NÄR OLIKA SEXUELLA SCRIPT FINNS...

Transkript

1 Hälsa och samhälle NÄR OLIKA SEXUELLA SCRIPT FINNS... SEX OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING PÅ TVÅ MÅNGKULTURELLA GRUNDSKOLOR Ingrid Hansson Camilla Küster Sexologi 10 p Hälsa och samhälle Oktober 2007

2 NÄR OLIKA SEXUELLA SCRIPT FINNS... SEX OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING PÅ TVÅ MÅNGKULTURELLA GRUNDSKOLOR Ingrid Hansson Camilla Küster Hansson, I. & Küster, C. När olika sexuella script finns...sex- och samlevnadsundervisning på två mångkulturella grundskolor. Uppsats i Sexologi 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Uppsatsen belyser olika svårigheter med skolornas traditionella sex- och samlevnads undervisning på två mångkulturella grundskolor, Uppsatsen ger även exempel på ett fungerande komplement i form av projektet Livssamtal. Uppsatsen knyter också an till forskning och aktuell kurslitteratur. Nyckelord: Sexuella script, Sex- och samlevnadsundervisning, kulturer, hedersproblematik, Projektet Livssamtal. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 PROBLEMSTÄLLNING 4 SYFTE 4 METOD 5 TVÅ SKOLOR I ROSENGÅRD 5 SKOLORNAS SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING 6 SCRIPT TEORIN 7 BEGREPP AV BETYDELSE FÖR SCRIPTEN 8 Patriarkatet 8 Vi-Samhället 9 Skuld, Heder och Skam 9 Sexualiteten 10 Äktenskapet 10 Oskulden 11 VÅRA REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER 11 PROJEKTET LIVSSAMTAL 14 REFERENSLITTERATUR 16 LITTERATURTIPS 16 BILAGA 17 3

4 INLEDNING Som skolkuratorer får vi ta del av många elevers frågor och funderingar. Elevernas bekymmer och problem färgas givetvis av deras erfarenheter, deras sociala tillhörighet och deras etniska och kulturella ursprung. Som kuratorer på två högstadieskolor i en mångkulturell stadsdel, upplever vi att flera elever har bekymmer som på ett eller annat sätt kan kopplas till frågor och problemställningar kring sex- och samlevnad. Vi har på våra skolor elever som står inför ett bortgifte, som är bevakade utifrån att familjens heder är kopplat till elevens sexualitet och som upplever rädsla och oro på grund av sin okunskap om människokroppen. Även om flertalet av våra elever är uppvuxna i Sverige, ser vi att deras värderingar och syn på sex- och samlevnad är präglade av den kultur som råder i hemmet. Kultur definierar vi som värderingar, ritualer, traditioner och sedvänjor som skapas för att förstå, tolka och ge mening i världen (Kvinnoforum, 2006). Det som för många är naturligt, är för andra förknippade med tabu, skam och skuld. För många av våra elever är möjligheten till tonårstester med flirt och förälskelser få. Flertalet elever tar sällan upp ämnet med sina föräldrar eller syskon. Många upplever det även känsligt att uppsöka skolkurator eller skolsköterska för att samtala om sina funderingar och få svar på sina frågor. För dessa elever blir sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna således det enda forumet där de kan ta upp sina funderingar och där de kan få sitt kunskapsbehov tillgodosett. Detta ställer stora krav på skolornas sätt att ta upp och hantera dessa frågor. PROBLEMSTÄLLNING Vi har på olika sätt fått bekräftat att den sex- och samlevnadsundervisningen som finns på våra skolor inte är tillräcklig av flera skäl. Vi ser att många elever saknar de grundkunskaper som krävs för att kunna ta till sig undervisningen och att vissa elever kan känna sig osäkra på det budskap skolan förmedlar och de budskap om traditioner, som hemmet ofta håller fast vid, med andra ord ser vi script skillnader. Utifrån de reflektioner och erfarenheter vi har fått som skolkuratorer, vill vi ställa oss frågan: Hur kan vi utforma arbetet med sex- och samlevnadsfrågor på våra skolor så att det passar elevernas behov av kunskap och reflektion? SYFTE Vi vill genom denna uppsats visa på eventuella brister som den traditionella sex och samlevnadsundervisning har när det gäller att tillgodose kunskapsbehovet hos elever vars värderingar och syn på sex- och samlevnad har sitt ursprung i en annan kultur. Vi vill även beskriva en modell som kan utgöra ett komplement till den redan befintliga 4

