KARTLÄGGNING AV MISSBRUKAR- OCH BEROENDEVÅRDEN I UPPSALA LÄN

Transkript

1 FoU-rapport 2010/1 KARTLÄGGNING AV MISSBRUKAR- OCH BEROENDEVÅRDEN I UPPSALA LÄN Nima Najafi Projektledare för RIM-projektet

2

3 INNEHÅLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av missbruks- och beroendevården i Uppsala län... 6 Kartläggningens syfte... 6 Datainsamling... 7 Beskrivning av de som har deltagit i enkätundersökningen... 8 Kommuner och beroendepsykiatrin... 8 Primärvården... 8 Resultat... 9 Intervju med verksamhetsansvariga chefer inom kommuner, beroendepsykiatrin samt primärvården... 9 Metodanvändning avseende utredning och behandling... 9 Samverkan med andra huvudmän Verksamhetsansvarigas behov av stöd i implementeringsarbetet Förväntningar på RIM-projektet Prioritet i arbetet Redogörelse för medarbetarnas enkätsvar inom kommuner och beroendepsykiatrin Behov av vidareutbildning Kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer inom missbruks- och beroendevården Tillgång till bedömnings- och dokumentationsinstrument avseende alkohol och narkotika Tillgång till behandlingsmetoder avseende alkohol och narkotika Medarbetarnas utbildning, grad av användning och upplevda stöd Redogörelse för medarbetarnas enkätsvar inom primärvården Behov av vidareutbildning Kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer Upptäckt av patienter med läkemedelsmissbruk Upptäckt av patienter med missbruk av andra narkotiska preparat eller dopningsmedel Upptäckt av patienter med ett riskbruk av alkohol Sammanfattande kommentarer Bilagor

4 Sammanfattning Denna kartläggning initierades av styrgruppen för RIM-projektet (Riktlinjer inom missbruks- och beroendevården). Projektet syftar till att utveckla missbruks- och beroendevården i Uppsala län med utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Kartläggningen bedömdes nödvändig som en fingervisning om vad som behövde utvecklas under projekttiden men också för att se vad som redan gjordes. Kartläggningen är också tänkt att användas som baslinje i utvärderingen av projektet. Undersökningsgruppen i denna kartläggning bestod av RIM-projektets styrgruppsmedlemmar, d.v.s. chefer med beslutsmandat från respektive kommuner och landsting. Undersökningen vände sig även till personal som cheferna ansåg vara berörda inom kommuner, beroendepsykiatri samt primärvård i Uppsala län. Resultatet av styrgruppsintervjuerna redovisas på kommunnivå och resultatet av personalens enkätsvar redovisas på länsnivå. Resultatredovisningen i rapporten är uppdelad i tre delar. I den första delen redovisas intervjusvaren från styrgruppsintervjuer. I nästa del redovisas en sammanställning av personalens enkätsvar inom kommunerna och beroendepsykiatrin och i den sista delen redogörs för personalens enkätsvar inom Primärvården. Svarsfrekvensen inom beroendepsykiatrin och Primärvården var mycket lägre jämfört med kommunerna och den låga svarsfrekvensen påverkar givetvis till en viss del undersökningsresultatets tillförlitlighet. Undersökningen kan ändå sägas ge en fingervisning om behoven av utveckling. Resultatet av styrgruppsintervjuerna bekräftade den nationella bilden av missbruks- och beroendevården, vilken visar på en stor variation av insatser, grad av utbildning och användning av metoder. Det gäller även samverkan som ser olika ut och ofta bedöms vara personbundet. Den här kartläggningen visar på ett flertal förbättringsområden var av de viktigaste är kontinuerlig utbildning och metodstöd samt utveckling av samverkan mellan kommuner och landsting. 4

5 Bakgrund Socialstyrelsen har tagit fram Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård ( ), som bygger på kunskap från forskning och dokumenterad erfarenhet. Syftet med riktlinjerna är att göra vården tydligare och mer enhetlig samt att ge huvudmännen ett underlag för att rationellt använda missbruks- och beroendevårdens resurser. Uppsala län var ett av de första länen i Sverige som på initiativ av länets socialchefer fattade beslut om att implementera Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Implementeringsarbetet i Uppsala län organiseras inom ramen för det så kallade RIM-projektet (Riktlinjer Inom Missbruks- och beroendevården). Projektet fokuserar på implementering av kunskapsbaserade metoder och utveckling av samverkan mellan landstinget och kommuner i Uppsala län. Länets kommuner bidrar med sammanlagt kr årligen i tre år till RIMprojektet, fr.o.m. starten i december Under 2008 finansierades projektet därutöver projektmedel från Länsstyrelsen. Landstingets beroendepsykiatri och primärvård deltar också i projektet och bidrar med resurser till bl.a. kartläggning, konferenser etc. En projektledare arbetar i RIM-projektet fr.o.m. december Med stöd av medel från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), SKL:s nationella projekt Kunskap till praktik, har även en utbildare/metodstödjare anställts fr.o.m. september Regionförbundet Uppsala län har träffat en överenskommelse med (SKL) om att utveckla ett kvalificerat stöd till kommuner och landsting i Uppsala län i deras implementeringsarbete. Projektet leds av en särskild styrgrupp med representanter från samtliga kommuner i länet, representanterna är chefer med beslutsmandat. Från Landstinget deltar en utredare från landstingets kansli, klinikchefen på beroendepsykiatrin samt primärvårdens chefsläkare. RIM-projektet inleddes med en kartläggning av missbruks- och beroendevården i Uppsala län. I denna rapport redovisas resultatet av denna kartläggning. Resultatet har legat till grund för planeringen av de insatser som har riktats till länets kommuner och landsting. 5

6 Kartläggning av missbruks- och beroendevården i Uppsala län Kartläggningens syfte Kartläggningen av missbruks- och beroendevården har bedömts vara nödvändigt utifrån tre aspekter. För det första var det tänkt att initial lägesbeskrivning skulle komma till användning i slutet av projektet för att kunna synliggöra vad som uträttats under projektets gång, d.v.s. kartläggningen var av vikt för utvärderingen av projektet. För det andra var en kartläggning nödvändig för att ta reda på vilka metoder som redan används i respektive kommuner, landstingets beroendepsykiatri samt primärvården i Uppsala län. Den sista aspekten har rört det faktum att kommuners missbrukarvård i allmänhet ser olika ut beroende på deras storlek, resurser och organisation. För att alla kommuner skulle ha fördel av RIM-projektet bör stödet anpassas till respektive kommuns behov och det var därför viktigt att utforska det. Denna kartläggning berör i huvudsak följande teman: Metodanvändning beträffande utredning och behandling. Kännedom om socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Utbildningsbehov och behov av stöd kring metodanvändning. Samverkan mellan kommuner och landstinget i Uppsala län. Kommunernas och landstingets förväntningar på det länsgemensamma projektet (RIM-projektet). 6

7 Datainsamling Projektledaren har tillsammans med styrgruppen tagit fram enkäter för kartläggning av missbruks- och beroendevården i Uppsala län. Två typer av enkäter utformades. Den ena är särskilt riktad till kommunerna och landstingets beroendepsykiatri och den andra är speciellt anpassad till primärvården i Uppsala län, se bilaga. Orsaken till att det togs fram två typer av enkäter var att det inom primärvården är mer relevant med kartläggning av tidig upptäckt, alltså hur ett riskbruk av alkohol, beroendeframkallande läkemedel och narkotika upptäcks och om det upptäcks samt vilka åtgärder som då vidtas. Däremot fokuserar enkäter till kommunerna och beroendepsykiatrin särskilt på att kartlägga metodanvändningen i samband med utredning och behandling. Båda enkäterna har sin utgångspunkt i socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Med hjälp av enkäten undersöktes även personalens kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Landstingets IT-avdelning på psykiatridivisionen omvandlade enkäterna till en Web-version och ansvarade för teknisk support kring insamling och bearbetning av data. Enkäterna skickades per e-post ut till berörda medarbetare inom länets åtta kommuner, landstingets beroendepsykiatri och primärvården. E-postadresserna togs fram av cheferna från respektive kommun och landsting (RIM-projektets styrgruppsmedlemmar). Enkätundersökningen kompletterades med intervjuer med chefer/styrgruppsmedlemmar som har olika typer av chefspositioner. I vissa kommuner deltog även andra chefer med koppling till missbruks- och beroendeverksamheter, i intervjun. Chefsintervjuerna fokuserade på, samverkan, prioriteringar i utvecklingsarbetet, befintlig kompetens samt chefernas förväntningar på RIM-projektet, se bilaga. Resultatet av intervjuerna redovisas per enhet d.v.s. kommun, beroendepsykiatrin samt primärvården. Intervjuerna planerades och genomfördes av projektledaren. 7

8 Beskrivning av de som har deltagit i enkätundersökningen Kommuner och beroendepsykiatrin Inom länets kommuner och beroendepsykiatrin sändes enkäterna till totalt 216 personer varav 68 procent besvarade enkäten. Svarsfrekvensen för enbart länets kommuner var 70 procent och för beroendepsykiatrin 45 procent. Svarsfrekvensen i undersökningen var högst i Heby, Enköping, Älvkarleby och Håbo kommun. (Tabell 1) Tabell 1. Enheter som deltog i undersökningen och svarsfrekvens (n=147). Enhetens namn Svarsfrekvens Antal svarande Heby 100% 7 Enköping 80% 32 Älvkarleby 75% 12 Håbo 75% 6 Knivsta 60% 8 Uppsala 60% 38 Tierp 60% 4 Östhammar 60% 10 Beroendepsykiatrin 45% 24 Har ej uppgett enhetstillhörighet 4% 6 Sex personer av de som besvarade enkäten svarade inte på frågan om vilken kommuntillhörighet de hade. (Tabell 1) Drygt 70 procent av respondenterna bestod av kvinnor, 60 procent var över 45 år, 58 procent hade arbetat mindre än åtta år inom missbruksområdet, 72 procent hade en högskoleutbildning och merparten av dem var socionomer och sjuksköterskor. (Tabell 1) Högst svarsfrekvens återfanns bland dem som arbetade med utredning och behandling. 50 procent av dem uppgav att de inte hade någon typ av vidareutbildning inom missbruksområdet. Primärvården I primärvården sändes enkäten ut till 1200 personer var av 45 procent besvarade enkäten. Av dessa var 85 procent kvinnor, 65 procent över 45 år och 75 procent hade en högskoleutbildning. Merparten av respondenterna arbetade som sjuksköterska, distriktssköterska, läkare eller barnmorska. 8

9 Resultat Intervju med verksamhetsansvariga chefer inom kommuner, beroendepsykiatrin samt primärvården Metodanvändning avseende utredning och behandling Följande är vad verksamhetsansvariga chefer har uppgett beträffande vilka metoder för utredning och behandling som används inom sina respektive enheter. 1 Tabell 2. Metoder för utredning och behandling Enhetens namn Håbo kommun Metodanvändning Följande metoder används i Håbo: 12-stegsbehandling MI KBT-inspirerade metoder i öppenvård. Urinprovstagning (Screeningen av proverna köpes av Enköpings kommun) Tierps kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Följande metoder används i Tierp: 12-stegsbehandling (öppenvård). Audit och Dudit MI Urinprovtagning (stickor) Tierps kommun köper behandling från privata entreprenörer i vissa fall när klienten bedöms vara i behov av institutionsvård. I Älvkarleby uppgav cheferna att följande metoder användes: 12-stegsbehandling (öppenvård) ADDIS, Audit, Dudit Institutionsvård om öppenvården bedömer det nödvändigt. I Östhammars kommun byggs missbrukarvården upp från grunden och det arbetas för närvarande med att implementera en rad olika metoder för att höja kvalitén och utveckla arbetet. Metoder som används just nu, dock inte systematiskt är: ASI. MI En manualbaserade behandlingsmetod, CRA. Systemteoretiskt synsätt. 1 ASI= Addiction Severity Index (Utredningsmetod) AUDIT= Alcohol Use Disorders Identification (En screeningsmetod för alkohol) DUDIT= Drug Use Disorders Identification Test (En screeningsmetod för droger) CRA= Community Reinforcement Approach (Manualbaserad behandlingsmetod) MI= Motivational Interviewing (Samtalsmetodik) ADDIS= Alkohol Drog Diagnos Instrument HAP= Haschavvänjningsprogrammet KBT= Kognitivt beteendeterapi ÅP= Återfallsprevention (Manualbaserad behandling) MACH-test= Minnesota Assessment of Chemical Health GAF= Global Assessment Function DSM-IV= Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 9

10 Heby kommun Heby kommun har ingen centralort, utan kommunen är väldigt splittrad och det är ofta mycket tidskrävande att ta sig till just Heby. Personer från små orter inom Heby kommun har ofta lättare att ta sig till Uppsala än till Heby. Detta är bland annat orsaken till att socialtjänsten i Heby har en väldigt ojämn tillströmning av klienter som är i behov av hjälp och stöd för sitt missbruk. Vidare har det medfört att det inte har varit möjligt för Heby att utveckla en egen specialiserad verksamhet avseende gruppen vuxna med missbruksproblem, uppger den verksamhetsansvariga chefen. De insatser som erbjuds gruppen vuxna med missbruksproblem köps av antigen privata entreprenörer eller andra kommuner. Enköpings kommun De metoder som används inom Enköpings kommuns socialtjänstverksamhet avseende utredning och behandling av vuxna med missbruksproblem är: Särskilda överenskommelser Urinprovstagning Enskilda samtal, bl.a. med MI KBT-inspirerade metoder Manualbaserade behandlingsmetoder som ÅP Integrerad utvärdering (ej systematiskt) Audit och Dudit Kommunen använder sig även av 12-stegsbehandling, fast inte i egen regi utan klienten får åka till behandlingshem som tillhandahåller metoden. Uppsala kommun De metoder som används inom Uppsala kommuns socialtjänstverksamhet avseende utredning och behandling av vuxna med missbruksproblem är enligt följande: ASI, Audit, Dudit, MACH-test MI 12-stegsbehandling (både män och kvinnor) KBT-inspirerade metoder Manualbaserade behandlingsmetoder d.v.s. ÅP, CRA, HAP Urinprovtagning o utandningsprov Knivsta kommun Knivsta kommun har för närvarande inte någon specialiserad enhet som arbetar särskilt med människor med missbruksproblem. Å andra sidan har kommunen skrivit avtal med Uppsala kommuns råd- och behandlingsenhet. På så sätt har kommunen tillgång till bl.a. ADDIS, MI och återfallsprevention. I Knivsta kommun finns tillgång till 12- stegsbehandling genom att kommunen köper det av privata entreprenörer. Beroendepsykiatrin På beroendepsykiatrin används ett utredningsförfarande, som har utvecklats av den egna verksamheten med utgångspunkt i Socialstyrelsens riktlinjer. Bland de metoder som används i utredningsarbetet kan nämnas: Audit, Dudit DSM-IV GAF Urinprover och blodprover ASI har tidigare använts men används inte för närvarande. 10

11 Läkemedelassisterad vård Biologiska markörer Manualbaserade behandlingsmetoder som ÅP MI Primärvården I primärvårdens uppdrag ingår bl.a. att arbeta med tidig upptäckt av människor med ett riskbruk. För att klara av den uppgiften används sedan en tid tillbaka ett formulär (livsstilsformuläret) som är resultatet av "Riskbruksprojektet". Formuläret fylls i av alla som uppsöker vård inom primärvården. Formuläret gås igenom tillsammans med ansvarig läkare och om det föreligger något riskbruk skall patienten erbjudas rådgivning och eventuell hänvisning/remittering till beroendepsykiatrin. Samverkan med andra huvudmän I Håbo kommun upplever den verksamhetsansvarige att landstinget är långt ifrån kommunen, men det finns förhoppningar om att verksamheterna kan samlokaliseras för ett utökat samarbete. En förutsättning för bra samarbete är att det finns en ömsesidighet och att det är ett arbete som sker på lokal nivå. Det måste också finnas ekonomiska förutsättningar. "Å andra sidan krävs det att båda verksamheterna önskar detta lika mycket. Det har funnits bättre samverkan med beroendepsykiatrin där vi kan se hur klienten/patienten har gynnats. Huruvida samarbetet kommit till stånd eller inte har ofta varit avhängigt vem som tar på sig kostnadsansvaret och att vi har tagit initiativet. En förutsättning för att samarbetet skall fungera är att verksamheterna kan komma överens på ledningsnivå och på så sätt skapa bättre samarbetsförutsättningar för våra medarbetare..." 2 Den verksamhetsansvarige tillägger att uppdragen för organisationerna borde tydliggöras ännu mer och även kunna fokusera på hur verksamheterna kan komplettera varandra. Samverkan mellan de olika huvudmännen i Tierps kommun bygger på personliga kontakter. Därför upplevs det befintliga samarbetet mycket sårbart. Kommunen riskerar att få betydligt sämre samarbete med landstinget om vissa nyckelpersoner av någon anledning skulle avsluta sina tjänster i kommunen. Tierps kommun har tack vare FRISAM ett gott samarbete med Psykos och Rehab, men så fort FRISAM upphör med sin verksamhet riskerar kommunen att gå miste om det goda samarbetet, enligt 2 De teman som beskrivs, illustreras med citat från intervjuer med ansvariga chefer. 11

12 verksamhetsansvariga i kommunen. Den verksamhetsansvarige i Tierp tycker inte att bristen på ett välorganiserat samarbete beror på ovilja utan att det handlar om brist på resurser hos de olika huvudmännen. Samarbetsproblem uppstår även med andra huvudmän. "Det handlar inte heller bara om samverkan med beroendepsykiatrin och primärvården. Kommunen måste även hitta samarbetsformer med arbetsförmedlingen och försäkringskassan." I Älvkarleby upplever de ansvariga cheferna att samarbetet med beroendepsykiatrin skulle kunna förbättras betydligt och att de svårigheter som uppstår, inte nödvändigtvis bara behöver bero på ena parten. Sammantaget upplevs samarbetet personbundet. Det samarbete som Älvkarleby kommun idag har med beroendepsykiatrin är genom en handläggare i kommunen som har en god kontakt med beroendepsykiatrin. För övrigt kontaktar Älvkarleby kommun beroendepsykiatrin, via dess beroendesköterska. Cheferna i Älvkarleby kommun hoppas på att samarbetsformerna förbättras och även samarbetet kring klienter i behov av Subutex och Antabus. Samarbetet med primärvården fungerar betydligt mer tillfredställande i Älvkarleby. 3 I Östhammars kommun upplevs samverkan med andra huvudmän som splittrad och bristfällig. En mer samordnad vårdplanering kring människor med missbruksproblematik efterlyses. "Det är många som man behöver samverka med och det saknas en bättre kontakt med beroendepsykiatrin. Det som egentligen är beroendepsykiatrins uppgift måste åläggas primärvården. Detta för att Östhammar ligger så långt bort och därför riskerar klienterna att inte få den vård som de behöver. Samverkan med landstinget är mycket personbundet." I Östhammar måste kommunen betala för det som vissa andra kommuner i länet får gratis från beroendepsykiatrin. Då beroendepsykiatrin inte finns lika tillgängligt, kontaktar kommunen primärvården och på primärvården är det inte alltid självklart att man kan få hjälp. Det råder alltså oenighet om vad som är primärvårdens uppgift och vad som är beroendepsykiatrins uppgift. "Samarbetet bygger många gånger på godtycklighet. Det finns exempel på bra samarbete som dock är begränsad till klienter som bor i själva Östhammar." 3 Subutex= Läkemedel, substitut vid avvänjning av opiatberoende som exempelvis heroin. Antabus= Läkemedel, används som avvänjningsmedel i samband med alkoholmissbruk. 12

13 Heby kommun har nyligen bytt län, från att ha tillhört Västmanlands län tillhör nu Heby Uppsala län. Detta medför att Heby kommun ännu inte har så stor erfarenhet av samarbete med beroendepsykiatrin i Uppsala, berättar den verksamhetsansvarige chefen. Det har ändå tagits några initiala kontakter med beroendepsykiatrin och det pågår en upparbetning av samarbetsformer. Däremot har socialtjästen i Heby en lång erfarenhet av samarbete med primärvården i Heby och Östervåla, vilket har varit bra. I Enköpings kommun upplevs samarbetet med beroendepsykiatrin som mycket bra. Från kommunen sida ser man beroendepsykiatrin som ett bra komplement till insatser som erbjuds från socialtjänsten. Det goda samarbetet med beroendepsykiatrin kan bero på att det inte finns några bestämda uppfattningar om vilken vårdideologi som föregår någon annan. Klientens behov betonas särskilt i Enköpings kommun. "Beroendepsykiatrin servar kommunen med en beroendeläkare cirka två dagar i månaden. Sammantaget känner man sig nöjd med samarbetet med beroendepsykiatrin. I Enköping tror vi att det goda samarbetsklimatet har sitt ursprung i att vi aldrig har tillåtit vårdideologier styra verksamheten, utan istället fokuserat på klientens behov." Däremot fungerar det sämre när det gäller samarbetet med primärvården. "Det finns inget uttalat samarbete med primärvården och det förekommer en del missförstånd mellan organisationerna. Här i Enköping är det primärvården som förser kommunen med LVM-bedömningar och det händer rätt ofta att vi inte får tag på läkare för att kunna genomföra en bra utredning." Samarbetet med kommunens vård och omsorg, angående människor med samsjuklighet upplevs som väldigt komplicerat. Verksamhetsansvariga i Uppsala kommun upplever samarbetet med beroendepsykiatrin delvis som fungerande och delvis inte. Samarbetet upplevs sammantaget som mycket personbundet. Det som upplevs som bra är samarbetet med en enskild läkare och kring några enskilda klienter. Samtidigt är verksamhetsansvariga i Uppsala optimistiska och tycker att det finns mycket att göra vad gäller samverkan och att det har skett en rad olika förbättringar. I Uppsala hoppas ledningen på att hitta gemensamma lösningar för människor med missbruksproblem tillsammans med beroendepsykiatrin. "Det som kan förbättra samarbetet kan t.ex. vara att medarbetare från 13

14 båda organisationerna träffas regelbundet. Det är också viktigt att det finns stabilitet och kontinuitet i organisationerna, vilket inte har varit fallet för varken Uppsala kommun eller landstingets beroendepsykiatri." Det som upplevs vara ett av problemen och som har skapat en del samarbetssvårigheter anses vara beroendepsykiatrins hantering av läkemedelassisterad vård. I Uppsala kommun upplevs beroendepsykiatrin brist i bl.a. kommunikation. Det råder meningsskiljaktigheter gällande vad som är adekvat vård och för vem. Meningsskiljaktigheterna i Uppsala handlar även om innebörden av ett antal viktiga begrepp som t.ex. missbruk, beroende och avgiftning. I Uppsala tycker inte kommunens verksamhetsansvariga att det enbart är gentemot beroendepsykiatrin, som samarbetet är i behov av förbättring utan det gäller lika väl Ulleråkers akutmottagning. När det gäller primärvården finns det en del samarbete som är begränsat till ett arbete som görs tillsammans med kommunens råd- och behandlingsgrupp avseende förebyggande insatser för människor med ett riskbruk av alkohol. I Knivsta kommun finns inte någon större vana kring samverkan med andra huvudmän gällande människor med missbruksproblem. Knivsta deltar i samverkansträffar med landstinget på chefsnivå och där berörs frågan på ett generellt plan. Däremot finns upparbetade kontakter med primärvården gällande ungdomar. Knivsta befinner sig i inledningen av ett utvecklingsarbete om vård och behandling av vuxna med missbruksproblem. De verksamhetsansvariga tror inte att det skulle vara något problem med att bygga upp ett samarbete med lanstinget. Samarbetet mellan beroendepsykiatrin och primärvården upplevs som fungerande trots en hel del motgångar, säger cheferna på beroendepsykiatrin. "Samarbetet med primärvården har fungerat bra trots att primärvården successivt har fått större och större ansvar och haft svårt med att organisera sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt..., inom primärvårdens uppdrag ingår att tidigt upptäcka människor med ett riskbruk/missbruk av alkohol och droger. Det är därför viktigt med ett närmare samarbete med beroendepsykiatrin. I dagsläget servar beroendepsykiatrin primärvården med tre beroendesköterskor men önskemålet är att detta stöd kan utökas." 14

15 Samarbetet mellan beroendepsykiatrin och den övriga psykiatrin har kantats av vissa svårigheter som t.ex. var en del av patienterna hör hemma, alltså vad är det som är det primära problemet d.v.s. det psykiska eller missbruket. Svårigheterna har även berott på att psykiatrin har dragits med problem som läkarflykt och brist på resurser. Trots detta har samarbetet blivit bättre på sistone uppger cheferna inom beroendepsykiatrin. Detta gäller även samarbetet med psykiatriska akutmottagningen. Cheferna på beroendepsykiatrin betraktar kommunerna i Uppsala län som deras främsta samarbetspartners och tycker att samarbetet ser mycket olika ut. "Samverkan med de olika kommunerna varierar en hel del. Anledningen till detta kan vara allt ifrån att det råder olika synsätt/ideologi beträffande läkemedelassisterad vård, kommunernas storlek, hur de är organiserade samt vilka personer som är inblandade." Primärvårdens samarbete med de olika kommunerna ser också mycket olika ut. Den kommun som primärvården har sämst samarbete med är Enköping. De samarbetsformer som skapats är i regel avhängiga av att kommunerna tagit initiativet. Det har handlat om människor med ett etablerat missbruk som först har aktualiserats hos kommunen, uppger primärvårdens chefsläkare. "Gruppen med ett etablerat missbruk är oftast i första hand kända hos kommunerna och därför är det mer logiskt att kommunerna söker kontakt med oss." Samarbetet med beroendepsykiatrin ser bättre ut. Beroendepsykiatrin har tre beroendesköterskor som har erbjudits arbetsplatser på de olika vårdcentralerna runt om i länet. Sjuksköterskornas uppgift är att serva vårdcentralerna med sina specialkunskaper i området missbruk och beroende. När det gäller psykiatrin som helhet är samarbetet avseende människor med dubbeldiagnos betydligt sämre, vilket beror på dålig bemanning. "Anledningen till detta är att psykiatrin har haft svårt med bemanningen av sina filialer ute i länet och att det inte alltid är enkelt för en del patienter att ta sig in till Uppsala." 15

16 Verksamhetsansvarigas behov av stöd i implementeringsarbetet Att få stöd i att föra en bättre dialog med landstinget, lyfta upp processen, metodimplementering och ett tydliggörande av roller dvs. kommunens roll och landstingets roll, är några punkter som den verksamhetsansvarige i Håbo förväntar sig att kunna få hjälp med. Den verksamhetsansvarige i Tierp tycker att stödet som hon får av styrgruppen för det länsgemensamma projektet (RIM-projektet) och dess projektledare är mycket bra och motsvarar hennes behov av stöd i det lokala utvecklingsarbetet. I Älvkarleby upplever de verksamhetsansvariga cheferna att man först borde bli mer insatt i vad riktlinjerna säger för att sedan kunna yttra sig om behov av stöd. Att delta i den lokala RIM-gruppen är viktigt som ett första steg. I Östhammars kommun saknar verksamhetsansvariga en metodstödjare, någon som kan stötta medarbetarna i den dagliga användningen av olika metoder. "Det är en fördel när RIM-projektet kan förse kommunens verksamhetsansvariga med stöd av en person som är frikopplad från ordinarie verksamhet. Riktlinjerna är ett bra stöd för verksamhetsutvecklingen." Det stöd som den verksamhetsansvarige chefen behöver är att få en större överblick över området missbruk för att sedan kunna överföra kunskapen till personalen. "Förväntningen är att RIM-projektet via sin projektledare eller på annat sätt, kan bistå ledningen med en större överblick." Det stöd som söks i Enköping handlar i huvudsak om att öka kunskapen om olika metoder och stötta ledningen med att förmedla det till medarbetarna. Verksamhetsansvariga i Uppsala önskar att få hjälp och stöd i att förmedla riktlinjernas innehåll till sina medarbetare, förslagsvis i form av länsgemensamma konferenser och studiecirklar. I Knivsta kommun tycker verksamhetsansvariga att projektet ska kunna stötta dem i utvecklingsarbetet kring missbrukarvården på hemmaplan och att det är en fördel om det kommer folk utifrån som tillför kommunen relevant kunskap inom området. 16

17 "Vi är i behov av stöd för att bli ännu mer insatta i vad de nya riktlinjerna säger för att sedan kunna förmedla det vidare till personalen. Inom beroendepsykiatrin behöver vi stöd för att hitta bättre vägar för ett bättre samarbete med kommunerna. Några sådana är implementeringen av ASI, skriva samverkansavtal med kommunerna och att inrätta forum där kommuner och beroendepsykiatrin träffas och diskuterar samverkan." Frågan gällande behov av stöd ansågs av primärvårdens chefsläkare inte som relevant att besvara då han arbetar mer på en central nivå och är ansvarig bara för att distribuera alla styrande dokument. Det finns inte någon tradition av uppföljning av hur informationen landar i de olika verksamheterna - på vårdcentralerna - uppgav primärvårdens chefsläkare. Förväntningar på RIM-projektet Följande är Håbo kommuns förväntningar på RIM-projektet enligt den verksamhetsansvarige: Att hitta bättre samverkansformer. Att projektet bidrar med bättre erfarenhetsutbyte mellan kommunerna i länet. Att få en utökad kunskap om vilka effektiva metoder som finns och att projektet underlättar implementeringen av dem. Förväntningen i Tierps kommun handlar om att få stöd via projektet för att kunna leda processen med utvecklingen av missbrukarvården. Den största förväntningen är att RIM-projektet kan bidra med ett bättre samarbete mellan kommunen och lanstinget. I Östhammars kommun uppgav ledningen att projektet bidrar med metodutveckling, förbättrat samarbete med landstinget, feedback på det man redan gör samt att kunna lyfta upp klientperspektivet bättre. I Heby kommun är förhoppningen att projektet bidrar till en bättre uppbyggnad av missbrukarvården inom ramen för kommunens verksamhet. Socialstyrelsens riktlinjer anses spela en förtydligande roll beträffande vad som ska förbättras. I Enköping tycker ledningen att projektet borde bidra med att tydliggöra var verksamheten står i förhållande till Socialstyrelsens riktlinjer, sätta i gång processer samt att ge feedback på det lokala utvecklingsarbetet. 17

18 Det som verksamhetsansvariga i Uppsala kommun förväntar sig av projektet är följande: Kvalitetssäkring och höjning av kompetensen hos personalen Att personalen utvecklar ett större intresse för kunskapsbaserade metoder för socialt arbete. Att projektet utmynnar i att det utvecklas någon slags stödstruktur kring missbruksarbetet. Att projektet bidrar till att samverkan mellan kommun och landsting förbättras, och håller över tid. Prioritet i arbetet Verksamhetsledningen inom beroendepsykiatrin förväntar sig vidare att projektet skall bidra med en utveckling av utredningsarbetet och skapa bättre lösningar på hemmaplan för gruppen vuxna med missbruksproblem. Det gäller även att se vad som kan göras tillsammans med andra kommuner. Primärvårdens chefsläkare förväntar sig att projektet bidrar till ett bättre samarbete mellan kommuner och landstinget. Vidare önskar han att projektet kommer att bidra till att primärvården får bättre kännedom om de resurser som finns inom ramen för kommunernas verksamheter. Förhoppningen är att projektet även kan bidra med kunskap om vad som behöver vidareutvecklas. "Målet med deltagandet i projektet är att komma närmare kommunerna och bli bättre på att samverka och hitta nya sätt att samarbeta på." Högsta prioriteten, tycker den verksamhetsansvarige i Håbo kommun, är att få till en lokal överenskommelse kring samverkan mellan kommun och landsting. Det som är näst viktigast är implementeringen av metoder för dokumentation och uppföljning samt tidig upptäckt av missbruk. "Implementering av metoder t.ex. ASI och bildandet av den lokala RIMgruppen anses ha största prioritet i nuläget. Vår näst högsta prioritet inom området missbruk är tidig upptäckt och att jobba mer förebyggande." Östhammars kommuns prioriteringsordning är enligt följande: Satsa på människor med tung missbruksproblematik Bygga upp samverkan med andra huvudmän Implementera evidensbaserade metoder i arbete 18

19 Att sätta sig in i vad riktlinjerna säger och påbörja implementeringen av ASI och MI är högsta prioritet, tycker den verksamhetsansvarige i Heby. Högsta prioriteten i Enköpings kommun är att implementera ASI och MI. Men det är minst lika viktigt att måna om det goda samarbetet med beroendepsykiatrin även i fortsättningen. Ledningen i Enköping anser att det skulle vara bra att någon utifrån studerade verksamheten och kunde visa på förbättringsområden, även om man anser att det redan görs en hel del av det som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården. I Uppsala är högsta prioriteten att bygga upp den kommunala missbrukarvården och se till att verksamhetens innehåll förbättras. Implementeringen av ASI och införandet av ASI-net, anses också vara mycket viktigt. Det är minst lika viktigt att utveckla samarbetet med landstinget, uppger cheferna i Uppsala. Knivsta kommuns målsättning är i första hand att identifiera behoven i kommunen. För övrigt tycker de ansvariga cheferna att metodimplementeringen har en hög prioritet. Det som behöver prioriteras, inom beroendepsykiatrin, är bl.a. att kunna skapa nya arbetssätt för att förmedla ny kunskap till personalen i form av tvärprofessionella grupper, att införliva god vård i beroendepsykiatrins vårdprogram och utvecklingen av öppenvårdsverksamheten, säger cheferna inom beroendepsykiatrin. Inom primärvården prioriteras identifieringen av riskbruk av alkohol och även missbruk av droger och läkemedel. Primärvårdens uppgift är att stötta människor med ett riskbruk/minskning av konsumtionen och målsättningen är att stävja utvecklingen av ett missbruk/beroende. När det gäller narkotikamissbruk remitteras ofta patienterna till beroendepsykiatrin och beträffande läkemedelsmissbruk satsar primärvården på kontroller för att det inte ska förekomma ovarsamhet i förskrivningen av beroendeframkallande läkemedel. 19

20 Redogörelse för medarbetarnas enkätsvar inom kommuner och beroendepsykiatrin Behov av vidareutbildning 70 procent av respondenterna tycker att de är i behov av vidareutbildningar inom missbruks- och beroendeområdet. Utbildningar som efterfrågas av kommunpersonalen handlade framförallt om bättre utredningsmetodik, psykiatrikunskap, KBT, droger symptom och tecken, beroendelära, motiverande samtal (MI), aktuell forskning inom missbruksoch beroendeområdet. Inom beroendepsykiatrin efterfrågades metoder för bemötande och utbildning i psykosociala behandlingsmetoder. Kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer inom missbruks- och beroendevården Merparten av de som besvarade enkäten hade kännedom om riktlinjerna. Tabell 3. Kännedom om nationella riktlinjer (n=147). Kännedom om Antal procent riktlinjerna Ja Nej Ej svar 6 4,1 Totalt Mer än hälften av de som besvarade frågan tyckte att de hade ganska bra kännedom om riktlinjerna. Inom Håbo, Älvkarleby, Uppsala och Enköping kommun hade personalen mest kännedom om riktlinjerna (Tabell 3). Det vanligaste sättet som personalen inom beroendepsykiatrin hade förvärvat sig kunskaper om Socialstyrelsens riktlinjer var via arbetsplatsträffar. Inom kommunerna fick flertalet information via arbetsplatsträffar, temadagar samt konferenser. 20

21 Tillgång till bedömnings- och dokumentationsinstrument avseende alkohol och narkotika I följande diagram belyses tillgång till instrument för bedömning och dokumentation. Resultatet redovisas på länsnivå. 4 Diagram 1. Bedömnings- och utredningsinstrument för alkohol (n=147). Cirka 30 procent av de som har besvarat enkäten uppgav att de har tillgång till Audit och utandningsprover (Diagram 1). Diagram 2. Bedömnings- och utredningsinstrument för narkotika (n=147.) Cirka 60 procent uppgav att de hade tillgång till urinprover som screeningsinstrument. 30 procent hade tillgång till Audit och 24 procent hade tillgång till ASI för screening och utredning (Diagram 2). 4 DOK= Dokumentation och utvärdering inom missbrukarvården DUR= Dokumentation utvärdering och resultat, utredningsinstrument. CAGE= (Cut down, Annoy, Guilt, Eye opener) Frågeinstrument för upptäckt och kartläggning av missbruk/beroende GT= Glutamyltransferas, biologisk markör för upptäckt av alkoholskadad vävnadsskada. CDT= Carbohydrate-Deficient Transferrin, biologisk markör för upptäckt av riskkonsumtion av alkohol. AVI R2= Alkoholvaneinventoriet, andra reviderade upplagan, psykologisk test. ALAT= Alaninaminoteransferas, alkoholmarkör för indikation av leverskada. ASAT= Aspartataminoteransferas, alkoholmarkör för indikation av leverskada. MAST= Michigan Alcoholism Screening Test. 21

22 Tillgång till behandlingsmetoder avseende alkohol och narkotika I följande diagram belyses tillgång till metoder samt i vilken utsträckning metoderna förekommer på länsnivå. Diagram 3. Behandlingsmetoder för alkoholmissbruk (n=147). Mer än en tredjedel av de som har besvarat frågan hade tillgång till återfallsprevention, motiverande intervju samt kognitivt beteendeterapi (Diagram 3). Diagram 4, Behandlingsmetoder för narkotikamissbruk (n=147). Cirka 40 procent av de som bevarade denna fråga hade tillgång till återfallsprevention och motiverande intervju (Diagram 4). Medarbetarnas utbildning, grad av användning och upplevda stöd I detta avsnitt redogörs för i vilken grad medarbetarna är utbildade i AUDIT & DUDIT, ASI och MI. Det beskrivs även i vilken grad medarbetarna använder sig av dessa metoder och har stöd i användningen. I tabellen nedan redovisas svaren i medelvärden, avseende grad av användning och grad av stöd i ovannämnda metoder. Respondenterna har använt en skala från ett till sex, där ett motsvarar i en låg grad och sex motsvarar i en hög grad. Svaren som handlar om huruvida de själva har utbildning i metoderna redovisas i antal. 22

23 Tabell 4. Redovisning av medarbetarnas utbildning, användningsgrad samt upplevda stöd (n=147). AUDIT DUDIT ASI MI Har själv utbildning i metoden. I vilken utsträckning jag använder mig av metoden I vilken utsträckning jag har stöd i användningen 41 n=58 30 n=44 29 n=34 61 n= Cirka 30 procent av de svarande uppgav att de hade en utbildning i Audit, 20 procent hade utbildning i Dudit, 20 procent i ASI och 40 procent hade utbildning i MI. Respondenterna använde sig i minst omfattning av ASI och hade även minsta stödet i användningen av ASI (Tabell 4). 23

24 Redogörelse för medarbetarnas enkätsvar inom primärvården Behov av vidareutbildning Cirka 60 procent av de som har besvarat enkäten inom primärvården ansåg att de var i behov av vidareutbildning inom missbruks- och beroendeområdet. Ett stort antal personer som uppgav att de var i behov av vidareutbildning, tyckte att de ändå inte hade tid med det, på grund av den stora arbetsbelastningen. I enkätsvaren framkom även ett flera personer som uppgav att de hade fått ett antal utbildningar gällande tidig upptäckt av riskbruk av alkohol och droger, via Riskbruksprojektet. Riskbruksprojektet har drivits av landstinget. Kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer Merparten av de som besvarade enkäten inom primärvården saknade kännedom om Socialstyrelsens riktlinjer beträffande missbruks- och beroendevården. Tabell 5. Kännedom om nationella riktlinjer (n=595). Kännedom om Antal procent riktlinjerna Ja 68 11,4 Nej ,9 Ej svar 10 1,7 Totalt Cirka 50 procent av de som svarade att de hade kännedom om riktlinjerna uppgav att de hade ganska liten kännedom. Upptäckt av patienter med läkemedelsmissbruk Tabell 6. Upptäckt av läkemedelsmissbruk (n=595). Antal procent Ja Nej ,7 Ej svar 20 3,4 Totalt Inom primärvården svarade 56 procent av de som besvarade undersökningen att de upptäckte patienter som hade ett läkemedelsmissbruk, se tabellen. Dessa patienter upptäcktes framförallt via anamnes. Merparten av de som upptäcks remitteras vidare till antingen 24

25 ansvarig läkare eller beroendepsykiatrin/beroendesköterskor. Det förekommer även kort rådgivning, men i liten grad. Upptäckt av patienter med missbruk av andra narkotiska preparat eller dopningsmedel Tabell 7. Upptäckt av narkotika missbruk/dopningspreparat (n=595). Frekvens procent Ja ,6 Nej ,5 Ej svar 23 3,9 Totalt Cirka 30 procent av respondenterna uppgav att de upptäckte patienter som har ett missbruk av narkotika eller dopningsmedel. Dessa patienter upptäcktes framförallt via anamnes, livsstilsformuläret5 och provtagning. Merparten av dessa patienter remitteras i första hand vidare till Beroendepsykiatrin/beroendesköterskor. Upptäckt av patienter med ett riskbruk av alkohol Tabell 8. Upptäckt av patienter med riskbruk av alkohol (n=595). Frekvens procent Ja ,2 Nej Ej svar 17 2,9 Totalt ,1 Cirka 60 procent, av de svarande uppgav att de upptäckte patienter med riskbruk av alkohol, se tabell. Dessa patienter upptäcktes först och främst via livsstilsformuläret men också via anamnes. Mindre än hälften av respondenterna uppgav att de erbjöd dessa patienter kort rådgivning. Nästan lika många svarade att de remitterade patienterna vidare till t.ex. husläkare. 5 Ett särskilt formulär som har framtagits av landstingets egna utvecklingsarbete (Riskbruksprojektet). 25

26 Sammanfattande kommentarer Denna kartläggningen initierades av styrgruppen för RIM-projektet. RIMprojektet startade december 2007, som ett initiativ från länets socialchefer. Projektet syftar till att utveckla missbruks- och beroendevården i Uppsala län. Utvecklingsarbetet sker med utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. För att påbörja ett sådant utvecklingsarbete ansågs det viktigt att göra denna kartläggning. kartläggningen bedömdes nödvändig som en fingervisning om vad som behövde utvecklas, men också för att se vilka metoder som redan användes i Uppsala län och som fanns med i Socialstyrelsens riktlinjer. Kartläggningen är även tänkt att ställas i förhållande till resultatet av ytterligare en kartläggning i slutet av projektet. Således spelar kartläggningen en viktig roll även i det slutliga utvärderingsarbetet. Kartläggningen består av två delar. Den första delen utgörs av redovisningen av intervjuer som genomfördes med RIM-projektets styrgruppsmedlemmar. I den andra delen av kartläggningen redovisas resultatet av en enkätundersökning som besvarades av anställda inom kommuner, beroendepsykiatrin och primärvården i Uppsala län. Enkäterna skickades till 1200 personer inom primärvården och 216 personer inom länets kommuner och beroendepsykiatri. Av de tillfrågade inom länets åtta kommuner besvarade 70 procent enkäten. Inom beroendepsykiatrin blev svarsfrekvensen 45 procent och lika så inom primärvården. Den låga svarsfrekvensen inom beroendepsykiatrin och primärvården påverkar givetvis undersökningsresultatets tillförlitlighet. Undersökningen kan dock sägas ge en fingervisning om behoven av utveckling i Uppsala län. Resultatet av styrgruppsintervjuerna/chefsintervjuerna bekräftade den nationella bilden av missbruks- och beroendevården, vilken visar på en stor variation av insatser, grad av utbildning och användning av metoder. Det gäller även tillgänglighet och samverkan. Att tillhöra en mindre kommun i Uppsala län kan innebära svårigheter för klienter att kunna ta del av det som beroendepsykiatrin har att erbjuda. En fördel kan dock vara att det istället har uppstått ett bättre samarbete med t.ex. den lokala primärvården. I intervjuerna framkom flera goda exempel på, sammansatt och genomtänkt missbruks- och beroendevård och gott samarbete mellan huvudmän. Vanligt var att samverkan med de andra huvudmännen uppfattades vara personbunden. Resultatet av enkäterna visade att användningen av evidensbaserade metoder för screening, utredning och behandling var mycket olika i länet, 26

27 vilket styrkte det man kunde se i resultatet av styrgruppsintervjuerna/chefsintervjuerna. Enkätresultatet kunde också visa att det var vanligt att personalen inom kommunerna inte använde metoder som de hade utbildning för. Det tydliga sambandet mellan graden av stöd och graden av användning var svårt att ta miste på. Inom primärvården upptäckte personalen påfallande många patienter med ett riskbruk av alkohol och läkemedelsmissbruk, främst via livsstilsformuläret men också via anamnes. Däremot var det mindre än hälften av de som besvarade enkäten som erbjöd patienterna kort rådgivning. Enkätsvaren visade på ett relativt stort behov av vidareutbildning bland personalen inom kommuner, beroendepsykiatrin och även inom primärvården. Mer än hälften av de som besvarade enkäten inom primärvården uttryckte behov av vidareutbildning, men merparten av dem trodde inte att de kunde få tid till det. Inom kommuner och beroendepsykiatrin efterfrågades bl.a. ASI, MI, psykiatrikunskap samt kunskaper i aktuell forskning inom missbruks- och beroendeområden. Resultatet av denna kartläggning visar på flera förbättringsområden varav de viktigaste är tillgång till kontinuerlig utbildning och metodstöd samt utveckling av samverkan mellan kommuner och landsting. RIM-projektet har utformats med utgångspunkt från kartläggningen, vilket bl.a. innebär att utbildningar följs upp med metodstöd och att samverkan mellan kommuner och landsting fokuseras bl.a. genom framtagande av ett länsgemensamt samverkansdokument. 27

28 Bilagor. Frågeformulär som skickades till personalen inom kommuner, beroendepsykiatrin samt primärvården i Uppsala län, innan omvandlingen till web-enkät. KARTLÄGGNING AV METODANVÄNDNING INOM MISSBRUKS-/BEROENDE- VÅRDEN I UPPSALA LÄNS KOMMUNER OCH LANDSTING DEL 1. Syftet med denna del av enkäten är att kartlägga kommuners och landstingets personalsammansättning och deras utbildningsbakgrund avseende missbruks- och beroendeområdet i Uppsala län. Det ställs även frågor som bl.a. handlar om kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbrukarvården. 1) Kön Kvinna Man 2) Ålder - 25 år år år år 55- år 3) Antal anställningsår inom missbruksområdet 0-2 år 3-4 år 5-8 år 8 år 4) Utbildningsbakgrund (Ange endast högsta avslutade utbildning) 1- Grundskola 2- Gymnasium 3- Högskoleutbildning, i så fall vilken inriktning? (Kryssa i rätt svarsalternativ) a) Psykolog b) Läkare c) Socionom d) Sjukgymnast e) Sjuksköterskaska f) Psykiatriker g) Skötare h) annan, i så fall, vilken? 5) Har du någon vidareutbildning/annan utbildning som har relevans för missbruks-/beroendevården Ja Nej Om ja, vad? 6) Hur stor del av din arbetstid arbetar du

29 med missbruks-/beroendefrågor? < 25% 26% till 50% 51% till 75% 76% till 100% 7) Arbetar inom vilken kommun? a) Knivsta kommun Tierp kommun Uppsala kommun Enköping kommun Håbo kommun Östhammar kommun Heby kommun Älvkarleby kommun Beroendepsykiatrin b) Vad är huvudsakliga inriktningen på ditt arbete? (obs: flera svarsalternativ är möjliga) 1. Arbetsledning/Ledarskap 2. Utredning 3. Behandling 4. Rehabilitering 5. boendestödjare 6. Annan inriktning, vilken? 8) Har du fått information om Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för missbruks- /beroendevården som utkom under 2007? Ja Nej - Om Nej gå vidare till fråga Om ja, hur informerad är du? Inte alls informerad Mycket väl informerad kommentarer... 9) Hur fick du först kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer?

30 1- Temadag 2- Arbetsplatsträff 3- Socialstyrelsen konferenser 4- Socialstyrelsens hemsida 5- På annat sätt, i så fall, hur? 10) Bedömer du att ditt arbete kommer att påverkas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks-/beroendevården? Ja Nej Om Ja, hur?... 11) Anser du att du behöver vidareutbildning inom missbruks-/beroendeområdet? Ja Nej Om ja, vilken?

31 Del 2. Den andra delen av enkäten tittar mer specifikt på metodanvändningen inom missbruksoch beroendevården i Uppsala län. Följande frågor är uppdelade i 4 olika grupper : Frågorna bedömnings- och dokumentationsinstrument för alkohol Frågorna bedömnings- och dokumentationsinstrument för narkotika Frågorna Behandlings- metod eller instrument för alkohol Frågorna Behandlings- metod eller instrument för narkotika 12) Använder du någon bedömnings- och dokumentationsinstrument för screening, bedömning och dokumentation av missbruk/beroende av alkohol som: a) utvecklats av er egen verksamhet? Ja Nej Om Ja, vad? b) som bygger på dina egna erfarenhetsbaserade kunskap? Ja Nej Om Ja, vad? 13) Vilka andra bedömnings- och dokumentationsinstrument har du utbildning i och/eller använder du dig av, i ditt dagliga arbete för screening, bedömning och dokumentation av missbruk/beroende av alkohol? (t.ex.: ASI, AUDIT, DOK, AVI, DUR, CAGE, MACH, UTANDNINGSPROV) Metod 1) a) Metodens/instrumentets namn b) Har du tillgång till metoden ovan och använder den genom någon entreprenör/kommun? Ja Nej c) Har du själv utbildning för användning av instrumentet/metoden? Ja Nej

32 d) I vilken grad använder du dig av instrumentet/metoden? liten grad höggrad e) I vilken grad har du tillgång till stöd kring instrumentet/metoden? liten grad höggrad kommentarer 14) Använder du någon bedömnings- och dokumentationsinstrument för screening, bedömning och dokumentation av missbruk/beroende av narkotika som: a) utvecklats av er egen verksamhet? Ja Nej Om Ja, vad? b) som bygger på dina egna erfarenhetsbaserade kunskap? Ja Nej Om Ja, vad? 15) Vilka andra bedömnings- och dokumentationsinstrument har du utbildning i och/eller använder du dig av, i ditt dagliga arbete för screening, bedömning och dokumentation av missbruk/beroende av narkotika? (t.ex.: DUDIT, ASI, MACH, DOK, URINPROV) Metod 1) a) Metodens/instrumentets namn b) Har du tillgång till metoden ovan och använder den genom någon entreprenör/kommun? Ja Nej

33 c) Har du själv utbildning för användning av instrumentet/metoden? Ja Nej d) I vilken grad använder du dig av instrumentet/metoden? liten grad höggrad e) I vilken grad har du tillgång till stöd kring instrumentet/metoden? liten grad höggrad kommentarer 16) Använder du någon metod/instrument för behandling av missbruk/beroende av alkohol som: a) utvecklats av er egen verksamhet? Ja Nej Om Ja, vad? b) som bygger på dina egna erfarenhetsbaserade kunskap? Ja Nej Om Ja, vad? 17) Vilka andra behandlingsmetoder har du utbildning i och/eller använder du dig av, i ditt dagliga arbete, för behandling av missbruk/beroende av alkohol? (t.ex.: ÅTERFALLSPREVENTION, MI, LÄKEMEDELSASSISTERAD BEHANDLING, 12-STEG, KBT, CRA,) Metod 1) a) Metodens/instrumentets namn b) Har du tillgång till metoden ovan och använder den genom någon entreprenör/kommun? Ja Nej c) Har du själv utbildning för användning av instrumentet/metoden? Ja Nej