Lerums kommun. Verksamhetsplan KS15.833

Transkript

1 Lerums kommun Verksamhetsplan KS15.833

2 Innehåll 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion 4 2 Det här säger budgeten 5 3 Kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen 7 4 Klimat och miljö Inriktningsmål Hållbara val Inriktningsmål Giftfri miljö Infrastruktur och boende Inriktningsmål Transporter Inriktningsmål Boende och livsmiljö Övriga mål och uppdrag, infrastruktur och boende Näringsliv och turism Inriktningsmål Turism och näringsliv Inriktningsmål Arbetsmarknad Skola och utbildning Inriktningsmål Unga i arbete Inriktningsmål Teknik och pedagogik Övriga mål och uppdrag, skola och utbildning Samhällets omsorger Inriktningsmål Ungas psykiska hälsa Inriktningsmål Välfärdsteknologi Övriga mål och uppdrag, samhällets omsorger Kultur och fritid Inriktningsmål Föreningsliv Inriktningsmål Mötesplatser Ekonomin i verksamhetsplanen God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Resursfördelning Förvaltningsledning Sektor infrasupport Sektor samhällsbyggnad Sektor lärande Sektor stöd och omsorg Driftsredovisning Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Slutredovisas

3 12 Bilagor Barn- och elevpeng Socioekonomisk resursfördelning Elevpeng för elever inom gymnasieskola

4 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten sätter ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året. Budgeten anger också vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till förvaltningen och ska tydliggöra styrelsens plan och strategi för att verkställa kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras förvaltningens arbete inom ramen för styrkedjan inför året och resurserna specificeras ytterligare jämfört med budget. Verksamhetsplanen utgår från kommunfullmäktiges budgetdokument med de mål och uppdrag som är beslutade för 2016 samt de inriktningsmål som är beslutade för hela mandatperioden i Framtidsbild För att tydliggöra kommunstyrelsens beställning har texterna från budget kompletterats med beskrivningar av hur förvaltningen ska arbeta med inriktningsmål, mål och uppdrag där det finns behov av det. De mål och uppdrag som framtidsbilder, budget och verksamhetsplan innehåller har ett starkt fokus på förändring och ska bidra till att kommunen utvecklas i riktning mot Vision Arbete och resultat från arbetet med mål och uppdrag följs upp löpande under året och det samlade resultatet lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige som en del av verksamhetsberättelsen efter årets slut. 4

5 2 Det här säger budgeten Budgeten ger både ekonomiska förutsättningar och en beställning avseende inriktningar och uppdrag. De ekonomiska ramarna innebär för 2016 en omslutning på drygt två miljarder kronor. Ungefär 300 miljoner av dessa går till investeringar och resten till driften av kommunens verksamhet. Drygt hälften av budgeten satsas på verksamhet inom utbildning, kultur och fritid och en tredjedel på verksamheter inom stöd och omsorg. Resterande resurser fördelas huvudsakligen på samhällsbyggnad, räddningstjänst samt stödoch ledningsresurser. Lerums kommun har en vision om att år 2025 vara Sveriges ledande miljökommun. Vägen dit går via kreativitet, inflytande och hållbarhet. För att nå visionen behöver vi stärka vår kunskap om vilka insatser och samarbeten som ger bäst effekt ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv - både när det gäller den yttre och den inre hållbarheten. Våra ekonomiska resurser är begränsade och vi ska använda dem så klokt vi kan. Kommunens ekonomi ska vara i balans och vi ska i ökad utsträckning finansiera våra framtidsinvesteringar med egna medel. Lerums kommun ska arbeta för ett näringsliv i toppklass med fler nya företag, gärna med miljöinriktning. För att nå målet är det viktigt att arbeta för att underlätta och agera serviceinriktat för att upplevas som en resurs för näringslivet, samt att arbeta för att verksamhetsområden där företagen verkar har tillgång till kollektivtrafik. Feriejobb ska vidareutvecklas och samverkan mellan näringsliv och skola ska utökas för att ge kommunens ungdomar bästa möjliga förutsättningar för ett framtida inträde på arbetsmarknaden. Lerums kommun ska även arbeta med att stärka näringslivs- och turistenheten. En bra förskola och skola ska bli ännu bättre. Kunskapsuppdraget ska utvecklas och stärkas. Förskolor ska byggas och mer personal ska anställas i förskolan för att få mindre barngrupper. Kommunen ska bli bättre på att uppmärksamma och stödja barn och elever som behöver särskilt stöd. Skola och socialtjänst ska utveckla sin samverkan och sitt samarbete. De lärare som allra bäst bidrar till att lyfta elevernas prestationer och resultat ska synliggöras och premieras. Kultur- och fritidsföreningarna ska ges ännu bättre förutsättningar för att utveckla sina verksamheter. Under 2016 fortsätter arbetet med ett framtida kulturhus. För att åstadkomma en ännu bättre äldreomsorg krävs det att det byggs bostäder särskilt anpassade efter äldres behov, samt förebyggande insatser och äldresäkerhet med utgångspunkt i att kunna hålla sig frisk så länge som möjligt. Som äldre ska man få den hjälp man behöver och själv bestämma vem som ska ge det stödet. Detta kräver tydliga kvalitetskrav och skärpt uppföljning. Arbetet med att använda mer teknik inom hela omsorgen ska fortsätta, liksom utvecklingen av stödet till anhöriga som vårdar en närstående i hemmet. Tidiga och förebyggande insatser mot psykisk ohälsa, drogmissbruk, utanförskap och för integration av människor på flykt från krigshärjade länder ska även det utvecklas. Lerums kommun har som målsättning att öka antalet invånare med en procent per år i genomsnitt över en tioårsperiod. Ett prioriterat område för att bygga en ännu bättre 5

6 kommun är att öka takten och bostadsbyggandet för att tillgodose människors behov av olika upplåtelseformer. Kommunen ska fortsätta utveckla kollektivtrafiken genom att verka för att Västra Stambanan byggs ut och genom att bygga ett modernt resecentrum. Arbetet med att Floda och Gråbo fortsätter genom att utveckla livskraftiga centrum. Arbetet med att knyta ihop hela kommunen med vandrings-, cykel- och ridleder fortsätter under 2016 en kommunövergripande bredbandsutbyggnad ska stimuleras och underlättas. 6

7 3 Kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen för att omsätta vision, framtidsbilder, mål och uppdrag i handling. Integrerat med genomförandet av planen ska arbetet präglas av följande: Verksamheterna ska vara transparenta, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet. Kompetensen inom inköp, upphandlingar och uppföljning av köpta tjänster och produkter ska utvecklas ytterligare. Kommunen ska vara en serviceinriktad resurs för det näringsliv som finns i kommunen och underlätta för nya företag att etablera sig och växa i Lerums kommun. Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen) har undertecknats av Kommunfullmäktige och utgår från att jämställdhet skapas av de beslut som fattas i vardagen. Kommunen ska vara öppen för nya lösningar, metoder och teknik och föra en konstruktiv dialog med de som bor och verkar i kommunen och även med vår omvärld. Kommunen ska vara en modern arbetsgivare, som tar tillvara idéer och kreativitet, samt erbjuder fler heltidsanställningar och fler karriärmöjligheter. 7

8 4 Klimat och miljö Om Lerums kommun ska lyckas med visionen att bli Sveriges ledande miljökommun måste de hållbara valen i människors vardag präglas av enkelhet och självklarhet. Förutsättningarna måste vi skapa i samverkan med invånarna. En miljöekonomisk och hållbar resurshushållning ska prägla kommunens agerande i alla delar. 4.1 Inriktningsmål Hållbara val År 2018 är det enkelt för kommunens invånare, kvinnor som män, och kommunens verksamheter att göra hållbara val när det gäller konsumtion, resande, återvinning och återbruk. Strategi/angreppssätt: Upphandling och inköp är strategiska områden för att öka utbudet av hållbara val när det gäller konsumtion av varor och tjänster. Uppdrag: Fortsätta med arbetet med ny återvinningscentral i Stenkullen. Mål: Öka andelen hushåll och platser som nås av fastighetsnära hämtning av tidningar och förpackningar. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Inriktningsmålet innebär att förvaltningen ska arbeta med att göra de hållbara valen enkla genom att göra dem till exempel billigare, roligare, snabbare och mer tillgängliga. Att det hållbara valet ska vara det billigaste, snabbaste och mest tillgängliga ska även prägla förvaltningens interna utveckling. Arbetet med målen i kommunens plan för social hållbarhet och folkhälsa som handlar om att öka andelen kvinnor och män som rör på sig och äter S.M.A.R.T. ska vara en del i arbetet med inriktningsmålet. Inom upphandlingsområdet fokuserar förvaltningen på bygg- och anläggningsentreprenader och att genomföra åtgärder för att styra mot hållbara val vid inköpstillfället i förvaltningens inköpssystem. Kommunens handlingsplan för jämställdhet innebär också fokus på att öka kunskapen och tydliggöra hur jämställdhet kan och bör beaktas i upphandlingar och avtal. Ett tydligare ansvar och ny struktur för fordon i kommunens verksamhet ska leda till en mer enhetlig kvalitet, lägre kostnader och minskade utsläpp. Utveckling inom återbruk och återvinning för att kombinera ekonomisk och ekologisk hållbarhet inom området möbler är ett prioriterat område under året. 8

9 4.2 Inriktningsmål Giftfri miljö År 2018 har vi en giftfri miljö i våra verksamheter, till gagn för nuvarande och kommande generationer. Strategi/angreppssätt: Inriktningsmålet pekar mot en helt giftfri miljö. Förvaltningen arbetar mot detta mål även om det på grund av utgångsläget inte är möjligt att nå målet till Strategin för att uppnå detta är att prioritera verksamheter där brukaren/medborgaren löper störst risk för exponering av gifter i miljön. Inomhusmiljöer prioriteras framför utomhusmiljöer eftersom exponeringen är större där. Yngre prioriteras framför äldre eftersom exponering i tidiga år innebär större risk än exponering som vuxen. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Arbetet med giftfria verksamheter ska förtydligas i förvaltningens miljödiplomeringsarbete och vid upphandlingar ska krav ställas på giftfria varor och tjänster. Inom förvaltningens/kommunens måltidsproduktion ska andelen ekologiska livsmedel öka och en systematisk genomgång av redskap och material ska fortsätta. Teknisk utrustning och byggnadsmaterial i nytt och existerande fastighetsbestånd är ett område som ska omfattas av inriktningsmålet under året. Kunskap om det framgångsrika arbete som bedrivits i kommunens förskolor ska spridas till andra relevanta delar av förvaltningen. 9

10 5 Infrastruktur och boende För att bli Sveriges ledande miljökommun behöver kommunen skapa förutsättningar för resande på fler och nya sätt. Ur ett folkhälsoperspektiv och för att uppnå visionen om social hållbarhet är bostadsförsörjningen en utmaning. Blandat resande och blandat boende kommunen behöver satsa på ett brett och flexibelt utbud för att tillgodose fler människors behov. 5.1 Inriktningsmål Transporter År 2018 är det enkelt och flexibelt att åka kollektivt och att samåka. Fler alternativa färdmedel mellan och inom kommunens tätorter har minskat invånarnas bilberoende. Strategi/angreppssätt: Förvaltningens arbete ska under 2016 fokusera på att förenkla för medborgare att resa med alternativa färdmedel, med fokus på cyklar, elcyklar och elbilar samt på att göra det enklare för medborgare att samåka. Uppdrag: Planera för tillgång till verksamhetsområden med närhet till kollektivtrafik. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Precis som för inriktningsmålet om hållbara val ska arbetet präglas av att göra det hållbara resandet enkelt och flexibelt. Under 2016 ska parkeringsmöjligheter för alternativa färdmedel i anslutning till pendlingsstationer prioriteras. Vägnätet ska långsiktigt planeras för alternativa färdmedel och en separering av gång- och cykelvägar. Planeringen av kollektivtrafiknära verksamhetsområden ska tas med i arbetet med ny översiktsplan som påbörjats under Att lyfta fram verksamhetsinriktningar som möjliggör utveckling av distansarbetsplatser ska även det vara en del i översiktsplanarbetet. 5.2 Inriktningsmål Boende och livsmiljö År 2018 finns ett stort utbud av blandade boendeformer och livsmiljöer som passar alla, oavsett ålder, livssituation och kön. Strategi/angreppssätt: Det som saknas i Lerum idag är billigare mark och billigare koncept för byggnation. Förvaltningens strategi ska vara att prioritera sådana områden och sådana koncept för att komplettera och utveckla bostadsbeståndet. Detta ska också vara en del i arbetet med att stärka den sociala hållbarheten i Lerum. Mål: Öka andelen planerade bostäder med rimliga hyror. Mål: Öka andelen tillgänglighetsanpassade och trygga boenden, servicebostäder och särskilda boenden i den kommunala planeringen i alla kommundelar. 10

11 Uppdrag: Identifiera och exploatera attraktiva områden med plats för större antal bostäder och med potential för snabbt genomförande. Uppdrag: Samarbeta aktivt med lokala byggföretag. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Arbetet med inriktningsmålet avser nytillskottet av bostäder och inte det totala bostadsbeståndet som kräver lång tid för att förändras. Detaljplaner och bygglov som bidrar till komplettering och utveckling av bostadsbeståndet ska prioriteras. Andelen hyresrätter vid markanvisningar och exploateringsavtal ska öka. Förvaltningen ska ha en mer aktiv dialog med lokala exploatörer. Dialogen med Förbo ska särskilt prioriteras. 5.3 Övriga mål och uppdrag, infrastruktur och boende Uppdrag: Arbeta för att Västra stambanan byggs ut med ytterligare två spår lokaliserade utanför tätorterna på sträckan Göteborg-Alingsås. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Arbetet gällande Västra stambanans utbyggnad sker i nära samarbete med Göteborgsregionen (GR), Västra Götalandsregionen (VGR) samt berörda grannkommuner utifrån de politiska inriktningar som givits. 11

12 6 Näringsliv och turism Det ska vara attraktivt att bo, verka och besöka Lerums kommun. Fler arbetstillfällen på hemmaplan ger mindre utpendling och mer liv och rörelse i våra tätorter. Hållbarhet ska prägla utvecklingen av ett starkt näringsliv där alla parter bidrar med det de är bäst på. Besöksnäringen och miljösektorn är två grenar av näringslivet som har stor potential att utvecklas i Lerums kommun. 6.1 Inriktningsmål Turism och näringsliv År 2018 möter invånare och besökare ett brett utbud av varor, tjänster och upplevelser. I Lerum 2018 har omsättningen inom turism- och miljösektorn växt varje år sedan Strategi/angreppssätt: Förvaltningen ska medverka vid revideringen av kommunens näringslivsstrategi, inklusive områdena besöksnäring och handel. Uppdrag: Stärk näringsliv- och turistenheten och se över behovet av chefsfunktioner. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Uppdraget med att stärka näringslivs- och turistenheten avser arbetet med att lägga fast inriktning och prioriteringar för näringslivsarbetet och sker främst inom uppdraget som benämns Näringsliv 2.0. Inom turismområdet fokuserar förvaltningen på besöksnäring. 6.2 Inriktningsmål Arbetsmarknad År 2018 är arbetsmarknaden diversifierad och tolerant. I Lerum 2018 finns det fler arbetstillfällen än aldrig förr. Strategi/angreppssätt: Ett regionalt perspektiv ska prägla arbetet även om målet är formulerat för Lerum. Inriktningsmålet om en diversifierad och tolerant arbetsmarknad är mer långsiktigt än vad som kan förväntas uppnås till Uppdrag: Underlätta för feriejobb i privata företag, föreningar och organisationer. Uppdrag: Feriejobben ska vidareutvecklas genom att möjliggöra matchning av jobb och ungdomars intresse. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Uppdragen bedöms som tydliga och behöver inte förtydligas ytterligare (SO). 12

13 7 Skola och utbildning Alla flickor och pojkar i skolan ska känna sig trygga, sedda och motiverade. Pedagoger ska känna sig trygga i sitt ledarskap och sin förmåga att undervisa och elever behöver ha inflytande över den verksamhet där de förväntas lära och utvecklas. Det är en utmaning för skolan och samhället att många flickor och pojkar inte avslutar sin utbildning med godkända betyg. För att uppnå visionen om en socialt och ekonomiskt hållbar kommun krävs investeringar i våra ungas framtid. 7.1 Inriktningsmål Unga i arbete År 2018 är ungdomsarbetslösheten fortsatt låg tack vare att fler går ut grundskola och gymnasium med godkända betyg. För unga kvinnor och män som behöver extra stöd att komma in på arbetsmarknaden erbjuder kommunen en kontaktperson och samlade insatser under ett tak. Strategi/angreppssätt: Grunden för att höja betygsresultaten och att unga ska komma ut i arbete är det systematiska kvalitetsarbetet i skolverksamheterna. Rekryteringssatsningar för pedagogyrken och en konkretisering av arbetet med en framtida skolstruktur är andra strategiska insatser. Arbetet med att möta unga män och kvinnor ska präglas av enkelhet och tydlighet. Risken för unga män och kvinnor att bli hänvisade vidare i flera steg ska minimeras. Mål: Öka samverkan mellan näringsliv och skola. Mål: Höja kunskapsresultaten i år 3 i grundskolan. Mål: Höja det genomsnittliga meritvärdet i år 6 i grundskolan. Mål: Höja det genomsnittliga meritvärdet i år 9 i grundskolan. Uppdrag: Minska storleken på barngrupperna i förskolan. Uppdrag: Genomför lovundervisning. I första hand riktat till de elever som inte uppfyller kunskapsmålen. Uppdrag: Stärk stödet till flickor och pojkar i behov av särskilt stöd och särskilda utmaningar. Uppdrag: Uppmärksamma och premiera särskilt duktiga förskollärare och lärare på olika sätt. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: En konkret strategisk satsning för att öka andelen som går ut med godkända betyg är en satsning på kunskaper i svenska för flickor och pojkar och omfattar inte bara de olika skolformerna utan även andra relevanta verksamheter. Satsningarna inom Informations- 13

14 och kommunikationsteknik är ett annat viktigt medel för att stödja måluppfyllelsen i mål och uppdrag under inriktningsmålet. Den genomsnittliga storleken på barngrupperna ska minska under året men föregås av en barnkonsekvensanalys för att förändringarna ska få bästa möjliga effekt. Förvaltningens näringslivsfunktion ska, som en av flera parter, medverka för att öka samverkan mellan näringsliv och skola. 7.2 Inriktningsmål Teknik och pedagogik År 2018 har pedagogerna hög relevant kompetens inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT). Elever och pedagoger känner sig trygga med de läroverktyg som finns. Strategi/angreppssätt: Under 2016 utvecklas det pågående arbetet genom kompetenskartläggningar av pedagogerna för att kunna ge dem bästa möjliga förutsättningar att bedriva undervisning. 7.3 Övriga mål och uppdrag, skola och utbildning Uppdrag: Planera och bygga nya förskolor. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Planeringen för, och byggnation av nya förskolor beaktas i såväl arbetet med ny översiktsplan som vid framtagande av program och detaljplaner för nya bostäder. 14

15 8 Samhällets omsorger 8.1 Inriktningsmål Ungas psykiska hälsa År 2018 fångar vi upp våra barn och ungdomar tidigt. Vi arbetar aktivt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder för att öka hälsan hos flickor och pojkar. Det är viktigt att tidigt skapa möjligheter för unga att utveckla en god hälsa då sociala faktorer ofta går i arv. För att vända trenden med psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är det viktigt att fokusera på det friska och arbeta förebyggande. En skola med trygga vuxna som tar sig tid för unga och tidigt kan upptäcka ohälsa är otroligt viktigt. Strategi/angreppssätt: Förvaltningens arbete ska starkare prioritera det förebyggande, det vill säga innan en problematik har uppstått. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Samarbetet med andra samhällsinstanser som polis och hälso- och sjukvård ska utvecklas inom ramen för det förebyggande arbetet. Utvärderingar av vilka effekter som det förebyggande arbetet ger ska spela en tydligare roll i utvecklingen av det fortsatta arbetet. Arbetet med målen i kommunens plan för social hållbarhet och folkhälsa som handlar om att minska ohälsa och missbruk bland unga kvinnor och män ligger väl i linje med inriktningsmålet. 8.2 Inriktningsmål Välfärdsteknologi År 2018 använder vi teknik och hjälpmedel i omsorgen som verktyg för att underlätta vardagen, få information, kommunicera och mötas. Dagens höga tempo av digitalisering och hjälpmedelsutveckling öppnar upp för stora möjligheter. Mycket tyder på att förväntningarna på den kommunala servicen inom omsorgen kommer ändras där eget inflytande, flexibilitet och delaktighet blir centrala värden. I omsorgsverksamhet där hjälpmedel är en självklar del av vardagen skapas förutsättningar för att bibehålla självständighet och uppleva trygghet i livet. Strategi/angreppssätt: Förvaltningens arbete med välfärdsteknologi inom omsorgsverksamheten ska på ett tydligt sätt ta utgångspunkt i brukarens perspektiv. Mål: Öka användandet av välfärdsteknik. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Medborgarnas och kundernas förändrade vanor och förväntningar, samt nationell etjänstutveckling ställer krav på utveckling och effektivisering av våra verksamheter. Det tydliggör behovet av att på en övergripande strategisk nivå analysera behov och möjligheter. En strategisk planering behövs för att konkretisera och genomföra de poli- 15

16 tiska ambitionerna att utveckla välfärdsteknologi och ehälsa, samt stödja ledningen i hur dessa frågor integreras i övrig styrning och ledning. Likaså behövs en samordning och integrering i verksamhetens processer av de projekt som pågår i kommunen, regionen, nationellt och där förvaltningen är inblandad/aktör/påverkad. Förvaltningens IT-plan, med inriktning mot ett ökat användande av välfärdsteknik ska vara vägledande. 8.3 Övriga mål och uppdrag, samhällets omsorger Mål: Öka brukarnöjdheten inom äldreomsorgen. Uppdrag: Stärk det förebyggande arbetet för bättre hälsa och ökad livskvalitet för äldreomsorgens målgrupp. Uppdrag: Utred möjlighet att kunna erbjuda lagad mat i hemmet för äldreomsorgens kunder. Uppdrag: Fortsätt utveckla anhörigstödet. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Förvaltningens arbete med ökad brukarnöjdhet inom äldreomsorgen kommer att utgå från analyser av olika insatser som bedömts ge bäst resultat ur brukarens perspektiv. Arbetet ska ske genom omvärldsanalys, utifrån aktuell forskning och i nära dialog med brukare och anhöriga för att ta fram viktiga faktorer för ökad brukarnöjdhet bland äldre kvinnor och män. Kunskapen och analyserna ska resultera i lokalt arbete som har bäring på ökad brukarnöjdhet. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att utveckla anhörigstödet med utgångspunkt i de anhörigas behov och önskemål. Målsättningen är ökad brukarnöjdhet och arbetet ska utgå från analyser av vilka insatser som bedöms ge bäst resultat ur brukarens perspektiv. Arbetet är inlett med planering för införande av flexibel växelvård. Införandet inleds under Anhöriga här är ofta make/maka. Förvaltningen kommer att arbeta med att förbättra metoderna i arbetet med att få kunskap om på anhörignöjdheten, för att bättre kunna kartlägga och tillgodose anhörigas behov. Arbetet omfattar även ett förbättrat stöd till andra grupper av anhöriga, som exempelvis barn till personer som får vård i livets slut och långvarigt sjuka och sker samarbete med Västra Götalandsregionen (VGR). Förvaltningen ska se över möjligheten att syskon kan ses som en anhörig. 16

17 9 Kultur och fritid Alla medborgare i Lerums kommun ska ha förutsättningar att utveckla intressen, känna gemenskap och uppleva ett meningsfullt liv. Det skapar god hälsa såväl hos kvinnor och män som hos äldre och yngre samt bygger en socialt hållbar kommun med minskad skadegörelse och oro. För att öka folkhälsan och bygga ett socialt hållbart Lerum är det av största vikt att föreningslivet kan fortsätta att växa och bedriva sina verksamheter. 9.1 Inriktningsmål Föreningsliv År 2018 har föreningslivet möjlighet att fokusera på sina verksamheter tack vare ökat ekonomiskt stöd och god samverkan med kommunen. Strategi/angreppssätt: Utarbetandet av ett tydligt och transparent bidragssystem blir en viktig förutsättning för att nå närmare inriktningsmålet och att lösa de givna uppdragen under Uppdrag: Öka det ekonomiska stödet till föreningslivet inom kultur och fritid. Uppdrag: Ha särskilt fokus på kultur- och fritidsverksamheter som främjar mångfald, öppenhet och integration. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Föreningsstödet ska vara en del i arbetet att säkra att flickor och pojkar, kvinnor och män får lika möjligheter att utöva de fritidsaktiviteter de önskar. 9.2 Inriktningsmål Mötesplatser År 2018 tillfredställs kvinnor och mäns, flickor och pojkars behov av flexibla lokaler och utemiljöer anpassade för kulturupplevelser och utövande av fritidsaktiviteter. Mötesplatserna är utformade tillsammans med kommunens invånare och finns i kommunens alla delar. Strategi/angreppssätt: Arbetet ska inriktas på ett brett samutnyttjande av lokaler, med målsättningen att alla lokaler ska användas under en större del av dygnet. Uppdrag: Utreda behoven och vad som behövs för att möjliggöra en ridanläggning på nationell tävlingsnivå. Uppdrag: Fortsätt arbetet med ny idrottshall och nytt kulturhus i Dergårdsområdet. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Hela förvaltningen har uppdraget att utveckla mötesplatser i kommunen. Flexibla lokaler kan vara ett sätt att uppnå ett mer integrerat användande men även andra sätt ska prövas och värderas. Det mål i kommunens plan för social hållbarhet och folkhälsa som 17

18 behandlar ökat socialt deltagande med fokus på äldre kvinnor och män ska vara en del i arbetet med inriktningsmålet. I kommunens handlingsplan för jämställdhet lyfts särskilt att idrotts-, kultur- och fritidsanläggningar ska tillhandahållas och vara tillgängliga på samma sätt för flickor och pojkar, kvinnor och män. Handlingsplanen tydliggör också vikten av att jämställdhetsintegrera kulturinstitutionernas utbud utifrån analyser av inkluderande och exkluderande faktorer. Inriktningsmålet beaktas även i det samlade planeringsarbetet med översiktsoch detaljplaner avseende lokalisering och utformning av mötesplatser. 18

19 10 Ekonomin i verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Budgeten är ett verktyg för planering och styrning av verksamheten. Nedan anges de ekonomiska ramarna för verksamheten, det vill säga vilka resurser som finns till löpande drift och investeringar samt hur utgifterna finansieras God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning innebär att kommunens ekonomi inte lika starkt påverkas av konjunkturens upp- och nedgångar. Modellen gör det möjligt för kommunen att bygga upp tillgångarna under år med positiva resultat, vilka kan användas under år med underskott. På detta sätt kan effekten av konjunktursvängningar minskas och därmed få en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet. Modellen innebär också att de finansiella målen tillåts variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Utgångspunkten är att målen fastställs i jämförelse med den fjärdedelen av Sveriges kommuner som har de starkaste finansiella nyckeltalen. Den kommunen med de högsta värdena bildar taket och den kommunen med de lägsta värdena inom gruppen bildar golvet för de finansiella nyckeltalen. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen befinner sig i en svag återhämtningsfas under budget och planperioden. Under de senaste åren har kommunen haft kostnadsökningar i verksamheten, låga resultatnivåer samt hög investeringstakt vilket påverkat de finansiella nyckeltalen negativt vände trenden och kommunens resultat uppgick till 103,5 mnkr och förbättrades med 91,8 mnkr jämfört med budgeterat resultat på 11,5 mnkr för Kommunens mål är att tillhöra den övre fjärdedelen bland Sveriges kommuner vad gäller soliditet, vilket innebär att nivån ska ligga inom intervallet procent, exklusive ansvarsförbindelsen. Målen är satta på koncernnivå det vill säga inklusive kommunala bolag. De kommunala bolagens påverkan på soliditeten och långfristiga skulder per invånare är dock begränsad. År 2014 uppgick soliditeten till 45 procent för såväl kommunen som för koncernen. Budgeterad soliditet år 2015, justerad för balanspostförändring från 2014, uppgår till 46 procent exklusive ansvarsförbindelsen. Enligt beslutad budget för 2016 uppgår soliditeten till 43 procent. Soliditeten under planåren 2017 och 2018 beräknas uppgå till 42 respektive 43 procent. Framförallt fortsatt höga behov av investeringar medför att kommunens mål vad avser soliditetsnivå inte uppfylls under budget- och planperioden. 19

20 Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2014 till kronor. Enligt budget och plan för kommer den externa upplåningen att öka 2016 till kronor per invånare och till kronor 2017 samt 2018 till kronor per invånare. Detta medför att kommunen från och med budgetåret 2016 inte kommer att uppfylla målet att vara bland de 25 procent kommunerna i landet som har lägst långfristiga lån per invånare. Majoritetens bedömning är ändå att vi klarar målet 2016 med tanke på att det inte tillkommer nya lån 2015 och ett minskat lånebehov Ett troligt scenario är att även övriga kommuners soliditet minskar och låneskuld per invånare ökar. Detta på grund av ökade prognostiserade investeringsbehov inom kommunsektorn, vilket i sådant fall skulle medföra att vi fortsatt uppnår våra finansiella mål i jämförelse med övriga kommuner. Budget 2016 innebär ett resultat på 52 mnkr 2016 och 66 mnkr 2017 samt 84 mnkr för Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,5 % för 2016 och 97, samt 96,4 % år Årets resultat efter extraordinära poster 20

21 10.3 Resursfördelning Förvaltningsledning Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2016 Förvaltningsledning -1,4 10,0 8,6 Förvaltningsgemensam utveckling 0,0 2,0 2,0 Vision ,0 2,0 2,0 Totalt -1,4 14,0 12,6 Sektor infrasupport Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2016 Support och utveckling -21,6 100,4 78,8 Drift och service -83,7 92,3 8,6 Politisk organisation -0,0 16,6 16,6 Totalt 105,3 209,3 104,0 Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2016 Räddningstjänst 0,0 33,2 33,2 Totalt 0,0 33,2 33,2 Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2016 Revision 0,0 1,8 1,8 Totalt 0,0 1,8 1,8 Sektor samhällsbyggnad Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2016 Sektorledning 2,9 16,5 13,6 Samhällsplanering 9,2 33,8 4,6 Teknisk service 4,8 62,8 58,0 Myndighetsutövning 8,3 17,9 9,6 Totalt 25,2 131,0 105,8 21

22 Varav affärsverksamhet Verksamhet (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2016 VA 70,6 73,4 2,8 Renhållning 30,2 30,7 0,5 Kommunens verksamhetslokaler 236,7 226,5-10,2 Totalt 337,5 330,6-6,9 Sektor lärande Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2015 Ledning och intern service 56,4 81,6 25,2 Verksamhetslokaler 0,3 135,9 135,6 Förskola 6,6 297,5 290,9 Grundskola, förskoleklass -år 9 11,9 404,2 392,3 Fritidshem 1,2 68,4 67,3 Fritidsklubbar/gårdar 0,2 13,5 13,3 Grundsärskolan 0,9 15,5 14,6 Gymnasieskola 32,9 143,7 110,8 Gymnasiesärskola 1,2 10,6 9,5 Vuxenutbildning 6,5 22,4 15,9 Kultur och fritid 4,1 40,5 36,5 Kulturskola 4,0 14,8 10,7 Bibliotek 0,7 13,8 13,1 Resultatenheter 726,9 726,9 0,0 Totalt 853, , ,7 Prestationsersättningen (Barn- och elevpeng) presenteras i bilaga. Sektor stöd och omsorg Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2016 Myndighet -82,8 407,4 324,6 Ledning och intern service 0,0 46,0 46,0 Hälso- och sjukvård -2,3 61,0 58,7 Boende äldre -10,3 198,1 187,8 Hemtjänst -84,3 84,3 0 Boende sysselsättning (funktionshinder) -2,3 78,3 76,0 Totalt 693,1 22

23 10.4 Driftsredovisning Driftsredovisningen visar kommunens nettokostnader (intäkter minus bruttokostnader) för att bedriva sin verksamhet. Ramar Budget Verksamhet (mnkr) VP Skattefinansierad verksamhet Löneökningar ,7 Löneökningar ,4 Strukturella effektiviseringar 0,0 0,0 Återsåtende strukturella åtgärder -1,3-1,3 Avsatt centralt för ökade kapitalkostnader 0,0 0,0 Riktade statsbidrag 12,0 Resultatreglering 7,0 Förvaltningsledningen 11,1 12,6 Infrasupport 91,8 104,0 Samhällsbyggnad 103,6 105,7 Lärande 1 095, ,7 Stöd- och omsorg 659,1 693,1 Räddningstjänsten 32,5 33,2 Revision 1,8 1,8 Summa skattefinansierat 2 017, ,2 Kommunens byggnader -9,1-10,2 VA/Renhållning 3,3 3,3 Summa affärsverksamhet -5,8-6,9 Summa verksamheter 2 011, ,3 Finansförvaltningen Kapitalkostnader -43,6-44,5 Pensionsskuld/pensionsutb 12,6 14,5 Övrigt -21,4-8,0 Riktade statsbidrag -12,0 Reavinster/förluster -8,7-10,0 Verksamhetens nettokostnader 1 950, ,3 23

24 10.5 Resultatbudget Resultatbudgeten är en uppställning över kommunens intäkter och kostnader. Kommunen har ett budgeterat resultat på 52,3 mnkr för att nå det finansiella målet om en nettokostnadsandel på 98 procent. Med en nettokostnadsandel på 97,5 procent överstiger kommunens intäkter kostnaderna med 2,5 procent. VP Budget (mnkr) Verksamhetens nettokostnader ,7-1923,3 Avskrivningar -112,0-116,0 Verksamhetens nettokostnader ,7-2039,3 Skatter 1 820,4 1919,0 Generella statsbidrag 195,5 193,1 Finansiella intäkter 5,1 4,8 Finansiella kostnader -30,1-25,3 Resultat före extraoridnära 40,3 52,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Resultat 40,3* 52,3 Nettokostnadsandel 98,0% 97,5% *Exklusive resultatreglering 2015; -12,1 mnkr 24

25 10.6 Balansbudget Balansbudgeten visar kommunens tillgångar och skulder. Budget Utfall Budget (mnkr) Tillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

26 10.7 Finansieringsbudget I Finansieringsbudgeten visas kommunens förändring av likvida medel under budgetåret. Budget Budget (mnkr) Drift Årets resultat 40,3* 52,3 Justering för av- och nedskrivningar 112,0 116,0 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt -17,6-18,3 Just för övr ej likviditetspåverkande poster 0,0 0,0 Förändring kortfristiga fordringar 0,0 0,0 Förändring förråd och lager 0,0 24,9 Förändring kortfristiga placeringar 15,0 15,0 Förändring kortfristiga skulder 0,0 0,0 Förändring likvida medel drift 109,4 189,9 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar -201,7-311,0 Försäljning materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Förvärv exploateringstillgångar 0,0 0,0 Övriga ej rörelsepåverkande poster 0,0 0,0 Förändring likvida medel investeringar -201,7-311,0 Finansiering Nyupptagna lån 0,0 129,6 Amortering av skuld 0,0 0,0 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar 7,2 7,2 Förändring likvida medel finansiering 7,2 136,8 Förändring av likvida medel -85,1 15,7 *Exklusive resultatreglering 2015; -12,1 mnkr 26

27 11 Investeringsbudget Kommunens budgeterade investeringar under planåren redovisas i investeringsbudgeten. Verksamhet Total budget Utbetalningar Utbetalningar Utbetalningar Infrasupport Lärande Stöd och omsorg Samhällsbyggnad Investeringar från föregående år Kommunala verksamhetslokaler Lärande Kommunala verksamhetslokaler Stöd och omsorg Kommunala verksamhetslokaler Övriga Infrastruktur Belysning Mindre investeringar på SB VA/Renhållning Totalt % genomförandetakt Innebär följande nyupplåning

28 11.1 Exploateringsbudget Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, handel, kontor och industrier. Namn Beskrivning/status Budget Projektets totala prognos Lerums centrum Progr.genomförande Inkomst ej Dpl bostäder, lokaler Utgift antagen Slutredovisas 2019 Netto Norra Hallsås Inget uppdrag Inkomst ej 0 Etapp 2 Utgift antagen Slutredovisas 2020 Netto Gråbo Centrum Dp bostäder, lokaler Inkomst ej bostäder Utgift antagen Slutredovisas 2020 Netto Floda Centrum Progr.genomförande Inkomst Ej Dpl bostäder, lokaler Utgift antagen Slutredovisas 2020 Netto Aspen Strand Inget uppdrag Inkomst Ej Utgift antagen Slutredovisas 2025 Netto Mindre projekt inom Inkomst Ej dpl Utgift antagen Slutredovisas 2015 Netto Öxeryd Inkomst Ej Utgift antagen Slutredovisas 2018 Netto Plan.Bostäder Inkomst Ej 0 Uddared 4:22 Utgift antagen 13 Slutredovisas 2017 Netto 0 13 Lärkvägen Inkomst 0 0 Utgift Slutredovisas 2015 Netto Skiffervägen Inget uppdrag Inkomst Utgift Slutredovisas 2017 Netto Stenkullen, Dp verksamhets mark Inkomst Stillestorp Utgift Slutredovisas 2018 Netto Tollestorp (J&R) Dp verksamhets mark Inkomst Utgift Slutredovisas 2016 Netto Norra Hallsås (HP) Dp bostäder Inkomst Utgift Slutredovisas 2018 Netto Biskopssiken Dp bostäder Inkomst Utgift Slutredovisas 2016 Netto Aggetorp 1:21 mfl Dp bostäder Inkomst Utgift Slutredovisas 2017 Netto Floda 3:43 Dp bostäder Inkomst Högsboholmsvägen Utgift Slutredovisas 2015 Netto Gamla Inkomst Ramfabriken Utgift Slutredovisas 2017 Netto Lilla Bråta Dp bostäder Inkomst (skogssällskapet) Utgift Slutredovisas 2020 Netto Summa nto inkl. ränta antagna projket Summa nto inkl. ränta ej antagna projket Summa netto inklusive ränta

29 11.2 Slutredovisas Summa Slutredovisas Summa

30 30

31 12 Bilagor 12.1 Barn- och elevpeng 2016 Kommunens skyldighet att lämna bidrag till enskilt bedrivna förskolor, pedagogisk omsorg, förskoleklasser, grundskolor samt fritidshem regleras i skollagen. För att uppnå lika villkor för kommunala och enskilda utförare utgår Lerums kommuns barn- och elevpeng från det lagstiftningen anger som grundbelopp, som är lika för alla anordnare, såväl enskild som kommunal, inom och utanför Lerums kommun. Vid utbetalning av bidrag till kommunal anordnare görs ett avdrag på barn- och elevpengen för att finansiera vissa kommungemensamma resurser. Vid utbetalning av bidrag till enskild anordnare tillkommer ett generellt administrationspåslag om 3 procent och 6 procent för momskompensation. Dessutom tillkommer ersättning för lokaler beräknat enligt kommunens genomsnittliga lokalkostnad för motsvarande verksamhet. Bidragsbelopp till förskola, dagbarnvårdare och fritidshem justeras även för föräldraavgifter med anledning av att enskilda anordnare tar ut sina egna avgifter. Justeringen är beräknad utifrån de regler som gäller för maxtaxa, som ska tillämpas för samtliga föräldraavgifter. Grundbelopp Adm 3% Belopp 2016 Kommunal verksamhet Avdrag gemensamma resurser Belopp 2016 Moms Enskild (privat) verksamhet Barnomsorgsavgift Lokaler (inkl adm. och moms) Löneökn (inkl. adm & moms) Grundskola Förskoleklass Skolår Skolår Individintegrerad särskola Sär ind Sär ind 1-5 F Sär ind Sär ind 6-9 F Fritidshem Förskola 1-2 ÅR 0-15 tim > 15 tim ÅR 0-15 tim > 15 tim Pedagogisk omsorg 1-2 ÅR 0-15 tim > 15 tim ÅR 0-15 tim > 15 tim Belopp

32 12.2 Socioekonomisk resursfördelning 2016 Skolor F-5 % Belopp 2016 Almekärrsskolan 0,0% 0 Aspenässkolan 0,0% 0 Berghultskolan 10,0% Centralskolan 0,0% 0 Hulanskolan 0,3% 9364 Hästhagenskolan 8,5% Knappekullaskolan 0,0% 0 Nya Lekstorpsskolan 14,3% Ljungviksskolan 16,7% Montessori - Aspen 0,0% 0 Montessori - Floda säteri 0,0% 0 Nya Röselidsskolan 22,6% Stenkulan 19,5% Tolleredskolan 0,0% 0 Uddaredskolan 0,0% 0 Östad skola 8,1% Totalt 100,0% Skolor 6-9 % Belopp -16 Alléskolan 0,0% 0 Ljungviksskolan 35,7% Nya Röselidsskolan 38,8% Nya Lekstorpskolan 8,1% Montessori - Floda säteri 0,0% 0 Rydsbergsskolan 0,0% 0 Stenkulan 17,4% Torpskolan 0,0% 0 Totalt 100,0% Totalt

33 12.3 Elevpeng för elever inom gymnasieskola Elevpengen till Lerums gymnasium utgår från fastställd interkommunal prislista 2016 inom Göteborgsregionen. Ersättningen till Lerums gymnasium är reducerad med lokalhyra (som istället finanseras med centralt avsatta medel), vissa sektorers gemensamma utvecklingsfrågor samt administration och ersättning för löneavtalet Ersättning för löneavtalet 2016 tilldelas i särskild ordning under aktuellt år. Elevpengen varierar med elevens val av program. Bidrag till enskilda aktörer avseende program som finns i egen regi på Lerums gymnasium utgår i enlighet med den interna resurstilldelningen till Lerums gymnasium med tillägg för kommunens lokalkostnad och årets löneavtal. Bidraget justeras med ett avdrag för kommunens administrativa kostnader men med tillägg för generell administration motsvarande tre procent och momskompensation motsvarande sex procent. Bidrag till enskilda aktörer avseende program som Lerums gymnasium inte erbjuder, men som finns inom Göteborgsregionens samverkansavtal, utgår ersättning i enlighet med samverkansavtalets prislista. Bidraget justeras med ett avdrag för framräknad administrationskostnad men med tillägg för generell administration motsvarande tre procent och momskompensation motsvarande sex procent. I samtliga bidragsbelopp finns kostnader för skollunch inräknat. För de enskilda aktörer som inte erbjuder kostnadsfria skolluncher görs ett avdrag på bidraget med kr/elev och år (2 300 kr/elev och termin) avseende de program som finns i egen regi på Lerums gymnasium. På de program som Lerums gymnasium inte erbjuder, men som finns inom Göteborgsregionens samverkansavtal, görs motsvarande avdrag enligt samverksamavtalet. För utbildningar inom nationella program som inte finns i egen regi och inte heller inom Göteborgsregionens samverkansavtal utgår ersättning enligt, den av staten, fastslagna riksprislistan. I efterföljande prislista framgår ersättning till enskilda utbildningsaktörer som erbjuder utbildningsplats till ungdomar folkbokförda i Lerums kommun. Priset utgår från ovanstående beräkningsgrund. 33

34 Bidrag enskilda gymnasieskolor 2016 (Kr/år) Program Inriktning Grundbelopp kr/år varav lokaler Adm 3 % Moms 6 % Summa Avdrag skolmåltid GY11 BF Samtliga inriktningar BA Samtliga inriktningar exkl anläggningsfordon BA år 2-3 Anläggningsfordon EE Gemensamt år EE år 2-3 Automation EE år 2-3 Dator- och kommunikationsteknik EE år 2-3 Elteknik EE år 2-3 Energiteknik EK Samtliga inriktningar ES Bild ES Dans ES Estetik och media ES Musik ES Teater FT Gemensamt år FT år 2-3 Personbil FT år 2-3 Godshantering FT år 2-3 Lastbil och mobila maskiner FT år 2-3 Karosseri och lack FT år 2-3 Transport HA Samtliga inriktningar HV Textildesign HV Florist HV Frisör HV Hår- och makeupstylist HT Samtliga inriktningar HU Samtliga inriktningar IN Samtliga inriktningar NA Samtliga inriktningar RL Samtliga inriktningar SA Samtliga inriktningar exkl år 2-3 Medier, information och kommunikation SA år 2-3 Medier, information och kommunikation TE Gemensamt år TE år 2-3 Design och produktutveckling TE år 2-3 Informations- och medieteknik TE år 2-3 Produktionsteknik TE år 2-3 Samhällsbyggande och miljö TE år 2-3 Teknikvetenskap VF Samtliga inriktningar VO år IB International Baccalaureate