Missbruks- och beroendevård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Missbruks- och beroendevård"

Transkript

1 LiÖ Missbruks- och beroendevård Behovsanalys 2013 Läns-SLAKO Östergötland 1

2 Redaktion Christoffer Martinelle, Landstinget i Östergötland Natalie Bertling, Landstinget i Östergötland Olle Johansson, Norrköpings kommun Jessika Röös, Motala kommun Ulla Salmela Trosell, Åtvidabergs kommun Inga-Lill Thor, Linköpings kommun Brukardialogberedning 5 Berit Lehnér. Ordförande Draginja Femic, vice ordförande Carola Andersson Eva Cox Karl Axel Molinder Christina Ortega Birgit Pohjanen 2

3 Innehållsförteckning Missbruks- och beroendevård... 1 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning och slutsatser... 4 Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 Bakgrund, syfte och genomförande Bakgrund och förutsättningar Brukardialogberedningens arbete Disposition och avgränsningar Definitioner och begrepp Beskrivning av behovsgruppen Missbruk och beroende samt riskbruk Alkohol Narkotika Läkemedel Dopning Verksamheter och samverkan Landstingets och kommunernas verksamhet och organisation Beroendeklinikernas uppdrag och verksamhet Vårdproduktion beroendeklinikerna Primärvården och kvinnohälsan Kommunal verksamhet Övriga aktörer Analys Samverkan Individens ställning i beroendevården Referenser

4 Sammanfattning och slutsatser Sammanfattning Beroendeproblematik inom något av områdena alkohol, narkotika, läkemedel eller dopning är vanligt förekommande. Alkoholproblematik är vanligast där ungefär 5 procent av befolkningen uppfyller två eller fler beroendekriterier och där 13 procent anger minst ett riskabelt alkoholbruk. Även läkemedelsberoende är vanligt med uppskattningar mellan 5 till 20 procent av befolkningen beroende på ålder. Narkotikaproblematiken är föränderligdär nätdroger för närvarnde är en utmaning då det fått spridning i Östergötland. Dopning är det minst utforskade området där också en mindre andel uppskattas missbruka detta. Brukardialogberedningens resultat visar på en nöjdhet med det stöd och hjälp som beroendeklinikerna och den kommunala omsorgen erbjuder, men att det viktigaste för att behandlingen ska lyckas är den egna motivationen. Detta visar att det finns effektiva behandlingsmetoder och ett professionellt bemötande. Det bör dock påpekas att de som intervjuats är att de varit långt gångna i sin behandling eller färdigbehandlade och haft en god motivation. Således är det många individer som kan vara i behov beroendevård vars åsikter inte blivit framförda. Organisation och struktur skiljer sig delvis mellan beroendeklinikerna och mellan vårdcentralerna. På vilken vårdnivå behandlingar för olika patientgrupper sker skiljer sig över länet. Även kommunal handläggning kan ha vissa skillnader för behovsgruppen. Detta innebär inte automatiskt att kvaliteten på vård och omsorg påverkas, men för individer med en beroendeproblematik kan hanteringen skilja sig beroende på var man bor. Det är en utmaning att nå individer med en missbruks- eller beroendeproblematik som inte kommer till hälso- och sjukvårdens kännedom. Uppdrag för screening och stöd vid riskbruk finns inom primärvården och kvinnoklinikerna. Vårdcentralernas arbete med att screena och följa upp individer med ett riskbruk skiljer sig. Omkring två tredjedelar av länets vårdcentraler uppger ett systematiskt arbetssätt med riskbruk. Detta är ett svårt område att arbeta med som har en utvecklingspotential och sannolikt finns ett stort mörkertal av personer med riskbruk som inte identifieras. Inom mödravården är förutsättningarna för arbete med riskbruk bättre och 9 av 10 gravida kvinnor screenas. Trender tyder på att alkoholrelaterade problem ökar bland äldre men minskar bland yngre. Fortfarande är emellertid ålderskategorin år den grupp som dricker mest alkohol och det är viktigt med verksamhet som fokuserar på unga och unga vuxna. Detta motiverar den satsning på en specialiserad ungdomsmottagning för personer upp till 26 år som gjorts inom landstinget. Den ökade alkoholproblematiken bland äldre kommer på sikt att innebära en förhållandevis ny målgrupp för hälso- och sjukvården med särskilda utmaningar. 4

5 Brukardialogberedningens resultat Brukardialogberedning 5 har genomfört tio fokusgruppintervjuer och träffat 30 intervjupersoner. Intervjupersonerna har kommit från hela länet och haft en beroendeproblematik av antingen alkohol, narkotika, läkemedel eller en blandning av substanser. Generellt är intervjupersonerna nöjda med beroendevården och många tycker att de fått ett bra stöd och hjälp för sin beroendeproblematik. Den egna motivationen är emellertid avgörande för att behandlingen ska lyckas. De som har erfarenhet av samverkan mellan kommun och landsting anser att den fungerar bra. En snabb process beskrivs som viktigt. Att kommun och landsting har ett nära samarbete beskrivs som positivt och något som kan göra en process skyndsam. Integrerad verksamhet med gemensamma lokaler mellan kommun och landsting beskrivs av flera som fördelaktigt. Upplevelsen av den övriga hälso- och sjukvården varierar. En del är nöjda och tycker att det fungerar bra. Andra är missnöjda och menar att de inte alltid får rätt insatser på grund av okunskap kring vad deras beroendeproblematik innebär. Det kan till exempel finnas en överdriven rädsla att förskriva läkemedel. Många menar att den övriga sjukvården borde konsultera beroendevården i högre utsträckning. En grupp som skiljer sig är personer med en bakgrund av läkemedelsberoende. Av de som intervjuats har beroendet för samtliga startat genom hälso- och sjukvårdens förskrivning av läkemedel. Intervjupersonerna är kritiska till detta och menar att förskrivningen borde reglerats bättre. Det är vanligt att intervjupersonerna känt rädsla eller motstånd för myndigheter. För en del har beroendet upplevts som skambelagt. I det här sammanhanget fyller ideella organisationer en viktig betydelse och några beskriver att det varit lättare att ha kontakt med dem till att börja med. Dock har de flesta genomgående beskrivit att det varit positivt när man väl fått kontakt med beroendevården. Hälsan beskrivs av de flesta som bra. Gemensamt för de flesta har också varit att motivationen till att sluta och förbli drogfri är hög samt att det finns en stor medvetenhet om risken för återfall. 5

6 Slutsatser Rubrikerna Förutsättningar för god vård respektive Behov innehåller slutsatser från brukardialogberedningens resultat och rubrikerna Starka sidor och Utvecklingsområden samt Samverkan är slutsatser som är kompletterade från behovsanalysen. Förutsättningar för god vård Motivation, eget ansvar och delaktighet hos individen är avgörande för en lyckad behandling Att som patient få vara delaktig i utformandet av den egna behandlingen är en bra förutsättning för att stärka motivationen. Ett professionellt, empatiskt och accepterande bemötande Ett förstående bemötande som undviker värderande ger förutsättningar för patienten att känna förtroende för sin behandlare. Detta är i synnerhet viktigt då många patienter känner en rädsla och/eller ett motstånd mot myndigheter. En snabb vårdprocess med samordning mellan berörda aktörer Många beskriver att samarbetet mellan kommun och landsting fungerar bra när man som patient har tillgång till båda huvudmännens resurser i samband med en behandling vilket kan ge ett skyndsamt stöd när man som patient är motiverad. Hjälp och stöd i vardagen och i drogfriheten Risken för återfall är överhängande vilket det finns en medvetenhet kring. Att få ett fortsatt stöd även efter behandlingen är därför viktigt. Erfarenhetsutbyte med andra patienter i motsvarande situation är för många ett viktigt stöd. Starka sidor Befintliga samverkansavtal mellan kommuner och landsting finns att bygga vidare på Lokala avtal och lokalt samarbete finns upprättade mellan landstinget och några av länets kommuner vilket utgör en grund att bygga vidare på. Inom den specialiserade hälso- och sjukvården finns kunskap och tillgång till de behandlingsmetoder som för närvarande rekommenderas Beroendevården är ett område som är under utveckling vilket bland annat tar sig uttryck i att de nationella riktlinjerna på området är under revidering. De metoder som för närvarande anges som rekommenderade för personer med alkohol och narkotikamissbruk finns det tillgång till i länet. Det finns även ett systematiskt arbete för behandling vid läkemedelsberoende. 6

7 Behov Kunskapen i den övriga sjukvården ibland bristfällig En del uttrycker att de inte alltid får adekvat behandling inom den övriga vården på grund av sin beroendeproblematik. Många anser också att den övriga vården skulle kunna konsultera beroendevården i högre omfattning. Olika handläggningsprocesser beroende på var man bor Det finns beskrivningar där invånare i mindre kommuner haft en längre handläggningsprocess jämfört med invånare i de större städerna där beroendeklinikerna är placerade. Patienten behöver förstå förutsättningarna för behandlingen I synnerhet patienter i LARO-programmet beskriver att det ibland är svårt att förstå kriterierna och reglerna som gäller. Hälso- och sjukvården har gett upphov till läkemedelsberoende De individer som har ett läkemedelsberoende har alla fått sitt beroende efter hälso- och sjukvårdens förskrivning. Detta skedde för ett antal år sedan, men det finns anledning att vara vaksam på att det fortfarande kan förekomma. Primärvårdens roll oklar Inte så mycket har framkommit om primärvårdens roll och en del upplever en oklarhet kring detta. Utvecklingsområden Förtydligande av gränssnitt mellan vårdnivåer Olika målgrupper inom beroendevården behandlas på olika vårdnivåer inom landstinget. Vad som ingår i specialiserad beroendevård är inte tydligt inom landstinget. Det är ett ansvar för hela hälso- och sjukvården att personer med en beroendeproblematik ges adekvat behandling även för andra tillstånd. Psykisk sjukdom och beroende har ett samband vilket ställer krav på samordnade insatser mellan psykiatri och beroendevård. Målgrupper med litet patientunderlag kan kräva länsövergripande samarbete. Höjd ambitionsnivå kring screening och stöd vid riskbruk Att upptäcka och förebygga riskbruk och beroende är ett ansvar för hela hälso- och sjukvården. Tidig upptäckt och tidiga insatser bedöms göra stor nytta för individen. Screeningmetoder för att upptäcka riskabel alkoholkonsumtion eller narkotikabruk finns, men användandet varierar. Inom primärvården finns en utvecklingspotential för stöd och screening vid riskbruk. 7

8 Enhetlig registring i vårddatalagret Det är idag en osäkerhet kring registrering av patienter inom beroendekliniken vilket gör att statistik från vårddatalagret inte alltid är jämförbar. Det finns också en osäkerhet kring väntetidsuppföljning. För att kunna göra en jämförande uppföljning över länet behövs enhetliga rutiner för registring i vårddatalagret. Medicinskt övervakad tillnyktring bör ske inom landstinget över hela länet Personer som av polisen omhändertagits enligt LOB och som har behov av medicinsk övervakad tillnyktring bör få det av landstinget. Det är en styrka att tillgång till medicinskt övervakad tillnyktring finns, men det bör säkerställas i hela länet. Idag saknas motsvarande verksamhet i den östra länsdelen. Samverkan En ny lagstiftning i HSL och SoL har trätt i kraft som innebär att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser på området beroendevård. Slutsatserna nedan berör aspekter i innehållet av ett samverkansavtal. Tydlig ansvarsfördelning mellan landsting och kommuner kring det psykosociala stödet Läkemedelsinsatser och specialiserad sjukvård är ett landstingsansvar medan sociala stödinsatser är ett kommunansvar. Psykosociala behandlingsinsatser är ett gemensamt ansvarsområde där fördelningen behöver vara tydlig i länsövergripande och lokala överenskommelser. Arbete med tidiga insatser och riskbruk bör göras av både kommunernas socialtjänst och inom landstingets verksamheter. Hitta avtalsformer som säkrar att patienter från mindre kommuner får samma förutsättningar Mindre kommuner med mindre skatteunderlag har ofta andra förutsättningar att möta vissa målgruppsanpassade insatser. Landstingets beroendekliniker finns förlagd i länets större kommuner, ibland med särskilda överenskommelser. Vid överenskommelser, både mellan landstinget och kommunerna samt mellan kommunerna, är det viktigt att säkerställa att invånare i mindre kommuner erbjuds en likvärdig handläggning. Polisen/Kriminalvården bör ingå i länsövergripande samverkansavtal Kriminalvården och Polisen är aktörer i vårdprocessen och bör också ingå i länsövergripande samverkansavtal med landsting och kommuner för området missbruk och beroende. I dagsläget finns lokala överenskommelser men länsövergripande avtal saknas. Kommundeltagande i vårdprocessprogram Landstinget i Östergötland tar fram vårdprocessprogram i syfte att tydliggöra ansvarsfördelning mellan olika enheter och aktörer. Inom detta område ingår kommunernas 8

9 verksamhet. Framöver är det lämpligt om även kommunerna är representerade vid framtagandet av vårdprocessprogram. 9

10 Bakgrund, syfte och genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ska utifrån ett medborgarperspektiv verka för en god hälsa hos befolkningen, att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån befolkningens behov. Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov. HSN väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper och/eller behovsgrupper som bedöms angelägna att analysera. Behovsanalyserna syftar till att identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för HSN:s vidare ställningstagande i uppdrag till vårdleverantörerna. HSN har beslutat att under 2013 genomföra en behovsanalys inom området Missbruks och beroendevård. Motiveringen anges i verksamhetsplanen: Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård utgavs Under 2012 har Socialstyrelsen påbörjat arbetet med att revidera dessa riktlinjer, vilket beräknas vara klart hösten En behovsanalys inom detta område genomförs med fördel under två år, där en kartläggning av nuvarande behov och behandlingsmetoder genomförs under Under 2014 görs en avstämning av förhållandena i länet i jämförelse med de uppdaterade nationella riktlinjerna. Behovsanalysen bör genomföras i samverkan med kommunerna. Beredningen för behovsstyrning har ansvar för den politiska samordningen av behovsanalysen. Politiska inspel har också kommit från Läns-SLAKO. Samtliga behovsanalyser följer en gemensam disposition för att säkerställa en bred och tydlig beskrivning av sjukdomsgruppens behov. Behov inom hälso- och sjukvård definieras här som gapet mellan en förekommande ohälsa hos befolkningen och ett mål för ett önskvärt hälsoläge. För att kartlägga behovet sker en sammanvägning av aktuell forskning och litteratur, professionens bedömning och brukarperspektivet. Behovsanalysen baseras därför på information från verksamhetsföreträdare, aktuella rapporter inom området och befintlig statistik. Brukares/patienters och anhörigas erfarenheter tillförs genom brukardialogberedningens rapport. Till behovsanalysen har relevanta referenspersoner knutits vilket tillför viktig kunskap och perspektiv på behovsanalysens område. För en mer utförlig beskrivning av källor hänvisas till referenserna. 10

11 Bakgrund och förutsättningar Behovsområdet missbruk och beroende Beroende och missbruk kommer i denna behovsanalys att innefatta substanserna alkohol, narkotika och andra beroendeskapande substanser som vissa läkemedel och dopningspreparat. Andra former av beroenden och missbruk, till exempel spel, kommer inte att behandlas i denna behovsanalys. Detta följer Socialstyrelsens rekommendationer och avgränsningar. Uppdrag i samverkan mellan Landstinget i Östergötland och länets kommuner Behovsanalysen görs på uppdrag av Landstinget i Östergötlands (i fortsättningen landstinget) Hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN), men sker i samverkan med länets kommuner (i fortsättningen kommunerna). Landstinget har avsatt personal med redaktionellt huvudansvar och kommunerna utsett särskilda referenser från Linköping, Norrköping, Motala och Åtvidaberg som utgjort redaktion. Utöver detta har sedvanliga referenser från både landstingets och andra aktörers verksamheter konsulterats. Tvåårigt uppdrag Uppdraget är tvåårigt och löper över Behovsanalysen kommer att avrapporteras i två delar, del 1 för 2013 och del 2 för 2014, där denna del utgör del 1. Pågående arbete med nationella riktlinjer Revidering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer på området pågår i skrivande stund. De första nationella riktlinjerna på området kom I dessa riktlinjer saknades vissa områden som behandling av läkemedelsberoende och läkemedelsassisterad rehabilitering vid heroinmissbruk och beroende. Vidare saknades ett antal viktiga perspektiv som barn- och anhörigperspektivet samt genus- och åldersperspektivet. En preliminär version för de reviderade nationella riktlinjerna beräknas finnas våren Missbruksutredningen och ny lagstiftning Regeringen tillsatte en utredning över svensk missbruks- och beroendevård, den så kallade Missbruksutredningen. Utredningens slutbetänkande, Bättre insatser vid missbruk och beroende, lämnades i april Socialdepartementet beredde slutbetänkandet och under våren 2013 redovisade regeringen sin proposition. När uppdraget för behovsanalysen formulerades hade ännu inte riksdagen fattat beslut utifrån missbruksutredningen. Propositionen ledde till beslut om tillägg i hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen om att samarbetsavtal mellan landsting/region och kommun på området missbruks- och beroendevård ska tecknas. Denna lag trädde i kraft den 1 juli Detta redovisas i kapitlet för samverkan. Vårdprogram Länsövergripande vårdprogram är framtagna av Landstinget i Östergötland för området missbruk och beroende och är indelade i fem delar. Dessa är 11

12 - Samsjuklighet - Alkohol - Narkotika - Läkemedel - Ungdomar och missbruk Vårdprogrammen har använts som underlag för denna behovsanalys. Ett vårdprocessprogram för området läkemedel finns och för området alkohol är i skrivande stund ett vårdprocessprogram under arbete. Brukardialogberedningens arbete HSN har fem beredningar för brukardialog (i fortsättningen brukardialogberedning) som har till uppgift att genom dialog med medborgare/brukare bidra med underlag till behovsanalyser. Varje beredning består av sju politiker och ett processtöd. HSN har beslutat att under 2013 och 2014 ge brukardialogberedning 5 i uppdrag att föra en fördjupad dialog med brukare inom området missbruk och beroende. Fokusgrupp och fokusintervjuer som metod Syftet med brukardialogberedningens arbete är att få ta del av och öka kunskaper om brukarnas/patienternas föreställningar, attityder, värderingar och upplevelser av hälso- och sjukvård. Fokusgrupp och fokusintervjuer är de metoder som brukardialogberedningen använt sig av eftersom det ger en djupare förståelse av vad brukarna upplever, känner och tycker. Detta är en kvalitativ metod och det går därmed inte att dra några generella statistiska slutsatser av intervjumaterialet. Metoden kan däremot beskriva komplicerade fenomen och processer samt betrakta individen utifrån ett helhetsperspektiv. Intervjuerna utgick från en intervjuguide med frågeområdena Hälsa och livssituation, Delaktighet och eget ansvar, Förväntningar och behov och Framtiden. Genomförande och urval Brukardialogberedningen har i sitt urval träffat patienter med beroendeproblematik av alkohol, droger eller läkemedel. Personer med dopningsproblematik har inte gått att nå då personer med sådan problematik inte kunnat identifieras vid inbjudan till dialogerna. Beredningen har representerats av två ledamöter och en sekreterare vid intervjutillfällena. Inbjudningar till intervjuerna har av sekretesskäl gått genom berörda sjukvårdsverksamheter. Totalt har 30 personer intervjuats vid 10 tillfällen. Av dessa har fyra intervjupersoner varit ungdomar mellan 16 och 20 år, fem personer deltar eller har deltagit i läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidmissbruk (LARO-programmet), en person var vid tillfället inlagd på slutenvårdsavdelning, tre personer har haft en beroendeproblematik av läkemedel och 17 personer deltar eller har deltagit i beroendeklinikernas öppenvård för alkohol och/eller narkotikaberoende. Av intervjupersonerna var 12 kvinnor och 18 män. 12

13 21 intervjupersoner kom från centrala länsdelen, fem kom från den östra länsdelen och fyra kom från den västra länsdelen. Upprepade försök har gjorts att träffa patienter ur LAROprogrammet i den östra länsdelen och patienter från mottagningen i Mjölby utan framgång. Av intervjupersonerna var 18 personer i pågående behandling och 12 personer hade avslutat sin behandling. Studiebesök och möten med sakkunniga och intresseorganisationer För att hämta in kunskap på området har beredningen gjort studiebesök på beroendeklinikerna i Norrköping, Linköping och Motala där sakkunniga och verksamhetsföreträdare deltagit. Delar av beredningen har också gjort studiebesök på Linköpings kommuns verksamhet Ungdomsresurs samt Motala kommuns verksamhet Ulaxvillan. Beredningen har bjudit in två representanter från Anonyma Alkoholister samt professor i socialmedicin, Preben Bendtsen. Berättelser från AA redovisas i bilaga 5. Disposition och avgränsningar Disposition Detta är del 1 av 2 av behovsanalysen på området missbruk och beroende. Denna del 1 är uppdelad i tre analysområden; Beskrivning av behovsgruppen Verksamhet, organisation och samverkan Brukardialogberedningens resultat I det första avsnittet ges en redogörelse av beroendesjukdomarna och deras konsekvenser, samt förekomst och trender. I det andra avsnittet ligger fokus på samverkan mellan landstingets beroendekliniker och länets kommuner, med särskilt uppmärksamhet på kommunerna Åtvidaberg, Motala, Linköping och Norrköping. Även andra samarbetsaktörer som Polisen, Företagshälsovården, ideella organisationer och ANDT-rådet behandlas i denna del. Övriga kommuner i länet belyses mer utförligt i del 2. Patient/brukarperspektivet framförs genom brukardialogberedningens arbete. Brukardialogberedningens resultat integreras i rapporten. Rapporten kompletteras med bilagor som ger utförligare redogörelser för vissa delar som finns i rapporten. Avgränsningar Utifrån uppdragets formulering har ett antal avgränsningar gjorts i denna del som istället kommer att behandlas i del 2. 13

14 I del 1 av tas inte behandlingsmetoder i förhållande till nationella riktlinjer upp. Det innebär att metoder vid läkemedelsbehandling och psykosociala behandlingsmetoder kommer att redovisas i del 2 med avstämning med Socialstyrelsens reviderade riktlinjer. Inom detta område kommer förtydliganden kring fördelning av ansvarsområden och rekommendationer kring vårdnivåer kunna tydliggöras. Det pågår ett antal olika projekt och förbättringsarbeten som berör området missbruk och beroende. Exempel på projekt som pågår är Barn som anhörig och en kartläggning över föräldrar med beroendeproblematik. Detta kommer att redovisas i del 2. 14

15 Definitioner och begrepp Behovsområdet är beroende eller missbruk av substanserna alkohol, narkotika, läkemedel och dopning. Missbruks- och beroendevård avser den verksamhet som bistår eller ger insatser i form av vård och behandling till klienter och patienter inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården med missbruks- eller beroendeproblem. Missbruk respektive beroende av alkohol eller droger betecknar tillstånd enligt de kriterier som anges i DSM-IV eller ICD-10 (klassifikationssystem som används inom hälso- och sjukvården). Beroende är ett psykobiologiskt tillstånd med flera samtidiga symtom (syndrom) som ger ett begär efter en drog. Socialtjänst bedrivs av kommunala verksamheter och lyder under socialtjänstlagen (SoL). Hälso- och sjukvård bedrivs av landstingets verksamheter och lyder under hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Förkortningsordlista ANDT DSM-IV HSL HVB HSN ICD-10 LOB LPT LVM LVU NiF NSC NSV NSÖ SBU SoL WHO Förkortning för Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders Hälso- och sjukvårdslagen Hem för vård och boende Hälso- och sjukvårdsnämnden International Classification of Diseases Lagen om omhändertagande av berusade personer Lag om psykiatrisk tvångsvård Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Lagen om vård av unga i vissa fall Närsjukvården i Finspång Närsjukvården centrala länsdelen Närsjukvården västra länsdelen Närsjukvården östra länsdelen Statens beredning för medicinsk utvärdering Socialtjänstlagen World Health Organization, Världshälsoorganisationen 15

16 Beskrivning av behovsgruppen Missbruk och beroende samt riskbruk Hjärnans belöningscentrum är ett av hjärnans äldsta områden. Dopamin är en neurotransmittor som stimulerar belöningscentrat i hjärnan, vilket framkallar välbehag och en känsla av lycka och tillfredsställelse. Regelbunden användning av beroendeframkallande substanser medför toleransutveckling vilket innebär att man behöver mer av substansen för att uppnå samma effekt. Man blir beroende. Beräknad förekomst av beroende för alkohol, narkotika, läkemedel och dopning i Sverige De senaste och mest metodiska undersökningarna kring förekomst av beroende och missbruk nationellt har gjorts av Missbruksutredningen och gäller för Följande siffror är uppskattningar av förekomsten av i Sverige: Riskbruk alkohol Alkoholberoende Riskbruk narkotika Tungt narkotikamissbruk Dopning (regelbundna brukare) Läkemedelsberoende Generellt omgärdas statistik och beräknad förekomst av en osäkerhet för detta område. Det finns ett flertal undersökningar gjorda, men ofta är dessa begränsade till vissa målgrupper. Missbruksutredningens undersökning är den mest omfattande i systematik och jämförbarhet på detta område. Omkring en av fem med beroendeproblematik beräknas komma till hälsooch sjukvårdens kännedom. Mörkertalet kring personer med riskbruk uppskattas vara ännu större. Brukardialogberedningens resultat hur ett beroende kan uppstå Vägen in i beroende och missbruk kan se olika ut Hur de intervjuade personerna har hamnat i en beroendeproblematik har sett olika ut. Ålder, situation, bakgrund och typ av drog har varierat. Ett antal intervjupersoner beskriver att de börjat i unga år, omkring 15-årsåldern, medan andra beskriver att de varit i 20-årsåldern och för andra har missbruket inte startat förrän i mognare ålder. För mig var det genom kompisar. Min bästa kompis gav mig hasch när jag var 15. Jag prövade, det var på den vägen det började för mig. Hade aldrig tankarna på att börja men när kompisen erbjöd tänkte jag att det kanske inte är så farligt. 1 En stor del av de individer som har ett riskbruk ingår i gruppen alkoholberoende, det är därför inte nödvändigtvis med alkoholproblematik. 16

17 / / Jag hade det bra när jag var runt 40. Hade jobb och jobbat upp social trygghet, men det raserades. Det (missbruket) har kommit och gått. Man har varit som psykisk sjuk, det tog ett grepp om mig man var missbrukare i huvudet. Det finns vissa skillnader mellan kvinnor och män. En del kvinnor beskriver att deras beroende och missbruk börjat som en konsekvens av att man haft en relation med någon som missbrukat. För en del av kvinnorna har det förekommit våld i den nära relationen. Några beskriver att de mått dåligt på grund av relationen och att det har varit en bidragande orsak till att man började med droger. Det finns olika beskrivningar kring missbrukets koppling till ärftlighet och/eller social miljö. En del beskriver att den sociala miljön har haft en stor betydelse för hur man förhåller sig till droger, andra beskriver att det finns ett inslag av ärftlighet och att beroendeproblematik funnits i familjen. Beroende och missbruk Idag är beroende en medicinsk diagnos som är etablerad över hela världen och klassas som en psykisk sjukdom. Definitioner av vad som avses med missbruk respektive beroende är under kontinuerlig utveckling. De vanligaste diagnoserna utgår från klassifikationerna ICD-10 eller DSM-IV, se bilaga 1. Dessa överensstämmer till stor del och har det mesta gemensamt. Några skillnader finns dock. ICD-10 skiljer på beroende och skadligt bruk medan DSM-IV använder begreppen beroende och missbruk. Enligt ICD-10 kan diagnosen skadligt bruk bara vara aktuell om ett missbruksmönster föreligger som leder till faktiska skador för hälsan, psykiskt eller fysiskt. Något sådant krav finns inte i DSM-IV. Riskbruk Termen riskbruk, eller riskabelt bruk, finns inte upptagen i något klassifikationssystem och är därför ingen medicinsk diagnos. Termen riskbruk pekar emellertid på det faktum att bruk av beroendeframkallande substanser innebär risker och faror för den enskilde individen som kan bli svåra att hantera på sikt. Definitionen av riskbruk för alkohol kan skilja sig från land till land, men i Sverige är den följande: Riskbruk män: Riskbruk kvinnor: mer än 14 standardglas per vecka eller mer än 5 standardglas vid samma tillfälle Mer än 9 standardglas per vecka eller mer än 4 standardglas vid samma tillfälle 2 2 Vissa sakkunniga menar att definitionen för riskbruk kan vara problematisk. De påpekar att det är mer relevant att man tar hänsyn till under hur lång tid alkoholen konsumeras vid ett tillfälle. Dricker man flera glas under ett helt dygn behöver man inte komma upp i så hög promillehalt som om man dricker lika många glas på två 17

18 Ett standardglas är ett mått som motsvarar exempelvis 33 cl starköl, cl vin eller knappt 4 cl sprit. 3 I FASS finns rekommenderade doser för ordination av lugnande, sömngivande och smärtstillande läkemedel. Överskrids dessa rekommendationer och doseringar så innebär det ett riskbruk. Några sådana rekommendationer finns inte för bruk av narkotika, med de få undantag då narkotika används i medicinska sammanhang. Här gäller istället att varje bruk av narkotika, det vill säga illegalt bruk av droger, är ett riskbruk. Detta gäller även för substanser som ännu inte hunnit bli narkotikaklassificerade. Brukardialogberedningens resultat hälsa och livssituation De flesta av de intervjuade personerna upplever generellt att deras hälsa idag är bra. Bland de personer som tagit sig ur missbruket tycker samtliga att hälsan i varierande grad har förbättrats jämfört med under missbruket. Så här beskriver några personer sin hälsa: Tycker alltid jag haft en bra hälsa. Men hälsan är bättre som drogfri. Några beskriver sin hälsa som mindre bra. Då handlar det ofta om sviter från missbruket. Många beskriver att de känner ett socialt stöd, antingen från vänner men oftast från sin familj. Detta är en hjälp i behandlingen. Så här beskriver en person det: Jag tog avstånd från min familj för att slippa konflikter. Jag ville leva mitt eget liv. Idag har vi en god relation. Av de som fick frågan om tobaksvanor svarar de flesta att de också röker eller snusar, dock inte alla. Flera personer beskriver en känsla av sorg när de tänker på vad som försakats under den tid de varit i ett beroende och missbruk. En person säger: Det är ett sorgearbete också. Allt som kommer upp Idag har jag ju det jättebra. Mitt sjuka huvud med droger och sånt är borta. Jag känner mig stark, men vågar inte lova något. Även om de flesta beskriver att de mår bra såväl psykiskt som fysiskt är många på sin vakt och är medvetna om risken för återfall. En kvinna som tagit sig ur sitt beroende och beskriver sin hälsa som god är ändå medveten om risken: Men det finns en liten djävul vid örat det är så lätt gjort. timmar. Således borde tidsaspekten tas i beaktande. Men måtten anger ändå ett genomsnitt att utgå ifrån vid mätningar. 3 Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

19 Alkohol I motsats till narkotika är alkohol lagligt och i många sammanhang socialt accepterat. Medan andra substanser, som till exempel tobak eller narkotika, entydigt kan sägas vara negativa för hälsan, är alkohol en substans som inte lika entydigt innebär ohälsa. Detta gör att förhållningssättet till alkohol i många sammanhang är komplext. Omfattande alkoholkonsumtion återfinns bland de fem största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår enligt Världshälsoorganisationen WHO:s beräkningar. Både medicinska skadeverkningar, som leverskador, och nedsatt psykisk hälsa, som alkoholpsykoser, depression och självmord kan följa som konsekvens av för hög alkoholkonsumtion. Alkohol är också en starkt bidragande faktor för skador, olycksfall och dödsfall som drunkningsolyckor, trafikskador 4, självmord och skador orsakade av våld. 5 Förekomst och sjuklighet alkohol Alkoholmissbruk och beroende Cirka personer i Sverige beräknas vara alkoholberoende på ett sådant sätt att det påverkar deras hälsa och sociala liv. För Östergötland skulle motsvarande siffra vara mellan Detta innebär vad man i vardagligt tal kallar alkoholism. Omkring bedöms uppfylla diagnoskriterierna för skadligt bruk (missbruk). Av de med alkoholberoende bedöms cirka samtidigt ha betydande sociala problem, till exempel i form av hemlöshet och kriminalitet. Den totala alkoholkonsumtionen har gått ned något de senaste åren. Skillnaden mellan män och kvinnor har minskat som en följd av ökade konsumtionsnivåer bland kvinnor. 6 Riskabelt bruk av alkohol 13 procent av svenskarna beräknas ha riskabla alkoholvanor. Riskbruket i Östergötland har samma andel som riksgenomsnittet och utgör 13 procent. Detta motsvarar cirka personer. I Östergötland har andelen 13 procent varit konstant de senaste fem åren. En högre andel män (16 procent) än kvinnor (10 procent) har ett riskabelt bruk av alkohol i hela riket. I Östergötland är skillnaderna ännu större, män 18 procent och kvinnor 8 procent. I bilaga 4 redovisas statistik kring riskabelt bruk av alkohol. Den riskabla alkoholkonsumtionen ökar bland äldre Den riskabla alkoholkonsumtionen tycks öka bland äldre och i synnerhet bland äldre kvinnor. Nationella resultat från Socialstyrelsen visar att kvinnor och män i åldersgruppen år som vårdas i slutenvården ökat med cirka 45 procent under perioden 2000 till Andelen kvinnor i åldersgruppen år av samtliga som vårdas för alkoholrelaterade diagnoser har 4 Enligt Vägverket var 24 procent av de personbilsförare som omkom i trafikolyckor år 2007, alkoholpåverkade. Av de omkomna var 93 procent män och 25 procent utgjordes av ungdomar i åldrarna år. 5 Socialstyrelsen, Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport Socialstyrelsen, Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport

20 ökat med 16 procent denna tidsperiod. Allt fler äldre dör med en alkoholrelaterad diagnos. Dödligheten har ökat mest för män i åldersgruppen år och kvinnor i åldersgruppen år. 7 Rekordlåg alkoholkonsumtion bland unga Andelen unga som dricker alkohol har sjunkit de senaste åren och ligger idag på de lägsta nivåerna sedan början av 70-talet. Mindre än hälften (47 procent) av alla niondeklassare och 77 procent av gymnasieeleverna uppger att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Motsvarande andelar 2004 var 73 respektive 90 procent. 8 Socialstyrelsens senaste kartläggning av barn och unga stärker bilden av att alkoholkonsumtionen minskar bland unga och börjar gå tillbaka till den nivå som var i början av 90-talet. Den generella konsumtionen minskar och andelen som avstår alkohol helt ökar bland unga. Likaså höjs debutåldern för alkoholkonsumtion. 9 Störst andel utifrån ålderskategori som har ett riskbruk av alkohol beräknas finnas i åldern år. För gruppen år uppger 28 procent ett riskabelt bruk av alkohol. 10 Riskabel alkoholkonsumtion oavsett social status Inga tydliga samband finns mellan utbildningsnivå och riskbruk. Andel i riskbruk med kort utbildning är 13 procent, mellanlång utbildning 14 procent och lång utbildning 13 procent. Det finns inte heller några tydliga samband mellan sysselsättning och riskbruk. Andelen i riskbruk bland arbetslösa var 18 procent och bland yrkesarbetande 17 procent. Det finns inte heller något tydligt samband gällande ekonomisk betalningsmarginal och riskbruk. Detta stärker bilden av att riskbruk och missbruk av alkohol finns inom alla socioekonomiska grupper i ungefär lika hög utsträckning. Högst andel i riskbruk bland födda inom Sverige och övriga Norden Bland personer födda i Sverige och i övriga Norden är en högre andel i riskbruk (14 respektive 17 procent) jämfört med personer födda i övriga Europa (8 procent) och övriga världen (5 procent). 11 Brukardialogberedningens resultat riskbruk och beroende av alkohol Många med ett riskbruk innan beroende Personer med alkoholproblematik bakom sig har ofta haft ett riskbruk innan missbruk och beroende utvecklats. Några personer beskriver att beroendet och missbruket antingen kommit smygande eller att någon konkret händelse utlöst det. Gemensamt för ett antal personer med alkoholproblem är att sömnproblem legat bakom. 7 Socialstyrelsen, Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport Centralupplysningen för Alkohol och Narkotika, 9 Socialstyrelsen, Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport Statistiska centrlabyrån, 11 Statistiska centralbyrån, 20

21 / / Jag fridagsdrack de dagar jag inte jobbade. Det kom krypande, jag hade svårt att sova. Fick ingen bra medicin att sova på då blev det spriten. Det var ingen bra sömn som blev av det, men för många verkar det vara så att det är sömnen. Narkotika Allt icke medicinskt bruk av narkotika, det vill säga farmakologiska substanser som finns upptagna i Läkemedelsverkets narkotikaförteckning, är förbjudna i lag. Dödligheten bland narkotikamissbrukare är hög jämfört med normalbefolkningen. Personer som missbrukar narkotika dör såväl av direkta drogeffekter som av yttre omständigheter som kan ha samband med missbruket eller en i allmänhet riskfylld livsstil. Undersökningar har visat att dödligheten bland amfetaminmissbrukare är 8 gånger så hög som befolkningen i övrigt och bland heroinmissbrukare är motsvarande siffra 16 till 20 gånger så hög. 12 Opiater Opiater är kraftfulla substanser som används som både läkemedel och berusningsmedel. Opium, heroin, morfin och kodein är alla framställda från det opium som utvinns ur opievallmon. Konsekvenserna kan vara livsfarliga. Den mest allvarliga konsekvensen av en heroinöverdos är kvävning. Abstinenssymptomen är ofta mycket obehagliga med starkt sug. Cannabis Marijuana och hasch Marijuana och hasch är båda produkter av hampa cannabis sativa på latin. Exakt vad som händer i hjärnan är fortfarande inte helt känt. Några av dess bieffekter är problem med koordinationen, hunger och försämring av minnesfunktioner. Risken att bli beroende av cannabis är lägre än att bli beroende av droger som kokain eller amfetamin men minst lika hög som alkohol. Hos en del utvecklas ett så kallat "amotivationssyndrom", det vill säga passivitet oförmåga till planerad verksamhet. För de som utvecklar ett beroende i tonåren försämras också intelligenskvoten. Centralstimulantia Kokain, amfetamin och ecstasy Kokain har en aktiverande effekt på både kropp och själ och är mycket beroendeframkallande. Amfetamin ger bland annat effekter av minskat sömnbehov och ökad uthållighet Ecstasy anses ge en så kallad entaktogen effekt, att beröra inuti. Ecstasy liknar det centralstimulerande preparatet amfetamin och den hallucinogena naturprodukten meskalin. Hallucinogena effekter uppstår vid högre doser av centralstimulantia. Syn- och hörselupplevelser förändras starkt. Ett vanligt mönster är att rusupplevelsen är mycket intensiv de första gångerna man använder drogen. Depression uppkommer ofta hos personer som slutar ta kokain efter lång tids bruk. Överstimulering kan utlösa häftiga ångestattacker CAN - Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Svar/Narkotika/#3 13 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 21

22 MDPV MDPV står för Methylenedioxypyrovalerone MDPV har sitt ursprung som stimulerande medel eller bantningsmedicin i vissa europeiska länder. Det narkotikaklassades den Drogen anses starkt beroendeframkallande och ger ett extremt återdoseringssug vilket gör det mycket svårt att sluta med drogen. Den ger stark ångest, dysterhet, olust och en känsla av retlighet. Då den är så stark innebär det svårigheter att dosera vilket gör att drogen anses vara mycket farlig. De som tar MDPV hör och ser saker som inte finns. Användarna har rapporterat besvärliga symptom som liknar baksmälla och som yttrar sig i form av kraftig huvudvärk. På grund av MDPV:s korta användningshistoria finns det endast lite information om problem som orsakas av långvarigt bruk. 14 Spridningen av MDPV, liksom övrig illegal narkotika, är epidemisk vilket innebär att den inte finns överallt ännu. I Sverige beskrivs det vara vanligast förekommande i Västerås och Norrköping. Det låga priset bidrar troligen till spridningen. Förekomst av narkotikabruk Osäkra siffror kring narkotikabrukare Det finns inget enkelt sätt att avgöra exakt hur många personer med narkotikamissbruk det finns i Sverige. Det beror också på om man räknar personer som använder narkotika så gott som dagligen eller om även de som bara använder narkotika då och då inkluderas. I frågeundersökningar svarar ungefär svenskar att de använt cannabis åtminstone en gång under senaste året. Detta säger dock inte så mycket om allvarligare former av missbruk. Missbruksutredningen skattar att det finns ungefär personer i tungt narkotikamissbruk. Relationen mellan kvinnor och män är cirka 20/80 vilket gäller för i princip samtliga undersökningar som görs. Cannabis vanligast Cannabis är den vanligaste illegala drogen i Sverige. Enligt årliga undersökningar använder ungefär 2 procent cannabis någon gång under ett år. Vanligast förekommer det bland män i åldern år. Bland ålderspensionärer förekommer det knappt alls. Undersökningarna över tid visar att regelbunden konsumtion legat tämligen stabilt och lågt i befolkningen som helhet. Vanlig tobaksrökning är ensamt en av de största riskfaktorerna för att börja röka cannabis då endast en marginell del av cannabismissbrukare inte röker tobak. I Östergötland finns högst andel i missbruk i Norrköping 14 Västerås stad, 22

23 I Östergötland gjordes 2009 en narkotikakartläggning genom det östgötska ANDTsamarbetet. Den är några år gammal och det kan därför ha skett förändringar jämfört med dagsläget, men det är sannolikt att tro att det ser förhållandevis likadant ut dag. Kartläggningen identifierade cirka 2300 kända narkotikabrukare i Östergötland. I den undersökningen ingår tre typer av narkotikabrukare; personer som injicerat en eller flera gånger, personer som använt narkotika dagligen eller dagligen i perioder samt personer som använt narkotika någon gång under Tabell 1: Rapportering av antal kända narkotikamissbrukare i länets kommuner. Källa Narkotikakartläggning Östergötland 2009 Kommun Antal Antal per 1000 invånare Norrköping 997 7,6 Vadstena 50 6,8 Motala Linköping 695 4,7 Finspång 93 4,5 Ödeshög 20 3,8 Mjölby 87 3,3 Åtvidaberg 32 2,8 Boxholm 13 2,5 Söderköping 33 2,3 Valdemarsvik 11 1,4 Ydre 5 1,4 Kinda 10 1 Totalt ,3 Kommentar: Kartläggningen bygger på de olika myndigheternas observationer. Rutinerna för datainsamlingen var olika, siffrorna är därför omgärdade av en osäkerhet. Dock kan man utifrån statistiken se vissa tendenser. Fördelat bland länets kommuner motsvarar antalet narkotikabrukare befolkningsunderlaget med undantag för Norrköping där andelen narkotikamissbrukare är överrepresenterade. 43 procent av det kartlagda narkotikamissbruket fanns i Norrköping medan Norrköping befolkningsmässigt utgör 30 procent. I Norrköping har också MDPV fått fäste och utgör i skrivande stund ett stort problem. Även Vadstena och Motala har förhållandevis hög andel individer med narkotikamissbruk. Generellt följer Östergötland också den nationella trenden att missbruk förekommer i lägre utsträckning i mindre kommuner. Med hänsyn till volymerna och att befolkningen är så olika bör jämförelsen tolkas med försiktighet. Små skillnader i antal kan innebära stora skillnader i andel i de mindre kommunerna. 11 procent av personer i Östergötland mellan år uppger att de någon gång prövat cannabis, antingen hasch eller marijuana. 23

24 Läkemedel Läkemedel som är beroendeframkallande Lugnande medel, sömnmedel och smärtstillande medel Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som har en lugnande och sömngivande effekt vilka kan vara vanebildande samt orsaka toleransutveckling och abstinenssymtom. Analgetica är samlingsbeteckningen för smärtstillande läkemedel. Opioider är den vanligaste gruppen smärtstillande och bland starka opioider dominerar morfin. Analgetika påverkar hjärnans belöningssystem och ger en känsla av tillfredsställelse och välbehag. 15 Beroende av läkemedel orsakas oftast av hälso- och sjukvården Eftersom bensodiazepiner och analgetica är receptbelagda bidrar sjukvårdens förskrivningsmönster och val av behandlingsstrategi till att läkemedelsberoende kan uppstå. Majoriteten av patienter som söker hjälp på beroendekliniken i Linköping har fått sina läkemedel via legal förskrivning och har i regel enbart en förskrivande läkare. Däremot är det mer vanligt att patienter som överförbrukar läkemedel har flera förskrivande läkare. Gränsen mellan bruk, beroende och missbruk när det gäller läkemedel är ofta oskarp. De allra flesta patienter följer rekommenderad dosering varför termen beroende, istället för missbruk, bör användas. Även till den illegala marknaden sker läckage av legalt förskrivna läkemedel. Läkemedlen missbrukas då i kombination med andra droger i huvudsak för att förstärka effekten eller för att dämpa den ångest som drogerna orsakat. 16 Brukardialogberedningens resultat läkemedelsberoendet började genom hälso- och sjukvården En grupp som skiljer sig är de som har behandlats för läkemedelsberoende. Samtliga av dessa har det gemensamt att deras beroende började genom kontakt med hälso- och sjukvården som förskrev beroendeframkallande läkemedel till dem. De menar att det inte varit deras val då de inte vetat och inte blivit informerade om vilka konsekvenser läkemedlen har haft. De är alla mycket kritiska till att förskrivningen av läkemedel inte reglerades bättre. En man beskriver att hans beroende började genom att han fick för mycket bensodiazepiner utskrivet: Tyvärr har jag fått fel kontakt inom sjukvården. Den läkaren är ökänd, han har fyllt många patienter med Xanor. Han har nog förstört många liv. 15 Landstinget i Östergötland Vårdprogram läkemedel 16 Landstinget i Östergötland Vårdprogram läkemedel 24

25 Konsekvenser av läkemedelsberoende Bensodiazepiner kan ge en mängd olika symtom. Exempel på vanliga biverkningar är förvärrad ångest, förvärrade insomningssvårigheter, epileptiska anfall och kognitiv försämring. Även en rad andra negativa reaktioner har rapporterats, till exempel trötthet, förvirring, depressivitet och koncentrationssvårigheter. Det kan också leda till ett förändrat medvetandetillstånd med en förändrad syn på sig själv, på andra och på ens omgivning och relationer. Beroende av opiater kan innebära trötthet och känslostumhet, ofta med ångest och fobier som kan leda till isolering och passivitet. 17 Brukardialogberedningens resultat dålig självupplevd hälsa vid läkemedelsberoende Den grupp som beskriver sin hälsa som minst bra är intervjupersonerna med ett läkemedelsberoende bakom sig. En person beskriver sin livssituation så här: Idag har jag inget liv. Jag tillbringar 90 procent av min tid i soffan eller vid köksbordet. Jag kan inte läsa, jag förstår inte vad det står efter bara några rader. Jag kan inte titta på tv heller. De favoritprogram jag hade förut förstår jag inte, jag förstår inte skämten. / / Förr kunde jag se fram emot att träffa mina vänner. Idag är jag känslomässigt avstängd. Jag fattar inte vad mina kompisar pratar om när jag är med dem. Jag skrattar när de skrattar men jag känner ingenting. Förekomst av läkemedelsberoende Osäkert antal i läkemedelsberoende Varje år blir nya personer beroende av lugnande medel som de fått förskrivna av hälso- och sjukvården. Hur många personer som är i ett läkemedelsberoende är osäkert och det finns uppskattningar från till Bland annat beror osäkerheten i skattning på att det kan vara svårt att särskilja läkemedelsproblematik med andra sjukdomar. Läkemedelsberoende kan också vara skambelagt vilket gör att en del avstår från att berätta för andra, både i sin närhet och i sjukvården. En studie från 2002 fastställde att 5-20 % av de vuxna svenskarna med variation för ålder och kön dagligen använder lugnande eller sömnmedel. Förskrivning av läkemedel i Östergötland Risken för oreglerad förskrivning kan inte uteslutas För att få en uppfattning om förskrivningsmönstret i Östergötland har vårdcentralernas förskrivning av läkemedel som kan vara beroendeframkallande analyserats. Det går inte att se 17 Landstinget i Östergötland Vårdprogram läkemedel 25

26 några tydliga skillnader i förskrivning av läkemedel som kan vara beroendeframkallande mellan olika vårdcentraler eller vilken länsdel de tillhör. Om man ser till förskrivningen i genomsnitt 2012 för vårdcentraler per länsdel är snittförskrivningen högst i östra länsdelen (29,9) följt av centrala (23,2) och västra (22,8). Östra länsdelen har alltså en högre snittförskrivning men det finns vårdcentraler i både västra och centrala länsdelen som har högre förskrivning än vissa vårdcentraler i den östra, så det är ingen generell skillnad. Det går inte att utesluta att vissa läkemedel förskrivs på ett sätt som gör att patienten löper risk att hamna i ett beroende. Skillnader i befolkningsunderlag kan förklara vissa skillnader. Förskrivningen behöver därför analyseras utifrån förutsättningarna i varje vårdcentral. I Öppna jämförelser har en nationell jämförelse gjorts utifrån läkemedelsverkets statistik för lugnande läkemedel. Andelen i Östergötland med regelbunden användning av bensodiazepiner är lägre än riksgenomsnittet. Se bilaga 2. Förskrivningen högst bland äldre och kvinnor Lugnande och sömnmedel förskrivs till alla åldersgrupper men framförallt till äldre. Andelen i läkemedelsberoende beräknas därför vara högre i äldre ålderskategorier. Sömnmedel förskrivs i ökande grad även till yngre. Kvinnor dominerar konsumtionen av läkemedel. Statistik för Östergötland gällande opioider, övriga analgetika och antipyretika visar att det förskrivs till ungefär dubbelt så många kvinnor som män. Kvinnor söker i högre omfattning än män hjälp för ångest, oro och sömnsvårigheter och kvinnor har, genom sin livscykel, oftare anledning att söka läkare. Dopning Två termer förekommer, dopning och doping, och båda är benämningar för otillåten användning av medel avsedda för att förbättra den fysiska förmågan. I denna rapport kommer termen dopning att användas då den avser det samhälleliga perspektivet. Dopning regleras av den svenska dopningslagen vilket innebär att det är olagligt att inneha och bruka syntetiska anabola steroider, testosteron eller liknande kemiska substanser och tillväxthormon och liknande kemiska substanser. Termen doping används främst inom idrottsrörelsen för att benämna otillåtna preparat. Definitionen av vad som är otillåtna preparat regleras där av World Anti-Doping Agency (WADA) och omfattar fler substanser än dopningslagen. Anabola androgena steroider (AAS) Anabola androgena steroider (AAS) kan beskrivas som kemiskt framställt manligt könshormon som liknar testosteron och är det dopningsmedel som används mest. Det är vanligt att dopning används tillsammans andra substanser som kosttillskott, läkemedel, narkotika eller alkohol. Blandmissbruk är vanligt men det finns också de som tar enbart dopningsmedel. Konsekvenser av dopning Dopning ger önskade effekter i form av ökad muskelmassa samt ökad energi, entusiasm och för många ett stärkt självförtroende. Vanliga mentala bieffekter är aggressivitet och förlorad impulskontroll. Det finns här en koppling till våld och kriminalitet dels orsakas ofta 26

LiÖ 2014-1124. Missbruks- och beroendevård

LiÖ 2014-1124. Missbruks- och beroendevård LiÖ 2014-1124 Missbruks- och beroendevård Behovsanalys 2014 1 Missbruks- och beroendevård del 2 - Behovsanalys inklusive resultat från Brukardialogberedning 5 Oktober 2014 Redaktör och kontaktperson för

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

HSN:s planering och uppföljning

HSN:s planering och uppföljning HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112 TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN

6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN 6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN 2019-0563 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0563 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun 1 (6) 2018-04-09 Dnr 2017-371-761 Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun 2018 2022 Bakgrund Riksdagen antog i mars 2011 en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopningoch tobakspolitiken (prop.

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I II Landstinget DALARNA 201 3-11-18- Sida 1 (5) HälsD- och sjukvårdsenhet Elisabet Franson 00040 7 Dnr LD13/02632 Uppdnr 640 201 3-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 201 3-11 -04 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Ulf Malmström KU-SA 2 2015-09-08 Fördjupad uppföljning och analys av utvecklingen inom ANDT-området En återrapportering av regeringsuppdraget att ansvara

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder

Läs mer

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Brukardialogberedningar i Region Östergötland Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Varför ett nationellt kompetenscenter för missbruk/beroende av dopningsmedel!

Varför ett nationellt kompetenscenter för missbruk/beroende av dopningsmedel! Varför ett nationellt kompetenscenter för missbruk/beroende av dopningsmedel! Några stolpar vid seminarium 15 okt. -14 Gerhard Larsson, regeringsutredare av en mångfald välfärdsreformer, senast lett Missbruksutredningen,

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 april 2017.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 april 2017. Regeringsbeslut lll:2 2016-08-25 S2016/05446/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att föreslå en åtgärdsplan för ett nationellt utvecklingsarbete för att motverka narkotikarelaterad

Läs mer

Avdelningen för vård och omsorg 1

Avdelningen för vård och omsorg 1 2018-03-23 Avdelningen för vård och omsorg 1 1 Sveriges Kommuner och Landsting en arbetsgivar och medlemsorganisation med huvuduppgift att... vara en social- och sjukvårdspolitisk intressebevakare, främja

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Uppdrag avseende insatser för att minska narkotikarelaterad dödlighet

Uppdrag avseende insatser för att minska narkotikarelaterad dödlighet Regeringsbeslut I:4 2017-10-26 S2017/05940/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag avseende insatser för att minska narkotikarelaterad dödlighet Regeringens beslut Regeringens

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och landstingens direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.1-0080/2009 SAN 2009-02-12 SID 1 (6) 2009-01-14 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

1 (2) Dnr 2013KS POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING, TOBAK OCH SPEL

1 (2) Dnr 2013KS POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING, TOBAK OCH SPEL 1 (2) Dnr 2013KS545 078 POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING, TOBAK OCH SPEL Förord Folkhälsoinstitutets rapporter från 2012 vittnar om att ca 13 procent av svenskarna har riskabla alkoholvanor,

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation

Läs mer

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET I Karlskrona vill vi att alla föreningar arbetar mot droganvändning Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn

Läs mer

Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program

Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2016-03-07 ON 2016/0047 0480-453515 Omsorgsnämnden Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna

Läs mer

SKL Handlingsplan år

SKL Handlingsplan år SKL Handlingsplan 13-29 år Framtagen via MILK Missbruk inom Landsting och Kommun 43 förslag som riktar sig till SKL, staten, kommuner och regioner Formuleras som bör och ska Riktar sig till beslutsfattare

Läs mer

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Med avstamp i regeringens ANDT-strategi På många områden sker en positiv utveckling inom missbruksoch beroendevården. Stort intresse

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-11 1 (5) HSN 1302-0168 Handläggare: Jocelyne Ängeslevä Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, p 5 Förslag till förlängning av Policy för att

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Kartläggnings- och uppföljningsarbete

Kartläggnings- och uppföljningsarbete Kartläggnings- och uppföljningsarbete Arbetssätt och metoder Nätverk uppdrag hälsa, utbildning, 2016-11-24, Anna Bengtsson Upplägg 1. Kartläggning vilka behovsgrupper behöver analyseras djupare? 2. Behovskartläggning

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM

DROGPOLITISKT PROGRAM DROGPOLITISKT PROGRAM 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se INLEDNING Kalmar

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Remiss. Översyn vårdprocess tillnyktring

Remiss. Översyn vårdprocess tillnyktring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Åsa Hedqvist, verksamhetschef akutmottagningen Visby lasarett Ärendenr SON 2016/194,

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch

Läs mer

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014 En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och Regeringens ANDT-strategi Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

Arbetsdag om behovskartläggning och behovsanalys

Arbetsdag om behovskartläggning och behovsanalys Arbetsdag om behovskartläggning och behovsanalys Nätverket Hälsa och Demokrati, Nätverket Uppdrag hälsa 2017-06-08, Anna Bengtsson Dagens innehåll Kartläggning vilka grupper behöver analyseras? Behovskartläggning

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth 2016-03-01 2016-1056 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1) Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget

Läs mer

Läns-SLAKO Östergötland

Läns-SLAKO Östergötland Läns-SLAKO Östergötland 1 (12) 2014 05 27 Dnr LiÖ Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik,

Läs mer

Baskurs missbruk & beroende

Baskurs missbruk & beroende TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING Välkommen till dag 1 Baskurs missbruk & beroende 23 oktober 2017 Fika och inregistrering kl.09:00-09:30 Program 09:00 09:30 Inledning & introduktion 09:30 12:00 Drogtecken

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter

Läs mer

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-

Läs mer

att de mål som antagits kopplas till aktiviteter och följs upp genom nyckeltal

att de mål som antagits kopplas till aktiviteter och följs upp genom nyckeltal Antagen i Kommunstyrelsen XX-XX-XX Revidering görs under 2019 För att långsiktigt lyckas i arbetet med att minska problemen kring och användningen av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel, ANDTS,

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen

Hållbar stad öppen för världen Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd 28-12-19) 2 Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer,

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun

Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2016-02-12 SN 2016/0083.11.01 0480-450885 Socialnämnden Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun 2016-2020 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer