v:ad ar det som gor att manniskor fortsatter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "v:ad ar det som gor att manniskor fortsatter"

Transkript

1 DVarf6r slutar narkomanerna inte knarka? Ar det drogerna som håller dem kvar eller ar det den narkomana livsstilen? F6rfatlaren har på nara håll f61jt med narkomaner ideras varld och studerat deras sociala identitet. En av hans slutsatser ar atl det vanliga livet ur narkomanens synvinkel i sjalva verket kan vara etl samre och torftigare alternativ an livet som narkoman. BENGT SVENSSON Uvet som narkoman v:ad ar det som gor att manniskor fortsatter att leva som narkomaner år efter år? De som soker sig till vård berattar mycket om allt lidande de rar utstå for att få tag i narko tikan. Varfor utsatter manniskor sig for något sådant? Ar det narkotikans djavulska kraft som har grepp om dem eller finns det trots allt något attraktivt i sj alva knarkarlivet? Det var frågor som jag stallde mig under sjuttio- och åttiotalet nar jag arbetade med att vårda narkomaner. Mellan 1989 och 1995 genomforde jag en studie bland narkotikaanvandare i Malmo for att få svar l. Jag undersokte vardagslivet i en narkomangrupp for att se vad det hade for fordelar och nackdelar jamfort med ett liv i det vanliga samhallet. Efterhand dok en tredje viktig fråga upp: ligger forklaringen, eller delforklaringen, i det liv som erbjuds narkomanerna i det vanliga samhallet, i alternativet till att leva som narkoman? Materialet samlades in genom ett etnografiskt fåltarbete i de miljoer dar narkomaner uppehåller sig och bygger framst på observationer, samtal och djupintervjuer. I centrum for undersokningen finns en grupp på tio informanter, åtta man och två kvinnor. Gruppen ar utvald for att utgora personer med olika typ av narkotikaanvandning, olika bakgrund och olika levnadsvillkor. I denna artikel tar jag upp sju av de ti~ huvudinformanterna. Forutom tiogruppen har jag intervjuatytterligare ett tjugotal narkotikaanvandare mellan en och ti~ gånger. Sammanlagt bokforde jag under perioden mer an fernhundra observationstillfallen. Teoretiskt utgår min studie från den symboliska interaktionismen - att manniskor aktivt konstruerar och uppratthåller sin verklighet och handlar i termer av den symboliska innebord som de ger den. Manniskor kan bast forstås i sin naturliga miljo. For att forskaren ska kunna få kunskap om vilken innebord olika foreteelser i tillvaron har for manniskor ska han/hon delta ideras miljo for att forsoka NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (4) 1219

2 forstå hur de tolkar sina sociala varldar. Från moderna interaktionister som Shibutani, Strauss och Biernacki harntar jag begrepp som sociala viirldar, organiserande perspektiv och sociala identiteter. Narkomanerna har sina egna sociala varldar och uttrycker sociala identiteter som motsvarar dessa. Eftersom narkotikavarldarna ar avskilda från det vanliga samhallet, forst och framst som en foljd av narkotikalagstiftningen, så utmarks de - som Shibutani (1955) sager - av en sarskild organisering, sarskiida kommunikationssystem, sarskiida regler, ett statussystem, ett fackspråk. Livet i de narkornana varldarna forrnas av en sarskild kultur, en subkultur. Det ar från den som narkomanerna hamtar sina organiserande perspektiv, den kulturella matris som styr deras dagliga liv. Personerna Harry ar en nyckelperson i informantgruppen. Han placeras på ungdomsvårdsskola som trettonåring och foljer sedan en traditioneli anstaltsvag innan han, via behandlingshem och ett par års drogfrihet, som tjugofemåring ru arbete inom narkomanvården. Då lever han tillsammans med en kvinnlig socialarbetare som han har traffat nar han var klient och hon hans behandlare. Så lange forhållandet till Sonja pågår går det också bra på arbetet. Han uppfattas som handlingskraftig, engagerad och terapeutiskt kunnig. Nar forhållandet till Sonja spricker blir Harry av med sin materiel Ia plattform, han bor provisoriskt, borjar tillbringa kvallarna efter jobbet på puben. Efter ett återfall i amfetaminmissbruk under sommarsernestern bestammer han sig for att sluta sitt arbete. I stallet återvander han till sitt tidigare liv som amfetaminist på heltid. Jag foljer Harry på hans vag mellan olika hotellrum, knarkarkvartar och andra lagenheter, hakte, fångelse och sjukhus. Han foljer ett forsorjningssatt som jag kallar for "fixare", en person som anvander en mangd olika vagar for att få in pengar. Han saljer amfetamin i liten skala, han formedlar affarer, gor inbrott på kontor, i bilar och någon gång i lagenheter, om han ser en obevakad vaska eller overrock hugger han till snabbt, han fungerar som mellanhand vid halerier, han lånar pengar om han hittar någon som villlåna ut, ibland har han socialbidrag, han blir bjuden på amfetamin av kamrater, han bor hemma hos kvinnor som hjalper honom med mat och cigaretter. Pengar kommer in men rullar ut snabbt. Om han gor en god affar skjuter han i sig extra mycket amfetamin i stallet for att lagga undan pengar eller narkotika for senare behov. Hans livsstil kan kallas bohemisk; han tar varje dag for sig, planerar inte for framtiden och soker hela tiden andra manniskors sallskap. Livsstil anvands har som ett deskriptivt begrepp. De två kvinnor som tillhor informantgruppen ar båda f.d. flickvanner till Harry, Anna och Katrin. Varken Anna eller Katrin har barn. Anna ar en driftig, sjalvstandig kvinna som har samma typ av bakgrund som Harry med ungdomsvårdsskola och många år i fangelse. Hon anvander amfetamin men har ett forflutet som heroinist. Hon har en rorlig, omvaxlande, aktiominriktad livsstil med relativt hoga inkomster från bedragerier och narkotikaformedling och en amfetaminanvandning som inte tillåts ta over hela vardagslivet. Katrin har under många år levt tillsamrnan med Martin, en kand och respekterad langare på mellannivå. Hon har hjalpt till i "rorelsen" och parallelit varit "hemmafru". Hennes liv forandrades nar Martin och hon smittades av HIV: Martin har avlidit i aids men Katrin ar annu relativt symtomfri. Katrin har en omsorgsinriktadlivsstil och hittar fortfarande nya man att ta hand om. Hon har fortidspension men gor också småaffarer med amfetamin. Erik och Nils ar två amfetaminister med en bohemisk livsstil. Erik ar i fyrtioårsåldern, har en valrnoblerad bostad och ett forflutet som. kvalincerad yrkesman, men kan inte arbeta efter en svår arbetsskada. Nu lever han ett liv 220 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (4)

3 med fasta rutiner, med pension som en viktig forsorjningskalla men också med småstolder och omfattande snatterier. Nils, som ar tjugo nar undersokningen b6rjar, ar bostadslos storre delen av tiden och efter forsta fangelsestraffet som tjugoettåring avtjanar han i rask foljd ytterligare fyra fangelsestraff. Han ar en mare som Erik och Harry, men overdoserar med tabletter, blir klumpig och oforsiktig och åker fast. I informantgruppen ingår också två heroinister, David och Stefan. Båda gor forsok att lamna livet som narkoman i samband med att de traffar kvinnor som inte knarkar. David ar disciplinerad, skaffar sig en fin bostad som han inreder med smak och finess. Socialbyrån betalar hyra och uppehrule. Han har en flriindringsinriktad livsstil, stravar efter att lamna det narkomana livet och leva ett vardigt liv. Nar forhållandet till kvinnan spricker återgår han till heroinet. Han tycker att det ar for riskfyllt att sjruv sruja heroin och finansierar i strulet sitt missbruk genom att sruja tabletter och formedla heroinaffårer. Stefan gifter sig med Evy och de rar två barn tillsammans. Nar Stefan drabbas av en svår sjukdom upphor i realiteten hans forsok att fa arbete. Han ar en trott narkoman som inte langre orkar med det slitsamma livet som heroinist. I stallet orienterar han sig mot det 10- kala A-laget och går over till alkohol. Problemen i relation till Evy okar, hon borjar anvanda amfetamin, barnen blir omhandertagna och familjen upploses. Hans livsstil ar tillbakapressad, overlevnadsinriktad. Han har nog med att klara varje dags elementara behov. Kvar finns drommen om att familjen ska återforenas. En kirieksrelation till drogen Att vara drogpåverkad kallas i narkotikaanvandarnas eget språkbruk "att vara påtand". Om drogtillforseln plotsligt upphor blir man så småningom "avtand". Den metafor som ligger i botten ar kraftfull- att man "brinner", har "tagit eld". Att brinna for något ar att omfatta det med passion. Bildspråket antyder att for den som ar påtand overgår normaltiliståndet i glod, hetta, lidelse. Motsatsen - att vara "avtand" - ar ett tillstånd fyllt av plåga och obehag, att kanna sig som en avbrand, utbrunnen tandsticka. Det forknippas med aska och dodo Det ar ett tillstånd fyllt av lidande och ångest. Narkotikan anvands med olika syften av olika manniskor. De som oftast namns i litteraturen ar njutning, sjruvmedicinering, flykt, grupptillhorighet och identitet (Tunving 1982; Ramstrom 1983; Lindgren 1989). Drogen kan ha flera olika funktioner samtidigt for anvandaren. Dessa satts samman i monster som forandras over tiden. Om drogen overgår från att vara njutning till att bli sjruvmedicinering rar den en storre plats ivardagslivet, vilket kan medfora att individen tar ett steg från bruk till missbruk. Jag har genom metaforen att se forhållandet till narkotikan som en karleksaffår velat betona drogens betydelse. Det kan tyckas som en sjruvklarhet att drogen ar betydelsefu1l for narkomanen, men i litteraturen tonas ofta drogens roll ner på bekostnad av t.ex. sociala faktorer (se t.ex. Ramstrom 1983; Goldberg 1993; Taylor 1993). Detta står i kontrast till den stora betydelse som drogen ges i biografiska texter (Pepper 1983; Stromstedt 1987; Crosby 1988; Fleteher 1991; Faithful 1994 m.fl.), liksom till de beskrivningar som mina informanter ger. David ger sin syn på heroinet: Min drog ar och kommer ju alltid att vara heroinet, darfor att den har gett mig så javla mycket varme, samtidigt som den har gett mig ett sånt helvete. Det ar ratt konstigt, men så ar det. Det ar en javulusisk drog, den har sån javla haft den har javla heroinen. Ibland ligger jag och tanker såhar, om jag fmge vruja på att få en sack heroin så att jag hela tiden, resten av mitt liv, skulle kunna ta heroin konti- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (4) 1221

4 nuerligt, då skulle jag nog fan valt det hellre an att ta kampen for ett vardigt liv och leva drogfritt. Alltså hade jag haft tillgång till heroin hela tiden och slippa oroa mig for snuten och andra grejer... Karleksmetaforen innebar också en oppning i forhållande till mitt antagande om att en grundlaggande rationalitet styr manniskor och således aven narkotikamissbrukare. I karleken ar vi mer beredda an vanligt att forandra vårt etablerade satt att mota livet. For att forstå karleken behover vi komplettera rationalitetstankandet med andra synsatt. Nar forhållandet till drogen ses som en karleksaffar blir dess slitstarka karaktar tydlig. Visserligen forkastar manniskor droger, precis som de gor med karlekspartners, men ofta forbyts forkastandet i nya karleksforklaringar, ibland sker en återforening, kanske i hopp om att återffi den ursprungliga foralskelsekanslan. Drogen 11imnar ett tomrum efter sig nar man har 11imnat den. For manniskor vars personliga relationer ofta går i kras - som lever i en varld utan solidaritet - utgor relationen till drogen något som består, "en kompis som aldrig sviker" som David sager. Andå uttrycker David många gånger en ambivalens gentemot "det skitet" som han då kallar heroinet. Motet med drogen har från borjan karaktaren av en tillfallig forbindelse. Den kan ge upphov till en foralskelse, som overgår i ett beslut att vara sarbo eller sambo. Forhållandet kan sedan komma att etableras som en aktenskapsrelation, praglad av trygghet, vanor och rutiner, stunder av uppflammande foralskelse, tvivel och eventuelit beslut om uppbrott. Detta uppbrott kan leda till skilsmassa från drogen, men forhållandet kan också återupptas efter en tids separation. Om skilsmassan blir bestående kan den medfora att man i fortsattningen lever ensam, dvs. utan droger. (Ibland hlir denna ensamhet hogst verklig och inte bara metaforisk). Resultatet kan också bli att man går in i ett nytt forhållande, med en ny drog, t.ex. alkohol, eller - i basta fall- med en levande manniska, i en ny gemenskap och ett nytt karleksforhållande som kan ersatta drogen. Åven om man går in i ett nytt forhållande finns risken for snedsteg, otrohet då forhållandet till det gamla karleksobjektet tillfalligt återupptas. Socialitet utan solidaritet Från borjan utgor socialiteten kring droganvandningen något som attraherar nykomlingar (Rosenbaum 1981; Glassner & Loughlin 1987; Taylor 1993). Glassner och Loughlin visar att drogerna for ungdomar har en dubbel funktion i umgangeslivet, som ett mål nar gruppen samias runt drogerna och som ett medel genom att samvaron i sig också underlattas genom de effekter som tillskrivs drogerna. Att hålla på med droger ar inledningsvis forknippat med nojesliv, festande, med ett intensivt umgange. Den som ar påverkad av narkotika eller alkohol har lattare for att ta kontakt med andra manniskor eftersom blygheten tonas ner, sjalvfortroendet okar. Drogupplevelsen forstarks nar man ar tillsamrnans med andra. De narkomana varldarna ar miljoer med ett intensivt, "har och nu" -inriktat umgange i grupp mellan vuxna manniskor. Det kan ses som en fortsattning på ungdomsårens samvaro i gang, i kontrast till det borgerliga idealet med satsning på familj, arbete och uppbyggnad av en materieli plattform i form av "volvo, villa och vovve". Samtalandet ar en viktig beståndsdel, ett gemensamt intagande av droger en annan. Deltagarna umgås flitigt, visar stort intresse for varandras forehavanden, ger varandra olika typer av hjalp (jfr Kalderstam 1979; Bourgois 1996). Tillfalliga grupper satts samrnan ute i kvartarna. Dit kommer manniskor fiån de narkomana varldarna, inhandlar droger, stannar en stund, drar vidare tillsarnrnans med en bekant for att genomfora en gemensam aktivitet - till någons bostad for att ta en "knullsil" tillsam NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VDL (4)

5 mans, till en halare for att salja tjuvgods, ut for att gora ett inbrott. De narkomana varldarna har sina speciella motesplatser - kvartar och hotellrum, parker och krogar - men också i stor utstrackning vårdsamhallets arenor - fangelserna, avgiftningsenheterna, ungdomshemmen, behandlingshemmen liksom mer offendiga miljoer som vantrum på socialbyråer, frivården och sprutbytesmottagningar. På dessa motesplatser manifesteras socialiteten, garna på ett satt som infor en utomstående blir en markering av samhorighet och kamratskap. Att visa sitt avståndstagande gentemot fiender som polis och kriminalvård blir viktiga markeringar av gruppkansla. Gruppen forenas av en stor skepsis till myndigheter och vård, av ett eget språkbruk, av vissa gemensamma normer, av vilka den starkaste ar att inte "tjalla". I Harrys liv framstår socialiteten som sarskilt tydlig. Nar han och jag ror oss tillsammans i Malmo traffar vi standigt på manniskor som han kanner, manniskor från de narkomana varldarna. Det ar en grupp som i stor utstrackning ror sig i det offentliga rummet. For många ar det av nodtvång eftersom de ar bostadslosa, men att rora sig ute ar också att gora sig tillganglig for kontakt, i sig en markering av socialitet. Det finns en samhorighet mellan personer från de narkomana varldarna gentemot omvarlden, en solidaritet utåt. Det finns också ornfattande personliga kontakter, men det finns ingen inre solidaritet (jfr Preble & Casey 1969, 103). Efterhand upptacker nykornlingarna att de narkomana varldarna utmarks av en "socialitet utan solidaritet". Man kan inte lita på någon. Var och en ar sig sjalv narmast. Yttringar av kamratskap mellan narkomaner som mots i narkotikavarldarna beskrivs av gruppmedlemmarna som framst betingade av ekonomiska overvaganden. Det handlar om affårstaktik - inte om vanskap. Den som fru: for sig att "syna", att prova relationens barighet kommer att marka att den inte bar långt. Nar David erbjuder Viktor husrum så ar motprestationen att VIktor bjuder på heroin och mat. Det ar i sj alva verket ett hogt pris han betalar for sitt boende, flera hundra kronor om dagen. Det ar i de standiga affarsrelationerna mellan vanner och bekanta som den bristfalliga solidariteten har sin grund. De ekonomiska transaktionerna utrnarks av ett virrvarr av forbindelser, tjanster och gentjanster, forfelade projekt, blåsningar, oklara bytesaffarer, misslyckade redovisningar, generositet och snålhet, hjalpsamhet och djavulskap. Narkomanerna tanker på den egna overlevnaden forst och framst. I krig - och karlek - ar allting tilllåtet. Vårdslosa affarsrelationer raserar kanslan av solidaritet. Med Nils ord: Det finns nastan ingen sammanhållning bland pundare. Det går ut på att tjana så mycket som mojligt på varandra och vara battre an andra och ligga bast till, gora sig battre på andras bekostnad. Och kan man stalla till med lite djavulskap så ar det helt perfekt, dra in dom i intriger så ar det annu battre, sammanhållningen ar noll eller ingen. Enda folket som jag har någon sammanhållning med så ar det folk som jag inte gor affarer med. /.../ Skulle man då se ett sallskap dar man tycker "whaou vilken sammanhållning!", borjar man då soka i sallskapet så ar det nån som sitter med en stor påse. Det ar darfor sammanhållningen ar dar. Sammanhållningen går ut på att plocka påsen av den som har den. Det ar den sammanhållning dar finns. Kompetens och sjalvstandighet Hur manniskor forsorjer sig påverkar deras vardagsliv. Forsorjningssatten bestammer levnadsstandard, hur fritiden tillbringas, sjalvkanslan. De som vet med sig att de gor ett kvalificerat jobb mår bra av det. Många forskare har pekat på att de narkomana forsorjningssatten staller stora krav på utovarna (Preble & Casey 1969; Agar 1973; Taylor 1993; Bourgois 1996). Erfarna narkomaner kan slå mynt av sitt omfattande kontaktnat, sin branschkannedom och sitt kunnande infor noviser. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (4) 1 223

6 Den framgångsrike langaren, smugglaren, tjuven eller fixaren kånner sig som en betydande person, en kånsla som bekraftas i umganget med manniskor i den egna gruppen. De kriminella narkomanerna ar inte anstallda. De tillhor vad Hojrup (1989) kallar en sjalvstandig livsform, till skillnad från lonearbetarlivsformen och den karriarinrikrade livsformen. De ar "småforetagare", entreprenorer som koper, saljer, byter och stjal varor och tjanster, som lurar personer som låter sig luras. Arbete och fritid går ihop. De arbetar utan chef, och arbetet engagerar ofta också man eller hustru. Nar Katrin lever tillsammans med langaren Martin har hon två huvuduppgifter: Hon ska skota marktjansten, se till att det ar rent i lagenheten och att det finns mat på bordet. Men hon ar också Martins stallforetradare i narkotikaforsaljningen. Nar Martin inte ar hemma ar det hon som vager upp amfetaminet och som inkasserar pengarna. "Hon var minst lika tuff att ha att gora med i affarer som Martin", berattar Harry. Entreprenorskapet har fordelar - man ar sin egen och åtnjuter en hog grad av sjalvstandighet. Man har mojlighet att berusa sig nar helst man har lust. Begransningen ar inte moralisk utan praktisk. Det ar en handelserik tillvaro dar man traffar mycket folk. Goldberg (1993) menar att narkotikalivet ar långtråkigt, men det stammer inte med mina forskningsresultat och inte heller med nyare etnograftska studier (Williams 1989, 1992; Taylor 1993; Grapendaal et al. 1995; Bourgois 1996). Åkerstrom (1983) lat 101 interner svara på frågan om vilken typ av arbete de helst skulle vilja ha: 95 procent angav" egen liten firma, t.ex. affar, bilverkstad". I botten på listan kom fabriksarbetare, ett arbete som 4 procent kunde tanka sig. Internerna valde det arbete som de ansåg vara det mest sjalvstandiga och valde bort det mest bundna arbetet. Sjalvstandigheten, oberoendet anges också i Åkerstroms undersokning som en av de mest positiva sidorna med det kriminella livet. Narkotikakompetensen ar vardefull i de narkomana varldarna, utanfor ar den i det narmaste vardelos. Den som liirnnar de narkomana varldarna kan inte langre dra fordel av sin narkotikakompetens for att få erkånsla och uppskattning från sin nya omgivning. Det som kommer i stallet for den kriminella aktiviteten ar oftast arbetsloshet. Att vara arbetslos innebar for många ett liv fyllt av syssloloshet, ekonomiska problem, tomhet och otillfredsstallelse. Den erfarne narkomanen som l1irnnat narkotikavarldarna bar med sig sitt narkotikakunnande och sitt kontaktnat - potentiella inkomstkallor som kan aktualiseras aven efter flera års bortavaro. En sommarkvall nar Harry har semester ftån sitt arbete traffar han på puben ett lararpar dar båda har anvant amfetamin i ungdomsåren. De frågar om Harry kan skaffa amfetamin, vilket han gor och tillsamrnans med paret och en kvinna som han har i sitt sallskap tar Harry amfetamin for forsta gången på nastan fyra år. Han blir bjuden eftersom han har skaffat narkotikan. Vid det har laget ar han ganska trott på sitt liv som skotsam vårdarbetare och han har langtat efter att ta amfetamin en tid. Aterfallet ger upphov till en process dar han sager upp sitt arbete och går in i ett intensivt amfetaminmissbruk, finansierat i forsta hand genom stolder och narkotikaforsaljning. Den personkontinuitet som finns i de narkomana varldarna gor att många gamla kontakter fortfarande ar gångbara. Den som vill bli återforsaljare av amfetamin "på redovisning" behover inte skicka in några ansokningshandlingar, som nar man soker jobb i det omgivande samhallet. Bland smålangare finns ingen arbetsloshet. Ramstrom (1983) anvander bilden att uppbrottet från ett narkotikamissbruk ar som att emigrera till ett frammande land. Det ar en metafor som missar en viktig poang - "hemiandet" finns hela tiden alldeles i narheten. Samtidigt som man konfronteras med anpassningssvårigheterna i den vanliga 224 [ NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (4)

7 varlden finns narkotikavarldarna lattillgangliga i samma stad, i samma stads del. Kung for en dag En skillnad mellan det vanliga samhallet och de narkomana varldarna ar kravet på planering. I det vanliga samhallet får man Ion eller bidrag en gång i månaden vilket kraver att pengar satts av till hyra, andra rakningar och till uppehalle i trettio dagar. I narkotikavarldarna ar tidsperspektiven mycket kortare. Visserligen måste hyran betalas men det dagliga uppehallet kan ordnas på annat satt an genom undanlagda pengar. Många tillampar "kung for en dag" -strategin, vilket innebar att månadsinkomsterna snabbt rinner ivag. Denna strategi kopplas till en "det ordnar sig alltid" - installning, ett synsatt som innebar att man av erfarenhet vet att det går att få tag i pengar till droger, mat och cigaretter dag for dag. Inkomstvagarna ar i allmanhet illegala och innehåller allt från narkotikaforsaljning till snatterier. En overgång till ett lagligt liv kraver en annan planeringsstrategi. Det ar svårt att gång efter annan ersatta forlorade pengar på laglig vag. Det kan gå att få nya pengar från socialbyrån en enstaka gång, man kan låna av goda vanner, man kan salja av sina tillhorigheter eller tigga mat av slaktingar och vanner. Dessa forsorjningsstrategier ar svåra att tillampa under en langre tid: Harry larnnar Malmo och återvander till hemstaden. Han lyckas ordna en lagenhet som han inreder trivsamt med pengar från socialbyrån. Han har TY, stereo och nya mobler. Hans ambition ar att vara drogfri och leva på sitt sjukbidrag. Det går inte som han har tankt sig. Efter en kort tid har han borjat med amfetamin igen, men han vill till en borjan inte återgå till sitt tidigare kriminella liv. For att få ihop pengar till narkotikan anvander han hela pensionen, han saljer TV:n, sin stereo, sin nya cykel. Efter några månader missar han att betala hyran for forsta gången. En slakting hjalper honom, men vid nasta hyresskuld vill han inte gå till henne. Han soker hjalp på socialbyrån som ger honom två hyror, men samtidigt kraver att han ska gå på regelbundna samtal och droganalyser. Det vill han inte och han slapper darfor kontakten med socialbyrån. De kriminella inkomstkallorna får undan for undan allt storre betydelse for honom. Motet med omvarlden Sociala identiteter forbleknar om de inte får påfyllning av att man ror sig i motsvarande sociala varld (Biernacki 1986). Men precis som man har kvar vissa grundlaggande fardigheter (att cykla eller att simma) aven om man inte har tillampat dem på många år, så kan slumrande sociala identiteter vackas till liv. Nar Harry efter sju år återigen teader in i matsalen på ett fangelse ar det som om åren som gått inte har någon betydelse. Han teader in i sin gamla sociala identitet, som en fånge bland fångar. Det ar lattare att viicka liv i gamla identiteter an att bygga upp nya. For att den vanliga varlden ska vara attraherande kravs att man har en bild av sig sjalv i den varlden. Den som har hort hemma dar kan gora bilden konkret, den som inte haft tillhorigheten får bygga en bild ur fantasin. Det finns risk att drombilden blir naiv, retuscherad, forenklad och att den sedan brutalt slås sonder nar exnarkomanen forsoker gora entre i de vanliga varldarna. Stefan har stora forhoppningar for framtiden nar han har traffat Evy. Nu nar han har familj ska han skaffa sig ett arbete. Tillsammans med hustrun ska han bygga ett trivsamt hem och skaffa sig ett nytt umgange. Men han rar inget arbete, familjen rar leva på socialbidrag. Papparollen och familjelivet visar sig vara mycket mer kravande an vad han hade vantat sig. Han hittar inga nya vanner utanfor missbruksmiljon. Motet med den vanliga varlden leder till en kansia av att inte hora dit. Thomas Scheff (1994) har analyserat den sociala interaktionen mellan manniskor med utgångspunkt i de grundlaggande kanslorna stolthet och skam. Varje mote med en annan NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl ( 4) 1 225

8 manniska innefattar en risk for forlagenhet, risk att man "forlorar ansiktet". Om motet forloper tillfredsstallande, om aktorerna kanner kanslomassig kontakt och respekt uppstår samstammighet (attunement), "en omsesidig forståelse som inte bara ar intellektueli utan också kanslornassig" (a.a., 7). Det starker de sociala banden mellan aktorerna. Scheff ser uppratthållandet av sociala band som det grundlaggande motivet bakom manskliga handlingar. I interaktionen byggs bandet; det bevaras, repareras eller forstors. Banden måste anvandas for att bibehållas intakta. Fordelningen av skam och stolthet i en relation mellan två manniskor utgor en matare på temperaturen i forhållandet. Om man standigt under vistelsen i en viss social varld upplever frustration och skam minskar intresset att uppehålla sig dar. Om man har tillgång till alternativa sociala varldar kan man soka sig ifrån den varld som upplevs som frammande. Scheffs begrepp om samstammighet kan också anvandas for att forstå beslutet att sluta med drogen. An en gång valjer jag att personifiera drogen och ser dess intagande som ett mote mellan manniska och drog. Forvantningar har byggts upp om att drogen ska ge en positiv upplevelse, i Scheffs terminologi "stolthet". Men om motet med drogen dessutom praglas av andra kanslor, som att man har att gora med något skuldbelagt och forbjudet, något ohalsosamt och alltfor dyrbart, kan motet i stallet komma att praglas av skuld och skam. Påtandningen blir ett mote som praglas av brist på samstammighet. Om flera "moten" med drogen ger samma negativa resultat leder det till ett ifrågasattande av bandet till drogen. Det kan innebara inledningen till ett uppbrottsforsok. Men forhållandet till drogen ar slitstarkt, foralskelsen kan blomma upp igen efter en tids bortavaro från den en gång alskade. Utbrytningsforsok med forhinder Det ar bara Erik bland informanterna som aldrig pratar om att sluta knarka. For honom ar livet som amfetaminist till synes det basta tankbara. Han kan leva som "kung for en dag", eftersom han tar sig ratten art stjala mat nar han inte har några pengar, han kan kopa sex direkt genom prostituerade eller indirekt genom art låta en kvinna bo hos honom en tid. Han har ert stort umgange. Formodligen skulle livet som vanlig fortidspensionar vara tamligen handelsefartigt. De fangelsestraff som numera kommer regelbundet tar han lart på och beskriver som "semester". Narkomanerna i min undersokningsgrupp beskriver att de undan for undan har blivit allt mer kritiska till den narkornana livsstilen. Det ar sarskilt tydligt for amfetaministerna. De sager sig ha trottnat på manniskorna och på umgangesformerna. De ar matta på den typ av relationer och upplevelser de har varit med om. Det har likheter med trettioårskriser, fyrtioårskriser och andra typer av vanliga omprovningar i livet. Vad blev det av mitt liv egentligen? Hur vill jag ha det framover? Bristen på verklig solidaritet ar annu ett skal till att narkomanerna villlamna knarkarlivet. For heroinisterna finns framfor allt en trotthet och uppgivenhet infor det standiga jagandet efter pengar och heroin. Visserligen har det på senare år varit lattare att fa tag i heroin men långa tider har de fått fornedra sig och "kruså' for att fa kopa. Heroinmissbruket innebar en bundenhet som de vill bli kvitt. For Harry, David och Stefan var motet med en kvinna som inte anvande narkotika inledningen till ett forsok till etablering i det vanliga livet. Två manniskor som har ett karleksforhållande anstranger sig for att kunna uppratthålla en samstammighet. Den narkoman som hittar en drogfri partner moter en person som accepterar och forlåter och som också i allmanhet ar beredd att jamna vagen infor intradet till det vanliga samhallet. Men Alberoni (1988, 101) framhåller att karleken snarare styrs av onsketankande an av realiteter: "Den NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VDL. 14, 1997 (4)

9 mystiska karleken visar klart och rydligt att foralskelsestadiet inte på något vis beror på den andres egenskaper. /.../ Vi ser inte saker och ting som de ar utan som det vi gor dem till". Nar foralskelsen ar over återgår livet till vardagens realiteter. Då framtrader de skillnader mellan två manniskor som tidigare har dohs. Om de ar overbryggbara kan forhållandet fortsatta, annars riskerar det att falla sonder. "Vi har så lite gemensamt", var socialarbetaren Sonjas motivering nar hon gjorde slut med Harry. Informantgruppens forsok att lamna knarkarlivet har visat några av de svårigheter som moter den narkoman som vill etablera sig i det vanliga livet. Under många år har drogen varit en kalla till kraft, till njutning, till trost och samtidigt också varit ett objekt att samias kring, en knapp res urs vars åtkomst ar så kravande att den strukturerar hela dygnet. N u ar varje befattning med drogen kriminaliserad. De soker sig till den vanliga varlden med ett hopp om att finna en hemhorighet dar. De vill ha arbete, bostad och kontakt med manniskor som inte håller på med droger. Bostad går att ordna. Arbete ar svårare. I en period med hog arbetsloshet ar arbetsgivarna tamiigen ointresserade av personer i trettioårsåldern som vare sig har yrkesutbildning eller arbetslivserfarenhet. Att skapa nya sociala kontakter ar också svårt. Efter ett fangelsestraff liimnar Anna Malmo och hyr ett hus på landet i sodra Norrland. Hon lagger av med amfetaminet på egen hand, skaffar sig korkort och lever ensam tillsammans med sin hund. Hennes umgange består av hyresvarden och hans familj. Hon går en kortare utbildning på AMU Nar Harry tar kontakt efter flera års tystnad blir hon mycket glad, och hon ser en oppning i sin ensamhet. Nar utbildningen ar avslutad åker hon ner till Skåne och hals ar på Harry, gamla kanslor flammar upp och det slutar med att Harry bestiimmer sig for att liimna sin lagenhet och flytta med Anna upp till Norrland. Efter ett par veckor spricker det och Harry återvander till sin bostad. De har borjat knarka tillsammans och då har gamla konflikter vackts till liv. En foljd av den korta romansen blir att Anna återvander till sitt tidigare liv som amfetaminist och kriminell. De kommer som kompetenta narkomaner, med ett stort kontaktnat, korta planeringsperspektiv, en vana att se pengarna snabbt rulla mellan fingrarna till en varld dar deras narkotikakompetens inte har något varde, dar stora krav stills på att de ska kunna planera sin ekonomi, till en varld dar de bnner mycket få som inte knarkar. De forflyttar sig till en ny varld, men den gamla varlden, narkotikavarlden finns hela tiden kvar vid sidan om, parallellt. Åven om de flyttar till en annan stad kan de se manniskor av samma sort, deras eget folk, runt omkring sig. Narkotikan som under långa perioder har haft en central plats i individernas livsprojekt stalls undan på forsok. Om den tas fram igen beror på hur det nya livet utvecklas. Stryktåligheten varierar infor de motgångar och påfrestningar som individen stalls infor. Utfallet bestams forst och framst av hur det tomrum fylls som blir kvar nar den narkomana livsstilen overges. Slutord Jag har har vant på den traditionella frågan "varfor slutar inte narkomanerna med sitt missbruk" for att i stallet undersoka varfor de fortsiitteratt leva som narkomaner. Jag har sokt svaret "dar ute", ideras vardagsliv och inte i deras patologi eller i vårdens brister och fortjanster. Jag har forsokt visa att det finns rimliga forklaringar Till att narkomanerna stannar i de narkomana varldarna utan att man behover ta till psykologiska etiketter som att de ar impulssryrda, sjalvdestruktiva eller tidigt storda. Min studie visar på de betingelser som moter informanterna. Den visar på de relativa fordelar som deras knarkarliv kan ha och de brister som det alternativa, "vanliga" livet otta NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL ( 4) [227

10 for med sig. De håller inte till godo med en marginaltillvaro i fattigdom och ensamhet. Så uselt år inte deras vardagsliv som narkomaner. Så torftigt och gladjelost år det inte. Narkomanerna har sina skal att stanna kvar. Visser Iigen innebår knarkarlivet elande, svek, bristande solidaritet, sjukdom, lidande och dod, men det har också andra inslag - socialiteten, handelserikedomen, de korta perspektiven, "det ordnar sig alltid" -installningen, kanslan av kompetens, sysselsattningen i form av kriminella forsorjningsformer, drogernas artificiella valbehag. Det kan stillas mot det som otta år det vanliga livets alternativ for dem - ensamhet, arbetsloshet, fattigdom, syssloloshet, upplevelsen av att vara overflodig. Trots svårigheterna gor flera av informanterna standiga forsok att bryta sig in i det vanliga livet. Jag ser det som ett uttryck for att de har samma grundlaggande mål i livet som manniskor i allmanhet, att de villieva ett vanligt liv med familj, ett hem, ett arbete och omgivningens respekt. Med Davids ord: Jag har kwmat overleva det liv jag har levt och det har inte varit någon dans på rosor. Men jag ar overtygad om att om jag bara kan bli accepterad och erkand som manniska, gångbar som manniska i samhallet, så ska det inte vara några problem for mig att etablera mig som manniska och bli trygg och lugn och komma i harmoni. Hitta en livsrytm som passar mig med arbete och fritid. --- Jag vet ju hur livet ar for Svensson, jagvill vara en Svensson. Forr ville man ju inte det, "Svensson, det ar ju notter", tyckre man, men egentligen ar det ju inte Svensson som sitter fast, utan narkomanen. For han kan ju aldrig planera någonting. Han vet ju aldrig någonting från timme till timme. NOT 1. Studien, som utgor min doktorsavhandling i socialt arbete vid Lunds universitet, publicerades 1996 under titeln "Pundare, jonkare och andra - med narkotikan som foljeslagare". Min forskning har finansierats av Socialvetenskapliga forskningsrådet. REFERENSER Adamson, M. & Mattson, B. (1977): Nu nar jag ar vanlig. Stockholm: Prisma Agar, M. (1973): Ripping and Running. New York: Seminar Alberoni, F. (1988): Foralskelse och karlek. Goteborg: Korpen Berger, P.L. (1977): Facing up to Modernity. New York: Basic Books Biernacki, P. (1986): Pathways from Heroin Addiction. Philadelphia: Tempie University Press Bourgois, P. (1996): In Search ofrespect. New York: Cambridge University Press Crosby, D. & Gottlieb, C. (1988): Long Time Gone. New York: Doubleday Faithful, M. (1994): Faithful. London: Penguin Books Fletcher R. & Mayle, P. (1991): Dangerous Candy. Reading: Corgi Books Glassner, B. & Loughlin, J. (1987): Drugs in Adolescent Worlds. London: MacMillan Press Goldberg, T. (1993): Narkotikan avmystifierad. Stockholm: Carlssons Grapendaal, M. et al. (1995): A World of Opportunities. Albany: State University ofnew York Press Grund, J.P. (1993): Drug Use as a Social Ritual. Rotterdam: NO Højrup, T. (1989): Det glemte folk. Kopenhamn: SBI Kalderstam, J. (1979): De laglosa. Lund: Studentlitteratur Lindgren, H. (1989): Det fruktbarande samtalet. Stockholm: Liber Pepper, A. & L. (1983): Straight Life. New York: Schirmer Books Preble, E. & Casey J.J. (1969): "Taking Care of Business". I: Smith, D. & Gay, G. (Eds.):!t's so good don't even try it once. Englewood Cliffs: Prentice-Hall Ramstrom, J. (1983): Narkomani. Stockholm: Tiden/Folksam Rosenbaum, M. (1981): Women on Heroin. Brunswick NJ: Rutgers University Press SchetF, T. (1994): Microsociology. Chicago: University of Chicago Press Shibutani, T. (1955): Reference Groups as Perspectives. American Journal of Sociology 60: Stephens, R. (1991): The StreetAddict Role. Albany: State University ofnew York Press Strauss, A. (1978): "ASocial World Perspective" NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl (4)

11 Studies in Symbolic Interaction l: Stri:imstedt, L. (1987): Brott och skratt. Stockholm: Hammarstri:im & Aberg/Tiden Svensson, B. (1996): Pundare, jonkare och andra. Stockholm: Carlssons Taylor, A. (1993): Women Drug Users. Oxford: Clarendon Press Tunving, K. (1982): Vård av narkomaner. Stockholm: Liber Williams, T. (1989): The Cocaine Kids. Reading, Mass: Addison-Wesley Williams, T. (1992): Crackhouse. Reading, Mass: Addison-Wesley Åkerstri:im, M. (1983): Crooks and Squares. Lund: Studentlitteratur. Summary Bengt Svensson: Lift as a drug user This article is based on a field study I made in trying to understand the everyday life of drug users. I tried to answer the question why drugs stay in addicts' lives. Is it because of the power of the drug? Or has life on the drug scene any advantages compared to the available life in ordinary society? The material, which was collected through ethnographic fieldwork in the milieus where the drug users spend their time, is based primarily on observations, conversations, and indepth interviews. In this article I focus on a gro up of seven key informants, five men and two women, whom I met during the fieldwork. In between 1989 and 1995 I met these and other informants more than five hundred times. I introduce a metaphor by which I look at the addict's relation to the drug as a love affair. The relationship begins with a phase of falling in love, which leads to a decision either to live separately or to live together. In the latter case, the relationship is established as a marital relation, characterized by security, habits and routines, moments when passionate love flares up again, periods of doubt, and possibly a decision to break up. This break-up can lead to divorce from the drug, but the relationship can also be resumed after a period of separation. When I began my study after having worked for many years as a social worker, one of my basic assumptions was that there was a solidarity among drug addicts and that it was one of the main attractions of a life on drugs. I have since arrived at the conclusion that there is extensive sociality, but without solidarity. There is outward solidarity, vis-a-vis outsiders, authorities of various kinds. The primary expression of this outward solidarity is the principle of not to "snitch". There is no inward solidarity, however. People let others down, trick their friends, steal from each other, expose others to risk, ignore pleas for help, and so on. The lack of solidarity is due to the fact that the addicts all do business with each other. The most important ways of making a living are based on deais: sel-. ling drugs to other addicts, doing break-ins together and sharing the loot, receiving goods from others and offering to sell them, exchanging goods for drugs, treating someone to a fix and expecting a fix in return, charging people who use their flat as a crash-pad, arranging contacts with pushers, selling on a commission basis for a pusher. Relations between the actors in the drugs world are generally permeated with economic relations. The lack of real solidarity is perhaps the main reason why addicts want to leave drugs behind. Only one of the key informants never talked about kicking the habit. Quite a few of them have tried to break out of their addiction. These attempts to break out - or to break into normal society - have demonstrated some of the difficulties facing an addict who wants to get established in ordinary life. AI; competent drug addicts, with a large network of contacts and a short planning perspective, they come to a world where this competence has no value, where it is essential to be NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (4) 1 229

12 able to plan one's economy, and where they know very few people who do not take drugs. They move to a new world, but the old world of drugs is always alongside it. Even if they move to a new town, they can recognize people of" their own kind" around them. Although staying in the addicts' world means misery, betrayal, and even death, it has other features: the sociality, eventfulness, the short perspectives, the everything-wi11-workout-fine attitude, the sense of competence, having something to do (in the form of criminal ways of making a living), and the artificial pleasure of the drugs. This can be contrasted with the alternatives offered to them by ordinary life: solitude, unemployment, poverty, idleness, the sense ofbeing superfluous. Despite the difficulties, many of the informants make constant attempts to break into ordinary life. I see this as an expression of their having the same basic goals in life as people in general: that they want to live a normal life and be respected by normal people. The resuit of their efforts depends to a large extent on how they can fi11 the emptiness they meet when they quit drugs and alifestyle completely connected with drugs. Key words: Drug addicts, lifestyle, everyday life, solidarity, drug trafficing, social interaction, interview, observation, field study, Sweden 230 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (4)

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA Undervisning av Ulrika Ernvik VEM ÄR JAG? Vi har alla en berättelse! Gud skickade mej till världen med ett hemligt uppdrag. Vilket är mitt hemliga uppdrag? För att veta det

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Utsidan - Livet som narkotikaanvändare

Utsidan - Livet som narkotikaanvändare Utsidan - Livet som narkotikaanvändare Utgångspunkter i min forskning: ett brukarperspektiv att betrakta även narkotikamissbrukare som personer som i huvudsak bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

Han fick hjälp att köpa huset och har sedan dess hyrt ut det för att dryga ut sin inkomst. Det kan behövas eftersom mer än hälften av hans månadslön

Han fick hjälp att köpa huset och har sedan dess hyrt ut det för att dryga ut sin inkomst. Det kan behövas eftersom mer än hälften av hans månadslön 84 Stevie Stevie Khosa är en trettioårig Ngoni från östra provinsen. Han och hans fru är självmedvetna och stolta, men de kämpar en ojämn kamp mot sina ekonomiska problem i en storstad med galopperande

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s.

The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s. The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s. According to one account, the rebellious hot rod youth wanted to show that

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Travel General. General - Essentials. General - Conversation. Asking for help. Asking if a person speaks English

Travel General. General - Essentials. General - Conversation. Asking for help. Asking if a person speaks English - Essentials Can you help me, please? Asking for help Do you speak? Asking if a person speaks Do you speak _[language]_? Asking if a person speaks a certain language I don't speak_[language]_. Clarifying

Läs mer

Utsidan - Livet som narkotikaanvändare

Utsidan - Livet som narkotikaanvändare Utsidan - Livet som narkotikaanvändare Utgångspunkter i min forskning: ett brukarperspektiv att betrakta även narkotikamissbrukare som personer som i huvudsak bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

Välkommen till Världens bästa idrottsförälder. Holmsund

Välkommen till Världens bästa idrottsförälder. Holmsund Välkommen till Världens bästa idrottsförälder Holmsund 2014-05-21 Dagens föreläsning handlar om Prestationsfokus kontra resultatfokus Tips och råd Er roll i era barns idrottande Hur barn lär sig idrotta

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie Jerzy Sarnecki Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter McCords studie Början Fortsättning Slutet Intermittency Vändpunkter Human agency Klientel (födda 1943 51)

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p) UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

The Costly Pursuit of Self Esteem

The Costly Pursuit of Self Esteem The Costly Pursuit of Self Esteem Vad är självkänsla för dig? Vad gör du för att öka den? Definition av självkänsla Självkänsla? Självförtroende? Oxford Dictionary of Psychology 2009 Self esteem (självkänsla)

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I Please answer the following questions in English language. 1. Is this your country s ECPA entry or is it an additional project. (Only one ECPA entry per country

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Isometries of the plane

Isometries of the plane Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för

Läs mer

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante Caroline Hainer Inte helt hundra Volante Stockholm 2013 Inledning Men är det inte bäst att bara strunta i det helt och hållet, säger jag till terapeuten. Bara utfärda ett totalt relationsförbud helt enkelt.

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM Förtroende ANNA BRATTSTRÖM The importance of this treaty transcends numbers. We have been listening to an old Russian maxim dovaray ne proveray Trust, but Verify Vad innebär förtroende? Förtroende är ett

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2 Chapter: SPORTS Kunskapskrav: Texts to work with in your textbook (texter vi jobbar med i textboken): Nr 1. Let s talk Sports p 18-19 Nr 2. The race of my life p 20-23 Workbook exercises (övningar i workbook):

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Designmönster för sociala användningssituationer

Designmönster för sociala användningssituationer Designmönster för sociala användningssituationer Baserat på Interaction design patterns for computers in sociable use, kommande artikel i International Journal of Computer Applications in Technology, matar@ida.liu.se

Läs mer

Stålstandardiseringen i Europa

Stålstandardiseringen i Europa Stålstandardiseringen i Europa Erfarenheter, möjligheter, utmaningar Hans Groth Avesta Research Center Innehåll 1. En idé om ett nytt material - Tidslinje 2. Förutsättningar Regelverket som det var då

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people -

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - The story Världen förändras allt snabbare och vi behöver göra saker på ett annorlunda sätt Tänk dig en arbetsplats som

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein Del 2 Processkonsultation Edgar Schein Grundläggande definitioner Tre varianter av att ge hjälp 1. EXPERT modellen: Har en föreställning av att kunna ge rätt hjälp och veta det rätta svaret. Har en föreställning

Läs mer

Invandrarindex Sandviken

Invandrarindex Sandviken Nyanlända invandrares syn på Gävleborgs Län och Norrland som helhet. Invandrarindex 1 Sandviken 1-11-6 Invandrarindex 1 (94) 1 % 9 8 7 6 4 Är du. 44 Kvinna 4 6 Man Invandrarindex 2 (94) 2 Bas total: 3.1

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

Ska du gå hem redan? -

Ska du gå hem redan? - Ska du gå hem redan? - om flexibilitet och organisationskultur CALLE ROSENGREN Ska du gå hem redan? Forskningsprojekt finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Syftar till

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. har varit aktivt sedan 2004, men min bransch erfarenhet började redan 1983. Jag sysslar

Läs mer

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright

Läs mer

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Vad betyder Tarotkortet du dragit för kärleken?

Vad betyder Tarotkortet du dragit för kärleken? Ess i Stavar Starka nya passionerade känslor, dominerande och kraftfulla. Du kan nu drabbas av passion och längtan och tappa kontrollen. 2 i Stavar Det utvecklas en stark gemenskap, besvarade känslor,

Läs mer