LÄRARMATERIAL. TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen Musical!

Transkript

1 LÄRARMATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen Musical

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM FÖRESTÄLLNINGEN 3 FÖRE FÖRESTÄLLNINGEN 3 EFTER FÖRESTÄLLNINGEN 4 Att prata om en scenkonstupplevelse 4 FÖRDJUPNING Familjen Får man vara den man är? Sexuell identitet Fördomar Värderingsövningar LÄS VIDARE

3 OM FÖRESTÄLLNINGEN Föreställningen Musical är ett underhållande, musikaliskt och skruvat familjedrama om att våga stå upp för sig själv. Vi möter en familj - pappa, mamma och ett syskonpar i tonåren. Familjen lever det perfekta livet. De äter sunt, motionerar regelbundet, och möter livet lika frejdigt rakryggat i alla situationer. Och de sjunger kända, populära låtar från då och nu som hjälper dem att manifestera sin egen lycka. Tills en dag utbytesstudenten Nat kliver in genom dörren. Allt vänds över ända och kanske är det inte så perfekt trots allt I föreställningen väcks frågor som bjuder in till diskussioner kring begrepp som familjen, lycka, framgång, normalitet, tolerans, fördomar m.m. I det här materialet ger vi några förslag på hur och vad ni kan prata om efter föreställningen. Musical spelas både för högstadiet och gymnasiet och du som lärare får avgöra vad din klass är mogen att prata om och reflektera kring. Ur Lgr11: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Läraren ska.. klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet samt öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem FÖRE FÖRESTÄLLNINGEN För elevernas upplevelse av teaterföreställningen är det bra om de är lite förberedda på vad de skall vara med om. Det räcker att du berättar vad pjäsen heter, att det är Byteatern ni ska se och vad pjäsen i korta drag handlar om. Om du själv tycker att dina elever behöver vara mer förberedda kan du titta längre bak i det här materialet och välja några övningar eller ta upp något ämne till diskussion i klassen innan ni går och ser föreställningen. 3

4 EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Att prata om en scenkonstupplevelse I teaterns värld kan vi spegla oss och reflektera över omvärlden. Vi kan lära känna oss själva lite till och förstå att det finns fler som tänker och känner och har det som jag. Teaterföreställningen kan vara en utgångspunkt för diskussioner som känns viktiga och man kan ta avstamp i rollkaraktärer eller situationer om ämnet är känsligt. När vi pratar om en scenkonstupplevelse delar vi med oss av våra upplevelser och kan se nya saker i föreställningen genom andras ögon och tolkningar. Det här är ett förslag på en enkel samtalsmodell som inte kräver några förkunskaper hos samtalsledaren. Den vanligaste frågan när man ska be en grupp prata om en scenkonstupplevelse är Vad tyckte ni? Detta leder ofta till ett kortfattat tyckande så som bra, dåligt eller jag fattade inte vad det handlade om, långtråkigt osv. Därmed har man lagt locket på för en vidare och fördjupad diskussion om föreställningen, utan värderingar. Om vi utgår från att scenkonst är en mängd tecken presenterade som en helhet från scenen och att vi i publiken tolkar dessa tecken, kan vi istället föra ett samtal där vi först beskriver, sedan tolkar och avslutningsvis reflekterar kring de ämnen som kommit upp i de två första stegen. Hur gör man Läraren ber deltagarna fundera över föreställningen enskilt i ett par minuter. Därefter gör man en minnesrunda där var och en får berätta om vad de minns bäst från föreställningen. De svar man får tar man som samtalsledare vara på genom att dela upp det: Vad var det som hände? (Ex. Nat åt upp akvariefisken ) Hur tolkar vi det? (Ex. Nat ville rädda fiskarna från att plågas ) Reflektera kring det som kommer upp (Ex. Var det sant? Hurdan var Nat som person? Vad trodde familjen om det som hände? ) Som samtalsledare... utvecklar man och kopplar ihop deltagarnas beskrivningar och tolkningar genom följdfrågor så att ni tillsammans hittar mönster... har man rollen att bejaka de svar som kommer... påminner man om att inte vara värderande... stötta man eleverna i att vara övertolkande... stämmer man av med övriga i gruppen om de håller med om någons tolkning eller om det finns fler tolkningar av samma tecken... 4

5 FÖRDJUPNING Föreställningen innehåller scener som kommer att väcka frågor och tankar hos eleverna. Här ger vi förslag på några centrala motiv som inbjuder till ytterligare fördjupning. Notera att det endast är förslag på övningar. Välj vilken/vilka övningar som passar din klass bäst. Familjen Musical handlar om en ung flickas uppvaknande och frigörelse från familjemönster som inte tillåter henne att vara den hon vill vara. Det väcker frågor kring hur familjen påverkar oss. Låt eleverna reflektera kring sin egen familj tillsammans med en eller flera kompisar. De kan berätta om sin familj för en kompis. Alla som ingår i deras hushåll, människor och djur. En familj kan se ut på så många olika sätt. Vad är en kärnfamilj? Vad är en normal familj? Vad är ett bonusbarn, plastpappa, särbo? Hitta fler ord som beskriver hur en familj kan se ut. I Musical flyttar en utbytesstudent in till familjen och mycket förändras. Låt eleverna tänka sig in i experimentet att de skulle flytta in i kompisens familj, eller att deras två familjer skulle slås ihop. Vad skulle förändras då? Lones familj målas upp som en perfekt familj. Man sjunger och spelar kort, man engagerar sig i fotbollslaget, man har mycket gemensamt. Alla i familjen förväntas ställa upp. Låt eleverna fundera över vad som är viktigt när man är en familj. Att man är vänner? Att man åker på semester tillsammans? Att man har varandra när man behöver stöd och hjälp? Att man kan vara den man är? Kan man berätta allt för sin familj? BILD 5

6 När Lone plötsligt inte längre vill ställa upp på familjens normer försöker familjen få Lone att underkasta sig genom övertalning, trakasserier och slutligen våld. Låt eleverna diskutera Har föräldrarna rätt att tvinga Lone att göra och vara som de vill? Vad är värst, fysiskt eller psykiskt våld? Finns det utvägar? Vart kan man vända sig om man behöver hjälp? Låt eleverna ta reda på mer Idag är det förbjudet att aga barn, misshandla sin hustru, kvinnor får ärva och bestämma vem de ska gifta sig med, enkönade äktenskap är tillåtet i Sverige. Men så har det inte alltid varit. Hur har samhällets normer och lagar kring familjen förändrats de senaste 100 åren? Hur vanligt är det med våld inom familjen? Vilka länder tillåter enkönade äktenskap? BILD 6

7 Som ung har man rätt att... Tycka och tänka som man vill. Bli behandlad med respekt. Få tid till fritid och vila. Gå med i eller ur vilken förening man vill. Tillhöra vilken religion man vill, eller slippa tillhöra en religion om man inte vill tillhöra någon. Ha ett privat liv, ingen får till exempel läsa ens meddelanden utan tillåtelse. Bestämma över pengar man själv har tjänat, det gäller från att man är 16 år. Träffa båda sina föräldrar regelbundet, om det inte är dåligt för en på något sätt. Gå i skolan. Onanera eller ha sex på annat sätt om man vill. Man får också vara kär i vem man vill och kan ha vilken könsidentitet man vill. Föräldrar har rätt att... Se till att man går i skolan tills man har gått ut nian. De är till och med skyldiga att se till att man gör det. Hindra en från att göra sånt som kan vara skadligt, som att dricka alkohol eller att röka och snusa innan man har fyllt 18 år. Lära en att ta ansvar för sig själv och andra. Det kan till exempel handla om att man ska städa sitt rum, plocka undan efter sig och respektera andras åsikter. Bestämma var man ska bo vid en skilsmässa, men de ska fråga vad man själv vill. Veta hur det går för en i skolan till och med att man fyller 18 år. Se till att man går och lägger sig i lagom tid för att man ska orka med skolan eller annat man ska göra dagen efter. Källa: 7

8 Får man vara den man är? Lone ställer upp på vad familjen vill att hon ska göra, men när hon själv vill något annat ställer inte familjen upp på henne. Det blir svårt för Lone att stå upp för sig själv. Vi formas av vår miljö och vi har med oss ett biologiskt arv, våra gener. Våra föräldrar och deras föräldrar, syskon, kompisar och förebilder, idoler, kändisar i samhället bidrar till att vi blir den vi blir. Ändå tycker vi att just jag är jag. Låt eleverna fundera över Vad är det unika med mig? Vad gör just mig till den person som jag känner är jag? Vad är min kärna? Är jag samma person idag som igår? Eller när jag var nyfödd? Vad består min personlighet av? Det yttre eller det inre, som ständigt förändras. Vi utgår från en enkel modell och delar in en människas personlighet i fyra delar. Låt eleverna fundera över sig själva insatta i denna modell: Självuppfattning - Vem är jag? Självkänsla - Vad är jag värd? Självförtroende - Vad är jag bra på? Mitt sociala jag - Vem är jag i gruppen familjen, klassen, på fritiden? Kan man göra något åt en dålig självkänsla? Låt eleverna enskilt besvara frågorna på vykorten ni fick i samband med föreställningen. Lägg i ett kuvert och förvara på en säker plats. Om något år eller halvår kan du som lärare dela ut vykorten och låta eleverna få se om de skulle vilja ändra något i svaren. Jag är unik för att jag Jag skulle vilja bli bättre på att. Jag skulle aldrig våga... Jag skulle säga ifrån om. Om jag bara vågade skulle jag få en bättre självkänsla. 8

9 Sexuell identitet För dig som är lärare och som vill hitta metoder att kunna ta upp sexuell identitet och könsidentitet i din undervisning så vill vi tipsa om RFSL Stockholms metodmaterial KOM- PASSEN. Metoden bygger på filmklipp och samtal som tar upp vilka konsekvenser det får att vara normbrytare i ett samhälle som domineras av hetero- och tvåkönsnormativitet. En del av deras material kan ligga till grund för diskussioner i klassrummet. Även metodmaterialet Transit som ger inblick i unga transpersoner livsvillkor - kan användas som samtalsunderlag och i gruppdiskussioner. Materialet kan beställas på RFSL Stockholms hemsida Där finns fler tips och länkar som man kan följa om man behöver prata eller ta reda på mer, både för dig som lärare och för de unga. Forum för levande historia har också en sida på nätet och tips på material kring de här frågorna. (Se länkar och litteratur på sista sidan) 9

10 Fördomar I Musical möter familjen Nat som står för andra värderingar än familjen. När Lone och Nat blir kära i varandra blir familjen chockad och försöker tvinga Lone att bryta med Nat. Det främmande som plötsligt möter oss i vardagen kan förefalla skrämmande. Om det bryter mot våra normer och värderingar som vi skapat för att skydda oss från allt det som är farligt utanför vår egen värld, gör vi allt för att hålla det ifrån oss. Vi gör allt för att skapa ett vi och ett dom. För att visa skillnaderna mellan oss och de andra är det lätt att ta till stereotyper, förutfattade meningar, för att beskriva hur de andra är. Exempel på stereotypa beskrivningar kan vara "homosexuella män gillar schlager" eller "fransmännen äter sniglar". När det finns en värdering i stereotypen handlar det om en fördom. Fördomar mot olika grupper leder till intolerans i samhället. Här är en förklaring av ordet intolerans: Att vara intolerant är att inte respektera och acceptera mänskliga olikheter. Att ha och kanske uttrycka negativa uppfattningar om människor som till exempel har en annan etnisk tillhörighet, en annan religion eller en annan sexuell läggning än man själv. (Källa: Forum för levande historia) Låt eleverna diskutera: Varifrån kommer våra fördomar? Är det en fördom även om värderingen kan tolkas positivt? Behandlas alla människor som om de var lika mycket värda i Sverige? Kan man ha fördomar utan att veta om det? Hur många fördomar har jag? Hur känner man igen en fördom? Är det bra att alla får uttrycka sina åsikter så att fördomar kommer upp till ytan, eller ska negativa åsikter om t.ex. invandrare, homosexuella, muslimer inte få spridas? Värderingsövningar För att få igång en diskussion i klassen är värderingsövningar en effektiv och rolig metod. Deltagarna får möjlighet att tänka efter och ta ställning, träna sig i att uttrycka åsikter, motivera sina ståndpunkter, träna sig i att lyssna på andra, reflektera och bearbeta attityder. Eftersom värderingsövningar tar upp frågor som inte har några givna svar är det viktigt att skapa ett så öppet och tillåtande forum som möjligt. Några regler gäller: Alla har rätt att inte delta i en övning Ingen får uttrycka sig negativt om det någon annan säger, man argumenterar för sin sak snarare än mot någon annans. Deltagarna ska ta ställning här och nu, utan längre eftertanke. Man har dock alltid rätt ändra sig under övningens gång eller efteråt. Ledaren förhåller sig neutral och tar inte själv ställning till påståendena. Skapa gärna egna påståenden, men tänk på att inte göra negationer. De ska vara lätta att förstå och ta ställning till. 10

11 Heta stolen Alla deltagare sitter på stolar i en ring. I ringen finns en tom extrastol. Ledaren säger ett påstående. Om deltagarna håller med byter de stol, om de inte håller med sitter de kvar. Om man inte kan bestämma sig, eller har ett annat svarsalternativ, sitter man kvar och lägger armarna i kors. Efteråt ber man några berätta hur de tänkte, både de som sitter kvar, har bytt stol eller lagt armarna i kors. Förslag på påståenden: Föräldrarna ska bestämma mest i familjen Familjen är viktigare än vännerna Om man blir kär spelar det ingen roll vilket kön personen har Ibland måste man göra saker man inte vill Ibland är det nödvändigt med våld Det är lättare för en tjej att komma ut som homosexuell Man kan vara avundsjuk på ett syskon Vuxna är ofta osäkra 4 hörn Samla alla i mitten av rummet. Ledaren ställer en fråga. Deltagarna får 4 alternativ att ta ställning till, varav ett alltid är ett öppet alternativ, om de har ett eget förslag. Varje hörn i rummet motsvarar ett svars alternativ. Låt några från varje hörn motivera varför de ställt sig där. Exempel: Vad är viktigast i ditt liv? Att ha en bra relation med min familj Att vara trygg och säker i mig själv Att ha vänner som stöttar mig Öppet hörn Diskutera efteråt. Graderat ställningstagande Ledaren lägger ut lappar på golvet med siffrorna 1-6. Ledaren frågar ex: Det är svårt att stå upp för sig själv, den man är och det man tycker. Deltagarna uppmanas att ställa sig på den lapp som bäst motsvarar deras åsikt i frågan. Siffran 1 motsvarar inte alls svårt och siffran 6 det är väldigt svårt Be några berätta varför de ställt sig där de ställt sig. Diskutera efteråt. 11

12 LÄS VIDARE Litteraturtips: Föra tanken vidare - en bok om reflektionens betydelse för lärande och utveckling av Ulla Wiklund, Lärarförbundets förlag Självklart Inte? En filosofibok av Liza Haglund och Anders J Persson, Rabén och Sjögren Att slippa tänka själv, Filosofiska samtal som undersökande gemenskaper i skolan av Isak Benyamine, Liza Haglund, Anders J Person, Gidlunds förlag Einsteins fru en rolig normkritisk seriebok av Liv Strömqvist, Galago Att öppna nya världar ett häfte med tips om att gå på teater med barn o unga av Karin Hellander. Finns att ladda hem gratis på Riksteaterns hemsida(se nedan) Du har huvudrollen i ditt liv om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring av Katrin Byréus, Liber Filmtips: Fucking Åmål Elin, 14 år, är en av de tuffaste och mest utmanande tjejerna på högstadiet i Åmål. Hon är impulsiv, rastlös och söker spänning i livet. En kväll möter Elin skolans särling, 16-åriga Agnes, som ryktas vara lesbisk. Under en nattlig promenad finner Elin och Agnes varandra i ett samtal där de bekräftar varandras längtan efter ett annat liv. De blir allt mer förtroliga - och kvällen slutar med att de kysser varandra. En öm kärlekshistoria skildrad i drastiska men lätt igenkännbara vardagssituationer. För åk 6-8. Little Miss Sunshine En svart komedi som i roadmoviens form berättar historien om en amerikansk medelklassfamiljs omtumlande resa till en skönhetstävling för barn. En frisk satir över den moderna människans fåfänga strävan efter skönhet och framgång. För åk 6-9. Lore Lore är berättelsen om en femtonårig flicka som med sina småsyskon lämnas vind för våg av sina nazistiska föräldrar i ett kaotiskt Tyskland efter krigsslutet i maj En film om medmänsklighet, om skuld och om det närmast omänskligt svåra i att ompröva åsikter man vuxit upp med och tagit för absoluta sanningar. Från åk 9/gymnasiet. Länktips: Lycka till och på återseende önskar vi från Byteatern Kalmar Länsteater Kontakta oss gärna om ni har frågor om föreställningen eller lärarmaterialet. Nina Olsson nina@byteatern.se Anna-Greta Larsson ag@byteatern.se Alla bilder i materialet är tagna av Peder Nabo. 12