Livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ II Faktorer som påverkar motivationen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ II Faktorer som påverkar motivationen"

Transkript

1 Livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ II Faktorer som påverkar motivationen Jelka Flinth Emma Gummesson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad hp Vt 2009 Sektionen för hälsa och samhälle Box Halmstad

2 Lifestyle changes in people with type II diabetes Factors affecting motivation Jelka Flinth Emma Gummesson Nursing Programme 180 ECTS credits Nursing ECTS credits Spring 2009 School of Social and Health Sciences P.O 823 SE Halmstad

3 Titel Författare Sektion Handledare Examinator Livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ II - Faktorer som påverkar motivationen Jelka Flinth, Emma Gummesson Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, Halmstad Petra Svedberg, Universitetslektor Inger Wieslander, Universitetsadjunkt Tid Vårterminen 2009 Sidantal 14 Nyckelord Sammanfattning Diabetes Mellitus typ 2, fysisk aktivitet, livsstilsförändring, motivation, omvårdnad Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar. En bidragande orsak till detta är att övervikt och inaktivitet blir allt vanligare. Det talas till och med om en diabetespandemi. Sjukdomen går att förhindra genom att göra livsstilsförändringar som kostförändring och regelbunden fysisk aktivitet. Att genomföra livsstilsförändringar är en komplex process som kräver kunskap och motivation hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som bidrar till patientens motivation till livsstilsförändring vid diabetes mellitus typ II. I litteraturstudien analyserades 12 vetenskapliga artiklar och en avhandling induktivt. Resultatet visade att de faktorer som motiverade patienterna till en livsstilsförändring var bemötande, rådgivning och stöd. Sjuksköterskan ska fokusera på patientens egna upplevelser och ha insikt om att patienter har olika möjligheter till en livsstilsförändring. Relationen mellan patient och sjuksköterska har stor betydelse för att patienten ska kunna hantera sin sjukdom i det dagliga livet. Det krävs att sjuksköterskan hittar strategier för att patienten ska känna sig sedd, hörd och tagen på allvar eftersom det visat sig öka motivationen. En fortsatt forskning med kvalitativ inriktning under ett längre tidsperspektiv är nödvändig för att öka kunskapen om patientens upplevelse och erfarenheter av livsstilförändring vid diabetes mellitus.

4 Title Author Department Supervisor Examiner Lifestyle changes in people with type II diabetes Factors affecting motivation Jelka Flinth, Emma Gummesson Department of Social and Health Sciences, Halmstad University, P.O 823, SE Halmstad Sweden Petra Svedberg, Senior Lecturer Inger Wieslander, Lecturer Period Spring 2009 Pages 14 Key words Abstract Diabetes Mellitus type 2, lifestyle changes, motivation, Nursing care, physical activity Diabetes mellitus is a disease that is increasing. A contributing factor to this is that obesity and inactivity are becoming more common. There is talk even of a diabetes pandemic. The disease can be prevented by making lifestyle changes like diet changes and regular physical activity. Implementing lifestyle changes is a complex process requiring knowledge and motivation of the patient. The purpose of the literature study was to highlight the factors that motivate patients to a lifestyle change with diabetes mellitus type II. In literature, the study analyzed 12 scientific articles and a dissertation inductively. The results showed that the factors that motivated the patients to a lifestyle change was the treatment, advice and support. The nurses should focus on the patient's own experiences and insight that patients have different opportunities for a lifestyle change. The relationship between patient and nurse is very important for the patient to be able to integrate their illness in everyday life. It requires the nurse will find strategies for the patient to feel seen, heard and taken seriously because it proved to increase motivation. Continued research with qualitative approach over a longer perspective is necessary to increase awareness of the patient experience and the experiences of lifestyle change in diabetes mellitus.

5 Innehåll Inledning 1 Bakgrund 1 Diabetes mellitus 1 Sjuksköterskans roll 2 Motivation 3 Livsstilsförändring 3 Fysisk aktivitet 4 Kost 4 Egenvård 5 Syfte 6 Metod 6 Datainsamling 6 Databearbetning 7 Resultat 7 Bemötande 7 Rådgivning 8 Stöd 9 Diskussion 11 Metoddiskussion 11 Resultatdiskussion 11 Konklusion 14 Implikation 14 Referens Bilagor Bilaga I Sökhistoria Bilaga II Artikelöversikt

6 Inledning Diabetes mellitus är en folksjukdom (Alvarsson, Brismar, Viklund, Örtqvist & Östenson, 2007). Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2009) för diabetes belyser att 3-4 % av befolkningen i Sverige har diabetes vilket motsvarar ungefär människor. Av dessa är det cirka % som utgör typ II diabetes. Sjukdomen drabbar både män och kvinnor i samma utsträckning men medelåldern för insjuknande är något lägre för män Enligt Alvarsson, et al. (2007) ökar förekomsten av diabetes mellitus typ II i världen på grund av att övervikt och fysisk inaktivitet blir ett allt vanligare fenomen. Den kraftiga ökningen gör att det till och med talas om en diabetespandemi. Socialstyrelsen (2009) belyser att en livsstilsförändring med ökad fysisk aktivitet och kostförändringar utgör den mest effektiva behandlingen vid diabetes mellitus typ II. Den icke farmakologiska behandlingen som innebär kostförändring, viktnedgång och ökad fysisk aktivitet kan leda till att en progression av en tidig typ II diabetes förhindras. Funell (2006) beskriver att livsstilsförändringar i vardagen kan vara svåra att genomföra. Eftersom det är en ny och komplicerad tillvaro för patienten är det av betydelse att sjuksköterskan finns tillgänglig och har kunskap för att kunna stötta och hjälpa patienten att hitta sin motivation. Sjuksköterskan är ett viktigt redskap för patienten när det gäller kunskap, både teoretiskt och praktiskt. Socialstyrelsen (2009) betonar att om sjuksköterskan ger patienten bra information och rådgivning om vad sjukdomen innebär kan det ge en bra grund för patienten att hantera sin sjukdom. Har patienten en bra kunskap om sjukdomen underlättar det delaktigheten och det är lättare att bibehålla motivationen under en längre tid. Därför är det viktigt att belysa hur sjuksköterskan kan stödja patienten till en livsstilsförändring vid diabetes mellitus typ II. Bakgrund Diabetes mellitus Mulder (2008) beskriver att diabetes mellitus beror på förhöjt blodglukos och kännetecknar alla former av diabetes och är huvudkarakteristika för diagnostik och behandling av sjukdomen. Diabetes kommer från grekiskan och betyder ökad vätska som passerar genom kroppen. Mellitus betyder söt och upptäcktes av att patientens urin var söt. Diabetes mellitus betyder ökad mängd av urin som är söt. Enligt Mulder (2008) spåras de allra första kända fall av sjukdomen så långt tillbaka som 1522 f.kr. och en tydlig beskrivning skrevs redan då på Eberska papyrusrullar. På den tiden dog patienterna ofta i förtid eftersom de inte fick någon behandling. Både Mulder (2008) och Alvarsson, et al. (2007) belyser att det finns flera typer av diabetes mellitus, bland annat typ I och typ II. Typ I innebär en livslång insulinbehandling 1

7 för patienten. Typ II kräver inte insulininjektioner utan behandlingen består till viss del av fysisk aktivitet och kostförändring samt medicinsk behandling. Alvarsson, et al. (2007) beskriver att sjukdomen diabetes mellitus beror på att den endokrina delen av pankreas har en bristande funktion när det gäller att antingen producera insulin eller att det är för dålig verkan av det som produceras. Insulinet produceras i betacellerna som finns i de langerhanska öarna i pankreas som har till huvuduppgift att sänka glukoshalten i blodet. Den allt för höga glukoskoncentrationen kan leda till skador och komplikationer i det kardiovaskulära systemet vilket leder till försämrad livskvalitet och förtidigt död. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) (2006) ska fasteblodglukos vara 6,0 mmol/l eller lägre, om fasteblodglukos är 7,0 mmol/l eller högre föreligger diabetes. Diabetes mellitus innebär inte bara rubbning av glukosmetabolismen utan även rubbning av andra metabola processer i kroppen. Det innebär att diabetes mellitus är en generell rubbning av ämnesomsättningen (World Health Organisation [WHO], 2006). Enligt Socialstyrelsen (2009) ökar risken att insjukna i diabetes mellitus typ II med åldern och riskfaktorer som har en stor betydelse är ärftlighet, övervikt, låg fysisk aktivitet och rökning. Child, Cypress och Spollet (2005) menar att dessa faktorer kan påverkas genom preventiva åtgärder och på sätt minska antalet individer som insjuknar i diabetes mellitus typ II. Eftersom hyperglykemi utvecklas sakta och patienten är symptomfri under många år kan det dröja länge innan sjukdomen fastställs, ibland upp till 10 år. Kardiovaskulära sjukdomar så som stroke, hypertoni, hjärtinfarkt, angina pectoris och hjärtstopp ökar två till tre gånger hos individer med diabetes typ II än hos andra individer. Patologi av kardiovaskulära komplikationer hos personer med diabetes mellitus är komplex och ökar markant om inte riskfaktorerna blir kontrollerade och åtgärdade (Child, Cypress & Spollett, 2005). Sjuksköterskans roll Socialstyrelsen (2009) belyser att ett av de viktigaste målen enligt de nationella riktlinjerna för vård och behandling vid diabetes mellitus typ II är att förebygga sena komplikationer genom att lägga tyngdpunkt på förebyggande hälso- och sjukvård. Patienten har rätt till kontinuerlig och adekvat diabetesbehandling (Socialstyrelsen, 2009). Svedberg (2007) beskriver att det finns ett ökat krav på hälsofrämjande insatser som bör integreras i hälso- och sjukvården. Tyngdpunkten ligger i att möjliggöra processen för människan att förbättra och öka kontrollen över sin hälsa genom delaktighet och ett delat ansvar. I sjuksköterskans etiska riktlinjer (Svensk sjuksköterskeförening, 2007) framgår tydligt att sjuksköterskans roll är att främja hälsa, förebygga sjukdomar samt att bota och lindra lidande. Folkhälsoinstitutet (2009) belyser att det innebär att sjuksköterskan har ett ansvar och genom sin kunskap samt kompetens vara navet i hälsoarbetet i att upplysa om metoder som kan förebygga sjukdom och skada. Enligt Socialstyrelsen (2009) är en av sjuksköterskans huvuduppgifter i det dagliga arbetet är att undervisa och motivera patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete grundar sig på en humanistisk människosyn där hörnstenarna är etik och empati. Vetenskap och ett evidensbaserat förhållningssätt ska ligga som grund i hennes arbete och det är av betydelse att hon kan tillgodose patienters behov av kunskap om sin sjukdom. Pilhammar (2003) menar att sjuksköterskan har en auktoritär roll där hon förväntas visa sina medicinska och teknis- 2

8 ka kunskaper, ansvar, empati samt förståelse för olika kulturella skillnader medan patienten förväntas att vara delaktig och ta eget ansvar för sin sjukdom. Socialstyrelsen (2009) belyser att det är av stor betydelse att sjuksköterskan har förmågan att tillvarata det friska hos patienten och motivera patienten till ändrade levnadsvanor som kan vara avgörande för hälsan. Med sjuksköterskans pedagogiska förmåga har hon möjlighet att se patienten som unik och de särskilda behoven som den individen kräver för att lyckas med en livsstilsförändring. Motivation Revstedt (2002) menar att motivation innebär att människan har en strävan efter ett liv som är meningsfullt och självförverkligat. I en undersökning belyser Ruderfelt och Axelsson (2004) att patienten själv måste ta tillvara de möjligheter som bjuds och ta ansvar för sitt eget liv genom att göra ett aktivt val. Alla människor bär på möjligheten att göra förändringar och har en vilja att hitta motivationen. Det finns en positiv drivkraft hos alla individer. För att lyckas bra med en förändring av sitt beteende krävs det en personlig motivation. Enligt Jahren Kristoffersen (2005) har sjuksköterskan en stor roll i att ta reda på hur stor motivation patienten har. Det innebär att hon har redskap för att bygga vidare på patientens motivation samt att hjälpa till att stimulera fram en motivation om den är knapphändig. Kan sjuksköterskan stärka patientens inre motivation innebär det stora vinster för hur de yttre handlingarna kommer att se ut. Statens folkhälsoinstitut (2008) beskriver att det motiverande samtalet är ett redskap som kan användas för att öka motivationen hos patienten. Målet med det motiverande samtalet är att öka individens vilja till en förändring. Patientens autonomi är av stor vikt och sjuksköterskan ska finnas till hands utan att döma. Hon ska ha förmågan att se fördelarna efter vad patienten har för värderingar, prioriteringar och erfarenheter i förhållande till den förändring som ska göras. För att en förändring ska lyckas är det av betydelse att sjuksköterskan kan möta patienten där denna befinner sig just nu samt finnas där för att underlätta förändringsprocessen. En viktig del i det motiverande samtalet är att sjuksköterskan kan underlätta för patienten att bli förändringsbenägen. Det går inte att driva på en förändring eftersom det kan leda till motsatt effekt (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Livsstilsförändring Jahren Kristoffersen (2005) belyser att en människas livsstil består av ett beteendemönster sammansatta inom vissa ramar och är oftast varaktiga under en längre period. Livsstilsmönstret är ytterst individuellt och är förankrat i individens mentalitet och personlighet, vilket innebär att livsstilsmönstret är beroende av värderingar, valmöjligheter och begränsningar som individen står inför. Möjligheterna att välja sin livsstil begränsas av samhället genom att olika faktorer som människan utsätts för kan leda till ohälsa. Enligt Jahren Kristoffersen (2005) är olämplig kost och fysisk inaktivitet tydliga faktorer som ökar risken att utveckla diabetes mellitus typ II. Dessa faktorer leder till ett stort behov av att göra en livsstilsförändring. Det är en stor utmaning för sjuksköterska att 3

9 vägleda, stödja och motivera patienter till en livsstilsförändring. Socialstyrelsen (2009) menar att livsstilsförändrig är en process som kräver att patienten är medveten om sin situation och är motiverad att ändra sitt beteende genom att förändra de vanor som medför en ökad risk för sena komplikationer i relation till diabetes mellitus typ II. Det är också en process som kräver hårt arbete, energi och tålamod. För att genomföra livsstilsförändringen kan sjuksköterskan ge patienten kunskap om de faktorer som har betydelse och på så vis stötta patienten. Sjuksköterskans kompetens samt en kontinuerlig kontakt med patienten gör det lättare att integrera det nya livsstilsmönstret (Socialstyrelsen, 2009). Jahren, Kristoffersen (2005) belyser att om livsstilsförändringarna ska bli mer bestående är det viktigt att sjuksköterskan kan se patienten som unik med egna upplevelser och åsikter genom att bekräfta och stötta patienten. Fysisk aktivitet Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Begreppet fysisk aktivitet innefattar således kroppsrörelse under såväl arbetstid som fritid och alla olika former av kroppsövningar, gymnastik, motion och friluftsliv. (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2007, s.43) SBU (2007) menar att fysisk inaktivitet är en av de tio största riskfaktorerna som leder till diabetes mellitus typ II. Förklaringen till övervikt och fetma är den ökade fysiska inaktiviteten samtidigt som det äts mer ohälsosam kost. En måttlig fysisk aktivitet hos både män och kvinnor kan öka livslängden med 6-9år. Enligt Mulder (2008) och Engström, Engström och Stenudd (2004) är fysisk aktivitet en av hörnstenarna för att motverka de patofysiologiska processerna vid diabetes mellitus typ II. Mulder (2008) fortsätter beskriva att vid den fysiska aktiviteten så förbättras insulinkänsligheten och behovet av insulin minskar samt att det kan leda till viktreduktion. Insulinkänsligheten förbättras i nästan två dygn efter ett träningspass. Fortsätter individen med att träna kontinuerligt så kan den förbättrade insulinkänsligheten bli mer varaktig. Engström, et al. (2004) menar att även lätt fysisk aktivitet ger en ökad insulinkänslighet. Redan efter några månader kan känsligheten fördubblas om den fysiska aktiviteten är regelbunden. Alvarsson, et al. (2007) belyser att ska den fysiska aktiviteten användas som en del i behandlingen är det viktigt att den är regelbunden för att det ska ge något resultat. Om fysisk aktivitet utövas ganska kraftigt minst en gång i veckan minskar risken med hela 35 % att drabbas av diabetes typ II (Alvarsson et al, 2007). Kost Ruderfelt och Axelsson (2004) beskriver att rätt sammansatt kost kan resultera i positiva effekter som att blodtrycket sjunker, blodfettnivåerna reduceras, vikten minskar och en låg blodglukosnivå kan uppnås. Enligt Mulder (2008) är en bra sammansättning av kosten en förutsättning för en mer långsam och begränsad blodglukosstegring. Dessa förändringar av kosten gör att senkomplikationerna minskar. Rekommendationerna är att energiintaget inte ska överskrida 30 % fett, 50 % kolhydrater och 20 % protein. Sundin (2006) skriver att en tredjedel av Sveriges befolkning med diabetes mellitus typ II enligt Svenska Diabetesförbundet kan behandla sig själva med hälsosammare kost och motion. 4

10 Det leder till viktminskning, och den egna insulinproduktionen räcker då till för att tillfredställa kroppens insulinbehov. Diabetes mellitus är en sjukdom som relateras till omsättning av energigivande ämne liksom kolhydrater, fett och proteiner. Därför är det näringen som vi få i oss spelar en mycket viktigt roll i behandlingen av sjukdomen. Idag används begreppet medicinsk närings terapi (MNT) som förklarar hur individen med hjälp av kost kan förbättras ämnesomsättningen vid diabetes. MNT var den enda behandlingen vid diabetes som fanns att tillgå innan insulin genombrottet. I början av 1900-talet låg fokus på diabetes typ-1 eftersom det inte fanns möjlighet att äta sig till diabetes mellitus typ II. Även då var det bevisat att patientens chanser att överleva denna livshotande sjukdom ökade genom att reducera intag av kolhydrater och avstå från socker (Sundin, 2006). Egenvård SBU (2009) beskriver att det är nödvändigt med en fungerande egenvård för att en person ska finna goda strategier för att hantera sin diabetes. Målet med egenvård är att patienten ska bibehålla ett fungerande liv med bra livskvalitet. Svensk sjuksköterskeförening (2008) belyser Dorotea Orems egenvårdsteori, Self-Care Deficit Nursing Theory. Där beskrivs egenvårdsförmågan som att själv ta hand om den egna hälsan som influeras av förhållanden och faktorer i miljö. Orems teori om egenvård lägger stor vikt på att egenvård är ett inlärt beteende och en medveten handling, som påverkas av personens kulturella och sociala erfarenheter. Kärnan i egenvårdsteorin är att patienten utgör aktiviteten själv med hjälp av olika metoder som sjuksköterska initierar. Jahren Kristoffersen (2005) beskriver att enligt Orem är det sjuksköterskan som ska vägleda och stödja patienten både fysiskt som psykiskt, samt undervisa och skapa en utvecklande miljö. Målet med denna teori är att sjuksköterskans kunskap ger stöd och utvecklar patientens förmåga att bemästra egenvård i riktning till en hälsosam vardag. Orem lyfter fram betydelsen av att utveckla goda vanor och handlingar som främjar hälsa. Egenvård är en process som är beroende av egenvårdskapacitet och egenvårdsbehov. Varje människa har olika grader av egenvårdskapacitet och egenvårdsbehov där sjuksköterskan bedömer patientens förmåga att själv möta kraven till behandlingen. Själva omvårdnaden enligt Orem är en hjälpinsats som sjuksköterskan utför i samspel med patienten. Omvårdnad i sig kan uppfattas som enkel, men sjuksköterskan ställs inför stora utmaningar när det gäller att hjälpa någon annan person som inte kan eller inte vill göra något själv. Sjuksköterskan måste vara ytterst aktsam och ta hänsyn till patientens egen livssituation och personlighet. Om sjuksköterskan ska vara till hjälp för patienten måste en "mellanmänsklig relation etableras. Orem initierar även begreppen konst och klokhet som dygder hos sjuksköterskan (Jahren Kristoffersen, 2005). SBU (2009) menar att en balans mellan motion, kost och medicinsk behandling står i fokus för att uppnå en optimal blodglukosnivå. En adekvat kunskap bidrar till en lyckad egenvård. 5

11 Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som bidrar till patientens motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ II. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar granskades induktivt och relevant litteratur inom ämnet lästes. Enligt Friberg (2006) innebär en litteraturstudie att redan befintliga texter bearbetas och sammanställs. Det vetenskapliga materialet hittas genom att systematiskt söka i relevanta databaser inom ämnet. Datainsamling Databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo användes till sökningen av vetenskapliga artiklar. Samtliga sökord i databaserna var Cinahl headings, MeSH-termer och thesaurus. Sökord som användes i Cinahl var: Diabetes Mellitus Non-insulin-Dependent och physical activity. Sökord som användes i databasen PubMed var: Diabetes Mellitus type II, lifestyle, nursing care, motivation och exercise. Sökord som användes i databasen PsychInfo var: Diabetes mellitus och lifestyle changes. Kombinationer av sökorden visas i tabell 1. Artiklarnas inklusionskriterier var att de skulle vara inriktade mot diabetes typ II, research artiklar, utgivna mellan år , publicerade på engelska samt att de skulle svara på studiens syfte. Exlusionskriterierna var att artiklarna inte skulle fokusera på fetma/övervikt, det metabola syndromet eller barn. Först gjordes en pilotsökning för att undersöka om det fanns relevanta artiklar för att genomföra studien. Fyra sökningar i PubMed resulterade i att 21 abstrakt lästes och av dem valdes 12 artiklar till urval 1 (Bilaga 1). I sökningen PsychInfo lästes 1 abstrakt och den artikeln gick till urval 1. Sökningen i Cinahl resulterade i att 14 abstrakt lästes och av dem valdes 4 artiklar till urval 1. Två manuella sökningar gjordes. Den ena var på en artikel som hittades under pilotsökningen som visade sig svara bra till litteraturstudiens syfte. Den andra gjordes på en avhandling som hittades i Vårdfacket som också svarade bra till litteraturstudiens syfte. Ytterligare ett flertal sökningar gjordes i databaserna men gav inget resultat som svarade till studiens syfte. Sökord (databas) MeSH term (PubMed) Cinahl headings (Cinahl) Diabetes mellitus Diabetes mellitus Diabetes mellitus typ 2 type 2 Non-Insulin- Dependent Fysisk aktivitet Exercise Physical activity Thesaurus (PsycInfo) Diabetes mellitus Livsstilsförändring Lifestyle Lifestyle changes Motivation Motivation 6

12 Omvårdnad Nursing care Tabell 1. Sökord Databearbetning Alla 17 artiklar samt avhandlingen genomlästes utifrån ett induktivt förhållningssätt. De viktigaste delarna markerades och diskuterades för att undersöka vilket innehåll som var mest relevant för studiens syfte. Varje artikel samt avhandlingen numrerades och deras syfte, metod och resultat sammanställdes för att underlätta det fortsatta analysarbetet. Databearbetningen resulterade i att följande teman utkristalliserades: bemötande, rådgivning och stöd. Sex artiklar exkluderades då de inte svarade till studiens syfte. De 12 kvarvarande artiklarna och avhandlingen kvalitetsgranskades utifrån Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall för studier med kvalitativ samt kvantitativ metod. Artiklarnas vetenskaplighet redovisas i artikelöversikt (bilaga 2). Åtta artiklar bedömdes som grad I och resterande fem bedömdes som grad II. Artiklar som bedöms med grad I har en hög vetenskaplig kvalitet och de som bedöms med grad III har en låg vetenskaplig kvalitet. Resultat Resultatet belyser faktorer som har betydelse och kan bidra till att patienten motiveras till en livsstilsförändring vid diabetes typ II. Bemötande Flera studier belyser hur personalens bemötande var gentemot patienten och hur bemötandet (Moser, Van der Bruggen, Spreeuwenberg & Widdershoven, 2008; Jallinoja, et al. 2007; Moser, Van der Bruggen, Spreeuwenberg & Widdershoven, 2007; Albarran, Ballesteros, Morales & Ortega, 2006; Wint, Duff, McFarlane-Anderson, O`Connor, Bailey & Wright-Pascoe, 2006; Hörnsten, 2004) påverkar hans eller hennes egen motivation till livsstilsförändring. I tre av studierna (Moser et al. 2008; Moser et al. 2007; Hörnsten, 2004) framkom det att positivt bemötande från personalen leder till ökad motivation hos patienten och ger en beteendeförändring när det gäller både fysisk aktivitet och förändrade kostvanor. Hörnsten (2004) visade i sin studie att patienter som kände sig välkomna, uppskattade och blev jämlikt bemötta förbättrade sina metabola värden. Genom att sjuksköterskor såg och lyssnade på patienten ökade välbefinnandet och motivationen till en livsstilsförändring. Det framkom i två av studierna (Moser et al. 2008; Moser et al. 2007) att sjuksköterskan med sin entusiasm och uppmuntran bidrog till ökat självförtroende hos patienten. Faktorer i bemötandet som påverkade patientens motivation i negativt riktning (Jallinoja et al, 2007; Albarran et al, 2006; Wint et al. 2006; Hörnsten, 2004) var om sjukvårdspersonal inte visade patienten förståelse för hans/hennes situation och möter en dominant och överlägsen attityd. Detta ledde till att patienter kände skuld och ovilja till att 7

13 förändra sin livsstil. I studien av Wint et al. (2006) framkom att patienterna kände rädsla inför mötena med vårdpersonalen och vågade därför inte ställa frågor angående sin sjukdom, vilket ledde till ett försämrat behandlingsresultat. Jalinoja et al. (2007) påvisade att 95 % av sjuksköterskorna ansåg att patienterna ska ta eget ansvar för sin egenvård vid diabetes mellitus typ II, men den största barriären som sjuksköterskorna upplevde var att patienter visade hög grad av ovilja till en förändring av sitt livsstilsmönster. Sjuksköterskor visade en större olust än läkarna att hjälpa patienter som behövde ändra kostvanor och gå ner i vikt. I fought with my family doctor. I came to see him, because I felt sick...from my blood sugar...and he said to me It is because you are so fat!...he started to attack me verbally. I felt even worst after that I went there three times and the last time I got so mad!...it has been three times that I came to you, and afterwards I`ve had to go to the emergency room!...i said (Albarran et al., 2006, s.196). En studie (Hörnsten, 2004) som utfördes i Sverige visade att sjuksköterskor var mer engagerade i sin egen professionella kunskap än i patientens behov av ökad kunskap. Sjuksköterskans omvårdnad bygger på ett äldre tänkande, där sjuksköterskan är experten och patientens ska läras. När patienterna inte prioriterar sin egen omvårdnad blir sjuksköterskan frustrerad, vilket leder till att relationen mellan patienten och sjuksköterskan blir sämre. Rådgivning Kontinuerlig rådgivning var en betydande insats för patientens kunskap och livsstilsförändring (Malpass et al. 2009; Shibayama et al. 2006; ). Patienter som fick kontinuerlig rådgivning (Shibayama et al. 2006) av en diabetessjuksköterska en gång per månad under ett år, med fokus på mätning, delaktighet, målsättning och problemlösning, förbättrade sin kognition och sitt beteende samt upplevde en hög grad av tillfredställelse med de kontinuerliga träffarna. Resultatet i denna studie visade inga signifikanta skillnader mellan de patienter som ingick i interventionsgruppen mot de patienter som ingick i kontrollgruppen vad gäller de kliniska effekterna såsom ökad glykemisk kontroll, förändrat BMI, blodtryck och serumlipider eller förändrad medicinering. I en annan studie där patienter fick rådgivning (Malpass et al 2009) av en sjuksköterska eller dietist vid 15 tillfällen under en 12 månaders period. Denna rådgivning gavs med fokus på antingen enbart kostrådgivning (ID) eller med både kost och fysisk aktivitet (DPAI). Resultatet visade att patienterna i båda interventionerna (ID och DPAI) hade gjort förändringar vad gäller både kost och fysisk aktivitet. Det framkom att patienterna i DPAI hade en mer ökad förståelse för vikten av fysisk aktivitet vid diabetes mellitus typ II samt att de använt fysisk aktivitet på ett strategiskt sätt för att hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan hade en betydande roll vid rådgivning och information (Moser et al. 2008; Albarran et al. 2006; Wint et al. 2006). Det är en mycket komplex uppgift (Moser et al. 2008) för patienterna att hantera en ny sjukdom och allt vad det innebär samtidigt som det krävs omfattande förändringar av livsstilen. Patienten behöver därför rådgivning för att lyckas med att genomföra livsstilsförändring, men samtidigt behöver vården vara lyhörd på patientens behov av information och respektera patientens rätt till själv- 8

14 bestämmande. Resultatet visade att egenvård är en mycket komplex process med många faser som patienten behöver ta sig igenom. Det förutsätter att sjuksköterskan ger patienten tid. Det är högst individuellt var i processen patienten känner sig redo och mottaglig för rådgivning och information om sin situation. Now I know that I will see her regularly. If something is no right, she explains to me what went wrong and what I need to change. She monitors my health status. She advise me. If I need to know something, I give her a call. (Moser et al 2008, s. 7). Kunskap om kost och fysisk aktivitet hos patienterna ökade motivationen till en livsstilsförändring (Albarran et al. 2006; Wint et al. 2006). I Albarran et al. (2006) fick patienterna i interventionsgruppen träffa sjukvårdspersonal fem gånger där de fick rekommendationer om hur de med hjälp av diet, fysisk aktivitet och kunskap om diabetes kan infoga livsstilsförändringar i sina liv. Resultatet visade en signifikant ökning vad det gäller kunskap om kost. Stöd Olika former av stödjande faktorer bidrog till patientens motivation både i positiv och negativ riktning för att utföra en livsstilsförändring (Gleeson-Kreig, 2008; Malpass et al. 2008; Apòstolo et al. 2007; Moser et al. 2007; Albarran et al. 2006; Gleeson-Kreig, 2006; Wint et al. 2006; Kim et al 2005; Ma et al. 2005). Patientens egen inställning, sjukdomsinsikt och motivation var avgörande för framgången i att genomföra en livsstilsförändring (Apòstolo et al 2007; Wint et al 2006; Ma et al 2005). Även omgivningens attityd hade en betydande roll för att hitta samt bibehålla motivation till en livstilsförändring. Resultaten i artiklarna (Apòstolo et al 2007; Wint et al 2006) visade att det var inställningen och medvetenheten från patienterna som hade betydelse för motivationen. Det innebar känslan av att få behålla sin hälsa, vetskapen av de olika komplikationer som kan drabba dem vid misskötsel, känslan av att det kan bli farligt vid ett misslyckande, utmaningen att lära sig mer om sin sjukdom, rädslan för att dö samt en önskan om att få leva. Omgivningens stöd gentemot patienterna visade sig ha en stor betydelse för att bibehålla motivationen. Känslan av att känna sig tvingad, läkarens ordination familjen, de egna erfarenheterna av komplikationer som kommer till följd av sjukdomen, besvikelse vid ett misslyckande samt viljan att visa att jag kan och är duktig var några bidragande faktorer som hade betydelse i bibehållandet av motivationen. Det betonas vidare att familjen var en stödjande faktor som ökade motivationen, men i en av studierna (Albarran et al 2006) framkom det att patienterna upplevde att familjen inte alltid orkade stötta dem på ett bra sätt utan tyckte det var jobbigt med en massa restriktioner som krävs för en livsstilsförändring Bekräftelse var en betydande faktor som hade positiv inverkan på hur det går för patienten i sin förändringsprocess (Moser et al 2007; Albarran et al 2006). Studien visade (Moser et al 2007) att patienterna känner att de behöver bli bekräftade och få feedback på sina erfarenheter när det gäller sjukdomen. En del patienter nöjer sig med familjens stöd/hjälp men en del vill ha professionellt stöd. Att få träffa andra människor som har 9

15 diabetes mellitus typ II (Albarran et al. 2006) och få stöd i grupp gör att patienten känner sig mer fokuserad och motiverad. Det framkom även att gruppen hade en förståelse för att livet ser annorlunda ut hos en individ som har sjukdomen diabetes mellitus typ II. Att patienten får bekräftelse och (Moser et al. 2007) känner att det finns fler människor i samma situation som han/henne själv, bidrog till ökad motivation och tillfredställelse med sin situation samt ökad förmåga till förändring. When I visit my nurse, we talk about diabetes a lot. She always gives me some advice, like `exercise regularly`. Half year ago, I started doing sports. She is so enthusiastic about it. I am really trying keep it up. Her way of talking is so encouraging. I talk to her like: I feel like this or I started doing that. And my nurse replies with something like: `That`s perfect. You should just keep doing that. Way to go!` This kind of support really keeps me going. (Moser et al 2007, s.213) En stödjande faktor var att patienten själv dokumenterade (Gleeson-Kreig, 2006) och förde dagliga anteckningar på sin fysiska aktivitet. Resultatet visade att patienterna blir hjälpta och mer medvetna om behovet av att röra på sig. Detta genom att registrera sin fysiska aktivitet med hjälp av en checklista med olika typer av aktiviteter, tiden samt om aktiviteten var måttlig medel eller intensiv. Dokumentationen ökade drivkraften att lyckas med sin livstilsförändring genom att patienterna såg tydliga resultat på de utförda aktiviteterna. Utövandet av fysisk aktivitet (Malpass et al. 2008) leder till att patienten känner sig tillfredställd både fysiskt och psykiskt samt att motivationen till en livsstilsförändring ökar. Stöd i form av internet, sms och media (Gleeson-Kreig, 2008; Kim et al 2005; Ma et al 2005) bidrog till en positiv inverkan på patientens motivation. Patienter som fick möjlighet till stöd (Ma et al. 2008) med hjälp av internet genom skräddarsydda program med frågeställningar som enbart berörde dem själva visade sig ha en positiv inverkan på patientens följsamhet när det gällde behandlingen av sin sjukdom. Patienterna blev mer motiverade att fortsätta med programmet och insikten om sjukdomen utvecklades. Att i lugn och ro få reflektera över instruktioner upplevdes positivt och själva hanteringen av data var enkel och snabb. I studien (Kim et al 2005) med sms fick patienterna meddelanden via mobiltelefon och en webbsida under 12 veckor vilket resulterade i att följsamhet, fysisk aktivitet och en förbättrad fotvård ökade markant. Patienten skulle även skriva in provresultat i ett formulär som resulterade i att sjuksköterskan fick aktuell och detaljerad information som innebar möjlighet till aktuell rådgivning. Patienterna tyckte det var positivt att de kunde kontakta sin sjuksköterska oberoende av tidpunkten och var de än befinner sig. Sambandet (Gleeson-Kreig, 2008) mellan fysisk aktivitet och stöd från den sociala miljön hade betydelse för att genomföra en livsstilsförändring. Resultatet visade att stöd från den sociala miljön och fysisk aktivitet är beroende av varandra. Media gav det största stödet med information om ett hälsosamt beteende genom TV, tidningar och Internet, tätt följda av vårdteamet. 10

16 Diskussion Metoddiskussion För att undersöka om det fanns ett vetenskapligt underlag och aktualitet inom det valda ämnet gjordes som pilotsökning utan några begränsningar. Därefter gjordes systematiska sökningar i relevanta databaser. Söktermerna som är vedertagna i litteraturen användes och gjordes till ämnesord i de olika databaserna. Många artiklar som påträffades under pilotsökningen relaterade bra till studiens syfte men försvann när sökningen gjordes systematiskt. En av dessa artiklar svarade bra på studiens syfte och resulterade i en manuell sökning. Även en sekundär sökning gjordes på en avhandling som hittades i Vårdfackets tidning och svarade även den på studiens syfte. Litteraturstudiens fokus låg på faktorer som påverkar patientens motivation till en livsstilsförändring vid diabetes mellitus typ II, medan många artiklar som påträffades vid sökningen handlade om övervikt/fetma och det metabola syndromet. Därefter konstaterades att området utifrån syftet sett var för brett, varvid en snävare fokusering gentemot diabetes mellitus typ II och dess faktorer som påverkar motivationen till en livsstilsförändring valdes. Litteratursökningen har inte patientens upplevelser och erfarenheter som sökord och det kan anses som en svaghet eftersom det troligen kunde ge tydligare faktorer som har betydelse vid en livsstilsförändring. Resultatet i denna litteraturstudie hade stärkts ytterligare och fler dimensioner hade kanske framkommit om sökningarna i de olika databaserna hade resulterat i fler artiklar som svarade upp mot syftet. Det valdes en tidsbegränsning på fem år av de sökta artiklarna där avhandlingen ligger utanför tidsramen. Avhandlingen visade sig vara intressant och svarade bra på litteraturstudiens syfte. Flertalet av artiklarna i litteraturstudien är kvantitativa, därför hade det varit önskvärt att ha fler kvalitativa studier för att få fram ökad förståelse för patientens upplevelser av en livsstilsförändring. Efter att artiklarna lästs numrerades de och grupperades i gemensamma teman. Först framkom sex huvudteman med underteman men efter ytterligare granskning sammanfogades de till tre bredare teman. En svaghet har varit att forskningens tidsintervall i artiklarna varit korta. Hade forskningen i dessa varat under en längre tid, kanske resultaten blivit mer tydliga och annorlunda. Patienterna i denna studie innefattar vuxna med diagnostiserad diabetes mellitus typ II. Resultatdiskussion Resultatartiklarna har granskats vetenskapligt utifrån Carlson och Eimans (2003) bedömningsmall. Enligt mallen graderades artiklarna utifrån tre grader, grad I var av högsta vetenskapliga kvalitet, grad II och grad III innebär en sämre kvalitet. Åtta av artiklarna uppnådde den högsta vetenskapliga kvaliteten och resterande fyra tilldelades grad II. Avhandlingen uppnådde också högsta vetenskapliga kvalitet. En av artiklarna från urval ett som svarade bra till studiens syfte granskades och tilldelades grad III. Den valdes bort på grund av att resultatet inte stämde överrens med artikelns något otydliga syfte samt att den inte hade några etiska aspekter angivna. Alla de andra artiklarna som gick 11

17 till urval två hade angivit etiska aspekter. Några av artiklarna hade ett visst bortfall redovisat, men detta bedömdes inte ha någon betydelse för resultatet. Alla artiklarna hade tydliga syften. I resultatet framkom det att patientens ansvar i motivationsarbetet är av stor vikt. Det visar sig också att det förväntas att patienter med diabetes mellitus typ II ska ta ansvar för livsstilsförändringarna. Patienterna känner att anhöriga, vänner och sjukvårds personal förväntar sig att de ska förändra sin livsstil på grund av sjukdomen (Moser et al. 2007; Albarran et al. 2006). Hos vissa patienter leder det till motivation medan andra känner förtvivlan och osäkerhet. Patientens motivation till en förändrad livsstil ökar då han/hon tar ett större ansvar för att påverka sjukdomen i positiv riktning (Apòstolo et al.2007) och dessutom blir bekräftad av sjukvårdspersonal som finns där och stöttar dem. Patientens känsla av osäkerhet, rädsla samt att göra andra besvikna ebbas ut. Sjuksköterskan kan utgöra en viktig länk mellan patienten och egenvården genom att stödja och vägleda patienten i att använda sin egen förmåga i det dagliga livet till en mer hälsosam vardag (Jahren, Kristoffersen, 2005). Ett tillvägagångssätt för patienten att ta egenansvar för att bli mer fysisk aktiv är att skriva dagbok. Genom att de dagligen registrerar om hur mycket och hur intensivt deras aktivitet är motiverades de till att fortsätta och öka sin träning (Gleeson-Kreig 2006). Utför patienten målinriktade aktiviteter så utvecklas goda vanor som leder till en förbättrad hälsa (Jahren, Kristoffersen, 2005). Även kontinuerlig fysisk aktivitet leder till en förbättrad hälsa genom att motverka de patofysiologiska processerna samt ökar insulinkänsligheten (Mulder, 2008; Engström & Engström, 2004). Evidensbaserad rekommendation på måttlig fysisk aktivitet är 30 minuter minst fem gånger i veckan, eftersom det kan leda till metabola förändringar hos patienter med diabetes mellitus typ II (Kirk & Leese 2009). Följande studier från resultatet (Moser et al 2008; Jallinoja et al 2007) styrker också betydelsen av att patienten är delaktig i sin egen omvårdnad vid diabetes mellitus typ II men att sjuksköterskan är länken för att utveckla egenvården. En faktor som visar sig öka patientens motivation till en livsstilsförändring är undervisning av olika karaktär med en sjuksköterska. En av sjuksköterskans (Socialstyrelsen, 2009) viktigaste uppgift är att undervisa patienten. Patientens behov kan tillgodoses genom att sjuksköterskan ger undervisning och kunskap om sjukdomen vilket gynnar en livsstilsförändring. Patienterna har ett (Moser et al 2008; Moser et al 2006; Wint et al 2006) stort behov av kunskap för att genomföra en livsstilsförändring. Patienterna har ett behov att få träffa sjuksköterskan som oftast har lösningar och svar på deras problem och frågeställningar. Detta tyder på att patienterna har ett stort förtroende samt respekt för sjuksköterskans kunnande och förlitar sig på hennes kunskap. Sjuksköterskans förmåga att se patienten som individuell och unik för att tillgodose olika behov för just den enskilda individen visar sig ha en betydande faktor i motivationsarbetet för patienterna. För att få en bestående livsstilsförändring är det av betydelse att sjuksköterskan har respekt för patientens egna åsikter och upplevelser samt värnar om integriteten (Jahren Kristoffersen, 2005). Behoven hos oss människor är olika och därmed bör sjuksköterskan kunna erbjuda olika insatser och metoder för att patienten själv ska kunna välja det som passar honom/henne bäst. Resultatet från denna litteraturstudie visar att en del personer önskade rådgivning individuellt, en del i grupp, en del genom stöd från familjen samt en del genom olika dokumentationsmetoder såsom checklista, sms eller Internet. Genom individuella metoder som internet och sms-baserade program 12

18 kände patienterna sig stärkta eftersom de kunde ställa direkta frågor och få direkta svar för just deras personliga situation (Kim et al 2005; Ma et al., 2005). Kommande generationers internetvanor har en tendens att öka användandet av internet som ett potentiellt verktyg i motivationsarbetet. Detta kan vara till fördel även för sjuksköterskan eftersom metoden inte är lika tidskrävande som ett personligt möte med patienten. Nackdelen kan vara att motivationen minskar som följd av att den personliga kontakten mellan sjuksköterskan och patienten uteblir. Media är lättillgängligt och finns runt om oss överallt och borde med fördel användas mer för att öka motivationen till en livsstilsförändring. Det kan innebära att med små resurser uppnå stora resultat eftersom patienten väljer det som passar honom/henne bäst. Urvalet av information genom media är stort och kan därför bidra till att kunskap når fler människor. Den bästa motivationen (Gleeson-Kreig, 2008) till en livsstilsförändring anses vara media vilket sjukvården bör ta till vara och utveckla. Alla människor har en positiv drivkraft inom sig som gör det möjligt att hitta motivationen till en förändring (Revstedt, 2002). Men det krävs att patienten får ta det i sin egen takt utan att någon driver på eftersom det ofta leder till motsatt effekt (Statens folkhälsoinstitut, 2008). För att öka motivationen (Apòstolo et al 2007; Wint et al 2006) har både patientens egen inställning och medvetenhet men också omgivningens attityder en betydande roll i att hitta motivationen. De faktorer som är mest motiverande är den egna inställningen som ger patienten en känsla av att behålla sin hälsa samt rädslan för att misslyckas eller dö. Omgivningens attityder som ger patienterna mer motivation är att vårdpersonal och människor runt omkring blir besvikna vid ett misslyckande. Patientens egen medvetenhet beror på egna erfarenheter och speglar sig i rädslan för att inte få leva, medan omgivningens respons beror på attityder. Människor har ett socialt behov och vill bli bekräftade vilket innebär att de lyssnar och influeras av omgivningens åsikter. Patienter med diabetes mellitus typ II upplever att relationer kan underlätta, skapar trygghet och bidrar till välbefinnande, men också motsatsen det vill säga de kan försvåra en livsstilsförändring. Stora skillnader mellan studier (Albarran et al 2006; Hörnsten, 2004) som utfördes i ett ekonomiskt sämre område i Mexiko och högstandardiserat område i Sverige uteblev. Patienterna fick uppleva dömande attityder från sjukvårdspersonal. De kände skam och skuld eftersom sjukdomen kräver förändringar som inte kan göras över natten. En sådan spricka i relationen mellan patienten och sjukvården är svårläkt. Detta påvisar betydelsen av att vården finner kloka och bra strategier för att möta den enskilde patientens egna behov. Orem lägger stor vikt på relationen mellan sjuksköterska och patient och beskriver att omvårdnad ska ses som en hjälpinsats där mellanmänsklig relation är basen (Jahren Kristoffersen, 2005).Patienter som genomgår en livsstilsförändring möter svårigheter av olika grad. Dessa beror oftast på bristande motivation och kunskap om sjukdomen (Albarran et al. 2006). Medkänsla och respekt i mötet med patienten gör att vårdpersonalen hjälper patienten att bemästra och genomföra en livsstilsförändring. Genom att bygga upp en stabil och fungerande relation med patienten (Moser et al. 2008; Jahren Kristoffersen, 2005; Hörnsten, 2004) kan vårdpersonalen skapa ett positivt klimat där patienten tar emot kunskap och blir motiverad till en mer bestående livsstilsförändring. En fungerande relation kan även bidra till att patientens tilltro till sig själv stärks samt att patientens autonomi och självbestämmande ökar. 13

19 Brist på utbildning hos både patienter och sjuksköterskor visades tydligt i flertal studier (Jalinoja et al. 2007; Wint et al. 2006). Sjuksköterskor behöver mer kunskap i samband med rådgivning till patienter med diabetes mellitus typ II, speciellt sjuksköterskor med kort arbetserfarenhet. Sjuksköterskor som hade längre arbetserfarenhet kände sig trygga och säkra i sin roll. Patienterna hade låg kännedom om sjukdomen och dess komplikationer. Denna litteraturstudie visar att familjen och vänner har stort betydelse men är dock oförstående och har inte kunskap om diabetes mellitus typ II och dess behandling. Bristande kunskap hos familjen kan försvåra en livsstilsförändring och därför bör anhöriga integreras mer i patientens vård. Konklusion Bemötande, rådgivning och stöd är faktorer som påverkar motivationen hos patienten med diabetes typ II. Det är av betydelse att en bra relation mellan sjuksköterska och patient etableras tidigt, då bemötandet har stor inverkan på den fortsatta relationen dem emellan. Sjuksköterska måste se patientens egen upplevelse som en tillgång och med respekt. Individuellt anpassad omvårdnad har visat goda resultat i motivationsarbetet. En så stor förändring av sin livsstil som det innebär vid diabetes mellitus typ II är tidskrävande och patienten är beroende av stöd. Patienterna föredrar stöd av sjuksköterskan i sin diabetesvård men även stöd av familjen, vänner och omgivningen är av betydelse. Rådgivning är en annan faktor som anses ha en höjande effekt på motivationen hos patienterna. Sjuksköterskan har till uppgift att vägleda patienten och överföra kunskap. Det är en förutsättning för att patienter med diabetes mellitus ska uppnå en så optimal livskvalitet som möjligt. Om sjuksköterska är lyhörd och ser patientens möjlighet och kapacitet att göra en livsstilsförändring, kan motivationen väckas hos de flesta patienter. Implikation Utifrån resultatet och den efterföljande diskussionen framkommer vikten av sjuksköterskans bemötande, stöd och rådgivning som en betydande faktor i motivationsarbete till livsstilsförändring. Det är centralt att sjuksköterskan etablerar en fungerande relation till patienten så att denne känner sig delaktig i omvårdnaden. Vidare finns det behov av att sjuksköterskan individanpassar livsstilsförändringen och ser patientens upplevelser och erfarenheter som en tillgång. I praktiken vore det tänkvärt att etablera en speciell utbildningsgrupp för sjuksköterskor med fortbildning inom motivationsmetodiken. Det är också relevant att sjuksköterskan hittar nya strategier och balans i undervisningen gentemot patienter med diabetes för att ge mer långsiktiga resultat anses relevant. Fler studier skulle behövas inom området, både utifrån patientens och personalens synsätt. Många av de existerande studierna har ett begränsat informantantal, varför det skulle vara intressant med större kvalitativa studier. Detta för att öka kunskapen och komma närmre en lösning på problemet vad gäller svårigheten att hitta motivationen till en livsstilsförändring. Det är även tänkvärt att studierna skulle pågå under en längre tidsperiod eftersom livsstilsförändringar kräver lång tid för att etableras. 14

20 Referens *Albarran, N.B., Ballesteros, M.N., Morales, G.G., & Ortega, M.I. (2006). Dietary behavior and type 2 diabetes care. [Electronic version]. Patient Education and Counseling, 61(2006), Hämtad från databasen Cinahl. Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Örtqvist, E., & Östenson, C.G. (2007). Diabetes. Stockholm: Karolinska institutet. *Apòstolo, J.L.A., Viveiros, C.S.C., Nunes, H.I.R., & Domingues, H.R.F. (2007). Illness uncertainty and treatment motivation in type 2 diabetes patients. Revista Latino-Americana Enfermagem, 15(4), Hämtad från databasen PubMed. Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Malmö: Malmö högskola, Hälsa och Samhälle. [Electronic version]. Hämtad från Daly, A. (2005). Healthy lifestyle changes: food and physical activity. Ingår i Childs, B.P., M. Cypress & G. Spollett, (red.), Complete nurse`s guide to diabetes care (s.20-32). Alexandria, Virg: American Diabetes Association. Engström, K., Engström, M., & Stenudd, A-L. (2004). Mat och livsstil vid diabetes och övervikt. Stockholm: Hälsokostrådet - Svensk egenvård. Friberg, F., (2006). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Funell, M. (2006). Professions-respektive patientcentrerade modeller. Ingår i K. Wikblad, (red.), Omvårdnad vid diabetes (s.51-60). Lund: Studentlitteratur. *Gleeson-Kreig, J. (2008). Social Support and Physical Activity in Type 2 Diabetes: A Social-Ecologic Approach. [Electronic version]. The Diabetes Educator, 34(6), Hämtad från databasen PubMed. *Gleeson-Kreig, J.M. (2006). Self-monitoring of physical activity: effects on selfefficacy and behaviour in people with type 2 diabetes. [Electronic version]. The Diabetes Educator, 32(1), Hämtad från databasen Cinahl *Hörnsten, Å., Lundman, B., Kihl-Selstam, E., & Sandström, H. (2004). Patients satisfaction with diabetes care. Ingår i Å. Hörnsten Experiences of diabetes care Patients and nurses` perspectives. Avhandling: Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet. Hämtad från Umeå universitetsbibliotek *Hörnsten, Å., Almberg, A., Sandström, H., & Lundman, B. (2004). Nurses views of their work with patients in diabetes care. Ingår i Å. Hörnsten Experiences of diabetes care Patients and nurses` perspectives. Avhandling: Institutionen för omvård-

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011 SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011 Omvårdnadens betydelse för HbA1c Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Svårt att påvisa effekter Förutom avgränsad och väldigt riktad träning, t ex

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Att leva med diabetes typ 2

Att leva med diabetes typ 2 EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:54 Att leva med diabetes typ 2 Behnaz Farbod Elham Najafi Examensarbetets titel: Att leva

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09 Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-02-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-02-24

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

HUR GÖR JAG? EN LITTERATURSTUDIE OM HUR SJUKSKÖTERSKAN KAN MOTIVERA PATIENTER MED DIABETES TYP 2 OCH ÖVERVIKT TILL ÖKAD FYSISK AKTIVITET.

HUR GÖR JAG? EN LITTERATURSTUDIE OM HUR SJUKSKÖTERSKAN KAN MOTIVERA PATIENTER MED DIABETES TYP 2 OCH ÖVERVIKT TILL ÖKAD FYSISK AKTIVITET. Hälsa och samhälle HUR GÖR JAG? EN LITTERATURSTUDIE OM HUR SJUKSKÖTERSKAN KAN MOTIVERA PATIENTER MED DIABETES TYP 2 OCH ÖVERVIKT TILL ÖKAD FYSISK AKTIVITET. SUSANNE ANDRÉASSON MARIA ERIXON Examensarbete

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus

Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus - en litteraturstudie A life without complications. The effects of nursing interventions on self care among

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram. MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se För att ha framgång i sin profession behöver man ha passion för det man arbetar med P-G

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter 5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Prehospital Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Patienters upplevelse av vård vid depression

Patienters upplevelse av vård vid depression Patienters upplevelse av vård vid depression Amanda Andersson Jessica Mellerhav Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad Vetenskapligt arbete 61-90 hp Ht 2011 Sektionen för hälsa och samhälle Box 823 301

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning

Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning Julia Halt och Anna Jonsson Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Vårterminen 2010 Institutionen för hälso-

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

LIVSSTILSFÖRÄNDRING VID DIABETES TYP 2. -En litteraturstudie LIFESTYLE CHANGE IN DIABETES TYPE 2

LIVSSTILSFÖRÄNDRING VID DIABETES TYP 2. -En litteraturstudie LIFESTYLE CHANGE IN DIABETES TYPE 2 LIVSSTILSFÖRÄNDRING VID DIABETES TYP 2 -En litteraturstudie LIFESTYLE CHANGE IN DIABETES TYPE 2 -A literature review Examinationsdatum: 26 februari 2013 Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Kurs:

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Anna Löfmark AssCe* - Assessment of Clinical Education Institutionen

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2

Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 - en systematisk litteraturstudie Författare: Anna Larsson och Ann Wiman Handledare: Anna-Kari

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Introduktion till MI Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Här följer en kort presentation av vad ett motiverande samtal kan vara genom att placera samtalsguiden

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer