SAMMANSTÄLLNING AV PRESENTATIONER VID NORDIWA DRICKSVATTEN HELSINGFORS 2-4 JUNI 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMMANSTÄLLNING AV PRESENTATIONER VID NORDIWA DRICKSVATTEN HELSINGFORS 2-4 JUNI 2014"

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING AV PRESENTATIONER VID NORDIWA DRICKSVATTEN HELSINGFORS 2-4 JUNI 2014 Installation av överföringsledning 800 segjärn i Esbo. Institutionen för Bygg och miljö Avdelningen för Vatten Miljö Teknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Strategiska samordningsstaben Kretslopp och vatten Göteborgs Stad Göteborg, Sverige, 2014

2 SAMMANFATTNING Konferensen omfattar hela Norden och är inriktad på forskning inom dricksvattenområdet, från råvatten till tappkran. En övergripande bedömning från Lena och Annika var att konferensen var välordnad, intressant och höll en god, jämn kvalitet, utan de riktiga topparna eller något magplask. - Vattensäkerhet i form av Water Safety Plans och planering finns det fortfarande stort behov av - Klimateffekter ger påverkan på NOM och mikrobiologi. - Kostnadsnyttoanalyser är till hjälp för beslutsvägar t ex för vattenskydd - Riskanalyser är viktiga och behöver utvecklas/förenklas mer - Från studiebesöken lärde vi oss att vattenskydd behöver utvecklas för verkningsfullt skydd (Lena) och att det där med att skydda vattenledningar inte var så lätt i Helsingfors heller (Annika). Viktiga framtidsfrågor som framkom på konferensen är NOM, membranfiltrering, råvattenskydd och kontroll samt förnyelse av ledningsnätet. Få föredrag handlade om annat än vattenkvalitet. Deltagare från kretslopp och vatten: Annika och Lena (båda höll föredrag) Deltagare från Chalmers: Thomas Pettersson, Andreas Lindhe, Mia Bondelind och Ekaterina Sokolova (alla höll föredrag eller session) Innehåll Sammanfattning... 2 Föredrag... 3 Öppning... 3 Management... 4 Mikrobiologisk kvalitet... 6 Värdering av mikrobiologiska risker... 8 NOM och membranfilter Water Safety Plans Dricksvattensäkerhet Dricksvattenrening Distribution Studiebesök Posterlista... 23

3 FÖREDRAG Öppning Osmo Seppälä, Vattenverksföreningen, Finland, öppnade konferensen. Management inom dricksvattenförsörjningen i de nordiska länderna Riku Vahala, Aalto-universitetet, Finland Centraliserad vattenförsörjning i Norden startade i mitten av 1800-talet. Odense i Danmark var först 1853, Bergen 1854, sedan Sverige och Helsingfors I Norden är % anslutna till kommunal vattenförsörjning, Sverige har lägst anslutningsgrad och Danmark högst. Alla länder har implementerat EUs dricksvattendirektiv. I Danmark har man lagt till relativt många fler parametrar som kontrollerar dricksvattnet, >40 parametrar, medan man i Sverige lagt till <20 parametrar och i Finland bara 2. I Sverige, Norge och Island är vatten klassat som livsmedel, men inte i Danmark och Finland. Grundvatten används i Danmark till 100 % och i Island >90 % som råvatten. I Norge används ytvatten nästan helt och hållet och i Sverige och Finland är det nästan 50/50, inklusive en del konstgjord infiltration (artificiellt grundvatten), se figur 1. Figur 1 Råvattenkällor i procentuell andel av befolkningen, samt antal verk i de nordiska länderna. Problemen man har skiljer sig lite mellan länderna. Råvatten och olika geologiska förutsättningar påverkar. I Danmark är pesticider ett stort problem, i Sverige Norge och Finland är det främst NOM och ph. Alla länder har patogener som utmaning. Ofta är det inte mycket beredning av grundvatten, och ytvatten bereds på konventionellt sätt i Finland och Sverige, men är inte lika omfattande i Norge. Det förekommer många rapporterade sjukdomsutbrott i de nordiska länderna (SE, NO FI) i förhållande till dess befolkning (WHO, 2009). Detta beror nog delvis på att vi är så bra på att rapportera i Norden. Dock är det få utbrott rapporterade i Danmark.

4 Åtgärder för att reducera riskerna är exempelvis en obligatorisk riskutbildning i Finland, där man kräver certifikat för att jobba med dricksvatten. De är på väg att lagstifta om detta. Ledningsmaterialen i Finland och Danmark är till över 80 % plast. I Sverige och Norge är andelen lägre, till förmån för mer segjärn och gråjärn (gjutjärn). Läckaget från vattenledningsnätet är högt för alla länder utom i Danmark som ligger på knapp 9 %, medan det i Norge ligger runt %, i Sverige 15-20% och i Finland 17%. Längst ledningar per ansluten dricksvattenkonsument har Finland som också har den lägsta förnyelsetakten i Norden (<0,4 % av befintligt nät förnyas årligen). Detta är en stor utmaning. Högst förnyelsetakt har Danmark (1 %), medan Sverige och Norge ligger på 0,6 % respektive 0,7-0,8 % förnyelse. Personlig reflektion från presentationen: Det var positivt att höra att man infört krav på personal som arbetar med vattensystemen (även ledningsnäten) i Finland. Trevlig att få en översikt av hur det ser ut i Norden. Många saker är lika, men en hel del är olika. Nordiskt-baltiskt dricksvatten - Gemensamma utmaningar och framtida samarbete Heidi Pekar, Livsmedelsverket, Sverige Det pågick ett aktivt nordiskt samarbete under talen som avstannade. Dåvarande samarbete resulterade bland annat i Nordforsk rapporter. Ett nytt samarbete påbörjades under Då vattenfrågorna i de olika länderna organiseras på olika sätt komplicerar detta samarbetet. I Sverige är ansvaret för vattenförsörjningen uppdelad på många myndigheter. Möten har hållits i Oslo 2012 och i Uppsala 2013, och de har fått ytterligare medel från Nordiska Ministerrådet för att planera för ett möte i höst. Reflektion: Samverkan mellan nordiska myndigheter är på gång vilket är mycket positivt! Management Tillit och förtroende för dricksvattnet i Sverige Mia Bondelind, DRICKS, Chalmers tekniska högskola, Sverige En studie genomfördes, tillsammans med Livsmedelsverket (SLV) i en västsvensk stad om konsumenters tillit till dricksvattenförsörjningen. Genom en enkätundersökning via SMS har brukarnas förtroende studerats vid tillfällen då det inte finns störningar i vattenkvalitet eller leverans. Reflektion: Tillit är mycket viktigt och påverkar acceptans och riskmedvetenhet, vilket betyder att alla borde jobba med tillit! Med hög tillit har man större möjligheter att klara en kris. Cost-benefit analyser af investeringer på kildepladsen og i indvindingsområdet Ole Silkjær, TREFOR Vand, Danmark

