Att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja

Transkript

1 Att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja om regeringens handlingsplan

2 FOTO: PAWEL FLATO Barn har rätt att få vara barn! Den friheten får aldrig begränsas med hänvisning till kultur eller religion. De mänskliga rättigheterna skyddar enskilda personer, inte grupper. Varje person har rätt att själv bestämma över sin framtid och om hon eller han ska gifta sig och med vem. Enligt Ungdomsstyrelsen finns idag minst unga som upplever att föräldrar, religion och kultur sätter gränser för vem de kan gifta sig med. Barn får enligt svensk lag inte köpa alkohol och cigaretter, rösta eller gifta sig. Ändå så finns det barn som blir bortgifta och tvingas leva vuxenliv med en make de själva inte valt. Att sätta stopp för detta har högsta prioritet för mig. Nyamko Sabuni, Jämställdhetsminister VILL DU VETA MER? Gå in på och läs om vårt arbete. Texten i publikationen baseras på skrivelsen 2009/10:229 Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Artikelnummer U Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå Omslagsfoto: PhotoAlto / Johnér Tryck: Davidsons, Växjö 2011

3 INNEHÅLL 4 FÖR RÄTTEN ATT VÄLJA Många unga människor i vårt samhälle är oroliga för att de inte själva ska få välja sin partner eller vem de ska gifta sig med. Regeringen har därför tagit beslut om en handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Tre frågor: Gerhard Holmgren på Ungdomsstyrelsen 8 LAGSTIFTNING Skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap utreds Äktenskap i svensk rätt och internationella överenskommelser 12 FÖREBYGGANDE ARBETE Det handlar om kärlek en nationell modell för samverkan Tre frågor: Muna Dahl om samhällsorientering för nyanlända 18 STÖD OCH SKYDD TILL UTSATTA Vägledning ska ge unga rätt till skydd och stöd Tre frågor: Anna Eklund, UMO 23 SAMTLIGA ÅTGÄRDER I REGERINGENS HANDLINGSPLAN

4 För rätten att välja I Sverige får inte äktenskap ingås mot någons vilja. Ändå är många unga människor i vårt samhälle oroliga för att de inte själva ska få välja sin partner eller vem de ska gifta sig med. Regeringen har därför tagit beslut om en handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. DE SENASTE ÅREN har flera studier visat att det finns unga i Sverige som är oroliga över att inte själva få välja vem de ska gifta sig med. Av Ungdomsstyrelsens rapport Gift mot sin vilja framgår att 5 procent, vilket motsvarar cirka personer, upplever att föräldrar, religion eller kultur sätter gränser för dem i valet av äktenskapspartner. Det kan handla om att inte få välja partner själv, att få välja partner men att föräldrarna måste godkänna honom eller henne eller att inte få gifta sig med någon som inte tillhör samma kultur eller religion som familjen. Enligt olika enkätstudier finns det ett samband mellan att unga utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och att de riskerar att bli och blir gifta mot sin vilja. Flickor som svarar att de inte själva får välja vem de ska gifta sig med är mer begränsade än andra i valet av fritidsaktiviteter och utbildning. Det är också vanligare att flickor och pojkar som är oroliga för att inte själva få välja sin partner uppger att de har blivit utsatta för hot, våld och kränkningar av närstående. Även homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan drabbas. Socialstyrelsens rapport Frihet och familj från 2007 visar att den vanligaste bakomliggande orsaken till att unga omhändertas och placeras i skyddat boende på grund av hedersrelaterat våld och förtryck, var att de inte själva fick välja livspartner och att de kände sig allvarligt hotade om de inte följde familjens krav. Mer kunskap behövs Unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och som riskerar att bli eller som blivit gifta mot sin vilja, uppmärksam- ENKÄTSTUDIER Frågor om ungas oro för att själva inte få välja vem de ska ingå äktenskap med har ställts i tre olika enkätstudier Frihet och ansvar om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma över sina liv. Socialstyrelsen En nationell enkätundersökning besvarades av ca elever i gymnasieskolans årskurs 2. I undersökningen angav 5 procent av flickorna och 3 procent av pojkarna att de var oroliga för att någon förälder eller annan vuxen skulle bestämma vem de skulle gifta sig eller leva tillsammans med. Oskuld och heder en undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad omfattning och karaktär. Stockholms universitet En undersökning som riktade sig till ca elever i grundskolans årskurs 9 i Stockholms stad visade att 13 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna upplevde att de förväntades följa föräldrarnas vilja i valet av partner som de kunde ingå äktenskap med. Gift mot sin vilja. Ungdomsstyrelsen En nationell enkätundersökning riktad till personer mellan 16 och 25 år visade att 5 procent upplever att föräldrar, religion eller kultur satte gränser för dem i valet av äktenskapspartner; 6,6 procent av kvinnorna och 3,8 procent av männen. Det motsvarar cirka individer i den åldersgruppen, varav cirka 1 procent (8 500) var oroliga över att inte få välja vem de ska gifta sig med. FOTO: DANIEL HÖGBERG / FOLIO 4

5 mas oftast inte förrän de tar kontakt med en myndighet och själva söker hjälp. Det gör att de på många sätt är en osynlig grupp i samhället. Det saknas i dag statistik över hur många unga i Sverige som har blivit gifta mot sin vilja. För att få mer kunskap har Migrationsverket och Skatteverket fått i uppdrag att bland annat föra statistik över tvångsäktenskap, barnäktenskap och utländska äktenskap som ingås genom ombud (så kallade fullmaktsäktenskap). Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen uppdraget att kartlägga aktörer inom kommunala verksamheter, trossamfund och ideella organisationer som idag arbetar med, eller i framtiden skulle kunna arbeta med, att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. En särskild utredare ska dessutom ta fram mer kunskap om tvångsäktenskap och barnäktenskap och föreslå åtgärder för hur sådana äktenskap ska motverkas. Utredaren ska se över nationell och internationell lagstiftning och föreslå vilka eventuella lagändringar som behövs för att ytterligare stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. 5

6 1 1 Rätt till stöd och skydd Barn och unga som utsätts för påtryckningar, hot eller våld för att ingå äktenskap eller som upplever annat hedersrelaterat förtryck, har rätt till skydd och stöd och måste enkelt kunna ta reda på var de kan få det. Ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter måste bli tydligare så att de utsatta får rätt hjälp i tid. Handläggare på myndigheter och i kommuner måste också ha tillräcklig kunskap och rutiner för att kunna hjälpa unga som är oroliga för att bli gifta mot sin vilja. Regeringen har gett myndigheter i uppdrag att förbättra insatserna för de utsatta. Socialstyrelsen ska bland annat se över socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser och arbete med offer för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barn och unga som blir gifta mot sin vilja. Länsstyrelsen i Östergötlands län har uppdraget att ta fram en vägledning för stöd och rehabilitering av unga som har placerats i skyddat boende, familjehem eller annan institution på grund av att de riskerar att bli gifta mot sin vilja eller redan har blivit det. Förebyggande arbete Personal som möter barn och unga måste ha kunskap om hur de kan arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck och med unga som riskerar att bli gifta mot sin vilja, och även samverka med andra aktörer. Det måste också finnas lättillgänglig information och möjlighet till dialog om sex och samlevnad, jämställdhet och mänskliga rättigheter för unga och för föräldrar. Regeringen har bland annat gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att ta fram och sprida information om att äktenskap inte får ingås mot någons vilja och om vilka myndigheter som barn och unga kan vända sig till för att söka stöd och hjälp. Regeringen har också gett Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor (NCK) vid Uppsala universitet i uppdrag att ta fram och sprida en handledning om bemötande av flickor som söker hjälp för att få intyg på att de inte har haft samlag eller för rekonstruktion av den så kallade mödomshinnan/slidkransen. Individens behov i centrum Åtgärderna i handlingsplanen för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja ska integreras i och komplettera de som genomförs och har genomförts inom framförallt regeringens handlingsplan för HANDLINGSPLAN 1 & 2 Åtgärderna i handlingsplanen för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja är ett komplement till de som genomförs och har genomförts inom två av regeringens tidigare handlingsplaner. Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer antogs i november Totalt satsades drygt en miljard kronor på 56 olika åtgärder. Regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ända mål antogs i juli Totalt satsades drygt 215 miljoner på 36 åtgärder. att bekämpa våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Regeringen har tidigare satsat drygt en miljard kronor för att förbättra det förebyggande arbetet, öka skyddet och stödet till personer som utsätts, höja kvaliteten och effektiviteten i rättsväsendet, utveckla insatser riktade till personer som utövar våld, öka samverkan mellan olika myndigheter och stärka kunskapsutvecklingen. Arbetet med att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja grundas i individens behov med särskilt fokus på att barn och unga inte ska fara illa. Utgångspunkten är att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet och att alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. Mot våld och förtryck Att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer Mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål FOTO: KRISTIAN POHL 6

7 TRE FRÅGOR: GERHARD HOLMGREN PÅ UNGDOMSSTYRELSEN Ungdomsstyrelsen har kartlagt de aktörer som arbetar, eller som skulle kunna arbeta, förebyggande mot att unga blir gifta mot sin vilja. Myndig heten är också sammankallande för ett nätverk som ska förbättra myndigheternas samverkan i arbetet. Gerhard Holmgren, som är ansvarig för Ungdomsstyrelsens uppdrag, berättar mer. Genom kartläggningen har det blivit tydligt att många aktörer inte ser sambandet mellan att bli gift mot sin vilja och hedersrelaterat våld och förtryck, säger Gerhard Holmgren på Ungdomsstyrelsen. 1 2 Vilka frågor diskuterar ni i myndighetsnätverket? Det finns i dag ett stort behov av nationell samordning kring kommunikation och erfarenhetsspridning av olika frågor kopplade till att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Den primära uppgiften för nätverket är därför att se till att det finns samlad information och att alla myndigheter känner till vilken information som övriga myndigheter går ut med. Flera av myndigheterna som deltar till exempel en del länsstyrelser, Skolverket, Polisen och Socialstyrelsen har eller har haft uppdrag genom någon av regeringens handlingsplaner. Myndighetsnätverket underlättar därför en snabb spridning av kunskaper från utredningar och kartläggningar som görs eller har gjorts. Nästa steg är att se till att kunskapen sipprar ner till fler på myndigheterna än dem som deltar i nätverket. Berätta något om resultatet från den kartläggning som Ungdomsstyrelsen gjort Genom kartläggningen och även i myndighetsnätverket har det blivit tydligt att många aktörer inte ser sambandet mellan att bli gift mot sin vilja och hedersrelaterat våld och förtryck. Många verksamheter integrerar idag frågan i ett bredare sammanhang till exempel mänskliga rättigheter och sex- och samlevnad. Ibland finns det vinster med att göra så men det är också viktigt att skapa särskilda strategier och handlingsplaner för frågan om hedersproblematik och äktenskap mot den egna viljan. Det måste få vara två parallella processer. Det blev också tydligt att mycket av arbetet i dag sker i projektform av ideella eller professionella enskilda eldsjälar. Det är viktigt att deras arbete genomgående får stöd och ges legitimitet. Vi föreslår därför att ett nationellt samverkansråd bildas där några centrala myndigheter fortsätter att samverka kring metodutveckling av det förebyggande arbetet. 3 Kan du ge exempel på förebyggande arbete i Sverige eller utomlands som har lyckats bra? Norge är ett intressant exempel. I Drammen, en stad några mil utanför Oslo, har man genomfört ett projekt som präglats av god samverkan mellan olika aktörer. Polis och socialtjänst har spelat en viktig roll i samarbetet. Det finns en hög grad av politiskt medvetande i kommunen och en stor tydlighet i frågan. I arbetet med familjen har Norge kommit långt. Där arbetar man bland annat med medling och kommunikation för att stärka familjen inför sin egen släkt. Läs mer på 7

8 LAGSTIFTNING Svensk lag och internationella överenskommelser tillåter inte barnäktenskap eller äktenskap mot någons vilja. FN:s kvinnokonvention som antogs 1979 slår fast att stater ska säkerställa lika rätt att ingå äktenskap och lika rätt att fritt välja make och att ingå äktenskap endast med sitt eget fria och fulla medgivande. FN:s barnkonvention, som antogs 1989, fastställer att stater alltid ska agera utifrån barnets bästa och att stater ska avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. För att ytterligare stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap i svensk lagstiftning har en särskild utredare fått i uppdrag att göra en samlad översyn av lagstiftningen och lägga fram förslag till lagändringar.

9 Skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap utreds Justitieråd Göran Lambertz har regeringens uppdrag att utreda hur skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap kan stärkas. Utredningen ska se över lagstiftningen och föreslå åtgärder för ett starkare juridiskt skydd, öka kunskapen om tvångsäktenskap och barnäktenskap och bland annat ta reda på hur attityder kan påverkas. FOTO: EVA HILDÉN SMITH / FOLIO Varför finns det ett behov av att göra en översyn av lagstiftningen när svensk rätt redan idag inte godtar vare sig tvångsäktenskap eller barnäktenskap? Behovet finns eftersom det ändå förekommer. Det går att komma runt lagstiftningen, vilket är ett allvarligt problem. Utredningen ska försöka förstå varför dagens lagstiftning inte räcker. Idag finns inte någon särskild lagstiftning om tvångsäktenskap. Det är istället kriminaliserat genom till exempel olaga tvång. Vad kan ett införande av en särskild lagstiftning tillföra? Det beror på hur långtgående lagstiftningen blir. Det finns två vägar att gå. Antingen att kriminalisera fler handlingar eller att precisera reglerna utan att utvidga dem. En utvidgning kan handla om att kriminalisera fler handlingar, inte bara olaga tvång och hot utan även mer subtila former av påtryckningar. Om tvångsäktenskap regleras i en egen lagbestämmelse så blir det tydligare och mer känt att det är förbjudet. Vad talar för och vad talar emot en kriminalisering när det gäller frågan om subtila påtryckningar, exempelvis hot om uteslutning ur familjesamhörigheten? Det som talar för är att lagstiftningen blir mindre effektiv om inte subtila påtryckningar kan straffas eftersom man då i praktiken kan gå runt lagstiftningen. Subtila påtryckningar kan vara lika allvarliga som öppna hot. Det som talar emot är att det är svårt att avgöra det straffbara området, det är svårt att reglera på ett rättssäkert sätt. Man kommer att få titta mycket på sammanhanget för att bedöma om det är en straffbar påtryckning eller inte. Varför är det viktigt att utreda om man eventuellt ska införa en straffrättslig lagstiftning som gäller barnäktenskap istället för den civilrättsliga lag som finns idag? Om det blir en straffrättslig lagstiftning kan en person som gifter sig med någon som är under 18 år straffas och även barnets föräldrar bör förmodligen kunna straffas i så fall. Idag är ett äktenskap som ingås med någon under 18 år inte godkänt enligt svensk lag och man har inte heller rätt att viga någon under 18 år, men det utdöms inte några straff om så sker. Det beror bland annat på att man kan få dispens från ålderskravet. Utredningen ska också ta ställning till svenska domstolars behörighet att döma över brott som är begångna utomlands. Varför är det viktigt? Det hänger ihop med det eventuella införandet av en särskild lagstiftning kring tvångsäktenskap. Idag förekommer det att BEGREPP Barnäktenskap: äktenskap där någon av parterna är under 18 år. Ett barnäktenskap kan också ha föregåtts av olika påtryckningar, inklusive straffbart tvång. Fullmaktsäktenskap: äktenskap som ingås genom ombud och innebär att åtminstone en av de två som ska gifta sig inte personligen är närvarande vid vigseln utan företräds av någon annan. Gift mot sin vilja: när någon påverkas att gifta sig genom såväl straffbart tvång som genom andra påtryckningar. Tvångsäktenskap: när straffbart tvång används i syfte att någon ska ingå äktenskap. 9

10 Justitieråd Göran Lambertz är regeringens särskilda utredare och ska föreslå hur skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap kan stärkas. Utredningen ska vara klar i maj barn gifter sig utomlands eller att giftermål sker under tvång utomlands. Om brott som begås utomlands inte kan straffas i Sverige så kan lagen kringgås. Så om vi ska införa straffregler behöver vi också en regel där svenska medborgare eller personer med svenskt hemvist kan straffas när den här typen av brott begås i utlandet. Utredningen tar sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention och kvinnokonvention, hur kommer det sig? När det finns internationella förpliktelser som reglerar området och som Sverige har åtagit sig att följa så är det ett tydligt och bra sätt att motivera nationell lagstiftning. Det är en fast rättslig grund att stå på som ingen kan ifrågasätta. Hur ser lagstiftningen ut i andra länder, har flera länder ett starkare skydd än Sverige? Vi känner till framför allt England och Norge. Båda dessa länder har ett starkare skydd och har arbetat mer med frågorna än vad Sverige har, men de har valt att gå olika vägar. Norge har valt att ge skydd i lagstiftningen genom särskilda straffbestämmelser. I England har man inrättat en särskild organisation, Forced Marriage Unit, som har en mer förebyggande funktion och med särskild lagstiftning kopplad till sig. Lagen ger exempelvis möjlighet att förbjuda föräldrar att resa utomlands tillsammans med sitt barn om barnet dessförinnan har sökt hjälp. Den möjligheten finns inte i Sverige idag. Vi kommer förmodligen att titta både på Englands och Norges lagstiftning och deras arbete med de här frågorna. Förutom översyn av lagstiftningen ska utredningen också ta fram kunskap om vilka som drabbas, hur medvetenheten om tvångsäktenskap och barnäktenskap ska höjas, kartlägga behov av bättre samverkan och hur man kan påverka attityder. Hur går ni tillväga? För att hämta in mer kunskap om hur problemen ser ut går vi bland annat ut med en frågeenkät till ett antal myndigheter, tjejjourer, kvinnojourer, skolor, socialtjänst och ungdomsmottagningar. Skatteverket och Migrationsverket har fått i uppdrag att ta fram olika typer av statistikunderlag. I utredningen sitter också flera sakkunniga och experter som kan mycket om frågorna. Vi samman- 10

11 träder cirka tre gånger per termin. Inför mötena förbereds ett antal frågor genom promemorior som experterna sedan kommer med input på utifrån sina särskilda kompetensområden. Det är på så vis som utredningen växer fram. Vilka är de största utmaningarna för dig som utredare? En stor utmaning är att verkligen försöka skapa ett regelsystem som får effekter, som fungerar. Frågan är väldigt komplex. En svårighet är att tvångsgifte i flera kulturer har samband med familjens heder. Det är svårt att förändra värderingar som sitter djupt hos många. Attitydpåverkan är en enorm utmaning och något som fordrar ett väldigt långsiktigt arbete. ÄKTENSKAP I SVENSK RÄTT OCH INTERNATIONELLA ÖVERENSKOMMELSER FOTO: KRISTIAN POHL Äktenskapsbalkens regler tydliggör att äktenskap ska bygga på fri vilja. Det kommer till uttryck på flera olika sätt. Främst finns det formella kravet att de personer som gifter sig måste vara närvarande samtidigt och var för sig förklara att de samtycker till äktenskapet för att vigseln ska vara giltig. En annan viktig princip är att ett äktenskap alltid kan upplösas genom skilsmässa om någon av makarna vill det. Om det är sannolikt att en person har tvingats att gifta sig har personen rätt att skilja sig utan föregående betänketid. ATT INGÅ ÄKTENSKAP En vigsel får endast genomföras av en behörig vigselförrättare. Behöriga att vara vigselförrättare är präster eller andra befattningshavare i trossamfund som har förordnande av Kammarkollegiet och personer som länsstyrelsen har förordnat. Vigselförrättaren är skyldig att försäkra sig om att äktenskapet ingås frivilligt. Innan ett äktenskap ingås ska en prövning göras om det finns några hinder mot äktenskapet. I vissa fall är nämligen ett äktenskap inte önskvärt från samhällets synpunkt, av sociala eller medicinska skäl. Hindersprövningen görs av Skatteverket. Om en vigselförrättare viger ett par trots att det finns hinder mot äktenskapet kan vigselförrättaren komma att ställas till ansvar för tjänstefel. Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap. Barn under 18 år, även utländska medborgare som vill gifta sig i Sverige, måste ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. Endast om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen ge tillstånd. De senaste åren har länsstyrelserna beviljat ett tiotal dispenser. Varje enskilt tillståndsärende måste avgöras efter en sammanvägning av samtliga omständigheter i just det fallet. En grundläggande förutsättning för tillstånd är att barnet har en sådan personlig mognad att hon eller han kan inse konsekvenserna av att gifta sig. ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA ÄKTENSKAP Utgångspunkten är att ett äktenskap som ingås i utlandet erkänns i Sverige, om det är giltigt enligt lagen i den stat där det ingicks eller i den eller de stater där makarna var medborgare eller hade hemvist när de gifte sig. Ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag erkänns inte i Sverige om det finns hinder mot det enligt svensk lag och minst en av parterna var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige när äktenskapet ingicks. Ett äktenskap erkänns inte heller om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts under tvång. I vissa delar av världen förekommer det att äktenskap ingås genom ombud, så kallade fullmaktsäktenskap. Det är inte tillåtet att ingå äktenskap genom ombud i Sverige. Ett äktenskap som har ingåtts utomlands genom ombud kan erkännas i Sverige, om det är giltigt enligt lagen i den stat där det ingicks eller i den eller de stater där makarna var medborgare eller hade hemvist. Ett fullmaktäktenskap ska inte godkännas om det ingåtts utan partens frivilliga samtycke eller om en av parterna har anknytning till Sverige, och det vid vigseltillfället fanns hinder mot äktenskapet enligt svensk lag. INTERNATIONELLA ÖVERENSKOMMELSER I ett antal internationella konventioner har Sverige förbundit sig att juridiskt verka för rätten att de äktenskap som ingås ska ingås med båda makarnas samtycke. FN:s kvinnokonvention, som antogs 1979, slår fast att konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor i alla frågor som gäller äktenskap och familjeförhållanden och ska säkerställa lika rätt att ingå äktenskap och lika rätt att fritt välja make och att ingå äktenskap endast med sitt eget fria och fulla medgivande. Enligt FN:s barnkonvention,som antogs 1989, ska alla åtgärder som rör barn från samhällets sida utgå från barnets bästa. Konventionsstaterna ska även vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. 11

12 FÖREBYGGANDE ARBETE För att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja behöver frågan uppmärksammas mer av personal inom kommunala och fristående verksamheter som möter barn och unga. Det behövs också kompetensutveckling av olika personalgrupper som arbetar med unga och informationsinsatser till unga och föräldrar. Informationen om vilket stöd och hjälp som ansvariga myndigheter erbjuder behöver bli bättre. De utbildnings- och informationsinsatser som genomförs ska utgå ifrån FN:s barnkonvention, individens rättigheter och alla människors lika värde.

13 FOTO: PER MAGNUS PERSSON / JOHNÉR Det handlar om kärlek en nationell modell för samverkan I stället för att fokusera på hedersproblematik så lyfter vi ett rättighetsperspektiv. Det säger Sara Mühling, nationell samordnare för Det handlar om kärlek som gått från att ha varit ett lokalt samverkansprojekt i Norrköping till att bli en nationell modell för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck som nu används i ett 20-tal kommuner i Sverige. SARA MÜHLING HAR arbetat med FN:s barnkonvention och barns rättigheter på Rädda Barnen i flera års tid. Hon har också arbetat som frivillig på tjejjour och där träffat unga tjejer som på olika sätt har varit utsatta, bland annat för hedersrelaterat våld och förtryck. Genom mitt engagemang på tjejjouren upptäckte jag att det saknades en bra och väl fungerande samverkan såväl mellan olika myndigheter som mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Jag såg också att det fanns en okunskap om vilket stöd man kan få och en rädsla hos många unga för att kontakta myndigheter, berättar Sara Mühling. Samverkan i förebyggande syfte Det födde en idé om att samverka med polis och socialtjänst och att tillsammans synliggöra vårt arbete och bygga upp ett förtroende hos barn och unga som riskerar att utsättas. Det är viktigt att barn och unga får kunskap om våra olika roller, vad vi gör och hur vi kan hjälpa och att de vågar ta kontakt, fortsätter hon. Länsstyrelsen i Östergötland hade också uppmärksammat att det fanns en efterfrågan hos flera aktörer, bland annat polisen, om att samverka och tog initiativ till att träffa Rädda Barnen för att sätta igång ett arbete för barns och ungas rättigheter. I september 2008 startade så projektet Det handlar om kärlek med medel från regeringen via länsstyrelsen i Östergötland och Rikspolisstyrelsen. Målsättningen var att tillsammans arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck genom att möta unga i den miljö där de befinner sig i skolan och på nätet. Konceptet Kärleken är fri eller är den verkligen det? utvecklades i samverkan mellan länsstyrelsen i Östergötland, Rädda Barnen, Tjejjouren, Kvinnojouren, Ungdomshälsan, Närpolisen och Socialtjänsten i Norrköping. Rättighetsperspektiv centralt I arbetet med att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck har Det handlar om kärlek/kärleken är fri medvetet valt att utgå ifrån ett rättighetsperspektiv med grund i FN:s barnkonvention och kvinnokonvention. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett brott mot barns och ungas mänskliga rättigheter, som är okränkbara. I svensk lagstiftning syns Barnkon- Alla barn och ungdomar ska känna till sina rättigheter som ett rinnande vatten, de ska veta vart de ska vända sig om deras rättigheter kränks och de ska veta att vuxenvärlden har en skyldighet att agera när problem uppstår. Alla har rätt att själv välja sin partner och vem man vill älska. ventionen exempelvis i Skollagen och Socialtjänstlagen. Alla barn och ungdomar ska känna till sina rättigheter som ett rinnande vatten, de ska veta vart de ska vända sig om deras rättigheter kränks och de ska veta att vuxenvärlden har en skyldighet att agera när problem uppstår. Alla har rätt att själv välja sin partner och vem man vill älska, betonar Sara Mühling. 13

14 Besök i högstadie- och gymnasieskolor För att möta och informera ungdomar besökte representanter från myndigheter och organisationer i projektet ett antal högstadie- och gymnasieskolor i Norrköping. En rad olika aktiviteter genomfördes under en veckas tid, såsom gemensam presentation i aulan, klassrumsbesök, interaktiv teater med efterföljande diskussion, utställningar och informationsbord. Dessutom ordnades informationsmöte för föräldrar och lärare. Det är viktigt att vara i skolan under en hel vecka eftersom det vi informerar om kan sätta igång processer och väcka svåra frågor och funderingar som vi har ett ansvar att hantera och följa upp. Genom att presentera frågorna på olika sätt och även hänga i korridoren med utställning och informationsbord skapas en miljö som underlättar dialog och ökar möjligheterna för ungdomarna att våga komma fram och prata. Inom projektet har också en webbplats skapats, för att de unga ska kunna söka mer information och även samtala och få stöd via en chattfunktion. Projektet Det handlar om kärlek/kärleken är fri har visat sig så pass framgångsrikt att det idag fungerar som en nationell modell för samverkan kring förebyggande arbete som har spridits till ett 20-tal kommuner från Luleå i norr till Göteborg i sydväst. Nya medel för att utveckla nationell modell Från att ha varit en lokal projektledare i Norrköping har Sara Mühling fått rollen som nationell samordnare som ger råd och stöd till de aktörer som arbetar enligt modellen Det handlar om kärlek/ Kärleken är fri i sin kommun. Samtliga lokala samverkansprojekt har en projektledare anställd, de flesta via Rädda Barnen. Länsstyrelsen i Östergötland har fått nya medel från regeringen att omarbeta och anpassa webbplatsen och den metodhandbok som har tagits fram inom projektet. Våren 2011 ska detta arbete vara klart, något som Sara Mühling ansvarar för. Handboken ska i ännu högre grad kunna användas som ett nationellt metodstöd för de kommuner som vill börja arbeta med samverkan enligt modellen Det handlar om kärlek/kärleken är fri. Webbplatsen anpassas för att bli mer visuell och användarvänlig bland annat med hjälp av en referensgrupp med unga personer som själva utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. De delar med sig av självupplevda berättelser och ger input till vad de hade velat få för information och stöd, berättar Sara Mühling. Läs mer på HANDLEDNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN FÖR ATT FÖREBYGGA SÅ KALLADE OSKULDSOPERATIONER Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet har fått regeringens uppdrag att ta fram och sprida en handledning till hälso- och sjukvårdens personal. Handledningen ska hjälpa personalen att ge råd och stöd till flickor och unga kvinnor som kontaktar sjukvården för att få intyg på att de inte har haft samlag eller som söker hjälp för att medicinskt rekonstruera den så kallade mödomshinnan/slidkransen. Personalen behöver ett konkret verktyg så att bemötandet av och stödet till dessa flickor och kvinnor blir enhetligt och kvalitetssäkrat. Handledningen ska också kunna användas av personal inom elevhälsa och ungdomsmottagningar. Bakgrunden till uppdraget är att rekonstruktioner av så kallade mödomshinnor genom plastikkirurgi förekommer i Sverige. Rent medicinskt finns det dock ingen mödomshinna. Det som i dagligt tal kallas för mödomshinna är ingen hinna som sluter slidans öppning utan är en elastisk slemhinnekant, en slidkrans, som omger vaginalöppningen. Operationer kan leda till både fysiska och psykiska problem och bidrar till att bevara förutfattade meningar om kvinnors sexualitet. FOTO: MAGNUS TORESAND 14

15 Sara Mühling är nationell samordnare för Det handlar om kärlek som bedriver lokala samarbetsprojekt för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck med utgångspunkt i FN:s barnkonvention.

16 Muna Dahl har stor erfarenhet av att leda samtalsgrupper och utbilda samtalsledare i frågor om demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och barnens fri- och rättigheter.

17 TRE FRÅGOR: MUNA DAHL OM SAMHÄLLORIENTERING FÖR NYANLÄNDA Samhällsorientering för nyanlända invandrare är sedan den 1 december 2010 en del i den etableringsplan som är obligatorisk för den som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Kommuner är skyldiga att erbjuda minst 60 timmar samhällsorientering som bland annat ska innehålla kunskap om individens rättigheter och skyldigheter. Muna Dahl har genom ett pilotprojekt finansierat av länsstyrelsen stor erfarenhet av att leda samtalsgrupper och har även utbildat ett 100-tal samtalsledare. FOTO: KRISTIAN POHL 1 Du har tagit initiativ till och lett ett tvåårigt projekt, Värdegrunder för det svenska samhället, där nyanlända flyktingar och invandrare fått utbildning i olika samhällsfrågor. Hur kom det sig att du startade projektet? Genom mitt förra arbete som hälsoinformatör med inriktning på sex- och samlevnadsfrågor för olika invandrargrupper bosatta i Göteborg, märkte jag att det fanns ett stort behov och en bristande kännedom om hur det svenska samhället fungerar. Det är viktigt som nyanländ i landet att få kunskap om och reflektera över de grundläggande demokratiska värderingar som gäller, det vill säga demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och barnens fri- och rättigheter såsom de återspeglas i den svenska lagstiftningen. Trots att det i Sverige finns ett stort antal publikationer, internetsidor och broschyrer riktade till nyanlända och flyktingar på olika språk gör inte informationen någon nytta om det saknas dialog kring frågorna. Mängden information är inte det väsentliga i integrationsprocessen utan det är tillgängligheten och förmågan att kunna ta till sig informationen. 2 Vilka frågor finns det störst behov av att prata om? Det är demokrati och jämställdhet som handlar om det demokratiska systemet, jämställdhet och grundläggande mänskliga rättigheter, barn och föräldrar som handlar om barnens rättigheter, roller i familjen, socialtjänstlagen, föräldrarnas roll i ungdomars utveckling och viktiga åldersgränser i svensk lagstiftning, livskunskap som handlar om existentiella livsfrågor, sexuell frihet och samlevnadsfrågor och slutligen sjukvården som tar upp hälso- och sjukvård, rättigheter och skyldigheter inom vården och vart man vänder sig om man behöver hjälp. 3 Hur bör en bra samtalsledare vara? Samtalsledarna bör vara personer med god förankring i, och kunskap om, både det svenska samhället och de kulturer som språkgrupperna tillhör. Samtalsgrupperna bör ledas av en kvinna och en man tillsammans och ledarna bör ha beredskap för att vid behov kunna dela upp grupperna i kvinnor och män. Det är viktigt att samtalsgrupperna präglas av dialog snarare än informationsspridning och att de genomförs på modersmålet. Samtalsledarna bör ha färdigheter inom gruppdynamik, pedagogik och de ämnesområden som tas upp. Trots att det i Sverige finns ett stort antal publikationer, internetsidor och broschyrer riktade till nyanlända och flyktingar på olika språk gör inte informationen någon nytta om det saknas dialog kring frågorna. 17

18 STÖD OCH SKYDD TILL UTSATTA Unga människor som är utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck och som placeras i skyddat boende, familjehem eller annan institution, har rätt till stöd som tar hänsyn till deras livssituation, trauma, eller fortsatta hot från familjen. Personal som gör insatser för och som arbetar med unga utsatta måste därför få tillräcklig vägledning i sitt arbete. Socialstyrelsen ska se över socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens behov av att kvalitetsutveckla arbetet med offer för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barn och unga som har ingått äktenskap mot sin vilja. Regeringen ger också medel till skyddade boenden som särskilt riktar sig till unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

19 Vägledning ska ge unga rätt till skydd och stöd FOTO: HASENGOLD / FOLIO Det individuella behovet måste styra! Det säger Juno Blom, utvecklingssamordnare för instser mot hedersrelaterat våld på Länsstyrelsen i Östergötland, om stödet till unga som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram en vägledning som ska förbättra stöd till och rehabilitering av unga som placerats i skyddat boende för att de riskerar att bli, eller blivit, gifta mot sin vilja. LÄNSSTYRELSEN I Östergötland har sedan flera år tillbaka arbetat med hedersrelaterade frågor, bland annat genom ett nationellt samordnande uppdrag som ingår i regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Efter att länsstyrelsen har utbildat myndigheter och andra aktörer finns nu en större medvetenhet om hedersrelaterat våld och förtryck. Målsättningen med vägledningen är att skapa ett praktiskt verktyg som tidigare saknats i arbetet. Utgångspunkten är ett rättighetsperspektiv. Det handlar om att kunna barnkonventionen och svensk lagstiftning som en multiplikationstabell och förstå när handlingarna blir ett brott mot lagen eller barnkonventionen, säger en engagerad Juno Blom. Ta till exempel den 14-åriga flicka som skrev till BRIS och berättade att hon hade blivit bortgift med en 24-åring och sedan utsatts för våldtäkt inom äktenskapet. Det är omöjligt att omvärlden inte skulle ha sett något och kunnat agera tidigare, säger hon. För att den som utsätts ska kunna ges rätt skydd och stöd krävs också samverkan mellan olika aktörer. Juno Blom gör jämförelsen med ett sjukhus. När det kommer in någon med en hjärnblödning så måste alla veta vad de ska göra. Rutinerna måste finnas förankrade i den ordinarie verksamheten. Den enskilda individens behov som utgångspunkt Socialtjänsten är en huvudmålgrupp för vägledningen, men också personal på skyddade boenden, ungdomsmottagningar, kuratorer och polisen. I vägledningen kommer arbetet som det har sett ut hittills beskrivas vad som har fungerat bra och mindre bra. En beskrivning av de utsattas olika behov finns också med, liksom praktiska tillvägagångssätt och en förslagslista på hur man kan gå tillväga i mötet med unga som är rädda för att bli gifta mot sin vilja eller som redan blivit bortgifta. Juno Blom är tydlig med att den utsattas specifika situation alltid måste vara en utgångspunkt för de insatser som sätts in. Det individuella behovet måste styra, och det är viktigt att se att behovet kan se olika ut beroende på vilken process man Det är viktigt att förstå den unga person som tvingas bryta med sin familj, ofta har förlorat hela sitt nätverk och upplever stor ensamhet. Det är bara att utgå från sig själv och sitt eget nätverk för att förstå hur många personer som man är beroende av i sin vardag. 19

20 befinner sig i vid placeringen. En del kan ha placerats akut och inte ha hunnit reflektera över beslutet och dess konsekvenser. För andra kan beslutet vara väl överlagt och planerat. Stödet måste utformas utifrån kännedom om de processer som kan förekomma då man bryter upp från sin familj och eventuella reaktioner på ett upplevt trauma. Det kräver stor kunskap hos den personal som ska ge dem skydd och stöd, säger Juno Blom. Relationen med den som utsätts i fokus Det är viktigt att förstå att den unga person som tvingas bryta med sin familj, ofta har förlorat hela sitt nätverk och upplever stor ensamhet. Det är bara att utgå från sig själv och sitt eget nätverk för att förstå hur många personer som man är beroende av i sin vardag. För att kunna hjälpa den som utsätts måste man försöka täppa till den förlust som brytningen med familjen skapar, säger Juno Blom. Relationen med de unga blir därför mycket viktig; att skapa trygga, tillitsfulla kontakter som gör att den utsatte känner att hon eller han får det stöd som behövs, och att det är nödvändigt också över tid. För att den utsatta ska kunna ges rätt skydd och stöd krävs samverkan mellan olika aktörer menar Juno Blom, utvecklingssamordnare för insatser mot hedersrelaterat våld på Länsstyrelsen i Östergötland. FOTO: KRISTIAN POHL Socialtjänsten måste ta helhetsgrepp För att kunna ge den som utsätts tillräcklig hjälp behövs ofta en rad olika insatser. Det kan handla om placering i skyddat boende eller familjehem och en kontaktperson som hjälper individen att förhålla sig till sin situation, sin familj och som kan ge verktyg till att hitta egna nätverk och

21 relationer. Juno Blom menar att socialtjänsten måste ta ett övergripande ansvar för att sätta in de insatser som behövs. Socialtjänsten ska inte bara ha ansvar för placeringen av den som placerats i skyddat boende utan också för det långsiktiga stödet med tydliga rutiner för att följa upp om en ung person försvinner därifrån, tillbaka till föräldrarna eller någon annanstans, säger hon. Tid en viktig aspekt Problematiken kring att unga blir gifta mot sin vilja hänger samman med det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Kontrollen ökar oftast med åren och det är troligtvis främst de som gör motstånd som blir utsatta för våld. Det är därför viktigt att insatserna börjar så tidigt som möjligt, menar Juno Blom. Det är också viktigt att stödet och behandlingen av unga som blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan ges över en lång period. Det tar tid att bygga upp en ung persons nätverk på nytt och att arbeta med de känslor som kommer av att ha levt med hedersproblematik i sin familj. Att aktivt arbeta med familjen alltid utifrån den utsattes önskemål är viktigt och tar också tid. Jag tror att ju bättre insatser vi kan göra och ge, desto mer påverkar vi också strukturer i familjen. Familjen inser att de förlorar något på sitt eget beteende, säger Juno Blom. Läs mer på LAGSTIFTNING OM STÖD OCH SKYDD TILL UTSATTA FÖRÄLDRABALKEN I föräldrabalken (SFS 1949:381) står bland annat att barn har rätt till omvårdnad och trygghet och att föräldrar i takt med att barnen blir äldre ska ta allt större hänsyn till deras synpunkter och önskemål. 6 kap 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47). 6 kap 11 Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Lag (1983:47). SOCIALTJÄNSTLAGEN Kommunens ansvar att genom socialnämnden och socialtjänsten tillgodose barns rättigheter regleras i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Bland annat står det att både anställda vid myndigheter och enskilda medborgare som misstänker att ett barn far illa är skyldiga att anmäla: 1 kap 2 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 3 kap 5 (...) När en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. 5 kap 1a Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. (...) 11 kap 1 Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. (...) 14 kap 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. LAG (1990:52) MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA När en anmälan inkommer till Socialtjänsten är myndigheten skyldig att inleda en utredning. Om det finns ett skyddsbehov kan det under tiden som utredningen pågår vara nödvändigt att omhänderta den omyndiga flickan eller pojken med stöd av Lagen om vård av unga: 6 Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart skall omhändertas, om 1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag, och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. 21

22 TRE FRÅGOR: ANNA EKLUND PÅ UMO Den virtuella ungdomsmottagningen se togs fram på uppdrag av regeringen för att göra det lättare för unga att hitta aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO finns också information om hedersrelaterade frågor för unga som till exempel är oroliga för att bli gifta mot sin vilja. Anna Eklund är en av dem som arbetar med Fråga UMO, en frågetjänst som ger svar på ungas anonymt ställda frågor. 1 Ge exempel på frågor du får som rör hedersproblematik? Frågor från unga som är rädda för att bli bortgifta för att de ska åka på semester utomlands eller för att de redan befinner sig i ett annat land förekommer, men är ganska få. Det är vanligare att unga hör av sig för att de kanske ska gifta sig och är oroliga för att det ska märkas att de redan har haft sex. Särskilt när vi precis startat upp UMO så handlade väldigt många frågor om mödomshinnan. Nu är de inte lika många längre, men den typen av frågor får vi fortfarande in regelbundet. 2 Vad händer rent praktiskt när ni får in en fråga? Jag och min kollega läser alla frågor som kommer in och svarar på en del av dem själv. De flesta frågor fördelas vidare till vår svararorganisation ute i landet som består av barnmorskor, sjuksköterskor, kuratorer, psykologer, FOTO: KRISTIAN POHL Anna Eklund arbetar på Ungdomsmottagningen UMO med att svara på ungas frågor om sex, hälsa och relationer. läkare och dietister, som alla jobbar med unga inom ungdomsmottagningsverksamhet eller elevhälsan. De besvarar frågorna som vi sen kontrolläser och publicerar på webbplatsen. Bara den som ställt frågan kan läsa svaret med hjälp av det kontrollnummer som frågeställaren får i samband med att frågan ställs. På det sättet garanterar vi anonymitet; allt vi ser är frågan, ett kontrollnummer och uppgifter om kön, ålder och i vilket landsting frågeställaren bor. 3 Vad är utmaningen med att svara på hedersrelaterade frågor? Utmaningen är att man ofta kan ana sig till att det finns en hedersproblematik gömd bakom en fråga men att den sällan är uttalad. I de fallen får man svara mer allmänt i stil med ibland kan det vara såhär, och berätta var man kan få stöd och hjälp om man behöver. Man brukar ju använda uttrycket att läsa mellan raderna men jag tycker att man ska vara försiktig med det. Det är bättre att hålla sig till det som faktiskt berättas och stötta till att söka hjälp även offline. En viktig uppgift är att försöka inge hopp och berätta vilka rättigheter de har. Läs mer på 22

23 SAMTLIGA ÅTGÄRDER I REGERINGENS HANDLINGSPLAN ÅTGÄRD 1: Regeringen har tagit fram information som riktas till dem som är oroliga för att bli gifta mot sin vilja i utlandet. Även information om lagstiftningen som rör äktenskap finns på regeringens webbplats. ÅTGÄRD 2: Regeringen har gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att ansvara för att projektet Dina rättigheter ett projekt om barns och ungas rättigheter får en nationell spridning. ÅTGÄRD 3: Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att utarbeta och sprida information om att äktenskap mot någons vilja inte är förenligt med den svenska rättsordningen och om vilka myndigheter som barn och unga kan vända sig till för att söka stöd och hjälp. Rätt att välja samhällsinformation för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja (Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:12). ÅTGÄRD 4: Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra utbildningar för berörd personal inom statliga, kommunala och fristående verksamheter. Utbildningarna ska ge deltagarna tillfälle att reflektera kring hur de kan arbeta för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. ÅTGÄRD 5: Regeringen har gett Uppsala universitet, Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor (NCK), i uppdrag att ta fram och sprida en handledning för råd och stöd till hälso- och sjukvårdens personal. ÅTGÄRD 6: Samhällsorientering införs enligt den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som en obligatorisk del av nyanländas etableringsplan. Från den 1 december 2010 ska varje kommun se till att nyanlända invandrare erbjuds minst 60 timmar samhällsorientering. ÅTGÄRD 7: Regeringen har gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att ta fram vägledning för stöd till och rehabilitering av unga som har placerats i skyddat boende, familjehem eller annan institution på grund av att de riskerar att bli gifta mot sin vilja eller har blivit gifta mot sin vilja. ÅTGÄRD 9: Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att vara sammankallande för ett nätverk av statliga myndigheter. Nätverket ska samordna insatser och information. ÅTGÄRD 10: Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att inhämta ytterligare kunskap om tvångsäktenskap och barnäktenskap och utifrån kunskapsunderlaget föreslå åtgärder för att motverka sådana äktenskap. Utredaren ska också göra en samlad översyn av relevant lagstiftning. ÅTGÄRD 11: Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att kartlägga och analysera arbetet med utsatta barn inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Se tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95). ÅTGÄRD 12: Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av olika aktörer inom kommunala och fristående verksamheter samt inom trossamfund och ideella organisationer som arbetar med unga och som arbetar eller skulle kunna arbeta för att förebygga och förhindra att unga riskerar att bli gifta mot sin vilja. Av egen vilja en kartläggning av förebyggande arbete och metoder för att förhindra och förebygga att unga blir gifta mot sin vilja (Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:15). ÅTGÄRD 13: Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att föra statistik över bland annat fullmaktsäktenskap och barnäktenskap som legat till grund för beviljande av uppehållstillstånd eller avslag på ansökan om uppehållstillstånd under perioden 1 september 2010 till 31 augusti ÅTGÄRD 14: Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att föra statistik över bland annat antalet barnäktenskap under perioden 1 september 2010 till 31 augusti ÅTGÄRD 15: Regeringen avser att låta undersöka förekomsten av traditionella och vigselliknande ceremonier som inte utgör vigslar i rättslig mening, till exempel trolovning, och förekomsten av hemgift eller andra villkor. ÅTGÄRD 8: Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att med utgångspunkt från befintlig kunskap analysera vilka behov som finns för att kvalitetsutveckla socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med offer för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barn och unga som förmås ingå äktenskap mot sin vilja.