA AN-2015/ (1) HANDLÄGGARE Axelsson, Lars Lars.Axelsson@huddinge.se Huddinges pensionärsråd Val av ledamot till Nestors seniorråd Förslag till beslut Huddinges pensionärsråd beslutar att välja Bitte Sundvist (SPF) som Huddinges pensionärsråd ledamot i Nestors seniorråd. Beskrivning av ärendet I avtal med Nestor anges att Nestors seniorråd kan utgöras av två ordinarie representanter från kommunens pensionärsråd. För att bättre representera Huddinges pensionärsråd i Nestors seniorråd föreslår arbetsutskottet att Bitte Sundqvist (SPF) väljs att vara en av två ledamöter från Huddinge pensionärsråd i Nestors seniorråd. Bitte Sundvist (SPF) är idag ersättare i Nestors seniorråd Eva Carlsson-Paulsén Ordförande, Huddinges pensionärsråd Nurcan Gültekin Vice ordförande Huddinges pensionärsråd Lars Axelsson Sekreterare Beslutet delges Nestor FoU, Helen Liberman-Ram POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 Mobility management-plan för Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Gatu- och trafiksektionen

6 Huddinge kommun FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2015/894 Utgåva: Författare: Arbetet med att ta fram förslag till MM-plan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Jessica Elmgren samt Tora Landgren (Gatuoch trafiksektionen), Cecilia Rogvall (Mark- och exploateringssektionen), Isabelle Stöckel och Karin Segerdahl (Plansektionen), Johanna Pettersson (Agenda 21- samordnare, staben Samhällsbyggnadsavdelningen.) Konsultstöd har erhållits från Liselott Söderström, Kristina Nyström, Pernilla Hyllenius Mattisson, Caroline Ljungberg, Trivector Traffic. 2

7 Sammanfattning Mobility management (MM) är enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändandningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den har börjat. Stockholmsregionen och Huddinge kommun växer snabbt. Därmed ökar också trafiken. För att regionens transportbehov ska kunna tillgodoses behöver en större andel av transporterna ske med gång, cykel och kollektivtrafik, som är mer yteffektiva och hållbara. Det finns transporter som nu och i framtiden behöver ske med bil, så bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet. En större andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. Huddinge kommuns trafikstrategi, Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus, antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin drar upp riktlinjer för hur transportsystemet i kommunen ska utvecklas för att kommunens övergripande mål och visioner ska kunna uppnås. Trafikstrategin preciseras i en trafikplan. I Huddinge kommun utgörs trafikplanen av nio åtgärdsplaner, varav MMplanen är en. Huddinge kommun har sedan några år goda erfarenheter av att arbeta med mobility management men i och med framtagandet av denna MM-plan vill Huddinge kommun nu ta ett helhetsgrepp och införa MM-arbetet i det ordinarie arbetet. Kommunens bebyggelsestruktur och den vardagssituation många Huddingebor befinner sig i gör att bilen nu och i framtiden kommer att vara en förutsättning för många för att få livspusslet att gå ihop. Kunskaper och förståelse för detta måste finnas med i kommunens arbete med att genomföra Mobility managementplanen. Syftet med MM-planen är att försöka påverka transportefterfrågan och att de resor som utförs i större utsträckning görs till fots, med cykel eller kollektivtrafik. MM-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. Tre inriktningsmål för Huddinge kommuns arbete har definierats, se tabell nedan. INRIKTNINGSMÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT Mobility management i samhällsplaneringen Samarbeten med andra aktörer Kommunikation och information Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen.

8 I kapitel 3 beskrivs hur MM-planens inriktningsmål ska uppnås. I riktlinjerna pekas ett antal åtgärder, verktyg och checklistor ut, som Huddinge kommun ska arbeta vidare med. Dessa åtgärder listas i bilaga 1. Mobility management i samhällsplaneringen Mobility management i samhällsplaneringen syftar till att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Den fysiska planeringen har stor potential att påverka både färdmedelsval och själva efterfrågan på transporter. Riktlinjer ges inom följande områden: Förutsättningar för hållbart resande Mobility management genom hela samhällsbyggnadsprocessen Mobility management i föravtal och genomförandeavtal Flexibel parkering Uppföljning av detaljplaner och genomförandeavtal Mobility management-kompetens i samhällsbyggnadsprocessen Samarbeten med olika aktörer Arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar har stort inflytande över sina anställdas, kunders, elevers och medlemmars förutsättningar för hållbart resande. Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna. Riktlinjer ges inom följande område: Arbetsgivare, besöksverksamheter, handelsföretag, föreningar och skolor Kommunikation och information Hållbara resor uppmuntras genom att informera om alternativ till privat bil och driva riktade kampanjer. Information ges även om kommunen MM-arbete. Riktlinjer ges inom följande områden: Information om möjligheterna till hållbart resande Kampanjer Information vid ny- och ombyggnation av infrastruktur Information till nyinflyttade Information om MM-arbetet internt 4

9 Uppföljning och utvärdering är viktigt bland annat för att kunna visa om projekt och arbete har varit framgångsrika och kan motivera investerade pengar och för att ge underlag för beslut om framtida satsningar. I kapitel 4 beskrivs hur uppföljning och utvärdering ska gå till, dels uppföljning av trafikutvecklingen och MM-planen i form av förslag till indikatorer och dels genom uppföljning av projekt och Huddinges interna arbete.

10 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Innehållsförteckning 6 Begreppslista 7 1. Bakgrund UTGÅNGSPUNKTER VARFÖR BEHÖVS EN MOBILITY MANAGEMENT-PLAN? MM-planens syfte och mål SYFTE MÅL FÖR MM-ARBETET Riktlinjer för MM-arbetet MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN SAMARBETEN MED OLIKA AKTÖRER KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Uppföljning och utvärdering Bilaga 1. Åtgärder att arbeta vidare med UPPFÖLJNING AV TRAFIKUTVECKLINGEN OCH MM-PLANEN 4.2 UPPFÖLJNING AV PROJEKT 4.3 UPPFÖLJNING AV HUDDINGES INTERNA ARBETE 6

11 Begreppslista Mobility management Definitionen av Mobility Management (MM) enligt EPOMM är som följer: Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för Mobility Management är "mjuka" åtgärder, som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika partners verksamheter. "Mjuka" åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos "hårda" åtgärder inom stadstrafiken (som t.ex. nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor). Mobility Management-åtgärder (jämfört med "hårda" åtgärder) kräver inte nödvändigtvis stora finansiella investeringar och de kännetecknas samtidigt av en bra kostnads/nyttokvot (BCR Benefit Cost Ratio). I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den börjat. Mobility management är inte ett universalmedel som helt ersätter tekniska lösningar, utan ett komplement som får nya eller befintliga tekniska lösningar att ge större effekt. Att mobility management ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en bonus. Hållbara resor och transporter Till hållbara transporter räknas gång-, cykel- och kollektivtrafik då dessa transportslag är plats- och energisnåla per transporterad individ och sträcka. Transportefterfrågan och målstyrd planering Fler invånare innebär mer transporter. I traditionell trafikplanering har den framtida transportefterfrågan baserats på antaganden om att den växande befolkningen kommer att resa lika mycket, eller mer, per person som tidigare. Det har ofta lett till överdimensionerad infrastruktur för bil och en indirekt uppmuntran till att resa mer med bil. I dag tillämpar allt fler kommuner målstyrd trafikplanering, där man strävar efter att utforma bebyggelse och infrastruktur så att transportefterfrågan ska minska, till exempel genom en tät bebyggelse där bostäder och service blandas. Grön resplan eller grön transportplan Grön resplan kallas den åtgärdsplan som en befintlig verksamhet tar fram för att främja hållbara transporter för till exempel anställda och besökare. Förutom minskad miljö- och klimatpåverkan kan en grön resplan ge fördelar för företaget och de anställda, till exempel lägre fordons- och reskostnader, lägre sjukfrånvaro och minskat parkeringsbehov. En grön resplan som även innefattar gods kallas ofta grön transportplan.

12 Plan för MM- åtgärder En plan för MM-åtgärder 1 är en handlingsplan som en exploatör tar fram för MMåtgärder för ett område eller fastighet i planerings- eller byggstadiet. Det är egentligen samma sak som grön resplan eller grön transportplan, men för att särskilja dem som tas fram av exploatörer i planerings- eller byggstadiet kallas dessa i detta sammanhang för plan för MM- åtgärder. En plan för MM- åtgärder bör innefatta såväl målsättningar på längre sikt som faktiska handlingar i form av åtgärder på kort och lång sikt. Åtgärderna syftar till att uppmuntra till, underlätta och styra mot ett mer hållbart resande, och kan omfatta olika typer av information och kampanjer, fysiska förändringar som gör det lättare att gå, cykla och åka kollektivt samt bilpoolslösningar och parkeringsstyrning. 1 Kallas ofta Mobility management-plan. 8

13 1. Bakgrund 1.1. UTGÅNGSPUNKTER Dokumenthierarki De övergripande målen för hur Huddinge kommun ska utvecklas anges i kommunens strategiska dokument, främst översiktsplanen. Mål finns också formulerade i dokumentet Lokal agenda 21 som behandlar kommunens miljömål. Huddinge kommuns trafikstrategi, Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus, antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin drar upp riktlinjer för hur transportsystemet i kommunen ska utvecklas för att kommunens övergripande mål och visioner ska kunna uppnås. Trafikstrategin preciseras i en trafikplan. I Huddinge kommun utgörs trafikplanen av nio åtgärdsplaner, varav MM-planen är en. I Figur 1-1 visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1-1 Schematisk bild över dokumenthierarki i Huddinge kommun.

14 Övergripande mål Mål och riktlinjer i översiktsplan och trafikstrategi påverkar inriktningen på MM-planen och vad planen ska bidra till att uppfylla. Sammanfattningsvis säger dessa mål och riktlinjer att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att bo och leva i, med god och jämlik hälsa och kraftigt minskad klimat- och miljöpåverkan. Åtgärder för att utveckla infrastrukturen ska bidra till jämlikhet och jämställdhet, vilket innebär att alla människor ska få ta del av utvecklingen. För att uppnå detta ska andelen hållbara transporter öka. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad och investeringar i infrastruktur kombineras med åtgärder som syftar till nya resvanor. I Tabell 1-2 anges de mål i överordnade dokument som har störst påverkan på MMplanens inriktning och som planen har störst potential att bidra till. Tabell 1-2 MÅL Sammanställning av mål från Huddinge kommuns överordnade dokument som har påverkan på MM-planens inriktning. DOKUMENT Folkhälsan i Huddinge ska vara god och jämlikt fördelad. De negativa hälsoeffekterna minskar stadigt, bland annat genom att gång och cykel stimuleras genom trygga, trafiksäkra samt gena gång- och cykelvägar. Invånare i Huddinge ska känna gemenskap och delaktighet i samhällslivet, och människor värderas lika. Ett jämställdhetsperspektiv behöver integreras i samhällsplaneringen. Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. Växthusgaserna per invånare ska minska med 85 procent senast 2050 jämfört med ÖP 2030 s. 11 ÖP 2030 s. 11 och s. 17 ÖP 2030 s. 26 ÖP 2030 s. 35 Lokal Agenda 21 för Huddinge kommun Kommunen ska aktivt arbeta med mobility management. Trafikstrategin s. 7 Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Det övergripande målet är att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Samtliga av kommunens åtgärder i transportsystemet ska bidra till att detta uppnås. Trafikstrategin s. 7 Trafikstrategin s

15 En växande region Huddinge ligger i en starkt växande region. Befolkningsprognosen pekar på att Stockholms läns befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år I Huddinge kommuns översiktsplan slår man fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år Fram till år 2020 är det framförallt åldersgrupperna 0-15 år och år som väntas öka mest. För att regionens transportbehov ska kunna tillgodoses behöver en större andel av transporterna ske med gång, cykel och kollektivtrafik, som är mer yteffektiva och hållbara. Det finns transporter som nu och i framtiden behöver ske med bil, så bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet. En större andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. Kunskap och förståelse kring människors olika transportbehov och resvanor är en förutsättning för kommunens fortsatta arbete med mobility mangement VARFÖR BEHÖVS EN MOBILITY MANAGEMENT-PLAN? Goda transportmöjligheter är viktiga för ett fungerande samhälle. Samtidigt medför ökad biltrafik en rad negativa konsekvenser. Huddinge kommuns befolkningstillväxt medför att trängseln kommer att öka i både väg- och kollektivtrafik. Enbart ny infrastruktur kan inte lösa problemet eftersom förbättrad infrastruktur i sig också bidrar till ökade trafikströmmar. Transportsektorn innebär också negativ påverkan på miljö och hälsa. Inom Huddinge kommun står transportsektorn för totalt 59 procent 3 av koldioxidutsläppen samt medför höga bullernivåer och partikelutsläpp. Privatbilismen tar upp stora ytor och skapar barriärer vilket motverkar en tät och levande stadsmiljö. Biltrafiken har en viktig roll i samhället men i en storstad är biltrafiken bara effektiv om de flesta använder andra trafikslag. Knappt hälften (47 %) av familjerna i Huddinge kommun har bil och andelen har minskat de senaste åren. Däremot bor en stor del av Huddingeborna inom gång- och cykelavstånd från en station % bor inom 1200 meter fågelvägen från en station och 39 % bor inom 600 meter fågelvägen. Arbetstillfällena är inte i lika hög utsträckning som bostäderna tillgängliga med kollektivtrafik. Mobility management är ett viktigt verktyg för att se till att befintligt transportsystem används på ett effektivt sätt och att dess negativa konsekvenser minimeras. Med ett mobility management-tänkande redan i samhällsplaneringen kan man också förebygga att efterfrågan på transporter ökar i samma takt som utbyggnaden. 2 Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm Stationsnära lägen - Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge Kommun, Dnr: GK-2007/ , Spacescape

16 I och med antagandet av Trafikstrategi för Huddinge kommun har kommunfullmäktige beslutat att kommunen ska arbeta med mobility management för att påverka människors beteende så att trafiksystemet nyttjas resurseffektivt och för att minska resor och transporters negativa konsekvenser 5. Huddinge kommun har sedan några år goda erfarenheter av att arbeta med mobility management i enskilda projekt såväl inom kommunen som med andra aktörer. I och med framtagandet av MM-planen vill kommunen ta ett helhetsgrepp och införa arbetet med mobility management i det ordinarie arbetet. Så bidrar mobility management till kommunens mål Åtgärder inom mobility management har en bevisad effekt när det kommer till att öka andelen resor och transporter med hållbara färdmedel. Förutom ett bättre fungerande trafiksystem ger det flera andra fördelar, till exempel: Samhällets vinster är attraktivare stadsmiljöer, minskade koldioxidutsläpp, minskade utsläpp av hälsopåverkande ämnen och buller, minskade barriäreffekter, mindre trängsel och bättre folkhälsa, vilket också är bra för samhällsekonomin. Mobility management-åtgärder är kostnadseffektiva jämfört med att försöka bygga bort problemen med ny infrastruktur. Företagens vinster är lägre kostnader för resor och parkeringsplatser, minskad klimatpåverkan, friskare personal och lägre kostnader för sjukskrivningar. Exploatörer kan bygga fler bostäder på samma yta och ändå få plats över till trevliga bostadsmiljöer, tack vare att ytbehovet för parkering minskar eller flyttas, vilket också medför lägre byggkostnader. Individens vinster är bättre ekonomi, bättre hälsa och ökad valfrihet i valet av färdmedel. Mobility management handlar om att göra det enkelt och attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. Genom att underlätta för dessa färdsätt ges större möjligheter för olika grupper att använda transportsystemet och skapar dessutom förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt resande i framtiden. Kommunens bebyggelsestruktur och den vardagssituation många Huddingebor befinner sig i gör att bilen nu och i framtiden kommer att vara en förutsättning för många för att få livspusslet att gå ihop. Kunskaper och förståelse för detta måste finnas med i kommunens arbete med att genomföra Mobility managementplanen. 5 Trafikstrategi för Huddinge kommun GK-2007/ , s. 7 12

17 2. MM-planens syfte och mål 2.1 SYFTE Syftet med MM-planen är att försöka påverka transportefterfrågan och att de resor som utförs i större utsträckning görs till fots, med cykel eller kollektivtrafik. MM-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. 2.2 MÅL FÖR MM-ARBETET Utifrån syftet med MM-planen och de övergripande målsättningarna har tre inriktningsmål för Huddinge kommuns MM-arbete definierats, se Tabell 2-1. Tabell 2-1. Inriktningsmål för mobility management. INRIKTNINGSMÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT Mobility management i samhällsplaneringen Samarbeten med andra aktörer Kommunikation och information Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. I kapitel 3 ges en beskrivning av vad respektive inriktningsmål avser och hur arbetet för att nå målen ska bedrivas. I kapitel 4 anges förslag på hur målen ska följas upp.

18 3. Riktlinjer för MM-arbetet I detta kapitel beskrivs riktlinjer för arbetet med mobility management i kommunen. Riktlinjerna talar om hur MM-planens inriktningsmål ska uppnås. 3.1 MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN Mål: Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Mobility management i samhällsplaneringsprocessen syftar till att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Den fysiska planeringen har stor potential att påverka både färdmedelsval och själva efterfrågan på transporter. Genom genomtänkt lokalisering av ny bebyggelse ges förutsättningar för hållbart resande, genom att efterfrågan på transporter begränsas och förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik ges. En bra lokalisering är avgörande för hur framgångsrika MM-åtgärder i senare skeden kan bli. Inför beslut om att tillåta ny bebyggelse måste trafik- och transportkonsekvenserna stämmas av mot översiktsplan och trafikstrategi. Huddinge kommun har i översiktsplanen och trafikstrategin slagit fast att kommunen ska växa genom en förtätning och funktionsblandning i kollektivtrafiknära lägen. Översiktsplanen öppnar dock för att ny bebyggelse också kan tillkomma utanför stationsnära lägen, till exempel i utpekade verksamhetsområden och i övrig tätortsbebyggelse. I dessa fall är det extra viktigt att ta hänsyn till trafikkonsekvenser. I hela planeringsprocessen, från översiktlig planering till detaljplanering och byggskede, behöver kommunen säkerställa att utformning av bebyggelse och infrastruktur går i linje med kommunens mål och riktlinjer. Samhällsbyggnadsprocessen inbegriper förutom kommunen även exploatörer och fastighetsägare. Det är dessa som till stor del realiserar detaljplanens intentioner. De kan också, genom övriga utformnings- och kommunikationsåtgärder förbättra förutsättningarna för hållbart resande och uppmuntra framtida invånare och verksamma till hållbart resande. I vissa fall kan det leda till sänkta parkeringstal vilket ger exploatörer möjlighet att bygga tätare till en lägre kostnad. De överenskommelser som nås måste dokumenteras i genomförandeavtal. Detta förutsätter rätt kompetens hos tjänstemän och politiker och ett gott samarbete med exploatörer. I Figur 3-1 ges en översiktlig bild av vad Huddinge kommuns mobility managementarbete innebär i samhällsbyggnadsprocessens olika steg. 14

19 Figur 3-1 Principskiss över hur riktlinjernas åtgärder kommer in i samhällsbyggnadsprocessen.

20 Förutsättningar för hållbart resande RIKTLINJER Lokalisering av bebyggelse ska ske med hänsyn till de resandeeffekter som kan väntas uppstå. Projekt med goda förutsättningar för hållbart resande ska prioriteras. Det innebär att en översiktlig bedömning av trafikkonsekvenser ska ingå i Plan för samhällsbyggnadsprojekt 6 och utgöra en grund för prioritering av projektets genomförande. En trafikkonsekvensbeskrivning ger möjlighet att väga olika projekt och lösningar mot varandra och ska vara en del av beslutsunderlaget vid beslut om lokalisering av ny bebyggelse. Vid avstämningen ska en trafikkonsekvensbeskrivning göras som innehåller en beräkning av hur mycket resande området kommer att generera och den förväntade färdmedelsfördelningen. En sådan beräkning kan göras med Trafikverkets trafikalstringsverktyg som finns tillgängligt på webben 7. I detta verktyg kan även effekten av t.ex. mobility management-åtgärder beräknas. En bedömning av olika trafikslags relativa konkurrenskraft för resor som den nya bebyggelsen genererar ska också göras. Redan i lokaliseringsskedet ska en diskussion med exploatören påbörjas om fördelarna med mobility managementarbete. Baserat på trafikkonsekvensbeskrivningen ska kommunen i dialog med exploatören lyfta frågan om hur förutsättningar för hållbart resande kan bli så goda som möjligt och hur negativa konsekvenser kan minimeras. Det kan handla om utformning som förbättrar gång- cykel och kollektivtrafikens konkurrenskraft, ett maxtak för biltrafik till besöksintensiva anläggningar eller genom att lyfta frågan om plan för MM- åtgärder med exploatörer eller fastighetsägare. 6 Plan för samhällsbyggnadsprojekt innehåller projektplan för planerade samhällsbyggnadsprojekt samt vilken prioritet projektet har. Planen fastställs av kommunfullmäktige en gång per år. 7 analysmetoder/samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/prognos--och-analysverktyg/fliksida--- verktyg/trafikalstringsverktyg/ 16

21 Mobility management genom hela samhällsbyggnadsprocessen Mål och riktlinjer i trafikstrategin och dess åtgärdsplaner omsätts i byggd miljö via planprogram, detaljplaner, bygglov och i faktisk bebyggelse. För att få denna kedja att fungera behöver en kontinuerlig avstämning ske genom hela processen. RIKTLINJER Vid inbjudan till markanvisning ska kommunen beskriva sin målbild för trafikutvecklingen och möjligheter till flexibla parkeringstal kopplat till mm-åtgårder. Vid framtagandet av fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner ska en avstämning göras så att planens utformning och föreskrifter uppfyller riktlinjer och intentioner i trafikstrategin och dess åtgärdsplaner. Vid genomförande och byggande ska uppmärksamhet fästas vid vilken ordning åtgärder görs, så att infrastruktur för gång-, cykel och kollektivtrafik finns på plats då de första invånarna flyttar in. åtgärder för hållbara trafikslag sker före förbättringar för biltrafiken tillfälliga lösningar under byggtiden fungerar för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Som ett stöd i arbetet med att stämma av planprogram och detaljplaner mot trafikstrategin behöver en checklista eller bedömningsmall tas fram utifrån Parkeringsprogram, Cykelplan och Kollektivtrafikplan. För att ge struktur åt arbetet och undvika att åtgärder kommer in för sent i processen behöver riktlinjerna arbetas in i till exempel i befintliga handböcker och rutiner. Mobility management i föravtal och genomförandeavtal Kommunens viktigaste verktyg för att påverka exploatörer och fastighetsägare är genom en bra dialog om vad mobility mangament innebär och dess fördelar. Utgångspunkten för Huddinge kommun ska därför vara att hitta frivilliga överenskommelser och samarbeten med exploatörer genom att lyfta fram de positiva effekterna på boende- och stadsmiljön, snarare än att ställa krav. Det man kommer överens om ska dokumenteras i föravtal och genomförandeavtal. RIKTLINJER I samtliga föravtal och genomförandeavtal 8 ska parternas eventuella åtaganden, avsikter och överenskommelser gällande mobility mangamentåtgärder beskrivas. Krav på MM-åtgärder ska utformas med hänsyn till vad som är rimligt med tanke på projektets beräknade trafikkonsekvenser. Kommunens möjlighet att påverka mobility managementarbetet i bygg- och driftsfasen varierar från fall till fall. I attraktiva lägen med goda förutsättningar för hållbart resande finns ofta en win-win-situation där kommunen kan fastställa lägre parkeringstal mot att mobility management-åtgärder genomförs. I dessa lägen finns goda förutsättningar att nå överenskommelser. I lägen där förutsättningar för sänkta parkeringstal saknas är incitamenten för exploatören svagare. 8 Genomförandeavtal kan antingen vara markanvisningsavtal, då kommunen äger marken, eller exploateringsavtal, då byggherren äger marken. Föravtal är namnet på överenskommelser Huddinge kommun gör med exploatörer om att man ska upprätta en detaljplan eller detaljplaneprogram.

22 Oavsett om mobility management-åtgärder formuleras som krav eller överenskommelser ska de dokumenteras i avtal. Innehållet i avtalen kommer att skilja sig åt beroende på projektets förutsättningar och parternas överenskommelser. Följande är dock en vägvisning om hur och var i processen olika frågor ska avtalas: Föravtal: Exploatören förbinder sig att ta del av kommunens trafikstrategi och tillhörande åtgärdsplaner. Avsiktsförklaring för mobility management-åtgärder i det fortsatta planarbetet. Genomförandeavtal: Grundläggande krav på utformning av bil- och cykelparkeringar med mera. Parkeringstal Eventuella MM-åtgärder som exploatörer åtar sig. Åtgärderna specificeras i avtalet eller bifogad åtgärdsplan för MM. Hur åtgärdsplanen ska följas upp och eventuella påföljder för exploatören om överenskomna åtgärder inte efterlevs. Hur åtgärder som ska fortsätta gälla efter byggtiden ska föras över på ny fastighetsägare vid överlåtande. För att underlätta det framtida arbetet med avtalsskrivningar ska en bank med avtalsformuleringar byggas upp. Flexibel parkering RIKTLINJER Huddinge kommun ska erbjuda möjlighet till flexibla parkeringstal vid nybyggnation av bostäder och verksamheter i lägen med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service (zon A och B). Huddinge kommun ska utveckla möjligheten att erbjuda parkeringsköp som ett alternativ vid förhandlingar med fastighetsägare om parkeringstal vid ny- och ombyggnation. Flexibla parkeringstal innebär att parkeringstalen utgår från ett visst grundvärde (parkeringstal enligt Parkeringsprogram för Huddinge kommun), som kan sänkas vid vissa typer av åtgärder och eventuellt även höjas vid speciella förutsättningar. Grunden för sänkning, och eventuell höjning, beror på till exempel läge, restidskvoter, kollektivtrafikutbud och aktuella åtgärder. För att en sänkning av parkeringstalen ska bli aktuellt behöver exploateringen ske i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service, motsvarande zon A eller B enligt Parkeringsprogram för Huddinge kommun. Huddinge kommun ska ta fram ett verktyg som utifrån parkeringsprogrammets riktlinjer beskriver vilka åtgärder som krävs för att minska parkeringstalet och hur stor sänkningen kan bli. Verktyget ska vara användbart både för byggande av bostäder, handel och andra besöksintensiva verksamheter. För att parkeringstalen ska sänkas krävs att exploatören tar 18

23 fram en plan för MM- åtgärder, med tydliga och tillräckliga mål, åtgärder, ansvarsfördelning och finansiering. Parkeringsköp, eller friköp av parkering, innebär att fastighetsägarna köper parkeringsplatser av kommunen i gemensamma parkeringsanläggningar till en lägre kostnad än den faktiska anläggningskostnaden istället för att anordna parkeringsplatser inom den egna fastigheten. Parkeringsköpsavtalet kan omfatta samtliga parkeringsplatser för fastigheten eller en viss andel av parkeringsplatserna. Detta ger lägre parkeringskostnader för fastighetsägarna och bättre möjlighet till attraktiva utemiljöer. Samtidigt får kommunen en större rådighet och flexibilitet avseende parkeringssituationen, vilket bland annat förenklar och ökar möjligheterna till samutnyttjande. Genom att fastighetsägarna får en viss ekonomisk rabatt finns utrymme att ställa krav på andra åtgärder, till exempel införande av en bilpoolstjänst, som kallas grönt parkeringsköp. En del av rabatten kan även gå till en mobilitetsfond som kommunen förvaltar och som kan användas till andra åtgärder som uppmuntrar och underlättar ett hållbart resande och som även kan användas för uppföljning av exploatörens åtaganden och deras resultat. Uppföljning av detaljplaner och genomförandeavtal Genomförande och effekter av mobility management-åtgärder i genomförandeavtal behöver följas upp, både för att säkerställa att de genomförts som planerat och för att ge kunskapsåterföring om mobility management-åtgärderna har räckt till för att reducera parkeringsefterfrågan så som var tänkt. RIKTLINJER MM- åtgärder som föreskrivs i detaljplan eller genomförandeavtal ska följas upp vid projektets genomförandemöten, bygglov och vid uppföljningsmöte två år respektive fem år efter slutbesked för bygglov. Det åligger exploatören att visa hur kraven uppfyllts, om inget annat avtalats. Om exploatören givits reducerade parkeringstal ska bilinnehav och parkerings- och trafiksituationen i området utvärderas efter två år respektive fem år. Utifrån resultatet ska kommunen tillsammans med exploatören genomföra eventuella justeringar i överenskommelsen. Frågan om hur planen för MM-åtgärder ska följas upp och av vem, ska tas upp redan då avtal sluts. En riktlinje är att åtgärderna ska följas upp kontinuerligt under samhällsbyggnadsprocessens möten, när området är klart samt efter två år respektive fem år. Möjligheten att starta en mobilitetsfond, där medel från exploatörer avsätts och som kan användas för uppföljning ska undersökas. Mobility management-kompetens i samhällsbyggnadsprocessen Ett framgångsrikt mobility management-arbete kräver att inblandade tjänstemän och politiker har kunskap om och förståelse för vad mobility management innebär. Huddinge kommun ska eftersträva frivilliga samarbeten i dialog med exploatörer och fastighetsägare. Det förutsätter en samsyn och kunskap om de fördelar mobility management kan ge, för boendets attraktivitet, exploateringsekonomi med mera. Kommunen har en viktig roll att fylla när det gäller att sprida kunskap om mobility management till andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen.

24 RIKTLINJER Berörda tjänstemän och politiker inom samhällsbyggnad ska utbildas inom mobility management. Vid strategiskt viktiga projekt ska särskild mobility management-kompetens (experter) delta i arbetsmöten. Exploatörer, fastighetsägare och andra berörda ska informeras om kommunens arbete med mobility management och vilka fördelar arbetet kan ge, samt erbjudas rådgivning och inspiration om hur de själva kan arbeta. Ledamöter i berörda nämnder och utskott ska utbildas inom mobility management minst en gång per mandatperiod. Även berörda tjänstemän ska utbildas löpande. Det är viktigt att utbildningen inkluderar tjänstemän från flera olika områden från plan, bygglov till mark- och exploatering till trafik, gata och driften. De tjänstemän inom Huddinge kommun som har expertkunskap inom mobility management ska involveras i samhällsbyggnadsprojekt som är avsärskild strategisk betydelse. Kommunen har även en viktig uppgift i att sprida kunskap om mobility management till andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Information om syfte och inriktning med kommunens trafikstrategi och mobility managementarbete ska ges muntligt och skriftligt, tidigt i kontakten med potentiella exploatörer samt ingå i inbjudan till markanvisning och annan skriftlig kommunikation. För att motivera exploatörer och konkretisera vad mobility management innebär, ska en idéskrift tas fram. Tänkbart innehåll i en sådan skrift kan vara fördelar med att arbeta med mobility management, hur infrastrukturen och bebyggelse kan utformas för att uppmuntra gående och cykling, hur miljöfordon kan prioriteras och hur bilparkering kan göras mer flexibel genom exempelvis samutnyttjande. Exploatörer/fastighetsägare som vill arbeta med mobility management ska erbjudas råd från kommunen. Kommunen kan bjuda in exploatörer till inspirationsföreläsningar och diskussionsforum. 3.2 SAMARBETEN MED OLIKA AKTÖRER Mål: Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar har stort inflytande över sina anställdas, kunders, elevers och medlemmars förutsättningar för hållbart resande. Det kan handla om hur de tillhandahåller duschmöjligheter, tjänstecyklar, poolbilar och information, ger möjlighet till distansarbete, samåkningstjänster med mera. Även arbete med att minska behovet av godstransporter kan vara en del av mobility managementarbetet. Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna. 20

25 Arbetsgivare, besöksverksamheter, handelsföretag, föreningar och skolor RIKTLINJER Huddinge kommun ska sträva efter att etablera samarbete med arbetsgivare, handel, föreningar eller andra verksamheter. Aktörer som upprättar gröna resplaner ska erbjudas råd och stöd i detta arbete från kommunen. Grundskolor som arbetar för att öka andelen barn som går eller cyklar eller åker kollektivtrafik till skolan ska erbjudas stöd från kommunen. Alla nystartade grundskolor ska arbeta med hållbart resande. Bild 3-1. Huddinge kommun har sedan år 2002 arbetat med Säkra skolvägar. Huddinge kommun ska erbjuda samarbete med arbetsplatser, handelsföretag, föreningar och andra verksamheter som är intresserade av att arbeta med mobility management. Kommunens egen verksamhet ska särskilt uppmuntras att arbeta med mobility management, eftersom det ofta är enklare att etablera samarbete och det även finns vinster med att först bygga upp kunskap kring dessa typer av projekt inom de egna verksamheterna. Huddinge kommun har sedan 2002 arbetat med projektet Säkra skolvägar som syftar till att fler barn ska gå, cykla eller åka kollektivtrafik till skolan. Genom detta arbete har andelen barn som skjutsas med bil till skolan minskat från 40 % till 24 %. Samarbetet kan bestå av råd och kunskapsstöd, gemensamma kampanjer eller projekt, att man samordnar insatser i tiden. Till exempel kan invigningen av en ny kommunal cykelväg samordnas med att verksamheter längs med vägen genomför cykla-till-jobbetkampanjer. I arbetet kan även ingå att ge stöd till arbetsgivare, besöksverksamheter, handel och föreningar om hur de kan informera sina anställda om hållbara färdsätt. Aktörer som ska arbeta med mobility management ska uppmuntras strukturera arbetet i en grön resplan.

26 3.3 KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Mål: Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. Hållbara resor uppmuntras genom att informera om alternativ till privat bil och driva riktade kampanjer. Kommunikationsåtgärder är särskilt effektiva när de sker i samband med förändring, till exempel att man flyttar, eller att det byggs ny infrastruktur och dessa tillfällen ska därför användas för att nå ut med information. För ett framgångsrikt mobility managementarbete är den interna förankringen viktig, och därför ska kommunen även informera internt om MM -arbetet. Information om möjligheter till hållbart resande RIKTLINJER Förändringar av resebeteende ska uppmuntras genom att informera om möjligheterna att resa med hållbara färdsätt och alternativ till privat ägande av bil. Information ska ges om kommunens MM- arbete, målsättningar och projekt. En kommunikationsplan ska tas fram för att ge en systematik och långsiktighet i arbete. Denna ska även omfatta särskilda kampanjer. Möjligheterna till hållbart resande ska informeras om dels genom att tillhandahålla information (i form av cykelkartor, information om gång- och cykelvägar och kollektivtrafiktillgång, restidsjämförelser med mera) och dels genom riktade insatser i form av kampanjer. Information ska även ges om MMarbetet. I kommunikations- och informationsarbetet kan även mer individuellt anpassad information ingå. Huddinge kommun ska informera om reseplanerartjänster som möjliggör jämförelser mellan olika trafikslag avseende till exempel restid, kostnad och klimatpåverkan. Huddinge kommuns hemsida kan utvecklas och användas i informationsarbetet. En kommunikationsplan ska tas fram, där man planerar vad som ska genomföras när och mot vilken Bild 3-2. Huddinges cykelkarta. målgrupp. Skriften Handbok i klimatkommunikation som givits ut av Klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner kan vara ett stöd i utformandet av kommunikationsplanen. 22

27 Kampanjer RIKTLINJER Riktade kampanjer ska genomföras mot kommunanställda. Riktade kampanjer ska genomföras mot invånare. Syftet med en kampanj kan till exempel vara att inspirera till hållbart resande eller att uppmuntra dem som redan reser på ett hållbart sätt att fortsätta med detta. Att genomföra kampanjer inom kommunens egen verksamhet är ett sätt att bygga upp kunskap internt kring hur kampanjer fungerar så att informationen kan spridas vidare till t.ex. företag eller verksamheter som vill göra liknande insatser, men även för att föregå med gott exempel. Därför bör kampanjer genomföras först inom kommunens egen verksamhet, innan liknande genomförs gentemot invånare eller sprids till andra verksamheter. Då har man kunnat bygga upp en kunskap och kan även med större övertygelse visa andra verksamheter hur och att det fungerar. Kampanjer som riktas till särskilda målgrupper och har som syfte att erbjuda tillfälle att prova på en ny vana har ofta visat sig vara framgångsrika. Många vanebilister som genom sådana kampanjer testat att cykla eller resa kollektivt har i uppföljningar visat sig fortsätta med mer hållbara resvanor även efter att kampanjen avlutats. Information vid ny- och ombyggnation av infrastruktur RIKTLINJER Vid ny- och ombyggnation av infrastruktur för gång-, cykel eller kollektivtrafik ska informationsinsatser genomföras. Genom att samordna mobility managementåtgärder med åtgärder i den fysiska miljön får man en förstärkt effekt. MM-budskapet förstärks genom att man också underlättar hållbart resande fysiskt. MM-åtgärderna kan också leda till att infrastrukturen används mer effektivt. Innan, under och efter att Huddinge kommun förbättrar eller bygger ny infrastruktur för gång-, cykel eller kollektivtrafik ska kommunen informera om syftet med åtgärden, samt tala om hur det bidrar till att underlätta resandet. Vid större projekt ska informationstillfällen ordnas innan åtgärden och en invigning genomföras då åtgärden är klar. Informationen kan utökas till olika typer av kampanjer och prova-på-perioder när så är lämpligt. Bild 3-3. Vid införandet av nya hastighetsgränser i Huddinge genomfördes en omfattande informationskampanj.

28 Information till nyinflyttade RIKTLINJER Samtliga nyinflyttade till kommunen ska få information om möjligheterna att resa med kollektivtrafik gång, cykel och poolbil. Personer som står inför eller just gjort en stor förändring i sitt liv, till exempel flyttat eller bytt arbetsplats, är särskilt mottagliga för att ändra sina resvanor. Därför är nyinflyttade en viktig målgrupp att informera om möjligheterna till hållbart resande. Samtliga nyinflyttade till kommunen ska få information om möjligheterna att resa med gång, cykel och kollektivtrafik inom och utanför kommunen, samt möjligheterna till användande av poolbil. Det kan handla om välkomstpaket till nyinflyttade med cykelkartor, tidtabeller och någon form av prova-på-erbjudande eller liknande. Fördelar med att resa med hållbara färdmedel jämfört med bil kan också ingå. Bild 3-4. Nyinflyttade är särskilt mottagliga för att ändra sina resvanor. Eftersom Huddinge kommun redan nu skickar ut ett välkomstbrev till nyinflyttade i kommunen, kan informationen lämpligen inkluderas i detta. Informationen kan även skickas till dem som flyttar inom kommunen. I rapporten Påverka nyinflyttades resvanor. En handbok om informationsprojekt för nyinflyttade 9, ges konkreta råd för hur arbetet kan läggas upp med exempel från andra kommuner och att tänka på. Information om MM-arbetet internt RIKTLINJER Kommunens arbete med mobility management ska uppmärksammas internt. En kommunikationsplan ska tas fram som visar hur informationen om MM-arbetet ska spridas internt. Information om MM-planen och MM-arbetets mål, åtgärder och resultat ska spridas internt inom Huddinge kommun. Målgruppen är främst politiker och tjänstemän inom KSF och NBF. Informationen kan spridas via intranätet, men även vid regelbundna muntliga presentationstillfällen vid informationsmöten med politiker respektive tjänstemän. Informationen avser mål med MM-arbetet, planerade åtgärder, genomförda åtgärder och 9 Energimyndigheten, 24

29 vilka effekter som erhållits av det som genomförts. Genom informationsspridningen skapas en grund för delaktighet och samarbetsmöjligheter. Mer detaljerad information om vad som ska informeras om, vem som ska informeras och hur det ska göras ska framgå av den kommunikationsplan för mobility management som ska tas fram.

30 4. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktigt bland annat för att kunna visa om projekt och arbete har varit framgångsrika och kan motivera investerade pengar och för att ge underlag för beslut om framtida satsningar. Det är också viktigt att förstå varför vissa resultat har erhållits. Uppföljning 10 visar vad som har hänt som ett resultat av en åtgärd, och utvärdering 11 refererar till varför dessa förändringar har inträffat. Enligt trafikstrategin kommer kommunen att genomföra resvaneundersökningar vart femte år. Det är en långsiktig uppföljning av MM-planens övergripande syfte, och detta behöver kompletteras med uppföljningar av inriktningsmål och mätningar av åtgärders effekter med tätare intervaller. Även Huddinge kommuns interna arbetsprocess behöver följas upp och utvärderas. Den årliga uppföljningen genomförs förslagsvis under februari-mars följande år och resultatet presenteras för Natur- och byggnadsnämnden samt Samhällsbyggnadsutskottet. 4.1 UPPFÖLJNING AV TRAFIKUTVECKLINGEN OCH MM-PLANEN Trafikutvecklingen följs upp genom ett antal indikatorer, se Tabell 4-1 som även visar uppföljning av projekt och uppföljning av Huddinge kommuns interna MM-arbete. För att följa upp MM-planen ska en modell för uppföljning tas fram. Förslag på indikatorer till denna uppföljning ges också i Tabell 4-1 nedan. 10 Uppföljning är insamling, lagring och sammanställning av data på ett systematiskt sätt och beskriver vad som hänt och vilken effekt som förekom. Uppföljning utgör grunden för utvärdering, men förklarar inte varför. Källa: MaxSumo. Vägledning i planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt 11 Utvärdering värderar systematiskt insamlade data. Det innebär en djupare analys av effekterna, ett försök att förklara varför en förändring har skett och bidrar till att dra slutsatser om orsak och verkan (dvs. om den observerade beteendeförändringen är en direkt effekt av genomförda aktiviteter). Källa: MaxSumo. Vägledning i planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt 26

31 Tabell 4.1. Förslag till indikatorer för uppföljning av trafikutvecklingen och MM-planen. INDIKATOR FREKVENS KOMMENTAR Vart 5:e år Vart 5:e år Uppföljning av trafikutvecklingen Färdmedelsfördelning för resor som startar eller slutar i kommunen Andel hållbara färdmedel - gång, cykel och kollektivtrafik för resor som startar eller slutar i kommunen Trafikarbete per färdmedel, totalt och per invånare Vart 5:e år RVU Bilinnehav per invånare Vart 5:e år SCB Uppföljning av MM-planen RVU. Samma som i Parkeringsprogram för Huddinge kommun RVU Mobility management i samhällsplaneringen Andelen stationsnära boende och arbetande Vart 3:e år Samma som i Trafikstrategi för Huddinge kommun Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer som Varje år Samma som i Trafikstrategi för ligger stationsnära Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer inom avstånd 400 meter längs de prioriterade busstråken i översiktsplan Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid Varje år Vart 3:e år Huddinge kommun Samma som i Trafikstrategi för Huddinge kommun Samma som i Mål och budget Antal medlemmar i bilpool i Huddinge kommun Varje år Förslag till indikator Andel ingångna föravtal där avsiktsförklaringar gällande Varje år Förslag till indikator MM finns inskrivna. Andel ingångna genomförandeavtal där överenskommelse om plan för MM- åtgärder eller andra MMåtgärder finns. Varje år Förslag till indikator Andel av nya bostäder eller verksamheter i goda kollektivtrafiklägen där möjligheten till flexibel p-norm använts och plan för MM- åtgärder tagits fram. Andel av åtgärderna i föregående års planer för MMåtgärder som är utförda efter två års tid. Andel av berörda tjänstemän och politiker som utbildats inom MM. Varje år Varje år Varje år Förslag till indikator Förslag till indikator Förslag till indikator Samarbeten med olika aktörer Antal samarbeten som har resulterat i en gröna resplan eller annat MM-arbete hos en extern aktör eller kommunal verksamhet. Andel elever i kommunens grundskolor som deltagit i en resvaneundersökning under året. Andel elever i kommunens grundskolor som går eller cyklar till skolan. Kommunikation och information Antal personer som har nåtts av kommunens kampanjer för hållbart resande Varje år Varje år Vart 2:a år Varje år Förslag till indikator Förslag till indikator Förslag till indikator Förslag till indikator Uppföljning av projekt Görs i respektive utvärdering Se även kapitel 4.2 Uppföljning av Huddinges interna MM-arbete Läge på MaxQ utvecklingstrappa Vart 2:a år Se även kapitel 4.3

32 4.2 UPPFÖLJNING AV PROJEKT Uppföljningen av inriktningsmålen kompletteras med uppföljning av enskilda åtgärder och projekt, för att dra lärdom av vad som är effektivt och vad som fungerar och för att kunna visa på resultat av satsningarna. Samtliga större kampanjer och MM-projekt som Huddinge kommun deltar i ska följas upp. Ett lämpligt verktyg kan vara SUMO (System för Utvärdering av MObilitetsprojekt 12 ) Resultatet från uppföljningarna av dessa projekt är ett viktigt underlag för måluppföljningen och för beslut om framtida satsningar. 4.3 UPPFÖLJNING AV HUDDINGES INTERNA ARBETE Huddinges interna arbete med mobility management följs upp genom utvärdering i enlighet med MaxQ 13. MaxQ är ett verktyg för att utvärdera och utveckla själva arbetet med mobility management och hållbara transporter i en organisation eller en kommun. I uppstarten av arbetet med denna MM-plan gjorde Huddinge kommun en förenklad version av MaxQ som kan användas som nuläge. Denna ska följas upp vartannat år för att se vilka delar som har förbättrats och vilka som behöver förstärkas ytterligare. Som indikator används kommunens läge på MaxQs utvecklingstrappa. De ingående delarna i MaxQ redovisas i Figur 4-1. Figur 4-1 De ingående delarna i MaxQ. 12 SUMO System för utvärdering av mobilitetsprojekt, Vägverket publikation 2004:98,

33 Bilaga 1. Åtgärder att arbeta vidare med I planen har följande åtgärder identifieras som önskvärda att arbeta vidare med: Informationsblad om syfte och inriktning på Trafikstrategi och MM-plan till exploatörer. Idéskrift till exploatörer. Tänkbart innehåll i en sådan skrift kan vara fördelar med att arbeta med mobility management, hur infrastrukturen och bebyggelse kan utformas för att uppmuntra gående och cykling, hur miljöfordon kan prioriteras och hur bilparkering kan göras mer flexibel genom exempelvis samutnyttjande. Inrätta funktion för råd och stöd till exploatörer som vill arbeta med hållbart resande. Denna funktion kan hjälpa till med plan för MM- åtgärder och råd kring utformning för ökat hållbart resande. Mall för plan för MM- åtgärder som exploatörer kan använda sig av, med förslag på rubriker och innehåll. Utveckla nivåer för flexibla parkeringstal kopplat till krav på åtgärder. Baserat på närhet till kollektivtrafik och service kan sedan olika åtgärder, till exempel bilpoolsmedlemskap och dylikt minska parkeringstalet ytterligare. Avtalsbank där genomförandeavtal med skrivningar om mobility management samlas. Riktlinjer för uppföljning av olika projekt och avtal så att det säkerställs att uppföljningen kommer in i rätt skede av processen. Ta fram en checklista för samhällsbyggnadsprocessens olika steg utifrån trafikstrategins planer och program, till exempel avstånd till cykelparkering, utformning av gc-vägar och koppling till kollektivtrafik. Uppdatera befintliga processer, rutiner och handböcker så att åtgärder och uppföljning kommer in på rätt ställen i arbetsprocessen. I ett första steg tas en checklista för MM-åtgärder och uppföljning fram för hela samhällsbyggnadsprocessen. Informationsmaterial om mobility management och gröna resplaner till verksamheter och fastighetsägare. Kommunikationsplan, som visar vilken information och vilka kampanjer för hållbart resande som ska genomföras, samt när och mot vilken målgrupp. Informationsmaterial om resealternativ till invånare och nyinflyttade, till exempel gång-och cykelkartor, ficktidtabeller eller liknande. Kommunikationsplan för den interna informationen om MM-arbetet. Denna ska innehålla vad som ska informeras om, vem som ska informeras och hur det ska göras Ta fram rutiner för uppföljning av MM-planen. Förslag till indikatorer ges i MMplanen Tabell 4-1.

34 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/894 1 (1) HANDLÄGGARE Jessica Elmgren jessica.elmgren@huddinge.se Mobility managementplan för Huddinge kommun En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav mobility managment-planen är en av dem. Syftet med mobility managment-planen är att förebygga ökad transportefterfrågan och öka andelen gång-, cykel och kollektivtrafik. Mobility managment-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. I planen preciseras mål och syfte samt vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att kommunen ska kunna bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Remissyttranden Samhällsbyggnadsutskottet i Huddinge kommun beslutade den 4 juni 2015 att skicka ut mobility managementplan på remiss. Syftet med remissen är att få in synpunkter från berörda. Förslaget kan du ladda ner här: Synpunkter lämnas skriftligen, senast den 30 september Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Bilaga Remissversion av Mobility managementplan för Huddinge kommun POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

35 INBJUDAN TILL SAMRÅD Inbjudan till programsamråd angående förslag till detaljplan för Österhagen Huddinge kommun har tagit fram ett programförslag till ny detaljplan för Österhagen. Enligt plan- och bygglagen ska kommunen samråda vid framtagande av detaljplaner. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan. Detaljplanens syfte är att möjliggöra för cirka 140 nya bostäder efter att Österhagsdeponin har sanerats. Planområdet är markerat med rött på bilden nedan. Planförslaget bedöms inte ge upphov till en betydande miljö påverkan vilket medför att ingen miljöbedömning kommer att göras och ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken kommer att upprättas. Detaljplanen ställs ut för samråd under tiden 9 juni- 14 augusti 2015 i Tekniska nämndhuset, Sjödalsvägen 29, Huddinge och från den 17 juni i Huddinge kommuns Servicecenter på Sjödalstorget 13. Planhandlingarna finns även tillgängliga på kommunens webbplats Den 15 juni kl finns det möjlighet att ställa frågor och samtala kring planförslaget i Ungdom 142 på skogåstorget 13. Synpunkter på förslaget ska meddelas skriftligen till plan@huddinge.se eller till:

36 Huddinge kommun Kommunstyrelsen Huddinge Skrivelserna ska vara kommunen tillhanda senast den 14 augusti Frågor angående programförslaget besvaras av: Karin Segerdahl, tel , och frågor om saneringen: Helene Nybom, tel Med vänlig hälsning Karin Segerdahl planarkitekt Bilaga: Planhandlingar (finns även på

37 =stadsvillor, flerfamiljsvillor = parhus = grändhus 4:15 4:9 4:16 4:24 4:17 1:24 4:23 4:169 4:19 1:22 4:22 1:21 4:20 4: S: :7 S:1 8 S:4 1: :38 12 S:3 20 1: : : : :9 4:11 4:12 4:13 4:25 4:26 4:27 4: S: Kolarevägen Rökslingan Hyggesbacken Rotvägen Rökslingan Sjöviksvägen Sjöviksvägen Sjöviksvägen KOLARKOJAN NYINGEN HYGGET HYGGET TJÄRVEDEN serv ga:2 Lr ga:1 Lr serv Lr serv serv Lr serv serv serv ga:6 ga:6 serv serv serv serv serv LÄNNA = befintliga hus = äldreboende = viktig koppling = carport/garage/parkering PROGRAMKARTA FÖR ÖSTERHAGEN I SKOGÅS Utredningsområde

38 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA SBN (25) Planbeskrivning Program för Österhagen Skogås Samhällsbyggnadsavdelningen, maj 2015

39 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) Innehållsförteckning PLANPROGRAM FÖR ÖSTERHAGEN... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Plandata... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Planens förenlighet med miljöbalken... 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser... 8 GATOR OCH TRAFIK STÖRNINGAR OCH RISKER GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Ekonomiska frågor Tekniska frågor Administrativa frågor... 25

40 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) Programområdet ungefärliga utbredning markerat med rött Planprogram för Österhagen Planens syfte och huvuddrag Planen syftar till att skapa förutsättningar för ambitionerna i kommunens översiktsplan med attraktiva och hälsosamma bostadsmiljöer. Det möjliggörs genom en hög gestaltningsnivå och att den tillkommande bebyggelsen kan tillföra nya mötesplatser och/ eller rekreationsstråk som kan knyta samman Skogås och Länna. Vidare ger planen möjlighet att hantera Österhagsdeponin

41 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) som måste åtgärdas för att undvika utbredda miljöskador i närområdet och sjön Drevviken. Projektet kan bidra med upp till 140 nya bostäder i blandad bebyggelse på randen av strukturplanen för Skogås samtidigt som förutsättningar ges att hantera den långdragna frågan om sluthantering av deponin. Under främst 1980-talet användes området som deponi för förorenade schaktmassor och avfall. Trots ett föreläggande 1993, har deponin inte sluttäckts och iordningställts. Planen möjliggör även ett äldreboende samtidigt som behov av förskola och möjlig placering av denna utreds vidare i det fortsatta planarbetet. Orienteringsbild över områdets placering i Skogås

42 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Programområdet ligger i Länna, på den nordvästra sidan om järnvägen och cirka 1 km söder om Skogås station och centrum, med Nynäsbanan mestadels i bergskärning mellan sjön Drevviken och Österhagen. Planområdet omfattar fastigheterna Länna 4:7, 4:9 och 4:168, och är cirka 8 hektar stort. Största delen av deponin ligger på fastigheten Länna 4:9 som ägs av Imprestor Fastighets AB och Lillkyrka Fastighetsförvaltning AB. En remsa mot befintlig bebyggelse och intilliggande skogsmark ägs av Huddinge kommun. Tidigare ställningstaganden Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen (RUFS) anger området som "övrig regional stadsbygd". Det förhållningssätt regionplanen anger är att ny bebyggelse bör lokaliseras inom eller i direkt anknytning till befintliga tätorter. Bebyggelsen bör få en täthet och omfattning som ger förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning och effektiv energiförsörjning. I kommunens gällande översiktsplan anger övrig tätort för området och det ligger strax utanför det primära förtätnings och utbyggnadsområdet för Skogås. Detaljplaner Området är inte detaljplanelagt. Väster om området, på en höjd, ligger ett villaområde som omfattas av framförallt detaljplan för Länna 4:30 med flera vars genomförandetid gått ut. Omkringliggande bebyggelse har en blandad karaktär av villor med inslag av fritidshus. Planuppdrag och program för detaljplanen Kommunstyrelsen beslöt i juni 2008 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett planprogram för Österhagen, med förstudien för Österhagen och kommunstyrelsens tjänsteutlåtande som underlag. Ett planprogram togs fram men slutfördes aldrig då förutsättningarna för att sluttäcka deponin och sedan bebygga området inte var en tillfredställande lösning en säker hantering av deponin.

43 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) Tidigare förslag till bostadsbebyggelse har nu bearbetats av markägaren och detta har resulterat i ett nytt förslag som skulle innebära att föroreningar åtgärdas genom en sanering som omfattas av mekanisk sortering och jordtvätt. Det utsorterade avfallet och föroreningar kommer att transporteras till godkända deponier för slutförvaring. Därefter kan området bebyggas med bostäder. Kommunen bedömer att förhållandena har förändrats och förutsättningarna är bättre denna gång att få ett genomförbart projekt. Projektet är beställt genom att det finns med i projektplanen Projektet startade i december Historik och kommunala beslut i övrigt Planområdet har både under 1980-talet och 90-talet använts för hantering, omhändertagande och deponering av schakt- rivnings- och byggnadsmassor. Den dåvarande verksamhetsutövaren ålades att åtgärda deponin redan Verksamhetsutövaren överklagade detta hela vägen upp till Regeringsrätten. Regeringsrättens beslut att återställning skulle genomföras vann laga kraft Återställningsarbetet med jordtäckning, avsläntning, trädplantering enligt gamla deponiförordningen påbörjades dock aldrig. Området har i olika omgångar under 2000-talet varit föremål för utredning både i en förstudie och senast i ett planprogram som togs fram Arbetet avstannade då enighet inte kunde nås avseende användning av området, hur föroreningarna skulle åtgärdas och finansieringen. Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt miljöbalken 3 och 4 kap. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormer finns bl.a. för utomhusluft och omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap miljöbalken kommer inte att överskridas med föreslaget ändamål. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande, se miljöbeskrivningen.

44 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) Behovsbedömning Med utgångspunkt från miljöbeskrivningen bedöms att ett genomförande av detaljplan för Österhagen inte medför betydande miljöpåverkan enligt MB 6:11 och att det inte finns behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Planen Området ska saneras och avhjälpas från föroreningar vilket är positivt för vattenkvalitet och minskad giftspridning. En följd av saneringen är att en speciell livsmiljö för fjärilar försvinner. Detta finns det beredskap för genom att fjärilarna kommer att flyttas till en annan plats. Följande miljöaspekter kommer att följas upp i planarbetet: - Föroreningssituationen -Risker från järnvägen och vilka skyddsavstånd som krävs -Bullersituationen inom det planerade bostadsområdet och vilka bulleråtgärder som krävs -Dagvattenhantering Platsen Förorenade massor inom området ska omhändertas och åtgärdas. Övergripande åtgärdsmål för området är att Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning ska tillämpas för bostadsområdena. Området ska inte heller bidra med negativ påverkan på omkringliggande fastigheter eller recipienter. Om deponiområdet inte skulle bebyggas måste kommunen verka för att föroreningarna avhjälps på ett godtagbart sätt. Påverkan Efter avhjälpandet från föroreningar finns inga risker för människors hälsa eller miljön. Området förändras både rumsligt och visuellt. Ett lokalt gångstråk genom det obebyggda området ändras. Störningar uppkommer under

45 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) byggtiden. Trafiken ökar relativt sett mest på lokalvägnätet men är inte av någon anmärkningsvärd omfattning. 5. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Mark och vegetation Området utgörs av särskilt två typer, öppen mark med vissa inslag av lövträd På den del som använts som deponi har till vissa delar täckts med grus och singel, se vidare nedan under Förorenade massor. Det tar tid för vegetationen att etablera sig på sådan mark. Ung lövsly, tall och enstaka gran har hittills etablerat sig på området. Bild ovan, programområdets norra del. Bild nedan, programmets södra del.

46 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) Naturvärden En naturvärdesbedömning av området har gjorts av kommunen och via Ekologigruppens försorg. Slutsatsen i rapporten är att området har två rödlistade fjärilsarter, liten och allmän bastardsvärmare. Detta har beaktats och i förarbetet finns färdiga förslag att genom Ekologigruppens försorg flytta denna population både inom området men även till lämpliga alternativa platser i kommunen. Grönstrukturen i området behövs för att säkerställa biologisk mångfald och ge möjlighet till närrekreation. Planförslaget kommer att ha stor påverkan på användningssättet av planområdet. Det är viktigt att den vegetation som är värd att bevara sparas och att där det inte är möjligt ska återplantering av träd och buskar ske. En öppen dagvattenhantering genom planområdet ska även det bidra med grönska i området. Allmän bastardsvärmare. Bild: Mostphotos Geologiska förhållanden Södra delen av området har vid sidan av höjdpartiet fast jord. Mer norrut består området till stora delar fyllnadsmassor och deponimassor vilket är deponerade ovanpå de befintliga jordlagren. De underlagrande jordartema består till större delen av glaciallera delvis med siltskikt. Även områden med berg i

47 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) dagen och morän förekommer. Området gränsar norrut mot en sankmark med torv. (Riskklassificering av åtta avfallsdeponier, J&W, 1995). En bedömning kommer att ske i samband med att saneringen frilägger naturmarken. Markradon En del av den norra delen av området är klassat som högriskområde för radon med hänsyn till berggrunden som dock ligger täkt med stora lager. Vid behov ska bostäder uppföras radonskyddade. Klassningen har skett utifrån geologiska kartor och inga mätningar har skett i det berörda området. Strålningen från radongas inomhus får inte överstiga 200 Bq/m3 enligt Boverkets byggregler. Hydrologiska förhållanden Tillrinningen till området sker huvudsakligen från de höglänta partierna i väst och sydväst. Flödet förstärks förmodligen av en samfällighetslösning med sommarvatten från Sjön Drevviken. Deponiområdet har två utflöden, ett norrut mot en sankmark och ett österut mot Drevviken. Dalgången mot öster består av morän överlagrad med lera. Ett kulverterat dike leder en del av vattnet under järnvägsbanken i östlig riktning. (J&W 1995). Trolig strömningsriktning på grundvattnet genom området är sydöst. Grundvattengenomströmningen i området är bedömd som normal. Däremot får den långsiktiga risken för skador på vattenuttag från brunnar söder om deponin inte anses vara ringa. Den miljötekniska undersökning som Sweco gjorde 2005 för området påvisar dock låga halter föroreningar i grundvattnet. Dessa halter anses inte utgöra risk för påverkan av Drevvikens ekosystem eller orsaka hälsofarliga halter av förorening i fisk. De halter som påträffats i dricksvattnet underskrider uppsatta kriterier för dricksvatten. Lakning sker från deponin och delar av deponin ligger också på lera varför det troligen också sker en spridning utanför deponins utbredning. Recipient för ytvattnet är Drevviken som ingår i Tyresåns sjösystem. Bebyggelse Landskapsbild/stadsbild Området domineras idag av ett öppet stråk som går längs järnvägsspåret och sedan öppnar sig västerut. Stråket inramas av högre sly- och trädvegetation i den västra sluttningen. Med föreslagen utbyggnad kommer landskapsbilden förändras kraftigt. Småhusbebyggelse belägen på en höjd kantar områdets

48 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) västra del. Planförslaget kommer innebära att området får en bebyggelse i mindre skala. Fornlämningar och kulturmiljö Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Marken är till allra största del redan bearbetad och uppfylld i modern tid och således är sannolikheten för fornlämningar inom området mycket liten. Det berörs heller inte av någon kulturmiljö. Planförslaget Planförslaget utgörs av en småskalig bebyggelsestruktur med stadsvillor, grändhus och parhus. Inom området kan drygt 140 nya bostäder byggas samt 1-2 vårdfastigheter (äldreboende). Illustrationen som följer med planbeskrivningen som bilaga är en idéskiss på hur detta skulle kunna se ut vid en utbyggnad av området. Bebyggelsen föreslås kunna uppföras i 2-3 våningar. Det kan också bli aktuellt med ett eller flera flerbostadshus. Följande gäller för den nya bebyggelsen: -Det ska vara lätt att ta sig genom området till fots och med cykel -Området ska vara lättorienterat, som besökare förstår man naturligt hur man ska röra sig i området och var de viktigaste platserna finns -Att området inte enbart tillför bostäder utan även nya mötesplatser, ytor för lek och rekreation -Minst en öppen dagvattenlösning -Markparkering ska undvikas utan bör anordnas i carportslängor -Gena vägar till busshållplatser och Skogås station

49 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) Referensbild för parhus, stadsvillor och grändhus Platsbildningar, mötesplatser I det fortsatta planarbetet kommer förslag tas fram på var lämpliga platsbildningar bör placeras.

50 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) Bostäder och verksamheter Ett småhusområde som planlades för permanent bebyggelse under 1990-talet ligger på höjden väster om området. Det finns inslag av fritidshus bland villorna. På östra sidan av järnvägen ligger huvudsakligen fritidshus. Närmaste större arbetsområde ligger kring trafikplatsen mellan väg 73 Nynäsvägen och Lissmavägen cirka 1,5 km sydväst om området. Där finns både ett arbetsområde och två handelsområden. Offentlig och kommersiell service Offentlig service saknas i hög grad i Länna där det endast finns en förskola, Blåbärsstället. Behov av förskola till följd av den 140 nya bostäderna utreds vidare i planarbetet. I Skogås ca 1,5 km norr om planområdet finns ett antal skolor och förskolor. Den närmaste skolan är Sjötorpsskolan (F-4) ca 0,3-1,0 km norr om området. Två handelsområden, ligger kring trafikplatsen mellan väg 73 Nynäsvägen och Lissmavägen ca 1,5 km sydväst om området. Även Skogås centrum, ca 1,5 km norr om området har kommersiell service. Rekreation, lek och friluftsliv Områdets betydelse för närboendes rekreation kommer att ändras kraftigt när deponiområdet saneras. De får då söka sig till andra områden vilka dels inte har samma funktion och dels ligger längre bort. Under samrådsskedet kommer detta utredas närmare och bland annat kommer en barn- och konsekvensanalys att genomföras. Det kan också vara lämpligt att se till konsekvenserna för andra användare av naturområdet såsom hundägare. Några anlagda lekplatser finns inte inom närområdet. Lekplats kommer dock att byggas i och med den nya bebyggelsen samt gemensamma mötesplatser. Från området finns en bropassage över järnvägen som ger möjlighet att nå de strandområden vid Drevviken som inte är bebyggda. Passagen ska vara tillgänglig för allmänheten även efter planläggning. Strandskydd Strandskyddet upphävs i samband med planläggningen för fastigheter inom planområdet, men inte för vattenområdet och naturmarken som ligger på östra sidan järnvägen. Någon planläggning för ny bebyggelse inom Länna 4:9 vid Drevviken sker inte. Vid upphävande av strandskyddet ska bestämmelserna i 7 kap. 18c, 18d miljöbalken, MB (1998:808) tillämpas. För att strandskyddet ska kunna upphävas måste två förutsättningar vara uppfyllda: Det ska finnas särskilda skäl

51 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som planen avser ska väga tyngre än strandskyddsintresset. Det är endast dessa skäl som är giltiga i bedömningen. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen I detta fall är marken som utgörs av strandskydd sedan länge ianspråktagen av Nynäsbanan vilken ligger som en barriär mellan sjön och programområdet. Det betyder att upphävandet av strandskyddet väger tyngre än strandskyddsintresset. Från programområdet finns en befintlig passage över järnvägen där boende kan tas sig över och ner till vattnet. Gator och trafik Biltrafik Programområdet nås idag enklast via Gästgivarvägen (alternativt Drevviksvägen)/ Österhagsvägen från Gamla Nynäsvägen. Österhagsvägen är idag en smal lokalgata av delvis dålig standard. Gatubredden varierar mellan 4 och 5,5 meter. Vägområdet (mellan kvartersmark och järnvägsområdet) är på det smalaste stället ca 7 meter. Österhagsvägen tillsammans med övriga delar av Länna ingår i en 30-zon. Österhagsvägen förlängs genom programområdet och avslutas med en vändplan i områdets nordvästra del. I den södra delen planeras för ytterligare en kort återvändsgata bland annat till bebyggda fastigheterna. Österhagsvägen föreslås utformas enligt kommunens standardsektion Ll, total vägområdesbredd 8,5 m. Den befintliga delen av Österhagsvägen har idag tillräckligt vägområde för denna sektion utom på en sträcka förbi fastigheterna 4:167 och 4:170 där det saknas ca 1,5 m. Den nya bebyggelsen på drygt

52 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) 140 bostäder kommer att ge upphov till en trafikmängd på ca 700 fordon/dygn. Gång- och cykeltrafik På Österhagsvägen liksom på de flesta andra gator i övriga Länna sker gångoch cykeltrafiken i blandtrafik; det vill säga alla trafikanter samsas inom vägområdet. Två stycken gång- och cykelbroar över järnvägen finns i området, belägna dels i Drevviksvägens förlängning och dels inom programområdet. Österhagsvägen samt den nya gatan i området kommer att förses med en gångbana på vägens ena sida. Cykling kommer att ske på körbanan. Området knyts ihop med omgivande bebyggelse och områden med nya gång- och cykellänkar på ett antal ställen. Kollektivtrafik Gamla Nynäsvägen trafikeras av buss och det finns hållplatser vid Gästgivarvägen, Centralvägen och Stockvägen, se karta ovan. Fågelvägen är det som närmast över 700 m (= pilens längd i kartan ovan). Verkligt avstånd är ofta ca fågelvägen x 1,3. Pendeltågstationen i Skogås ligger cirka 1,2 km norr om nordligaste delen av planområdet. Det är inte sannolikt att SL kommer att trafikera området med buss i en framtid, då resandeunderlaget är för litet och det inte går att ordna genomkörning förbi området. Det är viktigt att gena gång- och cykelförbindelser till befintliga hållplatser prioriteras. Parkering Enligt Huddinge kommuns förslag till parkeringsprogram inklusive nya p- normer ligger området i både zon B stationsnära läge ( m till station) samt i zon C (mer än 1200m till station). P-norm: Zon B Zon C Flerbostadshus /lgh /lgh Småhus 2 på tomt 2 på tomt Småhus 0.9/hus gemensam P 1/hus gemensam P

53 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) Störningar och risker Förorenad mark Länna 4:7 och 4:9 med en areal om drygt 7 ha har främst under 1980-talet till större delen använts för deponering av avfall och i vissa fall förorenade schakt- och byggnadsmassor. De deponerade massornas volym är inte helt känd men massornas mäktigheter varierar mellan 0,8 m i den södra delen av området och upp till 7 m inom den nordvästra delen av området. De deponerade massorna kommer bl. a från arbeten kring Nynäsbanan (för vilken nya spår drogs strax öster om och delvis genom deponin), Globen, Blekholmstorget och andra områden i Stockholm. Huvudsakligen består avfallet av rivningsmassor, schaktmassor, och grov sprängsten, men även maskindelar, skrot, bilar mm. Avfallet är deponerat huller om buller, utan något system. Vid borrning och provgropsgrävning har noterats bl. a grönaktiga missfärgningar, lukt av svavel och olja, trä, järn, porslin, tyg mineralull, plaströr, nästan kompletta lägenhetsinredningar mm. Sweco Viak AB genomförde under sommaren 2005 en miljöteknisk markundersökning inom området Länna 4:7 och 4:9 i Huddinge kommun. Föroreningar som påträffades ställvis inom området utgjordes av metaller, alifater (ej flyktiga fraktioner) och aromater (ej flyktiga fraktioner). Därutöver påträffade polyaromatiska kolväten (PAH) i flertalet av undersökningspunkterna. I rapporten bedöms sammanfattningsvis de uppmätta halterna av föroreningar i marken inom området inte utgöra någon hälsorisk för människor som tillfälligt vistas inom området. Nollalternativet Projektgruppen har noggrant utrett alternativet att låta deponin vara orörd och exempelvis endast fylla i sjunkningar och också mäta lakvattnets påverkan på deponiområdet och omgivningen. I detta alternativ har utretts behov av skyltning, gångvägar och andra åtgärder för att göra delar av området, avsett för tillgänglighet säkert. Detta alternativ har dömts ut eftersom deponins totala innehåll inte är känt. Det går inte heller att kontrollera lakvattenflöden och recipienten Drevviken är redan mycket utsatt. Det finns också brunnar i deponins närhet. Det är heller inte möjligt att minska lakning till godtagbara nivåer genom att täcka deponin med exempelvis, bentonitduk eller motsvarande tätskikt. Tidigare planarbete lyfte fram de naturvärden som upplevdes av framförallt närboende och också förekomsten av rödlistade arter av Bastardsvärmare, Bastardsvärmare allmän och liten. Att värderingen att Österhagsdeponins impediment/mark i träda, skulle utgöra ett större naturvärde än planerad sane-

54 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) ring och framtida byggnation får anses vara överspelad med hänsyn till risk för allvarliga miljöskador och också redan pågående miljöskador. Sanering Förorenade massor inom det förorenade området skall omhändertas och åtgärdas. Det gäller de med koncentrationer överskridande åtgärdsmålet och övriga massor som kan ha påverkats genom främst deponering av avfall (nedskräpade) eller som har påverkats genom lakning. En temporär saneringsanläggning kommer att byggas upp på deponiområdet, där massorna kommer att harpas, sorteras och siktas och som sista steg kommer den del av finfraktionen som är lämplig att våtsiktas. De utsorterade, förorenade massorna kommer att forslas bort och deponeras på godkänd mottagningsanläggning som uppfyller samtliga uppställda kriterier och tillstånd. För att kunna nå åtgärdsmålet måste det aktuella området genomgå en omfattande schaktning och sanering utifrån (men inte begränsad till) de dokumenterade föroreningarnas spridning. Provtagningarna kan inte antas ha gett en fullständig bild av föroreningssituationen. Jordtvätt En mobil jordtvätt gör det möjligt att behandla förorenade jordmassor direkt på plats. Metoden att behandla på plats (on site) innebär många fördelar. Jordtvätten placeras i anslutning till den plats som ska saneras. Tack vare att massorna inte behöver transporteras till deponi eller till en behandlingsanläggning kan långa och miljöbelastande transporter undvikas. De renade massorna kan dessutom användas till återfyllning av det sanerade området. Renade massor analyseras noga innan de återanvänds.

55 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SBN (25) Saneringen kommer att ske ner till jungfrulig mark. Efter avslutade åtgärder skall halterna av föroreningar i mark avsedd för bostadsändamål inte överstiga riktvärdena för Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Jordtvättens olika steg Anmälan och reglering i planen Enligt PBL 4 kap. 14 anges att. "I detaljplan får det bestämmas att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts. En sådan reglering kan behövas för området. Inför efterbehandlingsarbetet kommer en anmälan göras, enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, till miljötillsynsavdelningen. Anmälan görs av verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren och innan saneringen påbörjats. Luft, lukt Föreslagen utbyggnad medför viss ökad trafikföring till och inom programområdet samt tillfälligt ökad byggverksamhet vilket bedöms medföra liten påverkan på närområdet. Föreslagen planinriktning av planområdet medför inget överskridande av miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. Sammantaget bedöms det inte finnas risk för luftutsläpp som kan medföra hälsorisker med föreslagen planläggning.

Mobility management-plan för Huddinge kommun

Mobility management-plan för Huddinge kommun Mobility management-plan för Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Gatu- och trafiksektionen Huddinge kommun FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2015/894 Utgåva: 2015-05-11

Läs mer

Mobility managementplan för Huddinge kommun

Mobility managementplan för Huddinge kommun Mobility managementplan för Huddinge kommun KS 2015/894.479 Antagen av Kommunfullmäktige den 9 maj 2016 Huddinge kommun MOBILITY MANAGEMENTPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2015/894.479 Utgåva:

Läs mer

Remiss - Mobility managementplan

Remiss - Mobility managementplan BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-03 GSN-2015/720.479 1 (4) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Mobility managementplan

Läs mer

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Mobility management ett modernt sätt att planera Med mobility management vill Huddinge kommun underlätta hållbara transporter och minska bilanvändningen

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector

MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector MOBILITY MANAGEMENT (MM) Är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER SIDA 5 december 2017 AN-2017/33 1 (12) Huddinges pensionärsråd. Nej

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER SIDA 5 december 2017 AN-2017/33 1 (12) Huddinges pensionärsråd. Nej SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER 5 december 2017 AN-2017/33 1 (12) Nämnd Offentligt sammanträde Huddinges pensionärsråd Nej Sammanträdesdag 5 december 2017 Tid och plats Klockan 10:00 12:00 (paus 11:00-11:20),

Läs mer

Love Bergström (M), ordförande Nurcan Gültekin (S), vice ordförande Stephanie Hansson (KD) Björn Karlsson (M) Erik Wiker (L) Karin Andersson (DP)

Love Bergström (M), ordförande Nurcan Gültekin (S), vice ordförande Stephanie Hansson (KD) Björn Karlsson (M) Erik Wiker (L) Karin Andersson (DP) SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER 4 juni 2018 AN-2018/33 1 (13) Nämnd Offentligt sammanträde Huddinges pensionärsråd Nej Sammanträdesdag 4 juni 2018 Tid och plats Klockan 14:00 16:00, Plenum, pl 5, Gymnasietorget

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER SIDA 4 december 2018 AN-2018/35 1 (10) Huddinges pensionärsråd. Nej

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER SIDA 4 december 2018 AN-2018/35 1 (10) Huddinges pensionärsråd. Nej SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER 4 december 2018 AN-2018/35 1 (10) Nämnd Offentligt sammanträde Huddinges pensionärsråd Nej Sammanträdesdag 4 december 2018 Tid och plats Beslutande Klockan 10:00 11:20, Växthuset,

Läs mer

Mobility management i Huddinge kommun

Mobility management i Huddinge kommun Mobility management i Huddinge kommun 2017-11-07 2 Om Huddinge kommun Stockholmsregionens näst största kommun 108 000 invånare (150 000 år 2030) Yta 140 000 kvm varav en tredjedel naturreservat Stora arbetsgivare

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016 Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,

Läs mer

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Trafikpolicy för Sollentuna kommun Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva

Läs mer

Parkering i Botkyrka kommun

Parkering i Botkyrka kommun Parkering i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SBF/2012:54 Dokumentet är beslutat av: Samhällsbyggnadsnämnden Dokumentet beslutades den: 4 april 2017 Dokumentet

Läs mer

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Förstudie hållbart resande

Förstudie hållbart resande Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna

Läs mer

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Antagen av kommunfullmäktige, 20 Antagen av: Kommunfullmäktige, 20 Dokumentägare: Kommundirektören Dokumentnamn: Parkeringspolicy för Örnsköldsviks

Läs mer

Eva Carlsson-Paulsén (M), ordförande Nurcan Gültekin (S), vice ordförande Stephanie Hansson (KD) Björn Karlsson (M)

Eva Carlsson-Paulsén (M), ordförande Nurcan Gültekin (S), vice ordförande Stephanie Hansson (KD) Björn Karlsson (M) SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER 14 februari 2017 AN-2017/29 1 (10) Nämnd Offentligt sammanträde Huddinges pensionärsråd Nej Sammanträdesdag 14 februari 2017 Tid och plats Klockan 14:00 14:45, Plenum, Gymnasietorget

Läs mer

Klockan 14:00-15:30, Plenum, pl 5, Gymnasietorget 1, Huddinge

Klockan 14:00-15:30, Plenum, pl 5, Gymnasietorget 1, Huddinge SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER 6 februari 2018 AN-2018/31 1 (10) Nämnd Offentligt sammanträde Huddinges pensionärsråd Nej Sammanträdesdag 6 februari 2018 Tid och plats Klockan 14:00-15:30, Plenum, pl 5,

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig

Läs mer

Mobility management och parkering

Mobility management och parkering Mobility management och parkering Mobility management och parkering Mobility management och parkering Från utglesning till förtätning Konkurrensen om ytorna ökar Mer komplex planprocess fler människor

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN. Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner

MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN. Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner MM Öresund 2014-03-26 Caroline Mattsson, Trivector Traffic TEST I 12 KOMMUNER Motivera svenska kommuner

Läs mer

Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering

Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering www.pwc.se Förstudie avseende trafikfrågor och parkering Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor Förstudie avseende trafikfrågor och parkering Bakgrund utvecklas med en ökad befolkning och byggnation

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL DIARIENUMMER AN-2013/132 1 (11) Huddinges pensionärsråd. Nej. Klockan 14:00 16:00, A-Salen, Kommunalvägen 28, Huddinge

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL DIARIENUMMER AN-2013/132 1 (11) Huddinges pensionärsråd. Nej. Klockan 14:00 16:00, A-Salen, Kommunalvägen 28, Huddinge DIARIENUMMER AN-2013/132 1 (11) Nämnd Offentligt sammanträde Huddinges pensionärsråd Nej Sammanträdesdag 17 september 2013 Tid och plats Klockan 14:00 16:00, A-Salen, Kommunalvägen 28, Huddinge Ledamöter

Läs mer

Parkeringsprogram för Huddinge kommun Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 30 april 2015

Parkeringsprogram för Huddinge kommun Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 30 april 2015 PM 2015: RVII (Dnr 124-149/2015) Parkeringsprogram för Huddinge kommun Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 30 april 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län 28 augusti 2014 rev. 15 september 2014 MN 2014-1331 1 (2) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson 08-535 364 91 johanna.pettersson@huddinge.se Miljönämnden Samhällsbyggnadsnämnden Remiss: Ingen övergödning Strategi

Läs mer

Klockan 14:00 16:00, Stora Plenum, Gymnasietorget 1, Huddinge

Klockan 14:00 16:00, Stora Plenum, Gymnasietorget 1, Huddinge DIARIENUMMER 1 (9) Nämnd Offentligt sammanträde Huddinges pensionärsråd Nej Sammanträdesdag 4 mars 2014 Tid och plats Klockan 14:00 16:00, Stora Plenum, Gymnasietorget 1, Huddinge Ledamöter Eva Carlsson-Paulsén

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Remiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor

Remiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-1520 1(4) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Remiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor Yttrande till

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Motion av Mia Nordström och Stefan Hanna (båda C) om att konsekvensanalys behövs innan borttagande av parkeringsplatser

Motion av Mia Nordström och Stefan Hanna (båda C) om att konsekvensanalys behövs innan borttagande av parkeringsplatser KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per (KLK) Ådegren Ann-Britt (SBF) Datum 2016-12-21 Diarienummer KSN-2016-1049 Kommunstyrelsen Motion av Mia Nordström och Stefan Hanna (båda C) om att konsekvensanalys

Läs mer

Cykelförmåner - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Andreas Novotny (MP)

Cykelförmåner - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Andreas Novotny (MP) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 18 Paragraf Diarienummer KS-2013/121.194 Cykelförmåner - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta

Läs mer

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Sida 1 (6) 2015-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2015-11-26

Läs mer

Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun

Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun 2013-02-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2011/370-514 (KFKS 2012/296-514) Tekniska nämnden Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun Förslag till beslut Tekniska nämnden tillstyrker att kommunstyrelsen

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Antagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad

Antagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Erik L'Estrade, Infrastrukturplanerare Telefon: 0176-747 26 E-post: erik.lestrade@norrtalje.se Dnr: 15-0940 Till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Antagande av parkeringsstrategi

Läs mer

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33 Mål 2020 + 9% enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33 strategier 52 åtgärder 5 strategiområden (Hållbar fordonstrafik,

Läs mer

Parkeringsstrategi 1(5)

Parkeringsstrategi 1(5) 1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig

Läs mer

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 4 Diariekod: 146 Kommunstyrelsen Svar på motion väckt av Larissa Karimson (MP) om att alla offentliganstäilda i Sollentuna

Läs mer

PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM

PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM Rasmus Sundberg, Trivector 2016-09-22 Europeiska Trafikantveckan Östersund AGENDA Hur arbetas det med parkeringstal i andra kommuner? Vad ser vi

Läs mer

PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn

PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn PM Trafik och parkering i Butängen 2019-04-26 Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn Bakgrund En av de viktigaste trafikfrågorna i området som berörs av programmet bedöms vara parkeringsfrågan. Parkering

Läs mer

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Parkeringspolicy. Förslag till beslut 2013-02-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/296-514 Kommunstyrelsen Parkeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslagen parkeringspolicy. Sammanfattning Ett förslag till parkeringspolicy

Läs mer

Kallelse och föredragningslista till Huddinges pensionärsråd

Kallelse och föredragningslista till Huddinges pensionärsråd HUDDINGES PENSIONARSRAD KALLELSE SIDA 1 (2) HUDDINGE KOMMUN Kallelse och föredragningslista till Huddinges pensionärsråd Tid Tisdag den 26 april2016, klockan 14:00 Plats Plenum, Gyronasietorget l Kallade

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

1 2011-10-02. MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen

1 2011-10-02. MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen 1 2011-10-02 MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen Steg 1- åtgärder som påverkar transportbehovet och val av färdsätt Minska transportefterfrågan eller föra över till andra transportsätt. Transportbehov Samhällsplanering

Läs mer

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF)

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april 2016 11 Paragraf Diarienummer KS-2015/1934.474 Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF) Kommunstyrelsens

Läs mer

Parkeringsutredning Ulfsbergsgården, Tullinge, Botkyrka

Parkeringsutredning Ulfsbergsgården, Tullinge, Botkyrka Parkeringsutredning Ulfsbergsgården, Tullinge, Botkyrka Beräkning av parkeringsbehov samt mobilitetsåtgärder Författare Uppdragsgivare Martin Forsberg, Koucky & Partners FB Bostad Kontaktperson Martin

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Kallelse till Huddinges råd för funktionshinderfrågor

Kallelse till Huddinges råd för funktionshinderfrågor HUDDINGES RÅD FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Huddinges råd för funktionshinderfrågor Tid Onsdag den 30 november 2016, klockan 18:00-20:00 Plats Rådsalen, Fullerstatorget 4

Läs mer

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns

Läs mer

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf) Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Egna kommentarer

Läs mer

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/400 2012-12-03 Kommunstyrelsen Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Förslag till beslut

Läs mer

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1. BILAGA 2 Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Skönberga 11:83 Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Skönberga 11:83 Egna kommentarer

Läs mer

Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund

Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund Bilsnål samhällsplanering Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund LundaMaTs II Strategi för ett Hållbart Transportsystem i Lund 2030 1 Vision 18 mätbara mål 42 projektförslag Effekter och kostnader www.lund.se/lundamats

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Parkeringspolicy. Förslag till beslut 2013-02-07 Rev 2013-03-26 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/296-514 Kommunstyrelsen Parkeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslagen parkeringspolicy. Sammanfattning Ett förslag till

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen

Läs mer

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre

Läs mer

RIKTLINJER. Datum Ludvika kommuns flexibla parkeringsnorm. Dokumenttyp Riktlinjer Publicering

RIKTLINJER. Datum Ludvika kommuns flexibla parkeringsnorm. Dokumenttyp Riktlinjer Publicering Samhällsbyggnadsnämnden RIKTLINJER 1(8) Parkeringsnorm Ludvika kommuns flexibla parkeringsnorm Dokumentnamn Parkeringsnorm för Ludvika kommun Dokumentägare Dokumentansvarig Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat.

Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat. Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat. Sektor samhällsbyggnad, 2015-02-26 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Gemensamma utvecklingsområden för Skövde kommun och företagarna

Läs mer

Förslag till riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad

Förslag till riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad Exploateringskontoret Trafikkontoret Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Dnr E2015-00923 Dnr T2015-00933 Dnr SBK 2015-06397-30 2015-05-20 Kontaktpersoner Exploateringskontoret Patrik Berglin/Ingmarie

Läs mer

Datum Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister

Datum Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister KS 19 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kihlberg Jenny Datum 2013-05-13 Diarienummer KSN-2012-1215 Kommunstyrelsen Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister Förslag

Läs mer

Om arbetet med Mölndal stads trafikstrategi

Om arbetet med Mölndal stads trafikstrategi Om arbetet med Mölndal stads trafikstrategi Ulf Bredby Hur reser vi i Mölndal idag? Procentuell utveckling Vi blir fler i Mölndal, men vi verkar inte göra fler bilresor 35% 30% 25% 20% 15% Biltrafik

Läs mer

Säkra och trygga skolvägar i Nacka kommun

Säkra och trygga skolvägar i Nacka kommun IDÉBESKRIVNING Säkra och trygga skolvägar i Nacka kommun 2013-03-26 Eva Scharin POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG. NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

PM - Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i Huddinge kommun

PM - Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i Huddinge kommun 2017-02-24 KS-2016/2475.353 1 (5) HANDLÄGGARE Katharina Staflund Katharina.Staflund@huddinge.se - Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i Huddinge kommun Denna är en sammanfattning över den rapport/utredning

Läs mer

Remissvar Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg

Remissvar Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2017-02-15 Diarienummer: N134-0031/17 Utvecklingsavdelningen Sonja Jonasson/Centrum/GBGStad Telefon: 365 78 65 (eller Göteborgs Stad växel 365 00 00) E-post: sonja.jonasson@centrum.goteborg.se

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Motion av Mia Nordström och Stefan Hanna (båda C) om att konsekvensanalys behövs innan borttagande av parkeringsplatser

Motion av Mia Nordström och Stefan Hanna (båda C) om att konsekvensanalys behövs innan borttagande av parkeringsplatser KF 48 27 februari 2017 Diarienummer KSN-2016-1049 Kommunfullmäktige Motion av Mia Nordström och Stefan Hanna (båda C) om att konsekvensanalys behövs innan borttagande av parkeringsplatser Förslag till

Läs mer

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(3) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet Sammanfattning Borås är en av sex

Läs mer

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun NATUR- OCH BYGGNADS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-06-09 Sida 1(2) Diarienr: TN-2015/210.199 Handläggare Felicia Almerén 08-535 365 47 felicia.almeren@huddinge.se Remiss: Personalpolicy för

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION

antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN 2013-2017 KORT VERSION 2012 Trafikplan för Eskilstuna kommun Trafikplanen för Eskilstuna kommun består av en strategidel med bland annat

Läs mer

Cykelkommunen Lund

Cykelkommunen Lund Cykelkommunen Lund 2002-2004 Cykeltäta Lund satsar ännu mer Lund är Sveriges cykeltätaste kommun och den kommun i landet som har högst andel gående och cyklande vid korta resor. Cykelkommunen är en del

Läs mer

MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen

MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen Björn Wendle, Trivector Transportforum, Linköping 11 januari 2012 MaxLupo Guidelines for the integration of mobility management with Land Use Planning Konkreta

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN

PARKERINGSNORM FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN PARKERINGSNORM FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden 2018-03-22 49 1 Parkeringsnorm Antalet parkeringsplatser beräknas utifrån ett grundtal för respektive användning, se nedan under rubriken Grundtal.

Läs mer

Kv Repslagaren: Parkeringsutredning

Kv Repslagaren: Parkeringsutredning Handläggare Shahriar Gorjifar Tel 010 505 99 68 Mobil 070 172 69 23 E-post shahriar.gorjifar@afconsult.com Datum 2018-07-04 Projekt-ID 749454 Kund FABO Kv Repslagaren: Parkeringsutredning ÅF Infrastructure

Läs mer

Mobility management i byggskedet. En vägledning till vad, varför och hur

Mobility management i byggskedet. En vägledning till vad, varför och hur Mobility management i byggskedet En vägledning till vad, varför och hur Mobility management i praktiken Den här foldern är en vägledning till vad mobility management i byggskedet innebär i praktiken, det

Läs mer

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera

Läs mer

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket

Läs mer

MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.

MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector. MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector MÅLKONFLIKTER MELLAN PROGNOSSTYRD PLANERING PÅ NATIONELL/REGIONAL NIVÅ OCH KOMMUNERNAS

Läs mer

Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/

Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/ 1 -ansluten till Villaägarnas Riksförbund och med mer än 1 200 medlemmar i Stuvsta/Snättringe www.stuvstagard.se Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer:

Läs mer

HÅLLBARA RESOR I VARDAGEN - EN FALLSTUDIE I JÖNKÖPINGS LÄN. Sandra Gustafsson & Adam Hempel JTH

HÅLLBARA RESOR I VARDAGEN - EN FALLSTUDIE I JÖNKÖPINGS LÄN. Sandra Gustafsson & Adam Hempel JTH HÅLLBARA RESOR I VARDAGEN - EN FALLSTUDIE I JÖNKÖPINGS LÄN Sandra Gustafsson & Adam Hempel JTH Syfte och mål Syftet med examensarbetet är att minska miljöpåverkan av vardagsresandet. Målet är att ta fram

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Yttrande över Detaljplan för Centrala Ulleråker

Yttrande över Detaljplan för Centrala Ulleråker 9 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Andreasson Jenny Hellgren Anna Håkman Anders Datum 2016-08-08 Diarienummer GSN-2016-1446 Gatu- och samhällsmiljönämnden Yttrande över Detaljplan för Centrala Ulleråker

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal

Riktlinjer för exploateringsavtal Riktlinjer för exploateringsavtal Dokumenttyp Riktlinjer Gäller för Kommunstyrelsens verksamheter Fastställd av Kommunfullmäktige 96.2017 Dokumentansvarig Mark och Exploateringsansvarig Diarienummer KS

Läs mer

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Utredning Kommunalt parkeringsbolag TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning

Läs mer

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,

Läs mer