UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik, 30 hp, Ht 2007 Handledare: Örjan Edström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik, 30 hp, Ht 2007 Handledare: Örjan Edström"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik, 30 hp, Ht 2007 Handledare: Örjan Edström Uppsägning p.g.a. arbetsbrist och kravet på tillräckliga kvalifikationer i 22 LAS - en rättslig och praktisk undersökning ur ett landstingskommunalt perspektiv Författare: Linda Johansson 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Introduktion Syfte Metod och material Avgränsningar och disposition 6 2 Uppsägning p.g.a. arbetsbrist Turordningsreglerna i 22 LAS Förstärkt anställningsskydd Närmare om begreppet driftsenhet i 22 LAS Närmare om begreppet ort i 22 LAS Sist in först ut Tillräckliga kvalifikationer som krav för företrädesrätt Närmare om begreppet tillräckliga kvalifikationer Tillräckliga kvalifikationer om nivån på kvalifikationskravet Befattning Vilka kvalifikationer får vägas in i bedömningen? Formella meriter Behörighetskrav/Legitimation Vana och erfarenhet Personliga egenskaper/lämplighet Hälsoskäl Skälig inlärningstid Bevisbördan Omplaceringsskyldigheten enligt 22 LAS i förhållande till omplaceringsskyldigheten i 7 andra stycket LAS 19 2

3 3 Möjligheter till avsteg från LAS genom kollektivavtal Turordningsreglernas disposivitet i 22 LAS Olika former av kollektivavtal för att reglera turordning vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist Avtalsfrihet och dess begränsningar enligt praxis 21 4 Turordningsregler i AB Förhållandet mellan LAS och AB Möjligheten enligt AB 05 att ingå lokala avtal om turordning vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist 23 5 Förändringar i LAS angående tidsbegränsade anställningar fr.o.m Verksamhetsbeskrivning Konsekvenser på arbetsplatsen som föranleds av nya reglerna i LAS angående tidsbegränsning av anställning Arbetstagarnas kompetenser och kvalifikationer för att bedriva olika projekt 27 7 Sammanfattning och analys 28 Källförteckning 34 Offentligt tryck 34 Litteratur 34 Internetkällor 34 Rättsfall från Arbetsdomstolen 35 3

4 1. Inledning 1.1 Introduktion Svensk anställningsskyddslagstiftning i form av lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) tillkom år 1974 och ändrades år 1982 till nuvarande lydelse. Främsta skyddet för tillsvidareanställda arbetstagares anställning i LAS är den i 7 grundläggande bestämmelsen att uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Arbetsbrist är en av de orsaker som kan göra att en uppsägning är saklig grundad. Inför införandet av LAS var en av frågorna hur man vid arbetsbrist skulle avgöra vem på arbetsplatsen som måste sägas upp. Att det måste finnas regler kring hur turordningen ska gå till var självklart för lagstiftaren. Följande kommentar återfinns i propositionen: I själva verket torde de regler som avgör vilka av arbetstagarna som får gå kvar i arbetet i allmänhet på arbetstagarhåll upplevas som de för anställningstryggheten mest väsentliga. 1 Före införandet av LAS fanns inga turordningsregler enligt lag utan sådana frågor reglerades i kollektivavtal. I huvudavtalet mellan SAF och LO från tiden före LAS var det lämplighet och duglighet som i första hand bestämde turordningen vid uppsägning. Synsättet kritiserades i förarbetena till LAS för att bara tillgodose kortsiktiga företagsekonomiska intressen och arbetstagarnas intresse av trygghet blev inte beaktat i tillräcklig utsträckning. Bestämmelsen befarades också leda till att den arbetskraft som har det största behovet av trygghet i den bestående anställningen, t.ex. äldre arbetskraft, skulle löpa den största risken att slås ut. 2 Istället valde lagstiftaren att gå en annan väg. Man valde att låta objektivt fastställbara kriterier såsom anställningstidens längd och i sista hand arbetstagarens ålder vara bestämmande för turordning. Lagstiftaren insåg tidigt att reglerna om turordning utifrån anställningstid och ålder inte strikt kunde upprätthållas i alla lägen utan att det ledde till situationer där arbetstagare får företrädesrätt till arbete som de inte har kompetens att sköta. Därför infördes en regel om tillräckliga kvalifikationer tillsammans med övriga turordningsregler. Denne innebär att en arbetstagare som enbart genom omplacering kan erbjudas fortsatt anställning vid en arbetsbrist också måste ha tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet. 1 Prop. 1973:129, s Vilket bl.a. ledde till särskilda regler för äldre och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga i 23 och 26 LAS. 4

5 Regeln om tillräckliga kvalifikationer är en avvägningsnorm. Uppkommer tvist i frågor om uppsägning p.g.a. arbetsbrist och turordning måste arbetsdomstolen i det enskilda fallet göra en avvägning mellan arbetstagarens intresse av att behålla sin anställning och kunna känna anställningstrygghet och arbetsgivarens intresse av att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Det är främst dessa två sidor som skapar en intressekonflikt men man kan se en tredje i fackets roll. Dess funktion i processen kring uppsägning p.g.a. arbetsbrist ska också klargöras och diskuteras i uppsatsen. Turordningsreglerna är som synes rätt gamla med över 30 år på nacken. Under dessa år har mycket förändrats på arbetsmarknaden. Vi har gått från ett industrisamhälle där ett stort antal arbetstagare i stort sett utförde samma typ av arbete till en tid då både anställningsformer, företagens behov och framförallt kunskapskrav har förändrats. 3 Regler kring uppsägning är ständigt aktuella på arbetsmarknaden och ju mer specialiserade arbetsuppgifter arbetstagarna får desto mer kommer regeln om tillräckliga kvalifikationer att bli aktuell att tillämpa vid en arbetsbristsituation. 1.2 Syfte Det övergripande syftet med uppsatsen är att analysera begreppet tillräckliga kvalifikationer dels i ett rättsligt perspektiv, dels utifrån dess tillämpning i praktiken inom ett landsting. Syftet med den rättsliga utredning är att redogöra för de begrepp som blir aktuella i samband med uppsägning p.g.a. arbetsbrist och i synnerhet begreppet tillräckliga kvalifikationer och dess rättsliga innebörd enligt lag och rättspraxis. Syftet med den praktiska undersökningen är att klargöra vilka rättsregler som är relevanta för en arbetsgivare och vilket ansvar som åligger denne i en arbetsbristsituation. Analysen av reglernas praktiska tillämpning utgår från en fallstudie vid en arbetsplats som står inför eventuella uppsägningar p.g.a. arbetsbrist. Jag ska också utifrån förutsättningarna på arbetsplatsen försöka analysera hur begreppet tillräckliga kvalifikationer kan komma att bedömas i en uppsägningssituation. 3 För mer ingående analys se Edström, Anställningsskydd och förändrade kvalifikationskrav i kunskapssamhället. 5

6 1.3 Metod och material Uppsatsen har en problemorienterad ansats och utifrån syftet med uppsatsen har jag ansett det nödvändigt att använda mig av flera olika metoder. För den rättsliga utredningen kring begreppen har jag använt mig både av förarbetena till den nuvarande lagen och tidigare förarbeten. För att ytterligare tydliggöra kommer svar också att sökas i praxis och doktrin. I den delen av uppsatsen är metoden som används en traditionell juridisk metod. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen kommer inte att vara att göra en uttömmande undersökning av själva begreppet tillräckliga kvalifikationer. Analyser av begreppet har redan gjorts av andra på ett grundligt och uttömmande sätt. 4 Min ansats är att beskriva de mest relevanta delarna som en arbetsgivare bör ha i åtanke inför en arbetsbristuppsägning. Jag finner det desto mer intressant att undersöka hur begreppet kan komma att bli aktuellt och tillämpas på en verklig arbetsplats. Ett led i min undersökning har varit en praktikperiod om tio veckor som jag utfört på Västerbottens läns landstings personalfunktion. Jag har valt att utföra en fallstudie på min praktikplats för att få den praktiska koppling som jag anser är intressant när det kommer till begreppet tillräckliga kvalifikationer. Fallstudien har utförts på en avdelning inom landstinget inför en förestående eventuell uppsägning p.g.a. arbetsbrist. Man behöver hjälp med att utreda vad begreppet tillräckliga kvalifikationer egentligen innebär i praktiken och vad man i en arbetsbristsituation i övrigt behöver ta ställning till. Jag kommer att dels undersöka vilket ansvar som vilar på arbetsgivaren i en sådan situation dels vilken roll arbetstagarorganisationen har. Det är viktigt för arbetsgivaren att få klart för sig vilka möjligheter och skyldigheter lagen ger i en arbetsbristsituation. Detta framförallt för att arbetsgivaren inför förhandlingar med arbetstagarorganisationen om uppsägningar p.g.a. arbetsbrist ska vara medveten om vad som kan genomföras inom lagens gränser och vad som kräver överenskommelse med arbetstagarorganisationen för att genomföra. Undersökningen kommer följaktligen också att omfatta en redogörelse för hur man avgör turordningskretsar och hur olika kvalifikationer som kan komma att prövas mot varandra. Ett viktigt material i denna del förutom lagstiftningen är det gällande kollektivavtalet mellan arbetsgivar- och 4 Se bl.a. Calleman, Turordning vid uppsägning och Edström, Anställningsskydd och förändrade kvalifikationskrav i kunskapssamhället. 6

7 arbetstagarparterna. Därmed blir också en genomgång av hur kollektivavtalets bestämmelser om turordningsregler förhåller sig till lagreglerna på området nödvändig. Det är endast en specifik arbetsplats och situation som kommer att utredas. Jag kommer att undersöka vad som kan tänkas vara den korrekta juridiska lösningen på det problem som denna specifika arbetsgivare ställs inför. I det perspektivet är det intressant att genomföra en fallstudie för att få en konkret situation att hänga upp begreppet på. Det finns dessutom ett intresse i att uppmärksamma arbetsplatsens speciella karaktär och de problem som uppkommer i och med de förändringar som gjorts i Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) fr.o.m i fråga om tidsbegränsade anställningsformer. Även om syftet, som nämnts ovan, inte är att utreda själva begreppet tillräckliga kvalifikationer är det nödvändigt att göra en övergripande genomgång av begreppet och vilket rättsligt innehåll det fått i praxis inför fallstudien. Jag kommer främst att använda mig av Arbetsdomstolens domar. Viktigt att komma ihåg är att domarna ofta bara utgår ifrån det enskilda fallet och att ingen situation och arbetsplats är den andre lik. Det är alltså svårt att utvinna någon generell kunskap om vad som ska anses vara tillräckliga kvalifikationer eftersom det alltid är fråga om att väga olika intressen mot varandra i konkreta fall. Jag ska dock försöka sammanfatta de generella uttalanden som Arbetsdomstolen har gjort och vilka riktlinjer som måste beaktas när man ska fastställa vad som är tillräckliga kvalifikationer i en enskild situation. I de domar som analyseras i uppsatsen berörs ibland begreppet tillräckliga kvalifikationer utifrån andra lagrum än 22 LAS t.ex. i samband med företrädesrätt till återanställning enligt 25 LAS eller omplacering enligt 7 LAS. Detta är irrelevant eftersom begreppet som sådant är synonymt i de olika lagrummen och domarna bidrar därmed till att klargöra hur begreppet ska tolkas. Slutningen kommer jag att sammanfatta och knyta samman undersökningens olika delar och analysera resultatet med hjälp av ett kritiskt förhållningssätt. 1.4 Avgränsningar och disposition Eftersom ett av delsyftena i uppsatsen som nämnts är att genomföra en fallstudie på ett landsting har undersökningen främst fokuserats på det landstingskommunala området, dock gäller ju reglerna kring arbetsbrist och tillräckliga kvalifikationer inom alla delar av 7

8 arbetsmarknaden. Denna fokus har för uppsatsen inneburit att ett urval av rättsfall har gjorts för att motsvara vad som är av intresse för den praktiska tillämpningen av regeln om tillräckliga kvalifikationer. Det har ytterligare inneburit att reglerna i det på området gällande kollektivavtalet redovisas grundligt liksom möjligheten att gå utanför lagens regler genom lokala kollektivavtal med arbetstagarorganisationen. Det finns många fler regler som måste uppmärksammas av en arbetsgivare vid arbetsbrist, ex. regler kring uppsägningstider och vilka påföljder som blir aktuella vid brott mot reglerna i LAS. Även om dessa kan vara intressanta att fördjupa sig i, speciellt påföljderna vid turordningsbrott, kommer de att lämnas utanför i uppsatsen p.g.a. utrymmesbrist. Jag vill också kort kommentera uppsatsens disposition för att hjälpa läsaren att orientera sig under läsningen. Uppsatsen består förutom det inledande avsnittet av tre huvudsakliga delar förutom det inledande avsnittet. I första delen redovisas de bestämmelser på ämnets område, både i form av lag och i kollektivavtal, som är intressant för syftet. I denna del redovisas även hur de olika rättskällorna förhåller sig till varandra. Därefter följer en beskrivning av arbetsplatsen och en undersökning kring hur begreppet tillräckliga kvalifikationer där skulle kunna komma att användas vid eventuell arbetsbrist. Slutligen kommer jag att sammanfatta och diskutera resultatet av undersökningen. 2. Uppsägning på grund av arbetsbrist Ett grundläggande skydd för anställning är principen om att uppsägning av en tillsvidareanställning ska vara sakligt grundad. 5 En sakligt grundad uppsägning kan vara hänförlig till arbetstagaren personligen och kallas då uppsägning av personliga skäl. Är orsaken inte hänförlig till arbetstagaren personligen är det fråga om en uppsägning p.g.a. arbetsbrist. Begreppet arbetsbrist är ett inom arbetsrätten vidsträckt begrepp som omfattar alla typer av uppsägningar där anledningen inte är hänförlig till arbetstagaren personligen. Arbetsbrist kan förutom att det fattas arbetsuppgifter för de anställda bero på brist på medel, brist på lönsamhet, brist på kostnadseffektivitet eller brist på ägarintresse. 6 5 Omfattar enbart tillsvidareanställda enligt 4 LAS och inte tidsbegränsat anställda enligt 5 LAS enligt 7 LAS. 6 Iseskog, Uppsägning vid arbetsbrist, s

9 Det är ytterst arbetsgivarens bedömning av behovet av att genomföra exempelvis en inskränkning eller omorganisation av verksamheten som är avgörande för frågan huruvida arbetsbrist ska anses föreligga. Detta innebär att domstolen normalt inte går närmare in på frågor om det berättigade i arbetsgivarens beslut. Situationen är en annan om arbetsgivaren visserligen har angett arbetsbrist som skäl för uppsägningen, men i själva verket har haft andra skäl, s.k. fingerad arbetsbrist. I ett sådant fall har domstolen att pröva tillåtligheten av uppsägningen utifrån den verkliga grunden. För att domstolen skall ge sig in på bedömningar av arbetsgivarens företagsekonomiska eller organisatoriska överväganden krävs det att arbetstagaren åtminstone visar sannolika skäl för att det rör sig om fingerad arbetsbrist. Om arbetsbrist faktiskt föreligger saknar det betydelse att arbetsgivaren även ansett att anställningen borde avslutas av skäl som är att hänföra till arbetstagaren personligen. 7 Enligt Lunning är det också arbetsgivaren ensam som bestämmer omfattningen av driftsinskränkningen och dess förläggning på olika drifts- eller förvaltningsenheter, efter medbestämmandeförhandlingar och liknande. 8 Driftsinskränkningen enligt arbetsgivarens beslut kan därför avse endast en viss del av arbetsgivarens verksamhet. Den kan också vara lokalt begränsad till en viss avdelning eller driftsenhet. Förhållandet att Arbetsdomstolen inte prövar arbetsbristuppsägningarnas saklighet kompenseras av att det finns turordningsregler som begränsar arbetsgivarens rätt att välja vilka som skall sägas upp i en arbetsbristsituation. 9 Turordningskretsarnas utformning och omfattning blir då av central betydelse för turordningsreglernas skyddsfunktion vid arbetsbristuppsägningar; det är turordningskretsen som reglerar vilka arbetstagare som anses berörda av den aktuella arbetsbristen. 2.1 Turordningsreglerna i 22 LAS Huvudregeln i 22 LAS är att turordningsreglerna tillämpas på den driftsenhet som inskränkningen avser. Möjlighet till att utvidga den gemensamma turordningen till att även avse andra driftsenheter på orten finns. Det är den berörda arbetstagarorganisationen som kan begära detta enligt 22 tredje stycket LAS. Detta innebär att även om en inskränkning i och för sig har begränsats till en viss enhet inom verksamheten, kan den få återverkningar inom 7 Se bl.a. AD 2004 nr Lunning, Anställningsskydd, s 595f. 9 Jfr Glavå, Arbetsrätt, s

10 andra enheter. De arbetstagare som drabbas av inskränkningar på sin enhet kan genom turordningsreglerna i lagen ha rätt att göra anspråk på omplacering till andra enheter. Där kan de slå ut andra arbetstagare som genom längden av anställningstid befinner sig i en sämre position. 10 När det berörda området är fastställt, en driftsenhet eller alla driftsenheter som arbetsgivaren har på orten, så delas arbetstagarna in i olika turordningskretsar utifrån varje kollektivavtalsområde. Kollektivavtalsområde är de lokalt tecknade kollektivavtalen (LOK) för varje arbetstagarorganisation. 11 Inom respektive turordningskrets upprättas sedan en turordningslista med utgångspunkt i de enskilda arbetstagarnas sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Utifrån denna turordningslista bestäms företrädesrätten till de anställningar som blir kvar. Här måste dock regeln om tillräckliga kvalifikationer tillämpas för att fastställa vilka arbetsuppgifter de har företräde till. 12 Se mer nedan under avsnitt Förstärkt anställningsskydd Vissa arbetstagare kan ha ett förstärkt anställningsskydd och ska ges företräde till fortsatt arbete. Facklig förtroendeman ska, enligt 8 lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, ges företräde till fortsatt arbete om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten. Även här är förutsättningen att denne har tillräckliga kvalifikationer för eventuellt nya arbetsuppgifter. Arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund av denna fått särskild sysselsättning omfattas inte av turordningsreglerna och ska enligt 23 LAS få stanna kvar i sitt speciella arbete om det kan ske utan allvarlig olägenhet för arbetsgivaren Närmare om begreppet driftsenhet i 22 LAS Med driftsenhet avses enligt förarbetena i princip en sådan del av ett företag som är belägen inom en och samma byggnad eller inom ett och samma inhägnade område, dvs. fabrik, butik, restaurang osv. 13 Vad som skall förstås med driftsenhet inom kommunala sektorn framgår inte klart av förarbetena till 1974 års lag. I första hand kan emellertid med driftsenhet förstås en 10 Lunning, Anställningsskydd, s 595f. 11 AD1996 nr 14. Det finns även andra avtalsområden, exempelvis arvodesanställda brandförmän m fl (BMD) och arvodesanställda räddningschefer m.fl. (BBD) på det kommunalrättsliga området. Se Sveriges Kommuner och Landsting, PM om arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist med bilagda blankettmallar. 12 Lunning, Anställningsskydd, s. 595f. 13 Prop. 1973:129, s

11 naturligt avgränsad enhet som på landstingets område skulle kunna innebära t ex ålderdomshem, sjukhus eller dylikt. 14 Vid tolkningen av begreppet driftsenhet är det av betydelse att lagstiftarens utgångspunkt enligt förarbetena var att driftsinskränkningar inte skulle tillåtas få återverkningar utanför orten eller med andra ord att turordningskretsarna i varje fall inte skulle kunna utsträckas till att omfatta mer än en och samma ort. Lagstiftaren har alltså inte föreställt sig att en driftsenhet skall kunna vara förlagd till flera orter. 15 Driftsenhetsavgränsningen blir ofta av underordnad betydelse, eftersom den fackliga organisationen har rätt att ensidigt bestämma om det skall vara gemensam turordning för samtliga driftsenheter på orten såvida inte annat framgår av lokala kollektivavtalsbestämmelser. 16 Därmed blir det väsentligt att utreda hur man ska se på begreppet ort Närmare om begreppet ort i 22 LAS Av förarbetena till LAS kan man dra slutsatsen att begreppet ort inte ska ges någon vidsträckt innebörd. Det står också klart att orts- och driftsenhetsbegreppen inte är organisatoriska utan geografiska begrepp. 17 Nedan redovisas två fall som avgjorts i Arbetsdomstolen och som behandlar begreppet ort i glesbygden. I AD 1984 nr 4 gällde det orterna Mjällom och Nordingrå. Båda orterna hade omkring 500 innevånare. Platserna ligger km från varandra och har från varandra skilda befolkningskoncentrationer. Mellan orterna fanns huvudsakligen skog och obebyggda områden. Arbetsdomstolen, som tog fasta på allmänt språkbruk, fastställde att platserna låg på skilda orter. Att de två orterna i offentliga publikationer var upptagna som olika orter var också ett förhållande som arbetsdomstolen beaktade. I den andra domen, AD 1984 nr 59, var frågan om Kiruna och Svappavaara var två från varandra skilda orter. I domen konstaterar Arbetsdomstolen att bedömningen av om två platser utgör skilda orter eller ligger inom samma ort ska vara allmängiltig. Den kan alltså inte 14 Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 1993:6. 15 AD 1993 nr Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 1993:6. 17 AD 1988 nr

12 få utfalla olika beroende på vilket företag det är fråga om och hur detta har organiserat sin verksamhet. Arbetsdomstolen fann avgörande för målet var att Kiruna och Svappavaara utgjorde två från varandra helt skilda befolknings- och bebyggelsekoncentrationer på ett inbördes avstånd av ca 46 km och med i huvudsak ödemark emellan. Med hänsyn till omständigheterna och domstolens ställningstagande i den tidigare domen, AD 1984 nr 4, ansåg Arbetsdomstolen att det inte kunde råda någon tvekan om att Kiruna och Svappavaara måste anses utgöra två skilda orter vid tillämpningen av ortsbegreppet i 22 tredje stycket LAS. I och med dessa två domar har AD givit begreppet samma ort en snäv definition, i alla fall för glesbygden. I AD 1993 nr 45 preciserade man innebörden av samma ort vad gällde olika städer som var belägna relativt nära varandra. Det intressanta i detta mål var att domstolen angav att det var språkbruket som var avgörande för tolkningen. Sådana förhållanden som att orter låg på pendlingsavstånd från varandra, hade goda kommunikationer eller gemensam arbetsmarknad var utan betydelse. 18 Arbetsdomstolens dom 1993 nr 99 innebär att om en kommun omfattar flera orter, upprättas turordningen liksom hittills för varje ort för sig. Om en tätort omfattar flera kommuner, omfattar orten i turordningshänseende inte större område än respektive kommun för sig Sist in först ut Efter att turordningskretsen är fastställd utifrån driftsenheter och avtalsområde, måste en turordning av arbetstagarna göras för att avgöra vem det är som har företräde till fortsatt anställning. Det är då principen om anställningstidens längd, sist in först ut som tillämpas. Det är alltså den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren som är avgörande. Vid lika lång anställningstid ges företräde till den äldre arbetstagaren. Tidigare har arbetstagare äldre än 45 år även fått tillgodoräkna sig extra anställningstid. 20 Denna regel har dock strukits i och med förändringarna i LAS fr.o.m med hänvisning bl.a. till att bestämmelsen var åldersdiskriminerande mot yngre arbetstagare i förhållande till äldre Calleman, Turordning vid uppsägning, s Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 1993: Enligt 3 2 st. LAS före ändringen Prop. 2006/07:111, s. 46. För arbetstagare som har sagts upp före den 1 juli 2007 gäller 3 i äldre lydelse. 12

13 2.1.5 Tillräckliga kvalifikationer som krav för företrädesrätt Om en arbetstagare med längre anställningstid i samband med driftsinskränkningen endast kan erbjudas fortsatt arbete efter omplacering, gäller som förutsättning för företräde att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för arbetet som blir kvar. Rätten till omplacering enligt 22 innebär, till skillnad från omplaceringsskyldigheten i 7, att en arbetstagare med längre sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren kan göra anspråk på omplacering till tjänst som innehas av arbetstagare med kortare anställningstid. Omplaceringen gäller i detta fall enbart inom den fastställda turordningskretsen och som nämnts till arbeten där arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer. (Mer om omplaceringsskyldigheten i 7 i avsnitt 2.3 ) Kravet på tillräckliga kvalifikationer möjliggör avvikelser från turordning baserad på anställningstid och ålder utan att parterna behöver vara överens om detta eller att stöd för avvikelse finns i kollektivavtal. 2.2 Närmare om begreppet tillräckliga kvalifikationer I en arbetsbristsituation är arbetsgivaren förmodligen intresserad av att få behålla de mest kvalificerade arbetstagarna. Syftet med LAS är dock att ge företräde åt arbetstagare som har tillräckliga kvalifikationer vilket inte nödvändigtvis betyder den eller dem som har de bästa kvalifikationerna Tillräckliga kvalifikationer om nivån på kvalifikationskravet Utgångspunkten är att det är arbetsgivaren som sätter upp vilka krav på kvalifikationer som ska ställas för anställning på en viss befattning. 22 Dessa krav får dock inte sättas högre än vad som lagen medger. Vissa riktlinjer för vilka kvalifikationskrav som har rättslig bärighet har fastställts i förarbeten och praxis. I lagens förarbete sägs att kravet på tillräckliga kvalifikationer inte får ges en vidare innebörd än att arbetstagaren ska ha de allmänna kvalifikationer som normalt krävs av arbetssökande av den som söker det arbete det är fråga om. 23 Arbetsgivaren kan alltså inte ställa andra eller strängare kvalifikationskrav än vad den normalt tillämpar för liknande anställningar. 24 Kraven får inte framstå som obefogade eller 22 Se bl.a. AD 1996 nr Prop. 1981/82:71 s. 54 ff. 24 AD 1992 nr 1. 13

14 överdrivna. 25 Enligt gällande lagstiftning mot diskriminering får kraven inte heller vara diskriminerande. 26 Ibland kan det vara svårt att göra en jämförelse mellan de krav på tillräckliga kvalifikationer som arbetsgivaren ställer upp vid en arbetsbristsituation och de krav som arbetsgivaren normalt ställer eller har ställt upp vid tidigare anställningar. Kraven på kvalifikationer kan ändras med tiden utifrån att arbetsuppgifterna utvecklats och det är således möjligt för arbetsgivaren att i samband med en omorganisation ändra sina krav på kvalifikationer. 27 Ytterligare omständigheter som kan försvåra en jämförelse är om arbetet som är i fråga gäller en nyinrättad befattning eller om det gäller helt nya arbetsuppgifter. 28 Vid bedömningen av arbetstagarens kvalifikationer har Arbetsdomstolen sagt att utgångspunkten är de kvalifikationskrav för arbetet som gällde vid den tidpunkt då arbetstagaren sägs upp från sin anställning och då omplaceringsfrågan aktualiseras Befattning Kravet på tillräckliga kvalifikationer måste tolkas med hänsyn till vilken befattning det är fråga om, t.ex. om det rör sig om en kvalificerad chefsbefattning. Arbetsdomstolen har dock uttalat att det varken i lagmotiv eller i domstolens praxis finns något som tyder på att kravet på tillräckliga kvalifikationer skulle utesluta att en arbetstagare skulle ha rätt till en befordran i jämförelse med det arbete som arbetstagaren har haft dessförinnan. 30 Gäller prövningen av tillräckliga kvalifikationer en arbetsledande position hos arbetsgivaren kan delvis andra kvalifikationer godtas som exempelvis att arbetstagaren måste åtnjuta arbetsgivarens särskilda förtroende. 31 En arbetsgivare kan dock inte hänvisa enbart till att denne saknar förtroende för arbetstagaren i en tvist rörande tillräckliga kvalifikationer för en befattning Vilka kvalifikationer får vägas in i bedömningen? Även frågan om vilka sorters kvalifikationer som får vägas in i bedömningen om tillräckliga kvalifikationer har prövats av Arbetsdomstolen. Man kan urskilja olika kategorier av 25 AD 1986 nr Calleman, Turordning vid uppsägning, s AD 1996 nr 94 och AD 1998 nr Se Calleman, Turordning vid uppsägning, s AD 1998 nr AD 1995 nr Se bl.a. AD1993 nr AD 1983 nr

15 kvalifikationer som har ansetts vara relevanta. Det är dels formella kvalifikationer i form av kunskap baserad på utbildning, dels informella kvalifikationer baserad på erfarenhet, kunnande och personlig lämplighet Formella meriter Många gånger uppställer arbetsgivaren krav på formella kvalifikationer som har koppling till utbildning. Det kan exempelvis vara språkkunskaper, genomgången formell utbildning och även längden på utbildningen. 34 Arbetsdomstolen har också i flertalet fall bedömt att genomgången formell utbildning kan vara en nödvändig kvalifikation. 35 Kunskaper i främmande språk har i vissa fall varit avgörande i yrken som exempelvis försäljningskontorist och systemoperatör. Kravet berodde i ett fall på att det i arbetsuppgifterna ingick att ta emot förfrågningar på engelska och att skapa förtroende för företaget hos utländska presumtiva kunder. 36 Vad gäller det svenska språket ansåg Arbetsdomstolen i ett rättsfall från 1983 att en man av utländsk härkomst hade tillräckliga kvalifikationer för en befattning som försäljningschef, trots att han talade svenska med viss brytning och gjorde språkfel i både tal och skrift. 37 Brist på formella kunskaper i form av utbildning kan ibland kompenseras av likvärdig utbildning eller långvarig yrkesverksamhet för uppfyllandet av kravet på tillräckliga kvalifikationer. 38 Detta gäller främst när kravet på utbildning inte har formen av ett behörighetskrav (se nedan) Behörighetskrav/legitimation Inom den offentliga sektorn med stat eller kommun 39 som arbetsgivare återfinns många yrkesgrupper för vilken det enligt lag eller författning uppställs formella krav på behörighet som en förutsättning för anställning. I fall omplacering till en sådan befattning blir aktuell måste den enskilde uppfylla de behörighetskrav som kan komma i fråga. Det handlar ofta om krav som är knutna till utbildning som för t.ex. domare, lärare inom högskolan och 33 Indelning i de olika kategorierna kommer från Edström, Anställningsskydd och förändrade kvalifikationskrav i kunskapssamhället. 34 Edström, Anställningsskydd och förändrade kvalifikationskrav i kunskapssamhället, s Se AD 1977 nr 94, AD1984 nr 19, AD 1984 nr 133 och AD 1995 nr AD 1979 nr 96 och AD 1984 nr AD 1983 nr Edström, Anställningsskydd och förändrade kvalifikationskrav i kunskapssamhället, s. 101 med hänvisning till bl.a. AD 1976 nr Men även i privat verksamhet, t.ex. privat sjukvård. 15

16 grundskolan. Sådana krav uppställs också för s.k. legitimationsyrken där genomgången av speciell utbildning är ett villkor för yrkesutövning. Exempel på sådana yrken är läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och veterinärer. Dessa krav på behörighet regleras i särskild lagstiftning, förordningar och i myndighetsföreskrifter. 40 Arbetsgivaren kan inte ställa strikta krav på utbildning om det inte finns ett behörighetskrav med stöd i lag eller författning. Detta fastställdes av Arbetsdomstolen i ett mål som gällde företrädesrätt till återanställning, där innebörden av kravet på tillräckliga kvalifikationer är detsamma som i en uppsägningssituation. Arbetsgivaren, en kommun, ställde upp krav på socionomexamen för behörighet att komma ifråga för anställning som socialassistent. Kommunen hade tidigare inte tillämpat det kravet men p.g.a. av breddning av socialassistenternas arbete så krävdes kunskaper om hela sociallagsstiftningen. Utbildningskravet hade dessutom stöd i Socialstyrelsens anvisningar rörande lämplig utbildning för socialassistentjänst. Trots detta uttalade Arbetsdomstolen, att eftersom utbildningskravet saknade stöd i författning, var kommunen inte berättigad att undantagslöst ställa upp krav om socionomexamen som kompetensvillkor för anställningen som socialassistent. Domstolen anförde vidare att praktisk erfarenhet av arbete som socialassistent också måste tillmätas betydelse och att den som på annat sätt inhämtat med socionomutbildningen likvärdig utbildningen inte bör kunna ställas utanför företrädesrätt Vana och erfarenhet När det varit frågan om kvalifikationer som är att hänföra till kompetens baserad på vana och kunnande har Arbetsdomstolen tagit hänsyn till förhållanden som en arbetstagares kontakter, kännedom om verksamheten och marknaden och liknande. I vissa fall har sådan kompetens visat sig vara av central betydelse vid bedömningen om den enskilde har tillräckliga kvalifikationer Personliga egenskaper/lämplighet Arbetsdomstolen har angående personliga egenskaper vid bedömningen av tillräckliga kvalifikationer uttalat att tillämpningen av lagens regler inte utesluter att man beaktar dessa. 43 Det finns även en förhållandevis omfattande praxis där Arbetsdomstolen kommit fram till att 40 Edström, Anställningsskydd och förändrade kvalifikationskrav i kunskapssamhället, s. 105 ff. 41 AD 1976 nr Edström, Anställningsskydd och förändrade kvalifikationskrav i kunskapssamhället, s AD 1996 nr

17 personer utifrån personliga egenskaper saknar lämplighet för vissa arbetsuppgifter och därmed har de inte heller tillräckliga kvalifikationer. Olika egenskaper som i rättspraxis varit uppe för bedömning har varit exempelvis den enskildes uppträdande, snabbhet, stresstålighet, sjukdom under vissa omständigheter, bristande omdöme och liknande. Det kan vara olika yrkesroller som har bedömts behöva en viss typ av karaktärsdrag och personliga egenskaper. En pilot som vid flera tillfällen hade visat bristande omdöme saknade tillräckliga kvalifikationer för återanställning. 44 En lärare hade under flera år och vid återkommande tillfällen visat bristande omdöme i undervisning och även uppträtt klandervärt mot kvinnliga elever. Han ansågs inte ha tillräckliga kvalifikationer för att fortsätta att tjänstgöra som lärare. 45 Ett vårdbiträde ansågs inte ha tillräckliga kvalifikationer för arbetet, eftersom han under flera års tid hade visat prov på dåligt omdöme och på ett labilt humör, som inte ansågs kunna förenas med rollen som vårdbiträde. Arbetet som vårdbiträde ansågs ställa höga krav på service och respekt för vårdtagarna. 46 En receptionists arbetsuppgifter bedömdes av Arbetsdomstolen ställa personliga krav på befattningshavaren i form av snabbhet, utåtriktad läggning och förmåga att arbeta under stress. Mer generellt bedömdes tjänsten tillhöra ett serviceinriktat yrke och att det innebar att innehavaren skulle företräda arbetsgivaren utåt mot kunder och uppdragsgivare. Dessa krav innebar att arbetstagaren ansågs sakna tillräckliga kvalifikationer. 47 De särskilda krav som av arbetsgivaren kan ställas på en arbetstagare som är aktuell för en chefsbefattning har berörts ovan i avsnittet Befattning Hälsoskäl I rättsfallet AD 1984 nr 144 kommenterar domstolen huruvida sjukdom som inte är tillfällig skulle kunna ha relevans vid bedömningen av tillräckliga kvalifikationer. Domstolen anger att en sådan situation skulle t.ex. vara att en befattning ställer särskilda krav på kroppsstyrka. Det skulle då inte kunna göras gällande att den som saknar den nödvändiga kroppsstyrkan, oavsett anledning därtill, har tillräckliga kvalifikationer för arbetet. Arbetsdomstolen uttalade också att en arbetsgivare i vissa fall kan ha skäl för att mot arbetstagarens vilja vägra att omplacera denne till ett visst arbete, om det finns grundad anledning att anta att en sådan omplacering skulle skada arbetstagaren eller annars vara direkt olämplig för honom med hänsyn till hans hälsotillstånd. 44 AD 1994 nr AD 1995 nr AD 1996 nr AD 1984 nr

18 Sjukdom kan alltså i vissa situationer få betydelse för möjligheten till företräde till fortsatt anställning förutsatt att sjukdomen inte är tillfällig. Vid en sådan bedömning måste det hållas i minne att grundtanken med turordningsreglerna var att speciellt äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga skulle ha ett särskilt skydd i anställningen. Även i förarbetena till LAS nämns att arbetsgivare, i fråga om problem som är relaterade till arbetstagarens ålder, sjukdom och nedsatt arbetsförmåga, i första hand bör vidta åtgärder för att underlätta för arbetstagaren att sköta arbetet i form av särskilda hjälpmedel eller förflyttning till mindre krävande arbete. 48 Liknande regler om rehabiliteringsåtgärder återfinns bl.a. i 2 kap. 1 arbetsmiljölagen (1977:1160) och 22 kap. lag (1962:381) om allmän försäkring Skälig inlärningstid Kravet på tillräckliga kvalifikationer innebär inte att en arbetstagare ska fullständigt behärska de nya arbetsuppgifterna från början, utan endast att denne har möjlighet att inom rimlig tid lära sig dem. En arbetstagare kan dock inte göra anspråk på arbetsuppgifter som skulle kräva omskolning eller som kräver yrkesvana som arbetstagaren inte besitter. 50 I förarbetena till LAS talas det om en viss kortare inlärningstid som ofta torde få accepteras. 51 Att arbetsgivaren drabbas av vissa kostnader eller olägenheter i samband med anpassningen av arbetstagaren till de nya arbetsuppgifterna har domstolen ansett de tvungna att acceptera. 52 Arbetsgivaren har alltså viss skyldighet att lära upp en arbetstagare som riskerar att sägas upp p.g.a. arbetsbrist i de arbetsuppgifter som blir kvar. Arbetsdomstolen har inte velat uttala någon generell tidsbegränsning för hur lång upplärningstid som härvid måste accepteras. Det varierar i det enskilda fallet men viss vägledning finns från Arbetsdomstolen. Ofta när Arbetsdomstolen går på arbetstagarens linje och avger fällande dom i mål om tillräckliga kvalifikationer bedöms arbetstagaren ha haft goda förutsättningar att efter en kortare upplärningstid och med visst stöd kunna utföra de nya arbetsuppgifterna på ett 48 Edström, Anställningsskydd och förändrade kvalifikationskrav i kunskapssamhället, s. 123ff kap. 1 Arbetsmiljölagen (1977:1160) och 22 kap. Lag (1962) om allmän försäkring. 50 AD 1996 nr Prop. 1973:129, s AD 1983 nr

19 tillfredsställande sätt. 53 Arbetsgivaren får då kritik för att man inte gett den uppsagde denna möjlighet innan uppsägning. I AD 1975 nr 68 uttalade sig domstolen om vilka förhållanden som kan inverka på hur lång inlärningstid som måste accepteras. Dessa var arbetstagarens utbildningsbakgrund, yrkeskvalifikationer, arbetsuppgifternas art och den information och vägledning som arbetstagaren fått av arbetsgivaren. Ett exempel på det förstnämnda hittar vi i AD 1994 nr 4. Domstolen tog hänsyn till den enskilde arbetstagarens utbildningsbakgrund och att han p.g.a. detta hade särskilt goda förutsättningar att tillgodogöra sig den kompletterande utbildning som behövdes för att klara av arbetsuppgifterna. Åsikten om utbildningens längd och kostnaden för denna gick dock kraftigt isär hos arbetsgivaren och den fackliga organisationen. Domstolen har i två fall uttalat sig att en utbildningstid mellan ett halvt och ett år ligger klart över vad som kan betraktas som rimlig inlärningstid. 54 De har också sagt att utbildning om fyra dagar respektive 2 3 månader är rimlig inlärningstid som arbetsgivaren får acceptera. 55 Att även förhållanden på arbetsgivarsidan kan ingå i bedömningen av inlärningstid framgick i AD 1996 nr 42. Arbetsdomstolen beaktade där att arbetsgivaren p.g.a. den ekonomiska situationen kunde acceptera en inlärningstid som var förhållandevis begränsad och att inlärningstiden som av domstolen bedömdes överstiga i vart fall ett halvår var för lång för att behöva godtas av företaget. I ett annat fall, AD 1986 nr 58, tog domstolen hänsyn till att den aktuelle arbetsgivaren var ett mindre företag, vilket gjorde att arbetstagaren var tvungen att lösa arbetsuppgifter mer självständigt eftersom ingen person med liknande kompetens fanns att rådfråga i företaget. Därmed var arbetsgivarens krav på kvalifikationer inte för högt satta och arbetstagaren ansågs inte ha tillräckliga kvalifikationer för anställningen. Det är ofta svårt för Arbetsdomstolen att på ett entydigt sätt fastställa exakt hur lång inlärningstid som behövs. Arbetsgivar- och arbetstagarsidan har helt enkelt olika syn på inlärningstiden och ofta hävdar arbetsgivaren väldigt lång tid och arbetstagaren en kortare inlärningstid. 53 Se bl.a. AD 1984 nr AD 1993 nr 197 och AD 1994 nr AD 1998 nr 50 och AD 1992 nr

20 2.2.5 Bevisbördan Tidigt uttalade Arbetsdomstolen att det i första hand åvilar arbetsgivaren att i en tvist om tillräckliga kvalifikationer visa grund för sitt påstående att arbetstagaren saknar tillräckliga kvalifikationer för det arbete som tvisten avser. 56 Det betyder att bevisbördan ligger på arbetsgivaren. 2.3 Omplaceringsskyldigheten enligt 22 LAS i förhållande till omplaceringsskyldigheten i 7 andra stycket LAS En uppsägning p.g.a. såväl arbetsbrist som personliga skäl är enligt 7 andra stycket LAS inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. 57 Denna regel innebär en grundläggande omplaceringsskyldighet med krav på omplaceringsutredning av arbetsgivaren vid en uppsägning. Denna skyldighet skiljer sig dock från den skyldighet i 22 LAS som redogjorts för ovan. Omplaceringsskyldigheten enligt 7 andra stycket förutsätter att det hos arbetsgivaren finns en ledig befattning till vilken arbetstagaren skäligen kan omplaceras och omfattar alltså inte befattningar som redan är tillsatta. Arbetsgivaren är inte heller skyldig att inrätta nya befattningar för att undvika uppsägningar. Till skillnad mot omplaceringsskyldigheten i 22 LAS som endast gäller inom en begränsad del av verksamheten, nämligen turordningskretsen, så gäller omplaceringsskyldigheten i 7 inom arbetsgivarens hela verksamhetsområde oavsett avtalsområde och facklig tillhörighet. Dock finns ett liknande krav som i turordningsreglernas omplaceringsskyldighet att arbetstagarens rätt till omplacering förutsätter att han är kompetent för det lediga arbetet. Kompetenskravet uttrycks även här i termer av tillräckliga kvalifikationer. 58 I AD 2005 nr 57 kommenterar domstolen närmare förhållandet mellan 22 och 7 andra stycket LAS. Om en arbetsbristdrabbad arbetstagare avböjer ett skäligt omplaceringserbjudande får arbetsgivaren normalt anses ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet enligt 7 och direkt ha saklig grund för uppsägning av arbetstagaren. Turordningsreglerna i 22 LAS är tillämpliga endast i det fall då det blir aktuellt att välja mellan olika arbetstagare, dvs. då flera arbetstagare vid en uppkommen arbetsbrist 56 AD 1978 nr 84 och AD 1983 nr Öman, Anställningsskyddspraxis, s Iseskog, Uppsägning vid arbetsbrist, s

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Välkommen till STs Trygghetsutbildning Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning

Läs mer

Förhandling -- omorganisation & uppsägningar

Förhandling -- omorganisation & uppsägningar Förhandling -- omorganisation & uppsägningar En vanlig situation i många företag är organisationsförändringar av olika slag. Ibland syftar förändringen till att göra omprioriteringar och omdisponeringar

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Bakgrund och syfte Vid all förändring

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juli, 2011 Då var sommaren åter här och några veckors ledighet väntar de flesta

Läs mer

Omställningsfonden för företag

Omställningsfonden för företag Sida 1 Omställningsfonden för företag Innehåll Inledning... 2 Omställningsfondens uppdrag... 2 Omställningsavtalets finansiering... 2 Omställningsavtalets tillämpningsområde... 2 Tillämpningsområdets innebörd...

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

Information om åtgärder i samband med driftsinskränkningar

Information om åtgärder i samband med driftsinskränkningar 2010-03-30 Information om åtgärder i samband med driftsinskränkningar Från flera håll har en skriftlig information om tillvägagångssättet vid driftsinskränkningar efterfrågats och med anledning av detta

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Omställningsfonden för kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Omställningsfonden för kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Sida 1 Omställningsfonden för kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Innehåll Inledning... 2 Omställningsfondens uppdrag... 2 Omställningsavtalets finansiering... 2 Omställningsavtalets tillämpningsområde...

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik 2007-12-14 1 (5) CIRKULÄR 07:72 Arbetsgivarpolitik: 07-2:23 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Sara Kullgren Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem

Läs mer

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ).

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ). nyheter arbetsrätt dec 2012. Ny lag om uthyrning av arbetstagare Den första januari 2013 träder en ny lag i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett EUdirektiv bemanningsdirektivet. Bemanningsdirektivet har

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Dammsugaren. att arbeta aktivt med tjänstefördelningen

Dammsugaren. att arbeta aktivt med tjänstefördelningen Dammsugaren att arbeta aktivt med tjänstefördelningen Vid tjänstefördelning blir det allt vanligare att andra omständigheter än de anställda lärarnas utbildning, behörighet och legitimation tillåts bli

Läs mer

Turordningsreglemaoch flexibiliteten

Turordningsreglemaoch flexibiliteten 808 Turordningsreglemaoch flexibiliteten CATHARINA CALLEMAN* Turordningsreglerna i anställningsskyddslagen rör själva kärnan i anställningstryggheten och har länge varit i centrum för den arbetsrättsliga

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 11:51 Diarienr: 11/6798 P-cirknr: 11-2:16 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, lärare, kollektivavtal,

Läs mer

LAS i förändring. ett kunskapsunderlag om anställningsskydd, kompetens och omställning Maj 2013

LAS i förändring. ett kunskapsunderlag om anställningsskydd, kompetens och omställning Maj 2013 LAS i förändring ett kunskapsunderlag om anställningsskydd, kompetens och omställning Maj 2013 Helena Larsson Samuel Larsson Eva Oscarsson Lena Maier Söderberg Omslag: Vian Tahir är pressekreterare på

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Inom industrin har användningen av visstidsanställningar ökat markant de senaste åren. Under en lång period har företag, delvis till följd

Läs mer

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg Småföretag, anställningsskydd och tillväxt Kerstin Ahlberg Anställningsskyddsregler som hinder för tillväxt Regler som försvårar företagens möjligheter att variera arbetskraftens storlek, t ex regler om

Läs mer

Övergång av verksamhet

Övergång av verksamhet PM 2012-04-17 1 (14) Övergång av verksamhet 1. Inledning I denna promemoria beskrivs begreppet övergång av verksamhet och de vanligaste frågorna som uppstår för överlåtaren och förvärvaren. Med överlåtaren

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Företrädaren & Arbetsbrist Handledning

Företrädaren & Arbetsbrist Handledning Företrädaren & Arbetsbrist Handledning 1 INNEHÅLL Information om verksamhetens utveckling 4 Förhandling om förändring av verksamhet 6 Förhandling om uppsägningar 9 Uppsägningen 12 Under uppsägningstiden

Läs mer

Tjänsteman kan ansöka om rätt till deltidspension från och med den månad tjänstemannen fyller 60 år.

Tjänsteman kan ansöka om rätt till deltidspension från och med den månad tjänstemannen fyller 60 år. Mom 2 Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte Bilaga 5 1 (7) Mom 2:1 Avsättning till deltidspension Avsättning till deltidspension sker år 2014 med 0,2 % och år 2015 med ytterligare 0,3 %. Avsättningen

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare

Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Förhandlingsprotokoll 2014-12-11 Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän

Läs mer

Riktlinjer för personalavveckling

Riktlinjer för personalavveckling Riktlinjer för personalavveckling Innehåll Personalavveckling... 3 Arbetsbrist... 3 Uppsägning på grund av personliga skäl... 4 Uppsägningsbesked... 4 Fullföljdshänvisning... 5 Tvåmånadersregeln... 5 Varning

Läs mer

Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning

Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning Carin Ulander-Wdnman IUSTUS FÔRLAG Innehâll Fôrkortningar 15 DEL I INLEDNING OCH BAKGRUND 17 1 Inledning 19 1.1 Âmne och problembeskrivning 19 1.2 Teoretiska utgângspunkter

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Turordning vid arbestbrist och återanställning

Turordning vid arbestbrist och återanställning Höstterminen 2009 Institutionen för handelsrätt HARK13 Kandidatuppsats i arbetsrätt Turordning vid arbestbrist och återanställning - Samspelet mellan de tillämpliga reglerna Handledare: Lea Hatzidaki-Dahlström

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Omplacering och turordning vid arbetsbristuppsägningar

Omplacering och turordning vid arbetsbristuppsägningar JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Ekbrant Omplacering och turordning vid arbetsbristuppsägningar Transfer and seniority rules in cases of dismissal on grounds of redundancy Examensarbete

Läs mer

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, avsked, samarbetsproblem, arbetsvägran, misskötsamhet Avd för arbetsgivarfrågor

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Rätten till kompetensutveckling

Rätten till kompetensutveckling Rätten till kompetensutveckling Malin Ferbas Kandidatuppsats i handelsrätt arbetsrätt HT2011 Handledare Johann Mulder Innehållsförteckning 1. Inledning... 11 1.1 Ämne Bakgrund... 11 1.2 Syfte Frågeställning...

Läs mer

Riktlinjer för personalavveckling

Riktlinjer för personalavveckling Riktlinjer för personalavveckling DOKUMENTNAMN Riktlinjer för personalavveckling GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2008-01-23 DOKUMENTTYP Riktlinjer BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 2.0 KS 080526

Läs mer

Varsel, arbetsbrist, uppsägning

Varsel, arbetsbrist, uppsägning Varsel, arbetsbrist, uppsägning verksamhetsförändringar i privat sektor Akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Varsel, arbetsbrist, uppsägning

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Soldatanställningar i Försvarsmakten

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 4578-11 SÖKANDE 1. JA 2. SA 3. TB 4. JB 5. JD 6. C-U E 7. BF 8. JG 9. TG 10. GG Dok.Id 75346 HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare 1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

LOA Lag om offentlig anställning

LOA Lag om offentlig anställning LOA Lag om offentlig anställning I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Lagens tillämpningsområde... 3 Bedömningsgrunder vid anställning... 3

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

KALLELSE 2014-12-18 Kommunstyrelsens personalutskott KSPU 2014-12-18. Kallelse

KALLELSE 2014-12-18 Kommunstyrelsens personalutskott KSPU 2014-12-18. Kallelse KALLELSE 2014-12-18 Kommunstyrelsens personalutskott KSPU 2014-12-18 Kallelse 1 KALLELSE 2014-12-18 Kommunstyrelsens personalutskott Plats och tid: Grön, 2014-12-18, klockan 13:15 Ärenden: Enligt föredragningslistan

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Riktlinjer. Övertalighet

Riktlinjer. Övertalighet Riktlinjer Övertalighet FÖRORD Det är viktigt att Luleå kommuns verksamheter har ett enhetligt synsätt kring begreppet övertalighet. Min förhoppning är att dessa riktlinjer ska bli ett bra stöd i samband

Läs mer

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos SFS nr: 1994:260 Departement/ myndighet: Finansdepartementet ESA Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning Utfärdad: 1994-04-28 Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:1192 ----------- Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Förändringar i skollagen (2010:800)

Förändringar i skollagen (2010:800) 2015-05-11 1 (6) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Johanna Read Hilmarsdottir Förändringar i skollagen (2010:800) Bestämmelserna i skollagen har kompletterats flera

Läs mer

Uppsägning på grund av arbetsbrist

Uppsägning på grund av arbetsbrist EXAMENSARBETE 2004:217 SHU Uppsägning på grund av arbetsbrist MALIN ERIKSSON JOHANNA HARALDSSON MALIN LÖNDAHL Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

LAS och anställningsskyddet

LAS och anställningsskyddet LAS och anställningsskyddet Iréne S Hansen Kandidatuppsats i arbetsrätt VT 2013 Handledare Lea Hatzidaki-Dahlström Innehållsförteckning 1. Inledning... 11 1.1 Ämne Bakgrund... 11 1.2 Syfte Frågeställning...

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

DET FÖRSTÄRKTA ANSTÄLLNINGSSKYDDET FÖR ARBETSTAGARE MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA

DET FÖRSTÄRKTA ANSTÄLLNINGSSKYDDET FÖR ARBETSTAGARE MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA DET FÖRSTÄRKTA ANSTÄLLNINGSSKYDDET FÖR ARBETSTAGARE MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA Inledning Denna promemoria är avsedd att tjäna som vägledande anvisningar för de fackliga ombud som har till uppgift att tvisteförhandla

Läs mer

PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST

PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST PERSONALENHETEN PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST Tommy Christensen, Personalenheten Karoline Axelson, Områdeskansliet för administrativt stöd PM: 2014-12-18 Verksamhetsförändring,

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11 Sammanfattning Fråga om en arbetsgivare haft rätt att förlägga intjänad semester till arbetstagares uppsägningstid när uppsägningstiden varit arbetsbefriad.

Läs mer

Förändringar i skollagen (2010:800)

Förändringar i skollagen (2010:800) 2015-06-01 1 (5) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Johanna Read Hilmarsdottir Förändringar i skollagen (2010:800) Bestämmelserna i skollagen har kompletterats flera

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer