Ringhals MilJÖRedovisning 2007

Transkript

1 Ringhals MILJÖredovisning 2007

2 Ringhals och miljön Innehåll Ringhals och miljön 4 Kärnkraften - säker och med miljöfördelar Miljöredovisning Ringhals verksamhetspolicy 7 Ringhals riktlinjer för miljö 8 Ringhals är EPD-certifierat 9 Betydande miljöaspekter 12 Miljöförbättringar under året 15 Miljöhändelser under Certifikat 16 Redovisning av tillstånd 17 Måluppfyllelse Miljöprogram inför Miljöfakta år Radioaktivt avfall 21 Material och resursförbrukning 22 Utsläpp 23 Kylvatten och kemi 23 Konventionellt avfall 25 Ordlista 27 EMAS granskningsberättelse 28 Principskiss 29 Nordens största kraftverk Text och layout: Ringhals informationsavdelning 2008 Foto/illustrationer: Ringhals information, Coloric

3 Ringhals och miljön

4 Ringhals och miljön Kärnkraften säker och med miljöfördelar På Ringhals arbetar vi ständigt för att minska miljöpåverkan från vår verksamhet. Vi vill skapa en god miljö, såväl för vår egen personal som för omgivningen, och leva upp till de krav som myndigheter och omvärlden ställer på oss. Säkerhets- och miljöfrågor måste vävas in i många av verksamheterna på ett kärnkraftverk. Mycket höga krav ställs på anläggningarnas drift och säkerhet av omvärlden och av oss själva. För att leva upp till dessa krav och förväntningar har Ringhals detaljerade riktlinjer och instruktioner för hur verksamheten ska bedrivas, styras och följas upp. Ständiga förbättringar Vi strävar efter att ständigt förbättra vårt säkerhets- och miljöarbete. Det måste vi göra bland annat för att få behålla de certifieringar som vi har uppnått under årens lopp. Sedan 1998 är Ringhals certifierat enligt ISO 14001, standarden för miljöledning blev Ringhals registrerat enligt EMAS (Eco Management and Audit Scheme). EMAS är EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning, ett regelverk för företag att styra sitt miljöarbete. Vårt arbetsmiljöarbete certifierades under 2006 enligt den internationella standarden OHSAS 18001, som första svenska kärnkraftverk. Stor elproducent med liten miljöpåverkan Kärnkraft är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion med mycket liten miljöpåverkan jämfört med många andra kraftslag. Utsläppen av miljöföroreningar och klimatpåverkande växthusgaser, såsom koldioxid, är väldigt låga. Det gäller hela processen, från uranbrytning till drift av kraftverken och avfallshantering. Kärnkraftens utsläpp av koldioxid är till och med ännu lägre än från vattenkraft och vindkraft. Detta visar de oberoende livscykelanalyser som Vattenfall låtit göra för olika produktionsmetoder. I en livscykelanalys beräknar man vilka resurser som går åt och vilka utsläpp av skadliga ämnen som sker från de aktiviteter som krävs för att produkten i vårt fall el - ska kunna framställas. Allt räknas in, från byggande av kraftverket till bränsleframställning, drift, rivning och hantering av restprodukter. El med miljövarudeklaration Elleveranserna från Ringhals är sedan 2002 försedda med EPD-certifikat (Environment Product Declaration). EPD är ingen traditionell miljömärkning utan en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje kilowattimme el från Ringhals har. Miljövarudeklarationerna för elproduktionen bygger på fakta från våra livscykelanalyser, miljöriskinventeringar och biotopstudier. Vill du läsa mer om Ringhals verksamhet och året som gått? Beställ eller ladda ner Ringhals årsredovisning 2007 på vår webbplats

5 Ringhals och miljön

6 Ringhals verksamhetspolicy Vi skall producera el på ett sätt som tillgodoser krav från ägare, samhälle och medarbetare. Vår verksamhet skall kännetecknas av öppenhet, ansvarstagande och effektivitet. Öppenhet uppnår vi genom att: säkerställa en öppen, saklig och snabb kommunikation såväl inom företaget som externt med myndigheter och övrig omvärld. med samarbetspartners och leverantörer skapa relationer som präglas av god affärsmässighet och med beaktande av våra säkerhets- och miljökrav. ta vara på egna och andras erfarenheter samt resultat av forskning och utveckling för att uppnå ständiga förbättringar. Ansvarstagande uppnår vi genom att: prioritera säkerhet och miljö i all verksamhet. ständigt utveckla vår säkerhetskultur och medvetenhet om kraven på verksamheten. alla medarbetare bidrar till en trivsam och god arbetsmiljö där vi utvecklas både som individer och arbetsgrupp. alla medarbetare vet sin roll och sitt ansvar samt dess koppling till företagets övergripande mål. Effektivitet uppnår vi genom att: regelbundet och långsiktigt utveckla arbetssätt, metoder och processer. utveckla kompetensen hos medarbetarna så att alla kan bidra till hög säkerhet, goda miljövärden och effektivare resursanvändning. arbeta aktivt och långsiktigt för att skydda omgivning, personal, egendom. På nästa sida anges riktlinjer för miljö som förtydligar verksamhetspolicyn. Riktlinjer för reaktorsäkerhet finns också framtagna. Fastställd november 2006

7 Ringhals riktlinjer för miljö All elproduktion medför miljöpåverkan. Vi skall vidta de åtgärder som krävs för att effektivt begränsa vår miljöpåverkan. Vi skall vara nummer ett för miljön. Vi skall genom ett kontinuerligt miljöriktigt agerande förhindra att människa, anläggning och miljö kommer till skada. Vi åstadkommer detta genom ständiga förbättringar baserade på helhetsförståelse för miljösammanhang samt integrerar och prioriterar miljöfrågor i all verksamhet. Vi har väl fungerande rutiner och metoder som stödjer en god inre och yttre miljö. Vi satsar på personalens hälsa och välbefinnande. Vi minskar vår användning av miljöstörande och hälsovådliga produkter. Vi begränsar utsläpp av miljöstörande ämnen. Vi beaktar resursförbrukningen vid drift av anläggningarna liksom vid ändrings- och underhållsarbeten. Vi arbetar med effektiv källsortering för att tillse att förbrukat material kan återgå till kretsloppet. Vi minimerar bullerstörningar inom anläggningen och i omgivningen. Vi analyserar och drar lärdom av inträffade händelser och har en beredskap för att omhänderta och minimera följdskador av allvarliga störningar i verksamheten. Vi skapar förtroende för vår verksamhet hos kunder, ägare, anställda, allmänhet och myndigheter. Vi åstadkommer detta genom öppenhet, kommunikation, motivation, delaktighet och engagemang för miljöfrågor i organisationen. Vi åstadkommer detta genom hög kompetens hos Ringhals ledning och våra medarbetare samt genom att ständigt utveckla vår kunskap om kärnkraftens effekter på hälsa och miljö. Ringhals miljöledning I Ringhals ingår miljöledning i den ordinarie styrningen av verksamheten. De miljöutredningar vi har genomfört ligger till grund för hur vi värderar miljöfrågor. Utifrån dem har vi även kunnat fastställa vilka våra betydande miljöaspekter är. Detta är en ständigt pågående process. Miljöaspekterna omvärderas årligen i verksamheten. Viktiga miljöavsnitt i Ringhals verksamhetsstyrsystem är verksamhetspolicyn och interna riktlinjer för miljöskydd och miljökontroll. Kort- och långsiktiga miljömål tas fram och uppdateras årligen tillsammans med de miljöprogram som sätts upp för att nå målen. Ringhals ska uppfylla externa krav, som lagstiftning och krav från koncernen och kunder. Skydd mot större miljötillbud är inbyggda i anläggningskonstruktionen och i interna driftrutiner. Detta stöds ytterligare av intern räddningstjänst och haveriberedskap. I ledningssystemet slås fast att miljöarbetet ska granskas i de ordinarie internrevisionerna. Det står även att miljörapportering till myndigheter ska kompletteras med öppen intern och extern miljöredovisning. Vi arbetar för att alla skall känna engagemang för Ringhals miljömål och betydande miljöaspekter. Alla medarbetare medverkar till att arbetsmiljön utvecklas. Våra leverantörer och entreprenörer lever upp till Ringhals miljöriktlinjer. Vi redovisar öppet våra miljömål och vårt miljöarbete. Vi för en nära dialog med myndigheter, närboende och andra intressenter kring miljöfrågor av betydelse för verksamheten. Allas medverkan krävs för att vi skall lyckas.

8 Ringhals är EPD-certifierat Sedan 2002 är el-leveranserna från Ringhals försedda med EPD-certifikat (Environmental Product Declaration). EPD är ingen miljömärkning utan en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje producerad enhet orsakar. EPD-informationen baseras bl.a. på en LCA (Livscykelanalys) som ger besked om resursförbrukning, utsläpp, avfall, återvinning och markanvändning för varje kilowattimme el som produceras. Den värderar inte miljöpåverkan eller miljöanpassning, men gör det möjligt att jämföra miljöegenskaperna för den el som produceras i ett livscykelperspektiv - från vaggan till graven. Bakom den certifierade EPDn för Ringhals el ligger ett omfattande arbete med att ta reda på varje tänkbar miljöpåverkan från uranbrytningen i gruvor och dagbrott till rivning av anläggningar och slutförvaring av avfall. Även miljörisker, radiologi och påverkan på biologisk mångfald kvantifieras och beskrivs. Certifierade miljövarudeklarationer är viktiga informationskällor i all produktion. Eftersom el är en produkt som används vid i stort sett all produktion är certifierade miljövarudeklarationer för el av stort värde för många av Vattenfalls kunder. EPD-data för el kan direkt användas i kundens egen EPD och marknadsföring. Ett ackrediterat certifieringsorgan verifierar uppgifterna i miljövarudeklarationen. EPD systemet har initierats av regeringen och näringslivet. Huvudman för det internationella EPD systemet är från och med våren 2008 organisationen IEC, International EPD Corporation (tidigare var det AB Svenska Miljöstyrningsrådet). Diagrammet nedan är en sammanställning från klimatdeklarationer samt utdrag från EPDcertifikat genomförda i elproduktionen i Vattenfalls nordiska vattenkrafts-, vindkrafts- och kärnkraftsanläggningar. Diagrammet visar koldioxidutsläpp i ett livscykelperspektiv. Uppgifterna är hämtade från där även Ringhals EPD går att finna. Där finns även jämförande siffror för bl.a. avfallsmängder, bränsle, emissioner till luft för olika typer av elproduktion Utsläpp av växthusgaser g koldioxidekvivalenter per producerad kwh 0 Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Bränsle Bygga/riva Drift Dämning

9 Betydande miljöaspekter I Ringhals gör vi en värdering av vilka miljöaspekter som är av betydelse samtidigt som vi ser till att de tas om hand på bästa sätt. En ny värdering görs varje år varvid förbättringsbehov identifieras och prioriteras. Värderingen görs av dem som bedriver den miljöpåverkande verksamheten tillsammans med personer som har hög kompetens inom miljöområdet. Förbättringsbehoven förs in i den ordinarie planeringsprocessen och mål sätts för vad som ska uppnås. Vid värderingen tar vi hänsyn till att myndighetskrav alltid skall uppfyllas liksom vår egen verksamhetspolicy. Även medarbetarnas och kundernas förtroende för vårt miljöarbete är viktigt. Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning, så även kärnkraften. Ringhals betydande miljöaspekter är uppdelade i tre huvudgrupper där var och en kan ha eller få någon inverkan på miljön. De betydande miljöaspekterna för Ringhals beskrivs i korthet nedan. Kärnbränslecykelns miljöfrågor Uranbrytning, anrikning, bränsletillverkning Uranmalmen bryts i gruvor för att därefter transporteras till ett uranverk i närheten för utvinning och vidareförädling av urankoncentrat. I en anrikningsanläggning ökas halten av klyvbara atomer. Slutligen pressas uranet samman till små cylindrar bränslekutsar på en bränslefabrik. Kutsarna sätts ihop till bränslestavar och slutligen till bränsleelement. Tillverkning av uranbränslet kräver mycket energi och ger utsläpp till luft av bland annat svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid. Radioaktivt avfall Allt material som lämnar reaktoranläggningarnas kontrollerade områden undersöks med avseende på strålningsnivån. Det avfall som produceras delas in i tre kategorier: låg-, medel- och högaktivt avfall. Om strålningsnivån hos avfallet ligger under ett av Strålskyddsinstitutet satt gränsvärde kan det behandlas som vanligt icke radioaktivt avfall. Högaktivt avfall utgörs huvudsakligen av använt bränsle som skickas till CLAB (Centralt Lager för Använt Bränsle i Oskarshamn). Under minst ett år förvaras det utbrända kärnbränslet i vattenbassänger inne i kraftverket, innan det förpackas i specialkonstruerade behållare för transport till CLAB. Efter minst 40 års mellanlagring kommer det högaktiva avfallet att djupförvaras i den svenska berggrunden. Det måste hållas skilt från de ekologiska systemen i ca år, men redan efter ca 1000 år har 99 procent av radioaktiviteten försvunnit och avfallet är då endast farligt om det skulle förtäras eller på annat sätt komma in i en människa. Det medelaktiva avfallet består till största delen av filtermassor och skrot. Detta blandas med betong och gjuts in i plåtbehållare kokiller som slutförvaras i SFR (Slutförvar För Radioaktivt driftavfall i Forsmark). För varje avfallskolli som lämnar Ringhals har innehåll och strålningsnivå registrerats. Radioaktiviteten i detta avfall har en livslängd på några hundra år och avfallet är då inte längre farligt ur strålningssynpunkt. Lågaktivt avfall utgörs huvudsakligen av kasserade rördelar, isoleringsmaterial, arbetskläder och liknande. Sopor och annat mjukt material kompakteras till balar. Huvuddelen av det lågaktiva avfallet från Ringhals deponeras i ett specialkonstruerat markförvar på Ringhals område. Efter 50 år har stråldosen sjunkit så att påverkan från markförvaret är helt försumbar jämfört den naturliga nivån. Förvaret är byggt för att hindra radioaktivitet att komma ut till omgivningen i åtminstone 100 år, som myndigheternas krav föreskriver.

10 Övrigt lågaktivt avfall slutförvaras i SFR. Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs gemensamt av de svenska kärnkraftföretagen ansvarar för CLAB och SFR och planeringen för den framtida förvaringen av avfallet. Säker drift av anläggningarna Anläggningarna drivs, underhålls och utvecklas i enlighet med myndigheternas krav och krav vi själva fastställt. Kontinuerlig övervakning av driften och ronder i anläggningarna ger oss goda möjligheter att identifiera eventuella brister med säkerhets- och miljöpåverkan. Vi har väl förberedda åtgärder för att hantera störningar i ordinarie verksamhet dygnet runt. Dessutom har vi en speciell organisation med räddningstjänst och haveriberedskap för att ta hand om större störningar. Utsläpp av radioaktiva ämnen Liksom alla andra kärnkraftverk, släpper Ringhals ut små mängder radioaktiva ämnen till atmosfären och via kylvattnet ut i havet. Utsläppen består huvudsakligen av nuklider med kort halveringstid vilket gör att aktiviteten minskar mycket snabbt. Gränsvärdet för utsläppen är satt för att inte ge påverkan på människor och natur i omgivningen. Den extra stråldos, som utsläppen medför för de närboende, utgör mindre än en hundradel av utsläppsgränsen och en tusendel av den naturliga strålning som finns överallt från himmel, berggrund m.m. Inte någon gång sedan starten i mitten av sjuttiotalet har våra utsläpp varit i närheten av gränsvärdet. Utsläpp till luft och vatten övervakas kontinuerligt. Spill- och avloppsvatten från reaktoranläggningarnas kontrollerade områden tas om hand, renas och kontrollmäts innan det släpps ut till havet. Gasformiga och luftburna radioaktiva ämnen fördröjs inne i anläggningen innan de släpps ut via skorstenen, där mängd och sammansättning mäts. Känsliga dosimetrar finns utplacerade i omgivningen runt Ringhals. Med jämna mellanrum kontrolleras även prover från jordbruket, fisket och vegetationen. Provtagning från växt- och djurriket visar enbart ytterst små mängder radioaktivitet i tång och musslor i närheten av kylvattenutsläppet. Någon påverkan av detta har inte kunnat observeras. Provresultaten kontrolleras av oberoende myndigheter. Konventionella miljöfrågor Utsläpp av kylvatten med förhöjd temperatur Ringhals tar in stora mängder havsvatten för att kyla ångan som bildas i elproduktionsprocessen. Havsvattnet är emellertid helt skilt från de radioaktiva systemen i anläggningarna. Vid full effekt på alla fyra blocken i Ringhals används totalt ca 170 kubikmeter kylvatten per sekund. Vattnet värms upp ungefär 10 grader innan det släpps ut igen till havet utanför Ringhals udde via tunnlar. På meters avstånd från utsläppspunkten är vattnets temperatur, tack vare strömförhållandena, högst ett par grader över den normala. Dosering av natriumhypoklorit till Ringhals kylvatten För att förhindra musslor och havstulpaner från att växa på ytor i de delar av kylvattensystemet som kyler säkerhetssystem, tillsätts natriumhypoklorit under delar av året. Utsläpp av processvatten Till utgående kylvattnen förs också förbrukat processvatten. I processen används bl.a. borsyra, lut och svavelsyra. Beståndsdelarna i de här ämnena förekommer naturligt i havsvatten. Under färden genom kylvattentunnlarna neutraliserar en stor del av kemikalierna varandra innan de når utsläppspunkten. I kombination med det stora kylvattenflödet gör det att koncentrationen vid utsläppspunkten blir obetydligt högre än i det omgivande havet. 10

11 Förändringar i artsammansättningen vid kylvattenutsläppet Fiskeriverkets återkommande kontrollprogram visar på vissa förändringar av artsammansättningen inom ett begränsat område vid kylvattenutsläppet. Vissa fiskarter trivs i det varma vattnet och söker sig dit, medan andra gör motsatsen och minskar i antal. Även floran är påverkad vid utsläppspunkten på grund av det varma vattnet och den starka strömmen. På ett avstånd av 500 meter från utsläppspunkten har förändringarna i stort sett upphört. Farligt avfall I verksamheten uppkommer en mängd olika sorters övrigt avfall med potentiell miljöpåverkan. Ringhals förbrukar, liksom de flesta stora industrianläggningar ett flertal olika kemikalier och råvaror. Vi använder diverse syror, oljor och batterier. För att kunna ta hand om dessa på ett bra sätt finns det miljöstationer på kraftverket, där vi separerar och förvarar restprodukterna i väntan på omhändertagande. 25,5 Ringhals miljöaspekter. Konventionellt avfall På Ringhals källsorteras det konventionella avfallet. För närvarande sorterar vi i cirka 30 olika fraktioner. Ringhals anlitar enbart godkända transportörer och mottagare av både det farliga avfallet och det konventionella avfallet. Användning av hydrazin i processen Det giftiga ämnet hydrazin används i vissa processystem för att förhindra korrosion. Hydrazinhanteringen sker i slutna system och ämnet omvandlas vid användningen antingen till ammoniak eller kväve och vatten. Vi har tillstånd att använda hydrazin från arbetsmiljöverket. Vattenförbrukning I processen används stora mängder kommunalt vatten. Vattnet renas ytterligare till s.k. totalavsaltat vatten innan användning i processen. För att minska förbrukningen pågår försök och åtgärder för att rena och återanvända processvatten. Styrning, kontroll och stöd Miljöanpassade inköp och leverantörsbedömning Alla större och viktigare leverantörer ska vara leverantörsbedömda med avseende på miljö. Vi ställer samma krav på leverantörerna som på oss själva när det gäller miljön. De råvaror och produkter som köps från främmande land måste, som minimikrav, vara producerade i enlighet med landets miljöregler. Miljökraven på produkter omvärderas kontinuerligt. Miljökompetens All personal ska inneha goda kunskaper om sina egna arbetsuppgifter och den miljöpåverkan de kan ge upphov till. Vår verksamhetspolicy och våra betydande miljöaspekter ska vara kända hos varje anställd. Alla ska genomgå ett utbildningspaket inom miljö senast ett år efter anställning. Dessutom genomförs repetitionsutbildning vart tredje år inom miljö för all personal. Persontransporter, transporter av fissilt bränsle (kärnbränsle), farligt gods, avfall Alla transporter till, från och inom anläggningarna ska ske på ett säkert, miljöriktigt och godkänt sätt. 11

12 Miljöförbättringar under året Under 2007 har det arbetats intensivt för att uppfylla kraven i miljödomen som Ringhals erhöll den 22 mars Nedan sammanfattas de åtgärder som vidtagits för att uppfylla miljödomen och förbättra miljön. Bullerreducering Miljödomstolen har ställt krav på att bullret från Ringhals inte får överstiga 45 db dagtid och 40 db nattetid. Under 2007 har en rad åtgärder vidtagits för att bullret ska hållas under gällande gränsvärden. Bland annat har ventilationen som kyler vätgasfabriken bytts ut och ett antal fläktar i kabelkulvertar har stängts av. Ytterligare åtgärder för att minska bullret från Ringhals fortsätter under Minskning av radioaktiva utsläpp till luft och vatten I miljödomen ställs krav på utsläppsreducering. De målvärden som Ringhals skall uppnå 2007 och 2011 har redovisats till Statens strålskyddsinstitut. Ringhals hanterar detta långsiktigt med åtgärder för att nå utsläppsmålen. Här följer några exempel på utsläppsreducerande åtgärder som pågår eller har genomförts under 2007: På Ringhals 1 pågår byggnation av en 3000 m 3 stor bufferttank som ska lagra vatten under drift. Under den årliga avställningen av reaktorn pumpas vattnet över till reaktorbyggnaden och bränslebassängerna. Vattnet i tanken kan renas från radioaktiva produkter för att sedan återanvändas när det är dags för avställning av reaktorn. På varje driftavdelning har en person utsetts som utsläppsplanerare. Utsläppsplaneraren har till uppgift att samla in och föreslå åtgärder för att minska de radioaktiva utsläppen. Utsläppsplanerarna utbildar även övrig personal i utsläppsfrågor och utrustning som bidrar till minskade utsläpp. För att inte radioaktiviteten i reaktorsystemen ska öka i anläggningen och därmed också utsläppen till luft och vatten har en utbildning tagits fram för personal som arbetar med drift och underhåll i anläggningen. Utbildningen syftar till att informera om hur viktigt det är att reaktorsystemen hålls rena från föroreningar som påverkar radioaktiviteten i reaktorsystemen. Skräp kan även orsaka skador på komponenter. Föroreningarna kan komma från svarvspån verktyg, pennor m.m. som glömts kvar efter underhållsarbete. För att ytterligare minska de radioaktiva utsläppen till havet har en kompletterande jonbytare och filter tagits i drift på Ringhals 3 och 4 för processvatten som släpps ut. Pilotanläggning för rening av tvättvatten Under året har ett så kallat minireningsverk för rening av syreförbrukande ämnen i tvättvatten från Ringhals tvättstuga testats, med lyckat resultat. Energieffektivisering En utredning om energieffektiviserande åtgärder har genomförts. Förslaget på åtgärder, som ingår som ett villkor i miljödomen, skickades in till miljödomstolen i december. 12

13 Följande energieffektiviserande åtgärder är föreslagna: Minska belysningen i driftrum Åtta fläktar för frånluftventilation i kabelkulvertar har stängts av. Det här minskar även bullret från Ringhals. Ringhals undersöker möjligheterna att införa energisparläge på datorer. Rekommendationer kommer att ges till personal att stänga av sina datorer vid arbetsdagens slut. Stänga av belysning i korridorer, kontor, förråd och verkstäder vid arbetsdagens slut. Rekommendation till all drift- och underhållspersonal att släcka efter sig i mindre driftrum med lågfrekvent användning. Ringhals genomför under en femårsperiod kartläggningar av styr- och reglerteknik på all ventilation inom Ringhals gemensamma områden. Ringhals kommer att genomföra en utredning för att få ett förslag med kostnadsberäkning, lönsamhet och lösning gällande att ansluta fler byggnader än idag till det interna fjärrvärmenätet och därmed utnyttja spillvärmen från Ringhals. Ovanstående förslag innebär en möjlighet till energibesparing på ca MWh per år, vilket Ringhals har föreslagit som villkor till miljödomstolen. Om miljödomstolen godkänner förslagen kommer åtgärderna att genomföras. Avloppsvatten som löper risk att förorenas av olja skall före utsläpp passera oljeavskiljare. Miljödomen ställer krav på att rutiner för tömning av samtliga oljeavskiljare ska finnas. Rutinerna har verifierats och kompletterats under Kemiska produkter och farligt avfall Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras så att eventuella läckage inte kan förorena omgivningen. Detta ska ske genom invallning och rymma minst hela volymen hos det största kärlet och 10 % av volymen hos övriga kärl. Villkoret är redan uppfyllt för alla tankar utomhus som har invallning. För tankar inomhus utgör byggnaden invallning i många fall, men behovet av förstärkta invallningar ska ses över, vilket hanteras i en riskanalys, se under riskanalys. Transporter Ringhals ska aktivt arbeta med att minska miljöpåverkan från transporter som följer av verksamheten. Under 2007 minskade t.ex. transporter med hyrbilar med 30 %. Riskanalys En riskanalys ska utföras med avseende på hantering, lagring av oljor och övriga så kallade konventionella risker inom verksamheten som kan ge utsläpp till miljön. En riskanalys pågår och ska lämnas in till tillsynsmyndigheten före 1 juli

14 Miljöhändelser under 2007 Överskridande av syreförbrukande ämnen i utgående vatten från Ringhals avloppsreningsverk Miljödomstolen har ställt krav på hur höga halter av fosfor och biologisk syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) som får finnas i det utgående, renade vattnet från Ringhals avloppsreningsverk. Under hösten 2007 uppmätte Ringhals halter för BOD 7 i det utgående vattnet från avloppsreningsverket som överskred 10 mg/l, som gäller som gräns för årsmedelvärde. För år 2007 har årsmedelvärdet för BOD 7 beräknats till 15,8 mg/l. Under hösten har ett stort antal åtgärder vidtagits för att lösa problemet med den försämrade reningsgraden. På sikt kommer reningsverket att byggas om. Ett annat alternativ är att rena vattnet i Varbergs kommuns reningsverk i Bua. Båda alternativen utreds skyndsamt. Mätosäkerheten för BOD 7 beräknas till ca 50 %. Läckage av glykol inne i anläggningen på Ringhals 1 Ett ställningsrör föll på ett rör kopplat till en glykoltank på Ringhals 1. Glykoltanken som är placerad inne i anläggningen på Ringhals 1 innehöll ca 1,7 m 3 30 % etylenglykol. Röret sprack och innehållet i tanken rann ner i en pumpgrop. Saneringsinsatser sattes in omedelbart. Glykolen samlades upp och transporterades till godkänd mottagare för destruktion. Sammanlagt skickades ca 32 m 3 glykolblandat vatten. Tillrinningen av dränagevatten (rent vatten) från andra system pågick hela tiden. Då den kvarvarande mängden vatten i pumpgropen var ca 20 m 3 beslöt man, efter analys av vattnet att pumpa ut det i havet. Koncentrationen glykol i vattnet var då mindre än 0,5 %. Tanken och röret kommer att bytas. Tanken kommer dessutom att förses med en extra invallning för att minimera saneringsbehovet vid liknande incidenter. 14

15 15

16 Certifikat Miljöcertifikat ISO I november förnyades Ringhals ISO certifikat. Inga avvikelser och endast nio stycken förbättringsmöjligheter konstaterades. Arbetsmiljöcertifikat OHSAS En mellanliggande kontroll av arbetsmiljöcertifikatet genomfördes i november. Kontrollen resulterade i fem mindre avvikelser. Verifiering av utsläpp av koldioxid enligt NFS 2005:6 Ringhals omfattas av lagen om utsläpp av koldioxid. I december 2007 genomfördes en revision på Ringhals enligt föreskriften NFS 2005:6, Utsläppsrätter för koldioxid. Två förbättringsmöjligheter konstaterades. Redovisning av tillstånd Ringhals redovisar till berörda myndigheter hur gällande tillstånd efterlevs och resultaten av genomförda kontrollmätningar. När miljöredovisningen färdigställdes framgick det att Ringhals uppfyllt alla krav i de gällande miljö- och säkerhetsrelaterade tillstånden. Fortsatt tillstånd för markförvar Ringhals fick i december 2007 tillstånd till fortsatt deponering av lågaktivt avfall i Ringhals markförvar. Tillståndet meddelades av SSI enligt kärntekniklagen. Arbete med Ringhals deldom under 2007 Den 22 mars 2006 fick Ringhals sin miljödom (deldom) efter fem års arbete. Under 2007 har det arbetats intensivt med att uppfylla kraven i domen. Se vidare under miljöförbättringar. I slutet av 2007 lämnades tre redovisningar in till miljödomstolen: 1. Energihushållning, (se avsnittet miljöförbättringar) 2. Klorering av huvudkylsystemen upphör 3. Markförvar för lågaktivt fast avfall Utsläpp av koldioxid Ringhals omfattas av lagen om tillstånd för utsläpp av koldioxid och har tilldelats 475 utsläppsrätter för handelsperioden Under 2007 släppte Ringhals ut 1035 ton koldioxid från provkörning av reservkraftdieslarna. Ringhals har därför fått köpa till 560 utsläppsrätter. En utsläppsrätt kostar ca 30 euro. Under 2007 ansökte Ringhals om tillstånd att få omfattas av de lättnader för anläggningar med små utsläpp som finns i NFS 2007:5. 16 Ringhals omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Ringhals anmälde 2007 till länsstyrelsen och arbetsmiljöverket under att Ringhals omfattas av lagen att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Den lagrade mängden hydrazin på Ringhals överstiger den högre kravnivån i lagen. Ringhals har åtagit sig att redovisa kompletteringar av sin säkerhetsrapport till myndigheterna den 30 juni 2008.

17 Måluppfyllelse 2007 Miljömålen för all verksamhet på Ringhals vägs samman till ett miljöindex. Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. I tabellen redovisas i vilken mån Ringhals har nått de mål som angetts för 2007 samt målvärden för Målvärdena är kopplade till de åtgärder som skall genomföras under denna treårsperiod. Som framgår av tabellen nåddes alla mål utom tre: kg köldmedia, HFC, läckte från kylmaskiner vilket motsvarar 7,5 % av det totala köldmediainnehavet på Ringhals. Målet 2007 var att läckaget från kylmaskiner inte skulle överstiga 3% av det totala innehavet. Förbättrade underhållsrutiner har införts för att minska läckagen. 2. Andelen osorterat industriavfall var 16 % Målet var att inte överstiga 10 %. Information om källsortering till personalen har genomförts under året. 3. Målet att förbättra arbetet med erfarenhetsåterföring har inte kunnat uppnås. Arbetet fortsätter under Måltal Målvärde 2007 Utfall 2007 Målvärde Ringhals miljöindex > 2 3 > 2 Kollektivdos < 3,7 mansv 2,8 mansv < 4 mansv Dosrattrend (strålnivå i anläggningarna) Ingen ökning Ingen ökning Ingen ökning Utsläpp av växthusgas (SF 6 ) i förhållande till installerad volym < 1 % 0% < 30 kg (ca 1 %) Utsläpp av växthusgaser från kylmaskiner < 3 % av installerad mängd HFC 7,5 % < 3 % av installerad mängd HFC Miljöolyckor/större miljötillbud 0 resp. < 2 0 resp. 1 1) 0 resp. < 2 Osorterat industriavfall Högst 10 % osorterat 16 % Högst 10 % osorterat Dos i msv till de närmast boende från utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten och luft. Exklusive dos från kol-14 Bränsleintegritet Läckor på bränslet till reaktorsystemen 0,00011 msv 0,00002 msv 0,00008 msv Inga bränsleskador Ingen bränsleskada Inga bränsleskador Fritt fissilt material i reaktorsystemen 0,1 g 0 g Inget fissilt material i reaktorsystemen Inga förelägganden, missad tidsram vid myndighetsförfrågningar eller återkommande anmärkningar från myndighet för yttre miljö < 1 missad tidsram eller återkommande anmärkning Inget föreläggande Ingen missad tidsram < 1 missad tidsram eller återkommande anmärkning Inget föreläggande Aktivt arbete med betydande miljöaspekter med hög prioritering: Mål : - Utsläpp av radioaktiva ämnen från Ringhals - Bullerdämpning från Ringhals - Uppfyllande av övriga åtagande i miljödomen - Hydrazinhantering bevakas - Erfarenhetsåterföring miljö ska stärkas - Miljöutbildningar ska förbättras - Miljö ska synliggöras mer - Aktiv omvärldsbevakning inom miljö - Anpassning till begränsad rätt att använda lödtenn innehållande bly (ny 2008) Upprättade planer ska följas Målet att erfarenhetsåterföring miljö ska stärkas har inte uppnåtts. Övriga upprättade planer har följts Upprättade planer ska följas 1) Otillräcklig reningseffekt för BOD 7 i utgående avloppsvatten från Ringhals avloppsreningsverk. 17

18 Miljöprogram I Ringhals miljöprogram ingår åtgärder eller regelbunden uppföljning av: Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Undvika att potentiella miljöstörande ämnen kommer ut i avloppsreningsverk, kylvatten och havet Källsortering Underhållsprogram för att inte läckage av svavelhexafluorid, SF 6, från det kapslade ställverket ska återkomma. Eventuella läckagemängder skall följas kontinuerligt och åtgärder vidtas. Program för att minska läckaget av växthusgaser, som freoner Undvika föreläggande från myndigheter Förebyggande arbete för att undvika tillbud och miljöolyckor Intern och extern miljökommunikation Miljöprogram inför 2008 Ringhals har fastlagt ett miljöprogram för Avsikten med programmet är att Ringhals skall nå sina miljömål. För miljöprogrammet finns ansvariga avdelningar angivna. De ansvariga ser sedan till att resurser avsätts och att tidplan tas fram och följs. Miljöfakta år 2007 Utsläpp av radioaktiva ämnen Ringhals släpper, liksom alla andra kärnkraftverk, ut små mängder radioaktiva ämnen, framför allt till atmosfären. En mindre del går ut i havet via kylvattnet. Stråldosen till de närmast boende beräknas till 0,0005 msv år 2007 inklusive dos från kol-14, vilket är mindre än 1/200-del av utsläppsgränsen och långt mindre än 1/1000-del av stråldosen från den naturliga bakgrunden. Cirka fyra femtedelar av den beräknade stråldosen kom år 2007 från utsläpp av kol-14. I diagrammet nedan redovisas stråldosen beräknad för den åldersgrupp som erhöll högst dos, barn 7-12 år. Ringhals har i sin miljöprövning åtagit sig att reducera utsläppen av radioaktiva ämnen till luft och vatten. De målvärden som Ringhals skall uppnå 2007 och 2011 har redovisats till Statens strålskyddsinstitut. Under åren har utsläppen minskat enligt diagrammen nedan. Ett projekt pågår där en rad åtgärder har genomförts. Man kan redan nu se effekten av dessa. Ringhals hanterar detta långsiktigt med åtgärder för att nå utsläppsmålen. Se även under avsnittet miljöförbättringar. Utsläppen beräknas utifrån de mätmetoder och den uppsättning av radioaktiva nuklider som låg till grund för utsläppsrapporten till SSI Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten 4,0E+ 13 3,5E+ 13 3,0E+ 13 Luft mål (Bq) Luft utfall (Bq) 2,5E+10 2,0E+10 Vatten mål Vatten utfall Bq 2,5E+ 13 2,0E+ 13 1,5E+ 13 Bq 1,5E+10 1,0E+10 1,0E+ 13 5,0E+09 5,0E+ 12 0,0E ,0E Åren var utsläppen högre till luft än normalt på grund av en bränsleskada på Ringhals 2. 18

19 Stråldoser och strålskydd Personalens stråldoser underskrider med marginal gränsvärdet 50 msv per person för I diagrammen redovisas en jämförelse mellan Ringhals stråldoser och motsvarande för utländska kärnkraftverk och hur stråldoserna fördelar sig ,12 0,84 0,56 0,28 0,00 2,4 1,8 1,2 0,6 0,0 Fakta Vissa ämnen är instabila och sänder ut joniserande strålning när de sönderfaller. Sönderfall mäts i becquerel, Bq. 1Bq = 1 sönderfall per sekund. Stråldoser mäts i millisievert, msv. Varje svensk erhåller i genomsnitt cirka 4 msv från naturlig bakgrundsstrålning, strålning i boendet och medicinsk användning. För arbete med joniserande strålning har Strålskyddsinstitutet (SSI) fastställt en övre gräns 50 msv under ett år och sammanlagt 100 msv under en femårsperiod. Medeldosen vid svenska kärnkraftverk är cirka 3 msv. Kollektivdosen mäts i mansievert, mansv.kollektivdosen för en anläggning motsvarar summan av alla stråldoser som uppmätts vid anläggningen under året. 19

20 Radioaktivt avfall Vi strävar hela tiden efter att minska volymerna av låg- och medelaktivt avfall. Det görs till exempel genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt på kontrollerat område. En del saker kan tvättas rena från radioaktivitet och friklassas. En annan möjlighet är att komprimera avfallet. Variationerna mellan åren beror främst på att avfall sänds i kampanjer till mottagaren. Radioaktivt avfall Sort Mängd 2006 Mängd 2007 Kommentar Högaktivt till CLAB 91 ton 61 ton Uranvikt exklusive kapsling Medelaktivt till SFR 0 ton 0 ton Inget avfall skickat under året pga deponeringsförbud Lågaktivt till SFR 0 ton 0 ton Inget avfall skickat under året pga deponeringsförbud Lågaktivt till Studsvik 32 ton 620 ton Till smältning och friklassning Lågaktivt till markförvar 0 ton 0 ton Ingen deponering 2007 Statens Strålskyddsinstitut har beslutat att deponering av avfallskollin inte får ske i SFR förrän SKB inkommit med en redovisning som klarställer att gällande strålskyddsmässiga begränsningar för SFR 1 uppfylls. SFR har varit stängt för underhåll under och inget avfall har kunnat deponeras. Radioaktivt avfall i lager Sort Mängd 2006 Mängd 2007 Kommentar Högaktivt avfall i lager 407 ton 407 ton Härdskrot samt uranbränsle Övrigt aktivt avfall i lager ca 3880 ton ca 4780 ton Övrigt aktivt avfall har ökat dels på grund av deponeringsförbudet i SFR, dels på grund av att inget deponerats i markförvaret. Största volymen utgörs av lågaktivt avfall till markförvaret. 20

21 Material och resursförbrukning Resursförbrukningen redovisas som uttag från förråd eller leverans direkt till tank. Ringhals använder el dels för drift av anläggningarna, dels för uppvärmning av kontorslokaler. El som används internt på verket avräknas vid beräkning av nettoproduktionen. Lokaluppvärmning sker huvudsakligen med hjälp av producerad ånga från processen. Förbrukningen av dieselolja till reservkraftdieslarna har ökat mot föregående år. Detta beror bland annat på förlängda provkörningsprogram av reservkraftdieslarna och extra provkörningar efter reparationer. Förbrukningen av övrigt material och övriga kemikalier varierar från år till år och har 2007 hållit sig inom normala variationer. Produkterna som redovisas nedan är de som bedöms som mest relevanta ur miljösynpunkt. Material och resursförbrukning Sort Mängd 2006 Mängd 2007 Kommentar Uran 77 ton 72 ton Enbart grundämnet uran redovisas Bränsle 117 m 3 bensin 114 m 3 bensin Bränsle 434 m 3 diesel 453 m 3 diesel Innefattar både Ringhals egen bilpark, resor i tjänsten med egen bil och hyrbil. 45 m 3 miljödiesel till transporter och brandövning, 407,5 m 3 för provkörning av reservkraftdieslar och värmepannor Hypoklorit 502 ton 368 ton 14 gram per tusen kilowattimmar Borsyra 26 ton 36 ton 1 gram per tusen kilowattimmar Svavelsyra 60 ton 72 ton 3 gram per tusen kilowattimmar Saltsyra 86 ton 56 ton 2 gram per tusen kilowattimmar Lut 55 ton 37 ton 1 gram per tusen kilowattimmar Jonbytarmassa 93 ton 111 ton 4 gram per tusen kilowattimmar Hydrazin 8 ton 9 ton Förbrukad mängd Rengöringsmedel 16 ton 21 ton Aceton, avfettningsmedel, diskmedel, sprit, lösningsmedel, rengöringsmedel, sköljmedel, tvättmedel och väteperoxid Färskvatten m m 3 Målarfärg 5 ton 4,3 ton 21

22 Utsläpp Utsläpp till luft Provkörningar av våra reservkraftdieslar och transporter leder till utsläpp av bland annat koldioxid, svaveldioxid och kväveoxidföreningar. Under 2007 ökade koldioxidutsläppen från reservkraftdieslarna mot föregående år på grund av utökat provkörningsprogram och extra provkörningar efter reparationer. Sort Mängd 2006 Mängd 2007 Kommentar SF 6 0 kg 0 kg Svavelhexafluorid används i R4 ställverk Utsläpp bensinmotorer, dieselmotorer och brandövning 454 ton CO 2 1,2 ton NO x 0,02 ton SO ton CO 2 0,8 ton NO x 0,01 ton SO 2 15 milligram koldioxid per kilowattimme 0,03 milligram kväveoxider per kilowattimme 0,0005 milligram svaveloxid per kilowattimme Utsläpp reservkraftdieslar 925 ton CO 2 18,3 ton NO x 0,6 ton SO ton CO 2 20,4 ton NO x 0,7 ton SO 2 41 milligram koldioxid per kilowattimme 0,8 milligram kväveoxider per kilowattimme 0,03 milligram svaveloxid per kilowattimme Icke halogenerande kolväten 2,5 ton 3,4 ton Från förbrukning av färg, rengörings- och lösningsmedel Ammoniak 1,5 ton 1,1 ton Från hydrazin för processtyrning Köldmedia HFC 72 kg 120 kg Utsläpp till luft Växthusgas R134a 1300 R407c 1525 R410a 1725 GWP-faktor SF GWP-värdet (Global Warming Potential) från SN-AR 97:2 Svavelhexafluorid, SF6, som används som isolergas i Ringhals 4 ställverk är cirka gånger starkare som växthusgas än koldioxid. Tidigare år har ställverket läckt mindre mängder svavelhexafluorid, se diagram. Under 2004 tätades ställverket och har sedan dess varit helt tätt från läckage. I diagrammet är jämförelse med koldioxid gjord för både svavelhexafluorid SF6 och freon. Utsläppen har därför multiplicerats med GWP-värdet i tabellen nedan. Mängden koldioxid som släpptes ut från reservkraftdieslarna har ökat på grund av längre provkörningar både 2006 och

23 Kylvatten och kemi Utsläpp till vatten Sort Mängd 2006 Mängd 2007 Kommentar Uppskattad mängd utsläppt hypoklorit 25 ton 18 ton 5 % av doserad mängd Icke halogenernade kolväten 1,6 ton 2,8 ton Från förbrukning av rengörings- och lösningsmedel Ammoniak 2,2 ton 2,3 ton Från hydrazin för processtyrning Hydrazin 0,8 ton 0,9 ton 10 % av doserad mängd Naturgummibollar st st För rengöring av kylvattentuber Ringhals släppte ut ca naturgummibollar till havet under 2007 trots att bland annat musselfilter hade installerats i delar av kylvattentillförseln till kondensorerna på Ringhals 1 under Musselfilter gör att infångningsanordningen för bollarna inte sätts igen av musslor vilket i sin tur gör funktionen säkrare och risken för utsläpp av bollar minskar. Arbete med att minska utsläppen av naturgummibollar fortsätter på hela Ringhals. Konventionellt avfall En mycket stor del av det konventionella avfallet sorteras och går till återvinning. För närvarande sorterar vi avfallet i cirka 30 fraktioner. Lokala miljöstationer finns utplacerade över hela anläggningen. Personalen informeras om våra miljöstationer och hur vi sorterar våra sopor. % Under 2007 ökade andelen osorterat avfall på grund av att man vid några stora byggprojekt inte sorterade byggnadsavfall tillräckligt. En stor informationskampanj har genomförts. Detta resulterade i att det osorterade avfallet minskade direkt med 10%. Andelen osorterat avfall slutade på 16%. Målet för 2007 var att inte producera mer än 10% osorterat avfall. 23

24 Avfall Typ Mängd 2006 Mängd 2007 Mottagare Spillolja + oljehaltigt avfall 44 ton 48 ton SAKAB Slam från oljeavskiljare + oljeemulsioner 81 ton 44 ton SAKAB Övrigt farligt avfall 4,5 ton 39 ton SAKAB Deponiavfall 57 ton 157 ton Bösarpstippen Osorterat industriavfall 122 ton 255 ton Bösarpstippen Mängden avfall kan variera från år till år då transporter till mottagaren sker i kampanjer. Vattenhalten i oljeavfallet kan dessutom variera. Återvinning Typ Mängd 2006 Mängd 2007 Mottagare Returpapper 104 ton 109 ton Stena Metall Järn- och metallskrot 262 ton ) ton Stena Metall Blybatterier 2) 39 ton 25 ton Stena Metall Trä 3) 840 m m 3 Varbergs kommun Kabelskrot 33 ton 53 ton Stena Metall Elektronikskrot 23 ton 53 ton Stena Metall Brännbart industri- och hushållsavfall 261 ton 359 ton Halmstad Renhållnings AB Färg och lackrester 4) 2 ton 2,4 ton Ragn Sells Kryoprocessen där färg och behållare skiljs. Olja och andra biprodukter går till SAKAB medan metallmaterial återvinns Slam från sanitärt reningsverk 60 m 3 63 m 3 Komposteras Rensmassor ca 1500 m 3 ca 1400 m 3 Egen tipp komposteras 1) Inkluderar skrot från bytet av mellanöverhettare och turbiner på Ringhals 3, 1222 ton 2) Utbyte av batterier i anläggningarna har genomförts 3) Mätt som volym i borttransporterade containrar 4) Vid återvinning skiljs färg och behållare. Olja och andra biprodukter går till SAKAB medan metallmaterial återvinns 24

25 Ordlista BOD 7 : (Biological Oxygen Demand). Biokemisk syreförbrukning är den mängd, i vatten löst, syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av de organiska ämnena i ett vattenprov under sju dygn. Clab: Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Clab ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk. Dosimeter: Instrument som mäter hur stor stråldos en människa får. Eco Management and Audit Scheme: Förkortas EMAS. EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning, ett regelverk för företag att styra sitt miljöarbete. Environment Product Declaration (EPD): EPD är en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje producerad enhet åstadkommer. EPD-deklarationen visar varje tänkbar miljöpåverkan från uranbrytningen till slutförvaring av avfall. EPD: Miljövarudeklaration. Certifierade miljövarudeklarationer är ett informationssystem för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper hos produkter och tjänster. EPD gör det möjligt att jämföra produkter och tjänsters miljöpåverkan med varandra. (EPD från engelska environmental product declaration). Freon: Egentligen ett produktnamn som blivit populärnamn på flera olika fluorkarbonföreningar (CFC, HCFC och HFC). Dessa används som köldmedium i bland annat ventilationsanläggningar. Freoner är växthusgaser och CFC och HCFC bryter ner ozonskiktet. Friklassning: Material som befunnit sig på område där radioaktiva ämnen finns (kontrollerat område) och som efter särskild mätning visats ha så låg strålnivå att det kan hanteras utan restriktioner ur strålskyddssynpunkt. GWP-värde (Global Warming Potential): Ett mått på hur stor påverkan på växthuseffekten 1 kg av ett ämne ger upphov till i jämförelse med samma påverkan av 1 kg koldioxid. ISO 14001: Internationell standard för företagens miljöledning. Uppfyllande av viss standard innebär att företaget i fråga klarar att hålla minst den nivå som anges i standarden. Joniserande strålning: Strålning som innehåller så mycket energi att den kan jonisera material. Denna strålning kan skada människans celler. Kol-14: En form av grundämnet kol som är radioaktivt. Utsläpp av kol-14 har tidigare schablonberäknats utifrån kraftverkets typ och storlek. Mätutrustning har installerats och fr o m 2002 mäts kol-14. Kollektivdos: Sammanlagd stråldos till de som arbetat i verksamheten. Uttrycks i mansievert, mansv. Kontrollerat område: De delar av ett kärnkraftverk där radioaktiva ämnen förekommer. Millisievert: msv måttenhet för stråldos till människa. 1 msv motsvarar bakgrundsstrålningen under 1 år. Radioaktivitet: Vissa ämnen är instabila och sänder ut joniserande strålning när de sönderfaller. Sönderfall mäts i becquerel, Bq. 1 Bq = 1 sönderfall per sekund. SAKAB: Svenskt AvfallsKonvertering AB. Miljöföretag som specialiserat sig på omhändertagande av farligt avfall. SFR: Slutförvar för radioaktivt driftavfall. Ligger vid Forsmarks kärnkraftverk. Till driftavfall räknas bl a reservdelar som blivit bestrålade, liksom skyddskläder, verktyg, emballage, mätinstrument och filter. SKB: Svensk Kärnbränslehantering AB företag som utvecklar metoder för och tar hand om vårt radioaktiva avfall. SKB samägs av de svenska kärnkraftverken. Stråldos: Joniserande strålning kan ge upphov till en påverkan på bestrålade celler. Mängden strålning per viktenhet benämns stråldos. Strålning: Energi i rörelse, t ex ljus. Man skiljer mellan joniserande och icke joniserande. Ljus är icke joniserande. Uran: Radioaktivt metalliskt grundämne. Sönderfaller mycket långsamt. 25

26 26 Ringhals miljöredovisning 2007

27 EMAS granskningsberättelse Vi har granskat verksamhetspolicy, miljömål, miljöprogram, miljöstyrningssystem, utfall av miljömål och miljörevision samt miljöredovisningen för Ringhals AB. Vår granskning är utförd i överensstämmelse med Rådets förordning (EG) nr 761/2001 den 19 mars 2001 och nr 196/2006 den 3 februari Ringhals AB uppfyller kraven i EMAS-förordningen. Uppgifterna i miljöredovisningen har visat sig vara trovärdiga, och redovisningen omfattar alla betydande miljöförhållanden som har anknytning till anläggningen. Med detta som underlag godkännes miljöredovisningen för Ringhals AB. Godkännandet gäller fram till , under förutsättning att Ringhals AB kontinuerligt underhåller och upprätthåller sitt miljöstyrningssystem. Oslo, Nemko AS Ackrediterad miljökontrollant nr. NO - V Claus Breyholtz Resource Manager Nästa miljöredovisning skall ges ut senast

28 Principskiss Kokvattenreaktor Ringhals 1 Ångan leds till turbinanläggningen. Turbin Elgenerator Reaktortank Kärnklyvningen i bränslet alstrar värme. Värmen får vattnet att koka och ånga bildas. Kondensor Vattnet förs tillbaka in i reaktortanken. Turbinen är sammankopplad med en generator som alstrar energi! Ångan kyls ner till vatten i en kondensor med hjälp av kylvatten från havet. Kylvatten Tryckvattenreaktor Ringhals 2, 3 och 4 Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. Turbin Elgenerator Tryckhållare Kylvatten Reaktortank Kondensor 28

29 Nordens största kraftverk Ringhals, som är Nordens största kraftverk, ligger sex mil söder om Göteborg och är Sveriges enda kärnkraftverk med både kok- och tryckvattenreaktorer. Kärnkraftverket är med sina cirka 1400 anställda på plats, en av Hallands största arbetsplatser. Omkring 500 årsarbeten köps dessutom av konsulter och entrepenörer. Företaget omsätter drygt 5 miljarder kronor. Under 2007 producerade Ringhals 25,5 TWh (miljarder kilowattimmar). Det motsvarar cirka 18 % av Sveriges elförbrukning Totalt har de fyra reaktorerna en installerad elektrisk effekt på cirka 3600 megawatt. Ringhals AB ägs av Vattenfall AB (70,4 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (29,6 %), ett dotterbolag till E.ON. Effekthöjning av reaktorerna Ringhals har inlett ett effekthöjningsprogram för att höja effekten på samtliga fyra reaktorer. Miljödomen ger tillstånd att öka den elektriska effekten med knappt 10 %, vilket tillsammans med effektiviseringar ger en ökad produktion på 4 TWh per år. Ringhals kommer att investera ca 10 miljarder i reaktorerna under de närmaste fem åren i förnyelse, säkerhet, miljö- och effekthöjning. Bland annat kommer ånggeneratorer och turbiner att bytas. Under 2007 byttes bland annat högtrycksturbiner, generatorer och mellanöverhettare på Ringhals 3. Ytterligare effekthöjningar planeras för Ringhals 1 och 4. Effekthöjningarna kommer att genomföras efter att bland annat en ny miljöprövning av reaktorerna är klar. Elproduktionsprocessen I reaktortanken finns bränslet anrikat uran inkapslat i metallrör. Rören sitter i knippen i så kallade bränsleelement. Härden består av ett stort antal sådana element omgivna av vatten. När uranatomerna klyvs frigörs stora mängder energi som värmer vattnet som cirkuleras genom reaktorsystemet. I kokavattenreaktorn kokar som namnet anger vattnet till ånga. Ångan leds direkt till turbinanläggningen och får turbinerna att snurra. I tryckvattenreaktorn är trycket så högt att vattnet trots en temperatur på flera hundra grader inte kokar. Det heta vattnet pumpas genom tuber i stora värmeväxlare, där vatten, som inte varit i kontakt med härden, förångas. Därefter är processen lik kokarreaktorns. Ångan leds till turbinerna och i änden på turbinaxeln sitter generatorn som genererar elektriciteten. Efter att ångan passerat turbinerna leds den ner i kondensorer. Genom en mängd rör i kondensorerna pumpas havsvatten. När ångan möter de kalla rören omvandlas den på nytt till vatten. Vattnet pumpas därefter åter till reaktorn respektive värmeväxlarna. På Ringhals förbrukas varje år ton uran. Dessutom används cirka kubikmeter kommunalt vatten. I reaktorsystemen tillsätts kemikalier som borsyra och litium för att reglera processen och vattenkemin. I andra kylsystem doseras hydrazin för att förhindra korrosion. Vid full drift passerar varje sekund ca 170 kubikmeter havsvatten genom anläggningarna. Havsvattnet värms cirka 10 grader under färden genom kraftverket. För att hindra beväxning i havsvattenkanaler som kyler säkerhetskomponenter och vissa andra system används natriumhypoklorit. Dessutom förbrukas diverse kemiska produkter, oljor och smörjmedel för att underhålla hjälpsystemen till processen. 29