En kartläggning av det svenska behandlingssystemet: IKB 1999

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kartläggning av det svenska behandlingssystemet: IKB 1999"

Transkript

1 ÖVERSIKT ROGER HOLMBERG En kartläggning av det svenska behandlingssystemet: IKB 1999 En av den svenska Socialstyrelsens uppgifter, som central förvaltningsmyndighet för områdena hälso- och sjukvård samt socialtjänst, är att följa upp utvecklingen inom vården för missbrukare av alkohol och andra droger. I denna uppgift ingår att vi ska beskriva tillståndet och utvecklingen inom området med inriktning på större förändringar. Uppföljningen bör omfatta insatsernas omfattning och kvalitet, och täcka både institutionsvård och öppenvård. I Sverige har vi hittills, som bas för denna uppföljning, haft en löpande insamling av data om antalet vård- och stödinsatser inom socialtjänsten, om antalet vårdtillfällen för avgiftning inom sjukvården samt om antalet individer i programverksamhet inom kriminalvården. Vi har dock inte, utifrån dessa skilda och okoordinerade datakällor, kunnat ge ett samlat svar på frågor som: Hur många behandlingsenheter finns det i vårt land? Vilka olika typer av behandlingsenheter finns det? Vilket utbud av insatser kan de erbjuda? Vilka metoder används i behandlingen? Hur många klienter/patienter är i behandling under en given dag? Vilken slags vård får dessa klienter/patienter? Behandling av missbruk och missbruksrelaterade problem bedrivs såväl av socialtjänsten, sjukvården och kriminalvården som av privata vårdföretag och ideella organisationer. I en inte obetydlig omfattning interagerar enheter inom dessa olika områden i behandlingsarbetet och är beroende av varandras tjänster. Ambitionen hos Socialstyrelsen är nu att bredda uppföljningen till att omfatta samhällets totala behandlingsverksamhet, och samla in basinformation om all behandling som bedrivs inom hälso- och sjukvården, inom socialtjänsten, inom kriminalvården samt hos privata vårdföretag och stiftelse- och föreningsdrivna behandlingsenheter. I detta arbete har vi samrått och samarbetat med andra myndigheter och organisationer inom området: Kriminalvårdsstyrelsen, Statens institutionsstyrelse SiS, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Denna översiktsartikel presenterar kortfattat resultaten av IKB-kartläggningen 1999, 190

2 där grundläggande uppgifter om det svenska behandlingssystemet har samlats in på ett likformigt sätt från behandlingsenheter av varierande typ och med olika ägarskapsformer. Tanken har varit att pröva om en kartläggning med denna uppläggning kan utgöra en modell för att kontinuerligt följa utvecklingen inom den samlade missbrukarvården. En annan tanke har varit att försöka skapa en ram för vidare urvals- och fördjupningsstudier samt eventuellt även ett sökbart register över alla existerande behandlingsenheter. Det amerikanska uppföljningssystemet, Uniform Facility Data Set (UFDS), som har varit i bruk sedan 1990 har varit förebild för utformningen av Socialstyrelsens kartläggning. Vi har gjort en översättning och anpassning till svensk missbrukarvård av det undersökningsinstrument som använts i detta system. En likformig och samtidig kartläggning av behandlingssystemet Enheterna i behandlingssystemet har, oavsett vårdform, undersökts med ett och samma instrument (specialversioner har dock använts för tvångsvårds- respektive kriminalvårdsenheter). Syftet med denna uppläggning är att kartläggningen ska ge en samlad och likformig information om behandlingssystemet, så att det kan studeras ur flera olika dimensioner: öppenvård slutenvård, socialtjänst sjukvård kriminalvård, privat vård offentlig vård. Ambitionen har således varit att redovisa grundläggande och jämförbar information om samtliga specialiserade behandlingsverksamheter i landet. Uppgifterna skall uppdateras genom regelbundet återkommande kartläggningar. På det sättet är det möjligt att skapa tidsserier, så att förändringar över längre tid kan urskiljas. Kartläggningen har genomförts med ett relativt kortfattat frågeformulär, och distribuerats som en postenkät, adresserad direkt till enskilda, identifierade behandlingsenheter. Kartläggningen är genomförd på så låg enhetsnivå som möjligt, för att ingående spegla den variation som finns inom behandlingssystemet. Detta innebär att uppgifterna har lämnats direkt av enskilda rådgivningsbyråer, behandlingshem, sjukhusavdelningar etc. Även om ambitionen har varit att enbart få svar från enskilda enheter, har i viss omfattning (10 %) svar lämnats som avser fler än en enhet. Enbart behandling styrande All verksamhet som inriktas på gruppen alkohol- och drogmissbrukare bedrivs dock inte med ambitionen att genom behandlingsinsatser försöka åstadkomma en förändring av enskilda individers beteende. Många verksamheter arbetar med förebyggande insatser, erbjuder ett skyddat boende eller ger insatser av stödjande och omvårdande karaktär. Detta slags verksamheter ingår inte i målgruppen för denna kartläggning. Målgruppen var enheter som anser sig bedriva missbruksbehandling, dvs. verksamheter med en uttalad förändringsambition, i enlighet med en given definition. Behandling av missbruk har i kartläggningen definierats som: insatser som inriktas på att initiera och vidmakthålla att enskilda individer kommer ifrån sitt missbruk och att förhindra återfall, inklusive medicinskt övervakad avgiftning. Vi har valt att låta kartläggningen enbart omfatta enheter med en uttalad behandlingsinriktning av två anledningar. Den ena är att vi velat fokusera på verksamheter som syftar till, och också genomför ändamålsenliga insatser för, att åstadkomma en förändring av enskilda individers missbruks- eller beroendeproblematik. Den andra är att vi så långt som möjligt velat undvika en dubbelräkning av aktuella klienter/patienter vid mätdagen (många missbrukare kan ju vara aktuella både i behandlingsenheter och i mer stödinriktade enheter). 191

3 Omfattande inventering nödvändig En första uppgift inför denna kartläggning var att skapa ett adressregister över behandlingsenheter. En omfattande inventering krävdes för att, ur flera olika källor, identifiera de presumtiva behandlingsenheterna och upprätta detta adressregister. Länsstyrelserna har här varit behjälpliga med att lämna uppgifter om de enheter som de känner till inom respektive län. Registret kom att innehålla mer än namngivna enheter. Vid upprättandet av registret togs alla de enheter med som, utifrån tillgänglig information, möjligen hade den åsyftade behandlingsinriktningen i sitt arbete. Det har inte varit möjligt att på förhand veta vilka enheter som bedriver behandling i enlighet med den givna definitionen, utan detta har framgått först genom svaren. Den egentliga målpopulationens exakta storlek, och därmed även svarsbortfallets storlek, var svår att fastställa i utgångsläget. 627 behandlingsenheter undersöktes Svarsfrekvensen uppgick, enligt vår bedömning, till 75 procent av målgruppen. Av 758 giltiga svar, avsåg 627 enheter för behandling, medan 131 avsåg enheter som gav andra insatser. Enheterna i bortfallet har i stort sett samma fördelning som totalpopulationen med avseende på enhetstyp. Bortfallet av enheter i kartläggningen medför således förmodligen inte någon snedvridning av resultaten i det hänseendet. Kartläggningen består i huvudsak av två delar, en om behandlingsenheternas karaktär målgruppsinriktning och insatsutbud och en om de aktuella klienterna/patienterna i behandling den 31 mars Inom den första delen är svarsbortfallet på enskilda frågor mycket lågt (max. 3 procent). Detta innebär att vi, efter denna kartläggning, vet mycket väl t.ex. vilken typ av missbruk som behandlas inom 627 enheter med olika karaktär och huvudmannaskap: vilka behandlingsformer som tillämpas, hur insatsutbudet ser ut, i vilken mån enheterna har behandlingsverksamhet som är speciellt avpassad för ett antal olika grupper av missbrukare samt för anhöriga till missbrukare. Av de 627 enheter som tillhör den egentliga målgruppen, har 607 (97 %) redovisat uppgifter om antalet aktuella klienter. 82 procent av de 607 enheterna har redovisat ett faktiskt räknat antal klienter/patienter, 13 procent ett uppskattat antal och 5 procent har inte uppgivit om deras siffror är räknade eller uppskattade. Innehåll i kartläggningen För datainsamlingen har ett 12-sidigt formulär med 17 frågor använts (i en bilaga har enheternas användning av olika namngivna behandlingsmetoder efterfrågats). Kartläggningen har riktats direkt till enskilda enheter (avdelningar, mottagningar, öppenvårdsprogram, behandlingshem etc.), för att den ska ge information om den variation, vad gäller inriktning, insatsutbud och målgrupper, som man kan anta finns inom missbrukarvården. Samma frågor har ställts till alla enheter, oavsett ägarskaps- och verksamhetsform (med vissa modifieringar för LVM-hem och kriminalvårdsenheter). Till cirka 90 procent avser de inkomna svaren en separat behandlingsenhet, och i resten av fallen gäller svaren för flera avdelningar eller liknande inom en större organisatorisk enhet (klinik, förvaltning, företag etc.). Kartläggningen innefattade frågor om enheternas: Verksamhetsinriktning: behandling och/ eller andra insatser Enhetstyp Ägarskapsform 192

4 Verksamhetsform: reguljär verksamhet eller försöksverksamhet Typ av missbruk som behandlas Insatsutbud Behandlingsformer Behandlingsmetoder Klient-/patientgruppens storlek och fördelning på kön, ålder och födelseland, samt rekryteringssätt, typ av missbruk och tillhörighet till ett antal specifika målgrupper. Med aktuella klienter/patienter i behandling avsågs i denna kartläggning 1) klienter/ patienter i slutenvård på sjukhus eller i institutionsvård som är i behandling (och ej skrivs ut) under mätdagen, samt 2) klienter/patienter i öppenvård med en pågående behandlingskontakt och som har fått en behandlingsinsats under månaden före mätdagen. Resultat 1 Ägarskapsformer och enhetstyper Närmare hälften (49 %) av behandlingsenheterna drivs av kommuner eller kommuner och landsting gemensamt, medan landsting/ sjukvårdsregioner ensamma eller tillsammans med kommuner står för cirka 15 procent av enheterna. Betydande andelar (32 %) av missbruksvårdsenheterna finns dock i renodlat privata eller organisationsdrivna ägarformer. En inte oansenlig del (7 %) finns även inom kriminalvårdens anstalter och frivårdskontor (se tabell 1). I huvudsak har de privata eller organisationsdrivna enheterna sin tyngdpunkt inom institutionsvården, medan öppenvårdsenheterna mest drivs av kommuner och landsting. Kartläggningen visar att närmare hälften (47 procent) av enheterna inom kategorin vårdinstitution eller familjehem drivs av privata företag eller privatpersoner samt att ideella organisationer och stiftelser driver fler hem av detta slag än kommuner och landsting tillsammans (begreppet vårdinstitution i denna kartläggning står nästan uteslutande för hem av typen motivations- och behandlingshem). Den visar också att enheter som ägs av privata företag eller organisationer/stiftelser står för endast 14 procent av de aktuella individerna i behandling. Tabell 1. Antal och andel (procent) av behandlingsenheter efter ägarskapsform Ägarskap Antal Procent Privat företag eller privatperson Ideell organisation eller stiftelse Kommun eller kommundel Landsting eller sjukvårdsregion 56 9 Landsting och kommun 37 6 Statens institutionsstyrelse SiS 15 2 Kriminalvårdsstyrelsen 44 7 Övrigt kombinerat ägarskap* 6 1 Totalt * I kategorin övrigt kombinerat ägarskap ingår enheter med fler än två ägare/huvudmän I kartläggningen ingår både på sjukvårdssidan och på socialtjänstsidan såväl slutna som öppna vårdenheter och enheter som kombinerar slutenvård och öppenvård. De specialiserade öppenvårdsenheterna för missbruksbehandling utgör, vilket framgår av tabell 2, den största enskilda kategorin av behandlingsenheter (37 %). Institutionsvården är dock, sett till antalet enheter, fortfarande av betydande omfattning drygt en tredjedel av samtliga enheter, inräknat de som kombinerar institutionsvård och öppenvård. 193

5 Tabell 2. Antal och andel (procent) av behandlingsenheter efter enhetstyp Typ av enhet Behandling för olika typer av missbruk Antal Procent Slutenvårdsavdelning inom sjukhus 16 3 Psykiatrisk öppenvårdsenhet eller vårdcentral/distriktsläkarmottagning 22 4 Slutenvårdsavdelning och öppenvårdsenhet 10 2 Privatläkar-, psykolog- eller psykoterapeutmottagning 6 1 Öppenvårdsenhet för missbruksbehandling Vårdinstitution eller familjehem Vårdinstitution och öppenvårdsenhet 40 6 Kommunal eller ideell socialbyrå* 43 7 Behandlingsenhet inom kriminalvården 44 7 Andra, eller övriga kombinerade, enhetstyper 39 6 Totalt * Avser behandlingsenhet som utgör en specialverksamhet inom ramen för en kommunal- eller ideell socialbyrå. Så gott som samtliga enheter (94 %) erbjuder behandling för alkoholmissbruk och mer än tre fjärdedelar (82 %) för narkotikamissbruk av något slag (64 % behandlar opiatmissbruk, 72 % behandlar stimulantiamissbruk och 70 % behandlar cannabis- eller hallucinogenmissbruk). Drygt tre fjärdedelar av enheterna (76 %) behandlar läkemedelsmissbruk och en tredjedel (38 %) behandlar missbruk av lösningsmedel. Insatsutbud Enheterna i kartläggningen ombads att fylla i en lång, detaljerad checklista över insatser som kan förekomma i missbruksbehandling. Den utgår ifrån en modell för missbruksbehandling som grundas på synen att behandlingen för att kunna svara mot missbrukares behov och vara effektiv bör omfatta både insatser direkt mot missbruksbeteendet/beroendeproblemen och (sociala-, somatiska-, psykiatriska- etc.) insatser mot missbruksrelaterade problem samt eftervårdsinsatser (tabell 3 redovisar i vilken grad som de svarande enheterna erbjuder insatser inom en del av de kategorier som undersöktes i kartläggningen). Tabell 3. Andel (procent) av behandlingsenheter som tillhandahåller specificerade insatser Typ av insats Totalt antal svarande enheter 623 Procent av enheterna som tillhandahåller insatsen* Utredning/diagnos 81 Utredning/diagnos av missbruksproblem 66 Utredning/diagnos av psykisk hälsa 31 Utredning av social situation 63 Annat 10 Missbruksbehandling 97 Avgiftning 26 Alkohol-/drogupplysning 58 Korttidsbehandling 49 Allmän psykosocial rådgivning 70 Strukturerad psykosocial behandling 41 Miljöterapi 33 Psykoterapi 23 Psykofarmakabehandling 33 Annan farmakologisk behandling 41 Återfallsprevention 54 Annat 17 Eftervård 75 Uppföljningssamtal efter utskrivning 55 Stödgrupper med f.d. klienter 17 Annat

6 Övrig hälsovård 55 Medicinsk vård 35 Psykiatrisk vård 24 Familjeplanering, sexualrådgivning 4 Mödravård 2 Barnavård 2 HIV/AIDS-info/-rådgivning/-stöd 17 Hälosupplysning 27 Rökavvänjning 5 Annat 8 Övriga sociala insatser 92 Skolutbildning 21 Yrkesvägledning 11 Arbetsträning 39 Kontaktmannaskap 44 Juridisk rådgivning 8 Föräldraskaps-/samlevnadsutbildning 8 Insatser mot familjevåld/andra övergrepp 13 Krisbehandling 30 Sociala-/rekreationsaktiviteter 48 Självhjälpsmanual 18 Boendeträning 35 ADL-träning 31 Sjukgymnastik, massage, fysisk träning 27 Hembesök 51 Mobil behandlingsverksamhet 8 Barnpassning under behandlingen 3 Transporthjälp till behandlingen 30 Kontakt med självhjälps-/kamratstödsgrupp 56 Annat 7 * Siffrorna i fetstil anger andelen enheter som erbjuder någon av insatserna i respektive kategori. Cirka 2/3 av enheterna uppger att de gör omfattande utredningar av klienternas missbruksproblem och sociala situation, medan knappt 1/3 utreder psykisk hälsa. Av insatser som direkt inriktas på missbruket/beroendet 2, utgör allmän psykosocial rådgivning den vanligaste insatsen (70 %), tillsammans med alkohol-/drogupplysning (58 %) och återfallsprevention (54 %). Insatser i form av en mer strukturerad psykosocial behandling ges i mindre omfattning (41 %), liksom farmakologisk behandling (41 %) och psykoterapi (23 %). Eftervårdsinsatser av något slag förekommer däremot relativt frekvent (75 %), vanligast i form av uppföljningssamtal efter utskrivning (55 %). Metodanvändning Med behandlingsmetoder avses i denna kartläggning såväl behandlings modeller, dvs. tankeramar som innefattar olika förklaringsmodeller och synsätt på hur missbruksproblem uppkommer och kan/bör avhjälpas, som specifika behandlings tekniker. Enheternas användning av olika metoder har undersökts genom att de presenterats en lista med metoder med en möjlighet för enheterna att tillfoga andra metoder till listan. I svaret har de fått ange om respektive metod utgör ett bärande inslag i verksamheten, tillämpas i viss mån eller inte alls tillämpas. Resultatet visar att enheter inom svensk missbrukarvård, i metodhänseende, till övervägande del bedriver behandling i form av jagstärkande/stödjande terapi och social färdighetsträning. Dessa två metodinriktningar är de vanligast förekommande och utgör bärande inslag i 43 respektive 36 procent av de cirka 560 enheter som har besvarat denna fråga. I en andra grupp av metoder, som är relativt vanliga som bärande inslag, kan man placera Minnesotamodell/tolvstegsbehandling (23 %), socialpedagogisk ansvarsmodell (17 %), motivationshöjande terapi MET 3 (17 %), lösningsfokuserad modell (17 %), kognitiv beteendeterapi (14 %), psykodynamisk insiktsterapi (12 %) och systemteoretisk modell (11 %). Övriga listade, eller av enheterna själva angivna, metoder utgör bärande inslag hos mindre än 10 procent av enheterna. Det kan noteras att en av de metoder som i forskningsöversikter ofta rankas bland de mest framgångsrika Community Reinforcement Approach (CRA) enligt denna kartläggning tillhör en av de minst vanligt förekommande metoderna i svensk missbrukarvård. 195

7 Uppgifter om personer i missbruksbehandling De 607 behandlingsenheter i kartläggningen, som har redovisat klientuppgifter, rapporterade sammanlagt personer som aktuella i behandling för missbruksproblem vid mättillfället den 31 mars Då kartläggningen har en total svarsfrekvens på ca. 75 procent, kan det sanna värdet antas vara i storleksordningen personer. Missbrukarvård är fortfarande till helt dominerande del en verksamhet som bedrivs inom den offentliga sektorn. Huvuddelen av missbrukarna (86 %) fanns i vårdenheter med offentligt ägarskap. Kommunerna hade den högsta andelen (43 %) och landsting/regioner den näst högsta andelen (27 %) av de aktuella klienterna/patienterna. Enheter som drivs gemensamt av kommuner och landsting/regioner står för 11 procent av den totala klientmängden, medan enheter som ägs av privata företag/privatpersoner eller av ideella organisationer/stiftelser står för 8 procent respektive 6 procent. Klienterna inom de institutioner, som bedriver tvångsvård enligt LVM, utgör 2 procent av totalantalet. Aktuella personer i olika vårdformer I kartläggningen har antalet aktuella personer i olika vårdformer efterfrågats särskilt inte endast aktuella klienter/patienter inom respektive enhetstyp. Denna uppläggning av datainsamlingen är nödvändig eftersom många slutenvårdsenheter även ger insatser i öppna vårdformer. Resultatet (se tabell 4) visar att 86 procent av de aktuella klienterna/patienterna den var i intensiv öppenvård 4 eller övrig öppenvård, medan cirka 1 procent befann sig i slutenvård på sjukhus och drygt 10 procent i heldygnsvård på motivationshem, behandlingshem eller familjehem. Drygt 2 procent var i behandlings- eller programverksamhet inom fängelser och häkten. Tabell 4. Antal och andel (procent) av aktuella klienter/patienter i missbruksbehandling Aktuella klienter/patienter Antal Procent Slutenvård på sjukhus avgiftning 221 0,9 Slutenvård på sjukhus rehabilitering 29 0,1 Institutionsvård (heldygnsvård) avgiftning 128 0,5 Institutionsvård (heldygnsvård) rehabilitering ,2 Intensiv öppenvård ,5 Övrig öppenvård ,6 Programverksamhet i häkte/anstalt 542 2,2 Totalt Det kan noteras att det i det närmaste var lika många personer i vårdformen intensiv öppenvård (2 081) som i rehabiliteringsinriktad institutionsvård (2 405). Intensiv öppenvård bedrivs i form av dagvård eller tidsavgränsade och strukturerade behandlingsprogram. I viss mån är den avsedd att utgöra alternativ till heldygnsvård på behandlingshem. Kvinnornas andel av de aktuella klienterna/ patienterna är knappt en tredjedel (29 procent). Sett till olika vårdformer, är deras andel högst i vårdformen slutenvård på sjukhus (33 procent) och lägst i vårdformen institutionsvård (20 procent). Behandlingsenheterna ombads att göra en uppskattning av hur stora andelar av de aktuella klienterna/patienterna som fick behandling för tre typer av missbruk: a) endast alkohol, b) endast narkotika (inklusive läkemedel) eller c) både alkohol och narkotika (inklusive läkemedel). Närmare hälften (48 procent) av samtliga aktuella fick behandling för endast alkoholmissbruk, 19 procent för endast narkotikamissbruk och 33 procent för både alkohol- och narkotikamissbruk. Kartläggningen har även syftat till att samla in uppgifter om i vilken omfattning och i vil- 196

8 ka slags enheter som några särskilt utsatta grupper, och grupper med specifika behov, får behandling för sina missbruksproblem. I ett par fall handlar det om relativt små grupper, som HIV-positiva missbrukare och gravida kvinnor med missbruksproblem, vilka innehåller 183 respektive 119 personer. Några andra av de särskilda målgrupperna är betydligt större, som injektionsmissbrukare (3 437 personer), missbrukare med allvarlig psykisk störning (3 299 personer) och hemlösa missbrukare (2 491 personer). Kartläggningen visar också att av de aktuella klienterna/patienterna i missbruksbehandling har vårdnaden om minderåriga barn. IKB ett instrument för löpande uppföljning Kartläggningen upprepades, med mätdag den 31 mars år Samtidigt genomfördes en fördjupningsstudie, med en ansats att jämföra insatsutbud och behandlingsinnehåll, inom två kategorier av behandlingsenheter: behandlingshem och enheter som bedriver intensiv öppenvård. Vi planerar även att på sikt göra rådata från IKB-kartläggningarna tillgängliga för forskningsändamål. NOTER 1. Den rapport som publicerats om kartläggningen (Insatser och klienter i behandlingsenheter inom missbrukarvården den 31 mars 1999, Socialstyrelsen 2000) presenterar mer ingående hur resultaten, dvs. uppgifterna om enheternas inriktning, insatsutbud och metoder samt om den aktuella klient-/patientgruppen, är fördelade, dels på grupper av enheter av olika typ och dels på grupper av enheter med olika ägarskapsform. Redovisningen bygger på den kategorisering som gäller ägarskapsform och enhetstyp som enheterna själva har gjort utifrån de givna svarsalternativen. 2. Att andelen här inte uppgår till förväntade 100 procent, beror på svarsbortfall från vissa enheter, som trots detta har klassats som behandlingsenheter i enlighet med den definition som använts i kartläggningen. 3. I frågan åsyftades en specifik metod Motivation Enhancement Therapy (MET). Det förefaller inte troligt att det är denna specifika metod som alla svarande har avsett när de kryssat för detta alternativ, utan många har nog menat motivationshöjande insatser i allmänhet. 4. Intensiv öppenvård är definierad som insatser som ges till en klient/patient och som pågår under 2 timmar eller mer per dag under 3 dagar eller mer per vecka. 197

Insatser och klienter i behandlingsenheter. inom missbrukarvården den 1 april 2003 IKB 2003

Insatser och klienter i behandlingsenheter. inom missbrukarvården den 1 april 2003 IKB 2003 Insatser och klienter i behandlingsenheter inom missbrukarvården den april 00 IKB 00 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller

Läs mer

2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN

2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN 2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN 2006 1 Rapport, år och nr: 2006:4 Rapportnamn: Sammanställning av kommunala behandlingsverksamheter för mossbrukare

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

SIKTA Process missbruk cannabis

SIKTA Process missbruk cannabis SIKTA Process missbruk cannabis Kriminalvården: Frivårdsinspektör Fredrik Eliasson Lunds socialförvaltning: Socialsekreterare Tale Wide Svensson Statens institutionsstyrelse: Utredningssekreterare Maria

Läs mer

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning. Bas MAPS-in MAPS-in Namn Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod 7 5 2 9 4 3 2 1 Enhetskod 0 Intervjuarkod INSTRUKTIONER Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan

Läs mer

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1

Läs mer

Missbruks- och beroendevården

Missbruks- och beroendevården Missbruks- och beroendevården Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Antalet slutenvårdade personer med missbruks- och beroendeproblematik tycks öka, oavsett vilken typ av missbruk som har orsakat

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

bilaga 1 Sammanställning av verksamheter och m.m. Tillståndshavare/ huvudman KOMMUN Hemmets namn Tillstånd enl 69 SoL

bilaga 1 Sammanställning av verksamheter och m.m. Tillståndshavare/ huvudman KOMMUN Hemmets namn Tillstånd enl 69 SoL Sammanställning av verksamheter 1999-12-31 och 2000-08-31 m.m. KOMMUN Hemmets namn Tillståndshavare/ huvudman Målgrupp KALMAR Södertull Kalmar kn Alkohol- och blandmissbrukare i åldern 20 65 år NYBRO Ebba

Läs mer

Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm

Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm HSN 2010-02-16 P 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Ewa Korek Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm (BCS) Ärendet

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

(4) Jf!LSocialstyrelsen

(4) Jf!LSocialstyrelsen (4) Jf!LSocialstyrelsen T/Regionalatillsynsenhetensydöst/Sekl MichaelaHechtGunnarsson michaela.hecht-gunnarsson@,)socialstyrelsen.se ANSÖKAN 2013-05-17 Dnr 9.1-30370/2012 1(7) Förvaltningsrätten i Stockholm

Läs mer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Statistikrapport Klippangården av Johan Holmdahl

Statistikrapport Klippangården av Johan Holmdahl Statistikrapport Klippangården av Johan Holmdahl Innehållsförteckning. Personalens perspektiv... 3. Beskrivning av personalen... 4. Om målsättning... 5.3 Om stödet... 5.3. Om kontaktmannaskapet... 6.4

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård/Forum för gemensam kunskap och utveckling Handläggare: Marianne Rudholm/Kerstin Damström Thakker TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-29 LS 0604-0808 1 (6) Yttrande

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Vårdinsatser för vuxna missbrukare och övriga vuxna 1999 Statistikår 1999

Vårdinsatser för vuxna missbrukare och övriga vuxna 1999 Statistikår 1999 Vårdinsatser för vuxna missbrukare och övriga vuxna 1999 Statistikår 1999 SO0202 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Individ- och familjeomsorg A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Nya riktlinjer för behandling vid psykisk sjukdom och missbruk- hur kan vi hjälpa och bemöta på bästa sätt

Nya riktlinjer för behandling vid psykisk sjukdom och missbruk- hur kan vi hjälpa och bemöta på bästa sätt Nya riktlinjer för behandling vid psykisk sjukdom och missbruk- hur kan vi hjälpa och bemöta på bästa sätt Stefan Borg Docent och specialist i psykiatri Beroendeläkare 2016-09-27 Maria Ungdom Hemlösa i

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns

Läs mer

familjehemskonsulenten lotsen notavillan ronnja

familjehemskonsulenten lotsen notavillan ronnja familjehemskonsulenten lotsen notavillan ronnja Vårdförbundet Blekinge Vf B ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

ASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT

ASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT : Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT Datum för uttaget 14-4-25 Det finns 9 registrerade åtgärder för 417 klienter, 32 procent är kvinnor

Läs mer

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen

Läs mer

Missbruks- och beroendevården

Missbruks- och beroendevården Missbruks- och beroendevården Sammanfattande iakttagelser De alkoholrelaterade skadorna fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor, och allt fler äldre personer med alkoholproblem vårdas i hälso- och sjukvården.

Läs mer

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Kartläggning av behov ska underlätta planering PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-10 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09 Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson -3-9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från kartläggningen av hemlöshet i Helsingborgs

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2011-10-12 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: asa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM BÄTTRE INSATSER VID

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

MAPS-enhet. Bas MAPS-enhet. M1a Enhet. Landskod Sverige. M1b Om underavdelning, ange namn: Namn, enhet. M2 Huvudsaklig vårdform.

MAPS-enhet. Bas MAPS-enhet. M1a Enhet. Landskod Sverige. M1b Om underavdelning, ange namn: Namn, enhet. M2 Huvudsaklig vårdform. MAPS-enhet Landskod Sverige Namn, enhet Enhetskod Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Intervjupersoner Funktion på enheten Intervjuarkod 7 5 2 M1a Enhet 1=Separat enhet 2=Underavdelning inom enhet M1b Om underavdelning,

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende

Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

SAMMANFATTNING av ansökan om utvecklingsbidrag till behandlingsinsatser.

SAMMANFATTNING av ansökan om utvecklingsbidrag till behandlingsinsatser. OBS! Blanketterna måste sivas ut. De går inte att fylla i på datorn eller skickas elektroniskt. SAMMANFATTNING av ansökan om utvecklingsbidrag till behandlingsinsatser. Ansökan insändes till Länsstyrelsen

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Patientinformation Socialtjänsten Patientinformation till dig som söker till LARO-programmet LARO betyder läkemedelsassisterad rehabilitering

Läs mer

Årsuppföljning av patientärende

Årsuppföljning av patientärende Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär B Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret består

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde 1 Omsorgsnämnden 2008-04-23 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47

Läs mer

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer och vårdpersonal på enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Personal i kommunernas verksamheter som möter personer som är föremål

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer