Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset."

Transkript

1 Diabetes typ 2 Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Kontaktperson Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, vx. Gäller från oktober 2011 Revideras senast i oktober 2013

2 Innehåll Inledning och kontaktpersoner 4 1. Diagnostiska kriterier och screening 5 2. Nyupptäckt diabetes mellitus 6 3. Behandlingsrekommendationer för typ 2 diabetes 7 Icke farmakologisk behandling 7 Behandling av hyperglykemi 8 Behandling av hypertoni 11 Behandling av dyslipidemi Kontroller vid diabetes Diabeteskomplikationer, diabetesfot 14

3 vårdprogrammets syfte är främst att tydliggöra ansvarsfördelning mellan primärvården och sjukhusens specialistvård då det gäller handläggning av typ 2 diabetes i Uppsala län. Här ges även rekommendationer om vid vilka komplicerande tillstånd som ansvaret bör övergå från en vårdnivå till en annan, samt hur samarbetet mellan olika instanser bör ske. Vårdprogrammet innehåller vidare kortfattade riktlinjer för diagnostik och behandling, med särskild tonvikt på den initiala handläggningen vid nyupptäckt diabetes, i syfte att skapa en enhetlig handläggning inom länet. Däremot ska vårdprogrammet inte ses som en lärobok i diabetologi. Programmet har tagits fram genom den centrala diabetesgruppen, Landstinget i Uppsala län, med representanter från primärvård, sjukhusens specialistvård och den kommunala hemsjukvården i Uppsala kommun. Behandlingsrekommendationer följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården 2010, Läkemedelsverkets rekommendationer från 2010 samt de riktlinjer som fastslagits av Läkemedelskommittén i Uppsala län. Synpunkter och förslag till förbättringar av vårdprogrammet kan riktas till någon av nedanstående personer: Kontaktpersoner Diabetessjuksköterska Krister Gustafsson, Gottsunda vårdcentral, Uppsala Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset Distriktsläkare Jan Stålhammar, Eriksbergs vårdcentral, Uppsala Diabetessjuksköterska Elisabeth Sörman, Bålsta vårdcentral Diabetessjuksköterska Anja Vidmark, Akademiska sjukhuset

4 1. Diagnostiska kriterier Diabetesdiagnosen ställs genom något av följande kriterier: 1. fp-glukos x Slumpmässigt taget glukosvärde 12, 2 mmol/l (kapillärt) + typiska diabetessymtom. 3. OGTT (= peroral glukosbelastning) x 2 eller kombination av OGTT och fp-glukos. Diagnostik av diabetes, graviditetsdiabetes, nedsatt glukostolerans (IGT) samt förhöjt fasteglukos (IFG) enligt WHO p-venöst p-kapillärt Diabetes mellitus fp-glukos (mmol/l) >7,0 >7,0 OGGT 120 min (mmol/l) >11,1 >12,2 Graviditetsdiabetes fp-glukos (mmol/l) >7,0 OGGT 120 min (mmol/l) >10,0 Nedsatt glukostolerans, IGT fp-glukos (mmol/l) <7,0 <7,0 OGTT 120 min (mmol/l) 7,8 11,0 8,9 12,1 Förhöjt fasteglukos, IFG Plasma-glukosscreening Riktad screening rekommenderas i följande sammanhang Förekomst av hypertoni, dyslipidemi, övervikt och bukfetma. Kvinnor som haft graviditetsdiabetes. Hjärtkärlsjukdom. Typ 2 diabetes hos föräldrar/syskon/barn. Fotsår. forts

5 Individer med påvisad nedsatt glukostolerans Peroral steroidbehandling (P-glukos eftermiddag eller efter måltid) Uppföljning och behandling vid nedsatt glukostolerans samt förhöjt fasteglukos (IGT och IFG) Samma råd för kost och fysisk aktivitet som vid manifest diabetes. Nytt fp-glukos och/eller HbA1c bör utföras efter något år. OGTT kan utföras i enstaka fall. Intensitet i kontakter bestäms främst av kardiovaskulär risk. En validerad alternativ metod att skatta risk för diabetes är findriscformuläret (www.diabetes.fi) Graviditetsdiabetes Graviditetsdiabetes innebär cirka 50% framtida risk för att utveckla manifest typ 2 diabetes och det är därför viktigt att följa upp dessa kvinnor i primärvård. Remiss utfärdas via Mödravården/ Specialmödravården. Förebyggande livsstilsråd är centralt, samma som vid manifest diabetes. Lämpligen följer man rent praktiskt upp med ett besök till diabetessjuksköterska alternativt husläkare cirka ett år efter förlossningen. Man bör då kontrollera faste-p-glukos, HbA1c, lipider, BMI, blodtryck samt diskutera kring den aktuella livsstilen. OGTT kan utföras i enstaka fall. 2. Nyupptäckt diabetes mellitus Minneslista för initiala åtgärder Strukturerad anamnes: symtomutveckling, ärftlighet, sociala förhållanden och livsstil, övriga sjukdomar och läkemedelsbehandling. Information till patienten och anhöriga om sjukdomen, kost, fysisk aktivitet, tobak alkohol, läkemedel. Remiss till ögonbottenscreening. Planering av återbesök (diabetessjuksköterska, dietist och läkare. Sjukgymnast?) Utbildning i egenvård.

6 Psykologiska synpunkter Den initiala handläggningen är mycket viktig för hur patienten uppfattar sin sjukdom och för hennes tilltro till sin förmåga att i framtiden själv kunna påverka dess behandling. Oftast krävs flera informationstillfällen. Klassifikation och differentialdiagnostik För typ 1 diabetes talar lägre ålder, hastigt insjuknande med törst, stora urinmängder och viktminskning, uttalad ketonuri och normal vikt. Diagnosen stärks om normalt blodtryck, normala P-lipider, låg C-peptidnivå och positiva ö-cellsantikroppar (i första hand anti-gad). För typ 2 diabetes talar högre ålder, övervikt, typ 2 diabetes hos nära släkting, långsamt insjuknande med diskreta symtom. Diagnosen stärks vid samtidig bukfetma, hypertoni och lipidrubbning (metabolt syndrom). Vårdnivå vid nyupptäckt diabetes Barn och ungdomar under 18 år handläggs vid Akademiska barnsjukhuset. Ungdomar över 18 år och andra fall av sannolik typ 1 diabetes samt yngre vuxna med misstänkt typ 2 diabetes remitteras till mottagningen för metabola sjukdomar, Akademiska sjukhuset eller medicinskt centrum vid Lasarettet i Enköping. De flesta medelålders och äldre med typ 2 diabetes handläggs i primärvård. Personer med allmänpåverkan till följd av sjukdomen remitteras till akutmottagningarna vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Indikation för att remittera till mottagningen för metabola sjukdomar, Akademiska sjukhuset och medicinskt centrum vid Lasarettet i Enköping är att man trots insatser i primärvården inte når behandlingsmålen eller vid snabb progress av diabeteskomplikationer. 3. Behandlingsrekommendationer för typ 2 diabetes Icke farmakologisk behandling Livsstilsförändringar, främst rörande fysisk aktivitet och kost med målet viktminskning, samt tobaksstopp. Kostrådgivning vid diabetes ges i första hand av diabetessjuksköterska och dietist. Särskilt prioriterade fall med kraftig

7 övervikt (BMI >35) kan remitteras till överviktsenheten på Samariterhemmets vårdcentrum.vårdprogrammen för fetma hos barn och vuxna finns på Navet och på Vid förskrivning av FaR kan landstingets friskvårdslots hjälpa till att hitta lämplig aktivitet i friskvården. Mer information finns på under fliken FaR eller kontakta hälsoplanerare på Primärvårdens FFoU-enhet. Högt alkoholintag medför högt energiintag. Hög alkoholförtäring vid samtidig behandling med insulin och/eller insulinfrisättande medel medför risk för hypoglykemi. Stegräknare kan vara ett komplement. Se även Fyss på Landstinget kan erbjuda hjälp att sluta röka/snusa, individuellt eller i grupp. Närmare information ges på Primärvårdens vårdcentraler eller FFoU-enhet. Farmakologisk behandling av hyperglykemi Generellt behandlingsmål är ett HbA1c kring 52 mmol/mol. Behandlingsmålet för den enskilde patienten bör dock utformas utifrån en individuell bedömning av nytta och risk. Beakta risken för överbehandling av äldre och multisjuka personer. I första hand ges Metformin. I andra hand ges Sulfonylurea (SU) och/eller insulin. Metformin Evidens för sänkt kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Låg behandlingskostnad. Ger inte viktökning eller hypoglykemi i monoterapi. Gastrointestinala biverkningar kan vara begränsande. Kan ge laktatacidos. Försiktighet vid nedsatt njurfunktion (P-kreatinin > µmol/l beroende på ålder, kön och kroppskonstitution). Observera! Sätt ut metformin tillfälligt vid magsjuka, hög feber och allmänpåverkan. Intravenös röntgenkontrastundersökning vid samtidig behandling med metformin Patienten ska vara väl hydrerad inför undersökningen. Mät P-kreatinin innan undersökning. Normal njurfunktion: Röntgenundersökning möjlig utan dröjsmål. Gör uppehåll med metformin. Återuppta behandling 48 timmar efter undersökning om nytt P-kreatinin är normalt.

8 Nedsatt njurfunktion: Sätt ut metformin 48 timmar före kontrastundersökning, och återinsätt tidigast 48 timmar efter undersökning om njurfunktionen (P-kreatinin) är oförändrad. Överväg om patientens njurfunktion tillåter fortsatt behandling med metformin. Sulfonylurea, SU Påbörjas med låg dos som kan ökas. Låg behandlingskostnad. Risk för hypoglykemi särskilt vid hög ålder eller lågt HbA1c. Ger viktökning. Glimepirid och glipizid är jämförbara kliniskt och kostnadsmässigt. Ges i regel som endos före frukost. Repaglinid Något snabbare insättande och kortvarigare effekt än SU och ges till måltider. Den kliniska effekten av att kapa den postprandiella hyperglykemin på mikrooch makrovaskulära komplikationer är ännu inte visad. Ger viktökning. Hög behandlingskostnad. DPP4-hämmare Ger mindre förbättring av HbA1c än metformin. Långtidssäkerhet ännu ej utredd. Hög behandlingskostnad. Viktneutralt. Ingen ökad risk för hypoglykemi i monoterapi eller i kombination med metformin. Kan ges i kombination med metformin/su, glitazoner och för sitagliptin även i kombination med insulin. GLP 1-agonister Injektionsbehandling. Gastrointestinala biverkningar begränsande. Långtidssäkerhet ännu ej utredd. Hög behandlingskostnad. Kan ge viktnedgång. Ingen ökad risk för hypoglykemi i monoterapi eller i kombination med metformin. Kan ges i kombination med metformin/su som alternativ till insulin vid bevarad C-peptid. Alfaglukosidashämmare Måttlig glukossänkande effekt. Gastrointestinala biverkningar. Hög behandlingskostnad. Glitazoner Glukossänkande effekten jämförbar med metformin och SU. Kan kombineras med SU eller metformin men bör inte kombineras med insulin. Hög behandlingskostnad. Ger viktökning. Risk för hjärtsvikt, makulaödem och frakturer.

9 Insulinbehandling Terapisvikt med perorala medel vid typ 2 diabetes: Inled med medellångverkande (NPH) insulin till kvällen som tillägg. Dosökning med ledning av fp-glukos. Vaksamhet för nattliga hypoglykemier. Om behandlingsmålen inte uppnås på grund av nattliga hypoglykemier kan långverkande insulinanaloger övervägas (ger högre behandlingskostnad). Insulinbehandling vid typ 2 diabetes är initalt oftast en stödjande terapi men många utvecklar en uttalad insulinbrist på sikt, vilket kan utvärderas med S-C-peptid. Mix-insulin kan ges som 1-, 2- eller 3-dos regim med eller utan peroral behandling. Kan användas vid mer uttalad behandlingssvikt/insulinsvikt, som alternativ till basal bolusregim. C-peptid som vägledning Måltidsstimulerat C-peptid 45 min efter frukost (P-glukos ska vara >7 mmol/l) Kommentar <0.7 nmol/l Insulinbrist nmol/l Relativ insulinbrist särskilt vid fetma nmol/l Insulinresistens Poliklinisk insulininställning Daglig egenkontroll av fp-glukos vid start av nattinsulin. Läkare/diabetesansvarig sjuksköterska ska vara tillgängliga för telefonkonsultation och ha god erfarenhet och kompetens i insulinbehandling. Insulinbehandling och förbättrad glukoskontroll medför minskad glukosförlust i urinen. Vid oförändrad kost leder det till viktuppgång. Insulininsättning måste alltid kombineras med information om kost och fysisk aktivitet. 10

10 Farmakologisk behandling av hypertoni Målvärdet är generellt 130/80 mm Hg. Målet ska anpassas till ålder och/eller grad av njurskada. Blodtryck /80 85 mm Hg: livsstilsförändringar (samt kontroll av saltintag) initieras/förstärkas innan farmakologisk behandling påbörjas. Blodtrycksbehandling med ACE-hämmare, angiotensinreceptor blockerare (ARB), betablockerare, kalciumblockerare och tiaziddiuretika ger en likvärdig riskreduktion för insjuknande och död när de används som förstahandsmedel vid typ-2 diabetes. ACE-hämmare, betablockerare, kalciumblockerare och tiaziddiuretika är mycket kostnadseffektiva blodtryckläkemedel. ARB kan användas vid intolerans för ACE-hämmare. ACE-hämmare (eller ARB) bör ingå som blodtrycksbehandling vid typ 2 diabetes och är även förstahandsbehandling vid manifest mikroalbuminuri. Kombinationsbehandling Kombinationsbehandling oftast nödvändigt för att nå målen. Kombinationer av ovanstående läkemedel i väljs första hand. Fasta kombinationer av RAAShämmare och tiazider kan underlätta för patienterna. Kombinationen ACEhämmare och ARB bör undvikas. Farmakologisk behandling av dyslipidemi Behandlingsmål: P-LDL-kolesterol <2,5 mmol/l. Alla patienter ska har råd om kost, särskilt inriktad på energireduktion, fettmängd, fettkvalitet och fiberinnehåll samt fysisk aktivitet. Förstahandsmedel Simvastatin. Vid otillräcklig behandlingseffekt kan mera potenta statiner eller kombination med andra lipidsänkande läkemedel övervägas. 11

11 4. Kontroller vid diabetes På mottagningen Prov/undersökning Nyupptäckt 1:a återbesök Årskontroll Längd X Vikt X X X BMI X X X Midjemått X X fp-glukos X X X** B-HbA1c X X X U-prov(prot/glukos/ketoner) X X Mikroalbuminuri X X P-kreatinin X X P-kalium/P-natrium X X*** P-lipider X X**** Hb X X S -C-peptid* X Anti-GAD (vid misstänkt typ 1) X ALAT ev. GT X X B12 kontrolleras vid metformin BT X X X Fotstatus X X Ögonscreening (remiss vid debut) X EKG X X NDR.nu X Diabetes Incidens Studien (DISS) Nyupptäckt diabetes år X * Vid misstanke om typ 1 diabetes eller vid peroral terapisvikt. ** Ej vid insulinbehandling eller om patienten har egna prover. *** Vid behandling med diuretika eller ACE-hämmare/ARB **** Eventuellt kontroll vartannat/vart tredje år vid normala värden. 12

12 Egenkontroll Insulinbehandlade patienter ska genomföra systematisk egenmätning av blodglukos. Riktad egenmätning av blodglukos ska erbjudas till personer med typ 2- diabetes som inte behandlas med insulin vid speciella situationer såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. Systematisk egenmätning av blodglukos ska inte göras på personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin. 5. Diabeteskomplikationer Retinopati Patientansvarig läkare ansvarar för att remiss skickas till initial ögonundersökning på alla nyupptäckta diabetiker, som därefter följs upp på länets ögonmottagningar på Akademiska sjukhuset, i Enköping och i Tierp. Neuropati Neuropati uppträder i flera olika former vid diabetes, och indelas i perifer polyneuropati, autonom neuropati och mononeuropatier. Utredning Kontroll av B12. Noggrann anamnes (symtom på autonom neuropati och känselstörningar) och klinisk undersökning av beröringssinne (monofilamenttest) och/eller vibrationssinne (stämgaffel). Kontroll av blodtryck i liggande och stående, inklusive pulsreaktion. Mätning av nervledningshastigheter vid behov görs på avdelningen för klinisk neurofysiologi, Akademiska sjukhuset. Sexuella problem vid diabetes Sexuella problem är vanliga och är kopplade till förekomsten av andra senkomplikationer. För specialistkonsultation hänvisas till urologmottagningen, Akademiska sjukhuset. 13

13 Specifik neuropati Remiss till: Smärtsam neuropati. Centrum för smärtbehandling, Akademiska sjukhuset. Blåsdysfunktion. Urologmottagningen, Akademiska sjukhuset. Gastropares. Magtarmmottagningen, Akademiska sjukhuset. Den diabetiska foten Screening och prevention Fötter ska inspekteras och undersökas årligen. Vid tecken på neuropati/ angiopati minst varje halvår. Ge akt på: Generellt ödem, behåring, färg, temperatur, svullnader, rodnader/tryckmärken, torrhet, sprickor, förhårdnader, liktornar, deformering, felställningar, fotpulsar (ankeltryck med Doppler vid behov). Undersök även känsel med monofilament (5.07/10 gram), vibrationssinne (stämgaffel C 128). Vid nyupptäckta sår Glukoskontroll (HbA1c) Klinisk undersökning enligt ovan Infektion? => sårodling Blodstatus, SR, CRP, LD och ALP vid osteitmisstanke Slätröntgen av fotskelett osteit? Ultraljud eller CT vid misstanke om osteit. Fotsårsbehandling Glukoskontroll. Tillfällig insulinbehandling vid kost- eller tablettbehandlad diabetes överväges. Ödem. Ska behandlas. Eventuell kompressionsbehandling efter cirkulationsundersökning. Om möjligt högläge. Överväg diuretika under en period. Cirkulation. Ultraljudsdoppler. Nedsatt cirkulation om kvoten ankel/arm = < 0,9. Ankeltryck < 50 mm Hg talar för uttalad ischemi. Vid kritisk ischemi överväg kontakt direkt med kärlkirurg! Infektion. Sårodling efter rengöring/revision. Vid feber blododling. Förstahandspreparat flukloxacillin (Heracillin ) 1 1,5 g x 3 eller klindamycin (Dalacin ) 300 mg x 3. Lokalbehandling. Använd dokumenterade sårvårdsprodukter enligt landstingets sårvårdsprogram som finns på Navet under Stöd i arbetet/vårdprogram. 14

14 Diabetesfotmottagningen, sårcentrum, kirurgmottagningen, Akademiska sjukhuset Vid diabetesfotmottagningen ombesörjs ingrepp, avlastning, skoåtgärder, gipsning och sårbehandling. I teamet ingår ortoped, infektionsläkare, diabetessjuksköterska, diabetesfotterapeut, ortopedskotekniker. Kärlkirurg och hudläkare tillgängliga vid behov. Kontakta diabetesfotmottagningen vid misstänkt nedsatt eller snabb försämring av cirkulationen kraftig deformering behov av tryckavlastning djupa infektioner. Fotterapeuter Lista över fotterapeuter med C-länsavtal återfinns på allmänhetens sida på landstingets webbplats. Sökvägen är: via fliken Vård hälsa och tandvård. Därefter Privata vårdgivare med avtalvård och därefter rubriken Fotterapeuter. Terapeuterna presenteras kommunvis. 15

15 Vårdprogrammet finns på /vardprogram och på landstingets intranät Navet under område Sjukvård, i A Ö-listan. Häften beställs från Tryck: Landstingstryckeriet, november 2011

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Terapiråd Diabetes. Juni 2013

Terapiråd Diabetes. Juni 2013 Juni 2013 Innehåll Diabetes 1 Epidemiologi 1 Prevention 1 Klassifikation av diabetes mellitus 2 Symtom vid insjuknande 2 Diagnos (WHO 1999) 2 Screnning 2 Behandling vid diabetes 3 Komplikationer vid diabetes

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus Överviktskirurgi och diabetesmedicinering Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus 1 Diabetes klassificering Typ 2 2 ANDIS All New Diabetes In Skåne 2008-2013 Diabeteskomplikationer Mikrovaskulära:

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Inneha llsfo rteckning Diagnos och utredning...3 Olika typer av diabetes... 3 Typ 1-diabetes... 3 Typ 2-diabetes... 3 Graviditetsdiabetes...

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Behandling av typ 2 diabetes

Behandling av typ 2 diabetes Behandlingsrekommendation Behandling av typ 2 diabetes Bakgrund Diabetes mellitus kan definieras som en metabolisk rubbning med kroniskt förhöjt blodglukos beroende på otillräcklig insulinsekretion och/eller

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes ny rekommendation Myndighetssamverkan inom diabetesområdet (LV), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen (SoS) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 8 Fall för Klassundervisning (titta gärna på fallen före) Reviderad juli 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga

Läs mer

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diabetes och den äldre patienten Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva - 77 år Bakgrund: Debut av Diabetes typ 2 vid 67 års ålder Längd 168 cm Vid debut vikt 94

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Förslag till Lokalt vårdprogram för diabetes Kronoberg. revidering 2008, utgivet av Diabetesråd Kronoberg och utarbetat av lokala arbetsgrupper

Förslag till Lokalt vårdprogram för diabetes Kronoberg. revidering 2008, utgivet av Diabetesråd Kronoberg och utarbetat av lokala arbetsgrupper Förslag till Lokalt vårdprogram för diabetes Kronoberg revidering 2008, utgivet av Diabetesråd Kronoberg och utarbetat av lokala arbetsgrupper 1 Sammanfattning, Lokalt vårdprogram för diabetes... 4 Uppdrag

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diabetes mellitus typ 2 Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diagnoskriterier 1. HbA1c 48 mmol/ml 2. Plasmaglukos fasta 7,0 mmol/l 3. Plasmaglukos 2-tim 11,1 mmol/l 4. Slumpmässigt plasmaglukos 11,1 mmol/l, förenat

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Vad betyder äldre Biologisk ålder över 80-85 år??? För de flesta människor tar åldrandet i detta läge ett

Läs mer

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Ändrad 2015-03-04, s 587 och s 613. 587 1 Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Inledning Randomiserade studier

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-6-19 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2014 Förord I dessa nationella riktlinjer

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Diabetes och graviditet 1(7) Diabetes och graviditet Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt graviditetsvecka 30 34. Detta kan ibland utlösa en graviditetsdiabetes.

Läs mer

Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna

Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Diabetesläkemedel Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Förord DIAREG är beteckningen på ett nätverk av läkemedelskommittéernas expertgrupper för diabetes i följande landsting: Uppsala, Sörmland,

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/ eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga.

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

endokrinologi och diabetologi

endokrinologi och diabetologi UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i endokrinologi och diabetologi Patogenes, diagnostik, behandling och prevention Uppsala universitet bjuder in till utbildning 25-28 maj 2015 i Uppsala Många endokrina tillstånd

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Fetma hos vuxna. Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet 018-611 00 00 vx.

Fetma hos vuxna. Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet 018-611 00 00 vx. Fetma hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Kontaktperson Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet 018-611

Läs mer

Vårdprogram för vuxna med diabetes

Vårdprogram för vuxna med diabetes VÅRDPROGRAM 3 (43) INNEHÅLL FÖRORD... 7 INLEDNING... 8 1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 8 1.1 Screening...8 1.2 Diagnos...8 1.3 Flödesschema för plasmaglukosmätning...9 1.4 Kliniska karakteristiska...9 1.5 Behandlingsmål

Läs mer

Diabetestyp. Diabetes typ 1 och 2. Ålder. Diabetesduration (antal år) HbA1c (mmol/mol) Systoliskt blodtryck. Total Kolesterol HDL.

Diabetestyp. Diabetes typ 1 och 2. Ålder. Diabetesduration (antal år) HbA1c (mmol/mol) Systoliskt blodtryck. Total Kolesterol HDL. Leif 51 år Typ 2-diabetes MIKROVASKULÄRA Komplika)oner MAKROVASKULÄRA DCCT - 1982-1993 mikrovaskulära komplika)oner Retinopati CVL Nefropati Koronär hjärtsjukdom Neuropati Perifer Kärlsjd HJÄRTSVIKT 1

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom

Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom Behandlingsrekommendation Inledning Förekomsten av aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar ökar med stigande ålder men är ingen oundviklig följd av åldrandet

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR VUXNA MED DIABETES

VÅRDPROGRAM FÖR VUXNA MED DIABETES VÅRDPROGRAM FÖR VUXNA MED DIABETES 2012 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 INLEDNING 5 SCREENING 6 DIAGNOS 6 KLINISKA KARAKTÄRISTIKA 7 BEHANDLINGSMÅL VID DIABETES 8 EGENMÄTNING AV BLODGLUKOS 9 ÅRSKONTROLLER

Läs mer