Regeringsuppdrag. Rapport Ekonomiadministrativ värdering för :18

Transkript

1 Regeringsuppdrag Rapport Ekonomiadministrativ värdering för :18

2 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: , korrigerad Dnr: /2015 ESV-nr: 2016:18 Copyright: ESV Rapportansvarig: Anne-Marie Ögren

3 FÖRORD Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) fastställer varje år ekonomiadministrativa värden (EA-värden) för myndigheter under regeringen och rapporterar resultatet till regeringen. Den ekonomiadministrativa värderingen (EA-värderingen) har funnits sedan den nuvarande redovisningsmodellen för statliga myndigheter infördes i mitten av 1990-talet 1. Under 2014 påbörjades en total översyn av EA-värderingen och utvecklingsarbetet har nu resulterat i ett delvis nytt upplägg av genomförandet av den årliga EA-värderingen. EA-värderingen består av en extern bedömning och en självdeklaration. I den externa bedömningen används information från myndigheternas inrapportering i statsredovisningssystemet Hermes och information som ESV hämtar in från andra myndigheter. Självdeklaration från myndigheterna används för att på ett kostnadseffektivt sätt kunna samla in tillfredställande information om myndigheternas följsamhet till ekonomiadministrativa bestämmelser. Dessa två delar är från och med 2015 uppdelad i två olika processer. Självdeklarationens frågor är också väsentligt förändrade från tidigare år vilket gör att jämförelse av EA-värdet mot tidigare år bör göras med försiktighet. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Expert Anne-Marie Ögren har varit föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har också avdelningschef Pia Heyman samt utredarna Eva Engdahl Gäfvert och Sara Lundmark Edelstam deltagit. Bilaga 1 med myndigheternas EA-värden är korrigerad Korrigeringen medför att antalet myndigheter med EA-värde ökar från 97 till För 1997 och tidigare år fastställdes EA-värden av Riksrevisionsverket. 3

4 INNEHÅLL Innehåll Förord Sammanfattning Inledning En utvecklad och förändrad EA-värdering Tydligare och färre frågor EA-värderingen genomförs nu under två tidsperioder Ny hantering av undantag från EA-värderingen Gränserna för EA-värdet A, B eller C Resultat av EA-värderingen Myndigheterna följer de bestämmelser som ingår i EA-värdet Ett fåtal myndigheter har fått ett EA-värde med C Små skillnader mellan olika grupper av myndigheter Myndigheterna följer bestämmelser om finansiella befogenheter till stor del Myndigheterna följer bestämmelserna om redovisning relativt väl Myndigheterna följer bestämmelser om internkontroll i hög grad förutom att skicka in budgetprognoser till ESV Myndigheterna följer övriga regler i mindre omfattning Omprövningar EA-värderingen visar områden för framtida utveckling Möjlig utveckling inom ESV:s verksamhetsområde Möjlig utveckling av EA-värderingen Referenser Beslut som styr EA-värderingen Förordningar m.m. som EA-värderingen refererar till Bilaga 1 Myndigheternas EA-värden Bilaga 2 Myndigheter med undantag från EA-värdering Bilaga 3 Sammanställning av borttagna och nytillkomna myndighetsvärdesfrågor Bilaga 4 Syfte, omfattning och metod för EA-värderingen Vad är syftet med att fastställa EA-värden? Vilka myndigheter får ett EA-värde? Hur genomförs EA-värderingen?

5 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning ESV konstaterar att myndigheterna fortfarande i hög grad följer de ekonomiadministrativa bestämmelserna. I år har ESV fastställt EA-värden för 199 myndigheter under regeringen. Det är 23 myndigheter som är undantagna från EAvärderingen (se bilaga 2). Myndigheterna följer de ekonomiadministrativa bestämmelserna om finansiella befogenheter till stor del. Myndighetsfrågorna om hantering av anslag och utbetalning av inomstatliga bidrag har samtliga myndigheter svaret ja på och koncernfrågan om myndigheten hållit sig inom sina beställningsbemyndiganden har ett betydligt bättre resultat i år än tidigare år. Även inom frågeområdet redovisning och området internkontroll följer myndigheterna bestämmelserna väl. Alla myndigheter har ja på koncernfrågorna om rapportering av realekonomisk information och annan finansstatistik och frågan om avstämning av betalningsvägar. På myndighetsfrågorna om hantering av fordringar, hantering av statens medel, behörighet att förfoga över myndighetens medel samt frågan om tillförlitlig redovisning och skydd av förvaltade tillgångar har endast enstaka myndigheter missat någon poäng. Inom området övriga regler finns de frågor som myndigheterna avviker i mer än obetydlig omfattning från. Koncernfrågan om att skicka in hyresavtal till ESV uppfylls endast till 42 procent av myndigheterna och koncernfrågan om att rapportera särskild information i statsredovisningen om garantiförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppfylls till 81 procent. Det högsta EA värdet i båda positionerna, koncern- och myndighetsvärdena, är fastställt för 98 myndigheter. År 2013 var det 136 myndigheter som hade EA-värdet. Främsta orsaken till förändringen är att en tidigare myndighetsfråga om inlämnande av hyresavtal till ESV i år blivit en koncernfråga. Just för denna fråga är regelefterlevnaden låg båda åren. Förändringen till en koncernfråga innebär att svaret nej får en mycket större negativ påverkan på myndigheternas EA-värde. Om frågan inte varit med i årets EA-värdering hade 127 myndigheter haft EA-värdet. Tre myndigheter har fått det lägsta EA värdet med C i något av positionerna för koncern- eller myndighetsvärdet. ESV har under 2014 och 2015 bedrivit ett utvecklingsarbete i syfte att effektivisera arbetet med EA-värderingen. Antalet myndighetsfrågor har minskat kraftigt, från 124 delfrågor 2013 till 41 delfrågor i årets EA-värdering. EA-värderingen mäter nu också 5

6 SAMMANFATTNING färre områden och frågorna har omarbetats och nya frågor har tillkommit. Förändringarna behöver beaktas vid analyser och jämförelser mellan åren. 6

7 INLEDNING 2 Inledning Ekonomiadministrativ värdering (EA-värdering) är arbetet med att fastställa ekonomiadministrativa värden (EA-värden) för hur väl myndigheterna följer ekonomiadministrativa bestämmelser. ESV ska enligt uppdrag från regeringen 2 årligen fastställa varje myndighets EA-värde. EA-värdet ska vara tvåställigt och bestå av ett koncernvärde och ett myndighetsvärde. Koncernvärdet ska i huvudsak vara ett uttryck för förhållandet mellan regeringen och myndigheten medan myndighetsvärdet i stort ska vara ett uttryck för myndighetens säkerhet och precision i hantering av tillgångar och skulder och redovisning av intäkter och kostnader. I rapporten redogör ESV dels för hur EA-värderingen har utvecklats och hur den är uppbyggd och dels resultatet av årets EA-värdering och myndigheternas fastställda EA-värden för En utvecklad och förändrad EA-värdering ESV har under åren 2014 och 2015 bedrivit ett utvecklingsarbete i syfte att effektivisera arbetet med EA-värderingen. När utvecklingsarbetet påbörjades konstaterade vi bland annat att antalet frågor i EA-värderingen succesivt ökat under åren och att allt fler områden tagits in i värderingen. Vi bedömde också att frågorna i många fall var otydliga och inte strukturerade på ett effektivt sätt. Vidare fanns signaler om att slutrapporten om myndigheternas EA-värden kommer för sent för att den ska vara fullt användbar samt att rapporten till stor del saknar analys och förslag på förbättringsåtgärder utifrån resultatet. 3.1 Tydligare och färre frågor EA-värderingen består av två typer av frågor; dels myndighetsvärdesfrågor som myndigheterna besvarar genom en självdeklaration och dels koncernvärdesfrågor som är en extern bedömning och som besvaras främst av ESV. Vi har förenklat begreppen och benämner dessa frågor för myndighetsfrågor respektive koncernfrågor i den fortsatta rapporten. Redan till EA-värderingen för 2014 förtydligade och strukturerade ESV om koncernfrågorna. I EA-värderingen 2015 har det tillkommit en ny koncernfråga om inskickande av hyresavtal till ESV. Frågan var tidigare en myndighetsfråga. Frågan och dess kriterier är omformulerade och det är ganska många myndigheter som fått nej eller delvis på frågan. Det betyder att koncernvärdet för många myndigheter har 2 Regeringsbeslut Fi 2003/5922 ( ) och Fördordning (2010:1764) med instruktion för Ekonomistyrningsverket. 7

