Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset."

Transkript

1 Diabetes typ 2 Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Kontaktperson Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, vx. Gäller från oktober 2011 Revideras senast i oktober 2013

2 Innehåll Inledning och kontaktpersoner 4 1. Diagnostiska kriterier och screening 5 2. Nyupptäckt diabetes mellitus 6 3. Behandlingsrekommendationer för typ 2 diabetes 7 Icke farmakologisk behandling 7 Behandling av hyperglykemi 8 Behandling av hypertoni 11 Behandling av dyslipidemi Kontroller vid diabetes Diabeteskomplikationer, diabetesfot 14

3 vårdprogrammets syfte är främst att tydliggöra ansvarsfördelning mellan primärvården och sjukhusens specialistvård då det gäller handläggning av typ 2 diabetes i Uppsala län. Här ges även rekommendationer om vid vilka komplicerande tillstånd som ansvaret bör övergå från en vårdnivå till en annan, samt hur samarbetet mellan olika instanser bör ske. Vårdprogrammet innehåller vidare kortfattade riktlinjer för diagnostik och behandling, med särskild tonvikt på den initiala handläggningen vid nyupptäckt diabetes, i syfte att skapa en enhetlig handläggning inom länet. Däremot ska vårdprogrammet inte ses som en lärobok i diabetologi. Programmet har tagits fram genom den centrala diabetesgruppen, Landstinget i Uppsala län, med representanter från primärvård, sjukhusens specialistvård och den kommunala hemsjukvården i Uppsala kommun. Behandlingsrekommendationer följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården 2010, Läkemedelsverkets rekommendationer från 2010 samt de riktlinjer som fastslagits av Läkemedelskommittén i Uppsala län. Synpunkter och förslag till förbättringar av vårdprogrammet kan riktas till någon av nedanstående personer: Kontaktpersoner Diabetessjuksköterska Krister Gustafsson, Gottsunda vårdcentral, Uppsala Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset Distriktsläkare Jan Stålhammar, Eriksbergs vårdcentral, Uppsala Diabetessjuksköterska Elisabeth Sörman, Bålsta vårdcentral Diabetessjuksköterska Anja Vidmark, Akademiska sjukhuset

4 1. Diagnostiska kriterier Diabetesdiagnosen ställs genom något av följande kriterier: 1. fp-glukos x Slumpmässigt taget glukosvärde 12, 2 mmol/l (kapillärt) + typiska diabetessymtom. 3. OGTT (= peroral glukosbelastning) x 2 eller kombination av OGTT och fp-glukos. Diagnostik av diabetes, graviditetsdiabetes, nedsatt glukostolerans (IGT) samt förhöjt fasteglukos (IFG) enligt WHO p-venöst p-kapillärt Diabetes mellitus fp-glukos (mmol/l) >7,0 >7,0 OGGT 120 min (mmol/l) >11,1 >12,2 Graviditetsdiabetes fp-glukos (mmol/l) >7,0 OGGT 120 min (mmol/l) >10,0 Nedsatt glukostolerans, IGT fp-glukos (mmol/l) <7,0 <7,0 OGTT 120 min (mmol/l) 7,8 11,0 8,9 12,1 Förhöjt fasteglukos, IFG Plasma-glukosscreening Riktad screening rekommenderas i följande sammanhang Förekomst av hypertoni, dyslipidemi, övervikt och bukfetma. Kvinnor som haft graviditetsdiabetes. Hjärtkärlsjukdom. Typ 2 diabetes hos föräldrar/syskon/barn. Fotsår. forts

5 Individer med påvisad nedsatt glukostolerans Peroral steroidbehandling (P-glukos eftermiddag eller efter måltid) Uppföljning och behandling vid nedsatt glukostolerans samt förhöjt fasteglukos (IGT och IFG) Samma råd för kost och fysisk aktivitet som vid manifest diabetes. Nytt fp-glukos och/eller HbA1c bör utföras efter något år. OGTT kan utföras i enstaka fall. Intensitet i kontakter bestäms främst av kardiovaskulär risk. En validerad alternativ metod att skatta risk för diabetes är findriscformuläret (www.diabetes.fi) Graviditetsdiabetes Graviditetsdiabetes innebär cirka 50% framtida risk för att utveckla manifest typ 2 diabetes och det är därför viktigt att följa upp dessa kvinnor i primärvård. Remiss utfärdas via Mödravården/ Specialmödravården. Förebyggande livsstilsråd är centralt, samma som vid manifest diabetes. Lämpligen följer man rent praktiskt upp med ett besök till diabetessjuksköterska alternativt husläkare cirka ett år efter förlossningen. Man bör då kontrollera faste-p-glukos, HbA1c, lipider, BMI, blodtryck samt diskutera kring den aktuella livsstilen. OGTT kan utföras i enstaka fall. 2. Nyupptäckt diabetes mellitus Minneslista för initiala åtgärder Strukturerad anamnes: symtomutveckling, ärftlighet, sociala förhållanden och livsstil, övriga sjukdomar och läkemedelsbehandling. Information till patienten och anhöriga om sjukdomen, kost, fysisk aktivitet, tobak alkohol, läkemedel. Remiss till ögonbottenscreening. Planering av återbesök (diabetessjuksköterska, dietist och läkare. Sjukgymnast?) Utbildning i egenvård.

6 Psykologiska synpunkter Den initiala handläggningen är mycket viktig för hur patienten uppfattar sin sjukdom och för hennes tilltro till sin förmåga att i framtiden själv kunna påverka dess behandling. Oftast krävs flera informationstillfällen. Klassifikation och differentialdiagnostik För typ 1 diabetes talar lägre ålder, hastigt insjuknande med törst, stora urinmängder och viktminskning, uttalad ketonuri och normal vikt. Diagnosen stärks om normalt blodtryck, normala P-lipider, låg C-peptidnivå och positiva ö-cellsantikroppar (i första hand anti-gad). För typ 2 diabetes talar högre ålder, övervikt, typ 2 diabetes hos nära släkting, långsamt insjuknande med diskreta symtom. Diagnosen stärks vid samtidig bukfetma, hypertoni och lipidrubbning (metabolt syndrom). Vårdnivå vid nyupptäckt diabetes Barn och ungdomar under 18 år handläggs vid Akademiska barnsjukhuset. Ungdomar över 18 år och andra fall av sannolik typ 1 diabetes samt yngre vuxna med misstänkt typ 2 diabetes remitteras till mottagningen för metabola sjukdomar, Akademiska sjukhuset eller medicinskt centrum vid Lasarettet i Enköping. De flesta medelålders och äldre med typ 2 diabetes handläggs i primärvård. Personer med allmänpåverkan till följd av sjukdomen remitteras till akutmottagningarna vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Indikation för att remittera till mottagningen för metabola sjukdomar, Akademiska sjukhuset och medicinskt centrum vid Lasarettet i Enköping är att man trots insatser i primärvården inte når behandlingsmålen eller vid snabb progress av diabeteskomplikationer. 3. Behandlingsrekommendationer för typ 2 diabetes Icke farmakologisk behandling Livsstilsförändringar, främst rörande fysisk aktivitet och kost med målet viktminskning, samt tobaksstopp. Kostrådgivning vid diabetes ges i första hand av diabetessjuksköterska och dietist. Särskilt prioriterade fall med kraftig

7 övervikt (BMI >35) kan remitteras till överviktsenheten på Samariterhemmets vårdcentrum.vårdprogrammen för fetma hos barn och vuxna finns på Navet och på Vid förskrivning av FaR kan landstingets friskvårdslots hjälpa till att hitta lämplig aktivitet i friskvården. Mer information finns på under fliken FaR eller kontakta hälsoplanerare på Primärvårdens FFoU-enhet. Högt alkoholintag medför högt energiintag. Hög alkoholförtäring vid samtidig behandling med insulin och/eller insulinfrisättande medel medför risk för hypoglykemi. Stegräknare kan vara ett komplement. Se även Fyss på Landstinget kan erbjuda hjälp att sluta röka/snusa, individuellt eller i grupp. Närmare information ges på Primärvårdens vårdcentraler eller FFoU-enhet. Farmakologisk behandling av hyperglykemi Generellt behandlingsmål är ett HbA1c kring 52 mmol/mol. Behandlingsmålet för den enskilde patienten bör dock utformas utifrån en individuell bedömning av nytta och risk. Beakta risken för överbehandling av äldre och multisjuka personer. I första hand ges Metformin. I andra hand ges Sulfonylurea (SU) och/eller insulin. Metformin Evidens för sänkt kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Låg behandlingskostnad. Ger inte viktökning eller hypoglykemi i monoterapi. Gastrointestinala biverkningar kan vara begränsande. Kan ge laktatacidos. Försiktighet vid nedsatt njurfunktion (P-kreatinin > µmol/l beroende på ålder, kön och kroppskonstitution). Observera! Sätt ut metformin tillfälligt vid magsjuka, hög feber och allmänpåverkan. Intravenös röntgenkontrastundersökning vid samtidig behandling med metformin Patienten ska vara väl hydrerad inför undersökningen. Mät P-kreatinin innan undersökning. Normal njurfunktion: Röntgenundersökning möjlig utan dröjsmål. Gör uppehåll med metformin. Återuppta behandling 48 timmar efter undersökning om nytt P-kreatinin är normalt.

8 Nedsatt njurfunktion: Sätt ut metformin 48 timmar före kontrastundersökning, och återinsätt tidigast 48 timmar efter undersökning om njurfunktionen (P-kreatinin) är oförändrad. Överväg om patientens njurfunktion tillåter fortsatt behandling med metformin. Sulfonylurea, SU Påbörjas med låg dos som kan ökas. Låg behandlingskostnad. Risk för hypoglykemi särskilt vid hög ålder eller lågt HbA1c. Ger viktökning. Glimepirid och glipizid är jämförbara kliniskt och kostnadsmässigt. Ges i regel som endos före frukost. Repaglinid Något snabbare insättande och kortvarigare effekt än SU och ges till måltider. Den kliniska effekten av att kapa den postprandiella hyperglykemin på mikrooch makrovaskulära komplikationer är ännu inte visad. Ger viktökning. Hög behandlingskostnad. DPP4-hämmare Ger mindre förbättring av HbA1c än metformin. Långtidssäkerhet ännu ej utredd. Hög behandlingskostnad. Viktneutralt. Ingen ökad risk för hypoglykemi i monoterapi eller i kombination med metformin. Kan ges i kombination med metformin/su, glitazoner och för sitagliptin även i kombination med insulin. GLP 1-agonister Injektionsbehandling. Gastrointestinala biverkningar begränsande. Långtidssäkerhet ännu ej utredd. Hög behandlingskostnad. Kan ge viktnedgång. Ingen ökad risk för hypoglykemi i monoterapi eller i kombination med metformin. Kan ges i kombination med metformin/su som alternativ till insulin vid bevarad C-peptid. Alfaglukosidashämmare Måttlig glukossänkande effekt. Gastrointestinala biverkningar. Hög behandlingskostnad. Glitazoner Glukossänkande effekten jämförbar med metformin och SU. Kan kombineras med SU eller metformin men bör inte kombineras med insulin. Hög behandlingskostnad. Ger viktökning. Risk för hjärtsvikt, makulaödem och frakturer.

9 Insulinbehandling Terapisvikt med perorala medel vid typ 2 diabetes: Inled med medellångverkande (NPH) insulin till kvällen som tillägg. Dosökning med ledning av fp-glukos. Vaksamhet för nattliga hypoglykemier. Om behandlingsmålen inte uppnås på grund av nattliga hypoglykemier kan långverkande insulinanaloger övervägas (ger högre behandlingskostnad). Insulinbehandling vid typ 2 diabetes är initalt oftast en stödjande terapi men många utvecklar en uttalad insulinbrist på sikt, vilket kan utvärderas med S-C-peptid. Mix-insulin kan ges som 1-, 2- eller 3-dos regim med eller utan peroral behandling. Kan användas vid mer uttalad behandlingssvikt/insulinsvikt, som alternativ till basal bolusregim. C-peptid som vägledning Måltidsstimulerat C-peptid 45 min efter frukost (P-glukos ska vara >7 mmol/l) Kommentar <0.7 nmol/l Insulinbrist nmol/l Relativ insulinbrist särskilt vid fetma nmol/l Insulinresistens Poliklinisk insulininställning Daglig egenkontroll av fp-glukos vid start av nattinsulin. Läkare/diabetesansvarig sjuksköterska ska vara tillgängliga för telefonkonsultation och ha god erfarenhet och kompetens i insulinbehandling. Insulinbehandling och förbättrad glukoskontroll medför minskad glukosförlust i urinen. Vid oförändrad kost leder det till viktuppgång. Insulininsättning måste alltid kombineras med information om kost och fysisk aktivitet. 10

10 Farmakologisk behandling av hypertoni Målvärdet är generellt 130/80 mm Hg. Målet ska anpassas till ålder och/eller grad av njurskada. Blodtryck /80 85 mm Hg: livsstilsförändringar (samt kontroll av saltintag) initieras/förstärkas innan farmakologisk behandling påbörjas. Blodtrycksbehandling med ACE-hämmare, angiotensinreceptor blockerare (ARB), betablockerare, kalciumblockerare och tiaziddiuretika ger en likvärdig riskreduktion för insjuknande och död när de används som förstahandsmedel vid typ-2 diabetes. ACE-hämmare, betablockerare, kalciumblockerare och tiaziddiuretika är mycket kostnadseffektiva blodtryckläkemedel. ARB kan användas vid intolerans för ACE-hämmare. ACE-hämmare (eller ARB) bör ingå som blodtrycksbehandling vid typ 2 diabetes och är även förstahandsbehandling vid manifest mikroalbuminuri. Kombinationsbehandling Kombinationsbehandling oftast nödvändigt för att nå målen. Kombinationer av ovanstående läkemedel i väljs första hand. Fasta kombinationer av RAAShämmare och tiazider kan underlätta för patienterna. Kombinationen ACEhämmare och ARB bör undvikas. Farmakologisk behandling av dyslipidemi Behandlingsmål: P-LDL-kolesterol <2,5 mmol/l. Alla patienter ska har råd om kost, särskilt inriktad på energireduktion, fettmängd, fettkvalitet och fiberinnehåll samt fysisk aktivitet. Förstahandsmedel Simvastatin. Vid otillräcklig behandlingseffekt kan mera potenta statiner eller kombination med andra lipidsänkande läkemedel övervägas. 11

11 4. Kontroller vid diabetes På mottagningen Prov/undersökning Nyupptäckt 1:a återbesök Årskontroll Längd X Vikt X X X BMI X X X Midjemått X X fp-glukos X X X** B-HbA1c X X X U-prov(prot/glukos/ketoner) X X Mikroalbuminuri X X P-kreatinin X X P-kalium/P-natrium X X*** P-lipider X X**** Hb X X S -C-peptid* X Anti-GAD (vid misstänkt typ 1) X ALAT ev. GT X X B12 kontrolleras vid metformin BT X X X Fotstatus X X Ögonscreening (remiss vid debut) X EKG X X NDR.nu X Diabetes Incidens Studien (DISS) Nyupptäckt diabetes år X * Vid misstanke om typ 1 diabetes eller vid peroral terapisvikt. ** Ej vid insulinbehandling eller om patienten har egna prover. *** Vid behandling med diuretika eller ACE-hämmare/ARB **** Eventuellt kontroll vartannat/vart tredje år vid normala värden. 12

12 Egenkontroll Insulinbehandlade patienter ska genomföra systematisk egenmätning av blodglukos. Riktad egenmätning av blodglukos ska erbjudas till personer med typ 2- diabetes som inte behandlas med insulin vid speciella situationer såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. Systematisk egenmätning av blodglukos ska inte göras på personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin. 5. Diabeteskomplikationer Retinopati Patientansvarig läkare ansvarar för att remiss skickas till initial ögonundersökning på alla nyupptäckta diabetiker, som därefter följs upp på länets ögonmottagningar på Akademiska sjukhuset, i Enköping och i Tierp. Neuropati Neuropati uppträder i flera olika former vid diabetes, och indelas i perifer polyneuropati, autonom neuropati och mononeuropatier. Utredning Kontroll av B12. Noggrann anamnes (symtom på autonom neuropati och känselstörningar) och klinisk undersökning av beröringssinne (monofilamenttest) och/eller vibrationssinne (stämgaffel). Kontroll av blodtryck i liggande och stående, inklusive pulsreaktion. Mätning av nervledningshastigheter vid behov görs på avdelningen för klinisk neurofysiologi, Akademiska sjukhuset. Sexuella problem vid diabetes Sexuella problem är vanliga och är kopplade till förekomsten av andra senkomplikationer. För specialistkonsultation hänvisas till urologmottagningen, Akademiska sjukhuset. 13

13 Specifik neuropati Remiss till: Smärtsam neuropati. Centrum för smärtbehandling, Akademiska sjukhuset. Blåsdysfunktion. Urologmottagningen, Akademiska sjukhuset. Gastropares. Magtarmmottagningen, Akademiska sjukhuset. Den diabetiska foten Screening och prevention Fötter ska inspekteras och undersökas årligen. Vid tecken på neuropati/ angiopati minst varje halvår. Ge akt på: Generellt ödem, behåring, färg, temperatur, svullnader, rodnader/tryckmärken, torrhet, sprickor, förhårdnader, liktornar, deformering, felställningar, fotpulsar (ankeltryck med Doppler vid behov). Undersök även känsel med monofilament (5.07/10 gram), vibrationssinne (stämgaffel C 128). Vid nyupptäckta sår Glukoskontroll (HbA1c) Klinisk undersökning enligt ovan Infektion? => sårodling Blodstatus, SR, CRP, LD och ALP vid osteitmisstanke Slätröntgen av fotskelett osteit? Ultraljud eller CT vid misstanke om osteit. Fotsårsbehandling Glukoskontroll. Tillfällig insulinbehandling vid kost- eller tablettbehandlad diabetes överväges. Ödem. Ska behandlas. Eventuell kompressionsbehandling efter cirkulationsundersökning. Om möjligt högläge. Överväg diuretika under en period. Cirkulation. Ultraljudsdoppler. Nedsatt cirkulation om kvoten ankel/arm = < 0,9. Ankeltryck < 50 mm Hg talar för uttalad ischemi. Vid kritisk ischemi överväg kontakt direkt med kärlkirurg! Infektion. Sårodling efter rengöring/revision. Vid feber blododling. Förstahandspreparat flukloxacillin (Heracillin ) 1 1,5 g x 3 eller klindamycin (Dalacin ) 300 mg x 3. Lokalbehandling. Använd dokumenterade sårvårdsprodukter enligt landstingets sårvårdsprogram som finns på Navet under Stöd i arbetet/vårdprogram. 14

14 Diabetesfotmottagningen, sårcentrum, kirurgmottagningen, Akademiska sjukhuset Vid diabetesfotmottagningen ombesörjs ingrepp, avlastning, skoåtgärder, gipsning och sårbehandling. I teamet ingår ortoped, infektionsläkare, diabetessjuksköterska, diabetesfotterapeut, ortopedskotekniker. Kärlkirurg och hudläkare tillgängliga vid behov. Kontakta diabetesfotmottagningen vid misstänkt nedsatt eller snabb försämring av cirkulationen kraftig deformering behov av tryckavlastning djupa infektioner. Fotterapeuter Lista över fotterapeuter med C-länsavtal återfinns på allmänhetens sida på landstingets webbplats. Sökvägen är: via fliken Vård hälsa och tandvård. Därefter Privata vårdgivare med avtalvård och därefter rubriken Fotterapeuter. Terapeuterna presenteras kommunvis. 15

15 Vårdprogrammet finns på /vardprogram och på landstingets intranät Navet under område Sjukvård, i A Ö-listan. Häften beställs från Tryck: Landstingstryckeriet, november 2011

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Hjärta och Diabetes Eva Ekerstad, överläkare, Endokrinsektionen, NU-sjukvården Diabetesförekomst vid hjärtsjukdom Patienter med akut coronart syndrom utan känd diabetesdiagnos 1/3 normal glukosmetabolism

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 150123 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 1493 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Nationella programrådet för diabetes

Nationella programrådet för diabetes Nationella programrådet för diabetes Nationella programrådet för diabetes Grundar sig i en överenskommelse mellan staten och SKL för vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården 2013 Etablering

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Terapiråd Diabetes. Juni 2013

Terapiråd Diabetes. Juni 2013 Juni 2013 Innehåll Diabetes 1 Epidemiologi 1 Prevention 1 Klassifikation av diabetes mellitus 2 Symtom vid insjuknande 2 Diagnos (WHO 1999) 2 Screnning 2 Behandling vid diabetes 3 Komplikationer vid diabetes

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 20 februari 2016 Gäller: t.o.m. 28 februari 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv

Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv Läkarprogrammet T6 2016 Diabetessamordnare Lasarettet i Enköping violeta.armijo.del.valle@akademiska.se elisabeth.sorman@privat.lul.se

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Antidepressiva och risk för hyponatremi. Hydroxizin (Atarax)

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Inneha llsfo rteckning Diagnos och utredning...3 Olika typer av diabetes... 3 Typ 1-diabetes... 3 Typ 2-diabetes... 3 Graviditetsdiabetes...

Läs mer

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam September 2016 Jan Eriksson Inst. för Medicinska Vetenskaper och Sekt f Endokrinologi och Diabetes, VO Specialmedicin jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetesfoten Hälsoekonomiskt

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus Överviktskirurgi och diabetesmedicinering Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus 1 Diabetes klassificering Typ 2 2 ANDIS All New Diabetes In Skåne 2008-2013 Diabeteskomplikationer Mikrovaskulära:

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

Allmänläkardagarna 2011-01-27

Allmänläkardagarna 2011-01-27 Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN Södersjukhuset 111103 Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GERD 68 ÅR Söker för klåda och sveda i underlivet Hon har mått

Läs mer

1.1 Hur kompletterar du anamnesen? (1p) 1.2 Vilka labprover kontrollerar du på Vårdcentralen primärt här? (1p) Sida 1 av 7

1.1 Hur kompletterar du anamnesen? (1p) 1.2 Vilka labprover kontrollerar du på Vårdcentralen primärt här? (1p) Sida 1 av 7 Lia är 40 år och en framstående verkmästare på Volvo, ensamstående och röker med viss frenesi. Hon skattar sin alkoholkonsumtion som synnerligen moderat. Friska föräldrar och inga syskon. Hon söker nu

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Behandling av typ 2 diabetes

Behandling av typ 2 diabetes Behandlingsrekommendation Behandling av typ 2 diabetes Bakgrund Diabetes mellitus kan definieras som en metabolisk rubbning med kroniskt förhöjt blodglukos beroende på otillräcklig insulinsekretion och/eller

Läs mer

Vårdprogram för typ 2 diabetes inom Region Gotland. December 2014

Vårdprogram för typ 2 diabetes inom Region Gotland. December 2014 Vårdprogram för typ 2 diabetes inom Region Gotland December 2014 Med reservation för ev. ändringar enligt Socialstyrelsens riktlinjer som uppdateras under våren 2015 VÅRDPROGRAM FÖR TYP 2 DIABETES INOM

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes Disposition Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Diabetes Bakgrund och historik Diabetesformer Sjukdomsmekanism Komplikationer Behandling och mål Odontologiska aspekter Tänk på.. Sjukhustandvården Borås

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra??

Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra?? Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra?? CARL JOHAN ÖSTGREN professor Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk,

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

Behandling av diabetes typ 2 med liraglutid (Victoza )

Behandling av diabetes typ 2 med liraglutid (Victoza ) Behandling av diabetes typ 2 med liraglutid (Victoza ) En journalstudie av patienter vid Närhälsan Skara vårdcentral Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg Författare: Staffan Hasan, ST-läkare

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset Diabetesfoten Jan Eriksson/Maria Svensson Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset Läkarprogrammet T6 ht 2016 jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetiska foten Hälsoekonomiskt

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer