Riktlinjer för dimensionering av bärande huvudsystem i bergtunnlar med avseende på bärförmåga och beständighet. Upprättad av Granskad av Godkänd av

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för dimensionering av bärande huvudsystem i bergtunnlar med avseende på bärförmåga och beständighet. Upprättad av Granskad av Godkänd av"

Transkript

1 PM T Citybanan i Stockholm Riktlinjer för dimensionering av bärande huvudsystem i bergtunnlar med avseende på bärförmåga och beständighet Upprättad av Granskad av Godkänd av Lars Rosengren Roberth Colliander, WSP Sverige Roberth Colliander, WSP Sverige Rosengren Bergkonsult AB/WSP, Sverige Yanting Chang WSP, Sverige Lars Hässler, Golder-ELU Peder Thorsager, Ramböll Carl-Olof Söder, Sweco Lars Hässler, Golder-ELU Peder Thorsager, Ramböll Carl-Olof Söder, Sweco PM_T doc

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och mål Krav enligt BV Tunnel Bärförmåga - Dimensioneringsprocess och dimensioneringsstrategier Geometriska förutsättningar Ingenjörsgeologisk prognos Uppskattning av bergmassans mekaniska egenskaper Materialförutsättningar och egenskaper för förstärkningselement Intialspänningar och andra relevanta laster Verifiering av bärförmåga genom beräkningar och empiriska metoder i projekteringsskedet Verifiering av bärförmåga genom observation, provning, bergmekanisk mätning och kompletterande beräkningar under byggskedet Bärförmåga med avseende på brand och explosion dimensioneringsstrategi Beständighet dimensioneringstrategi Referenser...58 Bilagor Bilaga 1: Stokastisk metod för dimensionering av nedfallande block PM_T doc 2 (60)

3 1 Inledning Inom projekt Citybanan i Stockholm har det bildats en Berggrupp bestående av representanter från uppdragen U8, U9, U10 och U12 samt representanter från beställaren (Banverket). Berggruppens uppgift är bl.a. att ta fram gemensamma riktlinjer för projekteringen av t.ex. bergförstärkning, tätning, vatten- och frostisolering. Föreliggande dokument redovisar riktlinjer för dimensionering av det bärande huvudsystemet i Citybanans bergtunnlar, inkluderande spårtunnlar, stationstunnlar, servicetunnlar och sidoutrymmen med avseende på bärförmåga och beständighet. Dokumentet ska betraktas som ett levande dokument som kompletteras allteftersom information från förundersökningar och nödvändiga utredningar blir tillgängliga. 2 Syfte och mål Dimensionering av bärande huvudsystem i bergtunnlar är förknippat med osäkerheter. Sådana osäkerheter måste kunna hanteras i dimensioneringsprocessen vid såväl verifiering genom beräkning under projekteringsskedet som vid verifiering genom observation och provning under byggskedet. Syfte med dokumentet är att: beskriva de grundläggande kraven för dimensioneringen redogöra för dimensioneringsprocessen och ingående delprocesser under projekterings- och byggskedet fram till dess tunneln är färdigbyggd redovisa hur nödvändig indata tas fram redovisa dimensioneringsmetodik och dimensioneringsmetoder redogöra för hur hänsyn tas till geologiska, bergmekaniska och hydrogeologiska aspekter i dimensioneringen. Målet med dokumentet är att: erhålla en så stringent, enhetlig och spårbar dimensionering som möjligt dimensioneringen ska uppfylla kraven i BV Tunnel (Banverket, 2002) en acceptabel slutprodukt ska erhållas med avseende på teknisk standard, säkerhet, drift- och underhåll, samt ekonomi. PM_T doc 3 (60)

4 Det ska dock nämnas att föreliggande dokument inte ska ses som en begränsning utan som ett hjälpmedel vid dimensioneringsarbetet. Dokumentet gör inga anspråk på att vara heltäckande för alla dimensioneringssituationer. Det är därför av yttersta vikt att den enskilde bergkontruktören utnyttjar hela sin kreativitet och kompetens, även om detta ligger utanför det som skrivits i detta dokument. 3 Krav enligt BV Tunnel 3.1 Allmänt I nedanstående avsnitt ( ) beskrivs de väsentligaste grundläggande kraven i BV Tunnel (Banverket, 2002), med avseende på det bärande huvudsystemets bärförmåga och beständighet. Text som hämtats direkt från BV Tunnel (d.v.s. citerad text) har i nedanstående avsnitt skrivits indragen och med kursiv stil. rådstext i BV Tunnel har inte återgivits, utom i udantagsfall. BV Tunnels hänvisningar till Boverkets konstruktionsregler, BKR, avser BKR 1999 (Boverket, 1998). Det bör dock påpekas att BKR har uppdaterats till BKR 04 (Boverket, 2004). 3.2 Bärförmåga I BV Tunnel, avsnitt 3.1.1, anges att: Bärförmågan skall verifieras enligt BKR med undantag av punkt 2:321 samt kapitel 3. Dimensioneringsprinciper, beräkningsmodeller och antagna förutsättningar skall redovisas och motiveras. Dimensioneringen skall utgå från att såväl statiska system som laster varierar under byggskede, driftskede samt vid olyckslastfall. Det första stycket ovan innebär i princip att dimensioneringen ska utföras med hjälp av partialkoefficientmetoden. I BV Tunnel, avsnitt , anges att: Vid dimensionering skall hänsyn tas till förväntade deformationer, så att erforderlig grad av samverkan med omgivande jord och berg säkerställs. Bärande huvudsystem för trafikutrymme skall utföras i säkerhetsklass 3 respektive geoteknisk klass GK2 eller GK3 enligt BKR, avsnitt 2:11 respektive 4:21. Bärande huvudsystem för sidoutrymme skall utföras i säkerhetsklass enligt BKR. PM_T doc 4 (60)

5 För Citybanan har en särskild definition tagits fram för när geoteknisk klass 3 (GK3) ska gälla, se T Citybanan i Stockholm, Tomteboda t.o.m. station City, KM Inventering av GK3-fall. För Citybanan föreslås att säkerhetsklass 3 tillämpas oavsett utrymme. I BV Tunnel, avsnitt , anges att: Bergmassan skall, tillsammans med bergförstärkning, betraktas som bärande huvudsystem och dimensioneras som en sammanhållen enhet. Bergyta skall alltid säkras mot blocknedfall. Vid bergytor i tak skall hela ytan vara säkrad. Bärförmåga för bergtunnel skall verifieras. Verifiering av bergförstärkning skall ske med hänsyn till: bergmassa insituspänningar mekaniska egenskaper möjliga brottformer geometri tunnelns form och storlek andra byggnader och anläggningar bergtäckning laster enligt avsnitt 3.2 byggmetod och byggförlopp skador på omgivande berg olika belastningssekvenser samverkan mellan berg och bergförstärkning krav på täthet övriga relevanta faktorer. Vid användning av numeriska metoder skall även beräkningsresultat med linjärelalstisk materialmodell redovisas. Dimensionering ska ske med hänsyn till krav på livslängd och behov av underhåll. När det gäller dimensionering med hänsyn till explosionslaster finns det i BV Tunnel inget generellt krav på dimensionering av det bärande huvudsystemet i bergtunnlar. I BV Tunnel, avsnitt anges dock att: I riskanalyser för tunneln skall explosionsriskerna särskilt studeras och lastförutsättningarna eventuellt justeras om: farligt gods i klasserna 1 och 2 skall transporteras i tunneln personriskerna är speciellt stora, t.ex. vid tunnel som ansluter till annat byggnadsverk där människor stadigvarande vistas PM_T doc 5 (60)

6 konsekvenserna av en lokal skada är speciellt stora, t.ex. tunnel under vatten eller där liten bergtäckning föreligger. Ovanstående krav innebär att bergtunnlar ska dimensioneras med avseende på explosionslaster då speciella förutsättningar råder. När det gäller dimensionering med avseende på brand anger BV Tunnel i avsnitt att: Anläggningsdel, bestående av bärande huvudsystem och inredning, som gränsar mot trafikerat utrymme skall dimensioneras och/eller skyddas mot brandpåverkan enligt avsnitt så att: det inte kollapsar det inte, på grund av nedfall, utgör hinder eller fara vid utrymning under den tid som erfordras för utrymning för passagerare och personal räddningsmanskapets säkerhet beaktas med avseende på nedfall. Anläggningsdelar för vilka ovanstående krav är uppfyllda skall, utöver dessa, även dimensioneras och/eller skyddas mot brandpåverkan enligt i det fall de totala kostnaderna för åtgärderna, inklusive reparationer och underhåll, kan visas vara lägre än de totala kostnaderna utan åtgärder. Det sista stycket i kravtexten ovan innebär att även tunnelsträckor som uppfyller kraven enligt strecksatserna skall dimensioneras/skyddas för att undvika/begränsa skador på det bärande huvudsystemet om det kan visas att detta är billigare än att åtgärda skadorna som uppkommer i händelse av brand. Det bör också noteras att begreppen kollaps, hinder och fara i kravtexten ovan inte finns tydligt definierade i BV Tunnel. Definitioner av dessa begrepp bör därför begäras från Banverket/HK. För Citybanan rekommenderad dimensioneringsstrategi med avseende på brand och explosion redovisas i kapitel Beständighet Det bärande huvudsystemet ska enligt BV Tunnel, avsnitt uppfylla teknisk livslängdsklass (TLK) 120. Krav på indelning av det bärande huvudsystemet i olika exponerings- och korrosivitetsklasser anges i BV Tunnel, avsnitt : Till marin miljö hänförs anläggningsdel i jord eller berg belägen: under fri vattenyta med salt eller bräckt vatten under fri vattenyta med sött vatten och jord- eller bergtäckningen är mindre än 5 m PM_T doc 6 (60)

7 under fri vattenyta med sött vatten och berget innehåller starkt vattenförande zoner i område med aggressivt grund- eller ytvatten. Till banmiljö skall hänföras i trafikutrymme belägen anläggningsdel. Till banmiljö skall även räknas delar belägna under bankroppen samt anläggningsdelar eller delar av anläggningsdelar som är belägna utanför tunnelmynning, t.ex. portaler ochförskärning i berg till tunnel, om dessa inte är att hänföra till vägmiljö enligt BV Bro, avsnitt BV För stödmurar och tråg utanför tunnelmynning gäller miljöer enligt BV Bro, avsnitt BV Banmiljö skall ej tillämpas i uppvärmt och ventilerat sidoutrymme eller i övrigt sidoutrymme eller utrymningsväg. Anläggningsdelar i sidoutrymme som kan komma att exponeras för dag- och/eller spolvatten, t.ex. pumputrymme, skall hänföras till vägmiljö. Gränsen mellan de olika miljö- och korrosivitetsklasserna skall väljas enligt följande: vid utförande av betong- eller sprutbetongkonstruktion utan särskilt tätningsskikt mot jord, berg eller vatten skall betongen/sprutbetbetongen anses vara belägen i den exponeringsklass som har den största aggressiviteten av miljöerna på insidan respektive utsidan av konstruktionen vid utförande med särskilt tätningsskikt skall detta förutsättas utgöra avgränsningen mellan utrymmen i tunneln och omgivande jord, berg och vatten vid berg som inte är täckt av någon förstärkning skall avgränsningen mellan utrymmet i tunneln och omgivande berg anses ligga 50 mm in i berget. För stål och betongkonstruktioner, inklusive bergbultar och sprutbetong, väljs exponerings- och korrosivitetsklasser enligt Tabell i BV Tunnel. I BV Tunnel avsnitt , Tabellerna 3.3-1, och 3.3-3, anges godtagna system för rostskydd av bergbultar. Rekommenderad dimensioneringsstrategi med avseende på beständighet redovisas i kapitel Inspektionsmöjlighet I BV Tunnel avsnitt anges att: Bärande huvudsystem och inredning skall normalt kunna inspekteras på handnära avstånd. PM_T doc 7 (60)

8 I rådstext anger BV Tunnel att: För att möjliggöra inspektion bör minst 0,5 m fritt utrymme finnas. Vidare kräver BV Tunnel att: Om det bärande huvudsystemet utgörs av berg och 0,5 m fritt utrymme inte uppnås eller handnära inspektion av annat skäl inte är möjlig skall konstruktionen utformas så att fjärrinspektion kan utföras. De vid detta utförande ökade drift- och underhållskostnaderna skall utredas och värderas. I rådstext anges att: Inspektion av mot bergyta motgjuten inklädnad eller tätt anslutande insprutad drän får anses ge tillräcklig information om tillståndet hos bakomliggande bärande huvudsystem. Vidare anges även att: Bergbult bakom prefabricerade betongelement eller motgjuten betonginklädnad med särskilt tätningsskikt i form av t.ex. membran skall ej anses vara åtkomlig för inspektion och/eller underhåll. Infästningsanordningars funktion skall kunna kontrolleras. För Citybanan föreslås följande synsätt för insprutade bergbultar: En insprutad bergbult är ej direkt åtkomlig för inspektion. En minskad bärförmåga i en bult ger sig dock normalt tillkänna genom en ökad sprickbildning i sprutbetongen i bultens närhet vid inspektion. Kompletterande bultning i samband med andra underhållsarbeten kan normalt utföras. I detta sammanhang kan därför insprutade bergbultar normalt anses vara åtkomliga för inspektion och underhåll. 4 Bärförmåga - Dimensioneringsprocess och dimensioneringsstrategier Projektering och byggande av anläggningar i berg handlar huvudsakligen om att: (1) uppfylla säkerhetskrav som förskrivs i svenska normer och föreskrifter, (2) ta hänsyn till naturliga osäkerheter p.g.a. geologiska förutsättningar och (3) uppfylla krav på acceptabel omgivningspåverkan. Att kunna hantera dessa aspekter utgör nyckelframgångsfaktorer när det gäller så väl projekteringsarbetet som utförandet i byggskedet. Ett typiskt exempel är att man inte i förväg, med säkerhet, kan bestämma lasterna från berget på ett bergförstärkningselement. Detta beror dels på att bergets egenskaper aldrig kan bestämmas med tillräcklig noggrannhet, dels på PM_T doc 8 (60)

9 att berget både kan utgöra en last och bidra till det bärande huvudsystemets bärförmåga. Detta gör att dimensioneringen av bergkonstruktioner skiljer sig från dimensionering av t.ex. vanliga betongkonstruktioner. Dimensionering av en berganläggning kan därför inte endast baseras på beräkningar i projekteringsskedet. Eftersom alla förutsättningar för dimensioneringen aldrig är helt kända under projekteringsskedet måste dimensioneringsprocessen, förutom projekteringsskedet, även omfatta byggskedet för att verifieringskedjan ska bli fullständig. Detta innebär att dimensioneringsprocessen, grovt sett, kan indelas i två skeden: (1) projekteringsskede där en förstärkningsprognos upprättas genom verifiering av bärförmåga med hjälp av beräkningar och utnyttjande av empiriska metoder och (2) byggskede där val av slutlig förstärkning görs genom verifiering av bärförmåga med hjälp av kartering, provning, observationer och bergmekanisk mätning samt eventuellt uppdatering av beräkningar, se Figur 4-1. Skede 1: Projekteringsskede Krav enligt Ingenjörsgeologisk BV Tunnel prognos Närliggande byggnadsverk Övriga förutsättningar Verifiering av bärförmåga genom beräkningar och empiriska metoder Förstärkningsprognos i form av typförstärkningar och speciella förstärkningar Skede 2: Byggskede Verifiering genom bergkartering och provning (Kontroll av förutsättningar) Val och anpassning av bergförstärkning Verifiering genom observationer och mätningar Godkänd slutlig förstärkning Figur 4-1 Dimensioneringsprocessen under projekterings- respektive byggskedet. PM_T doc 9 (60)

10 Baserat på forskningsresultat och tidigare erfarenheter har olika metoder utvecklats för att kunna hantera de naturliga osäkerheterna i samband med dimensionering av bergförstärkningar. Dessa metoder kan huvudsakligen indelas i tre kategorier: empiriska metoder baserat på t ex klassificering av bergmassan beräkningsmetoder, t.ex. numeriska modellering, analytiska beräkningar eller statistiska analyser observationsmetoder, t.ex. Active Design. Empiriska metoder och beräkningar tillämpas huvudsakligen i projekteringsskedet, medan observationsmetoder används i byggskedet. För projekt Citybanan rekommenderas en dimensioneringsfilosofi som är baserad på att en kombination av dessa metoder utgör grunden för dimensioneringen. Figur 4-2 redovisar helheten för denna dimensioneringsfilosofi. Empirical and classification methods Geology and ground characterization Numerical Analyses and other calculations Rock engineering and design Observational methods Figur 4-2 Helhetssyn om hantering av naturliga osäkerheter i byggandet av berganläggningar genom användning av olika designmetoder (Stille m. fl., 2003) PM_T doc 10 (60)

11 Projekteringsskedet omfattar fastställande av samtliga förutsättningar för dimensioneringen samt av utförande av dimensioneringen resulterande i en förstärkningsprognos. Projekteringsskedet omfattar följande aktiviteter: identifiering av geometriska förutsättningar, t.ex. tunnelgeometri och bergtäckning identifiering av påverkande faktorer, t.ex. närliggande anläggningar och ovanförliggande fastigheter. upprättande av ingenjörsgeologisk prognos uppskattning av bergmassans mekaniska egenskaper fastställande av materialegenskaper hos förstärkningselement uppskattning av initialspänningar identifiering och uppskattning av relevanta laster verifiering av bärförmåga genom beräkningar och empiriska metoder upprättande av förstärkningsprognos. Aktiviteterna i projekteringsskedet beskrivs i kapitlen För dimensionering av det bärande huvudsystemet i projekteringsskedet delas förstärkningsinsatserna dimensioneringsmässigt in i två huvudkategorier: (1) typförstärkningar och (2) speciella förstärkningar. Typförstärkningarna tas fram i form av förstärkningsklasser för olika kombinationer av parametrarna spännvidd, B, bergtäckning, BT och bergkvalitet, RMR Bas (se avsnitt 6), men inom förutbestämda giltighetsintervall för respektive parameter. Typförstärkningar tillämpas för enkelspårs- och dubbelspårstunnlar samt servicetunnel. Typförstärkning för sidoutrymmen, t.ex. uppgångar och driftutrymmen kan bedömas utifrån typförstärkningarna för enkelspårs- och dubbelspårstunnlarna under förutsättning att utrymmenas geometri och bergkvalitet ligger inom typförstärkningens gränser. Typförstärkningar begränsas till att gälla då bergtäckningen, BT, är större än halva spännvidden, B, för aktuell tunnel. Speciella förstärkningar tillämpas då förhållandena inte faller inom de förutsättningar som definieras för typförstärkningar och dimensioneras från fall till fall. Detta innebär att speciella förstärkningar tas fram då något av följande inträffar: bergtäckningen BT<1/2B spännvidden, B>15 m komplicerad geometri och då tredimensionella förhållanden råder, t.ex. vid korsningar mellan tunnlar och vid tunnelpåslag. Ovan angivna gränser för när speciella förstärkningar ska tas fram ska ses som riktlinjer vilka kan komma att behöva justeras under projekteringens gång. PM_T doc 11 (60)

12 Aktiviteterna under byggskedet måste planeras redan under projekteringsskedet, vilket innebär att krav måste ställas på de ingående aktiviteterna genom upprättade av specifikationer och program avseende kartering, inspektioner, utförande, provning och bergmekaniska mätinsatser samt eventuella kompletterande beräkningar. Detta innebär i sin tur att t.ex. kritiska tunnelavsnitt måste identifieras och specificeras med avseende på: (1) drivningsmetodik, (2) tullstationer vilka inte får passeras innan ansvarig bergkonstruktör ger klartecken och (3) kontrollinsatser i form av provningar och mätningar. Dessa krav bör anges på ritningar. Byggskedet beskrivs i kapitel 11. Samtliga förstärkningsinsatser förutsätts i projekt Citybanan huvudsakligen kunna ske med konventionella förstärkningselement, d.v.s. bergbultar, sprutbetong och betonginklädnad. Last på sprutbetong förutsätts dels tas upp av dess vidhäftning mot berget, dels av sprutbetongens böjmotstånd (d.v.s. momentupptagande förmåga) då vidhäftning inte kan tillgodoräknas. Under vissa förutsättningar kan sprutbetong även förutsättas ta upp last genom valvverkan. Som framgår av avsnitt 3.2 åberopar BV Tunnel (Banverket, 2002) BKR (Boverket, 1999) när det gäller krav på verifiering av bärförmåga. Detta innebär i princip att dimensioneringen i ett projekteringsskede, ska ske med hjälp av partialkoefficientmetoden. Denna metod eftersträvar säkra konstruktioner genom att t.ex. reducera de bärande materialens hållfasthetsegenskaper och öka aktuella laster proportionellt mot specificerade koefficienter. Koefficienternas värde speglar stokastiska aspekter (osäkerheter) i materialens och lasternas karakteristik, samt osäkerheten i använda beräkningsmodeller. Metoden tar även hänsyn till ändamålet med konstruktionen (genom partialkoefficienten för säkerhetsklass). Medan den designfilosofi som representeras av partialkoefficientmetoden är väl etablerad och förnuftig för design av konventionella konstruktioner ovan mark (hus, broar, etc) pågår en debatt huruvida den är rimlig att tillämpa för bergtunnlar. Oftast utgör berget en del av det bärande huvudsystemet, samtidigt som det utgör en last. Helt klart är dock att det inte är enkelt eller kanske ens lämpligt att skilja på vilken del av berget som tillhör det bärande systemet och vilken del som utgör last vid dimensioneringssituationer där hänsyn till samverkan mellan berg och förstärkning måste tas. Numeriska modeller, vilka idag används rutinmässigt vid design av bergtunnlar, tar integrerad hänsyn till denna aspekt hos bergmassan. Partialkoefficientmetoden utgör därmed en komplikation, särskilt vid användning i samband med numeriska analyser eftersom olika koefficienter ska appliceras beroende på denna skillnad. Tanken med partialkoefficientmetoden är att ta hänsyn till stokastisk variation i materials, lasters och modellers karakteristik. Osäkerheterna i bergmassans egenskaper kan dock både vara större eller mindre än de som speglas av de i regelverket (BKR) angivna partialkoefficienterna. Vidare är laster i bergmassan såsom initiala spänningar svåra att bestämma med precision och kan därför vara mera osäkra än laster som verkar på konventionella konstruktioner ovan jord. Följaktligen kan det ifrågasättas om partialkoefficientmetoden vid tillämpning enligt BV Tunnel tar adekvat hänsyn till osäkerheterna i de mekaniska egenskaperna och i de laster som verkar i bergmassan då den används vid design av samverkanskonstruktioner i bergtunnlar. PM_T doc 12 (60)

13 Målet med vilken designfilosofi som helst bör vara att ge funktionella konstruktioner som är ekonomiska att bygga och har en acceptabel säkerhetsnivå. I detta sammanhang är det osäkert hur partialkoefficientmetoden står sig vid tillämpning på konstruktioner i berg. Banverket har identifierat denna osäkerhet och initierade 2003 en studie för att ge ett perspektiv på denna fråga. Studien baserades på numeriska analyser och är avrapporterad i sin helhet i Brandshaug (2004) och i en artikel som presenterats på bergmekanikdagen (Brandshaug, m.fl., 2004). Mot bakgrund av ovanstående resonemang rekommenderas därför för projekt Citybanan att partialkoefficientmetoden endast tillämpas i samband med dimensioneringsmetoder där det möjligt att skilja på bärförmåga och last (t.ex. vid dimensionering för upphängning av löskärna), och då endast för att beräkna den dimensionerande bärförmågan på tillverkade material så som bergbultar och sprutbetong, etc. För att belysa inverkan av osäkerheterna i bergmassans egenskaper rekommenderas generellt att dimensioneringen baseras på känslighetsanalyser och/eller statistiska analyser. Ovan nämnda rekommendation innebär att avsteg från kraven i nuvarande utgåva av BV Tunnel kommer att göras. Därför kan det komma att krävas att en avstegsansökan upprättas och inlämnas till Banverkets huvudkontor, såvida den nya utgåvan av BV Tunnel inte öppnar upp för alternativa dimensioneringsmetoder. 5 Geometriska förutsättningar 5.1 Allmänt Vid dimensionering av bergförstärkning ska hänsyn tas till tunnlarnas geometriska dimensioner, d.v.s. bergförstärkningens utformning ska anpassas till tunnlarnas geometriska dimensioner. För Citybanan ska bergförstärkningar dimensioneras för följande tunneltyper: enkelspårstunnlar (spännvidd, B min =8,5 m ; B max =8,6 m, inklusive kurvtillägg) dubbelspårstunnlar (spännvidd, B min =13,0 m ; B max =13,2 m, inklusive kurvtillägg) övergångar mellan enkelspårs- och dubbelspårstunnlar stationstunnlar (Odenplan: spännvidd B=24,7 m ; City: spännvidd B=26,0 m) växelområden (spännvidd, B max 30 m) servicetunnel (spännvidd, B=5,6 m) driftutrymmen (spännvidd, B=varierande) uppgångar och mezzaninplan (spännvidd, B max 25 m). PM_T doc 13 (60)

14 Ovanstående teoretiska dimensioner inkluderar ett utrymme på 0,5 m i tak och väggar för bergförstärkningar och dräner, utom för servicetunnel där motsvarande utrymme förutsätts vara 0,3 m. Utredningar pågår angående val av tekniska lösningar avseende korrosionsskydd för bultar, brandskydd, samt vatten- och frostisolering. Dessa kan komma att påverka ovan angivna utrymmesbehov. Vid dimensionering av förstärkningar skall hänsyn även tas till följande geometriska aspekter: bergtäckning enligt avsnitt 5.2 korsningar mellan Citybanans tunnlar och befintliga tunnlar samt tunnelpåslag enligt avsnitt 5.3 deformationer i närheten av tunnelfronten enligt avsnitt 5.4 parallella tunnlar enligt avsnitt 5.5 schaktningsordning och schaktningssekvens enligt avsnitt Bergtäckning Storleken på bergtäckningen, BT, ovanför tunnlarna kan i viss mån inverka på erforderlig bergförstärkningsinsats. Typförstärkningar tas fram för bergtäckningar, BT, som är större än eller lika med halva spännvidden, B. Bergtäckningar mindre än halva spännvidden betraktas som specialfall. Inventering av tunnelsträckor med bergtäckning mindre än halva spännvidden görs inom respektive projekteringsuppdrag. 5.3 Korsningar och tunnelpåslag Vid korsningar med befintliga tunnlar och vid tunnelpåslag råder tredimensionella förhållanden varför hänsyn till tre-dimensionella effekter av spänningsomlagring och deformationer måste tas. Vid behov utförs tredimensionella numeriska analyser. Korsningar och tunnelpåslag betraktas vid dimensionering av förstärkning som specialfall. Korsningar där tjockleken på bergskivan mellan tunnlarna är större än halva spännvidden för den största tunneln betraktas dock som typfall såvida inte spännvidden för den största tunneln överstiger 15 m. Inventering och inmätning av korsande tunnlar görs inom respektive projekteringsuppdrag. 5.4 Deformationer i närheten av tunnelfronten Deformationerna i ett referensplan vinkelrät en tunnels längdaxel påverkas av avståndet mellan referensplanet och tunnelfronten. Detta innebär att avståndet mellan tunnelfronten och den sektion längs tunneln som förstärkningen installeras även påverkar storleken på uppkomna laster i förstärkningen PM_T doc 14 (60)

15 eftersom en viss del av deformationerna hinner utvecklas innan förstärkningen installeras. Hanafy (1980) redovisar hur deformationerna i ett referensplan utvecklas som funktion av drivningsfrontens avstånd till referensplanet, se Figur 5-1. Enligt Figur 5-1 har t.ex % av de slutliga deformationerna utvecklats redan då tunnelfronten passerat referenssektionen med 1/2-1 tunnelradier. Detta innebär att belastningen på förstärkningen kommer att bli signifikant lägre om hänsyn tas till avståndet mellan sektionen för förstärkningens installation och tunnelfronten än om denna aspekt negligeras, vilket kan innebära att förstärkningen överdimensioneras. Ovanstående gäller självklart inte för lastfall som är oberoende av tunnelfrontens framdrift, t.ex. instabila block. För projekt Citybanan rekommenderas det att hänsyn till avstånd mellan sektion för förstärkningens installation och tunnelfronten tas enligt ovan. För de föreslagna dimensioneringsmetoderna (se avsnitt 10) kan i princip denna hänsyn endast tas vid utförande av förstärkta numeriska modeller. Figur 5-1 Utveckling av deformationer som funktion av drivningsfrontens läge (Efter Hanafy, 1980). PM_T doc 15 (60)

16 5.5 Parallella tunnlar Längs i stort sett hela Citybanan planeras det en separat servicetunnel. Beroende på avståndet mellan servicetunneln och trafiktunnlarna kommer dessa tunnlar i olika grad att påverka varandra med avseende på de bergmekaniska förhållandena runt tunnlarna. Vid dimensionering av bergförstärkning ska hänsyn tas till denna påverkan. Ovanstående gäller bl.a. även vid parallella enkelspårs tunnlar (d.v.s. där spårtunnlar kommer in i eller lämnar stationstunnlar) och i växelområden. 5.6 Schaktningsordning och schaktningssekvens I de fall schaktningsordning och/eller schaktningssekvens bedöms inverka på dimensioneringen av det bärande huvudsystemet ska hänsyn tas till detta. Exempel på när detta kan bli aktuellt är: parallella tunnlar som ligger nära varandra uppdelning av tunneltvärsnittet (pilot/strossar, galleri/pall, etc) korsningar/anslutningar vid nybyggda tunnlar. 6 Ingenjörsgeologisk prognos Ingenjörsgeologisk prognos upprättas längs hela tunnelsträckan. Prognosen baseras på en förundersökningsrapport och ska innehålla uppgifter enligt BV Tunnel, Bilaga 2 (Banverket, 2002). Föreslag till undersökningar, inklusive labtester, redovisas i separata PM för respektive projekteringsuppdrag. PM T Citybanan i Stockholm, Tomteboda t.o.m. station City, KM Karakterisering och klassificering berg föreslås att två parallella system för karaktärisering och klassificering används i projekt Citybanan, nämligen RMR och Q-index. Både karaktäriserings- (RMR Bas och Q Bas ) och klassificeringsvärdena (RMR och Q) bör anges i profiler längs hela tunnelsträckningen som underlag till dimensioneringen av bergförstärkningen. Både karakteriseringsvärden och klassificeringsvärden bör anges som typiskt värde samt som min- och maxvärden för att möjliggöra känslighetsanalyser. Karakteriseringsvärdena används för uppskattning av bergmassans mekaniska egenskaper (se avsnitt 7) Det bör observeras att den ingenjörsgeologiska prognosen i enlighet med BV Tunnel är ett dokument som ska ingå i konstruktionsredovisningen och inte i förfrågningsunderlaget. I förfrågningsunderlaget redovisas bergkvaliteten i form av klassificeringsvärden från endast ett av systemen (Q-index eller RMR). Vilket av systemen som ska användas för redovisning av bergkvaliteten i förfrågningsunderlaget beslutas av Berggruppen tillsammans med Banverket. PM_T doc 16 (60)

17 7 Uppskattning av bergmassans mekaniska egenskaper 7.1 Allmänt För uppskattning av bergmassans mekaniska egenskaper (kohesion, friktionsvinkel, draghållfasthet och elasticitetsmodul) föreslås en metodik baserad på karaktärisering med RMR Bas och GSI, tillsammans med användande av Hoek&Browns brottvillkor samt publicerade samband för uppskattning av bergmassans elasticitetsmodul (Hoek, et al, 2002). Metodiken förutsätter att karaktäriseringen av bergmassan sker i enlighet med rekommendationerna i PM karakterisering och klassificering av berg och att lab-tester utförs enligt PM Förundersökningar berg med vilka nödvändiga indata (bl.a. σ ci och m i ) tas fram med hjälp av enaxiella och triaxiella hållfasthetstester på bergkärnor. Metodiken finns beskriven i detalj i Lindfors, m.fl. (2003) men återges i avsnitten 7.2 och 7.3 något modifierad/anpassad till rekommendationerna för projekt Citybanan. Vid uppskattning av bergmassans mekaniska egenskaper för olika bergkvaliteter eller bergkvalitetsintervall rekommenderas att dessa inte görs endast i form av ett enda värde för respektive parameter, utan som typvärde, samt min- och maxvärde för att spegla spridningen/osäkerheten i egenskaperna. Vid dimensionering av bergförstärkning bör analyserna ta hänsyn till denna spridning/osäkerhet. Detta kan t.ex. utföras med hjälp av känslighetsanalyser med avseende på de viktigaste parametrarna. Det bör påpekas att föreslagen metod för uppskattning av bergmassans egenskaper förutsätter att bergets respons kan approximeras med responsen från ett homogent och isotropt kontinuummaterial som följer Mohr-Coulombs brottvillkor. 7.2 Uppskattning av hållfasthetsparametrar Rekommenderad metodik för uppskattning av hållfasthetsparametrarna kohesion, friktionsvinkel och draghållfasthet sammanfattas i flödesschemat i Figur 7-1. PM_T doc 17 (60)

18 Bestäm RMR Bas enligt PM Karaktärisering och klassificering av berg Bestäm GSI enligt Ekvation (7-5) Bestäm GSI då det inte med hänsyn till bergkvaliteten är praktiskt möjligt att använda RMR Bas GSI Bestäm m i för olika bergarter med hjälp av triaxialtester enligt PM Förundersökningar berg m i Beräkna m b, s och a enligt Ekvation (7-2), (7-3) och (7-4) Bestäm D enligt Figur 7-2 D=0 m b, s och a Bestäm σ ci för olika bergarter med hjälp av: a) enaxiell testning eller b) punktlasttestning enligt PM Förundersökningar berg σ ci Beräkna bergmassans hållfasthet σ cm och σ tm enligt Ekvationerna (7-6) och (7-7) Bestäm största primärspänningen runt tunneln σ primär σ cm σ tm Beräkna σ 3max enligt Ekvation (7-11) σ 3max Beräkna σ 3n enligt Ekvation (7-10) σ 3n Beräkna kohesion och friktionsvinkel enligt Ekvationerna (7-8) och (7-9) c m och φ m Figur 7-1 Flödesschema för uppskattning av bergmassans hållfasthetsparametrar (modifierad från Lindfors, m.fl., 2003). Bergmassans hållfasthet kan enligt Hoek-Browns brottvillkor beskrivas enligt Ekvation (7-1). σ σ (7-1) 3 a 1 = σ3 + σci ( mb + s) σci Den enaxiella tryckhållfastheten för intakt berg, σ ci, kan bestämmas genom enaxiell (eller i samband med triaxiell) laboratorietestning på bergkärnor eller genom punktlasttestning (se t.ex. Brown, 1981). Övriga ingående parametrar i Hoek-Browns brottvillkor bestäms enligt (Hoek et al, 2002) med hjälp av sambanden i Ekvationerna (7-2), (7-3) och (7-4) : m b i GSI D = m e (7-2) PM_T doc 18 (60)

19 GSI100 93D s = e (7-3) 1 1 GSI /15 20/3 a = + (e e ) (7-4) 2 6 där parametern m i tar hänsyn till bergart och kan bestämmas direkt från triaxialtetster på intakta bergprover från kärnborrning enligt Hoek & Brown (1997), parametern m b motsvarar m i men avser bergmassan (istället för intakt berg) och parametrarna s och a tar hänsyn till bergmassans karaktär och sprickighet. Parametrarna s och a bestäms via Ekvationerna (7-3) och (7-4) med hjälp av parametrarna GSI och D. Värdet på GSI bestäms i första hand genom karakterisering med RMR Bas och i andra hand, då det inte är praktiskt möjligt med hänsyn till bergkvaliteten, direkt med GSI (se PM Karaktärisering och klassificering av berg ). Då RMR Bas används beräknas GSI enligt Ekvation (7-5). GSI = RMR Bas 5 (7-5) Parametern D (eng. disturbance factor) beror på graden av störning på bergmassan från sprängning och spänningsomlagring (avlastning). Den varierar från 0 för helt ostörda (opåverkade) förhållanden till 1 för en strakt störd (påverkad) bergmassa. Störningsfaktorn, D, kan bestämmas enligt riktlinjerna angivna i Figur 7-2. För projekt Citybanan rekommenderas att D=0-(0.1) används eftersom hårt kristallint berg normalt kan förutsättas, tunnlarna är ytligt förlagda samt skonsam sprängning kommer att tillämpas. PM_T doc 19 (60)

20 Figur 7-2 Riktlinjer för uppskattning av störningsfaktorn D (Hoek et al, 2002). Enaxiell tryckhållfasthet respektive draghållfasthet för bergmassan enligt Hoek & Browns brottvillkor bestäms av Ekvation (7-6) respektive (7-7). cm ci a σ = σ s (7-6) sσ ci σ tm = (7-7) mb Beräkning av ekvivalenta hållfasthetsparametrar (kohesion, friktionsvinkel och draghållfasthet) enligt Mohr-Coulombs brottvillkor görs genom linjär anpassning av brottenvelopen till Hoek-Browns brottvillkor bestämd enligt PM_T doc 20 (60)

21 ovan. Värdena på hållfasthetsparametrarna kohesion, c m, och friktionsvinkel, φ m, bestäms genom linjär anpassning över ett specifikt spänningsintervall, σ tm < σ 3 < σ 3max, och enligt följande ekvationer (Hoek et al, 2002): φ m a1 1 6am b (s + mbσ3n ) = sin a1 (7-8) 2(1 + a)(2 + a) + 6amb (s + mbσ3n ) c m σci = (1 + a)(2 + a) [(1 + 2a)s + (1 a)m σ ] 1 + a1 ( 6am (s + m σ ) )/((1 + a)(2 + a)) b b b 3n (s + m σ 3n b a1 3n ) (7-9) σ 3max σ 3n = (7-10) σci Värdet på σ 3max motsvarar det största värdet för den minsta huvudspänningen, σ 3, för aktuellt stabilitetsproblem. Lägg märke till att σ 3max avser inducerade spänningar och inte initialspänningar. Detta värde varierar beroende på tillämpning, bergmassa, primära (initiala) spänningar, etc, och bör bestämmas för varje enskilt fall. T.ex. kan det uppskattas genom att en linjärelastisk spänningsanalys utförs för aktuell problemgeoemetri. Den beräknade storleken på minsta huvudspänningen runt tänkt undermarksobjekt ger en indikation på vilket spänningsintervall som kan förväntas, och kan således nyttjas som regressionsintervall enligt ovan. Alternativt kan σ 3max för djupa och ytligt förlagda tunnlar uppskattas enligt Ekvation (7-11) (Hoek et al, 2002) under förutsättning att plasticering inte sker ända upp till markytan (bergytan). σ 0,94 cm σ 3max = 0, 47σcm (7-11) σ primär där σ primär är största primärspänningen (initiala spänningen före tunneldrivning) som verkar runt tunneln. För det fall då vertikalspänningen utgör den största primärspänningen kan σ primär ersättas av ρgh, där ρ är bergmassans densitet och H är djupet i meter under markytan (bergytan) för aktuell tunnel bergrum. För det fall att horisontalspänningen utgör den största primärspänningen kan σ primär ersättas med horisontalspänningens värde på aktuellt tunneldjup. I praktiken har det dock visat sig att Ekvation (7-11) fungerar relativt väl trots att plasticering sker upp till markytan (bergytan), se t.ex. Rosengren och Brandshaug (2002). För projekt Citybanan föreslås att σ 3max bestäms enligt Ekvation (7-11) där σ primär utgörs av den största primärspänningen (initialspänningen) på det största planerade tunneldjupet (tunneltak) längs tunnelns sträckning. Bergmassans draghållfasthet, σ tm, för Mohr-Coulombs brottvillkor blir vid anpassning till Hoek & Browns brottvillkor identiska varför denna parameter kan bestämmas enligt Ekvation (7-7). Relevansen i att sätta draghållfastheten skiljt från noll i en uppsprucken bergmassa kan diskuteras. Å andra sidan kan man konstatera att om draghållfastheten sätts till noll så underskattas denna för alla riktningar som inte sammanfaller med normalen till förekommande sprickplan. För Citybanan rekommenderas att denna parameter uppskattas med omsorg från fall till fall med hänsyn till riktningen på aktuella sprickplan i förhållande till belastningsriktningen. PM_T doc 21 (60)

22 Ett bekvämt sätt att tillämpa ovanstående metodik för uppskattning av hållfasthetsparametrarna är att utnyttja datorprogrammet RocLab (Rocscience, 2003), vilket kan erhållas utan kostnad från Rocscience, Inc. (URL: Programmet kan även användas för uppskattning av bergmassans elasticitetsmodul enligt avsnitt 7.3. Vid uppskattning av bergmassans hållfasthetsegenskaper rekommenderas att varje parameter ges ett typiskt värde samt ett min- och maxvärde. Som framgår av ovanstående beskrivna metodik för framtagande av hållfasthetsparametrar omfattar denna inte bergmassans eventuella dilatationsvinkel, ψ. Det finns heller ingen bra metod för att bestämma denna parameter. I den mån dilatationsvinkeln bedöms ha en betydande inverkan på dimensioneringen uppskattas denna från fall till fall. För hårt sprickigt berg kan dilatationsvinkeln uppskattas till Uppskattning av deformationsparametrar Vid uppskattning av bergmassans deformationsparametrar föreslås en metodik som är baserad på karaktärisering enligt RMR och GSI tillsammans med av Hoek, et al (2002) publicerade samband. Rekommenderad metodik sammanfattas i flödesschemat i Figur 7-3 och kan anses vara tillämpar för ytlig till måttligt djupt förlagda tunnlar, vilket är fallet i projekt Citybanan. Bestäm RMR Bas enligt PM Karaktärisering och klassificering av berg Bestäm GSI enligt Ekvation (7-5) Bestäm GSI då det inte med hänsyn till bergkvaliteten är praktiskt möjligt att använda RMR Bas GSI Bestäm σ ci för olika bergarter med hjälp av: a) enaxiell testning eller b) punktlasttestning enligt PM Förundersökningar berg σ ci Beräkna E m enligt Ekvation (7-12) eller (7-13) Bestäm D enligt Figur 7-2 D=0 E m Bestäm E för olika bergarter med hjälp av enaxiell testning enligt PM Förundersökningar berg E Jämför E m och E. Om E m >E sätt E m =E E m Bestäm ν med hjälp av enaxiell testning enligt PM Förundersökningar berg ν Antag att ν m = ν ν m Figur 7-3 Flödesschema för uppskattning för bergmassans elasticitetsmodul och tvärkontraktionstal (modifierad efter Lindfors, m.fl., 2003). PM_T doc 22 (60)

23 Enligt Hoek, et al (2002) kan bergmassans elasticitetsmodul då σ ci 100 MPa uppskattas med Ekvation (7-12). E D GSI m = σci 100 (7-12) Då σ ci >100 MPa gäller Ekvation (7-13). GSI10 40 D E m = 1 10 (7-13) 2 Eftersom bergmassans elasticitetsmodul i praktiken aldrig bör vara högre än bergartens elasticitetsmodul bör värden beräknade enligt Ekvationerna (7-12) och (7-13) begränsas till värdet för bergarten. Liksom vid uppskattning av bergmassans hållfasthetsegenskaper rekommenderas att även elasticitetsmodulen ges ett typiskt värde samt ett minoch maxvärde. Ovan beskrivna metodik är applicerbar för uppskattning av bergmassans egenskaper, d.v.s. i de fall där bergmassan kan betraktas som ett kontinuerligt medium (kontinuum). I de fall berget inte uppfyller förutsättningarna för ett kontinuerligt medium måste det intakta berget och sprickorna betraktas var för sig, d.v.s. som ett diskontinuerligt medium (diskontinuum). I dessa fall måste egenskaper för såväl det intakta berget som sprickorna uppskattas explicit. Det finns ingen självklar metodik för hur denna uppskattning ska gå till varför det föreslås att uppskattningen görs från fall till fall i första hand baserat på tillgänglig information från förundersökningen. Även kompletterande fält- och laboratorietester kan bli nödvändiga att utföra. 8 Materialförutsättningar och egenskaper för förstärkningselement 8.1 Allmänt Som tidigare nämnts förutsätts att bergförstärkningen huvudsakligen utgörs av konventionella förstärkningselement i form av bergbultar, sprutbetong och betonginklädnad. I nedanstående avsnitt ( ) redovisas materialförutsättningar och egenskaper för användning som indata till dimensioneringsberäkningar. 8.2 Bergbultar Bultning förutsätts att utföras med fullt ingjuten kamjärnsbult B500 (φ=20-25 mm) utan förspänning. Bultarnas karakteristiska egenskaper redovisas i Tabell 8-1. PM_T doc 23 (60)

24 Den dimensionerande dragbärförmågan, F yd, respektive dragbrottöjningen, ε gd, förutsätts vara en funktion av den karakteristiska dragbärförmågan, F yk, respektive karakteristiska dragbrottöjningen, ε gk och partialkoefficienterna γ n, η och γ m enligt Ekvationerna (8-1) och (8-2). F yd = Fyk γ ηγ (8-1) n n m εgk ε gd = (8-2) γ ηγ m Dimensionerande elasticitetsmodul bestäms på analogt sätt. För säkerhetsklass 3 är, enligt BBK 04 (Boverket, 2004), avsnitt , γ n =1,2 respektive 1,0 för normalt lastfall i brottgränstillstånd respektive vid olyckslast. Om bultstålet betraktas som armering skall för bestämning av hållfasthetsvärden, enligt BBK 04, avsnitt 2.3.1, produkten ηγ m sättas till 1,15 vid normalt lastfall och till 1,0 vid olyckslast. Produkten ηγ m ska vid bestämning av elasticitetsmodul för normalt lastfall sättas till 1.05 respektive 1.0 vid olyckslast. I Tabell 8-1sammanfattas karakteristiska egenskaper, partialkoefficienter och dimensionerande egenskaper för bergbultar. Tabell 8-1 Parameter Sammanfattning av karakteristiska egenskaper, partialkoefficienter och dimensionerande egenskaper för bergbultar (säkerhetsklass 3, B500). Karakteristiskt värde Partialkoefficienter γ n ηγ m Dimensionerande värde Tvärsnittsarea för 3,14E-4-3,14E-4 φ=20mm, A s [m 2 ] Tvärsnittsarea för 4,91E-4-4,91E-4 φ=25mm, A s [m 2 ] Densitet, ρ s [kg/m 3 ] Elasticitetsmodul, E s [GPa] 200 1,2 1,05=1,26 (1,0 1,0=1,0) 159 (200) Flytdragspänning, f y [MPa] 500 1,2 1,15=1,38 (1,0 1,0=1,0) 362 (500) Dragbärförmåga för φ=20 mm, F y [kn] 157 1,2 1,15=1,38 (1,0 1,0=1,0) 114 (157) Tryckbärförmåga för φ=20 mm, F c [kn] 157 1,2 1,15=1,38 (1,0 1,0=1,0) 114 (157) Dragbärförmåga för φ=25 mm, F y [kn] 246 1,2 1,15=1,38 (1,0 1,0=1,0) 178 (246) Tryckbärförmåga för φ=25 mm, F ck [kn] 246 1,2 1,15=1,38 (1,0 1,0=1,0) 178 (246) Dragbrottöjning, ε g [%] 5 1,2 1,15=1,38 (1,0 1,0=1,0) 3,62 (5,0) Värden inom parantes avser dimenionering för olyckslast med hänsyn till fortskridande ras och brand. PM_T doc 24 (60)

25 Som tidigare nämnts i avsnitt 4 ska partialkoefficienter för bultar endast tillämpas i de fall där man kan skilja mellan last och bärförmåga. Detta innebär i princip att partialkoefficienter endast appliceras på lastfall där någon tyngd i form av block, löskärna eller dylikt ska hängas upp. I dessa fall kan inte ett töjningskriterium användas vid utvärderingen, eftersom lasten inte avtar med deformation enligt dessa beräkningsmodeller. Vid numeriska modeller där hänsyn till samverkan mellan förstärkning och bergmassan tas används karakteristiska värden för bultarna (se avsnitt 10.6). Förutom egenskaperna angivna i Tabell 8-1 styrs bultarnas respons (först och främst vid analyser med numeriska modeller) även av bultingjutningens egenskaper. Ingjutningens styvhet, K bond, bestäms vanligen genom utdragsförsök i laboratorium eller i fält. Alternativt kan styvheten uppskattas med hjälp av empiriskt samband enligt Ekvation (8-3) (St. John och Van Dillen, 1983). K bond 2πG g = (8-3) 2t 10ln(1 + ) D där G g = ingjutningsmaterialets skjuvmodul t = ingjutningsmaterialets tjocklek D = bultens diameter. För dimensioneringsberäkningar inom projekt Citybanan rekommenderas att t 10 mm och att G g =9 GPa. Om det förutsätts att ingjutningsmaterialets tjocklek, t, är 10 mm och att G g är 9 GPa enligt ovan erhålls vid tillämpning av Ekvation (8-3) att K bond =8,16 GN/m/m respektive K bond =9,62 GN/m/m för D=20 respektive 25 mm. Ingjutningens skjuvhållfasthet, S bond, kan enligt St. John och Van Dillen (1983) beräknas med de empiriska sambanden i Ekvationerna (8-4) och (8-5). S bond = πdq B τ b (8-4) S bond = π(d+2t)q B τ I (8-5) där D = bultens diameter Q B = faktor som beror på ingjutningens kvalitet (1=perfekt ingjutning) τ b = skjuvmotstånd (1/2 av tryckhållfastheten hos ingjutningsmaterialet, σ cg ) τ I = skjuvmotstånd (1/2 av den lägre tryckhållfastheten av berget, σ c (i eller m), eller ingjutningsmaterialet, σ cg ). Ett relativt högt värde på Q B kan förväntas med tanke på de materialkrav, utförandekrav samt krav på kontroller som finns stipulerade i BV Tunnel. För projekt Citybanan rekommenderas att ett värde på 0,9 väljs för Q B i Ekvation och (8-4) och (8-5). Detta motsvarar en kvalitet hos ingjutningen som i genomsnitt är nästan perfekt. Ett vanligt värde för σ cg för cementbaserat ingjutningsmaterial är 20 MPa. Vid bestämning av τ I rekommenderas att PM_T doc 25 (60)

26 enaxiell tryckhållfasthet för intakt berg används då RMR Bas >40. Då RMR Bas <40 används enaxiell tryckhållfasthet för bergmassan. Ekvation (8-4) gäller då brottet sker mellan bulten och ingjutningsmaterialet och Ekvation (8-5) gäller då brottet uppstår mellan ingjutningsmaterialet och berget. Det lägsta av värdena erhållna med Ekvation (8-4) och (8-5) väljs. Ovanstående empiriska metod för att uppskatta ingjutningens egenskaper kan anses generera karakteristiska egenskaper. Hänsyn till ingjutningens respons kan i regel endast tas i samband med dimensionering med hjälp av numeriska metoder, varvid karakteristiska värden på indata till modellen ska användas (se avsnitt 10.6). 8.3 Sprutbetong För sprutbetong förutsätts tillverknings- och utförandeklass I. För byggplatstillverkad sprutbetongmassa skall i förekommande fall bedömning av tillverkningssystemets lämplighet göras med hänsyn till slutresultatets kvalitet. Tillverkningsutrustning som härvid inte till alla delar uppfyller kraven kan ändå få användas om produktionsutrustning, blandning och sprutning sammantaget kan påvisas ge dokumenterade resultat som uppfyller ställda material- och funktionskrav. Sprutbetong ingående i bärande huvudsystem ska utföras i lägst hållfasthetsklass C30/37 enligt BBK 04 (Boverket, 2004). För sprutbetong kan armering utgöras av stålfiber eller stålnät. Fiberarmerad sprutbetongen kan förutsättas bli utsatt för såväl normal-, moment- som tvärkraftsbelastning. Därför kan det förutsättas att bärförmågan är relaterad till sprutbetongens vidhäftningsförmåga såväl som till dess förmåga att ta upp drag- tryck- och tvärbelastning. Den karakteristiska böjdraghållfastheten kan antas representeras av den karakteristiska sprickspänningen, f flcrk, vilken för fiberarmerad sprutbetong enligt Fredriksson och Stille (1992) kan beräknas ur det empiriska uttrycket i Ekvation (8-6). f flcrk µ sσsu = (8-6) k där µ s = fiberhalt (vol-%), σ su = fiberns sträckgräns och k = empirisk faktor som beskriver utnyttjandegraden av fibern. I Tabell 8-2 anges värden för faktorn k för olika fiberhalter, µ s. Värdena på faktorn k i Tabell 8-2 har räknats fram baserat på resultat hämtade från Bekaerts handbok om stålfiberarmerad sprutbetong. PM_T doc 26 (60)

27 Tabell 8-2 Fiberhalt, µ s [Vol-%] Utnyttjandegraden, k, för olika fiberhalter, µ s (efter Fredriksson och Stille, 1992). Fibermängd (Dramix ZP 30/.5) [kg/m 3 ] Utnyttjandegrad, k 0,50 39,3 1,8 0,75 58,9 2,2 1,00 78,6 2,6 1,25 98,3 2,9 1,50 117,9 3,3 Om man förutsätter att de stålfibrer som används i sprutbetongen utgörs av t.ex. Bekaerts Dramix ZP 30/.50, med en sträckgräns σ su =1250 MPa (Thorsén, 1993) och en fiberhalt på ca 0,65 vol-% (k 2,04) erhålls en karakteristisk sprickspänning på ca 4,0 MPa. Lägg märke till att värdet på µ s i Ekvation (8-6) skall anges som ett decimaltal och inte som ett procenttal och att fiberhalt och fibermängd i Tabell 8-2 avser sprutbetong i färdig konstruktion. Den dimensionerande böjdraghållfastheten beräknas enligt Ekvation (8-7). f flcr f γ ηγ = flcrk (8-7) n m Eftersom det är fibrerna som bestämmer sprutbetongens böjdraghållfasthet används de partialkoefficienter som gäller för armering. Som tidigare nämnts är γ n =1,2 respektive 1,0 för normalt lastfall i brottgränstillstånd respektive för olyckslast i säkerhetsklass 3. Produkten ηγ m sätts vid bestämning av hållfasthetsvärden, enligt BBK 04 (Boverket, 2004) avsnitt till 1,15 respektive 1,0. Den dimensionerande tryckhållfastheten för sprutbetongen beräknas enligt Ekvation (8-8). f ccd f γ ηγ = cck (8-8) n m För säkerhetsklass 3 är, enligt BBK 04, avsnitt , γ n =1,2 respektive 1,0 för normalt lastfall i brottgränstillstånd respektive vid olyckslast. Produkten ηγ m skall för bestämning av hållfasthetsvärden, enligt BBK 04, avsnitt sättas till 1,5 respektive 1,2. Vid utpräglad korttidslast tillåter BBK dock att det dimensionerande värdet vid dimensionering för olyckslast och med hänsyn till fortskridande ras multipliceras med 1,1. Eftersom en explosionslast kan betraktas som utpräglad korttidslast kan det dimensionerande värdet för tryckhållfastheten justeras. Vid bestämning av dimensionerande elasticitetsmodul ska, enligt BBK 04, avsnitt 2.3.1, produkten ηγ m vid normalt lastfall respektive olyckslastfall sättas till 1,2 respektive 1,0. PM_T doc 27 (60)

28 När det gäller fiberarmerad sprutbetongs skjuvhållfasthet (förmåga att motstå tvärkraftsbelastning) ger BBK ingen vägledning. Holmgren (1992) föreslår en skjuvhållfasthet, τ b, på 2 MPa för sprutbetong i hållfasthetsklass K40 (motsvarar i princip C30/37 enligt BBK). För sprutbetongs vidhäftning mot berget rekommenderas att två fall förutsätts: (1) karakteristisk vidhäftning, σ adk =0,5 MPa och (2) karakteristisk vidhäftning, σ adk =0 MPa. BBK anger inga värden för produkten ηγ m med avseende på vidhäftning. Eftersom bergets beskaffenhet påverkar vidhäftningens storlek och kan anses ha en relativt stor naturlig variation antas produkten ηγ m till 1,25 (motsvarar tillsammans med partialkoefficienten för säkerhetsklass 3 en totalsäkerhet mot vidhäftningsbrott på 1,5) respektive 1,0 för normalt lastfall respektive olyckslastfall. I Tabell 8-3 sammanfattas egenskaper och partialkoefficienter för fiberarmerad sprutbetong i hållfasthetsklass C30/37, säkerhetsklass 3. Tabell 8-3 Parameter Sammanfattning av karakteristiska egenskaper, partialkoefficienter och dimensionerande egenskaper för fiberarmerad sprutbetong (säkerhetsklass 3, hållfasthetsklass C30/37). Karakteristiskt värde Partialkoefficienter γ n ηγ m Dimensionerande värde Densitet, ρ c [kg/m 3 ] Elasticitetsmodul, E c [GPa] 16,0 a) 1,2 1,2=1,44 (1,0 1,0=1,0) 11 (16) Poisson s tal, ν c 0,25-0,25 Skjuvhållfasthet, τ b [MPa] 2,0 1,2 1,25 b) =1,5 (1,0 1,0) 1,33 (2,0) Böjdraghållfasthet, f fl [MPa] 4,0 1,2 1,15=1,38 (1,0 1,0=1,0) 2,9 (4,0) Tryckhållfasthet, f cc, [MPa] 29,0 1,2 1,5=1,8 (1.0 1,2=1,2) 16,1 (24,2) Vidhäftningshållfasthet, σ ad [MPa] [1,0 1,2/1,1=1,09] 0,5 1,2 1,25 b) =1,5 (1,0 1,0) [26,6] 0,33 (0,5) Värden inom parantes avser dimensionering för olyckslast med hänsyn till fortskridande ras och brand. Värden inom hakar avser dimensionering med hänsyn till utpräglad korttidslast i samband med olyckslast, t.ex. explosion. a) Detta utgör ett erfarenhetsvärde baserat på en uppskattning från Malmgren (2001), Tabell 2-9, vid ett karaktäristiskt värde för betong på 32 GPa enligt BBK 94 (K40). b) Antagna värden för produkten ηγ m eftersom BBK inte anger några värden. Liksom för bultar ska partialkoefficienter för sprutbetong endast tillämpas i de fall där man kan skilja mellan last och bärförmåga. Detta innebär i princip att partialkoefficienter endast appliceras på lastfall där någon tyngd i form av block, löskärna eller dylikt ska förstärkas. Vid numeriska modeller där hänsyn till samverkan mellan förstärkning och bergmassan tas används karakteristiska värden för sprutbetongen (se avsnitt 10.6). PM_T doc 28 (60)

29 8.4 Betonginklädnad För betonginklädnad i form av platsgjuten betongkonstruktion i samverkan med berg förutsätts tillverknings- och utförandeklass I, lägst C30/37. I de flesta fall eftersträvas en konstruktion som inte kräver konstruktiv armering, utan endast normal sprickarmering. Detta gäller dock inte då tunnelns bärförmåga helt säkras med en betongkonstruktion. I sådana fall ska dimensionering ske enligt kompletterande krav i avsnitt 3.4 i BV Tunnel (Banverket, 2002). De egenskaper som sammanfattas i Tabell 8-4 avser oarmerad platsgjuten betongkonstruktion för hållfasthetsklass C30/37, säkerhetsklass 3. Karakteristiska egenskaper och partialkoefficienter är hämtade från BBK 04, avsnitt 2.3.1, 2.4.1, och Tabell 8-4 Parameter Sammanfattning av karakteristiska egenskaper, partialkoefficienter och dimensionerande egenskaper för oarmerad betong (säkerhetsklass 3, hållfasthetsklass C30/37). Karakteristiskt värde Partialkoefficienter γ n ηγ m Dimensionerande värde Densitet, ρ c [kg/m 3 ] Elasticitetsmodul, E c [GPa] 33,0 1,2 1,2=1,44 (1,0 1,0=1,0) 22,9 (33) Poisson s tal, ν c 0,25-0,25 Draghållfasthet, f ct [MPa] 1,95 1,2 1,5=1,8 (1,0 1,2=1,2) 1,1 (1,6) Tryckhållfasthet, f cc, [MPa] 29,0 1,2 1,5=1,8 (1.0 1,2=1,2) [1,0 1,2/1,1=1,09] 16,1 (24,2) [26,6] Värden inom parantes avser dimensionering för olyckslast med hänsyn till fortskridande ras och brand. Värden inom hakar avser dimensionering med hänsyn till utpräglad korttidslast i samband med olyckslast, t.ex. explosion. Liksom för sprutbetong ska partialkoefficienter för platsgjuten oarmerad betong endast tillämpas i de fall där man kan skilja mellan last och bärförmåga. Detta innebär i princip att partialkoefficienter endast appliceras på lastfall där någon tyngd i form av löskärna eller dylikt ska förstärkas. Vid numeriska modeller där hänsyn till samverkan mellan förstärkning och bergmassan tas används karakteristiska värden för sprutbetongen (se avsnitt 10.6). 9 Intialspänningar och andra relevanta laster 9.1 Initialspänningar Initialspänningar är en mycket viktig parameter vid dimensionering av bergförstärkning. Särskilt har horisontalspänningar betydande effekter på den storskaliga stabiliteten (t.ex. förmågan till valvbildning) runt tunnel. Tidigare erfarenheter av tunnelbygganden i Stockholmområdet indikerar att det ofta råder relativt höga horisontalspänningar, vilket är gynnsamt för valvbildningen. Däremot kan de höga horisontalspänningarna orsaka plastisering eller hävningar PM_T doc 29 (60)

30 i bergmassan (vid liten bergtäckning i förhållande till tunnelns spännvidd) vid berguttag, vilket i sin tur kan leda till skador på närliggande byggnader och anläggningar. Dessa gynnsamma och negativa effekter skall beaktas vid dimensionering av bergförstärkningar och bestämning av berguttagssekvenser. Initialspänningar visar normalt på stora variationer, dels beroende på naturlig rumslig spridning, dels beroende på mätmetoderna. Därför bör värden på initialspänningarna väljs med stor omsorg. För projekt Citybanan föreslås följande strategi för att uppskattas de initiala spänningarna: 1. Sammanställning av tidigare utförda spänningsmätningar inom Stockholmsområdet i djupintevallet ca m. 2. Identifiering av behov att utföra kompletterande mätningar. 3. Utförande och utvärdering av eventuella kompletterande mätningar. 4. Fastställande av spänningssamband som funktion av djupet, inklusive osäkerheter. Det rekommenderas att variationsbredden (spridningen/osäkerheter) anges för de initiala spänningar eller spänningssamband som fastställs för projekt Citybanan. Vid dimensionering av bergförstärkning bör känslighetsanalyser utföras med avseende på de initiala spänningarnas variation (se bl.a. avsnitt 10.6). 9.2 Övriga relevanta laster Överlaster från jord, anläggningar, hus och andra byggnadsverk bestäms från fall till fall under hänsynstagande av möjliga variationer i lastvärden. Svällande leror kan komma att utgöra en last på förstärkningssystemet, vilken ska tas hänsyn till vid dimensioneringen. Vid normala förstärkningsfall, d.v.s. då inte ett omslutande tätningsskikt t.ex. i form av ett membran finns i konstruktionen, kan dränerade förhållanden förutsättas i de flesta fall. Detta innebär såväl att vattentrycket mot förstärkningskonstruktionen som att portrycket i bergmassan förutsätts vara noll. Då konstruktionen kan misstänkas vara känslig för aktuellt vattentryck och/eller då semidränerade förhållanden råder (t.ex. då ett membran installerats runt en del av tunnelperiferin eller då en tätande barriär från injekteringen skapats i samband med dåligt berg) ska hänsyn tas till detta vid dimensioneringen. I de fall odränerade konstruktioner blir aktuella ska hänsyn tas till eventuellt vattentryck i bergmassan och mot den täta konstruktionen. Detta gäller även i de fall en dränerad konstruktion kan misstänkas vara känslig för aktuellt vattentryck. PM_T doc 30 (60)

31 Vid dimensionering av bergförstärkning med hänsyn till explosionslaster används specificerade tryck-tid samband enligt BV Tunnel, Tabell (Banverket, 2002). Dessa förutsätter att transport av farligt gods i klasserna 1 och 2 inte sker i tunneln. Vid numerisk analys av explosionslast avseende lokalt tryck på en yta av 4x4 m enligt Tabell i BV Tunnel rekommenderas en med hänsyn till frekvensinnehållet filtrerad puls enligt Figur 9-1. Tryck [MPa] Ofiltrerad puls P2 Filtrerad puls P2 (750 Hz) Tid (x10-4 ) [s] Figur 9-1 Tryck-tid diagram för ofilterard och filtrerad (vid 750 Hz) puls för explosionslasten Lokalt tryck på en yta med storleken 4x4 m i trafikutrymme enligt BV Tunnel, Tabell (Rosengren och Brandshaug, 2002). Vid dimensionering eller skydd av bärande huvudsystem i tunnlar med hänsyn till brand skall dimensionerande brand (temperatur-tid kurva) enligt PM T Citybanan i Stockholm Dimensionerande brand för bärande konstruktioner tillämpas. 10 Verifiering av bärförmåga genom beräkningar och empiriska metoder i projekteringsskedet 10.1 Allmänt För att erhålla en stringent, enhetlig och spårbar dimensionering i projekteringsskedet föreslås att en dimensioneringsmetodik enligt Figur 10-1 tillämpas i projekt Citybanan. PM_T doc 31 (60)

32 Dimensioneringssituation Start Identifiering av brottoch deformationsmekanismer Bergklassificering Empiriska beräkningar Analytiska beräkningar Oförstärkt numerisk modell Preliminärt förstärkningsförslag Förstärkt numerisk modell Ja Nej Kan förstärkningen godtas? Ja Förstärkningsprognos Stopp Kritisk dimensioneringssituation? Utvärdering av beräkningsresultat: utvärderingskriterier ingenjörsmässiga bedömningar Nej Figur 10-1 Dimensioneringsmetodik med avseende på det bärande huvudsystemets bärförmåga. Föreslagen dimensioneringsmetodik startar med att en specifik dimensioneringssituation (eller förstärkningssituation) identifieras i den planerade tunneln för vilken samtliga påverkande faktorer (t.ex. problemgeometri, bergmassans kvalitet och egenskaper, bergtäckning etc) har definierats. För att finna lämpliga dimensioneringsmetoder för denna dimensioneringssituation utförs först en identifiering möjliga/troliga brottmekanismer. Utifrån identifierade brottmekanismer väljs sedan relevanta dimensioneringsmetoder för preliminära (inledande) beräkningar. En av dessa kan vara att genom bergklassificering med t.ex. Q-systemet uppskatta förstärkningsbehovet (s.k. empirisk design). Empiriska beräkningar kan t.ex. utgöras av tumregler för valvbildande bultning. Analytiska beräkningar kan t.ex. baseras på relativt enkla beräkningsmodeller för att beräkna erforderlig tjocklek på sprutbetong med hänsyn till hur stor volym berg som kan falla ut mellan bultar, med och utan hänsyn taget till vidhäftning mellan berg och sprutbetong, eller att beräkna erforderligt PM_T doc 32 (60)

33 bultbehov för att hänga upp en löskärna i tunneltaket. Ett annat exempel på analytisk beräkningsmetod är valvbildningsteori i blockiga bergmassor och tyngdkraftsbelastade valv av sprutbetong eller betong. Numeriska beräkningar av oförstärkt konstruktion kan t.ex. göras med hjälp av BEM (Boundary Element Method), FEM (Finite Element Method) eller FDM (Finite Difference Method). Val av numerisk beräkningsmetod och beräkningsmodell (kontinuum/diskontinuum samt 2D/3D) bör göras baserat på identifierade brottmekanismer och komplexiteten i geometrin. Baserat på en sammanställning och sammanvägning av resultatet från de "inledande" beräkningarna kan ett preliminärt förstärkningsförslag tas fram. Om dimensioneringsfallet bedöms som "kritiskt" (t.ex. vid dålig bergkvalitet och/eller stor spännvidd och/eller liten bergtäckning) kan det preliminära förstärkningsförslaget analyseras mera i detalj i en förstärkt numerisk modell, vilken utvärderas med hjälp av utvärderingskriterier och ingenjörsmässiga bedömningar. Om det bedöms att förstärkningen kan godtas utgör denna förstärkningsprognosen för den aktuella dimensioneringssituationen. Om det bedöms att förstärkningen inte kan godtas tas ett nytt preliminärt förstärkningsförslag fram och analyseras på nytt i en förstärkt numerisk modell, o.s.v. För att kunna utvärdera de förstärkta numeriska modellerna på ett adekvat sätt krävs dels utvärderingskriterier i form av matematiska villkor, dels ingenjörsmässiga bedömningar. Föreslagen dimensioneringsmetodik kan tillämpas för såväl typförstärkningar som för speciella förstärkningar. I nedanstående avsnitt beskrivs varje delmoment och de olika beräkningsmetoderna i den föreslagna dimensioneringsmetodiken mera i detalj Identifiering av möjliga brott- och deformationsmekanismer Förståelse av brott- och deformaskinsmekanismer är grunden för framtagandet av ett fungerande bergförstärkningssystem. För Citybanans tunnlar, som ligger relativt ytligt och i huvudsakligen iv kristallinskt berg, bör minst följande brottoch deformationsmekanismer beaktas vid dimensionering av bergförstärkning: storskalig överbelastning/plastisering av bergmassan som t.ex. kan bilda löskärna i tak/anfang lokal överbelastning/plastisering av bergmassan som t.ex. kan bilda löst berg mellan bultar i tak/anfang instabila block mellan bultar i tak/anfang och väggar stora instabila block i tak/anfang och väggar uppluckring av väggar p.g.a. spänningsomlagring, vatten etc deformationer som kan leda till skador på närliggande byggnader, anläggningar och installationer. PM_T doc 33 (60)

34 Vid utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm har även andra typer av brottmekanismer förekommit, t.ex. smällberg och successiv uppluckring (s.k. ravelling ground ). Dessa brottmekanismer bedöms inte förekomma särskilt frekvent men bör hållas i minnet såväl under projekteringsskedet som under byggskedet Dimensioneringsmetoder för framtagning av preliminärt förstärkningsförslag Bergklassificering Behovet av bergförstärkning kan uppskattas med hjälp av bergklassificering t.ex. genom användning av Q-index. Metoden är varken kopplad till någon specifik brottmekanism eller till partialkoefficienter, utan till bergkvaliteten uttryckt som Q-index (klassificeringsvärdet) och bergutrymmets ekvivalenta dimension, D e. Dimensionen D e fås fram genom att dividera spännvidden, diametern eller vägghöjden på utbrytningen med en kvantitet kallad "excavation support ratio", ESR. Kvantiteten ESR är relaterad till vad anläggningen är tänkt att användas till samt till vilken grad som viss instabilitet är accepterad. För Citybanans samtliga utrymmen föreslås att ett ESR-värde=1 används i samband med dimensioneringen. Osäkerheterna i bedömningen av förstärkningsbehovet med hjälp av Q-systemet kan antas vara relativt stor varför det inte bedöms vara meningsfullt att välja olika ESR-värden för olika utrymmen. Till Q-systemet finns olika typer av förstärkningsinsatser relaterade, se Figur Dessa förstärkningsinsatser har sammanställts ur erfarenheten från väl dokumenterade praktikfall. Att lägga märke till när det gäller uppskattning av förstärkningsbehovet med Q- systemet är att metoden inte tar direkt hänsyn till aktuell bergtäckning eller aktuell sprickgeometri i förhållande till tunnlarnas orientering. Metoden specificerar inte heller vilken bultdiameter som förstärkningen avser. Eftersom metoden baserar sig på case studies av utförd förstärkning i olika situationer, för vilka installerad förstärkning medfört stabila förhållanden, är det oklart vilken säkerhet mot instabilitet förstärkningen medför. Förstärkningen kan alltså ha en säkerhetsfaktor från 1 och uppåt. PM_T doc 34 (60)

35 Figur 10-2 Rekommenderad bergförstärkning enligt Q-systemet (från NGI s webbsite: ). Valvbildande bultning Vid användande av denna dimensioneringsmetod förutsätts det att någon form av löskärna uppstår i bergrummets tak, vilken skall stabiliseras genom att installera förstärkning (bultar) på ett sådant sätt att ett "tryckt" bärande valv skapas, Figur Undre gräns för naturligt bärande valv Tryckt bärande valv L s e B Figur 10-3 Beteckningar och princip för valvbildande bultning. PM_T doc 35 (60)

Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling.... Lars Rosengren

Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling.... Lars Rosengren Dokument Nr: 9564-13-025-012 Citybanan i Stockholm Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling FÖR GRANSKNING.................. Lars Rosengren Marie

Läs mer

Förslag till principer för utformning av förstärkningssystem.... Lars Rosengren

Förslag till principer för utformning av förstärkningssystem.... Lars Rosengren PM T1-0802-0702-0122 Citybanan i Stockholm Förslag till principer för utformning av förstärkningssystem.................. Lars Rosengren Roberth Colliander, WSP Sverige Roberth Colliander, WSP Sverige

Läs mer

EUROKOD 1997-1, TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode 1997-1, Application document Rock tunnels and Rock caverns

EUROKOD 1997-1, TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode 1997-1, Application document Rock tunnels and Rock caverns EUROKOD 1997-1, TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode 1997-1, Application document Rock tunnels and Rock caverns Beatrice Lindström, Golder Associates AB Thomas Dalmalm, Trafikverket Rolf

Läs mer

Lars Hässler, Golder-ELU Peder Thorsager, Ramböll Carl-Olof Söder, Sweco Upprättad av Granskad av Godkänd av

Lars Hässler, Golder-ELU Peder Thorsager, Ramböll Carl-Olof Söder, Sweco Upprättad av Granskad av Godkänd av Dokument Nr: 9564-13-025-005 Citybanan i Stockholm Riktlinjer för val av exponerings- och korrosivitetsklasser samt korrosionsskydd för bergförstärkning Underlag för projektering av bygghandling..................

Läs mer

Riktlinjer för val av system för karaktärisering och klassificering av berg Underlag för projektering av bygghandling

Riktlinjer för val av system för karaktärisering och klassificering av berg Underlag för projektering av bygghandling Dokument Nr: 9564-13-025-002 Citybanan i Stockholm Riktlinjer för val av system för karaktärisering och klassificering av berg Underlag för projektering av bygghandling Upprättad av Granskad av Godkänd

Läs mer

FRAMTAGANDE AV TYPFÖRSTÄRKNINGAR FÖR CITYBANAN. Design of standard reinforcement classes for a new commuter train tunnel in Stockholm

FRAMTAGANDE AV TYPFÖRSTÄRKNINGAR FÖR CITYBANAN. Design of standard reinforcement classes for a new commuter train tunnel in Stockholm FRAMTAGANDE AV TYPFÖRSTÄRKNINGAR FÖR CITYBANAN Design of standard reinforcement classes for a new commuter train tunnel in Stockholm Ulf Lindfors, Vattenfall Power Consultant AB Lars Rosengren, Rosengren

Läs mer

JÄMFÖRELSE AV STRATEGIER FÖR ANALYS AV BERGFÖRSTÄRKNING MED NUMERISKA MODELLER

JÄMFÖRELSE AV STRATEGIER FÖR ANALYS AV BERGFÖRSTÄRKNING MED NUMERISKA MODELLER JÄMFÖRELSE AV STRATEGIER FÖR ANALYS AV BERGFÖRSTÄRKNING MED NUMERISKA MODELLER Comparison of Strategies for Analysis of Ground Support Using Numerical Models SAMMANFATTNING Terje Brandshaug, Itasca Consulting

Läs mer

NORRA LÄNKEN, K3 - ROSLAGSTULL. PM angående bergmekanisk verifiering av typförstärkning för breddad typsektion i huvudtunnlar

NORRA LÄNKEN, K3 - ROSLAGSTULL. PM angående bergmekanisk verifiering av typförstärkning för breddad typsektion i huvudtunnlar NORRA LÄNKEN, K3 - ROSLAGSTULL Stockholm 2004-12-28 SWECO uppdragsnr 2108013 VST Nr 3 B 03 004 PM angående bergmekanisk verifiering av typförstärkning för breddad typsektion i huvudtunnlar Upprättad av:

Läs mer

KB Hålstenen 2. Nobelberget Nacka. PM Bergteknik Upprättat av: Stefan Bognar Granskad av: Tomas Karlberg Godkänd av: Michael Lindberg

KB Hålstenen 2. Nobelberget Nacka. PM Bergteknik Upprättat av: Stefan Bognar Granskad av: Tomas Karlberg Godkänd av: Michael Lindberg KB Hålstenen 2 Nobelberget Nacka PM Bergteknik 2011-08-15 Upprättat av: Stefan Bognar Granskad av: Tomas Karlberg Godkänd av: Michael Lindberg PM Bergteknik 2011-08-15 Kund KB Hålstenen 2 David Johansson

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie 1 Inledning Ingjutna bultar och spännkablar används vid anläggningar för att: Förankra konstruktioner som dammar, brooch vindkratsverksfundament,

Läs mer

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04 Rättelseblad till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04 I den text som återger BBK 04 har det smugit sig in tryckfel samt några oklara formuleringar. Dessa innebär att handboken inte återger

Läs mer

DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY

DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY BAKGRUND NATIONELLA REGLER OCH FÖRORDNINGAR STYRDE DIMENSIONERING AV TUNNLAR STANDARDISERAT

Läs mer

Riktlinjer för dimensionering och utformning av brandskydd i bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling....

Riktlinjer för dimensionering och utformning av brandskydd i bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling.... Dokument Nr: 9564-13-025-011 Citybanan i Stockholm Riktlinjer för dimensionering och utformning av brandskydd i bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling.................. Lars Rosengren Bo

Läs mer

2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar

2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar 2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT

Läs mer

BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod

BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER Anpassad till Eurokod 2 (12) BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS Dimensioneringsprocessen Dimensioneringsprocessen för bärande konstruktioner kan delas upp

Läs mer

NUMERISK ANALYS AV EXPLOSIONSLASTER I BERGTUNNLAR Etapp 2

NUMERISK ANALYS AV EXPLOSIONSLASTER I BERGTUNNLAR Etapp 2 NUMERISK ANALYS AV EXPLOSIONSLASTER I BERGTUNNLAR Etapp 2 Lars Rosengren, Rosengren Bergkonsult AB Terje Brandshaug, GeoTech Consulting Rapport till Vägverket Falun 2002-12-20 Postal address Phone Telefax

Läs mer

CAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual

CAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBBK30...4 2.2 INDATA...5 2.2.1 BETONG & ARMERING...5 2.2.2 LASTER &

Läs mer

BeFo-projekt #350. Tunneldrivning i heterogena förhållanden. Översiktlig studie av styrande egenskaper avseende deformationer

BeFo-projekt #350. Tunneldrivning i heterogena förhållanden. Översiktlig studie av styrande egenskaper avseende deformationer BeFo-projekt #350 Tunneldrivning i heterogena förhållanden Översiktlig studie av styrande egenskaper avseende deformationer Magnus Eriksson, SGI (nuv. Trafikverket) Rebecca Bertilsson, SGI Jonny Sjöberg,

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer

Riktlinjer för val av korrosionsskydd för permanenta bergbultar baserat på utförda vattenanalyser Underlag för projektering av bygghandling...

Riktlinjer för val av korrosionsskydd för permanenta bergbultar baserat på utförda vattenanalyser Underlag för projektering av bygghandling... Dokument Nr: 9564-13-025-007 Cityanan i Stockholm Riktlinjer för val av korrosionsskydd för permanenta ergultar aserat på utförda vattenanalyser Underlag för projektering av ygghandling..................

Läs mer

Deformationsberäkning runt tunnlar under Sabbatsberg 18

Deformationsberäkning runt tunnlar under Sabbatsberg 18 Svenska Bostäder Deformationsberäkning runt tunnlar under Sabbatsberg 18 Luleå 2015-09-17 Deformationsberäkning runt tunnlar under Sabbatsberg 18 Datum 2015-09-17 Uppdragsnummer 1320007726/1320016324 Ivan

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer

BERGMEKANISKA ANALYSER FÖR STATIONSUTRYM- MEN FÖR NY TUNNELBANA AKALLA-BARKARBY

BERGMEKANISKA ANALYSER FÖR STATIONSUTRYM- MEN FÖR NY TUNNELBANA AKALLA-BARKARBY BERGMEKANISKA ANALYSER FÖR STATIONSUTRYM- MEN FÖR NY TUNNELBANA AKALLA-BARKARBY ROCK MECHANICAL ANALYSIS FOR UNDERGROUND STATIONS FOR NEW METRO LINE AKALLA BARKARBY Fredrik Perman, Itasca Consultants AB

Läs mer

Postal address Telephone E-mail Barkarbacken 9 +46 (0)23-315 30 (Office) lars.rosengren@bergkonsult.se SE-791 93 Falun SWEDEN

Postal address Telephone E-mail Barkarbacken 9 +46 (0)23-315 30 (Office) lars.rosengren@bergkonsult.se SE-791 93 Falun SWEDEN 1 (7) 2012-01-11 Lars Rosengren Född:1958-03-17 Civilstånd: Gift (5 barn) C.V. Sammanfattning: Lars har varit verksam inom bergteknik och bergmekanik sedan 1986. Sedan 2000 arbetar han som konsult under

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:10 Boverkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder (föreskrifter och allmänna råd); Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Effektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong

Effektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong Effektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong Författare: Andreas Sjölander KTH Handledare: Anders Ansell KTH Richard

Läs mer

Stiftelsen Bergteknisk Forskning, BeFo

Stiftelsen Bergteknisk Forskning, BeFo Stiftelsen Bergteknisk Forskning, BeFo BeFo har verkat sedan 1970 som bred organisation för bergteknisk forskning Är ett center och samordnare för FoU inom bergteknik Representerar i olika sammanhang svensk

Läs mer

Bolts and shotcrete at the Northern Link implementation of Tunnel 95

Bolts and shotcrete at the Northern Link implementation of Tunnel 95 BULTAR OCH SPRUTBETONG I NORRA LÄNKEN EN TILLÄMPNING AV TUNNEL 95 Bolts and shotcrete at the Northern Link implementation of Tunnel 95 Magnus Bergman, Itasca Geomekanik AB Lars Rosengren, Itasca Geomekanik

Läs mer

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionering i bruksgränstillstånd Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april

Läs mer

Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB

Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder);

Läs mer

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får

Läs mer

Exempel 11: Sammansatt ram

Exempel 11: Sammansatt ram Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80

Läs mer

PM Berg Kv. Bysten, Skulptörvägen Stockholm

PM Berg Kv. Bysten, Skulptörvägen Stockholm G E O K O N S U L T T E N N E A B PM Berg Kv. Bysten, Skulptörvägen Stockholm Structor Bygg Stockholm AB Geokonsult Tenne AB 2013-05-16 2013-06-25 kompletterad avseende sprängningskostnader Mats Tenne

Läs mer

Exempel 3: Bumerangbalk

Exempel 3: Bumerangbalk Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell

Läs mer

BERGMEKANIKDAGEN 20 MARS

BERGMEKANIKDAGEN 20 MARS BERGMEKANIKDAGEN 20 MARS 3D-ANALYS AV STATION KORSVÄGEN EFFEKT AV FÖRSTÄRKNING VID SVÅRA FÖRHÅLLANDEN 3D-analysis of the Korsvägen station effect of rock reinforcement in difficult conditions Axel Bolin,

Läs mer

EKS 10. Daniel Rosberg Robert Jönsson

EKS 10. Daniel Rosberg Robert Jönsson EKS 10 Daniel Rosberg Robert Jönsson EKS 10 De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Övergångsperiod till 1 januari 2017 Fem nya konstruktionsstandarder tillkommit Ändringar i befintliga regler.

Läs mer

Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 10 Fastställd 2002-03-22 Utgåva 1 Betongkonstruktioner Täckande betongskikt Concrete structures Concrete cover ICS 91.010.30 Språk: svenska Tryckt

Läs mer

SJÖSTADSHÖJDEN. Konstruktion

SJÖSTADSHÖJDEN. Konstruktion SJÖSTADSHÖJDEN Konstruktion 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Konstruktion KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB

Läs mer

kv Trollhättan, Stockholm PM angående bergspänningar vid ombyggnad

kv Trollhättan, Stockholm PM angående bergspänningar vid ombyggnad kv Trollhättan, Stockholm PM angående bergspänningar vid ombyggnad Uppdrag Uppdraget att utföra denna utredning har erhållits av AMF Fastigheter. Syftet är undersöka inverkan på spänningar i jord och berg

Läs mer

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast .3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster

Läs mer

PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research. Systempålar

PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research. Systempålar PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research Supplement nr 1 till rapport 81 Systempålar Stödpålar av höghållfasta, korrosionsskyddade stålrör, slagna med lätta höghastighetshejare Anvisningar för beräkning

Läs mer

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar .. Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar. Dimensionering Gyproc Thermonomic reglar och skenor är tillverkade i höghållfast stål med sträckgränsen (f yk ) 0 MPa. Profilerna tillverkas av varmförzinkad

Läs mer

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas VFA 7.1: BYTE AV EI-GLAS MOT E-GLAS Syfte: Indata: Resultat: Att möjliggöra byte av EI-klassat glas mot E-glas i brandcellsgräns mot utrymningsväg. Presentera beräkningsmetodik

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder; beslutade den 23 juni 2008. VVFS 2008:180 Utkom från

Läs mer

Kravstilling. - Kontroll av utförda förstärkningar. Thomas Dalmalm

Kravstilling. - Kontroll av utförda förstärkningar. Thomas Dalmalm Kravstilling - Kontroll av utförda förstärkningar Thomas Dalmalm Både väg och järnväg 6500 anställda Övergripande organisationsstruktur 40 miljarder per år Varav nyinvestering 17 miljarder 45 vägtunnlar

Läs mer

Betong Användning av EN i Sverige

Betong Användning av EN i Sverige SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd 2002-02-01 Utgåva 2 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige Concrete Application of EN 206-1 in Sweden ICS 91.100.30 Språk: svenska Tryckt i mars 2002 Copyright SIS.

Läs mer

PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK

PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK RIKSHEM AB 218107 PROJEKTERINGS PM GEOTEKNIK SWECO CIVIL AB LINKÖPING GEOTEKNIK HANDLÄGGARE: EMMA BACKTEMAN GRANSKARE: MAGNUS STRÖMHAG Innehållsförteckning 1 OBJEKT... 1 2 ÄNDAMÅL... 1 3 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGEN...

Läs mer

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt. Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren

Läs mer

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt 2006-01-23

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt 2006-01-23 2006-01-23 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder, (föreskrifter och allmänna råd), BFS 2006:xx, EBS 3 Konsekvensanalys enligt Verksförordningen

Läs mer

Utvärdering PC-bult G4/kamstålsbult Ø25

Utvärdering PC-bult G4/kamstålsbult Ø25 Utvärdering PC-bult G4/kamstålsbult Ø25 Av: Knut Garshol K. Garshol Rock Engineering Ltd. 17mars 2017 Jämförelse mellan Ø25 kamstålsbultar och PC Bolt R27/12 G4 1. Inledning Pretec AB i Kungälv har begärt

Läs mer

Bilaga A - Dimensioneringsförutsättningar

Bilaga A - Dimensioneringsförutsättningar Dimensioneringsförutsättningar Allmänt Dimensionerande värden framräknas enligt nedanstående. Dimensionerande värden, X d = 1 γ m X k γ m, partialkoefficient, enligt tabell nedan. Jordparameter Partialkoefficienter

Läs mer

Långbrygga Rydebäck, Helsingborgs Stad Geoteknisk undersökning

Långbrygga Rydebäck, Helsingborgs Stad Geoteknisk undersökning Helsingborgs Stad Teknisk PM Geoteknik Långbrygga Rydebäck, Helsingborgs Stad Malmö Anders Dahlberg Malena Thomé FB ENGINEERING AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26, 211 43 MALMÖ Telefon: 010-850 25 00

Läs mer

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 004:9 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (föreskrifter och allmänna råd); Utkom från trycket den 4 juni 004 beslutade

Läs mer

Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet

Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet Marie Westberg Doktorand LTH/Vattenfall Disposition Bakgrund Säkerhetskoncept Jämförelse Probabilistisk metodik Konsekvens Exempel

Läs mer

Exempel 13: Treledsbåge

Exempel 13: Treledsbåge Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets

Läs mer

LCC-analyser för vattenavledning och bergförstärkning

LCC-analyser för vattenavledning och bergförstärkning LCC-analyser för vattenavledning och bergförstärkning Magnus Eriksson, Statens Geotekniska Institut Martin Edelman, Ramböll Sverige AB BeFo rapport 134, 2014 Sammanfattning Livscykelkostnader (LCC) är

Läs mer

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON 1 Partialkoefficientmetoden Den metod som används oftast för att ta hänsyn till osäkerheter när vi dimensionerar Varje variabel får sin egen (partiell) säkerhetsfaktor

Läs mer

Tekniskt PM, Geoteknik (reviderad ) Däldvägen 17. Däldvägen 17, Tumba, Botkyrka kommun

Tekniskt PM, Geoteknik (reviderad ) Däldvägen 17. Däldvägen 17, Tumba, Botkyrka kommun Tekniskt PM, Geoteknik (reviderad 2016-06-20) Däldvägen 17 16063 Däldvägen 17, Tumba, Botkyrka kommun Tekniskt PM, Geoteknik (reviderad 2016-06-20) Däldvägen 17 16063 Däldvägen 17, Tumba, Botkyrka kommun

Läs mer

VERIFIERING AV LIVSLÄNGDEN FÖR BERGTUNNLAR Verfication of the life span of rock tunnels

VERIFIERING AV LIVSLÄNGDEN FÖR BERGTUNNLAR Verfication of the life span of rock tunnels BERGMEKANIKDAGEN 20 MARS VERIFIERING AV LIVSLÄNGDEN FÖR BERGTUNNLAR Verfication of the life span of rock tunnels Per Vedin, Stora Projekt, Trafikverket Beatrice Lindström, Stora Projekt, Trafikverket Erik

Läs mer

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 TENTAMEN Ladokkod: 41B16B-20151-C76V5- NAMN: Personnummer: - Tentamensdatum: 17 mars 2015 Tid: 09:00 13.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling: Konstruktionsteknik I (inklusive här i eget skrivna

Läs mer

IEG Remiss Maj EN Kapitel 11 och 12, Slänter och bankar. Remiss

IEG Remiss Maj EN Kapitel 11 och 12, Slänter och bankar. Remiss Rapport 6:2008 Tillämpningsdokument EN 1997-1 Kapitel 11 och 12, Slänter och bankar Remiss 2008-05-12 IEG Rapport 6:2008 Tillämpningsdokument EN 1997-1 Kapitel 11 och 12, Slänter och bankar Remiss 2008-05-12

Läs mer

Vårdöbron, Åland Kompletterande bergundersökningar för brofästen

Vårdöbron, Åland Kompletterande bergundersökningar för brofästen Vårdöbron, Åland Kompletterande bergundersökningar för brofästen 2016-02-29 Vårdöbron, Åland Kompletterande bergundersökningar för brofästen 2016-02-29 Beställare: Ålands Landskapsregering PB 1060 AX-22111

Läs mer

Reliability analysis in engineering applications

Reliability analysis in engineering applications Reliability analysis in engineering applications Tillförlitlighetsanalyser av existerande konstruktioner Fredrik Carlsson Structural Engineering - Lund University 1 Allmänt β Säker β target Osäker t 0

Läs mer

PM GEOTEKNIK (PM/GEO)

PM GEOTEKNIK (PM/GEO) HSB PRODUKTION I MÄLARDALEN HB UPPDRAGSNUMMER 1186662 000 KATA 22 OCH 23, VÄSTERÅS SWECO CIVIL AB Max Årbrink Sweco Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Underlag 2 3 Objektsbeskrivning 2 4 Styrande dokument

Läs mer

RD-borrpålar. Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll. 1. Inledning. 2. Användningsområden

RD-borrpålar. Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll. 1. Inledning. 2. Användningsområden RD-borrpålar Anvisningar för projektering, dimensionering, utförande och kontroll 1. Inledning Dessa anvisningar behandlar projektering, dimensionering, utförande och kontroll av RD-borrpålar. En RD-påle

Läs mer

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära

Läs mer

Del A TEORI (max 40 p) OBS! Del A inlämnas innan Del B uthämtas.

Del A TEORI (max 40 p) OBS! Del A inlämnas innan Del B uthämtas. Tentamen i INGENJÖRSGEOLOGI OCH GEOTEKNIK för W4 1TV445. Miljö- och vattenteknik, åk 4 Del A TEORI (max 40 p) OBS! Del A inlämnas innan Del B uthämtas. datum tid Sal: Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa Ritmateriel

Läs mer

Krav på inspektion av byggnadsverk. Innehåll. Trafikverket Investering Stora Projekt, Underhåll. Diariet

Krav på inspektion av byggnadsverk. Innehåll. Trafikverket Investering Stora Projekt, Underhåll. Diariet - 1(8) Investering Stora Projekt, Underhåll Kopia till: Diariet Krav på inspektion av byggnadsverk Innehåll 1. Inledning 2 2. Omfattning 2 3. Inspektion av konstruktioner 3 4. Utredning av skador 6 5.

Läs mer

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 2 Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression ICS 91.100.30 Språk:

Läs mer

Korsningspunkter med Trafikverkets anläggningar

Korsningspunkter med Trafikverkets anläggningar nsvarig Part B21 Senaste Revidering Dokumenttyp Revideringsdatum Författare Martina Potucek Projektskede Systemhandling Datum 20171122 Infosäkerhetsklass Status Godkänd Diarienummer Korsningspunkter med

Läs mer

Bromallar Eurocode. Bromall: Omlottskarvning. Innehåll. Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd.

Bromallar Eurocode. Bromall: Omlottskarvning. Innehåll. Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd. Bromallar Eurocode Bromall: Omlottskarvning Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd. Rev: A EN 1992-1-1: 2004 Innehåll 1 Allmänt 2 2 Omlottskarvar 4 3 Skarvlängd

Läs mer

Eurokod grundläggning. Eurocode Software AB

Eurokod grundläggning. Eurocode Software AB Eurokod grundläggning Eurocode Software AB Eurokod 7 Kapitel 1 Allmänt Kapitel 2 Grunder för geotekniskdimensionering Kapitel 3 Geotekniska data Kapitel 4 Kontroll av utförande, uppföljning och underhåll

Läs mer

Kv.16 Principiell grundläggning

Kv.16 Principiell grundläggning Uppdrag nr 503 38 Uppdragsnamn Hagastaden Projekteringsskede FÖRSTUDIE Ansvarig part K2 Konstruktion Konstruktör Niels Brattström Uppdragsledare Johan Hofstedt Upprättad 2017-12-13 Ändring datum 2018-11-28

Läs mer

Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel

Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel Vägverket 1(9) Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast Enheten för statlig väghållning 1998-12-17 Vägverket 1998-12-17 2(9) Förord Föreliggande förstudie till ramprojektet Utvärdering

Läs mer

Bergytans nivå varierar mellan ca -11 till - 18, över tunnlarna. Tunnlarnas hjässor ligger på nivån ca -28 och tunnelbotten på nivån ca -34.

Bergytans nivå varierar mellan ca -11 till - 18, över tunnlarna. Tunnlarnas hjässor ligger på nivån ca -28 och tunnelbotten på nivån ca -34. kv Trollhättan, Stockholm PM angående inverkan av ombyggnad Uppdrag Uppdraget att utföra denna utredning har erhållits av AMF Fastigheter. Syftet är undersöka inverkan på spänningar i jord och berg av

Läs mer

Injektering i teori och praktik Fördelning av bergmassans hydrauliska egenskaper, bergmassans respons vid injektering och inläckage i tunnlar.

Injektering i teori och praktik Fördelning av bergmassans hydrauliska egenskaper, bergmassans respons vid injektering och inläckage i tunnlar. Injektering i teori och praktik Fördelning av bergmassans hydrauliska egenskaper, bergmassans respons vid injektering och inläckage i tunnlar. Björn Stille Lic / Department of Civil and Environmental Engineering,

Läs mer

Kontroll och dokumentation. Björn Mattsson

Kontroll och dokumentation. Björn Mattsson Kontroll och dokumentation Björn Mattsson Tre typer av kontroll ska göras enligt EKS Dimensioneringskontroll Mottagningskontroll Utförandekontroll Dimensioneringskontroll Syfte: att eliminera grova fel

Läs mer

Bro över Stora ån, Kobbegården 153:2

Bro över Stora ån, Kobbegården 153:2 Göteborg SWECO VBB Uppdragsnummer 2300 485-400 SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Teknisk beskrivning bro geoteknik (TBb/geo) INNEHÅLL

Läs mer

Spännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet

Spännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet Spännbetongkonstruktioner Dimensionering i brottgränstillståndet Spännarmering Introducerar tryckspänningar i zoner utsatta för dragkrafter q P0 P0 Förespänning kablarna spänns före gjutning Efterspänning

Läs mer

www.eurocodesoftware.se

www.eurocodesoftware.se www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev

Läs mer

Anläggning. Geoteknisk undersökning. Planering av undersökning. Planering av undersökning. Planering av undersökning. Geoteknisk undersökning

Anläggning. Geoteknisk undersökning. Planering av undersökning. Planering av undersökning. Planering av undersökning. Geoteknisk undersökning Anläggning Geoteknisk undersökning Geoteknisk undersökning För att kartlägga Jordarternas hållfasthetsegenskaper Jordarternas deformationsegenskaper Djup till fast botten, t ex berg Grundvattennivåns läge

Läs mer

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem Laster och lastnedräkning Konstruktionsteknik - Byggsystem Brygghuset Del 2 Gör klart det alternativ ni valt att jobba med! Upprätta konstruktionshandlingar Reducerad omfattning Lastnedräkning i stommen

Läs mer

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns

Läs mer

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd

Läs mer

Kan ett tekniskt regelverk bidra till att utveckla anläggningsbranschen? Ebbe Rosell CIR-dagen 2010

Kan ett tekniskt regelverk bidra till att utveckla anläggningsbranschen? Ebbe Rosell CIR-dagen 2010 Kan ett tekniskt regelverk bidra till att utveckla anläggningsbranschen? Ebbe Rosell CIR-dagen 2010 Utveckling i form av Ny teknik Effektivisering 2 Några ledord Tydlighet Tydlig struktur Tydliga texter

Läs mer

KONTROLL AV GARAGEVÄGG FÖR PÅKÖRNING

KONTROLL AV GARAGEVÄGG FÖR PÅKÖRNING RAPPOR RT KONTROLL AV GARAGEVÄGG FÖR PÅKÖRNING SLUTRAPPORT 2013-02-15 Uppdrag: 240644, Riskhänsyn DP Väsby Entré Titel på rapport: Kontroll av garagevägg för påkörning Status: Slutrapport Datum: 2013-02-15

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 3 Bilaga Bergtekniska förutsättningar i Lambarfjärden 2009-01-16 3 (13) Innehåll 1 Inledning... 4 2 Utförda undersökningar... 4 3 Bergtekniska förutsättningar... 6 4 Kalkylunderlag...

Läs mer

PM Geoteknik Österhagen

PM Geoteknik Österhagen PM Geoteknik PM Geoteknik Datum 2017-02-19 Bakgrund Ett nytt bostadsområde planeras uppföras dels på tidigare uppfylld mark dels på jungfrulig mark. Den orörda marken planeras även den att få en uppfyllnad.

Läs mer

Geoteknisk undersökning avseende ny detaljplan samt grundläggning av servicebyggnader, projekteringsunderlag. Sweco Infrastructure AB

Geoteknisk undersökning avseende ny detaljplan samt grundläggning av servicebyggnader, projekteringsunderlag. Sweco Infrastructure AB Branäs Fritidscenter AB Branäs 4:22, 4:113 m fl Uppdragsnummer 233.5412 Geoteknisk undersökning avseende ny detaljplan samt grundläggning av servicebyggnader, projekteringsunderlag. Karlstad 2011-11-21

Läs mer

RAPPORT SJÖDALSBACKEN BERGRUM - FÖRSTUDIE [Sweco civil AB] [Carl Johan Gårdinger] Sweco

RAPPORT SJÖDALSBACKEN BERGRUM - FÖRSTUDIE [Sweco civil AB] [Carl Johan Gårdinger] Sweco 2154219000 SJÖDALSBACKEN BERGRUM - FÖRSTUDIE [Sweco civil AB] [Carl Johan Gårdinger] Sweco Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Bergrum/tunnel allmänt 2 2 Förutsättningar 3 3 Utredning 3 3.1 Avgränsning

Läs mer

PM Geoteknik. Formbetong Anläggning AB. Kv. Hämplingen. Norrköping

PM Geoteknik. Formbetong Anläggning AB. Kv. Hämplingen. Norrköping Formbetong Anläggning AB Norrköping 2015-12-09 Datum 2015-12-09 Uppdragsnummer 1320017093 Utgåva/Status Magnus Eriksson Michael Danielsson Lars Malmros Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Riskhänsyn vid överdäckning. - Erfarenheter från Hagastaden. Solna. KI Campus. Karolinska. Norra stationsområd et

Riskhänsyn vid överdäckning. - Erfarenheter från Hagastaden. Solna. KI Campus. Karolinska. Norra stationsområd et Riskhänsyn vid överdäckning - Erfarenheter från Hagastaden Norra stationsområd et KI Campus Nya Solna Karolinska Solna 2019-01-30 The Capital of Scandinavia Mathias.loof@projektstaben.se, 076-409 27 74

Läs mer

Solna United Kv Tygeln. Solna United Kv Tygeln. PM Bergteknik Upprättad av: Emil Rudegran Granskad av: Erik Westerberg

Solna United Kv Tygeln. Solna United Kv Tygeln. PM Bergteknik Upprättad av: Emil Rudegran Granskad av: Erik Westerberg Solna United Kv Tygeln Solna United Kv Tygeln 2015-11-11 Upprättad av: Emil Rudegran Granskad av: Erik Westerberg KUND Skanska Sverige AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 918 971 27 Luleå Besök: Skeppsbrogatan

Läs mer

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik Statik Statik Byggnader uppförda med lättbyggnadsteknik stabiliseras vanligtvis mot horisontella laster, vind eller snedställningskrafter genom att utnyttja väggar och bjälklag som kraftupptagande styva

Läs mer

caeec712 Plattgrundläggning Användarmanual Eurocode Software AB

caeec712 Plattgrundläggning Användarmanual Eurocode Software AB caeec712 Plattgrundläggning Beräkningsprogram för grundplattor. Genererar resultat för sättning, glidning samt lasteffekt. Användarmanual Rev C Eurocode Software AB caeec712 Plattgrundläggning Sidan 2(13)

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december

Läs mer

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram 6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00

Läs mer

Nya typfall för rör- och kopplingsställningar

Nya typfall för rör- och kopplingsställningar Nya typfall för rör- och kopplingsställningar Utdrag ur SP-Rapport 2006:58 Nya typfall för rör- och kopplingsställningar Följande handling är ett utdrag av SP-Rapport 2006:58 Rörställningar - Utvärdering

Läs mer