Barn och ungdomar utsatta för våld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och ungdomar utsatta för våld"

Transkript

1 Barn och ungdomar utsatta för våld Signs of Safety och BBIC metodstöd för myndighetsutövning

2 form Masarin Illustrationer Illidesign tryck Edita copyright Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Stockholms stad 2014 The Signs of Safety is a proprietary trademark owned by Resolutions Consultancy Pty Ltd, Perth Western Australia. Resolutions Consultancy is the business of Andrew Turnell. The Signs of Safety trademark and brand distinguishes the unique approach to child protection casework and organization first created and described in 1994 by Andrew Turnell and Steve Edwards. The trademark and brand is used in this book with the permission of the owner. More information and a full list of accredited trainers and organizational consultants is available at Disclaimer The City of Stockholm (the Author) is not the owner of the Signs of Safety method (SofS). SofS is merely described and integrated in this book and the Author will therefore not admit any responsibility, third party indemnification or other liability regarding claims or disputes involving the Authors use of intellectual property relating to SofS. This shall include - but not be limited to - claims or disputes related to the registration of the trademark of the Signs of Safety. It shall furthermore be noted that the description of the method is the wording of the creators and the owners of the method and the use of the method in this book does not imply that The City of Stockholm regard this method as the only method for child protection.

3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 INLEDNING 4 LÄSINSTRUKTIONER 6 Ordförklaringar 7 01 SYNSÄTT 9 Signs of Safety 9 Barns behov i centrum Bakgrund och vision 13 Hur våldets mekanismer påverkar utredningsprocessen VÅLDETS KONSEKVENSER, RISK- OCH SKYDDSFAKTORER OCH BARNS BEHOV 19 Risk- och skyddsfaktorer 23 Barns behov 25 Insatser ATT UTREDA VÅLD MOT BARN MED STÖD AV SIGNS OF SAFETY INOM RAMEN FÖR BBIC 29 Förbered utredningsförfarandet 29 Signs of Safetys Samtalsmetodik 33 Uppskattande intervju 34 Samtalsmetodiken i sex principer 35 Mappningens grundstruktur 42 Dokumentation i enlighet med BBIC 58 Mappning i förhandsbedömning SAMTAL MED BARN OCH UNGDOMAR 63 Den juridiska inramningen 63 Förbereda barnsamtalet 64 Generell samtalsmetodik 66 Konkret samtalsmetodik 68 Tre hus 70 Barnskalan 78 Delge Tre Hus, Mitt hem eller Barnskalan till föräldrar och nätverk 79 2

5 05 TRYGGA CIRKLAR ORD OCH BILD - att göra utredningsprocessen begriplig SÄKERHETSPLANERING 91 Inledning 91 Säkerhetsplanering steg för steg 92 Barnets delaktighet i Säkerhetsplaneringen 98 Exempel på en Säkerhetsplanering våld mot barn POLISANMÄLAN 119 Detta är bara början 120 REFERENSER 121 3

6 INLEDNING De barn och ungdomar som utsätts för våld, hot om våld eller andra kränkningar av sina föräldrar eller närstående är några av samhällets mest utsatta individer. Att växa upp i en våldsam miljö kan medföra allvarliga konsekvenser för barns och ungdomars utveckling. Det gäller oavsett om man själv blivit utsatt för våld eller upplevt våld i nära relation. När föräldrar och närstående som ska stå för trygghet, tröst och omsorg istället beter sig skrämmande och våldsamt påverkar det barns hälsa och känslo- och beteendemässiga utveckling. Det påverkar även sociala relationer, identitetsutveckling och skolprestationer och kan i värsta fall leda till allvarliga skador eller till och med döden. Socialtjänsten har samhällets yttersta ansvar för denna grupp barn och ungdomar. Det är ålagt socialtjänsten att tillsammans med dessa barn och ungdomar, föräldrar, släkt, vänner, skola, sjukvård och polis, hjälpas åt för att skapa trygga uppväxtmiljöer utan våld. Detta metodstöd har arbetats fram i den dagliga verksamheten på främst två utredningsenheter i Stockholms stad; Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning och Hägersten-Liljeholmen stadsdelsförvaltning. Det är socialsekreterares samlade erfarenheter av praktiken som ligger till grund för metodstödet. Det är ett försök av oss som arbetar med våldsutsatta barn och ungdomar i myndighetsutövning att beskriva vad vi gör i det praktiska arbetet med syfte att hjälpa andra socialsekreterare och chefer. Att utreda våldsutsatta barn och ungdomar är en komplex uppgift som kräver systematik och förberedelser av socialsekreterare. Metodstödet är ett försök att hjälpa till med just detta. Vi vill också förmedla en känsla av yrkesstolthet och gemenskap för oss som arbetar med barn och ungdomar i myndighetsutövning. Genom att dela med oss av vårt arbete och våra goda exempel, tror vi att vi inspirerar fler att göra detsamma. Vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma både det lilla och det stora och vill därför beskriva detalj-erna i det som kännetecknar vårt arbete. Det kan handla om hur vi formulerar bra frågor som leder oss framåt i utredningsarbetet, vad vi gör för att lyckas med ett väl genomfört anmälningsmöte eller ett bra barnsamtal. Vi ger exempel på hur vi stöttar en förälder att reflektera kring sitt föräldraskap, hur vi gör för att skapa en situation där föräldrar vill samarbeta med oss för att skapa trygghet för sitt barn eller hur vi gör för att vårt möte blir lugnt och sansat trots kaotiska förutsättningar. Vi beskriver hur barnets röst blir hörd och hur familjer blir mer delaktiga i vårt arbete. Vi ger exempel på hur vi formulerar oss, i tal men även i skrift och hur vi gör vårt arbete begripligt för barn, föräldrar och andra aktörer. Det arbetssätt för myndighetsutövning som ligger till grund för metodstödet är Signs of Safety (Turnell, Signs of Safety är ett förhållningssätt, en lösningsfokuserad samtalsmetod och en klinisk erfarenhetsbaserad riskbedömningsmodell inriktad på utsatta barn och ungdomar och deras familjer. Tillsammans med verksamhetssystemet BBIC, Barns Behov i Centrum (Socialstyrelsen) utgör detta en bas för vårt arbete. Många är de socialsekreterare, behandlare och chefer som bidragit till materialet på olika sätt. De som vi särskilt vill nämna är de som varit aktiva i projektets arbetsgrupp: Beatrice Lötstedt, Britt-Marie Johansson, Dan Forsström, Jennie Kihlström, Jessica Lindblad, Johan Westervall, Kaisa Pellinen, Lena Sehlstedt-Fuhrman, Lotta Tronders, Madeleine 4

7 Hallberg, Sandra Wahlberg, Sanna Eriksson, Sofia Horney, Sofia Mattsson, Stefan Vukovic, Tove Alm och Tor Luttropp. Katarina Edlund och Birgitta Vigil på Länsstyrelsen har drivit en referensgrupp som under projekttiden läst och kommenterat materialet. Aktiva i referensgruppen var Susanne Aplehaag- Balotis, projektledare Skarpnäck, Yvonne Sikström, familjebehandlare Enskede- Årsta-Vantör, Margreth Hollbrandt, avdelningschef Enskede Årsta Vantör, Lars-Åke Kastling, familjebehandlare mansmottagningen Enskede-Årsta-Vantör, Erica Betzén, socialsekreterare Farsta, Kristina Ryding, socialsekreterare Sundbyberg och Marianne Gabrielsson, projektledare för Barnfrid vid Utvecklingsenheten på Socialförvaltningen Stockholm stad. Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholm har med statsbidrag finansierat framtagandet av metodstödet. Agnes Lundström, utredare och BBIC-samordnare Stockholms stad och Katarina Munier, utredare och nationellt BBIC-ansvarig vid Socialstyrelsen har granskat och bidragit med synpunkter på materialet utifrån ett BBIC-perspektiv. Med kompetens inom Signs of Safety och Säkerhetsplanering har Ann Gardeström, utredare Stockholms stad och Tomas Embreus, licensierad Signs of Safetyutbildare och konsult, Ophelia Mac-Kwashie, licensierad Signs of Safetyutbildare och konsult samt Barbro Lundqvist, säkerhetsplanskonsulent och koordinator för säkerhetsplansgruppen på City/Österbro, Köpenhamn läst och kommenterat. Vad gäller kompetens kring barn och våld har Maria Eriksson, professor på Mälardalens högskola konsulterats. Delen som berör samtal med barn har Eva Redemo, handledare med expertis av samtal med barn i utsatta situationer, granskat. Stockholms stad har i ett parallellt projekt tagit fram en samtalsserie för föräldrar som utsätter barn för våld och vi har ett nära samarbete med Anna Mautner, projektledare och psykolog tillsammans med behandlare från Spånga-Tensta och Hägersten Liljeholmens öppenvård. Övriga som läst och kommenterat innehållet i metodstödet är Liselotte Persson Öhrn, enhetschef i Spånga-Tensta, Sofia Björkvall, bitr.enhetschef i Skärholmen och Kristin Krabbe, bitr.enhetschef i Skarpnäck, Anna Friberg och Frida Malm på Barnahus Stockholm. Till sist vill vi tacka alla barn, föräldrar och anhöriga som vi möter i arbetet. Ni är vår största källa till lärdom och klokskap och vi känner tacksamhet inför att vi får ta del av era tankar, ert mod och er strävan med allt det svåra i livet. Pernilla Söderberg socialsekreterare Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Anne Hiller socialsekreterare Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Christina Witt bitr. enhetschef Utredningsgruppen Barn Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 5

8 LÄSINSTRUKTIONER Det är viktigt att det arbetssätt som presenteras inte används isolerat från annan litteratur och vägledningar då det inte på något sätt är heltäckande. Den som använder metodstödet ska ha socionomexamen eller likvärdig utbildning och arbeta under handledning. Vi kan inte nog poängtera vikten av att inte arbeta ensam. De svåra bedömningar som vi gör inom ramen för vår myndighetsutövning behöver vi göra tillsammans med våra kollegor och med stöd av vår närmaste chef. För den socialsekreterare som bär sin oro ensam riskerar yrket att blir en alltför stor belastning. En förutsättning för att kunna använda metodstödet fullt ut är att det finns utrymme i verksamheten för implementering. Det finns flera faktorer som är centrala för att förändringsarbetet ska lyckas kompetens hos användarna, en stödjande organisation, ett effektivt ledarskap och en strukturerad implementeringsplan. och kom ihåg Jobba aldrig ensam! Dela din oro med kollegor och familjer! Inget barn och ingen familj är den andra lik! Var säker på att du aldrig kan vara säker! Inspirera och låt dig inspireras! 6

9 Ordförklaringar Barn - Med barn menar vi alla under 18 år, ungdomar är inkluderade i definitionen. För att förenkla använder vi genomgående begreppet barn i metodstödet. Vi - I metodstödet används begreppet vi och det betyder socialsekreterare i myndighetsutövning som arbetar med barn och unga som far illa. Familj - När ordet familj används avses barnet, dess föräldrar och de som finns med och tar hand om barnet exklusive de professionella runt familjen. Ordet familj ska dock inte ses som en enhet med en vilja, utan ses som en grupp av individer med olika livssituationer och olika viljor. Omsorgsperson och föräldrar - Ordet omsorgsperson betyder den person som står för barnets omsorg och har ansvar för att barnet får sina behov tillgodosedda. Det är en person som barnet är beroende av för att få känslomässigt stöd, mat, hygien, skydd etcetera. Personen är oftast en biologisk förälder men behöver inte vara det. En förälder kan vara både närvarande och frånvarande. I löpande text används ofta förälder istället för omsorgsperson även om vi menar samma eftersom det språkligt är bekvämare. Närstående - Med närstående menar vi vuxna i barnets omgivning som påverkar och träffar barnet. Det kan vara en förälder, släkting, pappas nya flickvän, en granne etcetera. Vårdnadshavare - När vi använder ordet vårdnadshavare menar vi den juridiskt ansvarige. Våldsutsatta barn - När vi i metodstödet skriver våldsutsatta barn menar vi barn eller ungdomar som kan vara utsatta för psykiskt eller fysiskt våld - alla kategorier. Det handlar om direkt fysiskt våld riktat mot barnet. Vi inkluderar psykiskt våld direkt riktat mot barnet och det innefattar även barn som är utsatta för hedersvåld eller verbala kränkningar som uppfostringsmetod. I det psykiska våldet inbegrips situationer när barnets omsorgsperson utsatts psykiskt och fysiskt, så kallat våld i nära relationer. Säkerhetsplanering - En Säkerhetsplanering innebär att föräldrar och det privata nätverket får i uppdrag av socialtjänsten att göra en detaljerad planering av det utsatta barnets vardag med syfte att skydda barnet från faror. Barnet ska alltid involveras i Säkerhetsplaneringen för att få information och få möjlighet att uttrycka sina önskningar och beskriva sin situation. En Säkerhetsplanering används som metod och insats i högriskärenden där socialtjänsten bedömer att det finns en påtaglig risk för barnet så att vård enligt LVU behöver övervägas. Genom att involvera och engagera barnets privata och professionella nätverk samt barnet själv ökar tryggheten för barnet. Genom att arbeta processinriktat kan socialtjänsten förhoppningsvis till slut lämna över ansvaret för barnet till föräldrar och nätverk. Trygghetsplanering - En Trygghetsplanering innebär att vi erbjuder familjen att på frivillig väg jobba strukturerat med sitt nätverk på samma sätt som med Säkerhetsplaneringen, men utan möjlighet för socialtjänsten att ställa specifika krav på familjen. 7

10 Säkerhetsnätverk - Ett Säkerhetsnätverk är det nätverk av personer kring barnet och familjen som arbetar tillsammans för att skapa trygghet för barnet under dygnets alla timmar i samband med en Säkerhetsplanering. Säkerhetsnätverket ska vara informerat om barnets och föräldrarnas situation och all sekretess rörande barnet ska vara hävd inom säkerhetsnätverket. Barnets trygghetsperson - Barnets trygghetsperson är den person som barnet valt ut i samband med en Säkerhetsplanering och som ansvarar för att fråga och fånga upp barnets perspektiv på det som händer i familjen, den person som barnet är trygg med. Barnets trygghetsperson kan inte vara den som utsatt barnet. Privat nätverk - De som finns i barnets vardag, vänner, släkt, grannar, föräldrars vänner arbetskamrater etcetera. Professionellt nätverk - De som finns i barnets närhet men som har ett uppdrag gentemot barnet eller föräldrarna, till exempel skolpersonal, socialsekreterare, familjebehandlare, läkare, psykologer och missbruksbehandlare, jourhem etcetera. 8

11 0 1 SYNSÄTT När det handlar om våld finns det särskilda faktorer som är viktiga att ta hänsyn till men vårt förhållningssätt och uppdrag skiljer sig inte från annan problematik som vi möter. Alla barn vi möter har samma rättigheter och vårt uppdrag är alltid att se till det enskilda barnets bästa. Detta metodstöd utgår från Signs of Safety och Barns behov i centrum - BBIC (Socialstyrelsen). BBIC är ett verksamhetssystem för handläggning och dokumentation av utredning, planering och uppföljning av insatser i den sociala barnavården. BBIC erbjuder också en fördjupning som är en kunskapsbas om barns behov och föräldrars förmåga utifrån aktuell barnavårdsforskning. Systemet tar sin utgångspunkt i ett antal grundprinciper som genomsyrar arbetet där helhetssynen betonas. Signs of Safety (www.signsofsafety.net) är en klinisk erfarenhetsbaserad riskbedömningsmodell med ett lösningsinriktat förhållningssätt som används genomgående för att sortera information från det att anmälan inkommer, under utredning till uppföljning och ärendets avslut. Signs of Safety är inte en standardiserad riskbedömningsmetod, utan frågorna och innehållet styrs av den specifika problematik som finns i familjen och vad socialsekreteraren och familjen väljer att fokusera på. Kopplat till Signs of Safety finns också ett antal samtalsverktyg och en lösningsinriktad samtalsmetodik. Signs of Safety Signs of Safety började utvecklas i Australien på 1990-talet av Andrew Turnell och Steve Edwards och har sedan dess spridits internationellt (www.signsofsafety.net). Signs of Safety utvecklades av socialarbetare i myndighetsutövning som behövde pedagogiska verktyg och en mer deltagarstyrd riskbedömningsmodell i kontakt med familjer med komplex problematik där det fanns mycket motstånd mot socialtjänstens inblandning. 9

12 Syftet är att engagera alla personer i ett barnavårdsärende inklusive professionella, familjemedlemmar och barn (Östberg, 2014). Signs of Safety värderar den enskilda socialarbetarens kompetens och erfarenhet högt och inom Signs of Safety beskrivs därför behovet av en lärande organisation där den egna erfarenheten och den egna goda praktiken beskrivs och sprids för att bygga upp en kunskapsbas för socialarbetare. Skapa samarbetsallians och delaktighet En konstruktiv och tillitsfull samarbetsallians mellan socialtjänst, barn familjemedlemmar och andra professionella är basen för arbetet med utsatta barn. Denna samarbetsallians kallas inom Signs of Safety för partnership, vilket är motsatsen till paternalism. I vår funktion ligger paternalismen, förmyndarmentaliteten, nära till hands eftersom vi är en myndighet som bedömer och gör utlåtande kring föräldraskap och i vissa situationer behöver omhänderta barn. För att skapa förändring och samarbete är dock en förmyndarmentalitet ingen framgångsrik väg och det är inte heller ett bra sätt att få information kring barnets situation. Det innebär att vi förutom att involvera barnet behöver hitta ett konstruktivt samarbete med den som utsätter eller har utsatt barnet. Det finns forskning som hävdar att samarbete med en förälder som misstänks ha utsatt ett barn gör att socialsekreteraren i syfte att behålla en god relation till föräldern minimerar eller överser med riskerna för barnet - en så kallad naiv eller farlig praktik. (The Signs of Safety - A comprehensive Briefing Paper, 2010). Detta behöver vi vara uppmärksamma på. Vi behöver därför alltid kritiskt granska oss själva och använda vår kunskap om hur våld fungerar och påverkar. Att arbeta nära barn, föräldrar, privat och professionellt nätverk, involvera dem i oron för barnen och fråga efter detaljer hjälper oss att hålla den naiva praktiken på avstånd. För att kunna göra risk-och skyddsbedömningar av god kvalitet är vi beroende av att få detaljerad information om barnets och familjens situation. En bra samarbetsallians med familjen ökar möjligheten att få en djupare kunskap om barnets situation än när vi har en kommunikation med mycket motstånd. Vår uppgift är att skapa en samarbetsallians med föräldrar och nätverk och sedan tillsammans med dem analysera och tolka den information som samlas in. En verklig samarbetsallians bygger på öppenhet vilket är en förutsättning för ett respektfullt bemötande. Nätverk I Signs of Safety finns ett tydligt fokus på barnets nätverk, dels för att få information om barnet och dels för att engagera och involvera de som finns i barnets närhet. På så sätt kan tystnaden och tabut kring en familjs problematik brytas. Det skapar förutsättningar för att barnets situation uppmärksammas och att det kan bli hjälpt. Genom att arbeta med barnets naturliga nätverk kan också barnet, långt efter att socialtjänstens kontakt med familjen har upphört, få stöd och skydd. Transparens Signs of Safety fokuserar på att motverka att de som finns i barn och ungdomars närhet, familjemedlemmar och professionella, pratar olika språk. Domstolsväsendet och myndigheternas språk kan vara akademiskt, juridiskt och fyllt av facktermer och generaliseringar och är inte alltid så tydligt eller konkret som vi skulle önska. Om språket uppfattas 10

13 som svårt eller obegripligt är det lätt att känna sig maktlös och i underläge. Saknas förtroendeingivande kommunikation mellan socialtjänsten, familjen och de professionella runt familjen blir det svårare att få någon kvalitet i arbetet för barns trygghet. Som socialsekreterare i myndighetsutövning ska vi ansvara för en tydlig och begriplig kommunikation. Genom att beskriva skeenden i beteendetermer på detaljnivå och undvika svepande termer och antydningar skapar vi transparens. Det är viktigt att använda ett enkelt och konkret språk som alla kan förstå och gärna återanvända de ord som barn och föräldrar själva väljer. Fokusera på säkerhet Säkerhet för ett barn behöver vara tätt sammankopplat med de risker som finns hos och runt barnet. I Signs of Safety är det därför viktigt att på ett detaljerat sätt gå igenom oron för barnet för att sedan kunna rikta arbetet mot säkerhet och skydd. Förutom det omedelbara skyddet behöver socialarbetaren ha ett mer långsiktigt perspektiv på skydd, vilket löpande följs upp. Definitionen på skydd blir därför följande: Skydd är styrkor och resurser som fungerar som skydd för barnet, i relation till problemen, över tid. Arbeta med styrkor Genom att fokusera på det som fungerar och uppmärksamma de styrkor som finns i familjen hittar vi både motivation och vägen till en trygg situation för barnet. Barnskyddsarbetet präglas ofta av det som inte fungerar. Är vi för problemorienterade i komplexa situationer finns det en risk att vi inte uppmärksammar det som fungerar och som skapar trygghet och säkerhet. Målet är att öka och stärka det som fungerar för att öka säkerheten för barnet. Var alltid noggrann och ödmjuk Signs of Safety har sin grund i ett konstruktivistiskt perspektiv där sökandet efter en absolut sanning är felriktat fokus. Fokus behöver vara att pröva och ompröva det som görs och sägs och tillsammans med de som finns i barnets liv arbeta för barns trygghet här och nu och i framtiden. Inom Signs of Safety tar man intryck av professor Eileen Munro, Departement of Social Policy på London School of Economics, som bedrivit forskning kring socialtjänstens arbete med utsatta barn. Hon menar att ett kritiskt förhållningssätt är avgörande för en praktik med kvalitet där man undviker att misstag begås. The single most important factor in minimizing errors (in child protection practice) is to admit that you may be wrong. Munro, E. (2008) Att förhålla sig kritiskt granskande till sitt eget arbete och hela tiden våga ompröva gör att risken minskar för att misstag begås. Noggrannhet och ödmjukhet är ledorden som ska guida oss. Pedagogiska verktyg för samtal Inom Signs of Safety finns pedagogiska verktyg och en frågeteknik som hjälper socialsekreteraren så att målet, barnets trygghet och säkerhet, kan uppnås. Frågetekniken fokuserar på att i detalj undersöka vad som oroar, vad som stärker och skyddar och vad 11

14 som behöver hända med syfte att de som tar hand om barnet och barnet själv upplever en verklig möjlighet att påverka. För att uppnå en samarbetsallians, partnership, har man inom Signs of Safety 12 principer för hur socialsekreteraren förhåller sig för att uppnå detta. Se faktaruta. 12 PRINCIPER 1. Se klienter som personer vi kan samarbeta med Beteenden är inlärda och kan därmed förändras. Genom att bemöta personen på ett sätt som förmedlar att förändring är möjlig inger du hopp och skapar förutsättningar för samarbete. 2. Samarbeta med personen inte med problembeteendet Att samarbeta med någon är inte det samma som att godkänna eller acceptera dennes omsorgsbrist eller våldsamhet. Ta reda på vad familjemedlemmarna vill. Det är viktigt att du inte ser familjen som en enhet utan varje person som en individ med olika bilder och upplevelser av en situation. Var alltid ärlig och uppriktig. 3. Samarbete är möjligt även när vi måste ta till tvång. I arbetet med utsatta barn behöver du ibland tillämpa tvångsmedel. Kom ihåg att samarbete är möjligt även när tvång används. 4. Det finns tecken på säkerhet i alla familjer I alla familjer finns det stunder då barnet inte far illa. I alla familjer finns det tecken på säkerhet (Signs of Safety). Var noga med att uppmärksamma dessa stunder. 5. Ha ett tydligt fokus på säkerhet och trygghet Allt socialt arbete med utsatta barn går ut på att öka säkerheten och tryggheten för barnet. Varje övervägt agerande skall syfta till detta. 6. Utforska vad familjen vill Var nyfiken på vad familjen vill och hur de vill lösa sin situation. Använd familjens mål och lösningar i den mån det är möjligt. 7. Sök alltid efter detaljer Ta alltid fram specifik och detaljerad information, vare sig det gäller att undersöka negativa eller positiva aspekter av situationen. Lösningar framträder ur detaljer, inte ur generaliseringar. 8. Tänk förändring i små steg Arbeta med att åstadkomma små förändringar och förstå att målen inte omedelbart kommer att nås. Rikta in dig på små mål inom räckhåll och bekräfta dem när de uppnås. 9. Skilj på beskrivningar och bedömningar Vänta med att göra en bedömning tills att så mycket information som möjligt har samlats in. Skilj på din bedömning och på beskrivningar av barnets situation. Kom ihåg att andra många gånger kommer att se annorlunda på det som skett. 10. Erbjud valmöjligheter Undvik att stöta bort föräldrar genom onödigt tvång. Erbjud i stället alternativ utifrån så många aspekter och infallsvinklar som är möjligt i ärendet. Ett sådant förhållningssätt involverar familjemedlemmarna i processen och främjar samarbete. 11. Se samtalet som ett forum för förändring Betrakta samtalet som ett tillfälle att arbeta förändringsinriktat. Värdesätt därför samarbetet mellan dig och familjen. Detta är ditt huvudsakliga redskap för att stödja människor att åstadkomma förändring. 12. Se på ovannämnda principer som en strävan och inte som ett måste Tänk på dessa 12 principer som en strävan. Inte ens den mest erfarna socialsekreteraren kommer att leva upp till alla principer hela tiden. 12

15 Barns behov i centrum Bakgrund och vision BBIC utarbetades i England efter massiv kritik av den sociala barnavården nationellt. Forskning visade att de barn som socialtjänsten omhändertagit generellt sett hade större hälsoproblem jämfört med andra barn. Det visade sig också att det saknades kunskaper om barns behov och om vad socialtjänstens insatser ledde till. Likaså saknades ett strukturerat sätt att involvera och göra barn och föräldrar delaktiga. Utifrån den problembeskrivningen utarbetades utgångspunkterna nedan (Socialstyrelsen, 2006). Barn och unga som får ta del av socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser som andra barn i samhället De barn som socialtjänsten möter har ofta varit med om uppbrott, våld och annan försummelse. Dessa barn behöver uppmärksammas och kompenseras för att få samma möjlighet att må bra och utvecklas lika väl som andra barn i samhället. Barnets bästa ska alltid vara i första rummet. Det ska bli tydligare för socialtjänsten vad barn behöver Inom BBIC har en forskningsbaserad kunskapsbas utvecklats vilket resulterade i tre teman: barnets behov, föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö. Detta illustreras av en triangel. Genom att undersöka hur de olika sidorna samspelar för att tillgodose barnets behov får socialtjänsten kunskaper om vad barnet behöver. 13

16 Hälsa Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj- och sociala Relationer Socialt uppträdande Klara sig själv BARNET Barnets behov Föräldrarnas förmåga Familj och miljö Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssätning Stabilitet Familjens bakgrund och Situation Familjenätverk Boende Arbete Ekonomi Social Integrering Lokalsamhällets resurser Det ska bli tydligare för barn och föräldrar vad socialtjänsten gör BBIC syftar till att stärka barnperspektivet och betonar vikten av att både barn och föräldrar involveras och görs delaktiga i såväl utredning som planering och uppföljning av insatser. Alla moment i ärendehandläggningen förutsätter barns och föräldrars medverkan och delaktighet. Vikten av att barn och föräldrar informeras om socialtjänstens arbete betonas. Utveckla ett bra samarbete mellan barnet, dess familj och olika professionella grupper BBIC poängterar att samarbete med öppenhet, delaktighet, involvering av barn, familjemedlemmar och andra närstående i regel är avgörande för att en förändring ska komma till stånd. Förhållningssättet ska präglas av dialog och demokratiska spelregler. Föräldrar och barn ska känna att de med förtroende kan lämna viktiga upplysningar om sig själva och sin situation. Socialtjänsten kan också skapa förutsättningar för förändring och utveckling om familjerna har goda erfarenheter av delaktighet och samarbete och om de upplever meningsfullhet i kontakten. För att få en helhetsbild av barnets situation, och för att hitta kompenserande krafter för barnet och familjen, är det också viktigt att samverka med andra verksamheter som skola, förskola, sjukvård och polis. Ökad kvalitet och rättsäkerhet BBIC bidrar till ökad kvalitet och rättsäkerhet eftersom det är ett gemensamt nationellt system. Rättsäkerhet och kvalitet i socialt arbete styrs av lagstiftning, föreskrifter och en kunskapsbas byggd av teorier från flera discipliner och på beprövad erfarenhet. Kunskapsbaserat socialt arbete innebär att socialsekreterare hämtar kunskap från forskningen och praktiken. För att kunna följa upp det vi gör behöver vi dokumentera systematiskt, inhämta synpunkter från barn och föräldrar och sedan kritiskt granska det egna arbetet och utveckla vårt yrkeskunnande. 14

17 Hur våldets mekanismer påverkar utredningsprocessen En våldshandling är ett resultat av de livsvillkor en individ haft i sitt liv och som vederbörande borde ha bemästrat. De som utövar våld måste alltid göras ansvariga för sina handlingar oavsett bakomliggande orsaker. Vi anser att en grundläggande kunskap om våldets mekanismer är avgörande när vi möter barn och familjer. Vi vill därför gå igenom en sammanfattning av våldets karaktäristiska mönster i ett antal begrepp: ödesförklaringar, osynliggörande, normalisering, rättighetstänkande, överförenkling, externalisering, förnekande, bagatellisering och fragmentering (Isdal, 2010). Med ödesförklaringar menas de mekanismer som försöker förklara våldets orsaker genom att ansvarsbefria personen som begår handlingen. Att till exempel använda ondska eller biologiska drifter som förklaringsmodell, skapas en känsla av att det inte går att förändra och att personen som utövat våldet inte är ansvarig. Denne är maktlös inför ondskan eller biologin. Våldet behöver istället ses i ett bredare perspektiv och som ett resultat av sammanhängande faktorer. Vi, som utredande socialsekreterare, kan hamna i fällan att ödesförklara och därmed dömer ut föräldrar som annars med rätt hjälp skulle kunna förändra sitt föräldraskap. Där det finns våld finns ofta också osynliggörandet. De som lever med våld skäms ofta för det. De glömmer och förtränger. Detta gäller både den som utsätter och den som är utsatt. Närbesläktat med osynliggörandet är normaliseringen, vilket är att betrakta eller göra ett fenomen som så vanligt eller omärkligt att det inte finns någon orsak att problematisera det. De som utövar våld ansvarsbefrias och våldet riskerar att fortgå. Den som utövat våld kan även hävda att användandet av våld är en rättighet att en förälder har rätt att slå sina barn om det är i ett gott syfte. Den man älskar agar man. Om jag inte skrämmer barnet så kommer barnet skämma ut sig och uppföra sig illa. En strategi är att som förälder förenkla och bara se två alternativ, där våld är det ena alternativet. Vi har mött det i argumentationen: Om jag skulle ha jamsat med och följt hennes minsta vink och inte markerat genom att ge min dotter en örfil skulle konsekvenserna bli att hon skulle tagit över här hemma. Ett annat mönster är externaliseringen, vilket innebär att lägga ansvaret för handlingen utanför sig själv. Exempel på detta kan vara att en förälder i ett möte beskriver att han fick stryk för att han inte städade sitt rum eller: Jag tog hand om min frus alla pengar för att hon inte skulle lägga dem på något onödigt. Externaliseringen ger våldsutövaren en offerupplevelse och återigen avsägs ansvaret för våldet. Ytterligare förklaringsmodeller är förnekande, bagatelliserande och minimaliserande av våld. I psykologisk teori är förnekandet den mest primitiva försvarsmekanismen. Det är vanligt att den som utövat våld förnekar att det hänt. Detta är begripligt då synliggörandet kan göra att den som utövat våldet blir lämnad, avvisad, eller blir dömd till fängelse. Vår erfarenhet är också att en våldsutsatt förälder kan vara rädd för att bli utsatt för mer våld 15

18 om hon eller han berättar. Det kan även finnas rädsla för att bli avvisad och för att leva som ensamstående eller för att barnet blir omhändertaget. Den våldsutsatta normaliserar det våld som den utsätts för och behöver hjälp att förstå den egna rätten att inte behöva bli utsatt. Vi upplever att det som socialsekreterare är lätt att påverkas av våldets mekanismer när vi möter barn, föräldrar och nätverk och att vi ständigt behöver påminna oss om det. Vår erfarenhet är också att våldets mekanismer kan påverka oss inom socialtjänsten så att vi till exempel fokuserar på att mamma ska skydda barnet mot pappas våld, snarare än att fokusera på att pappa ska ta ansvar för och upphöra med det våld han utsätter mamma och barnet för. Detta uppmärksammas i Socialstyrelsens utgivning Våld - handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett utredarperspektiv behöver vi därför hålla fast vid den orosanmälan om våld som inkommit, även om föräldrar och alla andra inblandade försöker att osynliggöra och förneka det som skett. Vi kan också ha i åtanke att oron kan vara större än den verkar. Vi behöver kontinuerligt ställa frågan om konsekvenserna för barnet på kort och lång sikt. Vilka är barnets behov och vilka konsekvenser får föräldrarnas agerande för barnet? Förhållningssätt i arbetet med förnekat våld Vi som arbetar med att utreda barn och ungdomars behov är välbekanta med alla de mönster kring våld som tas upp ovan. Dessa mönster aktiveras i flera av socialtjänstens fält såsom missbruk, kriminalitet och annan omsorgsbrist. Som utredare är det särskilt komplicerat när föräldrar förnekar att det finns en oro för barnet, eftersom det då blir svårt att motivera varför vi ska ses och fortsätta att arbeta tillsammans för barnets trygghet. Det bästa för barn och ungdomar är att den förälder som utövar våld tar ansvar för sina handlingar, erkänner våldet och dess konsekvenser för barnet och arbetar för att etablera en trygg framtida relation med barnet. När detta sker är det möjligt att påbörja en behandling för barnet och föräldrarna med fokus på barnets behov av bearbetning och på att föräldrarna får stöd inriktat på våld och föräldraskap. I utredningsskedet hör det dock till ovanligheterna att föräldrar som själva utövat våld vill beskriva det våld som barnet utsatts för (även om det händer ibland). Vi behöver då hitta ett sätt att förhålla oss till detta så att de utredande samtal som vi genomför kan gynna barnet. Susie Essex och Andrew Turnell har belyst det sociala arbetet med förnekande föräldrar i boken Working with denied child abuse (Turnell & Essex, 2006). Det första steget när vi arbetar med föräldrar som förnekar är att anta ett förhållningssätt som går ut på att förnekande inte är statiskt utan befinner sig på en glidande skala. En handling som beskrivs i ett forum tas tillbaka i ett annat och genom att inte fastna i att nå absolut sanning, kan en socialarbetare arbeta vidare med barnets trygghet tillsammans med de som finns runt barnet. När vi försöker få människor att erkänna sin skuld är det stor risk att vi fastnar i en process som inte leder framåt. Den som har utsatt (eller är misstänkt för att ha utsatt) barnet försöker hävda sin oskuld och övertyga andra runt barnet, vilket kan leda till ökade risker för barnet. Det är bättre att anta ett förhållningssätt av osäkerhet och tillsammans med nätverket planera och trygga barnet oavsett om man vet exakt vad som har hänt. Även förövaren kan då bidra till att öka säkerheten för barnet utifrån att det finns en risk att det kan ha hänt barnet något. Förhållningssättet går alltså ut på att förstå att förnekandet befinner sig på ett kontinuum, en gradvis övergång från ett tillstånd till ett annat där personerna i nätverket pendlar fram och tillbaka, 16

19 mellan fullständigt förnekande och fullständigt erkännande, och fokusera på att det inte får hända något liknande i framtiden. FULLSTÄNDIGT FÖRNEKANDE FULLSTÄNDIGT ERKÄNNANDE Att vara säker på att vara osäker är en utmaning och som socialsekreterare är vi rädda för att förringa barnets utsatthet. Det blir än mer komplext om ett barns berättelse och upplevelse blir ifrågasatt av föräldrarna. Det viktiga för oss socialsekreterare är att upprepade gånger i möten där barnet är med, bekräfta barnets upplevelse och ta emot och bekräfta barnets berättelse. Samtidigt behöver vi förstå att det finns flera vägar till framtida trygghet än att få ett erkännande från föräldrarna. I möten där barnets upplevelse förringas av föräldrar eller nätverk är det viktigt att påtala att vi tar barnet på allvar och att vi, oavsett om vi var där när det skedde eller inte, alltid utgår från barnets berättelse. Vi behöver också vara tydliga med att barn aldrig ska utsättas för våld. Eftersom våldets mekanismer påverkar oss kan detta gärna upprepas och förtydligas under våra möten. Om föräldern erkänner våldet behöver det inte heller betyda att barnet är tryggt. Det är hur föräldern agerar för att få barnet att känna sig tryggt som är det väsentliga. Att involvera de som finns runt barnet, fokusera på deras styrkor och hur de kan skydda barnet, är en framgångsrik väg. En förälder som utsätts för våld av den andre föräldern agerar med stor sannolikhet dagligen för att skydda sitt barn, och där finns det element att bygga på och stärka. Genom att tala om våldet och vem som är ansvarig för det kan vi bidra till att tydliggöra strukturerna och mekanismerna, i syfte att ta reda på vad som blir farligt för barnet och vad som tryggar barnet. Det blir då viktigt att förstå hur den förälder som kan ha utsatt barnet fungerar för att förstå hur vi ska stödja familjen och barnet för ökad trygghet. Turnell och Essex (2006) skriver också om vikten av att arbeta med barnets privata och professionella nätverk, som ju kommer att finnas med i barnets liv över tid. Det handlar i grund och botten om att det behöver finnas fler som ser och kan stötta barnet. Alla föräldrar kan inte förändras i den utsträckning som barnet behöver. Att då utöka och engagera barnets nätverk är ett sätt att se till att det ändå kan få det han eller hon behöver. För att undvika att samtalet med föräldrar och nätverk fastnar i huruvida den misstänkta utövat våld eller inte behöver vi ta kontrollen över processen och mötena. Det som brukar fungera är att fokusera på målet: Barnets trygghet och säkerhet. Hur kommer den förälder som är misstänkt agera för att skapa trygghet och säkerhet för sitt barn? Hur kommer den andra föräldern och nätverket att agera för att barnet i varje stund ska vara trygg och säker? Ju fler i barnets omgivning som känner till oron och som agerar för att barnet ska vara tryggt, desto tryggare blir barnet. Utmaningen ligger i att använda vår makt som myndighetsutövare för att skydda barnet och samtidigt och hjälpa och motivera barnets omgivning att bemöta barnet på ett adekvat sätt. Turnell och Essexs (2006) beskriver detta förhållningssätt som rigour and grace vilket kan översättas med noggrannhet och ödmjukhet. Det handlar om att använda tvång och myndighetsmakt så mycket så att föräldrar och nätverk förstår allvaret, samtidigt som vi 17

20 inte tar ifrån dem ansvaret, handlingsutrymmet och tron på den egna förmågan att verka för barnets skydd. Blir vi för kontrollerande finns en risk att föräldrar och nätverk känner maktlöshet eller att de hamnar i en maktkamp gentemot socialtjänsten. Ur maktlöshetskänslor och maktkamp föds ofta frustration, ilska eller handlingsförlamning, något som med stor sannolikhet förvärrar situationen för barnet. 18

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Familje- och nätverksteam

Familje- och nätverksteam Familje- och nätverksteam Landa Familje- och nätverksteams familjebehandling Arbetet på Landa Familje- och nätverksteam utgår från Signs of Safety. Teamets uppgift är att med utgångpunkt från socialtjänstens

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Förebygga våld mot barn

Förebygga våld mot barn Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Repetition & uppföljning våld i nära relation Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer SIDAN 1 Våld i nära relationer Projekt i Skarpnäck och Farsta stadsdelsförvaltningar 2010-12-01-2012-11-30 Ett stort folkhälsoproblem I 73 % av antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har kvinnan känt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Plan för likabehandling för Berga förskola

Plan för likabehandling för Berga förskola Barn - och utbildningsförvaltningen Rev 130201 1 (6) Förskoleområde 1.6 Berga förskola Malin Willix Tel 016 710 51 26 malin.willix@eskilstuna.se Likabehandlingsplan Plan för likabehandling för Berga förskola

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola 2015/2016 Barn och pedagoger skall känna trygghet och bli bemötta med respekt av varandra vår förskola skall vara fri från diskriminering

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSDAG OM Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder 29 APRIL 2016, HÄRNÖSAND SAMBIBLIOTEKET För handläggare och chefer inom socialtjänstens myndighetsområde,

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Läsåret 2009-2010 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress Stortorget 1 Telefon 0476-550 00 (vx) Fax 0476-13874 Organisationsnr

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Rutiner vid kränkande behandling i i förskola

Rutiner vid kränkande behandling i i förskola I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om kränkande behandling som innebär att har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dessa skyldigheter utgår ifrån

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld

Läs mer

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen 2010: medel från socialstyrelsen Stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn 2011: projektledare med uppdrag att utveckla rutiner och samverkan, samt kompetenshöjande åtgärder 2014: Våld i nära relationer

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola Likabehandlingsplan Hästhagens Förskola Östra skoldistriktet År 2009 2011/12 Barn, Utbildning och Fritid Barn, 2011

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer