Jaktkommittén bestämmer hur jakten skall bedrivas och när jakten skall avslutas.

Transkript

1

2 2013 Årets tilldelning medger en avskjutning av totalt 16 älgar. Vuxna djur -4 hondjur och 4 tjur. 11 kalvar med frihet att skjuta ytterligare kalv dock minst 50 % kalv. Älgobservationer rapporteras i sedvanlig ordning till Thorbjörn Johansson efter varje drev. Radiotrafik sker på 31 MHz bandet på frekv , 31050, och i nämnd ordning. All onödig radiotrafik undanbeds - tänk på radiodisciplin - lämna etern fri för jaktledningen! Jaktkommittén bestämmer hur jakten skall bedrivas och när jakten skall avslutas. Avskjutningsregler: Under jakten gäller att det förutom 2 (två) kapital får skjutas enbart pinntjur och klyptjur (max. två taggar mot skytten). Kapital definieras som tjur med 6 (sex) taggar eller mer. Vidare gäller att ensam kalv och hondjur, samt 1 (en) av tvillingkalvarna är tillåtet. En och samma skytt får aldrig skjuta båda tvillingkalvarna aldrig skjuta ko samtidigt som kalv skjuts! Detaljerade avskjutningsregler meddelas muntligt av jaktledningen inför varje drev. Avskjutningsreglerna kan ändras under jaktdagarna, mellan dreven eller via radio under pågående drev, beroende på hur vi ligger till med avskjutningen. Vid eventuell olycka med av misstag skjuten kapital eller fridlyst älg tillfaller trofén jaktlaget. Säkerhetsföreskrifter: 1. Ladda inte före det att ni kommit på passet. När ni lämnar passet - patron ur! Skott får under inga omständigheter finnas i patronläge vid rast eller förflyttning. 2. Passkytt skall inta anvisad plats och orientera sig om var grannarnas pass är belägna. Vilka skjutriktningar som är tillåtna skall säkerställas. 3. Skott får under inga omständigheter avlossas i riktning mot grannskytts pass om det inte finns säkra kulfång. 4. All skottlossning sker på skyttens personliga ansvar. 5. Pass får ej lämnas förrän efter jaktledningens tillstånd eller på uppgjort klockslag. Du får titta efter påskjuten älg inom området som älgen varit synlig. Om älgen inte påträffas inom detta område - återvänd till passet och kontakta jaktledningen (se vidstående sida). Trevlig jakt / Jaktledningen, Gråbergets älgjaktsområde

3 Om djuret Du skjutit på försvinner utom synhåll och Du inte med säkerhet kan se eller höra djuret gå omkull så är detta en eftersökssituation! Först tanken är ofta Jag går fram och ser efter hur det tog. Gör inte det!! Här följer några punkter som passkytten bör tänka på. Sitt kvar på passet! FÖRVISSA DIG OM ATT VAPNET ÄR SÄKRAT! Anropa jaktledaren och tala om vad som hänt. Jaktledaren skickar ett eftersöksekipage. Notera klockslaget Memorera var djuret först dök upp och var det befann sig när Du sköt. Och var det försvann. Var det flera djur? Memorera hur djuret betedde sig i skottet. Sitt lugnt kvar och invänta eftersöksekipaget. När eftersöksekipaget kommer, ÖPPNA SLUTSTYCKET! Eftersöksjägaren kommer att intervjua Dig om vad som hänt, om det var flera djur med, hur djuret betedde sig i skottet osv. Detta för att bilda sig en uppfattning om vad som hänt. Eftersöksjägaren letar sedan med hjälp av hunden reda skottplatsen för att detta är med avsikt för att vidta rätt åtgärder for att snabbt få tag i det ev. skadade djuret. Springer Ni fram för att se hur det tog trampar Ni sönder skottplatsen och viktiga ledtrådar kan gå förlorade. Att råka ut för en skadskjutning är inte roligt men ALLA som jagar råkar ut förr eller senare ut för detta! Håll huvudet kalt och berätta för eftersöksekipaget vad som hänt, det brukar lösa sig! LYCKA TILL!

4 Kolla patron ur! Frågar skytten om: 1. Skyttens plats 2. Skottplatsen/erna 3. Signalement på djuret/djuren 4. Varifrån djuret kom blev synligt för skytten (Viktigt för att hitta skottplatsen) 5. Gångart & hastighet 6. Flyktväg senaste stället djuret var synligt på 7. Var på djuret riktades skottet/en 8. Iakttagna skottecken 9. Antal lossade 10. Kaliber ev. kulvikt 11. Skjutavstånd vid varje skott 12. Har djuret störts efter skott (hund eller annan störning) 13. Använde skytten stöd 14. Har någon varit fram till Skottplatsen/erna? Undersök: 1. Undersök varifrån djuret kom (med hund) 2. Kontrolera kulans väg mot målet Gå bakom skottplatsen och titta mot skytten. 3. Undersök skottplatsen noga hår blod benbitar tänder osv. 4. Undersök flyktriktning 5. Bedöm skadan 6. Vid tag lämpliga åtgärder för att finna djuret (Tag ej med skytten, denne kan vara för nervös & djuret kan återvända) Använd alltid 2 hundar en spårhund & en släpphund Leta efter: 1. Spår 2. Blod 3. Hår 4. Ben, märg, maginnehåll, tänder Våm Tänka på: Vara observant på vad andra djur kan visa. Blod och liknande är godbitar för myror, flugor, getingar, sniglar mm. Var alltid noga I överkant när du bestämmer vilken åtgärd som skall till även om det kan verka överdrivet. Begär förhållsskyttar, sidoskytt, spårhund och släpphund att Släppa vid något tillfälle beroende på skada.

5 P R O T O K O L L Fört vid årsmöte Gråbergets ÄJO Mötesfunktionärer 1 Till mötets ordförande valdes Thorbjörn Johansson med Barbro Hansson som sekreterare. Dagordning 2 Förelagd dagordning godkändes. Justeringsmän 3 Till justeringsmän, tillika rösträknare, valdes Curt Nilsson och Kenneth Wenger. Kallelse 4 Kallelse till årsmötet har varit införd i Arvika Nyheter och godkändes. Revisionsberättelse 5 Revisionsberättelsen för det gångna årets verksamhet föredrogs och styrelsen för föregående år beviljades enhälligt ansvarsfrihet. Styrelse 6 Till styrelsen för Gråbergets Älgjaktsområde valdes: Barbro Hansson (kassör) och Thorbjörn Johansson kvarstår som ledamöter på 1 (ett) år Jan-Eric Nilsson, Krister Nilsson och Morgan Nilsson omvaldes på 2 (två) år. Till suppleant omvaldes Torbjörn Persson. Ordförande 7 Till ordförande på ett år valdes Thorbjörn Johansson Revisorer 8 Till revisorer valdes Jocke Berndtsson och Åjje Börjesson. Till revisorsuppleant omvaldes Lars-Erik Johannesson. Årsmöte Eda ÄSO 9 Till ombud för Eda älgskötselområde omvaldes Thorbjörn Johansson, Jan-Eric Nilsson, Morgan Nilsson och Torbjörn Persson. Jaktkommitté 10 Till jaktkommitté omvaldes Torbjörn Persson, Jan-Eric Nilsson och Morgan Nilsson. Till suppleant omvaldes Conny Olsson. Jaktledare 11 Till jaktledare omvaldes Morgan Nilsson och till vice jaktledare omvaldes Conny Olsson. Tillsyningsmän för 12 Skjutbana/Slaktbod Till gemensamma tillsyningsmän för skjutbanan och slaktboden omvaldes Torbjörn Persson och Joakim Berndtsson. Ersättning skall utgå med 400:- per tillsyningsman. Skjutbanechef och säkerhetsansvarig är: Thorbjörn Johansson. Skjutbana Mötet beslutade att skjutbanan skall vara iordningsställd senast 1:a juli. Inskjutning skall inte göras på älgfigur.ram för inskjutningstavla finns och placeras på skyddsvallen för all inskjutning. Efter varje övningsskjutning skall det städas och älgen tas in samt vajern avspännas. Slaktchef 13 Till slaktchef omvaldes Kenneth Wenger. Till vice slaktchef omvaldes Patrik Olsson och Norén J:r. Alla som inte övernattar i skogen tar hand om första dagens älgar med Kenneth Wenger som ansvarig medan alla övernattare tar hand om andra dagens älgar med Thorbjörn Johansson som ansvarig. Valberedning 14 Till valberedningen omvaldes Joakim Berndtsson (sammankallande), Torbjörn Persson och Rigmor Börjesson. Jakträtt och 15 startavgifter Mötet beslutade, med hänvisning till antagna regler för jakträtt och arrenden inom Gråbergets ÄJO att arrendatorer som inte uppfyller gränsen om 50 hektar skall fylla på arrendet med areal till nästa års jakt. Vidare beslutade årsmötet att jaktgäst endast kan beredas eget pass om detta finns tillgängligt. Jaktgäst sitter primärt bredvid jaktvärd. Mötet beslutade att startavgiften för 2013 skall vara 200:- per deltagare. Under 2014 kommer den som inte deltar vid gemensamma arbetsdagar att debiteras en förhöjd startavgift. För jaktgäster är avgiften 200:- per dag. Vid ev. efterjakt är startavgiften 200:- för nytillkomna (ej med på ordinarie jakt). För nytillkomna är den personliga startavgiften 500:-, (följer ej fastighet).

6 Samlingsplats- & tid 16 Mötet beslutade att samling för 2013 års älgjakt sker vid Mossviken, måndagen den 14:e oktober, kl Jägare med fasta pass behöver inte möta upp vid samling. Mötet beslutade att eventuell efterjakt skall bedrivas 8-10:e november eller när jaktkommittén så anser. Anmälan 17 Mötet beslutade att anmälan till årets älgjakt skall göras senast till Morgan Nilsson, telefon För arrendatorer skriftligt jakträttsbevis skall uppvisas vid jaktens början. Jaktens bedrivande 18 Mötet beslutade att rekommendationerna från Eda ÄSO ifråga om älgavskjutning skall följas och med en tilldelning av 8 vuxna och 8 kalvar tog årsmötet enhälligt beslut enligt följande: -Jakttiden på vuxen älg skall vara från 8/10 t.o.m. 30/11. Årskalv är tillåten t.o.m. 31/ Fördelning vuxenälg 50 % hondjur och 50 % tjur. - Kalvandel 50 % med frihet att skjuta ytterligare kalv. - Vit älg fridlyst. - Maximalt 2 (två) kapitaltjur tillåtet. Kapital definieras som tjur med 6 (sex) taggar eller mer. För övrig tjuravskjutning gäller enbart pinntjur eller maximalt 2 (två) taggar mot skytten. -Avskjutningsregeln vid jaktens början är att kalv primärt skall skjutas och en och samma skytt får därför skjuta enkelkalv eller en (1) av tvillingkalvarna aldrig skjuta kon samtidigt som kalv skjuts eller båda tvillingkalvarna. I övrigt gäller att ensam kalv, ensam ko/kviga och tjur är tillåtet. Vid eventuell olycka med överskjutning av kapitaltjur tillfaller trofén jaktlaget. Det ålades jaktkommittén att kontakta närliggande jaktlag för samordning beträffande avskjutningen. Samtliga skyttar skall ha väl inskjutna vapen samt ha övningsskjutit före jakten. Jaktledning och jaktkommitté skall ha företräde vid all radiotrafik. Jaktkommittén ansvarar för att det finns älgdragare att tillgå i nödvändig omfattning. Skälig ersättning, dock max 4:- per älg och deltagare, skall utgå. Ingen avskjutning får ske före dagens jaktstart, eller efter patron ur. Jakten skall bedrivas med hundar som hålls av jägare inom jaktlaget och nya hundförare kan tas in när någon ordinarie hundförare slutar. Om någon ordinarie hundförare tänker sluta skall detta meddelas styrelsen snarast möjligt. Ordinarie hundförare är: Rigmor Börjesson, Conny Olsson, Joakim Berndtsson, Hans Albinsson och Hans Norén Ordinarie hundförare för eftersök är: Jan-Eric Nilsson Beslutades att alla jaktdeltagare under jakten skall ha med sig töm försedd med två öglor i en längd av 1.5 meter för dragning av älg. Till deltagare som inte kan uppvisa töm vid jaktens början finns tömmar att köpa till ett pris av 150:- som betalas samtidigt med startavgift vid slaktdagen. Jaktkommittén kan besluta om att ta inlånade hundar i bruk när man anser att så är befogat. Beroende på älgtillgången avgör jaktkommittén när jakten skall avslutas och beslutar i samråd med slaktchef om tidigarelagd slakt beroende på temperatur. Jaktkommittén kan med kort framförhållning inställa utlyst jakt vid otjänlig väderlek eller av annan anledning. Mötet beslutade att jaktlagets samtliga hundförare efter avslutad jakt tillsammans får skjuta en kalv. Bytesfördelning 19 Fördelning av jaktbyte sker efter dagsverksinsats. Älgens ränta tillfaller skytten. Slaktdag räknas som ordinarie jaktdag och vid mer än 1 timmes försening medför detta att den dagen räknas som frånvarodag med avdrag vid köttfördelningen. Jaktdeltagarna skall själva stå för baljor för hemtransport av kött. Renskurna ben delas inte ut läggs i hög för avhämtning för den som så önskar.styrelsen avgör vad som eventuellt skall säljas på auktion. Beslutades att filéerna skall erbjudas jaktdeltagarna att inhandla 1 (en) styck valfri filé för 250 kr/kg - så långt lagret räcker. Erbjudandet går till deltagarna i tur och ordning efter deltagarlistan. Första namnet på listan får erbjudandet först som har att välja ut en filé som denne önskar inhandla eller att avstå från att köpa. Därefter går erbjudandet till nästa namn som har att välja bland kvarvarande filéer o.s.v. så långt filéerna räcker. Vid nästa jakt startar erbjudandet med första namn på deltagarlistan som blev utan erbjudande vid föregående jakt och erbjudandet vandrar sedan runt enligt principen rullande schema. Småviltsjakt 20 Mötet beslutade att all småviltsjakt med hund undanbedes under tiden 7/10-18/ Skjutbana/Slaktbod 21 Mötet beslutade att de som inte deltar vid slakten under slaktdagen skall utföra arbeten på slaktbod/skjutbana eller andra arbetsuppgifter under ledning av tillsyningsmännen. Underhåll av slaktbod diskuteras där det föreligger behov av målning och upprustning av köksdel Årsmötet beslutar att köksdelen som ett första steg skall rustas upp med nytt golv enligt framlagt förslag och att målning skall göras med uppstart nästkommande år. Städning 22 Mötet beslutade att de som erhåller lott 1-5 skall städa i och omkring slaktboden samt samlingslokalen efter avslutad jakt. Samtliga jägare skall städa efter sig på passen samt vid eventuell eldning säkerställa att elden släcks.

7 Årsmöte 23 Mötet beslutade att nästa årsmöte skall hållas i slaktboden lördagen den 2 augusti 2014, kl Kallelse skall ske genom annons i Arvika Nyheter. Kick-Off Mötet beslutade att arrangera Kick-Off i direkt anslutning till årsmötet den 2.e augusti 2014 medstart vid slaktboden cirka kl 12:00. Avslutning med prisutdelning och mat vid Bergvik. Övriga frågor 24 Beslutades att Jaktlaget bekostar sedvanlig ärtsoppa efter avslutad jakt. Beslutades att kött läggs undan vid slaktdagen för användande till matserveringen vid Kick-Off. Beslutades att Thorbjörn Johansson ansvarar för rapporteringen till Noterades att samtliga kalvar skall vägas. Noterades att närvarande mötesdeltagare på inte sätt motsätter sig att rovdjursjakt bedrivs inom Gråbergets ÄJO. Beslutades att information om förhöjd startavgift vid uteblivande från utlyst arbetsdag under nästkommande år skall läggas ut på jaktlagets hemsida. Beslutades att årsmötesprotokoll skall läggas ut på jaktlagets hemsida och att vi i PM informerar om att det finns en egen hemsida. Avslutning 25 Ordföranden tackade mötesdeltagarna för visat intresse samt den goda stämningen och förklarade årsmötet avslutat. Vid protokollet: Barbro Hansson Justerare: Curt Nilsson och Kenneth Wenger Vår hemsida Den finns på: DÄR kan du gå in och läsa om aktiviteter se på bilder och läsa mötesprotokoll. Om du är medlem så skicka vi snabbt ut medeland om sammankomster, kallelser och mötesprotokoll till dej. Utan medlemskap får du söka dessa själv på hemsidan. Är du inte medlem kan du fylla talongen på baksidan av detta PM och lämna till Thorbjörn. Har du något du vill publicera eller ha synpunkter på hemsidan ta kontakt med Åjje E-post: ajje@timberlog.se Så här ser sidan ut i dag

8 Allmänt Urtagning (Passning) I skogen skapas de första förutsättningarna att få bra kvalité på köttet i stekpannan. En korrekt hantering av villebrådet i skogen, under transport samt i slaktboden har mycket stor betydelse för den slutliga kvalitén. En slarvig hantering ger dessutom mycket extraarbete senare i förädlingskedjan. En korrekt och omsorgsfull urtagning med iakttagande av bästa möjliga hygien är en av de viktigaste garantierna för ett gott slutresultat. Lämplig utrustning för urtagning är en ren och inte alltför stor kniv, ett par engångshandskar, lite toa- eller hushållspapper samt en större påsförslutarklämma eller ett buntband. Ska djuret stickas? Ett djur som träffats i lung-hjärtområdet behöver inte stickas. Har djuret däremot träffats i centrala nervsystemet är det bra om djuret sticks omedelbart och helst innan hjärtat stannat. Djur som påträffas och avlivas i sårlega bör också stickas omedelbart. Detta är särskilt viktigt när blodet kan vara förorenat av en bukträff. Det är verkningslöst att sticka ett djur som legat dött i flera minuter samtidigt som stickhålet ökar risken för nedsmutsning. Åtgärder i skogen (älg, hjort och rådjur) Vad som bör göras på plats där djuret fallit är beroende dels av hur djuret är skjutet och hur snabbt djuret kommer att transporteras ut till väg samt dels beroende på terrängen och hur transporten är tänkt att göras. Kommer djuret att släpas på snöfri mark ska minsta möjliga ingrepp göras för att minimera möjligheten för jordbakterier att ta sig in i kroppshålan. Är det däremot så att djuret kommer att lastas på ett fordon eller en pulka kan en större del av urtagningen göras i skogen. På ett djur som träffats så att mellangärdet är helt är det bästa att enbart ta ur mag- och tarmpaketet i skogen. Ett bra sätt att ta ur mag- och tarmpaketet på är följande: 1. Öppna buken från bröstbenet och till ca 5 10 cm framför bäckenbenet. Skär inte bort något av skinnet runt öppningen 2. Tryck ned högerhanden strax bakom mellangärdet på djurets högra sida (egentligen dess vänstra sida eftersom det nu ligger på rygg) och lossa, med fingrarna, mjälten från bukväggen.

9 3. Luta djuret något åt vänster och för ut den fria delen av tunntarmen och så mycket av magsäcken som går utan våld. 4. Lossa försiktigt, med kniv, den del av tarmen som sitter fast mellan njurarna och dra ut resten av de lösa tarmarna. Det är viktigt att inte hinnorna som skyddar filéerna skadas vilket lätt sker om man försöker slita ut inälvorna. 5. Vält över vommen på djurets högra sida och lossa den från levern. 6. Leta reda på matstrupen och sätt en klämma eller ett buntband om den omedelbart bakom mellangärdet. Observera att klämman eller buntbandet lätt trillar bort om det inte fästs ordentligt. Genom att skrapa försiktigt med kniven på muskelskiktet runt matstrupen får man förslutningen att sitta bättre. 7. Fatta den del av matstrupen som går in i vommen med ett stadigt grepp med ena handen och skär av matstrupen underifrån någon centimeter bakom förslutningen samtidigt som knivhanden försöker fånga upp det strupinnehåll som finns i snittet. 8. Lyft ut vommen och kontrollera att inget strupinnehåll trillat ned i kroppshålan.

10 9. Dra i ändtarmen och skär av den sträng som håller den krokig. Mjölka ur tarmen så lång bak som möjligt tills ca 20 cm av tarmen är fri från avföring. Dra av och knyt tarmen så långt bak som möjligt. 10. Öppna med två små snitt artärerna som löper längs med bäckenhålans kant. Denna åtgärd minskar risken för att blod stannar kvar i stekarna. Var dock försiktig så inte filéerna som ligger omedelbart innanför artärerna skadas. 11. Djuret är nu färdigt att transporteras ur skogen. Denna urtagningsmetod kan även användas om djuret är skjutet i levern och mellangärdet fortfarande är helt. Genom att behålla mellangärdet på plats hindrar man vominnehåll från att smutsa ned brösthålan. 12. Om djuret är skjutet så att mellangärdet är trasigt och vominnehåll spritt sig såväl i bukhålan som i brösthålan finns det ingen anledning till denna partiella urtagning utan då kan strupar, hjärtslag och mellangärde med fastsittande lever tas ur samtidigt med vom och tarmpaketet (se nedan). Det effektivaste sättet att få bort vominnehåll som fastnat i bröst- eller bukhålan är med hjälp av blod och blodlever. Alternativt torkas föroreningarna bort så gott det går med hushålls-/toapapper eller rena tygtrasor.

11 Något att tänka på Övning ger färdighet Du ansvar för de skott du skjuter Det kan vara bra att koppla hunden, men fråga först Håll passet rent Ett glatt humör hjälper

12 ÄLG O.B.S. Här kan du göra dina anteckningar och lämna till Thorbjörn. J Observerade älgar (även de som skjutits) Drev nr Pass nr Tjur Ej konst. Kalvlös ko Ko med 1 Ko med 2 Ensam Ålder eller eller kviga kalv kalvar kalv kön Vad används älgobs till? Resultat från älgobsen är avsedda att använda i det lokala älgförvaltningsarbetet. Jaktvårdskretsar och älgskötselområden använder regelmässigt resultaten i sin verksamhet. Älgobsen utgör också ett av de underlag som Svenska Jägareförbundet ansvarar för i de lokala samråden. Ofta utgör älgobs och avskjutning de enda underlag som finns vid diskussioner om älgstammens utveckling. Det bör påpekas att ett enskilt jaktlag sällan har möjlighet att erhålla säkra älgobsresultat, eftersom antalet observationstimmar blir för litet. Gråberget ÄJO önskar en dret jakt Du som inte är medlem på våran hemsida kan fylla i detta och lämna till Thorbjörn J Namn Personnr Adress Postnr.. Postadress. E-post.Mobil nr Eller mejla dessa till: ajje@timberlog.se