8 EN UTVECKLAD OCH FÖRÄNDRAD EA-VÄRDERING sjunkit från A föregående år till B i år. Denna omständighet bör beaktas vid jämförelse av koncernvärdet med tidigare års värden. Under 2015 har ESV även gjort en stor förändring av myndighetsfrågorna. I och med utvecklingsarbetet under 2014 undantogs myndighetsfrågorna i EA-värderingen för 2014 vilket medför att jämförelse för myndighetsfrågor sker mot 2013 istället för Vi har minskat ner området som EA-värderingen omfattar till att omfatta det ekonomiadministrativa kärnområdet. Det betyder att frågor om till exempel konsekvensutredning vid regelgivning och upphandling har tagits bort. Nya frågor om inomstatliga bidrag och tillförlitlig redovisning och skydd av förvaltade tillgångar har istället tillkommit. Antalet myndighetsfrågor har totalt minskat från 124 delfrågor 2013 till 41 i år vilket gör att en jämförelse av myndighetsvärdet med tidigare års EA-värdering ska ske med försiktighet. I Bilaga 3 finns en sammanställning på vilka myndighetsfrågor som har tagits bort eller förändrats samt vilka nya frågor som tillkommit. En konsekvens av ESV:s utvecklingsarbete med EA-värderingen har blivit att det ekonomiadministrativa område som mäts i EA-värderingen från och med i år har minskat något. ESV har beslutat att inte mäta regelefterlevnad av lagar och inte heller förordningar som ingen myndighet har föreskriftsrätt till. Anledningen är att det i arbetet med värderingen bör finnas en myndighet som har tolkningsföreträde och därmed kan besluta om svaret på frågan. 3.2 EA-värderingen genomförs nu under två tidsperioder För att ESV ska få mer tid till analyser och förbättringsförslag i den årliga rapporten har tidsperioden för att besvara myndighetsfrågorna från och med i år tidigarelagts. Myndighetsfrågorna besvarades redan under tiden november-december 2015 medan koncernfrågorna, i likhet med tidigare år, har besvarats under mars månad Tidigareläggningen har påverkat de myndighetsfrågor som ställs. Tidigare år har det ingått ett antal frågor som relaterar till myndigheternas årsredovisningar men dessa frågor har tagits bort eftersom myndighetsfrågorna besvaras innan årsredovisningen är upprättad. Detta är också en orsak till att myndighetsvärdet för 2015 inte är helt jämförbart med myndighetsvärdet för tidigare år. 3.3 Ny hantering av undantag från EA-värderingen Ytterligare en ändring som genomförts i EA-värderingen är att förenkla processen att begära undantag från EA-värderingen. ESV kan undanta myndigheter från EAvärderingen om de uppfyller vissa kriterier. Tidigare har myndigheterna själva fått ansöka om undantag, men från och med i år undantar ESV automatiskt de myndigheter som uppfyller kraven för undantag. Möjligheten för myndigheter att själva begära undantag finns dock kvar. ESV kan sakna information om att en myndighet uppfyller något undantagskrav och då kan myndigheten själv ändå ansöka 8

9 EN UTVECKLAD OCH FÖRÄNDRAD EA-VÄRDERING om undantag. (I bilaga 2 framgår vilka myndigheter som är undantagna i årets EAvärdering). 3.4 Gränserna för EA-värdet A, B eller C Inför EA-värderingen varje år beslutar ESV dels om metod för genomförandet av EA-värderingen och dels om vilka myndigheter som ska undantas från EAvärderingen. I samband med att metoden för EA-värderingen för 2015 beslutades så beslutades också gränserna för EA-värdena. Därefter har ESV dock konstaterat att gränsen för EA-värde B har lagts på en för låg nivå jämfört med tidigare år. Detta beror på att antalet koncernfrågor och myndighetsfrågor har ändrats i EA-värderingen för ESV har därför beslutat att anpassa nivåerna för EA-värde B till motsvarande den nivå som gällde tidigare år. Det innebär en något mildare bedömning av EA-värde B än den nivå som beslutades i oktober EA-värdena fastställs på en tregradig skala: A, B eller C i två positioner. Första positionen är koncernvärdet som huvudsakligen rör förhållandet till regeringen eller andra myndigheter och den andra positionen är myndighetsvärdet som främst avser förhållanden inom myndigheten. Tillsammans bildar koncernvärdet och myndighetsvärdet EA-värdet. När bestämmelserna inte är tillämpliga för myndigheten besvaras frågan med ej tillämpligt och frågan räknas inte in i myndighetens poäng. De övriga svarsalternativen för koncernfrågor och myndighetsfrågor räknas om till poäng enligt nedanstående tabell för poängberäkning. Poäng Koncernfrågor Ja. Delvis. Nej. Myndighetsfrågor Alla delfrågor besvarade med Ja. Minst 50 % av delfrågorna besvarade med Ja. Mer än 50 % av delfrågorna besvarade med Nej. I årets EA-värdering ingår 21 koncernfrågor och 16 myndighetsfrågor. Då varje fråga maximalt kan ge två poäng kan myndigheten högst uppnå 42 koncernvärdespoäng och 32 myndighetsvärdespoäng. Beroende på hur många frågor som har besvarats med ej tillämplig (et) varierar den maximala poängen för myndigheterna. EAvärdena A, B och C bestäms utifrån antal missade poäng enligt nedanstående tabell. 9

10 EN UTVECKLAD OCH FÖRÄNDRAD EA-VÄRDERING Värde Koncernvärde missade poäng Myndighetsvärde missade poäng Innebörd A 1 1 Uppfyller helt de EA-bestämmelser som mäts eller uppfyller dem med mycket få avvikelser. B Högst 6 Högst 5 Myndigheten uppnår inte fullt vad EA-bestämmelserna kräver. C Mer än 6 Mer än 5 ESV informerar regeringen om de förhållanden som ger värdet, se vidare avsnitt 4.2. Från och med EA-värderingen 2015 har antal missade poäng för myndighetsvärdet anpassats till det nya lägre antalet frågor, 16 stycken (25 stycken för 2013, då endast koncernvärden fastställdes 2014). I EA-värderingen för 2015 har koncernfrågorna utökats till 21 stycken (19 stycken 2014) och därför har även missade poäng för koncernvärdet anpassats. Syfte, omfattning och metod för EA-värderingen framgår av bilaga 4. 10

11 RESULTAT AV EA-VÄRDERINGEN 4 Resultat av EA-värderingen Resultatet av EA-värderingen är förutom de fastställda EA-värdena och den statistik som finns i denna rapport även annan statistik i ett flertal rapporter i modulen för EA-värdering i informationssystemet Hermes. Myndigheternas EA-värden för 2015 framgår av bilaga Myndigheterna följer de bestämmelser som ingår i EAvärdet Följsamhet till EA-bestämmelser Koncernvärde 96 % 97 % 97 % Myndighetsvärde 97 % 98 % I ovanstående tabell framgår att myndigheterna liksom tidigare år följer EAbestämmelser i hög grad även om det ändå finns möjlighet till förbättring. Myndigheternas tvåställiga EA-värden har dock förändrats en del från 2013 då EAvärdet senast var tvåställigt. År 2013 hade 136 myndigheter (av 197) EA-värdet, 17 myndigheter hade EA-värdet AB och 33 myndigheter hade EA-värdet. Enligt tabellen nedan är det 98 myndigheter som har EA-värdet, 18 myndigheter har AB och 64 har i år. Från och med 2015 är EA-värderingen som tidigare nämnts utvecklad och förändrad. Antalet myndighetsfrågor har minskat kraftigt och flera av dem har omarbetats ordentligt. Det är även färre områden som ingår i EA-värderingen i år. Se bilaga 3 om vilka frågor som lagts till och tagits bort och motiveringar till varför. Det har till exempel lagts till en ny koncernfråga om inlämnande hyresavtal till ESV vilket påverkat många myndigheters koncernvärde negativt. ESV vet genom erfarenhet från tidigare genomförda EA-värderingar att när en ny fråga införs blir det relativt många myndigheter som inte uppfyller kriterierna under de första åren. ESV konstaterar också att det är många myndigheter som missat poäng på denna fråga i år vilket betyder att EA-värdet i många fall har sjunkit för dessa. Om den här frågan inte varit med som koncernfråga i EA-värderingen i år så hade ytterligare 37 myndigheter fått koncernvärde A istället för B. I följande tabell visas hur många myndigheter som fått respektive EA-värde. 11

12 RESULTAT AV EA-VÄRDERINGEN Myndigheterna EA-värden EA-värden antal andel % AB 18 9 % % BB 17 8 % BC 1 CA 1 2 % 3 CC Ett fåtal myndigheter har fått ett EA-värde med C ESV konstaterar att det fortsatt är få myndigheter som har fått det lägsta värdet C i någon av EA-värdets två positioner. Myndigheter med koncernvärdet C avviker från bestämmelserna enligt följande. Sameskolstyrelsen (EA-värde CC) avviker från bestämmelser om tilldelat anslagsutrymme, räntekontokrediten, avgiftssamråd samt har fått en reservation i revisionsberättelsen. Stockholms universitet (EA-värde CA) avviker från bestämmelser om rapportering av resultat- och balansräkningsinformation, motpartsrapportering, särskild information i statsredovisningen om personaluppgifter samt om hyresavtal till ESV. Myndigheter med myndighetsvärdet C avviker från bestämmelserna enligt följande. Sameskolstyrelsen (EA-värde CC) avviker från bestämmelser kring hantering av avgifter, räntekontokrediten och lån. Myndigheten uppfyller inte heller helt bestämmelserna om löpande bokföring, redovisning av anläggningstillgångar, tillförlitlig redovisning och skydd av förvaltade tillgångar samt elektroniskt informationsutbyte. 3 Procent för värden med C är beräknad för hela gruppen av myndigheter med värdet C. 12

13 RESULTAT AV EA-VÄRDERINGEN Stockholms konstnärliga högskola (EA-värde BC) avviker från bestämmelser om räkenskapsinformation i arkivredovisningen och elektroniskt informationsutbyte. Myndigheten uppfyller inte heller helt bestämmelserna om redovisning av anläggningstillgångar samt tillförlitlig redovisning och skydd av förvaltade tillgångar. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse av Riksrevisionen behöver inte enbart av den anledningen få ett värde med C. Det beror på om bestämmelser som ingår i EA-värdet är berörda av yttrandet. EA-värderingen mäter inte hur myndigheterna följer EA-bestämmelserna efter samma metod som vid revision av förvaltning och räkenskaper. 4.3 Små skillnader mellan olika grupper av myndigheter ESV konstaterar att det finns en liten skillnad mellan olika grupper av myndigheter när det gäller att följa EA-bestämmelserna. Grupp av myndigheter Antal Koncernvärde Myndighetsvärde Statens Servicecenter, ekonomiadministration % 98 % Hanterar EU-medel med delat förvaltningsansvar % 97 % Länsstyrelser % 98 % Universitet och högskolor % 98 % Internrevisionsmyndigheter % 98 % Försvar och samhällets krisberedskap % 98 % Samtliga myndigheter % 97 % I år visas även EA-värdena för den grupp myndigheter som anlitar Statens Servicecenter för sin ekonomiadministration. Även om ekonomiadministrationen hanteras av en annan part är det ändå alltid myndigheten själv som har det fulla ansvaret. Det är myndigheten som får ett EA-värde och det betyder att myndigheten måste vara säker på att den som hanterar ekonomiadministrationen följer alla de regler som gäller. Gruppen myndigheter som anlitar Statens Servicecenter har något lägre poäng på fråga K7 om budgetprognoser till ESV och på fråga K3 beställningsbemyndiganden än genomsnittet för samtliga myndigheter. Här nedan redogör vi för vilka frågor de olika myndighetsgrupperna har ett lägre värde på än vad genomsnittet för samtliga myndigheter har för dessa frågor. 4 Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, Migrationsverket, Polismyndigheten, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Statens jordbruksverk och Tillväxtverket. 5 Utgiftsområde 6. 13

14 RESULTAT AV EA-VÄRDERINGEN Gruppen länsstyrelser har något lägre poäng på frågorna K10 budgetprognos till regeringen, K20 revision av EU-medel samt fråga K21 om hyresavtal till ESV. Internrevisionsmyndigheter, för vilka särskilda bestämmelser om intern styrning och kontroll gäller, har något större avvikelse från bestämmelserna som mäts i fråga K19 om årlig revision. De myndigheter som hanterar EU-medel med delat ansvar för förvaltningen ingår även i gruppen myndigheter där myndighetsledningen bedömer sin interna styrning och kontroll eftersom de ska följa internrevisionsförordningen. Eftersom endast åtta myndigheter ingår i gruppen som hanterar EU-medel blir det procentuella utfallet svårt att tolka. När det gäller fråga K20 om revision av EU-medel är det en av de åtta myndigheterna som fått revisionsyttrande med reservation. Universitet och högskolor har också något lägre efterlevnad av de bestämmelser som mäts i koncernvärdet och för den här gruppen gäller det fråga K1 om tilldelat anslagsutrymme, K16 om särskild information i statsredovisningen om personaluppgifter, K18 om matrikeluppgifter statlig tjänstepension samt fråga K21 om hyresavtal till ESV. 4.4 Myndigheterna följer bestämmelser om finansiella befogenheter till stor del ESV konstaterar att myndigheterna till stor del följer bestämmelserna om de finansiella befogenheterna. De finansiella befogenheterna framgår av myndighetens regleringsbrev. De omfattar frågor om anslag, anslagsposter, villkor, anslagskredit, anslagsbehållning, beställningsbemyndiganden samt låneram och krediter. Frågor inom finansiella befogenheter Tilldelat anslagsutrymme (fråga K1) 97 % 99 % 99 % Räntekontokredit (fråga K2) 97 % 97 % 99 % Beställningsbemyndiganden (fråga K3) 96 % 87 % 85 % Låneram för anläggningstillgångar (fråga K4) 100 % 100 % 100 % Övriga krediter (fråga K5) 100 % 100 % 100 % Hantering av anslag (fråga M1) 100 % - 99 % Utbetalning av inomstatliga bidrag från anslag (fråga M2) 100 % - - Hantering av avgifter (fråga M3) 99 % - 99 % Hantering av lån och räntekontokredit (fråga M4) 96 % - 99 % Hantering av beställningsbemyndigande (fråga M5) 99 % - 99 % För fråga K1 om tilldelat anslagsutrymme har regelefterlevnaden sjunkit jämfört med tidigare år. Det är i år fem myndigheter som har överskridit något anslag mot en myndighet föregående år. 14

15 RESULTAT AV EA-VÄRDERINGEN Fråga K3 om beställningsbemyndiganden visar en stor förbättring i år. Frågan rör omkring en tredjedel av myndigheterna. Förbättringen beror framförallt på bättre inrapportering från myndigheterna av beställningsbemyndiganden till statsredovisningen. Det är två myndigheter som har överskridit bemyndiganderamen och därmed fått nej på frågan och en myndighet har fått delvis på frågan. 4.5 Myndigheterna följer bestämmelserna om redovisning relativt väl ESV konstaterar att myndigheterna relativt väl följer bestämmelserna om redovisning. Området för redovisning omfattar här bokföring, samt rapportering till statsredovisningen i Hermes. Frågor inom redovisningsområdet Rapportering av utfall på statens budget (fråga K11) 97 % 100 % 98 % Rapportering av resultat- och balansräkningsinformation (fråga K12) 99 % 97 % 99 % Rapportering av realekonomisk information och annan finansstatistik (fråga K13) 100 % 100 % 100 % Motpartsredovisning (fråga K14) 99 % 99 % 99 % Avstämningar av betalningsvägar (fråga K15) 100 % 99 % 100 % Redovisning av anläggningstillgångar (fråga M6) 96 % - 99 % Hantering av skatter och arbetsgivaravgifter (fråga M7) 95 % - 98 % Löpande bokföring (fråga M8) 99 % - 99 % Systemdokumentation och behandlingshistorik (fråga M9) 99 % - 99 % Räkenskapsinformation i arkivredovisningen (fråga M10) 90 % - 89% Hantering av fordringar (fråga M11) 99 % - 98 % Hantering av statens medel (fråga M12) 99 % - 99 % Myndigheternas rapportering av utfall på statens budget, fråga K11, har försämrats sedan föregående år. Det är i år tio myndigheter som fått svaret delvis på frågan. Föregående år hade samtliga myndigheter ja på frågan. Myndigheternas hantering av räkenskapsinformation i arkivredovisningen, fråga M10, har förbättrats något sedan 2013 men det är fortfarande flera myndigheter som inte fullt ut uppfyller Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd. 17 myndigheter har inte fastställt någon klassificeringsstruktur för sin räkenskapsinformation vad gäller arkivering och 22 myndigheter har inte fastställt ett tillämpningsbeslut för hur räkenskapsmaterial ska bevaras eller gallras. Eftersom det är en ny föreskrift som började gälla från den 1 juni 2015 är det sannolikt att flera av de myndigheter som inte fastställt något beslut ännu inte hunnit göra det vid besvarandet av myndighetsfrågorna i december Myndighetsfråga M6 om redovisning av anläggningstillgångar mäter en ny skrivning i regelverket om att myndigheter får kostnadsföra inköp av maskiner och inventarier som har en kortare ekonomisk livslängd än tre år. En förutsättning för att 15

16 RESULTAT AV EA-VÄRDERINGEN kostnadsföra dessa inköp är att kostnadsfördelningen över tid inte påverkas väsentligt. Myndigheten bör dessutom ta fram interna riktlinjer för hur regler om kortare ekonomisk livslängd (treårsregeln) ska tillämpas. Det är ett antal myndigheter som svarat att de ännu inte tagit fram interna riktlinjer för hur maskiner och inventarier med en ekonomisk livslängd understigande tre år ska hanteras. En del myndigheter som svarat ja på frågan har lämnat kommentarer som är svåra att tolka. Till nästa år bör denna fråga förtydligas. Myndighetsfråga M7 om hantering av skatter och arbetsgivaravgifter är omarbetad inför 2015 och består av delvis nya delfrågor. Det innebär att utfallet på denna fråga inte bör jämföras med resultatet Det relativa låga resultatet beror till stor del av att tjugosju myndigheter har svarat att de inte har bokfört, deklarerat och betalat den utgående momsen, källskatten och arbetsgivaravgifterna för varje månad i rätt tid och med rätt belopp. Myndighetsfråga M9 om systemdokumentation och behandlingshistorik mäter regeln om att myndigheten ska upprätta sådana beskrivningar över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick över systemet (systemdokumentation). Idag är det många myndigheter som anlitar Statens Servicecenter för sin ekonomiadministration och då hanteras myndighetens redovisning av Statens Servicecenters ekonomisystem. ESV:s tolkning av regeln är att det är myndigheten som ansvarar för att dokumentation upprättas. Myndigheten är alltid ansvarig oavsett utförare av tjänsterna. I och med att servicecenterlösningen numera finns så bör regeln förtydligas. Det framkom också av vissa kommentarer till frågorna att ansvarsfrågan inte är helt klarlagd. 16

17 RESULTAT AV EA-VÄRDERINGEN 4.6 Myndigheterna följer bestämmelser om internkontroll i hög grad förutom att skicka in budgetprognoser till ESV ESV konstaterar att myndigheterna inom området internkontroll till stor del följer bestämmelserna men det finns skillnader mellan de olika frågorna. Frågor inom området internkontroll Avgiftssamråd (fråga K6) 96 % 92 % 92 % Budgetprognoser till ESV (fråga K7) 80 % 91 % 96 % Inkomstliggaren (fråga K8) 100 % 96 % 95 % Handlingar inom budgetprocessen (fråga K9) 99 % 93 % 91 % Budgetprognoser till regeringen (fråga K10) 96 % 99 % 98 % Behörighet att förfoga över myndighetens medel (fråga M13) 99 % - - Tillförlitlig redovisning och skydd av förvaltade tillgångar (fråga M14) 98 % - - Elektroniskt informationsutbyte (fråga M15) 94 % - 99 % Hantering av risker i verksamheten (fråga M16) 99 % - 99 % För fråga K6 om avgiftssamråd visar tabellen att myndigheterna inte fullt ut följer samrådsskyldigheten. Det är en förbättring mot förra året men det är fortfarande sex myndigheter som får nej på frågan och en myndighet som har delvis. ESV konstaterar att det finns viss osäkerhet hos myndigheter om vilka avgifter som omfattas av samrådsskyldigheten. Även myndigheternas svar och kommentarer på myndighetsfrågan om hantering av avgifter (M3) visar att det råder viss oklarhet om samrådsskyldigheten och vilka avgifter som omfattas av denna. ESV planerar att se över och förtydliga informationen om avgiftssamråd. Resultatet för fråga K7 om myndigheterna i rätt tid lämnat budgetprognoser till ESV med god kvalitet fortsätter att försämras. De myndigheter som fått svaret nej eller delvis har i vissa fall helt missat att lämna prognos eller har lämnat någon eller några av dem för sent. Av myndigheternas kommentarer framgår att man i vissa fall blandar ihop dessa prognoser med de som lämnats till regeringen via Hermes. Prognoserna till ESV lämnas i ett särskilt webbverktyg. ESV kommer därför att ytterligare förtydliga frågan om vilka prognoser som avses och hur de ska lämnas till ESV. Regelefterlevnaden på fråga K9 om myndigheter skickat in sina handlingar inom budgetprocessen i tid har förbättrats väsentligt. Inför EA-värderingen 2015 har frågan omformulerats och budgetunderlaget ingår inte längre i frågan. För år 2014 hade flera myndigheter missat att skicka in budgetunderlaget till ESV vilket var den främsta orsaken till det lägre resultatet på frågan föregående år. Frågan om elektroniskt informationsutbyte är inte densamma som i EA-värderingen Frågan består av två helt nya delfrågor. Utfallet visar bland annat att tio 17

18 RESULTAT AV EA-VÄRDERINGEN myndigheter fortfarande inte tillhandahåller en leverantörsportal och att nio myndigheter inte hanterar de standarder för e-handel som regelverket anger. 4.7 Myndigheterna följer övriga regler i mindre omfattning Inom området Övriga bestämmelser finns koncernfrågor om inrapportering av personaluppgifter, garantiförbindelser och övriga ansvarsförbindelser till Hermes, frågor om revisionsberättelser och revisionsyttranden från Riksrevisionen och EUrevisionen samt frågan om myndigheters skyldighet att skicka in hyresavtal till ESV. Frågor om övriga regler Särskild information i statsredovisningen om personaluppgifter (fråga K16) 96 % - - Särskild information i statsredovisningen om garantiförbindelser och övriga 91 % - - Särskild information i statsredovisningen År 2014 och 2013 (då fråga K8) - 95 % 97 % Matrikeluppgifter för statlig tjänstepension (fråga K18) 97 % 99 % 96 % Årlig revision (fråga K19) 94 % 94 % 98 % Revision av EU-medel (fråga K20) 88 % 88 % 62 % Hyresavtal till ESV (fråga K21) 42 % - - Frågan om rapportering av särskild information i Hermes har i årets EA-värdering delats upp i två frågor. En fråga avser inrapportering av personaluppgifter och den andra frågan avser inrapportering av garantiförbindelser och övriga ansvarsförbindelser. I frågan om inrapportering av personaluppgifter mäts i år inte inrapporteringen av sjukfrånvarouppgifterna. I frågan mäts enbart inrapportering av årsarbetskrafter och av medelantal anställda. För den andra frågan om inrapportering av särskild information i Hermes, där EAvärderingen mäter inrapportering av garantiförbindelser och övriga ansvarsförbindelser, har ESV under arbetet med att besvara frågorna upptäckt en teknisk svaghet i Hermes. På startsidan för inrapportering till statsredovisningen ser myndigheten om all inrapportering är godkänd. Där ser det ut som all inrapportering av särskild information är godkänd trots att alla uppgifter inte är rapporterade. Det beror på att alla inrapporteringsuppgifter inte är kopplade till denna godkänd-status. Då myndigheterna alltså kan ha trott att alla uppgifter var inrapporterade trots att de inte var det har ESV sänkt kraven vid bedömningen av frågan. ESV planerar att åtgärda denna svaghet i Hermes vilket betyder att i EA-värderingen för 2016 kommer troligtvis samma krav som för övriga koncernsfrågor gälla även denna fråga. Resultatet på frågan om revision av EU-medel (K20) har ytterligare förbättrats jämfört med tidigare år. I årets EA-värdering är det bara en myndighet som fått negativt revisionsyttrande eller ett revisionsyttrande med reservation. I EA-värdet ingår det senaste yttrandet över förvaltnings- och kontrollsystemet oberoende av vilket år som granskningen avser. 18

19 RESULTAT AV EA-VÄRDERINGEN Frågan om hyresavtal har skickats in i tid till ESV (fråga K21) är ny som koncernfråga. Den har tidigare förekommit som en delfråga i myndighetsfrågan om lokalförsörjning i EA-värderingen avseende Svaret nej på en delfråga i en myndighetsfråga behöver inte betyda att myndigheten får nej på hela frågan. Ett nej på en koncernvärdesfråga betyder dock ett nej och därmed två missade poäng. Det låga utfallet på denna fråga har därmed påverkat många myndigheters koncernvärde negativt. Om frågan inte varit med i årets EA-värdering hade 127 myndigheter haft EA-värdet (jämfört med 136 stycken 2013). Utfallet i årets EA-värdering är 98 myndigheter med EA-värdet. En av anledningarna till att frågan om hyresavtalen ingår i EA-värdering är att ESV ska lämna underlag till den årliga pris- och löneomräkningen och detta grundas på den faktiska lokalförsörjningen enligt ingångna hyresavtal. En annan anledning är att uppgifter från hyresavtal används som underlag för olika utredningar och rapporter i staten. 4.8 Omprövningar Omprövningar av ESV:s bedömning Antal omprövningar totalt Varav: Beviljade omprövningar % 4 22 % % Avslagna omprövningar % % % Totalt antal omprövningar uppdelat på: Koncernvärdesfrågor Myndighetsvärdesfrågor Antalet omprövningar ligger på ungefär samma nivå som 2013 trots att antalet myndighetsfrågor minskat väsentligt. Myndighetsfrågorna är delvis omformulerade och några nya har tillkommit, vilket kan förklara att det är många omprövningar. Antalet omprövningar har ökat för koncernfrågorna. Den främsta orsaken till detta är den nya frågan om myndigheten har skickat in sina hyresavtal till ESV i tid. Fjorton omprövningar avsåg denna fråga. 19

20 EA-VÄRDERINGEN VISAR OMRÅDEN FÖR FRAMTIDA UTVECKLING 5 EA-värderingen visar områden för framtida utveckling Genom arbetet med EA-värderingen har ESV identifierat möjliga utvecklingsområden inom sitt verksamhetsområde. Vi har även funnit att framtida utveckling på det ekonomiadministrativa området kan komma att påverka EAvärderingen. Genom arbetet med EA-värderingen har också utvecklingsområden identifierats där ESV kan fortsätta utveckla EA-värderingen och metoden för EAvärderingen. 5.1 Möjlig utveckling inom ESV:s verksamhetsområde ESV har genom EA-värderingen identifierat ett behov av att förtydliga det ekonomiadministrativa regelverket. Exempelvis förtydliga regelverket som anger att myndigheten skall upprätta systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 18 förordning (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF). Idag är det många myndigheter som anlitar Statens Servicecenter för sin ekonomiadministration och en förändring till att myndigheten ansvarar för att det upprättas skulle kunna innebära ett förtydligande i ansvarsfrågan. ESV har uppfattat att det råder en viss oklarhet kring regeln i ESV:s föreskrifter till 21 FBF om att myndigheten ska kontrollera att beloppen för anslag i statsredovisningssystemet stämmer med regeringens beslut. Regelverket bör förtydligas. I ESV:s föreskrifter till 11 anslagsförordningen (2011:223) om utbetalning av bidrag i nära anslutning till att det ska användas av mottagaren kan det finnas behov av att förtydliga att kraven om lämplig utbetalningsplan gäller både vid utbetalningar till andra statliga myndigheter och till övriga bidragsmottagare. Genom arbetet med frågorna om avgiftssamråd har ESV uppfattat att det i vissa fall en osäkerhet om vilka avgifter som omfattas av samrådsskyldighet. Vi planerar därför att se över hur vi kan öka kunskapsspridningen och kommunikationen med myndigheterna kring dessa frågor. ESV ser främst ett behov av att tillgängliggöra en kortfattad sammanställning av information om avgiftssamråd utifrån regelverket kompletterat med vilka generella undantag som ESV har beslutat om. Utifrån arbetet med frågan om ansvarsförbindelser och garantiåtaganden planerar ESV att utveckla Hermes så att det blir ett bättre stöd för inrapportering av särskild information om ansvarsförbindelser. Det kan också förenkla arbetet med statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m.m. som är en del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten. 20

21 EA-VÄRDERINGEN VISAR OMRÅDEN FÖR FRAMTIDA UTVECKLING Arbetet med frågan om budgetprognoser till ESV har visat att myndigheterna i vissa fall blandar ihop prognoserna till ESV som ska lämnas i ett särskilt webbverktyg med prognoserna som ska lämnas till regeringen via Hermes. ESV får fortsätta att förtydliga vilka prognoser som avses och hur de ska lämnas till ESV genom exempelvis utbildningsverksamheten. 5.2 Möjlig utveckling av EA-värderingen Till nästa års EA-värdering planerar ESV att använda Riksrevisionens avrapportering Sammanställning av funna fel i större omfattning för att kvalitetssäkra svaren i EAvärderingen. ESV planerar att genomföra en utredning av regelverket kring bemyndiganden. Utifrån vad som framkommer i utredningen kan det finnas behov av att genomföra anpassningar av frågor och kriterier inom detta område. Angående bidragsområdet kan ESV i framtiden utveckla myndighetsfrågan och/eller kriterierna till att omfatta samtliga utbetalda bidrag eller förtydliga avgränsningen. Bidrag är också ett område där ESV i framtiden kan utreda möjligheten att utveckla frågor i EA-värderingen till att även omfatta erhållna bidrag. ESV har identifierat avgiftsområdet som ett område där vi i framtiden skulle kunna utreda nyttan och möjligheten att utveckla frågor i EA-värderingen. Även skrivningen i myndighetsfrågan om avgifter som tas ut enligt det generella bemyndigandet i 4 och enligt 15 avgiftsförordningen (1992:191) bör förtydligas. Nästa år bör myndighetsfrågan om interna riktlinjer för maskiner och inventarier med en ekonomisk livslängd understigande tre år förtydligas. ESV finner också att vi måste göra en avvägning mellan att ha frågor som är aktuella, men samtidigt inte inkludera frågor för nära inpå införande av nya regler för att ge tid för myndigheterna att skapa interna rutiner kring dessa. Myndighetsfrågan om immateriella anläggningstillgångar kan utredas, och eventuellt utvidgas till att både avse ingående balanser och periodens investeringar. Frågan kan även utvidgas till att omfatta fler grupper av immateriella anläggningstillgångar än balanserade utgifter för utveckling. ESV kan behöva göra mindre förtydliganden i myndighetsfrågor om exempelvis arkivering, hantering av statens medel, tillförlitlig redovisning och skydd av förvaltade tillgångar. För hanteringen av arbetet med EA-värderingen i Hermes ser ESV vidare ett utvecklingsbehov kring e-postfunktionen. Möjligheterna att både rapportör och registrator på berörd myndighet ska kunna få information om att ESV har ändrat ett svar på myndighetsfråga genom e-post direkt från Hermes ska utredas. I Hermes-systemet finns en funktion för så kallade lösa frågor vilket betyder att svaret på frågorna inte räknas med när EA-värdet fastställs. I ESV:s 21

22 EA-VÄRDERINGEN VISAR OMRÅDEN FÖR FRAMTIDA UTVECKLING utvecklingsarbete av EA-värderingen föreslår vi att den här funktionen skulle kunna användas för analysfrågor. I analysfrågorna kan myndigheterna få större möjlighet att lämna beskrivningar och kommunicera kring hur de har hanterat en viss fråga utan att det påverkar EA-värdet. S.k. lösa frågor skulle även möjligen kunna användas för nya frågor avseende regler under det första året som regeln mäts istället för att ha en skarp fråga direkt från första året. 22

23 REFERENSER Referenser Beslut som styr EA-värderingen Förordning (2010:1764) med instruktion för ESV, 3 6 p, 27 6 p. Beslut om metod och myndighetsvärdesfrågor för ekonomiadministrativ värdering avseende 2015, ESV , Dnr /2015. Omfattning av och undantag från ekonomiadministrativ värdering, ESV , Dnr /2015. Beslut om koncernvärdesfrågor i EA-värderingen, ESV , Dnr /2015. Regeringsbeslut 4, Ekonomiadministrativ värdering av statliga myndigheter, , Dnr Fi20003/5922. Förordningar m.m. som EA-värderingen refererar till Förordningar m.m. Koncern- Myndighets- Anslagsförordning (2011:223) K1, K3, K11 M1, M2, M5 Avgiftsförordning (1992:191) K6 M3 EU-parlamentets och rådets beslut 573/2007/EG EU-parlamentets och rådets beslut 574/2007/EG EU-parlamentets och rådets beslut 575/2007/EG Europaparlamentets och rådets förordning nr 1303/2013 Europaparlamentets och rådets förordning nr 1306/2013 Europaparlamentets och rådets förordning nr 223/2014 Europaparlamentets och rådets förordning nr 223/2014 EU-rådets beslut 2007/435/EG EU-rådets förordning 1083/2006 EU-rådets förordning 1198/2006 Föreskrift AgVFS 2003:5A 1 Förordning (2010:1764) med instruktion för Förordning (1997:909) om handläggning av ärenden om statliga K20 K20 K20 K20 K20 K20 K20 K20 K20 K20 K18 K7, K8 K18 Förordning (1993:1138) om hantering av statliga fordringar Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll M11 M16 Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring K3, K11, M1, M7, M8, Förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation Förordning (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar M7 M12 23

24 REFERENSER Förordning (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska M15 Förordning (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning K21 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag K3, K9, K12, M6, Kapitalförsörjningsförordning (2011:210) K2, K4, K5, M4, Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. K19 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 2008:4) om Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring och utlån Skatteförfarandelagen (2011:1244) M10 M10 M7 Koncernrapportering i staten (ESV 2011:37) Föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till K3, K16, K17 K12, K13 Till förordningarna hör även föreskrifter och allmänna råd. 24

25 BILAGA 1 MYNDIGHETERNAS EA-VÄRDEN (KORRIGERAD ) Bilaga 1 Myndigheternas EA-värden (korrigerad ) Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket Barnombudsmannen Blekinge tekniska högskola Bolagsverket Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Centrala studiestödsnämnden Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domstolsverket E-hälsomyndigheten Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Exportkreditnämnden Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk BB AB AB BB BB BB 25

26 BILAGA 1 MYNDIGHETERNAS EA-VÄRDEN (KORRIGERAD ) Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försäkringskassan Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Havs- och vattenmyndigheten Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Institutet för rymdfysik Institutet för språk och folkminnen Justitiekanslern Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten AB BB BB AB AB BB BB 26

27 BILAGA 1 MYNDIGHETERNAS EA-VÄRDEN (KORRIGERAD ) Kungliga biblioteket Kungliga Konsthögskolan Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungliga Tekniska högskolan Kustbevakningen BB Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Livsmedelsverket Lotteriinspektionen Luftfartsverket Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län BB AB AB BB BB 27

28 BILAGA 1 MYNDIGHETERNAS EA-VÄRDEN (KORRIGERAD ) Länsstyrelsen i Östergötlands län Malmö högskola Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna museet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för internationella adoptionsfrågor 6 Myndigheten för kulturanalys Myndigheten för radio och tv 7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 8 Myndigheten för yrkeshögskolan Mälardalens högskola Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet Patentbesvärsrätten Patent- och registreringsverket Pensionsmyndigheten 9 Polarforskningssekretariatet Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Regeringskansliet Revisorsnämnden Riksantikvarieämbetet Riksarkivet AB AB BB 6 Byter namn till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd den 1 januari Byter namn till Myndigheten för press, radio och tv den 1 januari F.d. Myndigheten för vårdanalys. 9 EA-värdet är korrigerat per

29 BILAGA 1 MYNDIGHETERNAS EA-VÄRDEN (KORRIGERAD ) Riksgäldskontoret Riksutställningar Rymdstyrelsen Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket Skatteverket Skogsstyrelsen Skolforskningsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 10 Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Statens konstråd Statens kulturråd Statens maritima museer Statens medieråd Statens museer för världskultur Statens musikverk Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt CC BB BB BB AB AB AB 10 F.d. Statens beredning för medicinsk utvärdering 29

30 BILAGA 1 MYNDIGHETERNAS EA-VÄRDEN (KORRIGERAD ) Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån Statskontoret Stockholms konstnärliga högskola Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA) Svenska institutet Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen 11 Södertörns högskola Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Trafikanalys Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Umeå universitet Universitetskanslersämbetet Universitets- och högskolerådet Uppsala universitet Valmyndigheten Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet Åklagarmyndigheten Örebro universitet BC CA AB BB AB AB AB AB AB 11 Ansvarar även för Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens lokaler och kanslistöd. 30

31 BILAGA 2 MYNDIGHETER MED UNDANTAG FRÅN EA-VÄRDERING Överklagandenämnden för studiestöd Bilaga 2 Myndigheter med undantag från EAvärdering För år 2015 är följande myndigheter under regeringen, undantagna från ekonomiadministrativ värdering baserat på följande kriterier: Myndigheter som är bildade för avveckling av annan myndighet Avvecklingsmyndigheten för vissa myndigheter inom vård- och omsorgsområdet Låg omsättning Bokföringsnämnden Centrala etikprövningsnämnden Patentombudsnämnden Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Finanspolitiska rådet Försvarsunderrättelsedomstolen Domarnämnden Gentekniknämnden Nämnden för statligt stöd till trossamfund Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Marknadsdomstolen Är bildad under året och har inte haft verksamhet hela året Upphandlingsmyndigheten, startade 1 september

32 BILAGA 2 MYNDIGHETER MED UNDANTAG FRÅN EA-VÄRDERING Upphör, beslut finns om att myndigheten ska upphöra Ersättningsnämnden vars uppdrag förlängs till 30 juni och därefter avvecklas Statens va-nämnd (undantag sedan 1997) och ska upphöra 31 december Försvarsexportmyndigheten, upphör 31 december Presstödsnämnden, upphörde 30 juni då verksamheten överfördes till Myndigheten för radio och tv. Många av frågorna till de ekonomiadministrativa värdena inte är tillämpliga Kärnavfallsfonden 32

33 BILAGA 3 SAMMANSTÄLLNING AV BORTTAGNA OCH NYTILLKOMNA MYNDIGH Bilaga 3 Sammanställning av borttagna och nytillkomna myndighetsvärdesfrågor Fråga i EA-värderingen 2013 (25 frågor bestående av 124 delfrågor) Nya föreslagna frågor i EAvärderingen 2015 (16 frågor bestående av 41 delfrågor) M- frågenummer 2015 M1 Förslag till finansiering, beställningsbemyndigande och redogörelse av avgiftsbelagd verksamhet i budgetunderlaget Kommentar till förändring Tas bort eftersom regeln hellre bör mätas som en koncernvärdesfråga. Vi planerar en ny fråga som kopplar till koncernvärdesfråga. Vi planerar en ny fråga som kopplar till nya regler om investeringar och avgifter i budgetunderlaget. M2 Hantering av anslag och anslagskredit Frågan är kvar men omformulerad. M2 M3 Hantering av avgifter Frågan är kvar men omformulerad. M3 M4 Hantering av fordringar Frågan är kvar men omformulerad. M11 M5 Hantering av lån och räntekontokredit Frågan är kvar förutom en delfråga. M4 M6 Hantering av statens medel Frågan är kvar men omformulerad. M12 M7 Hantering av beställningsbemyndiganden Frågan är kvar men färre delfrågor. M5 33

34 BILAGA 3 SAMMANSTÄLLNING AV BORTTAGNA OCH NYTILLKOMNA MYNDIGHETSVÄRDESFRÅGOR M8 Tillämpade redovisningsprinciper Tas bort eftersom den relaterar till årsredovisningen och det ska mätas via koncernvärdesfrågor. Omgjord till redovisning av anläggningstillgångar. M9 Hantering av anläggningstillgångar M6 M10 Lokalförsörjning Görs om till en koncernvärdesfråga. M11 Hantering av skatter och arbetsgivaravgifter Frågan är kvar men omformulerad. M7 M12 Konsekvensutredning vid regelgivning Tas bort, berör få myndigheter och tillhör inte EA-regelverkets kärnområde. Blir en analysfråga vart tredje år istället. M13 Internrevision Tas bort, mäts i ESV:s årliga enkät om internrevision. M14 Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet Tas bort eftersom den relaterar till årsredovisningen. M15 Löpande bokföring Frågan är kvar men omformulerad. M8 M16 Ansvaret för verksamheten Tas bort eftersom ingen myndighet tolkar myndighetsförordningen. M17 Årsredovisningens och delårsrapportens uppställning och innehåll Tas bort eftersom den relaterar till årsredovisningen och det ska mätas via koncernvärdesfrågor. 34

35 BILAGA 3 SAMMANSTÄLLNING AV BORTTAGNA OCH NYTILLKOMNA MYNDIGH M18 Upprätta resultatredovisning Tas bort eftersom den relaterar till årsredovisningen. ESV vill jobba med området på annat sätt än via EAvärdering. M19 Systemdokumentation och behandlingshistorik Frågan är oförändrad mot M9 M20 Elektroniskt informationsutbyte Frågan är kvar men omformulerad. M15 M21 Upphandling Tas bort eftersom regeln reglerad via lag. I vår strategi framgår att EAvärderingen inte ska mäta lagar. M22 Hantering av risker om skada eller förlust Tas bort och KAM kommer följa upp förordningen på annat sätt än via EAvärderingen. M23 Hantering av risker i verksamheten Frågan är kvar men omformulerad. M16 M24 Hantering av avtalslicenser för datorprogram Tas bort eftersom den inte direkt går att mäta mot någon regel. M25 Räkenskapshandlingarna i arkivförteckningen Frågan är kvar men omformulerad. M10 Ny Hantering av inomstatliga bidrag M1 Ny Behörighet att förfoga över statens medel M13 35

36 BILAGA 3 SAMMANSTÄLLNING AV BORTTAGNA OCH NYTILLKOMNA MYNDIGHETSVÄRDESFRÅGOR Ny Tillförlitlig redovisning och skydd av förvaltade tillgångar M14 36

37 BILAGA 4 SYFTE, OMFATTNING OCH METOD FÖR EA-VÄRDERINGEN Bilaga 4 Syfte, omfattning och metod för EAvärderingen Syfte, omfattning och metod framgår av regeringens beslut om ekonomiadministrativ värdering 12. Nedan beskriver vi de olika delarna utifrån regeringens beslut, men också utifrån hur EA-värderingen i praktiken genomförs. Vad är syftet med att fastställa EA-värden? EA-värdena visar hur väl myndigheterna följer vissa EA-bestämmelser. EAbestämmelser som mäts från och med i år avser det ekonomiadministrativa regelverkets kärnområden som finns reglerade i förordningar med tillhörande föreskrifter och allmänna råd. Genom att EA-värderingen genomförs årligen kan regeringen och myndigheterna följa den statliga ekonomiadministrationens standard över tiden och göra jämförelser mellan myndigheter. Som tidigare nämnts har EA-värderingen för 2015 genomgått en relativt stor förändring jämfört med tidigare år vilket betyder att jämförelser bakåt i tiden ska ske med viss försiktighet. EA-värderingen kan också utgöra ett underlag både inom myndigheten och för dialog med Regeringskansliet gällande kvaliteten i myndighetens redovisning och rapportering till statsredovisningen. Eftersom myndighetsfrågorna från och med 2015 besvaras av myndigheten under slutet av året kan det också vara intressant för Riksrevisionens årliga revision att ta del av svaren från myndigheterna eftersom de besvarats under pågående revisionsår. EA-värderingen sprider även viss grundläggande kunskap om det ekonomiadministrativa regelverket eftersom bestämmelser och förklaringar finns kopplade till respektive fråga. Att EA-värderingen genomförs årligen möjliggör också för ESV att få information om det är några regler som inte är tillräckligt tydliga vilket medför att myndigheter kan ha svårt att följa dem. ESV kan då analysera vad detta beror på och föreslå åtgärder för att förtydliga området. Det kan till exempel ske genom bättre rådgivning eller tydligare regelverk. Vilka myndigheter får ett EA-värde? EA-värderingen omfattar myndigheter under regeringen som är anslutna till den statliga redovisningsorganisationen 13. Myndigheter under regeringen som inte är anslutna (till exempel de allmänna pensionsfonderna, kommittéer, utredningar och vissa nämnder) omfattas inte. Myndigheter under riksdagen och andra organ som inte lyder under regeringen men är anslutna till den statliga redovisningsorganisationen 12 Regeringsbeslut 4, Ekonomiadministrativ värdering av statliga myndigheter, , Fi2003/ Förordning (1994:1261) om statliga myndigheters redovisningssystem. 37

38 BILAGA 4 SYFTE, OMFATTNING OCH METOD FÖR EA-VÄRDERINGEN omfattas inte heller 14. Myndigheter som omfattas av EA-värdering kan dock vara undantagna från att få ett fastställt EA-värde på grund av att de uppfyller vissa kriterier. ESV beslutar årligen om vilka myndigheter som undantas från EA-värderingen. En myndighet kan även på egen begäran ansöka om undantag om den anser att något av nedanstående kriterier är uppfyllt och ESV inte undantagit myndigheten från EAvärderingen i sitt beslut. En myndighet kan vara undantagen om den: har upphört men fortfarande är ansluten till den statliga redovisningsorganisationen. är bildad för att avveckla en myndighet. är ansluten till den statliga redovisningsorganisationen utan att ha startat sin verksamhet det år EA-värderingen avser. har mindre än 12 miljoner kronor i verksamhetsomsättning och mindre än 150 miljoner kronor i total omsättning. Vid bedömningen tas hänsyn till myndighetens omsättning under föregående och innevarande år. Vid bedömningen gäller att omsättningen för båda åren ska understiga omsättningsgränserna. är bildad under året (efter 1 januari) och inte har haft verksamhet under hela året. under året har genomgått en större ombildning på grund av regeringsbeslut, till exempel byte av verksamhetsort, verksamhetsövergång eller ändrad uppgift som omfattar i allt väsentligt hela verksamheten. saknar många företeelser eller har så många undantag från det ekonomiadministrativa regelverket som mäts i EA-värderingen att myndighetens EA-värde skulle bli missvisande. ska upphöra enligt beslut, eller förslag om att myndigheten ska upphöra finns i budgetpropositionen. För 2015 fastställs EA-värde för 199 myndigheter. 23 myndigheter är undantagna från EA-värderingen utifrån någon av orsakerna ovan. Se bilaga Anslutna till den statliga redovisningsorganisationen men som inte är myndighet under regeringen är Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagens ombudsmän, Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen. 38

39 BILAGA 4 SYFTE, OMFATTNING OCH METOD FÖR EA-VÄRDERINGEN Hur genomförs EA-värderingen? ESV hämtar information från statsredovisningssystemet, från den självdeklaration som myndigheterna besvarar och från andra myndigheter för att fastställa EAvärden 15. Under november och december lämnar de myndigheter som får ett EA-värde svaren på myndighetsfrågorna genom självdeklaration. ESV rimlighetsbedömer och kvalitetssäkrar myndigheternas svar på olika sätt beroende på vad frågan avser. ESV gör viss kontroll av svaren och kan även ändra myndighetens svar om vi gör en annan bedömning. Myndigheten kan därefter begära omprövning av ESV:s ändrade svar på myndighetsfrågorna. Det är den myndighet som EA-värderas som har fullt ansvar för att den information som lämnas som svar på myndighetsfrågorna är tillförlitlig och rättvisande. Detta gäller oavsett vem som utför de ekonomiadministrativa tjänsterna. För vissa frågor ska myndigheterna kunna visa spårbarhet som verifierar svaret, genom att exempelvis ange ett diarienummer. Frågorna är formulerade i enlighet med den strategi som ESV tagit fram för EA-värderingen och de är också anpassade för att kunna besvaras under året. Det innebär att frågor som tidigare enbart kunde besvaras efter upprättad årsredovisning inte längre ingår som myndighetsfrågor, och att svaren avser året fram till den tidpunkt som myndigheten har besvarat frågan. Som tidigare nämnts kan förändringarna i frågornas utformning påverka jämförbarheten mellan åren vilket bör beaktas vid analys och jämförelser mellan åren. Koncernfrågorna besvaras under mars månad av de myndigheter som har ett ansvar för respektive EA-bestämmelse 16 som mäts: ESV, Regeringskansliet, Riksgäldskontoret och Statens tjänstepensionsverk. Från Riksrevisionen begärs revisionsberättelser och annan skriftlig avrapportering. Koncernfrågorna avser främst inrapportering av myndigheternas information i årsredovisningen till statsredovisningen. Myndigheterna har möjlighet att begära omprövning av svaren på koncernfrågorna, och därefter gör ESV en slutlig bedömning och fastställer myndighetens EA-värde under april månad. 15 ESV har rätt att från andra statliga myndigheter få den information som ESV behöver för sin verksamhet enligt 30 förordning (2010:1764) med instruktion för Ekonomistyrningsverket. 16 Ansvaret kan vara att meddela föreskrifter eller ge stöd. 39

40 ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax Stockholm