5 sex- och samlevnadsundervisningen som eleverna i årskurs 6-9 på Värner Rydénskolan och Rosengårdsskolan erbjuds. METOD Uppsatsen är indelad i tre delar. Den första delen beskriver våra skolor utifrån två aspekter; elevernas ursprung och den sex- och samlevnadsundervisningen som finns på våra skolor. Vi har utifrån våra egna erfarenheter och med hjälp av personal på våra skolor, gjort en sammanställning över de forum där eleverna får möjlighet att inhämta kunskap eller ges tid för diskussioner och reflektioner kring sex- och samlevnadsfrågor. I den andra delen beskriver vi script teorin utifrån litteratur som vi namngett i listan över referenser. Vi använder oss även av den kunskap om script teorin som Sara Johnsdotter förmedlade på sin föreläsning Sexualitet i andra kulturer 1. Med script teorin som utgångspunkt, har vi med hjälp av litteratur fördjupat oss i de kulturer (den arbiska och den romska kulturen) där vi upplever att skillnaden mellan den svenska kulturens och de andra kulturernas syn på sexualitet är som störst. Fortsättningsvis när vi refererar till den svenska kulturens syn på sexualitet, hänvisar vi till Löfgren- Mårtensons (2005) beskrivning: Det svenska samhället kännetecknas av heterosexism och en restriktiv sexualsyn. Erotiken är tillåten förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, dvs. den bör uttryckas mellan människor som är förälskade eller älskar varandra. Underförstått innebär det en tvåsamhet mellan man och kvinna, vilket därmed utesluter eller underkänner andra sexuella livsformer och uttryck (sid 74). I tredje och sista delen för vi ihop de två tidigare delarna och försöker ge svar på vår problemställning. Vi kommer även beskriva en modell som kan utgöra ett komplement till den redan befintliga sex- och samlevnadsundervisningen i form av projektet Livssamtal som startade på våra skolor våren TVÅ SKOLOR I ROSENGÅRD Vid de beskrivningar vi ska ge av Rosengårdsstadsdel och våra skolor har vi begränsat oss till att beskriva befolkningen och eleverna utifrån härkomst, genom att dela in eleverna i de olika språkgrupperna som finns på våra skolor. Syftet är att ge en bild av den mångkultur som finns på våra skolor samt att visa på att den svenska traditionen och kulturen är i stark minoritet. Vi kunde välja att gruppera våra elever utifrån deras religiösa tillhörighet, men vår erfarenhet är dock att religionen i sig inte skapar eller avgör en människas beteende utan att det snarare har med tradition och kultur att göra. Då det gäller t ex hederstänkandet så förekommer det bland kristna med olika inriktningar, muslimer, andra religiösa grupper och icketroende världen över , Malmö Högskola, 10 p Sexologi HS5154 5

6 Rosengårds folkmängd uppgick i maj 2007 till invånare. Stadsdelen har en mångkulturell befolkning där invånarna kommer från 111 länder som tillsammans representerar ett femtiotal språkgrupper. Andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till 85 procent, varav 59 procent är utrikes födda och 26 procent är födda i Sverige, med båda föräldrarna födda i utlandet. Rosengårds Stadsdel har en stor ut- och inflyttning och många nya stadsdelsinvånare kommer direkt från utlandet (Rosengård Stadsdelsförvaltning, 2007). Vi arbetar på två olika högstadieskolor i Rosengård, Värner Rydénskolan och Rosengårdsskolan. Värner Rydén skolan är en F-9 skola i delområdet Törnrosen-Persborg. Sammanlagt har skolan cirka 700 elever, uppdelade i årskurs F-5 och årskurs 6-9. I årskurs 6-9 går sammanlagt 317 elever varav cirka 97 procent av eleverna talar ytterligare ett annat språk än svenska. Den största gruppen av elever är arabisktalande, ca 45 procent. Därefter är albanska och bosniska de största språkgrupperna med 17- respektive 12 procent. Eleverna representerar sammanlagt 28 olika språkgrupper. Rosengårdsskolan är en F-9 skola med integrerad särskola, som ligger i delområdet Herrgården. Av de 6000 personer som bor i delområdet är 2/3 barn. Idag finns det drygt 770 elever på skolan, varav 377 i årskurs 6-9. Cirka 70 procent av eleverna är arabisk talande. Därefter är den romska gruppen störst följt av elever från Afghanistan, Albanien, Kurdistan och forna Jugoslavien etc. Totalt finns 27 olika språkgrupper representerade på skolan. SKOLORNAS SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING Sex och samlevnad är idag ett ämnesövergripande kunskapsområde men också fristående i den mening att personer med olika kompetenser kan ta sig an frågorna. Syftet med sex- och samlevnadsundervisningen är att skapa ett personligt förhållningssätt till den egna sexualiteten och samtidigt skydda sig mot sexualitetens alla risker (Myndigheten för skolutveckling, 2005). För att lyckas med detta krävs såväl kunskap som möjligheter till reflektion och diskussion. Nedan har vi gjort en sammanställning över de möjligheter eleverna har till att inhämta kunskap och få utrymme till reflektion och diskussion på våra skolor. Den traditionella sex och samlevnadsundervisningen bygger på att man i årskurs 8 under biologi lektionerna bl a läser om fortplantningen, preventivmedel, anatomi, hygien och könssjukdomar. Undervisningen bygger på klassundervisning och ibland grupparbeten. Såväl Rosengårdsskolan som Värner Rydénskolan, är sedan en tid tillbaka en sk modellskola. Att vara modellskola innebär att man har utformat ett arbetssätt inom ramen för livskunskap som är väl förankrat bland personal och elever. Med hjälp av Folkhälsoenhetens SåSant 2 projekt, har vi arbetat fram mål och kursplaner i ämnet 2 SåSant; Sex- och Samlevnad, Alkohol, Narkotika, Tobak 6

7 Socialkompetens/LEVA 3. Kursplanen, som är indelad årskursvis, är detaljerad och innehåller flera övnings- och lektionsförslag. Socialkompetens/LEVA är schemalagt en lektion i veckan. Eleverna ges i grupp utrymme att arbeta med samarbetsövningar, gränssättningsövningar och med olika metoder locka till samtal om kamratskap, kärlek, lust och självständighet (Folkhälsoenheten, 2006). Skolornas kuratorer har, till skillnad från övrig personal, elevhälsan som sin huvuduppgift. Kuratorerna arbetar utredande och jag stärkande med de elever som visar att de har svårigheter i skolan och som utgör ett hinder för elevens lust att lära och utvecklas. Många elever uppsöker kuratorerna då de har bekymmer som på ett eller annat sätt kan kopplas till frågor och problemställningar kring sex- och samlevnad. Elever aktualiseras hos kuratorn genom personal på skolan, genom föräldrar, med anledning av skolhälsovårdens hälsosamtal eller genom att eleverna själva söker upp kuratorn. Det förekommer även att instanser utanför skolan, t ex socialtjänsten aktualiserar elever hos kuratorn. Besöken hos kuratorn är frivilliga. Skolsköterskorna genomför s k hälsosamtal med samtliga elever i årskurs 7. I samtalen som varar minuter utgår skolsköterskorna från ett hälsoformulär där man berör ämnen som kost, motion, droger och trivsel. Skolsköterskorna tar inte rutinmässigt upp ämnet sex- och samlevnad i hälsosamtalen. Däremot har de till uppgift att i årskurs fem samtala med eleverna om puberteten. Samtalen sker i tjej- och killgrupper Ungdomssamtalarnas arbete i Malmö Stad har pågått sedan hösten Samtalarnas idé är att i smågrupper i årskurs 9 initiera och föra samtal kring sex- och samlevnad i ett brett perspektiv. Samtalen genomförs i smågrupper om ca 6-8 elever tillsammans med en samtalsledare. Varje grupp träffas vid tre tillfällen. Teman som aktualiseras är olika ämnen som skulle kunna underordnas rubriken livskunskap. Samtalen kretsar kring sexualitet, kärlek och förälskelse. Andra vanliga samtalsämnen är relationer till kamrater, vuxenvärlden, grupptryck, tonårsutveckling, framtidstro mm. I årskurs 8 eller 9 finns det möjlighet för eleverna att göra ett studiebesök på en av Malmös tre ungdomsmottagningar, tillsammans med sin klass och mentor alternativt No-lärare 4. Studiebesöket varar drygt 1-1½ timme. Eleverna får då en presentation av ungdomsmottagningens verksamhet samt information om sex och samlevnad. På ungdomsmottagningen kan man träffa barnmorska, gynekolog, venereolog, psykolog, manlig och kvinnlig sjuksköterska och kurator. Flickor är välkomna dit t o m det år de fyller 20 och pojkar t o m det år de fyller 25, för att tala om sin sexualitet, relationer, sexuellt överförbara sjukdomar, preventivmedel, graviditeter mm. SCRIPT TEORIN John Gagnon och William Simon började studera sexualitet som vilket annat mänskligt beteende och de hävdar att även sexualiteten är ett inlärt beteende. Även om vi föds med vissa fysiologiska förutsättningar och reaktioner, är det i interaktionen med andra som vi förstår och lär oss hur vi ska agera som sexuella varelser. Med andra ord, menar 3 LEVA ; Lust, Empati, Val, Ansvar 4 No-lärare, d v s lärare i biologi, kemi, fysik, och teknik 7

8 Gagnons och Simons att vi formas till sexuella varelser i samspel med vår omgivning och vi kan därför se på sexualiteten som en social inlärningsprocess. Utifrån sina teorier myntades begreppet sexual scripts (Löfgren-Mårtensson, 2005). För att kunna formas behöver vi kartor som vi kan utgå ifrån för att kunna fungera i ett sammanhang med andra människor. Den sexuella scripten kan ses som den karta som hjälper oss att veta hur vi ska handla sexuellt. Kartan talar om för oss vad som är sexuellt upphetsande och när det är tillåtet att bli det, med vem och på vilket sätt. Scripten har även följande uppgift enligt Löfgren-Mårtensson (2005). Scripten ska lösa två problem; dels ge tillåtelse från jaget för att hänge sig åt sexuellt beteende, dels få tillgång till de upplevelser som det åtråvärda eller begärda beteendet är förväntat att ge (sid 75). Genom att använda de sexuella scripten kan man tolka koder, normer och spelregler på en kollektiv-, interpersonell- och intrapsykisknivå. Löfgren-Mårtensson (2005) beskriver de olika nivåerna på följande sätt: De kulturella, kollektiva scripten berör samhälleliga och övergripande värderingar gällande sexualiteten, och de externa, interpersonella scripten organiserar relationerna mellan människor på ett för samhället adekvat vis. De intrapsykiska scripten anger däremot hur individen bör handla och reagera i en viss situation (sid 74). Scripten är ett resultat av samhällets syn på sexualitet. Man kan även uttrycka det som att scripten eller kartan speglar det samhälle eller den kultur människan befinner sig i. Samhället lär oss vilka normer och värderingar som är godkända i just det samhälle där vi befinner oss. I varje samhälle finns olika former av regleringar och kontroller av sexualiteten. Dessa kan vara sociala, historiska, kulturella och politiska mfl. Det är genom en samhällelig process som påbörjas när vi är barn, som vi lär oss när, var, hur och med vem vi kan agera sexuellt. Scripten är således inte statiska utan utvecklas hela livet. Script teorin utgår från att våra sexuella förhållningssätt, mönster, koder och beteenden är kulturellt betingade och inte biologiskt. För att förstå en individs sexuella script måste vi således förstå det samhälle eller den kultur personen präglas av (Löfgren-Mårtensson, 2005). BEGREPP AV BETYDELSE FÖR SCRIPTEN Vi har valt att beskriva sex centrala kulturella begrepp som vi tror har stor betydelse för skapandet av våra elevers sexuella script. Vi vill påpeka att vi här menar de elever vars script skiljer sig avsevärt från den script som grundar sig i den svenska kulturen. Patriarkatet I Länsstyrelsernas bok Hedersrelaterat våld och förtryck (2007), kan vi bl a läsa: 8

9 En patriarkal familj kan illustreras med hjälp av en pyramidal struktur med en styrande man i toppen. De äldre generationerna finns med och har stort inflytande. Pyramiden (familjen) påverkas i varierande grad av externa faktorer; i första hand släkten, därefter andra betydelsefulla personer som kollegor, vänner och religiösa auktoriteter, och i minst utsträckning av det omgivande samhällets institutioner såsom stat och myndighet (sid 22). Pappan har den största makten i familjen och representerar den i yttre kontakter. Mamman fungerar som en förmedlare och en buffert mellan pappan och barnen. Äldsta sonen har en framträdande position och samtliga pojkar har större handlingsutrymme än flickorna, som återfinns i botten av strukturen och har en underordnad och utsatt roll. Pyramiden behöver inte säga något om de enskilda individernas värde, men den illustrerar maktfördelningen mellan dem. Patriarkala samhällen och kulturer återfinns över hela världen (sid 22). I detta system har män och kvinnor givna roller. Rollerna skiljer sig mycket åt. Kvinnan har ansvar för hemmet och barnen då de är små. Mannen tar över ansvaret för fostran då de blir äldre. Moderns uppgift är att vårda medan fadern uppfostrar. Vi-samhället I stället för den pyramidala strukturen kan man även tala om det kollektiva och individbaserade samhället, eller om vi-samhället och jag-samhället. Cinthio skriver i boken Hedersrelaterat våld och förtryck (Länsstyrelserna, 2007): I många delar av världen är familjen den minsta enheten i samhället. Individen står inte för sig själv, utan identifieras genom sin tillhörighet i familjen eller släkten (sid 22). Individen har ett ansvar för släktens välstånd, både materiellt och socialt, och får sitt stöd, beskydd och sin känsla av tillhörighet genom dem. Varje individ representerar gruppen utåt och alla beslut måste vara för det gemensamma bästa. Personliga önskningar och ambitioner får stå tillbaka. Gruppen behövs för att garantera individens överlevnad och trygghet. Denna garanti medför samtidigt en rad skyldigheter för individen, som att själv bidra till gruppens välstånd och att inrätta sig efter gruppens normsystem, oavsett om familjen är spridd över många länder. I Sverige talar vi om vikten av självförverkligande, personlig utveckling och våra individuella behov på ett helt annat sätt än i kollektiva kulturer. I Sverige börjar kärnfamiljen förlora sin centrala roll och individen är mycket självständig i förhållande till sin familj och släkt. För ett par generationer sedan var Sverige också ett kollektivt samhälle, men idag har det ersatts av olika funktioner/instanser. Skuld, heder och skam I samhällen där heder och skam är dominerande bedöms gärningarna utifrån det kollektivas intresse, gruppens bästa. Gärningarna värderas enligt huruvida de är hedervärda eller inte, snarare än om de är rätt eller fel. 9

10 Ibland skiljer man mellan skuld- och skamkulturer. I en skuldkultur har man ett personligt ansvar för sina handlingar, men inte för andras. I skamkulturen ligger den sociala kontrollen utanför individen, i gruppen. Man har ett ansvar inför andra och representerar dem utåt genom sina handlingar, vilka kan ge ära eller dra skam över dem som grupp (Länsstyrelserna, 2007) (Kvinnoforum, 2006). I familjer och grupper där hederstänkandet dominerar, så har vi upplevt att flickorna skall hjälpa till med hushållsarbetet samt ta hand om syskon. Flickorna förbereds på livet som gifta. Flickan har också ett stort ansvar för att hon skall vara oskuld fram till bröllopsnatten. Oskulden och hennes goda anseende är den vara som flickan har att bidra med till familjens välstånd och goda rykte. Om ovanstående ifrågasätts kan det drabba hela gruppen, eftersom skam- och hederstänkande gör att en persons dåliga rykte drabbar alla familjemedlemmarna. Cinthio ( Länsstyrelserna 2007) skriver vidare: Pojkarna tar ibland del i pappans angelägenheter, och kan fungera som hans ställföreträdare i relationen till flickorna genom att bevaka deras beteende och rykte (sid 25). Sexualiteten I alla samhällen är sexualiteten reglerad genom normer och tabun (script), om än i olika grad. Ofta utgör mäns sexualitet och heterosexuellas sexualitet normen. I samhällen med hederskultur finns det starka tabun kring för- och utomäktenskaplig sex, onani, homosexualitet etc. Både män och kvinnor kan utsättas för hedersvåld om de uppvisar en icke accepterad sexuell läggning. Pojkar har en relativt stor sexuell frihet innan äktenskapet, då synen på deras oskuld inte är lika påtaglig som för flickor. Det finns imamer som hävdar att mannen har stora sexuella behov, som är svåra eller omöjliga att kontrollera, vilket man måste respektera (Thunander 2007). Cinthio (2007) beskriver kvinnans sexualitet på följande sätt: Det kvinnliga idealet är kyskhet och sexuell passivitet utanför äktenskapets ramar. Det är kvinnans skyldighet att uppträda så att hon inte lockar till sig mäns uppmärksamhet och åtrå. Det är också hennes ansvar att inte försätta sig i en sexuellt riskabel situation (sid 26). Äktenskapet I samhällen där släkten, dess interna relationer och dess förbindelser med andra grupper spelar stor roll, har äktenskapet en viktig funktion och är kollektivets angelägenhet snarare än individens. Det är vanligt med kusin- och arrangerade äktenskap i mycket unga år. Enligt de muslimska och romska traditionerna tillhör den gifta kvinnan mannen, dvs. hon och framtida barn förs över till hans familj. Det är sedan den nya familjens uppgift att se till att hon är sexuellt och på annat sätt ärbar. 10

11 Vad gäller skilsmässan har Thunander i sin bok Barnbrudar (2007) skrivit följande: Enligt muslimsk sed kan ett par skilja sig när mannen uttalar ordet Talaq, jag skiljer dig från mig. Men liksom i svensk lagstiftning kan paret ges betänketid. Första steget till skilsmässa är när mannen uttalar ordet talaq framför kvinnan. Ingen annan är där, inga papper skrivs. Första gången han säger ordet går det att ta tillbaka och att fortsätta leva ihop som om ingenting har hänt. Andra gången likaså. Tredje gången sätter islam stopp, och orden går inte att återkalla. I några islamska tolkningar har också kvinnan möjlighet att begära skilsmässa, men inte i alla. Den bortgifta kvinna som vill leva ett eget liv när hon blir vuxen, kan inte skilja sig om mannen vägrar (sid 54). Oskulden I många kulturer är det viktigt att bruden blöder på bröllopsnatten, då blodet anses vara ett bevis på att hon är orörd och oskuld. Den morgongåva (Mahr) som enligt muslimsk tradition, skall utgå till flickan och hennes familj vid bröllopet, utbetalas normalt först efter bröllopsnatten, när kvinnan har bevisat att hon var oskuld. Mahr betalas av mannen och hans familj. En god far skall hålla reda på sin dotters oskuld (Thunander, 2007). En förlorad oskuld kan innebära katastrof för en familj eller släkt då en flickas dåliga rykte kan leda till att ingen av hennes systrar heller blir gifta. Problemet med en förlorad oskuld kan lösas på olika sätt i olika familjer. Flickan kan snabbt giftas bort med en mindre attraktiv partner, hon kan förskjutas ur gruppen eller i värsta fall mördas. På så sätt kan familjens heder återupprättas. VÅRA REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER Som tonåring är det alltid svårt att leva efter de krav och förväntningar som finns, och självklart blir det mer komplicerat när skola, kompisar och föräldrar står i motsatsförhållande till varandra. För vissa ungdomar som växer upp med flera kulturer skapas en konflikt mellan budskapen hemifrån och de budskap som samhället och skolan förmedlar. Skolan uppmuntrar bl a till självständighet, vilket är motsatsen till det förhållningssätt man har i ett vi-samhälle. Skolan och samhällets budskap kan stå i skarp kontrast till en strikt auktoritär uppfostran i hemmet, eller till de traditionella könsrollerna som ger pojkar och flickor helt olika framtidsmöjligheter (Länsstyrelserna 2007). Vi vet också att barn lär sig språk och nya normer snabbare än vuxna, vilket gör att de får ett försprång och eventuellt en maktposition gentemot föräldrarna, som inte behärskar det svenska språket och saknar kunskap om hur samhället fungerar. När familjepyramiden i den patriarkala strukturen vänds upp och ner genom de vuxnas känsla av kontrollförlust och bristande insyn i barnens verklighet, kan detta leda till frustration och konflikter (Länsstyrelserna 2007). 11

12 För många tonåringar kan det vara svårt att skapa ett personligt förhållningssätt till sin sexualitet. Skolan har ett stort ansvar i att ge eleverna kunskap och möjlighet till reflektion för att underlätta denna process. I de fall där skolans sexuella script inte stämmer överens med elevens kan tydliga krockar uppstå som inte leder till att skolan hjälper till att underlätta denna process. Ämnen som homosexualitet, sex innan äktenskap, rätten till att säga nej som kvinna till sin man är stora frågor där det ibland blir tydliga krockar. Cinthio (2007) beskriver detta på följande sätt i Hedersrelaterat våld och förtryck: I synnerhet för flickor kan det vara svårt att få ihop samhällets sexualiserade norm, som säger att man ska vara attraktiv och tillgänglig, med familjens norm, som kräver kyskhet och lydnad (s 34). Det är viktigt att påpeka att vi inte anser att det är skolans uppgift att förändra dessa elevers sexuella script utan snarare på olika sätt arbeta för att de olika scripten skall kunna mötas och påverka varandra till något nytt. Forsberg (2005) benämner detta som en kulturell skärningspunkt. Hon skriver i forskningsrapporten Ungdomar och Sexualitet: Ungdomarna utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnadsmönster i en samhällelig skärningspunkt mellan olika inflytanden. En skärningspunkt som blir till ett helt eget samhälleligt och kulturellt sammanhang. Deras liv, synsätt och kulturella tillhörighet styrs inte av någon traditionell svensk kultur inte heller av den kultur som präglat deras föräldrar. Genom de komplexa sammanhang de lever i, blir ungdomarna bärare av något helt nytt (s 44). Skolan har ett ansvar att ge dessa elever förutsättningarna till nyskapandet och på så sätt uppnå målet med skolans sex- och samlevnadsundervisning. Tyvärr kan vi se exempel då vi inte lyckas nå ända fram. Vi tar nedan upp en del exempel som beskriver detta problem: Alla forum där sex- och samlevnad idag tas upp som ämne i diskussioner eller i undervisningen sker i klass eller grupp, med undantag för de enskilda samtalen med personer ur elevhälsan. För många elever kan detta bli ett problem när sexualiteten är förknippat med tabu, skam och skuld. Av den anledningen förekommer det att elever inte vågar ställa sina frågor inför andra elever, i rädsla för vad andra ska tro. Att ha diskussionen tillsammans med elever av motsatt kön kan för vissa elever upplevas svårt då det finns en rädsla för att detta ska komma fram till familjen. Att inte våga ställa sina frågor ger inte våra elever möjlighet till att få den kunskap de är i behov av. Den litteratur som används i undervisningen kan för många av våra elever vara svår att identifiera sig med. I Gleerups Biologibok beskrivs förälskelser och flirtande, på ett sätt som inte känns igen av våra elever. Texten kan för vissa av våra elever få stora konsekvenser. Som exempel tar vi kapitlet om kvinnans könsorgan i boken Gleerups Biologi (Henriksson 2003) där de beskriver mödomshinnan på följande sätt: 12

13 Hos de flesta unga flickor är slidöppningen delvis täckt av ett tunt hudveck som kallas mödomshinna. Den brukar gå sönder vid första samlaget och kan då orsaka en blödning (s 288). För de elever som lever i en kultur där oskulden är av central betydelsen, finns det en risk att endast orden - täckt, sönder och blödning stannar kvar i minnet. Att endast cirka 30 procent (Arbabi & Fristorp, 2002) av alla blöder vid första samlaget finns inget skrivet om och vi har riskerat att befästa okunskapen om mödomshinnans varande för de tjejer som redan innan oroar sig för deras oskulder. Elever uttrycker ofta önskan om att få prata om kärlek och känslor. Vi tror att detta är ett sätt för eleverna att uttrycka sitt behov av att samtala under processen att forma sin sexuella script. Biologi undervisningen ger inte utrymme för denna process. Inom ramen för skolornas SåSant arbete och Ungdomssamtalarnas möte med elever kan detta behov delvis tillgodoses. Vi får dock inte glömma bort att dessa möjligheter åter ges i grupp. Skolan är mycket angelägen om att våra elever skall få så bra och korrekt utbildning och information om sex och samlevnad som möjligt. Därför är det viktigt med studiebesöket på ungdomsmottagning, då detta är ett bra komplement till den traditionella sex- och samlevnadsundervisningen. Tyvärr väljer många elever att avstå från att följa med, då de vet att deras föräldrar ej skulle uppskatta det. Eleverna som ej följer med uppger oftast som anledning att föräldrarna ser studiebesöket som en uppmaning till att ha sex, och inte som en möjlighet till information och utbildning. Därför får eller väljer vissa elever bort möjligheten att följa med. Eleverna går miste om kunskaper samt en kontakt med Ungdomsmottagningarna, en verksamhet som de kan söka sig till vid behov. Vi märker att skolans undervisning förutsätter vissa förkunskaper. Informationen som förmedlas via hemmet bygger ofta på familjens kunskaper som är hämtade ur deras tradition och kultur. Kunskapen är inte alltid baserad på fakta, såsom den västerländska informationen oftast är. Som exempel kan ges tron på att det finns olika typer av blod; blod i venerna, menstruationsblod och blod från mödomshinnan. En sådan feluppfattning kan t ex resultera i att eleven har svårt att ta till sig det faktum att alla inte blöder vid första samlaget. Det är vanligt att eleverna kontaktar kuratorerna då de behöver eller önskar ytterligare stöd eller hjälp vid frågor rörande sex- och samlevnad. Eleverna litar på kuratorernas professionalitet och sekretess. Eleverna vet att kuratorerna kan remittera till andra myndigheter eller instanser vid behov. Alla eleverna vågar dock inte söka upp kuratorerna. Vissa elever är ej heller mogna till att ta steget fullt ut och börja fundera över sin script tillsammans med sin kurator. När det gäller skolhälsovårdens hälsosamtal i årskurs 7, tar man inte rutinmässigt upp ämnet sex- och samlevnad. I de samtal ämnet berörs, får det lite utrymme då flera områden skall diskuteras inom ramen för hälsosamtalet. 13

14 Elever kan själva ta kontakt med skolsköterskorna vid frågor om sex- och samlevnad. Eleverna vågar dock inte alltid söka upp skolsköterskorna, då de är medvetna om skolsköterskornas skyldighet att föra journaler. PROJEKTET LIVSSAMTAL Sedan vårterminen 2006 bedriver våra två skolor projektet Livssamtal. Projektet har som mål att komplettera den ordinarie sex- och samlevnadsundervisningen, samt vara ett komplement till elevhälsoteamet 5. Bakgrunden till projektet var att vi upplevde att flertalet av våra elever inte hade tillräckliga grundkunskaper i ämnet och att kunskapsnivån var relativt låg. Vi upplevde att det fanns ett stort behov av enskilda samtal, individuell upplysning och rådgivning samt mer ingående utbildning om kroppens anatomi mm. Vi hade förstått att många elever inte kunde samtala med sina föräldrar, syskon eller andra vuxna om kärlek, sex och samlevnad mm. Eleverna beskrev det som tabu. Vi började förstå att flertalet elever därför hämtade sin information från internet och porrfilmer. Vi träffade också elever som berättade att de hade talat med sina föräldrar om ämnet, och att de därefter kände sig ännu mer förvirrade, då skolans information inte varit den samma som föräldrarnas. Många frågor rörde sig inom det hedersrelaterade området såsom oskulden/mödomshinnan, att blöda på bröllopsnatten, homosexualitet mm. Frågor som man inte ställer till sin lärare under en helklassundervisning i biologi. Målet för projektet Livssamtal är att den sexuella hälsan bland unga i Rosengård skall ligga på motsvarande nivå, som unga i resten av landet och att ett ökat antal ungdomar i målgruppen skall ha erhållit adekvat rådgivning/utbildning. Projektet vänder sig i första hand till eleverna i åk. 8. Detta då vi har märkt att det just är i denna årskurs som som behovet av att få ställa sina frågor är som störst. Frågorna handlar om sexualitet, bortgifte, mödomshinnan mm. Inledningsvis får eleverna i helklass svara på en enkät för att undersöka elevernas eventuella kunskapsluckor (se bilaga 1). Därefter får killarna respektive tjejerna i grupp en grundläggande information om kroppen. Detta följs därefter upp med ett enskilt samtal för samtliga elever under höstterminen. Ämnen som tas upp i det enskilda samtalet är mödomshinnan, oskulden, första gången, preventivmedel, onani, drömmar mm. Eleven har själv möjlighet att styra in samtalet på det som är aktuellt för eleven själv. Samtalet förmedlar kunskaper, men det ska framförallt ge eleven möjlighet till reflektion över sin egen situation och sexualitet. Samtalens längd varierar men varar normalt 1 timme. Under vårterminen erbjuds eleverna ett uppföljande samtal, om det är något de har funderat på sedan senast samtalet. Under samtalet finns möjligheten att utgå ifrån olika dilemman, och därefter diskutera olika lösningar. Exempel på dilemman man arbetar med är: Vad gör du om din bästa kompis berättar att han är homosexuell? 5 Elevhälsoteamet består av; skolledare, kurator, skolsköterska, skolpsykolog, skolläkare och ev studieoch yrkesvägledaren. 14

15 Vad gör du när du blir kär i en någon som dina föräldrar inte godkänner? Vad gör du när din far ber dig hålla koll på din syster? Vid läsårets slut får de återigen svara på samma enkät som ligger till grund för projektets utvärdering där vi ställer oss frågor som har kunskaperna förändrats, vad behöver vi förtydliga, vad önskar eleverna mer av etc. Projektet har även utvärderats efter ett år med hjälp av djupintervjuer av elever. Projektet har på olika sätt kontakt med Ungdomssamtalarna, KK-Umas, Ungdomsmottagningarna samt MvC Rosengård. Projektet är baserat på stöd, råd, information och samtal, varför vi hjälper elever till ovanstående instanser då behov finns av preventivmedel, gynundersökningar, kontroller, aborter mm. Projektet är också en del av skolornas SåSant undervisning. Vi har sett att projektet Livssamtal är ett bra komplement till den ordinarie sex och samlevnadsundervisningen. I de djupintervjuer vi nämnt tidigare, har bl a framkommit att det främst är det obligatoriska individuella samtalet som är mest uppskattat av eleverna. Vi tror att detta beror på att Livssamtal ger möjlighet till dialog och efter följande reflektion. Poängen med att samtalen är obligatoriska är att ingen elev ska känna sig utpekad eller att rykten ska skapas. Samtalen ska ses som vilken annan lektion som helst. Skolorna har getts möjlighet att anställa projektledare med god insikt, kompetens och erfarenhet av olika sexuella script. Detta anser vi vara av stor vikt för att projektledarna ska vara trygga i sin roll och känna sig bekväm med att prata om dessa frågor. Risken finns annars att de i samtalet pratar runt frågorna genom att generalisera, istället för att vara detaljerad och på så sätt prata om frågorna. Inom projektet finns det en stor förståelse och ödmjukhet mot det svåra som många av våra elever går igenom då de befinner sig mellan olika kulturer, när det gäller deras sexualitet. För de elever som lever mellan olika kulturer kan Livssamtal vara det stöd som krävs vid skapande av den egna sexualiteten. 15

16 REFERENSLITTERATUR Arbabi, Farnez & Fristorp, Lotta (2002) Överlevnads handbok för flickor om frihet och heder Folkhälsoenheten, Malmö Stad (2006) Modellskolor i Malmö Henriksson, Anders (2002) Gleerups Biologi Kvinnoforum (2006) Hedervärt att arbeta med ungdomar om heder Länsstyrelserna (2007) Hedersrelaterat våld och förtryck Löfgren-Mårtensson, Lotta (2005) Får jag lov? Statens Folkhälsoinstitut (2005) Ungdomar och sexualitet. En forskningsöversikt s Thunander, Tina (2007) Barnbrudar Myndigheten för skolutveckling (2005) Hela livet 50 år med sex- och Samlevnadsundervisning Rosengård Stadsdelsförvaltning (2007) Fakta om Rosengård LITTERATURTIPS Amara, Fadela (2005) Varken Hora eller kuvad Centerwall, Erik (2003) Sexualiteter Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2005) Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer - teori och praktik BILAGA Projektet Livssamtals enkät till eleverna i årskurs 8. Framtagen av Gabriella Olofsson och Hanna Cinthio. 16

17 Bilaga 1 1. Hur vet du att du är förälskad? 2. Var bildas könshormoner hos pojkar? I ollonet I hjärnan I testiklarna 3. Var bildas könshormoner hos flickor? I äggstockarna I levern I livmodern 4. Vad är menstruation? Blod från urinblåsan Slemhinna från livmodern och ett upplöst/utstött ägg Blod från magen 5. Ungefär hur många ml är en menstruation? Ett stort glas mjölk Ett halvt mjölkpaket En äggkopp 6. Ungefär hur mycket sperma kommer ½-1tesked det vid en utlösning? 1-2 matskedar ½ kaffekopp 7. Vilket är de första tecknen Brösten växer, de får könshår på pubertet hos tjejerna? och menstruation Tjejer får mörkare bröstvårtor Tjejer får finnar 8. Vilket är de första tecknen Killar får finnar på pubertet hos killar? Adamsäpplet växer till tredubbel storlek Killarna hamnar i målbrottet 17

18 9. Är omskärning av flickor lagligt i Sverige? Ja Nej 10. Är omskärning av pojkar lagligt i Sverige? Ja Nej 11. Varför är testiklarna ömma? Därför att de växer Därför att de innehåller sädesceller Därför att de är fulla av sten 12. Vad är mödomshinnan? En mjuk kant kring slidöppningen Ett lock som spräcks när man har sitt första samlag 13. Hur många blöder första gången Alla man har samlag? Endast några få Ingen 14. Vem kan se om man är oskuld? Pojkvännen/flickvännen Ingen Doktorn Någon annan vem Varför skiftar humöret i puberteten? Därför att ens mamma och pappa är gamla Därför att hormonerna påverkar humöret Därför att det händer så mycket i kroppen under denna tid i livet 18

19 16. Vilket preventivmedel skyddar både Pessar mot graviditet och könssjukdom? Kondom P-piller 17. Var får man tag på kondomer? 18. Vilka preventivmedel känner du till? 19. Var / vem kan du gå och fråga om du undrar något om sex o kroppens utveckling? 20. Vid vilken ålder får man gifta sig i Sverige? 21. Får man i Sverige leva ihop som gifta, Ja man och man eller kvinna och kvinna? Nej 22. Hur blir man med barn? Genom att penisen förs in i slidan Genom analsex Genom munsex 23. Hur kan man bli smittad av en Genom att ha sex med könssjukdom? många, men med kondom Genom att ha sex med en utan kondom Genom att man kysser någon 19

20 24. Vem bestämmer om man skall göra Tjejen abort eller inte ( innan vecka 18)? Tjejen och killen tillsammans Ens föräldrar Någon annan Vem? Vad är onani? Något farligt Något skönt Något man inte får göra förrän man är 15 år 26. Vad tror du händer första gången man har sex? 27. När tycker du man kan ha sex När man själv tycker första gången? När man är 15 år När man gifter sig Annat tillfälle som vad... 20