Ser livet från den ljusa sidan AVANCERAD HANTERING AV KONTANTER I BROBY NOGGRANNA REKRYTERINGAR GER RÄTT KOMPETENS DORIS HÅLLER KOLL PÅ STATISTIKEN

Transkript

1 FÖR DIG SOM ARBETAR PÅ RIKSBANKEN ÅRGÅNG 95 NR AVANCERAD HANTERING AV KONTANTER I BROBY NOGGRANNA REKRYTERINGAR GER RÄTT KOMPETENS DORIS HÅLLER KOLL PÅ STATISTIKEN MALIN KRAFFT Ser livet från den ljusa sidan VAR MED I SOMMARENS FOTOTÄVLING SIDAN 10

2 BANCOPOSTEN Framtidens utmaningar FÖR MÅNGA ÅR sedan, innan personslussarna infördes på Riksbanken, hände det vid något enstaka tillfälle att en obehörig person kunde slinka in i riksbankshuset. En av våra återkommande brevskrivare (och det var inte av den trevliga sorten) lyckades ta sig upp i biblioteket, som då var placerat på plan 12. Allt gick lugnt till och inget allvarligt hände, tack och lov. I dag vågar jag påstå att det nästintill är omöjligt att ta sig in i huset om man inte har de rätta behörigheterna. Och att ta sig in till Riksbankens nya kontanthanteringskontor i Broby, som öppnade i februari i år, är om möjligt ännu svårare. Om man inte jobbar där förstås. I detta nummer möter du Peter Henricsson och Lars Hammar, platschef respektive medarbetare på kontoret i Broby. För dem är det inga konstigheter att arbeta under så stränga säkerhetsbestämmelser, de ser det snarare som en trygghet. Medarbetarna i Broby tillhör en av de nyaste avdelningarna i banken, avdelningen för betalningssystem och kontanter. Avdelningschef Christina Wejshammar berättar på sidan 5 om den övriga verksamheten som pågår och vilka utmaningar man står inför. MALIN KRAFFT ÄR ekonomienhetens ny tillskott och hon är den som ser till att vi anställda får lön på våra konton. Hon säger själv att det är en utmaning att efterträda Britt-Marie Eriksson, som tidigare jobbade med lönerna och nu är på väg att gå i pension. Men med en positiv inställning blir allt lättare. Malin porträtteras på sidan 9. Nya utmaningar väntar hela tiden runt hörnet. Lisa Ahnell Lundvik på HR-enheten berättar på sidan 4 om hur processen kring rekryteringar ser ut på Riksbanken hur hittar vi rätt person till rätt plats? Min utmaning nu blir att stänga av, koppla ner, logga ut och bara ta dagen som den kommer. Semestern är nära och i samma stund som Bancoposten hamnar i ditt postfack njuter jag (förhoppningsvis) av lata dagar i en solstol på stranden på varmare breddgrader. Ha en jätteskön sommar! LOTTA ALLVIN JANNERGREN, REDAKTÖR FOTO: EMMA HOLMGREN I dag är vår roll i princip begränsad till början och slutet av kontanternas livscykel, vi brukar säga att pengar föds och dör hos oss. PETER HENRICSSON INNEHÅLL Aktuellt: Rätt person på rätt plats 4 Spännande tider väntar 5 Reportage: På besök i Broby 6 7 Omvärld: Daniel Wallemo: Viktigt mäta förtroendet för Riksbanken 8 Porträttet: Malin Krafft: Livet och lönerna från den ljusa sidan 9 Plocksidan: Skicka in din bästa sommarbild 10 Språkfrågan: Bli bättre på att presentera 10 Spårbarheten är jätteviktig 11 Min dag: Karolina Ekholm En annan sida: Henrik Lundvall: Att byta land för en tid 12 Ansvarig utgivare: Ann-Leena Mikiver. Adress: Bancoposten, Sveriges riksbank, Stockholm, Chefredaktör: Lotta Allvin Jannergren, tel , Redaktion: Lotta Allvin Jannergren, Jessica Bühler och Åsa Söder Nilsson, Riksbanken, Susanne Glennegård och Sara Bidö, Intellecta Corporate. Redaktionsråd: Kommunikationsenheten, Joanna Gerwin, Jan Schüllerqvist, Jill Billborn, Helena Runnquist, Carina Selander och Linda Palmqvist. Omslagsfoto: Jennifer Glans. Produktion: Tryck: Ineko ISSN: Riksbankens avdelningar: ABK avdelningen för betalningssystem och kontanter AFM avdelningen för marknader AFS avdelningen för finansiell stabilitet APP avdelningen för penningpolitik AVS avdelningen för verksamhetssupport IR internrevisions - avdelningen STA stabsavdelningen Sidorna FOTO: LOTTA ALLVIN JANNERGREN FOTO: JESSICA BÜHLER 2 BANCOPOSTEN

3 AKTUELLT Det här är bankunionen Bankunionen innebär bland annat att Europeiska centralbanken, ECB, i november i år blir tillsynsmyndighet för euroområdets 130 största banker och banker i de icke-euro-länder som eventuellt väljer att delta. Svenska banker påverkas av bankunionen, i synnerhet de som har verksamhet i euroländer som exempelvis Finland, Estland och Lettland. Arbetet med den så kallade bankunionen går fort framåt. EU:s ministerråd och Europaparlamentet har nu kommit överens om det legala ramverket, som består av fem viktiga delar: 1. ECB-tillsyn över de viktigaste bankerna inom euroområdet och andra EU-länder som väljer att delta i bankunionen. 2. Gemensamma regler för kapitaltäckning. 3. Inrättandet av en krishanteringsmyndighet med uppgift att hantera banker som fallerar. 4. Gemensamma regler för krishantering när banker fallerar. 5. En gradvis uppbyggnad av en gemensam fond för att täcka de kostnader som är kopplade till krishanteringen. Planen är att ECB ska påbörja sin banktillsyn i november i år, medan den gemensamma krishanteringsfunktionen dröjer till I FÖRBEREDELSE för att ECB ska ta över tillsynsansvaret för de 130 bankerna undersöker de även hälsotillståndet i bankerna. Detta görs bland annat genom att utreda huruvida deras tillgångar är korrekt värderade och genom att utföra ett så kallat stresstest för att säkerställa att bankerna har tillräckligt med kapital för att stå emot potentiella framtida ekonomiska påfrestningar. Motsvarande arbete görs även parallellt av andra tillsynsmyndigheter på viktigare EU-banker utanför bank unionen, vilket inkluderar de svenska storbankerna. För Sveriges del genomförs arbetet av Finansinspektionen. Resultatet är tänkt att presenteras i oktober i år. Regeringen har ännu inte formellt tagit ställning till ett svenskt deltagande i Bankunionen men det verkar som att ett svenskt deltagande är osannolikt, åtminstone från starten. TRE AV OSS VAD SKA DU GÖRA PÅ SEMESTERN? MATTIAS HECTOR, MARCUS PETTERSSON OCH SUSANNA ENGDAHL HALLÅ DÄR Ann-Leena Mikiver, chef för kommunikationsenheten på STA i början av juli ska Riksbanken vara med på Alme dalsveckan i Visby för första gången. Ann-Leena Mikiver Vad ska Riksbanken göra i Almedalen? Riksbanken har identifierat ett behov av att öka sin närvaro på arenor där våra prioriterade målgrupper befinner sig och Almedalsveckan (tidigare kallad Politikerveckan i Almedalen) är årets största sammankomst bland politiker, debattörer och opinionsbildare med flera. Riksbanken har inte någon tradition av att delta i Almedalen. Men i takt med att evenemanget har vuxit har efterfrågan på Riksbanken ökat, och under de senaste åren har det kommit in förfrågningar om att direktionens ledamöter ska delta i olika seminarier. Även andra myndigheter, liksom finansmarknaden, har på senare tid ökat sin närvaro under Almedalsveckan. Rent praktiskt ligger det penningpolitiska mötet mot slutet av Almedalsveckan, vilket begränsar vår möjlighet att vara med under hela arrangemanget. I skrivande stund är det inte riktigt klart vem eller vilka av direktionsledamöterna som kommer att delta och i vilken form det blir. Mer information om det kommer på Banconätet. FOTO: RIKSBANKENS PRESSBILD Martin Dolk, leveransansvarig, AVS Det blir fokus på familjen eftersom vi nyligen har fått tillökning. Sommaren påbörjades redan sista veckan i maj då vi var i Spanien för att få lite sol och tanka energi. Under juli blir det en roadtrip i Sverige, med planerade stopp på Dalarö, Öland och i Halland. Caroline Wigren, senior handläggare, IR Då jag nyligen har flyttat hem från London ser jag fram emot att umgås med min familj och få njuta av svensk sommar och skärgården. Jag har även en tur till Frankrike med tjejkompisarna inplanerad. Mest av allt önskar jag mig sol och värme! Leonard Voltaire, forskningsassistent, APP Jag ska pyssla om min nya lägenhet, äta glass på Liljeholmskajen och besöka mina föräldrars nyköpta ställe i södra Frankrike (en liten by som heter Marseillan som ligger vid kusten mellan Toulouse och Marseille). Vad vill vi uppnå med vår närvaro? Tanken är att stimulera till mer dialog mellan Riksbanken och politiker, debattörer och opinionsbildare med flera. Dialogen syftar till att öka insikten i hur förutsättningarna för vår verksamhet ser ut och att förklara bakgrunden till direktionens beslut. På så sätt hoppas vi kunna öka förståelsen och förtroendet för Riksbankens agerande. JESSICA BÜHLER BANCOPOSTEN

4 AKTUELLT FOTO: JESSICA BÜHLER Lisa Ahnell Lundvik. Engagemang och positiv inställning är viktiga faktorer när man kommer på intervju. LISA AHNELL LUNDVIK Rätt person på rätt plats Att anställa rätt person till en tjänst är viktigt för både arbetsgivaren och medarbetaren. Därför jobbar Riksbankens HR-enhet med att noggrant ta reda på vad organisationen behöver, hur vi hittar rätt bemanning och hur vi utvecklar den inför framtiden. R iksbanken hanterar många olika rekryteringsprocesser. Det handlar om allt från bibliotekarier och avdelningschefer till analytiker och kommunikatörer, säger Lisa Ahnell Lundvik på HR-enheten. Varje process pågår under 6 8 veckor och innehåller ett nära samarbete med den rekryterande avdelnings- eller enhetschefen. Ju fler steg i en rekryteringsprocess, desto större chans att både vi och kandidaten får en korrekt uppfattning om varandra och fattar rätt beslut. Genom kompetens baserade intervjuer, arbetsprov och andra bedömningsmetoder minskar risken för felrekrytering. Därför är den här utvärderingen viktig för båda parter, säger Lisa. PLATSANNONSERNA utformas noggrant utifrån målet att hitta rätt kandidater var finns de och hur riktar vi oss till dem på bästa sätt? Riksbanken sköter de flesta rekryteringarna på egen hand men tar ibland hjälp av rekryteringsföretag. Eftersom vi är en myndighet kan våra tillsättningsbeslut överklagas, därför är det viktigt att vi följer kravprofilen och kan motivera varför vi anställt en särskild kandidat. Den som anställs är den vi anser har rätt kompetens och är mest lämpad för tjänsten, inte den där kanske personkemin stämmer bäst. Egenskaper som cheferna ofta efterfrågar är samarbetsförmåga och analytisk förmåga, men även engagemang och positiv inställning är viktiga faktorer när man kommer på intervju, säger Lisa. DEN VANLIGASTE tjänsten som Riksbanken söker efter är nationalekonom, och det råder knappast någon brist på ansökningar eftersom många numera följer Riksbanken på LinkedIn och Dagens Industris karriärsida samt prenumererar på våra lediga tjänster via hemsidan. Sättet att rekrytera har förändrats i och med tillgången till internet och sociala medier. Nuförtiden syns vi i så många fler kanaler och är mer tillgängliga än tidigare, då kontakten kanske enbart skedde via telefon eller vanlig post, berättar Lisa. Den som vill söka jobb på Riksbanken registrerar sig i det rekryteringsverktyg som finns på webben, bifogar relevanta dokument och svarar på frågor. Detta innebär enklare administration och mindre dubbelarbete för HR-enheten och rekryterande chefer. Vi kan också söka bland kandidater från tidigare rekryteringar. En person som inte stämde överens med profilen i en tidigare rekrytering kan passa väldigt bra för en annan tjänst, säger Lisa. REKRYTERINGSPROCESSEN på Riksbanken grundar sig inte bara på vilka tjänster som ska tillsättas just nu, utan också på vilken kompetens som behövs i framtiden. Vi vill rekrytera morgondagens medarbetare, vilket innebär att vi tänker långsiktigt, ser över den kompetens som finns i dag och hur den behöver kompletteras för att möta nya krav. Därför satsar vi också på att utveckla våra befintliga medarbetare genom utbildning och nya arbetsuppgifter, så att de kan leva upp till nya utmaningar, berättar Lisa. JESSICA BÜHLER 4 BANCOPOSTEN

5 AKTUELLT Spännande tider väntar Avdelningen för betalningssystem och kontanter, ABK, är en av Riksbankens nyaste avdelningar. Just nu pågår ett antal stora och viktiga projekt på avdelningen som präglar verksamheten mycket. Samtidigt försöker vi hitta bra samarbetsformer, både inom vår egen avdelning och med andra, säger avdelningschef Christina Wejshammar. D en 1 mars fick Riksbanken en delvis ny organisation med bland annat tre nya avdelningar. En av dessa är ABK som består av RIX-enheten, enheten för kontantförsörjning (EKF) samt enheten för krisberedskap i betalningssystemet (EKB). Christina Wejshammar började på Riksbanken 2003, då som jurist. Hon utsågs till enhetschef för EKF 2008 och nu är det dags för nästa steg att ytterst ansvara för ABK. Det känns roligt och väldigt spännande. Den första tiden har jag bland annat ägnat mig åt att bekanta mig med de medarbetare som jag inte känner sedan tidigare. Jag har också en hel del att lära mig inom vissa områden, säger Christina. Nyligen rekryterades två nya enhetschefer till FOTO: LOTTA ALLVIN JANNERGREN avdelningen, Mats Wallinder för EKB och Susanna Grufman för EKF, båda hade tidigare andra tjänster inom Riksbanken. Mats kommer även att vara biträdande avdelningschef. PÅ DE OLIKA enheterna arbetar man nu intensivt med stora och viktiga projekt. Ett sådant är att implementera ett nytt säkerhetshanteringssystem (som går under namnet CALM) och att uppgradera Riksbankens betalningssystem RIX. Båda dessa system ska implementeras under Det är ett mycket stort arbete som involverar många medarbetare, även på övriga avdelningar, säger Christina. En annan viktig uppgift som avdelningen kommer att få är att ansvara för den nationella samordningen av krisberedskapsfrågor i det centrala betalningssystemet. Just nu är vi inne i ett intensivt förberedelsearbete och det kommer att bli enormt mycket att göra. CHRISTINA WEJSHAMMAR Vi väntar fortfarande på det formella beslutet som ska fattas av riksdagen men först måste regeringen lämna en proposition. Vi får inte uppdraget förrän sannolikt den 1 januari 2015, men har redan nu börjat titta på vad uppdraget innebär och hur vi ska organisera det, säger Christina. DESSUTOM PÅGÅR förberedelserna inför det kommande sedel- och myntutbytet som också är ett väldigt stort projekt med många inblandade. Just nu är vi inne i ett intensivt förberedelsearbete och det kommer att bli enormt mycket att göra kring detta, säger Christina och fortsätter: Jag ser fram emot när vi alla, förutom medarbetarna i Broby, sitter samlade på plan 8, som blir vårt våningsplan. Då kommer vi på riktigt kunna känna att vi är en och samma avdelning. LOTTA ALLVIN JANNERGREN FAKTA/ DET HÄR ÄR ABK Cirka 30 medarbetare Avdelningschef: Christina Wejshammar Biträdande avdelningschef: Mats Wallinder RIX-ENHETEN Felice Marlor, tillförordnad enhetschef Exempel på ansvarsområden: Driver, förvaltar och utvecklar Riksbankens betalningssystem (RIX) för stora betalningar i svenska kronor. Omfattande support till och kontakter med deltagarna i systemet, ansvarar för de villkor som finns i RIX. ENHETEN FÖR KONTANTFÖRSÖRJNING Leif Jacobsson, tillförordnad chef till och med den 1 juli Susanna Grufman, enhetschef från och med den 1 juli Exempel på ansvarsområden: Ser till att Sverige har en säker och effektiv försörjning av kontanter. Ansvarar för utgivningen av sedlar och mynt, makulering samt inlösen av ogiltiga sedlar. Arbetar också med utredningar och projekt om sedlar och mynt. ENHETEN FÖR KRISBEREDSKAP I BETALNINGSSYSTEMET Mats Wallinder, enhetschef Exempel på ansvarsområden När regeringsbeslutet kommer: Nationellt samordningsansvar för krisberedskapen i det centrala betalningssystemet. Arbetar med den samordning som krävs med andra myndigheter i den Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan (FSPOS). BANCOPOSTEN

6 REPORTAGE: PÅ BESÖK I BROBY Pengar föds, pengar dör I mitten av februari öppnade Riksbankens numera enda kontanthanteringskontor i Broby, som ligger i närheten av Arlanda flygplats i Sigtuna kommun. Där arbetar åtta medarbetare och en platschef med att lämna ut, ta emot och lagra sedlar samt makulera utslitna sedlar. TEXT OCH FOTO: LOTTA ALLVIN JANNERGREN SÅ MÅNGA SEDLAR FINNS I CIRKULATION Vid årsskiftet 2013/2014 fanns det ungefär 340 miljoner sedlar i cirkulation till ett värde av 80,3 miljarder kronor. Det är en solig men väldigt kall fredagsmorgon i början av maj. Jag sitter på pendeltåget på väg mot Märsta för vidarefärd till Riksbankens nya kontor i Broby. Det ska bli spännande att äntligen få se hur ett av Europas mest avancerade kontor när det gäller kontanthantering och säkerhet ser ut. Taxichauffören som släpper av mig säger att byggnaden med sitt tjocka stängsel runt omkring ser ut som ett fängelse och jag säger inte emot. Platschef Peter Henricsson möter mig vid stängslet och ser till att jag kommer in enligt de bestämmelser som gäller. Det är ingen tvekan om att säkerheten är rigorös men det är inget som bekymrar medarbetarna. Jag är van och den höga säkerheten är ju en trygghet för oss, säger Lars Hammar, som tidigare har arbetat på Riksbankens kontor i Mölndal. PETER HENRICSSON, som började på Riksbanken i september 2012, håller med: Jag har i stort sett jobbat hela mitt arbetsliv inom fl ygbranschen med ansvar för den operativa säkerheten, så för mig är det inte heller något problem. Det tar lite tid att fysiskt fl ytta sig runt i byggnaden men det vänjer man sig snabbt vid, säger han. Riksbankens roll när det gäller kontanthantering har successivt förändrats de senaste åren. Under 1980-talet fanns det drygt 20 riksbankskontor runt om i hela landet som bland annat skötte det dagliga flödet av kontanter mellan banker, handeln och andra aktörer. I dag är vår roll i princip begränsad till början och slutet av kontanternas livscykel, vi brukar säga att pengar föds och dör hos oss, säger Peter. DE FEM STORA bankerna (Nordea, Handelsbanken, Swedbank, SEB och Danske Bank) skapade 2005 ett bolag som heter Bankernas depåbolag, BDB. Hos depåbolaget administreras en stor del av logistiken kring att hämta ut pengar, fylla på bankomater med mera som sedan vidare utförs av värde bolagen. BDB är i dag Riksbankens enda kund och därmed den enda som har rätt att beställa eller lämna in kontanter hos oss via värdebolagen. BDB har 16 kontantdepåer runt om i landet, de fl esta i lokaler som tidigare var riksbankskontor, säger Peter. In- och utlämningen av sedlarna till värdebolagen sker i och med den nya tekniken helt per automatik. Det är en förändring om man jämför med hur det var tidigare på kontoren i Tumba och Mölndal, där detta hanterades manuellt. Både vi och värdebolagen har fått lära om. Inkörningsperioden har varit lång och vi har genomfört många tester av utrustningen. Trots att vi inte längre fysiskt besöker valvet så ofta har vi järnkoll på varenda pengapåse, säger Peter. Makulering av gamla och trasiga sedlar görs också i Broby och det fl is som blir av sedlarna förbränns sedan i värmeverk och återanvänds till energi. En annan arbetsuppgift som har ökat markant den senaste tiden är inlösen av ogiltiga sedlar. Det var kontoret i Mölndal som tidigare hanterade dessa ärenden. Det kom in cirka brev med ogiltiga sedlar per dag i Mölndal men när Riksbankens kampanj Fredagen den 28 januari 2011 tog Stefan Ingves det första spadtaget som fick symbolisera byggstarten av Broby. 6 BANCOPOSTEN

7 Lars Hammar och Peter Henriksson har järnkoll på pengapåsarna. Det kom in cirka brev med ogiltiga sedlar per dag i Mölndal men när Riksbankens kampanj Kolla Pengarna drog igång ökade det raskt till brev per dag. LARS HAMMAR Kolla Pengarna drog igång i september förra året ökade det raskt till brev per dag, säger Lars. OCH NÄR DE privata bankerna från och med den 28 februari i år inte längre löste in de 50- och kronorssedlar utan folieband som blev ogiltiga vid årsskiftet 2013/2014 ökade det ännu mer. Eftersom vår postbox inte riktigt var igång lades breven på hög i några dagar. Jag minns att jag tänkte att det ligger väl några hundra brev däri men det låg 1500 kuvert med ogiltiga sedlar i. Lite som Posten i juletid, säger Lars. Lars är för övrigt kontorets expert när det gäller inlösenärenden och arbetar för närvarande i princip heltid med det. Nu kommer det in ungefär 150 brev varje dag vilket är en ökning med 400 procent om man jämför med hur det såg ut innan Riksbankens kampanj drog igång. Det är många som har frågor om ogiltiga sedlar och hur man ska hantera dessa. Telefonerna ringer konstant och det är något som oroar inför det kommande stora sedelutbytet. Med facit i hand efter den senaste indragningen inser vi att vi redan nu måste ha en plan för hur vi ska handskas med detta framöver. Just nu är alla idéer bra, säger Peter och Lars samstämmigt. TEKNIKEN I BROBY är unik i centralbanksvärlden och intresset från andra centralbanker är stort. Vi får många förfrågningar från centralbanker och övriga som vill komma hit. Men med anledning av den höga säkerheten är vi väldigt restriktiva med vilka vi tar emot, säger Peter. I september 2013 stängde Riksbankens kontor i Mölndal och i mars stängde man även i Tumba. De drygt 20 tidigare riksbankskontoren som fanns spridda runt om i Sverige med flera hundra anställda har nu blivit ett med nio anställda. FAKTA/ BROBY I BROBY hanterar man bara sedlar. Riksbanken ansvarar för landets försörjning av mynt men själva hanteringen av mynten drivs numera av Loomis. BANCOPOSTEN

8 OMVÄRLD: DANIEL WALLEMO Viktigt mäta förtroendet för Riksbanken Riksbanken har under snart ett decennium kunnat konstatera att allmänhetens förtroende för det arbete som utförs är högt och relativt stabilt, vilket är glädjande. Daniel Wallemo på kommunikationsenheten, STA, berättar om varför dessa mätningar behövs. R iksbanken har under snart ett decennium kunnat konstatera att allmänhetens förtroende för det arbete vi utför är högt och relativt stabilt, vilket är glädjande och viktigt. Allmänhetens förtroende är Riksbankens viktigaste kapital och är i turbulenta perioder ännu mer betydelsefullt för att vi ska få genomslag för våra åtgärder. Riksbanken följer noga hur förtroendet för verksamheten utvecklas. DEN LÄNGSTA tidsserie vi har över allmänhetens förtroende kommer från SOM-institutets årliga förtroendemätningar för samhällsinstitutioner i Sverige. Sedan 2005 har allmänheten i dessa mätningar fått svara på frågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket Riksbanken sköter sitt arbete?. När frågan ställdes under hösten 2013 till knappt personer svarade 48 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för Riksbanken, vilket innebar att Riksbanken fortsatt uppfyllde målet att vara bland de fem samhällsinstitutionerna med högst förtroende. Enligt SOM-insti tutet är förtroendet för Riksbanken stabilt över tid, samtidigt som andelen med stort förtroende för Riksbanken under åren varierat mellan 44 procent (2008) och 56 procent (2010). I DE ÅTERKOMMANDE SOM-mätningarna kan man se att förtroendet för Riksbanken är nära förknippat med förtroendet för demokratin och staten. En hög tillit till institutioner generellt i Sverige bidrar också till ett högt förtroende för Riksbanken. Och ju mer politiskt intresserad du är och ju högre utbildning du har, desto högre tilltro har du till institutioner generellt, liksom till Riksbanken. Men även om förtroendet för Riksbanken över tid ligger på en hög nivå sker det förändringar. Och det som påverkar allmänhetens syn på Riksbanken är framför allt bilden av Riksbanken i medierna. TNS Sifo sammanställer varje år en mätning över svenska myndigheters anseende bland allmänheten. Deras undersökning visar att ju närmare kontakt med och ju större kunskap om Riksbanken du har desto större anseende tillskriver du Riksbanken. Samtidigt är största delen av allmänheten mindre bekant med Riksbanken och deras intryck präglas främst av medierna. Och Riksbanken tillhör de mer synliga institutionerna i Sverige. Omkring 40 procent svarar återkommande att de har sett eller hört något om Riksbanken i olika medier när TNS Sifo frågar, vilket är en mycket hög andel. RIKSBANKENS SYNLIGHET och engagemang i de senaste årens debatt kring penningpolitik och fi nansiell stabilitet ger oss möjlighet att öka kunskapen bland allmänheten. Men det ger oss också möjlighet att påverka bilden av Riksbanken i medierna att tydliggöra vår samhällsviktiga roll och varför vi agerar som vi gör. För att vi ska fortsätta att vara en institution med högt förtroende bland allmänheten krävs att vi lyckas med båda. OMVÄRLD Daniel Wallemo Riksbanken är fortsatt i toppskiktet bland de samhällsinstitutioner som har störst förtroende bland allmänheten, det vill säga sjukvården, universitet/ högskola, polisen och radio/tv. 8 BANCOPOSTEN

9 PORTRÄTTET: MALIN KRAFFT Bildtext Livet och lönerna från den ljusa sidan Malin Krafft hanterar hela Riksbankens löner. Det är ett stort ansvar som hon lever upp till med servicekänsla och stark integritet. Livet som helhet, å andra sidan, tar hon gärna med lite av en klackspark. FOTO: JENNIFER GLANS När Bancoposten träffar Malin Krafft har hon nyligen varit i Dubai. Det var inte första gången hon åkte dit, men just den här resan var lite speciell eftersom hon fi rade sin 30-årsdag tillsammans med en väninna som också fyllde jämnt. Vi passade på att unna oss en drink på det 7-stjärniga lyxhotellet Burj Al Arab, berättar Malin. Malin älskar att resa och blev inte långvarig hemma efter Dubai bar det av till Lofsdalen, där hon fi rade påsk med hela familjen. Min syster och hennes pojkvän driver en restaurang där, berättar hon. Jag älskar utförsåkning och är nästintill orädd i backen, måste jag erkänna. NÄR MALIN INTE är på resande fot jobbar hon på heltid med Riksbankens löner. Hon kom hit i december 2013 och tog över efter Britt-Marie Brittis Eriksson Roskvist, som efter 38 år på Riksbanken är synonym med löner för många av oss. Det är en utmaning att efterträda någon som jobbat så länge och blivit en del av företaget. Men nu går Brittis snart i pension, och det känns roligt att ta över. Jag har många idéer om hur man skulle kunna förbättra och effektivisera, men man får ta lite i taget, säger hon. Malin började egentligen utbilda sig till personalvetare men blev rekommenderad att välja en inriktning, och det var inte så många som läste till lönespecialist. På en av sina första arbetsplatser jobbade hon med både löner och personalfrågor (HR). Jag tror det är bra att ha helhetssynen. Jag blir som en länk mellan ekonomi och HR samt mellan de anställda och arbetsgivaren, så det är viktigt att vara insatt i helheten. EKONOMIENHETEN består av åtta personer men det är bara Malin som hanterar löner. Man kan nog lätt tro att jobbet som lönehandläggare är ensamt och lite ensidigt, men Malin hävdar bestämt motsatsen. Det är otroligt varierande och du måste vara förberedd på att ingen dag är den andra lik, säger hon. Malins förra arbetsplats hade 150 anställda, där kände hon i stort sett alla och kunde allas namn. Riksbanken är ju mycket större, men hon hoppas att det så småningom blir på samma sätt även här. Det är ett väldigt socialt arbete, vilket jag tycker är det roligaste med jobbet. Jag pratar varje dag med medarbetare, chefer och andra myndigheter. Det är alltid någon som är inne i vårt rum för att ställa frågor, ibland kan det till och med vara kö, berättar Malin. SOM LÖNEHANDLÄGGARE företräder Malin arbetsgivaren men hon är också en servicefunktion gentemot medarbetarna, vilket hon trivs bra med. Jag har ett stort ansvar som det är viktigt att leva upp till, säger hon. I min roll behöver man vara utåtriktad men samtidigt ha stark integritet och en förståelse för hur viktig lönen är för medarbetarna. Jag bryr mig om dem jag jobbar med och är oftast väldigt positiv, dessutom har vi roligt på jobbet och skrattar nästan jämt. Jag ser gärna på livet från den ljusa sidan. JESSICA BÜHLER FAKTA/MALIN KRAFFT Ålder: Nyss fyllda 30. Familj: Ja. Bor: På Söder. Gör i sommar: Åker till Portugal med en kompis för att sola och njuta på Algarvekusten. Vi tänkte också hyra bil och åka till Lissabon några dagar, det får man tydligen inte missa när man är där. Blir glad av: Sol, vänner och familj. Gillar inte: Orättvisor och elakheter. BANCOPOSTEN

10 PLOCK SPRÅKFRÅGAN TÄVLING Skicka in din bästa sommarbild FOTA DEN BÄSTA SOMMARBILDEN (mobilen, kompakt- kameran eller systemkameran det går lika bra vilket som). Skriv en text om bilden: var är den tagen och vad föreställer den? Mejla sedan bild och text till senast den 22 augusti. De tre bästa bilderna vinner pris och publiceras också på Banconätet i början av september. Bli vassare på att presentera MED BÖRJAN efter sommaren kommer alla medarbetare att få möjlighet att utbilda sig både teoretiskt och praktiskt för att kunna göra bättre muntliga presentationer. Först och främst blir det utbildning i retorik under två halvdagar där vi går igenom hur man planerar och förbereder sig inför en presentation och vad man ska tänka på under själva presentationen. Och så blir det förstås övningar. För det andra blir det utbildning i PowerPoint, både på grund- och fortsättningsnivå. Alla medarbetare som vill kommer att få göra ett kort kunskapstest för att få en fingervisning om vilken nivå man bör välja. PÅ BANCONÄTET kommer det att finnas råd, mallar och exempel på presentationsbilder som du kan använda som stöd och inspiration under planering och förberedelser. Och som extra inspiration kommer vi under hösten att bjuda in ett par intressanta föreläsare som med sina framträdanden kan sporra oss att bli ännu vassare. Håll utkik på Banconätet och glöm inte att anmäla dig till utbildningarna! MARIANNE STERNER är språk konsult på Riksbanken. Om du har frågor om språket i banken mejla till: marianne.sterner@riksbank.se MIN DAG: KAROLINA EKHOLM, DIREKTIONSLEDAMOT Har jobbat på Riksbanken sedan mars :00 Ålder: 49 år. Yrke: Vice riksbankschef. Det glömmer jag aldrig: Mitt första penningpolitiska beredningsmöte i mars 2009 när alla kurvor för svensk ekonomi pekade rakt nedåt. 10:00 11:30 Lunch och kaffe med kollegor. 06:45 08:00 09:30 10:00 11:30 Väckarklockan ringer. Äter frukost och läser tidningen. Avstämning inför besök av Pentti Hakkarainen från finska centralbanken. Möte (penningpolitisk beredningsgrupp) om arbetsmarknaden. Lunch med direktionskollegor. 10 BANCOPOSTEN

11 AKTUELLT Spårbarheten är jätteviktig FOTO: LOTTA ALLVIN JANNERGREN Riksbankens nya databibliotek DORIS är ett IT-system som tillhandahåller ekonomisk statistik. Systemet är fortfarande under utveckling men ändå så pass färdigt att det kan användas, framför allt som stöd för APP och AFS i deras analys- och policyarbete. Syftet med databiblioteket DORIS är att få en gemensam lagringsplats för tidsserier som används frekvent, både när det gäller prognoser och utfall, samt att säkerställa beräkningar. Arbetet med DORIS startade redan 2009 och involverar många av Riksbankens medarbetare, främst från APP, AFS och AVS. Pernilla Wasén är ansvarig för implementeringen på APP: Vi använder i princip DORIS fullt ut Amelie Stierna och Pernilla Wasén. i vårt prognosarbete numera, det vill säga vi lagrar och delar våra prognoser där och inte enligt tidigare metoder, säger Pernilla. Databiblioteket kan användas till att hämta tidsserier, lägga in egna tidsserier, skapa diagram och tabeller med mera. AFS HAR INTE kommit riktigt lika långt i användandet av DORIS som APP men tanken är att man inledningsvis ska använda databiblioteket i arbetet med de fi nansiella stabilitetsrapporterna. Till att börja med ska alla de serier som vi använder i stabilitetsrapporten in i DORIS. En stor andel är redan inläst och de resterande serierna håller vi på att läsa in nu, säger Amelie Stierna, som är databibliotekarie på AFS. En stor fördel med DORIS är att alla på ett enkelt sätt kommer åt samma data, som dessutom är kvalitetssäkrad, och man behöver inte längre leta efter ett särskilt Excelark som någon har i sin dator. Det är framför allt otroligt smidigt att uppdatera tidigare gjorda presentationer, säger Amelie. FAKTA/DORIS ERBJUDER: Utfallserier som uppdateras automatiskt då nya utfall publiceras (SCB, ECB, Macrobond). Lagring av egna serier (prognoser och utfall) via Excelmall. Versionshantering både av utfall och prognoser. Diagram. Beräkningar. Behörigheter och känslighetsklassning. Framgår om serien avser publik eller känslig data. Spårbarheten och versionshanteringen är en annan viktig del i DORIS. Tidigare har vi framför allt arbetat i Excel och där fi nns ingen spårbarhet. Nu kan vi se vad som ändrats, när det ändrades och av vem. I och med att databiblioteket hanterar versioner är det också lätt att söka fram hur en tidsserie såg ut vid ett visst tillfälle, vilket är särskilt bra för de serier där historik reviderats, säger Pernilla. PÅ APP ÄR i stort sett hela avdelningen på ett eller annat sätt inblandade i arbetet med DORIS. Nu är utmaningen att få alla rutiner på plats, ett omfattande arbete som vi håller på med för fullt, säger Pernilla. LOTTA ALLVIN JANNERGREN 14:00 Stefan klipper band och vi minglar. 19:00 16:00 21:00 Äter middag på den lokala tapaskrogen. 13:00 16:00 18:00 19:00 23:30 Avresa till Riksbankens kontor i Broby som ska invigas. Tillbaka på Riksbanken. Svarar på mejl och läser underlag. Ger mig av hemåt Springer en runda (det är en varm och skön kväll). Släcker lampan efter att nästan ha löst klart ett korsord. BANCOPOSTEN

12 EN ANNAN SIDA FOTO: PRIVAT Att byta land för en tid Henrik Lundvall arbetar i vanliga fall på modellenheten på APP. När möjligheten dök upp att under sex månader få jobba på Bank of Canada kände han att det var ett utmärkt sätt att bredda sin kompetens. En kväll i januari då termometern visade -25 grader landade jag i Ottawa. Efter en kall och snörik helg, som jag ägnade åt att köpa varma kläder, påbörjade jag ett halvårs gästspel som ekonom på Kanadas centralbank, Bank of Canada. Jag jobbar på en av två avdelningar här som bereder de penningpolitiska besluten och mina arbetsuppgifter liknar de jag har på Riksbanken. Enheten där jag är placerad ansvarar för stabens prognos samt för riskscenarier och rekommendationer inför räntebesluten. Mycket är sig likt från Sverige, både vad gäller förutsättningarna för hur penningpolitiken bedrivs och de ekonomiska frågeställningar som bankens ledning vill ha besvarade. Just därför är det också spännande att lära sig om de skillnader som trots allt finns, både vad gäller beredningsprocessen i stort och de metoder och angreppssätt som staben använder när den löser sina uppgifter. Liksom i Sverige är stämningen på jobbet för det mesta avslappnad och informell. Jämfört med Riksbanken är arbetet organiserat på ett något mer hierarkiskt sätt, men jag undrar om det inte säger mer om arbetslivet i Sverige än om det i Kanada. En rolig sak med Bank of Canada är att man rekryterar ekonomer från alla världens hörn. På min avdelning finns det, förutom kanadensare, medarbetare från bland annat Italien, Schweiz, Ukraina, Vitryssland, Kina, Japan, Korea, Rwanda, Peru och Brasilien. Ottawa har ett hyggligt utbud av restauranger, barer och nattliv. Staden är dess - utom full av mycket påkostade och moderna muséer. Mest lockande är kanske ändå friluftslivet, som många kanadensare går upp i med liv och lust. Ett par kilometer från min lägenhet finns ett enormt friluftsområde, Gatineauparken, som så här års lockar cyklister, joggare och vandrare. I vintras utgjorde parken ett verkligt paradis för längdskidåkare. Jag minns särskilt en söndag i mars då jag efter några timmars skidande uttröttad sjönk ned på en parkbänk intill spåret. Bredvid mig satt en pratglad herre från Québec. På knagglig franska beklagade jag mig över min dåliga form och menade att längdskidåkning nog lämpade sig bäst för yngre utövare. Den pigge mannen i 60-årsåldern skrattade roat och började berätta om ett långdistanslopp i Skandinavien som kallades Vasaloppet. Inte sällan är vinnaren en man i ungefär din ålder förklarade han i lätt uppfordrande ton. Jag stirrade förläget rakt ut i luften och tänkte på Jörgen Brinks bragder i vasaloppssammanhang. Sedan började jag att under tystnad knäppa på mig skidorna igen. Stämningen liksom krävde att jag tog nya tag. Namn: Henrik Lundvall. Arbetar i vanliga fall: På modellenheten på APP. Arbetar nu: På Department for Canadian Economic Analysis, Bank of Canada, Ottawa. Ålder: 39 år. Bor: Gatineau, Québec, cirka 30 minuters promenad från Bank of Canada i Ottawa. Familj: Ensamstående. Intressen: Musik, segling, politik och historia. Det gör mig glad: Det fantastiskt goda vinet G. Marquis The Silver Line EPIC 2010, VQA Niagara Peninsula. Därför bör du resa hit: Kanadensarna är trevliga och naturupplevelserna svårslagna.