5 En grundvattentäkt bör ha en hög säkerhet för skydd mot förorening. Trefor har använt en multikriteriaanalysmetod (i Excel) för att bedöma sårbarheten. De parametrar som ingår i analysen är landanvändning, avstånd till brunn (rinntid i år) och markens känslighet. Beroende på parametrarnas nivåer ger resultatet olika risknivåer för olika landområden. Riskerna utgjordes av nitrat och pesticider. Det innebär kostnader att minska de risker som finns och metoden hjälper till att öka insatserna där de gör bäst nytta. Det kostar till exempel 90 miljoner kr att minska alla riskerna, men enbart 20 miljoner kr att reducera riskerna till hälften. Riskerna reduceras genom att prata med lantbrukare om att de måste minska pesticidanvändning och gödsel. Hur mycket de måste reducera risken är inte slutförhandlat ännu. Reflektion: Metoden är enkel och smart, så länge indata är av bra kvalitet. Projekt for fremtidens drikkevandsforsyning Henrik Juul, VandCenterSyd, Danmark Framtidsspaning med The water supply of tomorrow! Idag fokuserar vi på kvalitet, säker leverans och att ha en hållbar vattenkälla. Det klarar vi nu enligt föreläsaren. I framtiden kommer vi att ha följande fokus: Olika vattenkvalitet för olika kunder. Pris. Minimera störning för tredje man. Olika vattenkvalitet i olika rör gäller främst utlandet och inte Sverige, t.ex. Kalifornien och Singapore. Där finns redan lokala lösningar med återanvändning av regnvatten. När det är ont om dricksvatten så kan dubbla vattenledningar vara en lösning. Följande arbetspaket ingår i projektet: WP1: Software for onlinedata, t ex pumpeffektivitet, modell för att analysera data i SKADA-system och styra. Har gjort besparingar i energi. WP2: Software i molnet som analyserar data i vattenverket. Idag används inte all data vi samlar in. WP3: rehabilitation data, bygger på samma koncept som KANEW etc. Inget nytt verkar det som. WP4: hur styra reservoarfyllnad till lågenergitid. Intressant. Andra gör också. WP5-WP7: diverse reningstekniker Reflektion: Detta verkar vara ett spännande projekt som hade varit kul att vara med i! Lite oklart vem avnämaren är, en del framtidstankar är inte nordiska utan kanske mer världsliga (eller danska). I alla fall att vi uppnått kvalitet, säker leverans och hållbar vattenkälla håller jag väl inte riktigt med om och dubbla ledningar i Sverige är inte det som vi såg som framtiden, men man vet ju aldrig! Kalundborg i Danmark har redan tre olika rörsystem för dricksvatten av olika kvalitet enligt Halvard Ödegård som också tror på framtida lösning med flera ledningsnät. Vore spännande att veta mer om detta men jag hittade inget om detta på Kalundborgs hemsida. Dessutom känns inte tre rörsystem för vatten som framtidsfokus så relevant för Sverige heller.

6 Ekosystemtjänster och ekonomisk värdering av grundvatten Andreas Lindhe, Chalmers tekniska högskola, Sverige Det ekonomiska värdet av grundvatten kan beräknas med hjälp av ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan värderas på många olika sätt, men grundprincipen är att man sätter ett ekonomiskt värde på nyttor som normalt inte värderas ekonomiskt. Ett exempel är om man har en risk i närheten av en grundvattenkälla kan värdet beräknas utifrån kostnad och risk för en olycka. Till exempel en stor väg kan innebära grundvattensänkning, sättningar på närliggande hus, minskat flöde till bäcken som i sin tur påverkar fiskarna. Man kan också beräkna värdet utifrån minskat fastighetsvärde om det finns markrestriktioner, t ex i form av användning av pesticider inom jordbruk i avrinningsområdet. Reflektion: Ekosystemtjänster kan användas för att beräkna om och i så fall hur en väg ska byggas inom ett vattenskyddsområde. Mikrobiologisk kvalitet Transport av virus i løsmasseakvifer Hanne Kvitsand, Asplan Viak AS / NTNU, Norge Författarna har tittat på reduktion av virus i en sand/grusakvifär (flodbank) i fullskala utanför Trondheim. Bankinfiltrationens uppehållstid är kortare än de 60 dygn som motsvarar ett ytvattenverks barriäreffekt. Det betyder att de ville undersöka om den mikrobiologiska säkerheten var tillräcklig. Virus orsakar mest utbrott därför har de fokuserat på virus. För avloppspåverkat ytvatten, hur viktig är inaktivering, filtrering och utspädning? Författarna använde modellvirus i fullskala. Det var 40 m mellan insättnings- och uttagspunkt. Först testade de med salt, därefter med virus. Resultatet visa en logreduktion ca 7! Ingen reduktion i inaktivering utan utspädning/dispertion gav ca 3 och sorption ca 4 i reduktion. Det betyder att det ser ut att fungera bra att använda en flodbank för vattenberedning. NOM reduktion var inte med i denna studie. Reflektion: Bra presentation och försök som kan ge stor nytta för de som vill göra konstgjord infiltration i sand/grusbädd. Dock inte överförbart till andra markförhållanden och dessutom bör man bedöma om andra virus och patogener beter sig på samma sätt som de virus de har testat. Källor och hälsorisker för vattenburna patogener i Kokemäki-älven Tarja Pitkänen, Institutet för hälsa och välfärd, Finland QMRA och WSP är viktiga hjälpmedel för att bedöma risken för människors hälsa via dricksvatten. De har mätt koncentrationer av patogener, indikatorbakterier och mikrobiologiska källspårningsmarkörer i en finsk älv. Avdödningen följdes från utsläppskällor till intag. Störst punktkälla var utsläppt, renat avloppsvatten. De hade även tittat på andra källor genom att mäta både utsläppt avlopp och ytvatten i älven. Föreläsaren nämnde också att adenovirus är något man måste ta hänsyn till för vattenverk, de var mycket närvarande i deras resultat. [Adenovirus är bara farligt för små barn och inte så stort problem (källa: Gullvy). Annikas anm.].

7 Reflektion: Avloppsreningsverk är en stor punktkälla även om reningsgraden på avloppsreningsverket är hög. Deras resultat diffade från värden enligt litteraturen i QMRA världen, se figur 2. Analys av somatiska kolifager i Göta Älv för att säkerställa den mikrobiologiska kvaliteten på dricksvattnet Lena Blom, Göteborg Stad, Sverige Analyserna gjordes inom forskningsprogrammet och nätverksprojektet VISK. Kolifager är användbara som markörer eftersom de tros vara mer beständiga och lever längre än Ecoli. De kan därför beskriva utsläpp av mikrobiologiska föroreningar längre tillbaka i tiden än Ecoli. Dessutom, genom modellering kan man se hur mycket som beräknas komma till vattenverket, dvs. logreduktion i råvattnet. Under nästan hela den studerade perioden (utom augusti-september) samvarierade kolifager med Ecoli, dock inte under hela perioden och mer studier behövs för att bedöma hur kolifager kan komplettera Ecoli som indikator. En fråga kom upp om metoden är spridd och använd utanför Lackarebäck, och det är den inte (ännu). Resultaten visar högre halter i februari än i augusti även om flödena är större i februari och att man då kan förvänta sig en utspädningseffekt. Detta kan bero på större utsläpp till följd

8 av t.ex. vinterkräksjuka från kommunernas avloppssysten i februari och en långsammare nedbrytning vid låga temperaturer. Reflektion: Intressant metod som kan ge hydrodynamiska modeller mycket bättre indata. Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet i råvatten Ekaterina Sokolova, Chalmers tekniska högskola, Sverige Hydrodynamiska modeller ger dels information om hur vatten rör sig i vattentäkten men också förväntade halter av organismer eftersom nedbrytnings/omvandlingsprocesser kan inkluderas i modellen. Föreläsaren har gjort modeller av flera vattentäkter, och även inaktiveringsförsök för att se hur mikrobiologiska parametrar beter sig. Den hydrodynamiska modelleringen är ett användbart verktyg för att bedöma vilka källor till råvattenpåverkan som är störst. Resultaten kan också kostnadsnytta-beräknas för att hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna, vilket ska studeras i fortsatta projekt. Reflektion: Både detta föredrag och Tarja Pitkänens kom fram till att det ofta är avloppsutsläpp som är den största källan till råvattenpåverkan. Bra som input till både QMRA och till riskreducerande åtgärder. Online-overvåking av hygienisk råvannskvalitet ved Oset vannbehandlingsanlegg, Oslo Ingun Tryland, Norsk institutt for vannforskning (NIVA), Norge Föredraget handlade om råvattenbevakning av Oslos råvattentäkt vid Osets vattenverk. I avrinningsområdet finns restriktioner, bland annat får man inte tälta och allt svartvatten går till tank. Enda risken är de hundar som är på tur runt sjön med sina mattar och hussar. Som värst har de 1-5 Ecoli i råvattnet och då främst under omblandningsperioden höst/vår. På vintern tar de vattnet under språngskiktet så då är halten Ecoli noll. De mäter sedan tidigare Ecoli on-line med Colifast-instrument med många nollade resultat, lite mer påvisan på höst/vår men inte förekomst i alla prov. On-lineinstrumentet de ville testa (UV-VIS) var bra till att mäta fys-kemparametrar som UV254, färg och TOC men de tyckte dock att det var bättre att mäta Ecoli med on-line Colifast. Reflektion: Göta älv har toppar på Ecoli över 500. We wish for your råvatten! Värdering av mikrobiologiska risker Den reviderte GDP veiledningen (GDP God desinfeksjonspraksis) Hallvard Ødegaard, Scandinavian Environmental Technology (SET) AS, Norge GDP (tidigare ODP) heter numera MBA MikroBarriärAnalys. MBA är en metod att bedöma sitt vattenverks behov av barriärer och jämföra det med verkligt antal barriärer för att avgöra om man ligger på säkra sidan. Barriärer bedöms för bakterier, virus och parasiter var för sig. Nyheter i den omarbetade vägledningen är att det finns med att för brister i övervakning ger reduktion av barriärverkan, som exempelvis att man inte har online-mätning av turbiditet. MBA (och även tidigare ODP) tar även hänsyn till att allt inte kan inaktiveras med klor

9 respektive UV. T ex. fungerar inte adenovirusreduktion bra med UV men fungerar med klor. Nya MBA är mer lik den förenklade GDP som tagits fram i Sverige (se Svenskt Vattens manual Förenklad GDP och SVU-rapport ). Reflektion: Nya MBA verkar jättebra! QMRA i Sverige Britt-Marie Pott, Sydvatten AB, Sverige Quantitative Microbial Risk Assessment (QMRA) är ett verktyg för riskanalyser inom dricksvattenrening för att säkerställa en god dricksvattenkvalitet. Riskanalysen baseras på beräkningar, uppskattningar och väger samman uppmätta och/eller statistiskt beräknade risker. Modellverktyget för att göra en QMRA börjar med att definiera råvattnet som idag bygger på att det är ett ytvatten. Det kan göras antingen genom direkt uppmätta halter av valda organismer eller genom att uppskatta avloppspåverkan. Sedan aktiveras eller avaktiveras aktuella processteg för att efterlikna det vattenverk som ska modelleras. I modellen beskrivs varje reningssteg så noga som möjligt, här kan man även antingen använda sig av defaultvärden (fördefinierade litteraturvärden) eller ange egen uppmätt avskiljning. Det går även att välja att modellera normaldrift eller drift under suboptimala förhållanden. Resultaten visas som logreduktion (dvs. samma som MBA) men också sannolikhet för infektion och DALY. Det finns en ambition om att lägga till moduler i QMRA-modellen, som grundvatten och ledningsnät, dock ännu inte klart hur. Arbetsgruppen för utveckling av QMRA jobbar på det. Diskussion om MBA och QMRA Både QMRA och MBA har uppkommit som en konsekvens av att den traditionella synen på mikrobiella risker och stickprovsprovtagning inte alltid räcker till. Det är mycket mer transparent att göra en MBA än en QMRA som inte visar någonting av hur den fungerar (när man fyller i uppgifterna i programvaran). QMRA är mer som en black box. Logreduktionen i QMRA kan jämföras med logreduktionen i MBA. QMRA går mer på djupet i vad man kan skruva på, kan svara på frågor som Vad händer om. Varför är MBA (och tidigare GDP/förenklad GDP) indelat med olika krav på små och stora verk var en fråga som kom upp. Å ena sidan är konsekvenserna av en brist större när fler är anslutna, men å andra sidan har alla rätt till ett säkert dricksvatten. [Det betyder att mindre vattenverk har lättare att nå kraven i Svenskt Vattens hållbarhetsindex, det har jag inte tänkt på förut men det är en logisk konsekvens, Annikas anm.]

10 MBA är baserad på litteraturdata tillsammans med sunt förnuft. En sak som de korrigerat för var att virusreduktion inte var så bra som man tidigare trott, dvs. värdena måste hela tiden uppdateras och ajourhållas. QMRA skall också uppdateras med ny indata. Riskvärdering för dricksvatten i Finland - webverktyg för kvantitativ mikrobiell riskvärdering Päivi Meriläinen, Institutet för hälsa och välfärd, Finland inträffade 80 vattenburna utbrott med totalt sjuka i Finland. 80 % av händelserna var på kommunala grundvattenverk. Det finns därmed ett stort behov av att kunna bedöma de mikrobiologiska riskerna. Institutet har utvecklat en web-baserad QMRA för finska kommuner. Den finska versionen (som är bäst enligt föreläsaren) finns att testa här: och en engelsk (lite sämre) version finns här: Enligt uppgift från presentatören används samma grund som för den svenska QMRA. Dessutom krävs en del marknadsföring för att öka användandet i Finland. Reflektion: Det vore mycket spännande att jämföra den svenska QMRA med den finska och se om man får samma resultat med samma indata och om det finns skillnader i användarvänlighet. Mikrobiologiska risker vid produktion och distribution av dricksvatten i Sverige Jonas Toljander, Livsmedelsverket På Livsmedelsverket pågår just nu tre projekt för att öka kännedomen om vårt dricksvatten. 1. Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält 2. Riskklassning av svenska ytråvatten 3. Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten Verktygslådan är baserad på kemiska analyser, fluorescensmätningar samt mikro- och molekylärbiologiska metoder och metagenomik för spårning av fekala föroreningar i vattentäkter. Riskklassningen ska kartlägga mikrobiologisk kvalitetsstatus på Sveriges ytråvatten och riskklassa dessa med hänsyn till framtida klimatförändringar. Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten är en kohortstudie, som skall studera händelser dels före och efter förändring eller byte av vattentäkt och rörbrottshändelser och ledningsarbeten på ledningsnätet. Reflektion: Spännande projekt, men resultaten finns inte tillgängliga ännu. NOM och membranfilter NOM (Natural Organic Matter naturligt organiskt material) ökar i Norden och det behövs forskning för att bättre kunna möta utmaningarna med ökade humushalter. Reflektion på hela NOM-sessionen: Alla verkar överens om att membran is the shit för att reducera NOM.

11 Förändringar i NOM i råvatten från sjön Päijänne och inverkan på dricksvattenberedningen i Helsingfors Heikki Poutanen, Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster, Finland Som på många andra ställen så ökar NOM även för Helsingfors miljötjänster (HSY), närmare bestämt i sjön Päijänne. TOC i vattnet som går in i kolfiltren har gått upp vilket betyder att koaguleringen inte riktigt mäktat med att ta hand om de högre halterna. De har kommit fram till att de behöver mer kolfilter men, det finns en övre gräns när de måste byta process helt och hållet, dock har de ännu inte behövt titta på vart den punkten ligger. De har inte något järn i vattnet alls. Järn påverkar färgtalet precis som NOM. NOM-fraksjonering og BDOC: Verktøy for driftsdiagnose og optimalisering av vannbehandlingsprosesser Björnar Eikebrokk, SINTEF, Norge I Norge är det fokus på NOM eftersom värdena går upp. Man kan se att i områden i Norden söder om 68 breddgraden så ökar NOM. Worst case är att hamna på skotska siffror med i färgtal! NOM påverkar också ledningsnätet (t ex korrosion, reducerar kloröverskott, återväxt och biofilmsbyggande och bildande av metallkomplex). Sintef har byggt testkolonnerna som de använt för att bedöma hur man ska rena ett råvatten och hur man optimerar sin process och klor/ozon-dos. Tre behandlingsmetoder har studerats: 1. Koagulering: reducerar stor andel NOM men NEU reduceras inte 2. Ozonering/biofiltering: funkar inte så bra alls, mycket liten reduktion, det går ut på nätet 3. UV: Påverkas inte av Norges vanligaste UV-doser 4. Nanofiltering tar bort väldigt mycket och funkar bäst. Resultaten visar att biofilter inte är tillräckligt bra och NOM går ut på nätet och påverkar biofilmen och påväxten. Just nu pågår ett projekt med Sintef/Norsk Vann om detta problem. Reflektion: Bra presentation och lovande resultat som bör kunna användas rakt av i Sverige. Preliminär undersökning av eftermontering av lågtrycksmembraner i Långforsens vattenverk Panu Laurell, Aalto-universitetet, Finland Retrofilter har testats i försöksskala på ett vattenverk. Två metoder studerades, (1) mikrofiltrering efter sedimentering för att ersätta sandfilter, och (2) mikrofiltrering efter flockning för att ersätta både sedimentering och sandfilter. Membranens effektivitet mättes med permeabilitet. Resultaten visade att permeabiliteten minskade långsammats i försök 2. Ingen mikrobiologisk påväxt påvisades och NOM avskildes bättre än vid konventionell rening. Membranens porstorlek var 0.1 mikrometer.

12 Utvärdering av nytt membrankoncept för selektiv NOM-avskiljning inom dricksvattenberedning Kristina Dahlberg, Kommunalförbundet Norrvatten, Sverige I projektet Geno-membran har man testat en ny form av nanofilter kapilära nanofiltermembran från modifierad polyetersulfon (PES) i fullskala på fyra vattenverk. Resultaten är goda. Membranteknikförsök på Ringsjöverket - erfarenheter av NOM-avskiljning med UF och NF Angelica Lidén, Lunds Universitet/Sydvatten AB, Sverige Man har genomfört membranförsök vid Ringsjöverket och testat ultrafiler och nanofilter. Resultaten visade att ultrafilter var ungefär lika bra som konventionell fällning för avskiljning av NOM men nanofilter gav bättre avskiljning. Water Safety Plans Betydningen av risikovurdering for planleggingen av fremtidig vannforsyning i Oslo Lars Hem, Oslo vann- og avløpsetat, Norge Oslo VAV har gjort en WSP (Water Safety Plan) som visade på ett antal allvarliga risker. Allvarliga risker för råvattenkälla är - Dålig kapacitet (vid torrperioder två gånger under 1900-talet) - Robustheten: bara en råvattenkälla - Trafik och sådant kontaminerat råvatten Allvarliga risker vid beredningen: - För dålig kapacitet på vattenverket när behovet är stort - Vattenverket klarar kvalitetskraven men bara upp till den normala kapaciteten, inte om det behövs högre kapacitet - Endast ett vattenverk som klarar at försörja Oslo - Alternativen räcker inte och ger inte tillräckligt bra vatten - Allvarliga risker på ledningsnätet: - Redundansen är lite för låg i vissa delar - Renvattenreservoarerna är för små för att utjämna flödet - Vattnet räcker bara några timmar om Oset slås ut - Terrorism kan inträffa - Befolkningsökning ökar behoven Åtgärder de arbetar med är att leta läckage och uppmana till minskad förbrukning för att stabilisera förbrukningen på nuvarande nivå trots en ökad befolkning. De har också dammmat av planen från 1960 med två vattenverk som var för sig kan försörja Oslo. Totalt beräknar de at det kostar ungefär 2 miljarder att reducera riskerna.

13 Reflektion: Metoden är inget nytt och resultaten är specifika för Oslo och inget man kan generalisera utan som måste göras för varje enskilt system utan Oslospecifikt. Dock: robusthet viktigt att ha koll på. Web-baserade verktyg för Water Safety Plan Heli Härkki, Solinatech, Finland Finland har ett statligt program om Water Safety Plans (WSP). De kommer ha en national release av verktyget under I verktyget får man svara på frågor om risker, först frågor om möjliga risker är aktuella eller inte. Om de är aktuella, får man svara på frågor som ger en bedömning av varje risks storlek och verktyget föreslår dessutom åtgärder. Reflektion: Detta verktyg bör hållas koll på, frågorna går säkert att översätta till svenska! Verktyg för effektivt arbete med Säkert Dricksvatten (Water Safety Plan) Josefin Pehrsson och Anna Valdusson, Sweco Environment, Sverige En VA-ansvarig i en kommun måste förhålla sig till lagar, regler och riktlinjer och många råd, anvisningar och riskanalyser. Det Sweco har gjort är att istället för att kommuner ska genomföra olika kontroller för att se till att de följer alla dokument har de sammanställt en massa frågor i en excelfil. Resultatet blir att man blir grön, gul eller röd för olika punkter. De har fått bra respons från användare. Kommunen får en översikt istället för svar på en enskild specifik fråga. Reflektion: Bra sätt att ställa frågor och slippa kolla i alla handledningar. Processen de rekommenderar för att ta fram data är att sitta tillsammans, vilket bör vara en framgångsfaktor (och sen kan man fylla i Svenskt Vattens Hållbarhetsindex ). Verktyget verkar bra, men jag gillar inte när de inte visar frågorna, men av förklarliga skäl är de hemliga till större delen och enbart några är med i dokumentationen. Dessutom riskreducerande åtgärder säger verktyget inget om, utan det är nästa pilsner. Dokumenteret drikkevandssikkerhed i ledningsnet Claus Jørgensen, DHI, Danmark HOFOR har certifierat sig enligt ISO som utgör kvalitetsledning inom livsmedelsindustrin (hälsomässig säkerhet). Utmärkande för standarden är arbetet med riskbaserad styrning enligt modellen HACCP. Det kan hända mycket med vattenkvaliteten på ledningsnätet; inträngning under reparation och ledningsarbete, översvämning av luftare, korskopplingar och bakflöde/återströmning. Korta tryckfall (t ex vid pumpstopp) innebär också en risk för att föroreningar kan tränga in när det blir lågt tryck/undertryck i ledningen. Dessutom är handhavande viktigt och att de som arbetar med vattenledningar vet hur de ska arbeta för att minimera riskerna. De föroreningar (patogener) som kan tränga in vid en ledningsgrav är antingen från ytvatten, markvatten eller från avlopp. HOFOR/DHI har gjort en QMRA för en verklig händelse som inträffade för något år sedan i Norrebro, Köpenhamn, där de fick in förorenat vatten vid en ledningsreparation. De har

14 tittat på Ecoli och cambylobacter och beräknat risken om det kommer in 26 liter schaktgropsvatten respektive avloppsvatten. Den acceptabla risken har de satt till 10-4 (WHOs gräns). Resultatet visar att det är en markant skillnad om det är avloppsvatten eller schakt- (mark-) vatten som kommer in i ledningen. Med avloppsvattenblir risken större än WHOs riktlinjer, men med schaktvatten blir risken mycket mindre än riktlinjerna. I Norrebro var det inte avloppsvatten som kom in och risken var nära noll. Nästa steg för HOFOR i sitt arbete med hälsomässig säkerhet är att inventera luftare och fixa om det behövs. Reflektion: Även om många av de indatavärden som finns i QMRA-modellen är osäkra ger resultatet en indikation på riskens storlek eller med andra ord: Håll avloppsvatten borta från schaktgropen! Dricksvattensäkerhet Vattenburna sjukdomsutbrott och klimatförändringar i de nordiska länderna Bernardo Guzman-Herrador, Nasjonalt folkehelseinstitutt, Norge Frågan de har ställt sig är: Regnar det när det när det är utbrott? De har tittat på 220 utbrott (både kommunala och enskilda anläggningar/brunnar) med toatalt 114,000 berörda. De flesta utbrotten är små, och det är bara vid enskilda brunnar det finns ett signifikant samband mellan utbrott och regn. Inget samband med kommunala vattenverk och regn. Det var ju bra. Reflektion: Resultaten inte så förvånande kanske, brunnar som blir översvämmade vid regn är ett problem även i Sverige. Björneborgs reservvattenverk Ismo Lindfors, Porin Vesi, Finland Björneborg hade bara ett vattenverk men har nu byggt ett reservvattenverk som kan startas upp på två timmar. De har redan behövt använda det. Reflektion: Viktigt med reservvatten(verk)! Men det måste köras ibland och ur den synvinkeln var det bra att de fick testa skarpt. Nödvattenförsörjning till stora städer är en utmaning - nationell strategi som vår metod Christina Nordensten och Eva-Marie Abrahamsson, Livsmedelsverket och Akrab Akr Syd AB, Sverige Livsmedelsverket har tillsammans med andra central svenska myndigheter utvecklat en dricksvattenstrategi. I den utpekas fyra områden som bör stärkas för att klara en kris; samverkan lokalt och regionalt, katastrofplanering (reservvattenverk som kan klara verkliga hot och möjligheter), utveckling av risk och sårbarhet på lokal och regional nivå och backupplanering för reservaggregat (inkl bränsle).

15 Sex strategier för att stärka de fyra områdena har tagits fram. Även övningar för större städer genomförs för att lära och utbilda, även praktiska övningar med utplacering av dricksvattentankar och liknande. Övningen utvärderas därefter och VA-verksamheten kan göra en åtgärdsplan för förbättringar. Reflektion: Livsmedelsverket driver ett viktigt arbete som dels minskar risken för förvärrade kriser, dels stärker kommunerna och regionernas kunnande vilket innebär lugnare och mer förberedda kommunansvariga. Utvecklandet av ett system för hälsoövervakning och bedömning baserat på svenska 1177 Vårdguiden på telefon Deleer Barazanji, Stockholms läns landsting, Sverige Stockholms läns landsting bygger ett system för att kunna varna för utbrott genom att analysera data från personer som ringer Vårdguiden på telefon (1177) för magproblem. De har tagit fram en algoritm (som inte närmare beskrivs) som beräknar normalt antal samtal och när samtalsfrekvensen avviker uppåt. Om samtalsfrekvensen avviker uppåt med en viss nivå, det vill säga om onormalt många ringer, larmar systemet, vilket innebär att ett vattenburet utbrott kan upptäckas tidigt. Reflektion: Lovande metod men presentationen och artikeln ger inte mycket information om hur algoritmerna är framtagna och hur systemet fungerar. Dricksvattenrening Biologisk avskiljning av järn och mangan kopplad med jonbyte för uranreduktion - ett års storskalig drifterfarenhet Philip McCleaf, Uppsala Vatten och Avfall AB, Sverige Filter är av grönsand, de var tvungen att köpa ny för att det skulle kunna funka. Vattenverket körs inte kontinuerligt och endast ett delflöde renas. De första minuterna funkar inte verket så bra, men då kör de lite parallellt och det blir inte något problem. Resultaten visar att jonbyte verkade fungera bra för att avskilja uran. Erfaring med tilbakespyling av multimediafilter Paula Pellikainen, Bergen Vann KF/Aalto University, Norge/Finland Målet var att minska tiden och vattenanvändningen vid backspolning av filter. Testet genomfördes på filter bestående av antracit, kvartssand och krossad kalksten. Resultaten visar att: Tryckfallet förloras direkt när det möter filtermaterialet. Man kan minska spoltid och spolvatten med spolvattnet med rätt temperatur. Med temperaturstyrning kan man minska tiden för spolning. Genom att temperaturstyra minskade de volymen backspolat vatten med 49% för varje kubik tillverkad vatten. Höghastighetsbackspolning med rätt temperatur sparar vatten!

16 Reflektion: Verkar spännande! Mycket kompetent föreläsare som svarade bra på Halvard Ödegårds kniviga frågor om kalciumkarbonat (även om jag inte förstod riktigt). Norske erfaringer med UV- desinfeksjon gjennom 40 år Vidar Lund, Nasjonalt folkehelseinstitutt, Norge Vattenbehandling med UV startade för 40 år sen i Norge och de är en pionjär på området. Efter utbrottet i Bergen har alla större vattenverk installerat UV. Mer personer får UVvatten än klor i Norge. UV-dosen har mer än dubblerats från starten på 1970-talet. Nu är många av UV-system gamla och svåra att styra. Totalt listas 13 problem. Ett problem är att UV-systemen är känsliga för när råvattenkvaliteten varierar och förbehandlingen är obefintlig/liten. Ett annat är att det inte alltid som sensorer är rena och de är inte heller alltid kalibrerade. Dessutom kan det inträffa att lamporna inte byts när de ska. Inför framtiden är det UV med ledlampor som kommer nu. Reflektion: De har mycket erfarenheter från Norge vad det gäller UV. Pesticid nedbrydning i sandfiltre Mathilde Hedegaard, DTU Miljø, Danmark Pesticider har påträffats i 20-25% av alla Danmarks aktivt använda brunnar. Vattenverken i Danmark är inte gjorda för att ta bort pesticider vilket innebär en risk för pesticider i dricksvattnet. Resultaten visar att det fungerade bra att använda snabbsandfilter för att reducera pesticider. Nästan all reduktion (biologisk) sker de första tio minuterna och totalt behövs ca 20 minuter. Det behövs varken kemikalier eller klor vilket ses som positivt. Reflektion: Bra att använda snabbsandfilter om man lider av pesticider. Bakteriesamhällen i fullskaliga aktivkolfilter Outi Kaarela, Tammerfors tekniska universitet, Finland De har tittat på bakteriesamhällen i filter av typen med granulerat aktivt kol (GAC). De utvärderades i fullskala. Resultaten visar att filtrena inte fungerar så bra efter ett tag. Fällningen blir snabbare. Slutsatserna av studien: Den relativit stabila TOC-avskiljningen I GAC-filtren som fungerat i över ett år indikerar att biologisk nedbrytning bidrar till TOC-reduktion. Heterotrofa alfa-proteobakterier, beta-proteobakterier and Bakteroidetes var troligen den dominerande gruppen involverade i kolcykeln. Detektion av chemolithoautotrophic Nitrospira och beta-proteobacterial indikerar att nitrifikation förekommer i filtrena. De mikrobiella grupperna kunde bara använda ett begränsat antal av de enskilda kolkällorna.

17 Reflektion: Mia Bondelinds reflektion är att det var positivt att de tittat på bakteriesamhällen i filter, den tekniken utvecklas hela tiden. Väteperoxid för förbättring av järnfällning vid dricksvattenrening Maria Luhtala, Kemira, Finland Genom att tillsätta lite väteperoxid till fällningskemikalien fick man många fördelar: flockarna bildades snabbare, det blev mindre mängd material (inkl mindre järn) till efterkommande sandfilter, högre avskiljning av organiskt material, mindre järntillsats och mindre alkanitetshöjande kemikalie behövdes. Reflektion: Verkar funka bra, spontan okunnig reaktion är väl att hårblekningsmedel känns sådär i dricksvattenberedningssammanhang. Udpegning af optimale lokaliteter til vandforsyningsboringer Mette Ryom Nielsen, Rambøll Danmark, Danmark MRS (magnetiskt resonansljud) mäter vatteninnehåll på olika djup, transmissitet på olika djup och tjockleken på en akvifer. Metoden är med andra ord bra på att hitta den optimala platsen för en ny brunn och avgöra hur djupt man ska borra. MRS är samma teknik som används vid magnetröntgen på sjukhus. Metoden används mycket i Danmark. Reflektion: Verkar vara en bra metod om man ska borra en brunn. Distribution Erfaringer ved sammenlægning af forsyninger på distributionssiden. Metoder og anbefalinger Lars Isager Hedegaard, HOFOR, Danmark Åtta danska kommuners vattensällskap i Köpenhamnsområdet har gått ihop till HOFOR. En anledning till sammanslagningen är att kunna försörja kommunerna optimalt med de brunnar som finns i Köpenhamnsområdet. I arbetet med sammanslagningen bildades en grupp som tog beslut om ledningsnätet. Ett exempel på beslut man måste ta är vilken hydraulisk modell man bör använda. Ska alla kommuner ha samma modelleringsverktyg eller olika? Nja, de låter Köpenhamn ligga kvar i Mike Urban men de andra samkörs i Aquis (som flera av dem hade sedan tidigare). Ett annat exempel är att man planerar att köra förnyelseplaneringsverktyget RenoVand i alla kommuner. Några strategier de har inför framtiden: Sektionera hela nätet i mätzoner Gemensamt mål för läckage: max 5 % 2025 Gemensamt mål för vattnets ålder: max <24 timmar i hela området Reducera antal brandposter och låta brandväsendet betala Nya sprinkler ska ha egen reservoar för att inte äventyra dricksvattenkvaliteten.

18 Hela personalstyrkan är kvar och personalen är generellt nöjde med att arbeta på HOFOR. den operativa personalstyrkan för vatten sitter på ett ställe, Islevbro. Det betyder att personalen har låg lokalkännedom om nätet (utanför det geografiska område de arbetade inom före sammanslagningen). All kontorspersonal sitter i Örestad. De har en planeringsgrupp för vattenledningar och för personalen från de mindre kommunerna innebär det att man kan diskutera tekniska frågor och slipper sitta med alla beslut ensam. Beslutsvägarna från tanke till handling blir lite längre. Sammanslagningen verkar ha funkat bra på det hela taget, mer specialister, motiverad personal men mycket längre till driftpersonalen. Reflektion: Det verkade enligt föreläsarens presentation vara en lyckad sammanslagning. HOFOR vill försöka få till samma höga målsättning överallt och ser möjligheter att arbeta tillsammans med ökad specialisering för de mindre kommunerna. Det är en stark trend i Norden att allt går mot större VA-verksamheter. Små kommuner har svårt att leva upp till alla krav som ställs, exempelvis visar resultat från Uppsala universitet (poster 31) detta och Sweco nämner det i sitt föredrag (Verktyg för effektivt arbete med Säkert Dricksvatten). Problem och lösningar i ledningsnätet erfarenheter från Riga Tālis Juhna, Riga Technical University, Latvia Riga står inför lite andra problem än oss andra på konferensen. Staden har extremt många rörbrott och högt läckage, men också problem med klagomål på vattenkvaliteten, otillräcklig kvalitet (odrickbart) och långa uppehållstider. Förbrukningen minskade radikalt när vattenmätarna kom vilket gör att de nu har ett överdimensionerat nät. De har analyserat sin invändiga korrosion med testriggar. Korrosionen stabiliseras sig och avstannar efter ett knappt år. De ökar alkaniteten på vattnet för att minska rostangreppen. De har också ett spolschema som de kör enligt resultat från forskning i Holland med spolning ca tre gånger omsättningen. Endast vattenspolning, de anser att luft/vattenspolning inte är bra för ledningen, den tar bort det uppbyggda skyddet. De hade ett kloröverskott på 0.2 mg/l som försvinner direkt, och efter en timma i nätet är det slut. Reflektion: Mycket information, och stora utmaningar! Hälsorisker efter läckreparationer i Göteborg Annika Malm, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs Stad, Sverige I Göteborg har man på två olika sätt studerat hälsoriskerna vid läcklagning, dels genom en enkätstudie och dels genom analys av data från sjukvårdsrådgivningen (samtal till 1177). I ingen av studierna kunde någon hälsorisk påvisas, men ytterligare studier av särskilt svårlagade läckor behövs. Synpunkter på design av distriktsmätning i vattenledningsnät Miia Hyttinen, Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Finland

19 Läckaget är 17 m 3 /km och dygn. Kvoten mellan verkligt läckage och oundvikligt läckage (UARL) är 6 hos HRM vilket är relativt högt [under 2 är optimalt, Göteborg ligger på 9, Annikas anm.]. För att minska läckaget installerar HRM distriktsmätning (DMA, district metering areas). I Espoo och Kauniainen är nätet helt indelat i DMA, i Vantaa enbart DMA utifrån tryckzoner och i Helsingfors är ännu inte sektionerat. När man bygger upp ett DMA i ett vattenledningsnät är det viktigt hur man gör det. Man vill minimera antalet mätpunkter utan att äventyra leveranssäkerheten genom att stänga områden så de inte matas från två håll. Det ideala är att i varje område ha max invånare och max 20 km ledningar, men den målsättningen har de inte uppnått ännu hos HRM Det står lite andra siffror om optimal storlek i artikeln men enligt presentationen var det dessa siffror som gällde. Man bör inte heller sätta mätarna på stomnätet, det ger för dålig precision. En annan fördel med att använda DMA för att lokalisera läckage är att man får koll på sitt nät. Reflektion: Bra lärdomar man kan ta med sig till andra kommuner som har läckageproblem. On-lineövervakning av vattenkvaliteten i ett distributionssystem Kirsi Hiillos, Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Finland De vill ha koll på för i ändringar i vattenkvalitet och ville kolla om det gick att få bättre koll genom att on-linemäta ett antal vanliga parametrar: ph, syrekoncentration, temperatur och turbiditet. De har mätt på tre punkter på nätet som låg ganska nära varandra under ett och ett halvt år och resultatet kan man se på webben (antar att det inte är allmänt). Resultatet visar att ändledning gav sämre vattenkvalitet, sämst vatten var det under morgontoppen av någon anledning. De stora skillnaderna under dagen gör att stickprovtagning ger osäkra resultat och on-linemätning är ett bra verktyg som säger mer än stickprov. Vid en mätpunkt utfördes en ledningsförnyelse under mätperioden. HRM genomförde också en enkät för att se hur de boende upplevde vattenkvaliteten. Resultatet visar att de boende upplevde att vattenkvaliteten var samma både före och efter ledningsförnyelsen även om den verkliga vattenkvaliteten blev bättre efter förnyelsen. Reflektion: Den upplevda kvaliteten förändrades inte om vattnet upplevdes bra redan före renoveringen. Förändringar av vattenkvaliteten i en fastighet - resultat från en kontorsbyggnad under dess första år Jenni Inkinen, Satakunta University of Applied Sciences / WANDER Nordic Water and Materials Institute, Finland Lagstiftningen för vattenkvalitet i Finland är bara reglerad för kallvatten [som i Sverige].

20 Vattennätet i kontorsbyggnaden är byggt för forskning, dvs. ett så kallat Living Lab. Halva huset har kopparledningar, halva PEX (plast) och det finns ingen sammankoppling mellan materialen i husen. Provtagningen gjordes måndag morgon och det var jättehög (hälsofarlig) blykoncentration första veckan när kallvatten stått länge. Halterna gick snabbt ner. Kopparhalter utgjorde ingen hälsorisk. Plaströr gav mer biofilm, i alla fall i varmvattnet. Reflektion: viktigt att reglera blyhalter i installationer och att använda kallt vatten och spola först. STUDIEBESÖK Ny överföringsledning till Esbo Visning av bygget av den nya 14 km långa vattenledningen från Helsingfors till Esbo visades. Vid besöket visades också det förrådet för material och underhållsutrustning. HSY (Helsingforsregionens miljötjänster som har hand om vattentjänsterna i Helsingfors, Esbo och Vanda) ordnade ett mycket trevligt studiebesök. Ledningen tillkommer för att öka leveranssäkerheten, idag är nätet bara matat från ett håll. Ledningen har dimensionen 800 mm och är i stål (tunnelsträckan) och segjärn (i mark). De valde dessa material av kvalitetsskäl. GRP hade också varit möjligt men var bara marginellt billigare så de satsade på de alternativ de bedömde som säkrast. Framdriften görs i etapper. På många ställen är leran mycket lös (nära havet, lera) så de får ha pålad platta under ledningen. Studiebesöket innehöll ett besök på deras förråd så vi fick se lite av deras material och ventiler (och blev mutade med kranvatten och en keps). Därefter fick vi besöka en av entreprenaderna, på två arbetsplatser. På den första hade de inte lagt röret ännu utan höll på med betongplattan för att ledningen skulle ligga still. På det andra stället var det istället bergschakt mitt i ett bostadsområde.

21 Figur 3 Lite av anordningarna på den nya segjärnsledningen (dimension 800). Dock använde de mest vridspjällsventiler. Foto Annika Malm Figur 4 Segjärnsrören, samma problem som i Sverige med otillräcklig pluggning före installation. Foto Annika Malm

22 Rusutjärvi infiltrationsanläggning Här infiltreras råvatten från sjön Päijänne. Det infiltrerade vattnet behandlas med kalkfiltrering och UV-desinfektion. Värd för besöket var Samkommunen Tusbyregionens vattenverk. I figur 5 kan man se de båda infiltrationsytorna som används växelvis. Figur 5 Bilder från infiltrationsanläggningen (foto: Andreas Lindhe).

23 Långforsens (Pitkäkoski) vattenverk Långforsens (Pitkäkoski) vattenverk är en av de tre dricksvattenanläggningar som förser Helsingforsregionen med dricksvatten. Vattnet till Långforsen kommer i en 120 km lång tunnel från sjön Päijänne. Råvattnet från Päijänne renas i Långforsens vattenverk med flockning med järnsulfat, sedimentering och sandfilter samt aktivkolfiltrering. Mikroorganismer elimineras med ozon, UV-ljus och kloramin. Värd för besöket var Helsingforsregionens miljötjänster. POSTERLISTA (de posters som fick hålla föredrag är kursiverade och sammanfattade i denna rapport) 1. Inspektion och underhåll av dricksvattenreservoarer Mattias Mattsson, Amphi-tech Service AB, Sverige 2. Kommunala beslutsfattares och invånares åsikter om behovet att reparera de lokala vattenförsörjningsnätverk och infrastruktur Jorma Puttonen och Juhani Kuokkanen, Global Research & Data Services, Finland 3. Analysen av data samlede i Vannverksregisteret for ledningsnett ved vannverkene i Norge i 2011 Karel Janák, Folkehelseinstituttet, et al., Norge 4. Synpunkter på design av distriktsmätning i vattenledningsnät Miia Hyttinen, Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Finland 5. On-line, övervakning av vattenkvaliteten i ett distributionssystem Kirsi Hiillos, Helsingforsregionens miljötjänster HRM, et al., Finland 6. Förändringar av vattenkvaliteten i en fastighet - resultat från en kontorsbyggnad under dess första år Jenni Inkinen, WANDER Nordic Water and Materials Institute, Finland 7. Användning av marklagrens akvatiska fauna för miljökontroll och som kriterier för grundvattenstatus Barbara Thulin, Jordbruksverket, et al., Sverige 8. Metoder för att undersöka profiler av mikrocystiner från cyanobakterier i svenska vattentäkter Heidi Pekar, Livsmedelsverket, et al., Sverige 9. Snabba metoder för analys av mikrocustiner i råvatten och dricksvatten vid blomning av 10. Cyanobakterier Heidi Pekar, Livsmedelsverket, et al., Sverige 11. Snabbmetoder för detektering av giftiga cyanobakterier och fenoler Liisa Hakola, VTT, et al., Finland 12. Pesticider i Vombsjön Britt-Marie Pott och Kenneth M Persson, Sydvatten AB, Sverige 13. Integrerad kemisk och toxikologisk metodik för detektion av hälsofarliga kemiska ämnen i dricksvatten Lutz Ahrens, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), et al., Sverige 14. Isotermisk mikrokalorimetri som ett verktyg för att bedöma biologiskt tillgängligt organiskt kol i råvatten och behandlat vatten Magnus Jansson, Symcel Sverige AB, et al., Sverige 15. Passiva provtagare som verktyg för screening av organiska mikroföroreningar i dricksvatten Lutz Ahrens, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sverige 16. On-line övervakning av drickvattnets kvalitet med en Biosentry apparat Jenni Ikonen, Institutet för hälsä och välfärd, et al., Finland 17. Bakteriell biofilm samhällen och dricksvattenkvalitet Katharina Lührig, Lunds Universitet, et al., Sverige

24 18. Utvärdering av avancerad vattenrening för borttagande av perfluorerade alkylföreningar Lutz Ahrens, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), et al., Sverige 19. Mikrobiel vandkvalitet i rentvandsbeholdere efter inspektion og rensning Sarah C.B. Christensen, Danmarks Tekniske Universitet och Anne Esbjørn, VandCenter Syd Danmark, Danmark 20. Tänk H2O! - ett kommunikationsprojekt för gymnasieelever Marie Nordkvist Persson och Anna-Karin Wickström, Sydvatten AB, Sverige 21. Ekosystemtjänster och ekonomisk värdering av grundvatten Andreas Lindhe, Chalmers tekniska högskola, et al., Sverige 22. Online-overvåking av hygienisk råvannskvalitet ved Oset vannbehandlingsanlegg, Oslo Ingun Tryland, Norsk institutt for vannforskning (NIVA), et al., Norge 23. Riskvärdering för dricksvatten i Finland - webverktyg för kvantitativ mikrobiell riskvärdering Päivi Meriläinen, Institutet för hälsa och välfärd, et al., Finland 24. Hälsoeffekter av mikrobiologiska risker vid produktion och distribution av dricksvatten Melle Säve-Soderbergh, Livsmedelsverket, et al., Sverige 25. Membranteknikförsök på Ringsjöverket - erfarenheter av NOM-avskiljning med UF och NF Angelica Liden, Lunds Universitet, et al., Sverige 26. Inducerad infiltration av grundvatten som behandling av dricksvatten: betydelsen av osäkerhet vid mikrobiell riskanalys. Jean-Marc Mayotte, Uppsala Universitet, et al., Sverige 27. Organiska och oorganiska föroreningar i dagvatten från landsvägar - ett hot mot dricksvattens kvaliteten? Riitta Kettunen, Ramboll Finland Oy, et al., Finland 28. Förekomsten av noro- och adenovirus i Vanda å som är viktig som rekreationsområde och råvattenkälla för Helsingforsregionen Leena Maunula, Helsingfors Universitetet, et al., Finland 29. Helautomatiske bakteriemålere for kontroll av drikkevann, eksempler fra 5 forskjellige installasjoner i Norge Henrik Braathen och Goran Kalaf, Colifast AS, Norge 30. Ny version av svenska handboken för egenkontroll med HACCP Maria Bennet, Sweco Environment AB, Sverige 31. Kommunal riskhantering av översvämningars effekter på dricksvatten Viveca Norén, Centrum för naturkatastroflära (CNDS) och Uppsala Universitet, Sverige 32. Utvecklandet av ett system för hälsoövervakning och bedömning baserat på svenska 1177 Vårdguiden på telefon Deleer Barazanji, Stockholms läns landsting och Pär Bjelkmar, Folkhälsomyndigheten, Sverige 33. Norske erfaringer med UV-desinfeksjon gjennom 40 år Vidar Lund, Nasjonalt folkehelseinstitutt, Norge 34. Pesticid nedbrydning i sandfiltre Mathilde Hedegaard och Hans-Jørgen Albrechtsen, DTU Miljø, Danmark 35. Bakteriesamhällen i fullskaliga aktivkolfilter Outi Kaarela, Tammerfors tekniska universitet, et al., Finland 36. Väteperoxid för förbättring av järnfällning vid dricksvattenrening Maria Luhtala och Vesa Kettunen, Kemira Oyj, Finland 37. Udpegning af optimale lokaliteter til vandforsyningsboringer Mette Ryom Nielsen, Ramboll Denmark och Mikael Takala, Ramboll Finland, Danmark 38. Dokumenteret drikkevandssikkerhed i ledningsnet Claus Jørgensen, DHI, et al., Danmark

Den nionde Nordiska DRICKSVATTENkonferensen 2 4 juni 2014 Helsingfors, Finland INBJUDAN TILL ANMÄLAN

Den nionde Nordiska DRICKSVATTENkonferensen 2 4 juni 2014 Helsingfors, Finland INBJUDAN TILL ANMÄLAN Den nionde Nordiska DRICKSVATTENkonferensen 2 4 juni 2014 Helsingfors, Finland INBJUDAN TILL ANMÄLAN Vill du bli uppdaterad på den spännande utvecklingen I de nordiska länderna från vattenbehandling och

Läs mer

Den nionde Nordiska DRICKSVATTENkonferensen 2 4 juni 2014 Helsingfors, Finland PROGRAM

Den nionde Nordiska DRICKSVATTENkonferensen 2 4 juni 2014 Helsingfors, Finland PROGRAM Den nionde Nordiska DRICKSVATTENkonferensen 2 4 juni 2014 Helsingfors, Finland PROGRAM Välkommen till Finlandiahuset! Den Nordiska Dricksvattenkonferensen har arrangerats vartannat år sedan 1998 på olika

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se DRICKS Centrum

Läs mer

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011

Läs mer

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets

Läs mer

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Läs mer

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund

Läs mer

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat

Läs mer

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Göteborg 17 april 2013 Hemsida visk.nu Agenda Bakgrund till och presentation

Läs mer

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige

Läs mer

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING HÄLSOMÄSSIGA RISKER PÅ VATTENLEDNINGSNÄTET Rapporterade utbrott

Läs mer

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Skellefteå framtida vattenförsörjning Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Föredragets huvuddelar Historik

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd

Riskbaserat beslutsstöd Riskbaserat beslutsstöd Hur kan vi bedöma om säkerhetshöjande åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma? Viktor Bergion Lars Rosén Andreas Lindhe Ekaterina Sokolova Lars-Ove Lång (Sveriges geologiska undersökning)

Läs mer

Per Ericsson Norrvatten

Per Ericsson Norrvatten Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),

Läs mer

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter Johan Åström (Tyréns AB) Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers) Källa: SGU (www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/berakningsmodell-for-grundvattennivaer)

Läs mer

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om

Läs mer

Nationell Dricksvattenkonferens

Nationell Dricksvattenkonferens Nationell Dricksvattenkonferens Program 16 18 april 2013 Chalmers, Palmstedtssalen Sven Hultins gata 2, Göteborg Nationell Dricksvattenkonferens Innehåll Nationella dricksvattenkonferensen hålls i år för

Läs mer

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.

Läs mer

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets

Läs mer

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte

Läs mer

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska Högskolan, Bygg- och

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten Jonas Toljander Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion Humusavskiljning med sandfilter Mattias Feldthusen Tel: +46 (0) 31 748 54 14 Mobile: +46 (0)70 420 21 56 mfeldthusen@nordicwater.com Nordic Water Products AB Sisjö Kullegata 6 421 32 Västra Frölunda Sverige

Läs mer

Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017

Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017 Operativa mål Säkert dricksvatten Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017 Agenda Genomgång av operativa mål för säkert dricksvatten Presentation och exempel från kommuner Gruppdiskussioner och redovisningar

Läs mer

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Risig i kistan kan det vara kranvattnet? Risig i kistan kan det vara kranvattnet? Jonas Toljander Forskning och innovation för säkert dricksvatten, 29-30 november 2017 Tack till: Finansierat av Magnus Simonsson Melle Säve-Söderbergh Agneta Åkesson

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp

Vatten Avlopp Kretslopp Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar

Läs mer

Vad är vatten egentligen?

Vad är vatten egentligen? Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen

Läs mer

RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015

RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015 RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December 2016 Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015 Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015 Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter,

Läs mer

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan avser Anmälan om regirering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Ny dricksvattenanläggning. Anläggningen beräknas vara färdigälld (år,

Läs mer

2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? 2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska

Läs mer

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen Exempel: ODP vid Gäddviks vattenverk, Luleå kommun Helena Almqvist 2011-05-05 1 Vad är ODP? Fallbeskrivning Luleå kommun 2 Optimal desinfektionspraxis

Läs mer

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt

Läs mer

Hur gör man världens bästa dricksvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens bästa dricksvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens bästa dricksvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Hemligheten bakom det friska vattnet i huvudstadsregionen är världens näst längsta bergstunnel. Råvattnet rinner till huvudstadsregionen

Läs mer

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET Agenda Lite allmänt om smittrisker på ledningsnätet Erfarenheter från mina doktorandstudier Hur

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker

Läs mer

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR Ledarskap i komplexa projekt Artikel av Frida Nilsson (motivation.se) Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR 1 Vad behöver vi förhålla oss till? Finansiella

Läs mer

Kontrollprojekt 2015

Kontrollprojekt 2015 Sida 1 (8) Kontroll av dricksvatten faroanalys Livsmedelsverket anser att alla producenter och tillhandahållare av dricksvatten ska utföra faroanalys. Innehållet i faroanalysen varierar däremot beroende

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Jakob Ottoson, Statens veterinärmedicinska anstalt Oslo 19 mars 2013 Hemsida

Läs mer

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning Verksamhetens namn Enligt Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten SLVFS 2001:30 Detta häfte har tagits fram som hjälp till framtagning

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Tre huvudpunkter idag Risk och sårbarhetsanalysen som grund Förebyggande arbete Förberedelse och

Läs mer

Utmaningen säkrare dricksvatten

Utmaningen säkrare dricksvatten Utmaningen säkrare dricksvatten Bild: Mats Bergmark, (Myndigheten för samhällsberedskap) Viktor Bergion Chalmers tekniska högskola DRICKS Centrumbildning för dricksvattenforskning Luleå 2016-02-16 DRICKS

Läs mer

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten Va-mässan 2009 Föreningen Vattens seminarium om Drifterfarenheter av membrananläggningar olof.bergstedt@vatten.goteborg.se Det här har jag tänkt

Läs mer

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning 1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,

Läs mer

PUBLIKATION P112 Juni 2015. Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA

PUBLIKATION P112 Juni 2015. Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA PUBLIKATION P112 Juni 2015 Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter, tryckfel

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan om registrering av

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Råvatten, beredning, HACCP, larm Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler

Läs mer

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Kenneth M Persson Forskningschef Tack till Stephan Köhler, Lars-Anders Hansson, Bjørnar Eikebrokk, Per Ericsson,

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys

Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys PUBLIKATION P112 FÖRENKLAD December 2015 Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys Ett verktyg för att bedöma om vattenverkets rening mot mikrobiologiska föroreningar är tillräcklig Förenklad MBA, Mikrobiologisk

Läs mer

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB CHRISTIAN HÄLSAR! VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING

EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING Allmänna uppgifter Företagarens/företagets/organisationens namn Organisations- eller personnummer Fastighetsbeteckning för vattenverk och vattentäkt Verksamhets-/distributionsområde

Läs mer

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren Elin Lavonen 1, Ida Bodlund 2, Kristina Dahlberg 1 & Ulf Eriksson 2 1 Norrvatten, 2 Stockholm Vatten och Avfall Svenskt Vatten Forskning

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014)

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014) DRICKS Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014) (huvudprojektledare - DRICKS) VA-mässan, Göteborg 20 september 2012

Läs mer

Per Ericsson Görvälnverket

Per Ericsson Görvälnverket Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet

Läs mer

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS ANMÄLAN om Dricksvattenanläggning (enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30) Ansökan/anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Befintlig dricksvattenanläggning

Läs mer

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige

Läs mer

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019 Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.

Läs mer

Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt

Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt Seminarium om dricksvatten Skåneländska Gastronomiska Akademin och Lunds Universitet 18 okt 2017 Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp Människan

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande

Läs mer

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde 2016-11-16 BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN Västerås Mälarstaden Folkmängd: 146 000 Vatten i Västerås Ingår i det kommunalägda bolaget Mälarenergi

Läs mer

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten SafeDrink Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) SafeDrink Formasprojekt 4 år (2013-2016) Integrerad kemisk och

Läs mer

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning Sid 1 (4) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning * = Obligatorisk uppgift 571 80 Nässjö 0380-51 80 00, samhallsplaneringskontoret@nassjo.se Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30. Anläggning

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten Jordens vatten Vattenförsörjning Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3 97% saltvatten 3% sötvatten 2012-06-04 2 Sötvatten Ytvatten och atmosfäriska vatten 71% grundvatten 28,5% polarisar, glaciärer 0,5

Läs mer

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn 1(5) Anmälan/ansökan avser Anmälan om registrering Ansökan om godkännande Ny drickvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, t ex ändrad beredning, ändrad

Läs mer

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning Nationell dricksvattenkonferens, 20181024 Västerås Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning rikard.dryselius@slv.se Bakgrund 1. Mikrobiologiskt förorenat råvatten

Läs mer

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta

Läs mer

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn Anmälan om registrering avser: Ny dricksvattenanläggning (beräknas starta åååå-mm-dd): Befintlig anläggning (sedan åååå-mm-dd): Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning (till exempel ändrad

Läs mer

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning) 1 (6) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen

Läs mer

Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111

Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111 1 Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111 Enligt EU s hygienförordning ska livsmedelsbranschen utarbeta och sprida riktlinjer för god praxis (branschriktlinjer). Handboken

Läs mer

Cryptosporidium och Giardia

Cryptosporidium och Giardia Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Provtagning av dricksvatten 2011

Provtagning av dricksvatten 2011 Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk

Läs mer

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder 15 april 2015 Kristina Holm Tre vattenverk med återkommande problem med lukt och smak Mina Mafinejadasl, Tolleby vattenverk, Tjörn Kristina Holm,

Läs mer

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen TRANÅS. bygg livsmedel miljö

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen TRANÅS. bygg livsmedel miljö bygg livsmedel miljö ANMÄLAN om dricksvattenanläggning (enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30) Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen 573 82 TRANÅS Ansökan/anmälan avser Ny dricksvattenanläggning

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014 Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten Pär Aleljung 11 mars 2014 VAKA gruppen Medlemmarna kommer från kommunal nivå Geografiskt spridning Olika kompetenser/yrkesgrupper

Läs mer

INBJUDAN OCH PROGRAM. Program. Nationella Dricksvattenkonferensen. Malmö 19 20 april 2016

INBJUDAN OCH PROGRAM. Program. Nationella Dricksvattenkonferensen. Malmö 19 20 april 2016 INBJUDAN OCH PROGRAM Program Nationella Dricksvattenkonferensen Malmö 19 20 april 2016 Nationella Dricksvattenkonferensen 2016 Syfte och målgrupp Nationella dricksvattenkonferensen har hittills hållits

Läs mer

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen Pär Aleljung Livsmedelsverket Funktionär Rådgivare Mikrobiolog VAKA Alla vill göra rätt men vad tycker man är rätt? Bra diskussionsutgångspunkt! Blanda

Läs mer

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING ver 150824 Avgift för handläggningen tas ut enligt livsmedelslagstiftningen samt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas

Läs mer

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning

Läs mer

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida Projekt Johannishusåsen För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida vattenförsörjning Försök med infiltration i Johannishusåsen Sedan en tid tillbaka pågår försöksverksamhet med infiltration av vatten

Läs mer

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper HACCP 2010-09-14 1 Egenkontroll med HACCP Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper De 7 grundprinciperna 1. Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Per Ericsson Görvälnverket

Per Ericsson Görvälnverket Per Ericsson Görvälnverket Norrvatten Distributionsområde Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten AGENDA Vattenkedjan - sårbarhet Lagstiftning styrka / svagheter? Risk- sårbarhetsanalyser (WSP)

Läs mer