Så reser hallänningarna Resvaneundersökning Halland KS

Transkript

1 Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Josefin Selander Så reser hallänningarna Resvaneundersökning Halland KS Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar 1 Anteckna informationen om resvaneundersökningen till protokollet Information Region Halland är Regional Kollektivtrafikmyndighet för kommunerna i Halland. Det innebär att Region Halland ska redovisa behovet av kollektivtrafik och utföra en långsiktig strategisk planering för kollektivtrafiken i regionen. Som ett led i det arbetet har Region Halland tillsammans med Trafikverket beställt föreliggande resvaneundersökning. En undersökning av resvanorna är en viktig pusselbit i kartläggningen av resbehoven. Den kan ge svar på frågor som inte kan besvaras på annat sätt. Region Halland arbetar parallellt med att ta fram ett stort antal andra utredningar och underlagsmaterial. Resvaneundersökningen ska mäta och besvara hur hallänningarna reser: med vilka färdsätt, när resorna görs, vart resorna går och varför man genomför resan. Syftet med kartläggningen är att identifiera resbehovet i Halland på kort och lång sikt, för att kunna ge bästa möjliga underlag för beslut om inriktning, resursfördelning och uppdrag till kollektivtrafiken. Förhoppningen är att resvaneundersökningen kan komma till användning även i andra sammanhang än för planering och dimensionering av kollektivtrafiken. Resvaneundersökningen omfattar Varberg, Falkenberg, Hylte och Laholms kommun. Kungsbacka och Halmstad kommun har gjort motsvarande undersökningar i egen regi. I samband med att resvaneundersökningen skulle genomföras fick Falkenbergs kommun och övriga kommuner en fråga om att köpa till enkäter för att förbättra statistikunderlaget för kommun. Falkenbergs kommun har medfinansierat undersökningen med kr. Detta innebar att ytterligare 2000 enkäter skickades ut i Falkenbergs kommun. Den totala mängden enkäter som skickades ut blev därmed 5600 stycken i Falkenbergs kommun, av Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

2 dessa besvarades knappt 2000 stycken. Kommunen kommer också att få tillgång till den databas som enkätsvaren utgör. Tillköpet motiverades av att det är väldigt kostsamt för kommunen att själv utföra en resvaneundersökning samtidigt som den information som kommer fram är viktig för att kunna följa upp kommunala mål om hållbart resande. Eftersom Region Halland har ett övergripande regionalt perspektiv gjordes bedömningen att för att undersökningen skulle vara relevant ur ett kommunalt perspektiv behövde ett tillköp göras. Tillköpet innebär bland annat att analyserna för de mindre orterna; Slöinge, Ullared, Skrea och Skogstorp är mer tillförlitliga. En resvaneundersöknings värde ökar när den följs upp med ytterligare än resvaneundersökning. Region Halland kommer förhoppningsvis att göra en morsvarande undersökning om några år. Då kan resultaten ställas mot varandra och det blir möjligt att se trender i resvanorna, som t.ex. om resandet med bil ökar eller minskar. Sådant underlag är viktigt även för kommunen för att kunna följa upp hur utvecklingen våra kommunala mål i översiktsplanen om hållbart resande. Resultatet av denna resvaneundersökning visar på bland annat att det finns stora skillnader på hur vi reser kopplat till vilken ort vi bor i, att det män och kvinnor reser olika med mera. 2

3 Falkenbergs kommun Kommunledningskontoret Konslicinhston 20U SLUTRAPPORT Så reser hallänningarna Resvaneundersökning Halland Analys & Strategi

4 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Så reser hallänningarna - Resvaneundersökning Halland 2014 Redaktör: Katja Vuorenmaa Berdica WSP Sverige AB Besöksadress: Ullevigatan 19 Box Göteborg Tel: E-post: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

5 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Genomförande Precision och noggrannhet 9 2 DEN ALLMÄNNA ENKÄTDELEN Allmänt Personlig information Resförutsättningar 16 3 RESDAGBOKEN Allmänt Antal resor Reslängd Ärendefördelning Färdmedelsval 32 4 RESMÖNSTER 37 BILAGA 1 - ENKÄTEN 41 BILAGA 2 - SCB TEKNISK RAPPORT 49 BILAGA 3 - SCB KALIBRERINGSRAPPORT 59 BILAGA 4 - HANTERING AV DUBBELMARKERINGAR 67 BILAGA 5 - REDOVISNING AV PARTIELLT BORTFALL 69 BILAGA 6 - GEOKODNING 73 BILAGA 7 - RESMATRIS 75 Analys & Strategi JPWSP

6 jgpwsp Analys & Strategi

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte I kollektivtrafiklagen från 2010 står det att kollektivtrafikmyndigheterna ska redovisa behovet av kollektivtrafik. Med början 2013 och under hela 2014 kartlägger kollektivtrafikmyndigheten vid Region Halland resbehovet hos invånarna i länet. Ett stort antal utredningar och annat underlagsmaterial tas fram. En undersökning av resvanorna är en viktig pusselbit i kartläggningen av resbehoven. Den kan ge svar på frågor som inte kan besvaras på annat sätt. Under våren 2014 genomförde Region Halland i samarbete med Trafikverket en resvaneundersökning för att mäta och få svar på hur hallänningarna reser: med vilka färdsätt, när resorna görs, vart resorna går och varför man genomför resan. Syftet med kartläggningen är att identifiera resbehovet i Halland på kort och lång sikt, för att kunna ge bästa möjliga underlag för beslut om inriktning, resursfördelning och uppdrag till kollektivtrafiken. Förhoppningen är att resvaneundersökningen kan komma till användning även i andra sammanhang än för planering och dimensionering av kollektivtrafiken. 1.2 Genomförande Resvaneundersökningen genomfördes av WSP Sverige AB. Statistiska Centralbyrån anlitades för dragning av urval och hantering av utskick/datainsamling. Detta kapitel beskriver översiktligt hur undersökningen genomförts och hur datamaterialet har bearbetats. För mer detaljerade beskrivningar hänvisas till bilaga 2 (SCB Teknisk rapport) och bilaga 3 (SCB Kalibreringsrapport). Enkät Resvaneundersökningen genomfördes som en postal enkät (se bilaga 1) med tre delar: ett informationsbrev som beskrev syftet med undersökningen en allmän del med bakgrundsfrågor om respondenten själv en resdagbok där respondenten redogjorde för sina resor under en utvald mätdag Den allmänna delen efterfrågade dels personlig information (kön, födelseår, typ av bostad, antal personer i hushållet, utbildningsnivå, sysselsättning), dels information som kan sägas beskriva respondentens resförutsättningar (körkortsinnehav, tillgång till bil, tillgång till övriga transportmedel, betalningssätt i kollektivtrafiken, orsak om man inte rest under sin mätdag).

8 Resdagboken föregicks av instruktioner för ifyllande och gav möjlighet att registrera upp till nio resor. Med en resa menas en förflyttning med ett ärende, det vill säga att respondenten tagit sig från en plats till en annan för att uträtta något vid målet. Den information som samlades in var adress samt tidpunkt för resans start, resans ärende, adress samt tidpunkt för resans mål, vilka färdsätt som användes samt ungefärlig reslängd i kilometer. Urval Studien omfattade personer år folkbokförda i Falkenbergs, Hylte, Laholms och Varbergs kommuner. Totalt skickades enkäter ut till slumpmässigt utvalda adresser, fördelat på 17 tätorter med ca 1000 invånare eller fler, samt övriga tätorter/landsbygd (se Tabell 1 samt Figur 1). Antalet enkäter beräknades med utgångspunkten att få in minst 100 svar 2 från respektve område. Urvalet motsvarar ca 15 procent av den totala befolkningen i de fyra kommunerna (ca invånare ). Tabell 1. Områdesindelning för enkätutskick Område Tätort Område Tätort 1 Hyltebruk 10 Falkenberg 2 Torup 11 Skogstorp 3 Övriga Hylte 12 Skrea 13 Slöinge 4 Knäred 14 Ullared 5 Laholm 15 Övriga Falkenberg 6 Mellbystrand 7 Veinge 16 Bua 8 Våxtorp 17 Träslövsläge 9 Övriga Laholm 18 Tvååker 19 Varberg 20 Veddige 21 Övriga Varberg 1 Summan av ursprunglig urvalsstorlek Falkenberg och Varberg tackade ja till option om 2000 resp extra utskick + ett initialt felaktigt utskick om ca 1600 enkäter som inkluderades i resultatanalysen för att maximera antalet svar. 2 Se avsnitt 1.3 ifpwsp Analys & Strategi

9 Kungsbacka Veddige Varberg härberg Ullared Tvååker Falkenberg Hyltebruk Skogstorp Falkenberg Slöinge Halmstad M Veinge Laholm illbystrar^d Laholm Våxtorp BÄSTA LIVSPLATSEN f Region Halland Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 1. Karta över områdesindelningen för RVU Halland. De 17 tätortsområdena är rödmarkerade, medan de fyra områdena benämnda "övriga tätorter/landsbygd" i respektive kommun (omr. 3, 9, 15, 21) begränsas av deras kommungränser. Halmstad och Kungsbacka utgör varsitt område i resmatrisen (se bilaga 7) men ingår inte i RVU Hallands undersökningsområde. Analys & Strategi 7 -WSP

10 Utskick Totalt gjordes tre utskick, ett huvudutskick och två påminnelser. Mätdagarna utgjordes av 14 dagar under vecka 11 (måndag 10/3 - söndag 16/3) och vecka 12 (måndag 17/3 söndag 23/3). Urvalet fördelades jämnt över veckodagarna. Den första påminnelsen gick ut en till fyra dagar efter den aktuella mätdagen. En andra påminnelse med ny enkät och en ny mätdag (samma veckodag men med nytt datum) skickades 1-4 april. Mätdagarna för den andra påminnelsen utgjordes av sju dagar, från fredag 4/4 till torsdag 10/4. Datainsamlingen avslutades den 25 april Totalt 5835 svar mottogs, vilket ger en svarsandel på 35,2 procent. Av dessa hade knappt 82 procent svarat för sin ordinarie mätdag och drygt 18 procent för mätdagen i påminnelseveckan. Svarsandelarna för respektive kommun framgår av Tabell 2. Tabell 2. Svarsandel för respektive kommun Kommun Antal utskick Antal svar Svarsandel Falkenberg % Hylte % Laholm % Varberg % TOTALT ,2% Bearbetning och analys Inkomna enkäter registrerades med hjälp av optisk inläsning (skanning). Två typer av bortfall förekommer: objektsbortfall, vilket innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls partiellt bortfall, vilket betyder att vissa frågor i blanketten inte har besvarats För varje respondent har en vikt beräknats för att kompensera för dels varierande utvalssannolikhet, dels olika svarsbenägenhet i olika grupper. Vikterna baseras på ålder, kön och bostadsområde och används för att räkna upp resultatet så att det blir representativt för hela den aktuella befolkningen och inte bara för de svarande. På vissa frågor har ett antal respondenter kryssat för flera svarsalternativ, exempelvis för huvudsaklig sysselsättning och högsta avslutade utbildning. Bilaga 4 redovisar hur dessa dubbelmarkeringar har hanterats. I de fall det varit möjligt har adresskoordinater kopplats till de adresser som angivits i resedagboken. I ett nästa steg noterades tätortskoder, ett arbete som respektive kommun hjälpte till med genom att gå igenom svaren från "sina" respondenter. Tätortskoderna har sedan använts för att översätta genomförda resor till vald områdesindelning. JpWSP Analys & Strategi

11 RVU Halmstad och Kungsbacka Halmstad och Kungsbacka genomförde egna resvaneundersökningar i april respektive oktober Den ursprungliga planen var att slå samman deras rådata med RVU Hallands, för att kunna göra främst reseanalysen för regionen som helhet. Intentionen byggde på antagandet att de nyckelkoder som legat till grund för Kungsbackas och Halmstads områdesindelningar skulle kunna översättas till den områdesindelning som valts för RVU Halland, det vill säga tätorter med ca 1000 invanare eller fler. Så visade sig dock inte vara fallet och det bedömdes då inte meningsfullt att slå ihop dataseten bara för att kunna presentera bakgrundsdata på länsnivå. Istället diskuteras och görs jämförelser med data/info som plockats från Halmstads och Kungsbackas resvaneundersökningar parallellt med redovisningen av RVU Hallands data. Fokus ligger på resdagboken och de delar som är relevanta för reseanalysen. På så sätt erhålls trots allt en mer heltäckande bild av resandet i hela Region Halland. 1.3 Precision och noggrannhet Det finns två typer av osäkerhet, som båda ökar när svarsfrekvensen sjunker. Den statistiska slumpmässiga osäkerheten Denna osäkerhet ökar när antalet svar sjunker. Dessutom är det så att när man skattar andelar beror osäkerheten inte bara av antalet svar, utan också av andelen i sig. Det är svårare att skatta andelar runt 50 procent. För att få acceptabel' noggrannhet har vi valt är att inte uttala oss om grupper med mindre än 100 respondenter. I alla tätorter utom tre har detta antal uppnåtts. Med 100 respondenter kan den statistiska osäkerheten illustreras som följer: Uppmätt andel 0.5 betyder de facto 0,5 +/- 0,08 -> någonstans i intervallet 42% - 58% Uppmätt andel 0,1 betyder de facto 0,1 +/- 0,05 -> någonstans i intervallet 5%-15% Den systematiska skevheten Denna ökar (troligen) med sjunkande svarsfrekvens, därför att det inte är "vem om helst" som väljer att inte svara. Det finns en tendens att grupper som inte svarar har ett i viss mån avvikande beteende/resmönster, till exempel svarar äldre i regel oftare än yngre, och yngre reser på ett särskilt sätt. Det finns också andra variabler (exempelvis "bilintresse", inkomst etc.) som samvarierar med både resbeteende och svarsbenägenhet, och som bidrar till att urvalet blir systematiskt skevt jämfört med totalbefolkningen. Bostadsområde, ålder och kön påverkar resandet i stor utsträckning. Genom den kalibreringsviktning som genomförts kompenseras för skevheten när det gäller just dessa faktorer, så att svaren blir representativa för totalbefolkningen i de fyra kommunerna. De andra skevhetsskapande variablerna går det tyvärr inte att göra något åt. Analys & Strategi 9 ^WSP

12 2 Den allmänna enkätdelen 2.1 Allmänt I detta kapitel beskrivs resultatet av den allmänna enkätdelen, uppdelat på personlig bakgrunds information respektive mer transport-/resrelaterade uppgifter. Alla resultat utom hushållens sammansättning utgår från viktade data, så att andelarna är representativa för hela befolkningen. Det ska dock sägas att dessa data har samlats in för att kunna gruppera materialet på olika sätt i analyserna. Är man exempelvis ute efter befolkningens ålderseller könsfördelning som sådan är det bättre att gå till officiella statistikkällor. 2.2 Personlig information Könsfördelning Varberg Laholm BI Kvinna a Inget Svar Falkenberg 100% Det bor i princip lika många kvinnor som män i Falkenbergs och Varbergs kommuner. I Laholm är andelen kvinnor något högre (51%) medan andelen män överväger i Hylte (54%). I tre av de fyra kommunerna är det ca 1 procent som inte har uppgett vilket kön de tillhör. Analys & Strategi

13 Åldersfördelning 60% 50% 40% 30% Falkenberg n Hylte a Laholm Varberg 20% 10% år år år 65+ Inget svar En övervägande andel av befolkningen är år gammal i alla kommuner utom Varberg, där denna andel är lika stor som i åldersintervallet år (37%). Andelen pensionärer ligger på procent i samtliga kommuner, medan Hylte utmärker sig med en mycket mindre andel åringar (4%) jämfört med de andra tre (8-12%). På områdesnivå ses att i Träslövsläge är hälften av befolkningen yngre än 45 år och Mellbystrand har den största andelen pensionärer (39%). Skogstorp, Våxtorp och Knäred har störst andel invånare i ålderskategorin år, med andelar på procent. Övriga Varberg Veddin ge Varberg T vååker Träslövsläge Bua Övriga Falkenberg Ullared Slöinge Skrea Skogstorp Falkenberg Övriga Laholm Våxtorp Veinge Mellbystrand Laholm Knäred Övriga Hylte Torup Hyltebruk H6-24 år år år 165+ Inget svar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 70% 100% Analys & Strategi 11 i-wsp

14 Bostadsförhållande 90% 80% 70% 60% 50% 40% Falkenberg ohylte n Laholm Varberg 30% 20% 10% Flerfamiljshus Enfamiljshus Kedjehus eller radhus Annat Ingetsvar Den absolut vanligaste bostadstypen i samtliga kommuner är fristående enfamiljshus. Uppdelat per område har Skrea med sina 90 procent den största andelen. Störst andel som bor i flerfamiljshus finns i Varberg, både för kommunen som helhet (22%) och i själva tätorten (40%). Kedjehus/radhus förkommer i liten utsträckning rent generellt, de största andelarna återfinns i de större centralorterna. En boendeform som många respondenter har angett under "annat" är fritidshus. Övriga Varberg Veddige Varberg Tvååker Träslövsläge Bua Övriga Falkenberg Ullared Slöinge Skrea Skogstorp Falkenberg Övriga Laholm Våxtorp Veinge Mellbystrand Laholm Knäred Övriga Hylte Torup Hyttebruk Flerfamiljshus Enfamiljshus i Kedjehus eller radhus i Annat a Inget svar 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Analys & Strategi

15 Hushållens sammansättning Viktade data innebär att resultatet räknas upp för att motsavar hela befolkningen på ca invånare. Antalet hushåll i kommunerna är dock färre och därför används oviktade data i den här sammanställningen. Varberg Laholm Hylte i Hushåll utan barn 3Hushåll med barn Falkenberg 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Av dem som besvarat enkäten har de flesta angett att de bor i hushåll utan barn. Som barn räknas individer under 18 år. Störst andel barnfamiljer fmns bland de svarande från Falkenberg (28%) och minst andel i Laholms kommun (23%). Som jämförelse kan nämnas att riksgenomsnittet för Sveriges kommuner ligger på drygt 60 procent hushåll utan barn (SCB 2012). Analys & Strategi 13.WSP

16 Högsta avslutade utbildning 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% i Grundskola B Gymnasium i Eftergymnasial utbildning 20,00% 10,00% 0,00% Falkenberg Hylte Laholm Varberg I Varbergs kommun har nästan halva befolkningen (48%) avslutat en eftergymnasial utbildning. Den största andelen av Hyltes invånare (44%) har avslutat gymnasiet. Andelen som endast har grundskolebetyg utgör knappt 20 procent av invånarna i alla kommuner utom Hylte, där andelen är knappt 30 procent. På områdesnivå är det Skrea som ligger i topp med 58 procent som har läst vidare efter gymnasiet, tätt följt av Varberg och Träslövsläge med 55 procent vardera. Störst andel gymnasiebetyg står Veinge för (47%) och störst andel med en grundskoleexamen finns i Våxtorp och Knäred (35%). Övriga Varberg Veddige Varberg Tvååker Träslövsläge Bua Övriga Falkenberg Ullared Slöinge Skrea Skogstorp Falkenberg Övriga Laholm Våxtorp Veinge Mellbystrand Laholm Knäred Övriga Hylte Torup Hyltebruk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Grundskola B Gymnasium Eftergymnasial utbildning.wsp Analys & Strategi

17 Huvudsaklig sysselsättning 70% T Falkenberg Hylte B Laholm Varberg I alla fyra kommunerna är ca 60 procent arbetande eller egenföretagare och ca en Värdedel är pensionärer. Andelen för övriga sysselsättningskategorier är också likartad för samtliga kommuner. På områdesnivå har Mellbystrand störst andel pensionärer (38%) och Skogstorp, Våxtorp och Knäred har störst andel studerande (10-12%), vilket stämmer bra överens med åldersfördelningen som redovisades tidigare. Övriga Varberg Veddige Varberg Tvååker Träslövsläge Bua Övriga Falkenberg Ullared Slöinge Skrea Skogstorp Falkenberg Övriga Laholm Våxtorp Veinge Mellbystrand Laholm Knäred Övriga Hylte Torup Hyltebruk Arbetande/Egen företagare Arbetsökand e/sjukskriven/föräldrarled ig o Studerande Pensionär Annat s Inget svar 0% 20% 40% 60% 80% 100% Analys & Strategi 15 J-WSP

18 2.3 Resförutsättningar Körkortsinnehav Varberg Laholm Hylte Ja a Nej Inget svar Falkenberg 100% Andelen som har körkort är i princip densamma i samtliga kommuner, lite drygt 90 procent. Detsamma gäller andelen utan körkort, som ligger på knappt 10 procent. Någon enstaka procent har valt att inte svara på frågan om de har körkort eller ej. På områdesnivå ses dock att över 10 procent av invånarna inte har körkort i åtta av de 21 områdena. Veddige toppar denna lista med en andel på 17 procent. Övriga Varberg Veddige Varberg Tvååker Träslövsläge Bua Övriga Falkenberg Ullared Slöinge Skrea Skogstorp Falkenberg Övriga Laholm Våxtorp Veinge Mellbystrand Laholm Knäred Övriga Hylte Torup Hyltebruk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% i Ja i Nej a Inget svar JpWSP Analys & Strategi

19 Tillgång till bil 100,00% 90.00% 80,00% 70.00% 60,00% 50.00% 40,00% Ja, jag kör själv Ja, men jag kör inte själv i Nej 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Falkenberg Hylte Laholm Varberg I samtliga kommuner är det endast runt 5 procent av invånarna har inte alls har tillgång till bil. Den övervägande majoriteten kör själva. På områdesnivå syns att andelen som kör själva varierar mellan 75 procent (Knäred) och 96 procent (Mellbystrand). I sex av de 21 områdena är andelen utan tillgång till bil lite högre, runt 10 procent: Veddige, Varberg, Bua, Falkenberg och Våxtorp. Övriga Varberg Veddige Varberg T vååker Träslövsläge Bua Övriga Falkenberg Ullared Slöinge Skrea Skogstorp Falkenberg Övriga Laholm Våxtorp Veinge Mellbystrand Laholm Knäred Övriga Hylte Torup Hyltebruk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 90% 100% i ja, jag kör själv a Ja, men jag kör inte själv a Nej»Inget svar Analys & Strategi 17

20 Antal bilar per hushåll 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% o 1 12 eller fler 20,00% 10,00% 0,00% Falkenberg Hylte Laholm Varberg Bilinnehavet är över lag högt i samtliga kommuner. Endast 3-7 procent av hushållen äger ingen bil alls. Antal bilar i hushållet inkluderar både privatägda och förmåns-/leasingbilar. I Falkenberg och Varberg är andelarna som har en respektive två eller fler bilar tämligen lika (runt 45%) medan upp emot 60 procent har två eller fler bilar i Hylte och Laholms kommuner. På områdesnivå har Varbergs tätort flest hushåll utan bil, med en andel på 11 procent. Landsbygdsområdena samt Skrea och Mellbystrand står för det största bilinnehavet, med två eller fler bilar i mellan 64 (Skrea) och 71 procent (övriga Hylte). Övriga Varberg Veddige Varberg Tvååker Träslövsläge Bua Övriga Falkenberg Ullared Slöinge Skrea Skogstorp Falkenberg Övriga Laholm Våxtorp Veinge Mellbystrand Laholm Knäred Övriga Hylte Torup Hyltebruk 10% 20% 30% 40% 50% 70% 80% 90% 100% eller fler S-WSP Analys & Strategi

21 Tillgång till övriga transportmedel 35% Antal cyklar B 4 eller fler Inget svar Falkenberg Hylte Laholm Varberg Antal MC/Moped 80% 70% 60% 50% 40% 30% si 13 eller fler 20% 10% 0% Falkenberg Hylte Laholm Varberg Drygt 40 procent av hushållen har tillgång till upp till tre cyklar. Andelen hushåll med fyra cyklar eller fler är relativt hög, procent. Endast en liten andel av hushållen har inte tillgång till någon cykel alls. Dessa siffror är dock troligtvis högre, eftersom en del "inget svar" kan bero på att rutan lämnats tom istället för att fyllas i med en nolla. Vad gäller mopeder och motorcyklar är detta ungefär lika vanligt/ovanligt i alla kommunerna. En moped eller MC finns i procent av hushållen. Andelen hushåll med två mopeder/mc eller fler varierar mellan 6 och 11 procent, med Hylte kommun i topp. Analys & Strategi 19 JPWSP

22 Betalningsmedel i kollektivtrafik 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% Åker aldrig koll 0 Kontokort ra Mobiltelefon/app laddningsbart kort 0 Periodkort a Skolkort H Annat 10,00% 0,00% Falkenberg Hylte Laholm Varberg På frågan om hur de oftast betalar för sin kollektivtrafikresa svarade många i samtliga kommuner att de aldrig åker kollektivt. Störst är andelen i Hylte och Laholm (53%) och lägst i Varberg (39%). På områdesnivå syns tydligt att det är landsbygdsområdena som har störst andel som aldrig åker kollektivt. Det vanligaste betalningsmedlet i kollektivtrafiken är ett laddningsbart kort, medan mobiltelefonen inte används i så stor utsträckning som man kanske hade förväntat sig. Ca 10 procent i alla kommunerna betalar med kontokort, och periodkortsanvändningen är störst i Falkenberg och Varberg. Övriga Varberg Veddige Varberg Tvååker Träslövsläge Bua Övriga Falkenberg Ullared Slöinge Skrea Skogstorp Falkenberg Övriga Laholm Våxtorp Veinge Mellbystrand Laholm Knäred Övriga Hylte Torup Hyltebruk 10% 20% 30% 40% 50% 70% 90% 100% B Åker aldrig koll o Kontokort Q Mobiltelefon/app laddningsbart kort Periodkort Skolkort»Annat *WSP Analys & Strategi

23 Orsak till utebliven resa 80% Falkenberg Hylte E Laholm Varberg Jag hade inga Sjukdom Vård av Funktionshinder Arbetade hemma Annan orsak speciella ärenden barn/föräldraledig Av de 5835 respondenterna uppger ca en tredjedel att de inte har rest under sin utvalda mätdag. Den i särklass vanligaste orsaken till att inga förflyttningar har gjorts är att man inte har haft något ärende att uträtta. Den näst största anledningen är "annan orsak", vilket exempelvis kan vara att man var bortrest på den aktuella mätdagen. Orsaken "arbetade hemma" kan tolkas som att en resa till jobbet skulle gjorts i vanliga fall, men det kan lika gärna betyda att man varit "upptagen" med att arbeta hemma och därför inte gjort någon förflyttning. 3 Resdagboken 3.1 Allmänt Av de 5835 respondenterna uppger ca två tredjedelar att de har rest under sin utvalda mätdag och med hjälp av resdagböckerna har totalt förflyttningar registrerats. Uppräknat till befolkningen som helhet innebär detta att ca resor genomfördes under de aktuella mätdagarna. I detta kapitel redovisas resultatet med avseende på antal resor, reslängd, ärende och färdmedel. Alla värden är viktade så att andelarna är representativa för hela befolkningen. Analys & Strategi 21 JPWSP

24 3.2 Antal resor Resor per person 2,5 Falkenberg Hylte Laholm Varberg T otalt Totalt gör invånarna i Falkenbergs, Hylte, Laholms och Varbergs kommuner två resor per invånare på en dag. Uppdelat på kommun sjunker siffran något för Hylte och Laholm. Halmstadborna gör 3 resor per invånare och dag och motsvarande siffra för Kungsbackas befolkning är 2,14. På områdesnivå gör invånarna i Falkenberg, Träslövsläge och Varberg mer än två resor per dag. Knäredborna reser minst, knappt 1,5 resor dagligen. 1,6 1.6 <y v / #> s s J? \r -v f ^ v * tr r o* tr,<> xo ^ A< > V ^pwsp Analys & Strategi

25 Antal resor beroende på kön Om man ser till kvinnors och mäns resor så gör männen i Falkenbergs, Hylte, Laholms och Varbergs kommuner 1,9 resor per dag, vilket är något färre än kvinnornas 2,1 resor. Detsamma gäller i Kungsbacka, där kvinnorna gör 2,2 resor dagligen medan männen gör 2,0 resor per dag. I Halmstad däremot är förhållandet det omvända, med siffror för män och kvinnor på 3,4 respektive 2,7 resor per dag. Resor per person beroende på sysselsättning När man ser till huvudsaklig sysselsättning företar arbetande/egenföretagare flest resor per dag och pensionärer reser minst. Samma mönster ses i Kungsbacka (2,5 respektive 1,3 resor per dag), medan det i Halmstad är studenterna som står för flest resor per dag (4,6). Arbetande/egenföretagare i Halmstad gör 3,6 resor dagligen och pensionärerna reser minst även här (1,3 resor per dag). Analys & Strategi 23 JPWSP

26 Resor per veckodag Resor totalt Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Resor per person Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag #.WSP Analys & Strategi

27 Sett till totalt antal resor är resandet störst i början av veckan och sjunker sedan stadigt, för att nå ett minimum på söndag. Det genomsnittliga antalet resor per person är högst under vardagar och fördelningen är tämligen jämn måndag till fredag. Mönstret är detsamma i Halmstad, med strax över tre resor per person varje vardag och 2,4 respektive 2,0 på lördag och söndag. Kungsbackaborna gör 2,2-2,5 resor per person dag under veckans vardagar (med något färre resor onsdag och torsdag) men uppvisar samma tendens till lägre resande under helgen (1,7 resor lördag och 1,3 resor söndag). Resor per timme Vardag Helgdag En uppdelning av resorna med hänsyn till starttidpunkt under dygnet uppvisar ett i trafiksammanhang klassiskt mönster, med två toppar på vardagarna som sammanfaller med arbetstidens start (kl. 7-8) och slut (kl ). Under helgen startar resorna i regel senare och fördelar sig jämnare under dagen. Mönstret ser i det närmaste exakt likadant ut i Halmstad. Kungsbacka har inte redovisat antal resor över dygnets timmar. Analys & Strategi 25!.WSP

28 3.3 Reslängd I resdagboken har respondenterna gjort en uppskattning av hur lång respektive resa har varit. Det bör därför hållas i minnet att det angivna avståndet inte nödvändigtvis motsvarar den faktiska reslängden. Data bör därför inte heller ses som absoluta tal utan ska snarare användas för att identifiera förhållanden och tendenser. Vidare kan långväga resor med exempelvis tåg eller flyg påverka resultatet i stor utsträckning. Eftersom resvaneundersökningen har ett i första hand regionalt fokus har datamaterialet för den här delen av redovisningen begränsats till att omfatta endast resor under 10 mil (ca st), om inte annat anges. Detta är den gräns som används för att skilja mellan regionala och långväga resor i den regelbundet återkommande nationella resvaneundersökningen. Personkilometer per veckodag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Analogt med antalet resor sker det mesta av trafikarbetet under veckans två första dagar. Det sjunker under ons-tor-fre för att sedan dippa och nå sitt minimum under helgen. #»WSP Analys & Strategi

29 Kilometer per resa Falkenberg Hylte Laholm Varberg Hylteborna gör längst resor medan de som bor i Falkenberg har den kortaste genomsnittliga reslängden. På områdesnivå ser man att det generellt är landsbygdsborna i samtliga kommuner som reser längst medan centralorterna ligger i den undre delen av spektrumet. Samma mönster ses i Halmstad. Kungsbacka har inte redovisat några genomsnittliga reslängder o y//>a///// A. # # Jf? ^ <&> Analys & Strategi 27 JpWSP

30 Reslängd per resa och veckodag 15-14, , , ,5 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Den genomsnittliga reslängden för resor under 10 mil ligger under veckans vardagar mellan 13,7 och 14 kilometer. På helgen gör man kortare resor på lördag (12,6 km) jämfört med vardagar, medan resorna på söndag i genomsnitt är längre (14,5 km). 30 n Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag #»WSP Analys & Strategi

31 Fler långa resor företas under helgen, vilket märks när man tittar på den genomsnittliga reslängden för samtliga resor. Dessa siffror kan jämföras med data från Halmstad, där resorna över lag är något kortare under vardagarna. Under helgen är skillnaden större och Halmstadbornas resor är då 5-10 kilometer kortare. Det är också på lördag som deras längsta resor görs (19,3 km). Kungsbacka har inte redovisat några genomsnittliga reslängder fördelat på veckans dagar. Reslängd per resa beroende på kön Män reser i genomsnitt längre än kvinnor. Reslängden för resor under 10 mil är 15,5 kilometer för män och 12,2 kilometer för kvinnor. Sett till samtliga resor är siffrorna 24,7 kilometer för män och 16,2 kilometer för kvinnor. För Halmstad är motsvarande siffror 17,2 kilometer för män och 15,3 kilometer för kvinnor. Kungsbacka har inte redovisat några genomsnittliga reslängder beroende på kön. Kilometer per resa beroende på sysselsättning De längsta resorna görs av studerande (16,0 km) följt av arbetande/egenföretagare (14,6 km). Pensionärerna reser inte fullt så långt (11,2 km) och den genomsnittliga reslängden för gruppen arbetssökande/sjukskriven/föräldraledig är betydligt kortare (8,0 km). I Halmstad reser arbetande/egenföretagare längst (17,2 km) tätt följt av pensionärer (16,4 km) och studerande (15,8 km). Även i Halmstad görs betydligt kortare resor (6,9 km) av gruppen arbetssökande/sjukskriven/föräldraledig. Observeras bör att siffrorna från Halmstad bygger på totalt antal resor, varför de inte är direkt jämförbara med resultatet från Falkenberg, Hylte, Laholm och Varberg. Kungsbacka har inte redovisat några genomsnittliga reslängder beroende på sysselsättning. Analys & Strategi 29 JPWSP

32 Reslängd beroende på färdmedelsval 30 i km/resa < 10 mil i km/resa totalt Bil/MC+Koli Bil/MC Cykel Gång Annat För resor under 10 mil genomförs de längsta resorna med tåg eller en kombination av ett privat motorfordon och kollektivtrafik. De kortaste resorna görs till fots och med cykel. 3.4 Ärendefördelning Resornas fördelning mellan ärenden 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 0% V -IP Falkenberg Hylte Laholm Varberg Till Bostaden Till Arbetet Tjänsteärende Hämta/lämna barn/vuxen ntill Skola/utbildning B Inköp av dagligvaror Annat Inköp Service (sjukvård etc) Nöjes- och fritidsaktiviteter Besöka släkt/vänner aannat Inget svar JpWSP Analys & Strategi

33 Den största andelen av resorna i samtliga kommuner går till bostaden, därefter kommer arbetsresorna. Andelarna är likartade kommunerna emellan, utom i Hylte där andelen arbetsresor ligger på 25 procent mot de andra kommunernas 20 procent. Hylte skiljer sig också från de andra med drygt 6 procent resor till nöjes-/fritidsaktiviteter jämfört med runt 9 procent i de andra kommunerna. I Halmstad och Kungsbacka ser det i princip likadant ut, med skillnaden att andelen resor till nöjes-/fritidsaktiviteter är lite högre (11 respektive 13%). Kungsbacka har även en högre andel resor med syfte att hämta/lämna barn/vuxen (13%). Resornas ärende beroende på kön 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Till Bostaden ra Till arbetsplatsen m Tjänsteärende Hämta/lämna barn/vuxen a Till Skola/Utbildning H Inköp av dagligvaror m Annat inköp Service (sjukvård, bank, post etc.) Nöjes- eller fritidsaktivitet Besöka släkt/vänner a Annat Man Kvinna Mäns och kvinnors resor fördelar sig ungefär lika när det gäller de flesta ärenden. Män har en något större andel arbetsresor och uträttar en större andel tjänsteärenden. Hämtning/lämning, samt i viss mån inköpsresor, faller i störst utsträckning på kvinnornas lott. Män verkar ha en större andel resor vars ärende inte passar in i något av de tillgängliga alternativen. Samma mönster återfinns i såväl Halmstad som Kungsbacka. Analys & Strategi 31 il»wsp

34 Resornas ärende beroende på sysselsättning 40% Till Bostaden EI Till arbetsplatsen a Tjänsteärende Hämta/lämna barn/vuxen IB Till Skola/Utbildning Inköp av dagligvaror»annat inköp Service (sjukvård, bank, post etc.) Nöjes- eller fritidsaktivitet Besöka släkt/vänner Annat Som väntat företar arbetande/egna företagare flest arbetsresor och studerande åker i störst utsträckning till skola/utbildning. De som arbetssökande/sjukskrivna/föräldralediga gör fler resor för att hämta/lämna barn/vuxen. Denna grupp, tillsammans med pensionärerna, har också större andel nöjes- eller fritidsresor samt för att besöka släkt/vänner. Störst andel inköpsresor förekommer bland pensionärer. Detsamma gäller i Halmstad. Kungsbacka redovisar ärendefördelning beroende på sysselsättning endast för förvärvsarbetande och studerande, men för dessa kategorier upprepas samma mönster som ovan. 3.5 Färdmedelsvat I resdagboken har respondenterna ombetts att ange samtliga färdmedel som använts för en förflyttning. En person som gått eller cyklat till tåget har således fyllt i "till fots" eller "cykel" som första färdsätt och "tåg" som andra. I analysen har ett huvudsakligt färdsätt identifierats för varje resa, vilket i exemplet ovan blir tåg. I presentationen av färdmedelsval beroende på sysselsättning respektive ärende har bedömningen gjorts att tåg och buss kan slås ihop till en kategori, kollektivtrafik. Kategorin "annat" omfattar bland annat flyg, vilket inte fanns med som ett alternativ i resdagboken. JPWSP Analys & Strategi

35 Färdmedelsval för boende Varberg Laholm Hylte Bil/MC+Koll a Tåg nbuss Bil/MC Cykel Gång Annat Falkenberg 100% I samtliga kommuner är bilen det främsta transportmedlet. I Falkenberg och Varberg cyklar man mer. Andelen bussresor är likartad för samtliga kommuner, medan Varbergborna i större utsträckning väljer tåget. På områdesnivå ser man att är de så kallade "mjuka" färdsätten gång och cykel förekommer mer i centralorterna och inte i lika stor utsträckning bland landsbygdsborna. Flest bussresor gör invånarna i Ullared. Övriga Varberg I Veddinge j Varberg i Tvååker Träslövsläge Bua I Övriga Falkenberg Ullared I Slöinge I Skrea I Skogstorp j Falkenberg Övriga Laholm Våxtorp Veinge Mellbystrand Laholm Knäred Övriga Hylte Torup Hyltebruk - mm Bil/MC+Koll Tåg a Buss Bil/MC ra Cykel Gång Annat o% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Analys & Strategi 33 JPWSP

36 Eftersom färdmedelsval är en central fråga i stadsplaneringssammanhang har en sammanställning gjorts för samtliga Halland kommuner i Tabell 3. Sett över hela regionen är Halmstadborna bäst på att transportera sig på cykel medan Kungsbackaborna har högst andel bilresor. Tabell 3. Sammanställning över färdmedelsval för Hallands kommuner Kommun Bil/MC Bil/MC +koll Tåg Buss Cykel Gång Annat Falkenberg 63% 2% 1% 3% 11% 8% 11% Hylte 71% 2% 1% 3% 4% 9% 10% Laholm 74% 2% 1% 3% 4% 8% 8% Varberg 61% 3% 3% 4% 12% 9% 9% Halmstad 60% - 2% 9% 19% 9% 1% Kungsbacka 78% - 6% 7% 3% 5% 1% Färdmedelsval beroende på kön Kvinna Bil/MC+Koll atåg ra Buss Bil/MC B Cykel Gång sannat Man 0% 10% 20% 30% 40% 50% 100% JgpWSP Analys & Strategi

37 Kvinnor reser mindre med privata motorfordon och utför fler resor till fots. Andelen cykelresor är tämligen lika, knappt 10 procent för båda könen. Kvinnor åker mer kollektivt, men skillnaden är inte så stor: ca 6 procent mot knappt 5 procent för män. Buss är det dominerande kollektiva färdsättet i båda fallen. I Halmstad är både bussandelen och cykelandelen högre över lag, och skillnaden är större mellan könen. Kvinnor tar buss respektive cykel i 11 respektive 22 procent av sina resor, medan motsvarande siffror för män är 7 respektive 17 procent. Kungsbacka har redovisat färdmedelsval uppdelat på kön endast för sysselsättningskategorierna förvärvsarbetande och studerande, varför en jämförelse är svår att göra. Färdmedelsval beroende på sysselsättning Annat Pensionär Studerande Kollektivtrafik Gång a Cykel Bil Bil+Koll Annat Arbetande/egen företagare 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Arbetande/egenföretagare åker mest bil medan studerande och arbetssökande/sjukskrivna/föräldralediga reser mest kollektivt. Studerande är också den kategori som oftast går eller cyklar. Detta mönster går igen i både Halmstad och Kungsbacka. Analys & Strategi 35 JPWSP

38 Färdmedelsval beroende på ärende Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsaktivitet Service (sjukvård, bank, post) Annat inköp Inköp av dagligvaror Till skola/utbildning Hämta/lämna barn/vuxen Kollektivtrafik ra Gång 0 Cykel Bil B Bil+Koll Annat Tjänsteärende Tili Arbetsplatsen Till Bostaden 4- T T T I 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bilen är det dominerande färdsättet för alla ärenden och allra störst är andelen bilresor vid hämtning/lämning. Minst är bilandelen för resor till skola/utbildning. Där är kollektivtrafik, gång och cykel främsta färdmedel. Cyklar gör man också i större utsträckning till nöjes- eller fritidsaktiviteter. Mönstret är detsamma i Halmstad kommun. Kungsbacka har redovisat ärendefördelningen per färdmedel istället, varför en jämförelse är svår att göra. J-WSP Analys & Strategi

39 4 Resmönster Efter genomgången av de ca resor som registrerats i resdagböckerna saknade fortfarande ca 7% av resorna tätortskod för någon av sina ändpunkter. Resmönsteranalysen omfattar därför de ca resor som har både en start- och en slutpunkt kodad, med områdesindelning enligt Tabell 4. Fullständig resmatris redovisas i bilaga 7. Tabell 4. Områdesindelning för resmönsteranalysen Område Tätort Område Kommun 1 Hyltebruk 22 Halmstad 2 Torup 23 Kungsbacka 3 Övriga Hylte 24 Göteborg 4 Knäred 25 Stockholm 5 Laholm 26 Helsingborg 6 Mellbystrand 27 Malmö 7 Veinge 28 Övriga Sverige 8 Våxtorp 29 Utomlands 9 Övriga Laholm 10 Falkenberg 11 Skogstorp 12 Skrea 13 Slöinge 14 Ullared 15 Övriga Falkenberg 16 Bua 17 Träslövsläge 18 Tvååker 19 Varberg 20 Veddige 21 Övriga Varberg Analys & Strategi 37 j#"wsp

40 På det stora hela sker en hel del resor mellan Falkenbergs och Varbergs kommuner, medan resutbytet med/mellan Hylte och Laholm verkar vara marginellt (se Tabell 5). Av alla resor som startar i någon av de fyra aktuella kommunerna (knappt ) går ca 5 procent till svenska kommuner utanför Halland eller till utlandet. I resdagböckerna har ca 8000 resor med start i Halmstad kommun, och ca 1200 resor med start i Kungsbacka kommun, registrerats. Av dessa går de flesta av resorna från Halmstad till Laholm (31%) och de flesta av resorna från Kungsbacka till Varberg (62%). Falkenberg får näst störst andel i båda fallen (23% respektive 8%). Tabell 5. Antal resor mellan Hallands kommuner. Observera att resorna till/från Halmstad och Kungsbacka omfattar endast de resor som registrerats i RVU Halland. Kommun till från Falkenberg Hylte Laholm Varberg Halmstad Kungsbacka TOTALT Falkenberg Hylte Laholm Varberg Halmstad Kungsbacka TOTALT Av de resor som startar inom centralorterna i Falkenbergs, Laholms och Varbergs kommuner slutar den största andelen också i centralorten. I Hylte kommun är dock övriga Hylte det vanligaste målområdet oavsett om resan startar där, i Hyltebruk eller i Torup. För de resor som börjar i Hylte och slutar utanför den egna kommunen är Halmstad det vanligaste målet, utom för resorna från Torup. För dessa ligger resmålet oftast i någon annan svensk kommun. I Laholm sker en stor andel av resorna över lag inom det egna området. Resor från Mellbystrand slutar dock oftast inne i Laholm och från Våxtorp reser man oftast till kommunens övriga tätorter/landsbygd. Vanligaste målpunkt utanför den egna kommunen är Halmstad, utom för resor som börjar i Knäred - där ligger resmålet oftast i någon annan svensk kommun. I Falkenbergs kommun är centralorten målet för de flesta resorna från Skogstorp, Skrea och Slöinge, medan resor som startar i Ullared oftast slutar någonstans i övriga delar av kommunen. Resor med startpunkt inne i Falkenberg har till största andelen även målpunkt i samma område. Resor som slutar utanför den egna kommunen går till största delen till Varbergs tätort eller övriga Varberg, utom för Skrea och Slöinge, vars målpunkter till övervägande del ligger i Halmstad kommun. JPWSP Analys & Strategi

41 Övriga delar i Varbergs kommun är huvudsaklig målpunkt för resor som startar i Bua, Tvååker eller Veddige. Resor från Träslövsläge går oftast in till centralorten Varberg. När det gäller resor från Varbergs kommun med målpunkter utanför den egna kommunen är den vanligaste destinationen övriga Falkenberg för resor som startar i Träslövsläge och Tvååker. Från Bua åker man oftast till Kungsbacka, medan utomkommunala resor från Varberg, Veddige och övriga Varbergs kommun till övervägande delen slutar i Göteborg. Tabell 6. Fördelning på huvudsakligt färdmedelsval i de viktigaste resrelationerna (dubbelriktade) för Falkenbergs, Hylte, Laholms och Varbergs kommuner. Resrelation Inom Falkenbergs tätort Falkenberg- Skogstorp Falkenberg- Varberg Inom Hyltebruks tätort Torup Hyltebruk- Hyltebruk- Halmstad Inom Laholms tätort Laholm- Mellbystrand Laholm- Halmstad Inom Varbergs tätort Varberg- Träslövsläge Antal resor Bil/MC +koll Tåg Buss Bil/MC Cykel Gång Annat % 0% 2% 53% 22% 15% 7% % 0% 5% 71% 12% 1% 11% % 13% 3% 56% 2% 4% 12% 948 0% 0% 2% 63% 14% 13% 8% 199 0% 0% 0% 81% 0% 19% 0% 755 4% 0% 14% 68% 0% 4% 10% % 0% 1% 52% 13% 29% 4% % 0% 0% 88% 3% 0% 9% 801 0% 0% 37% 53% 0% 9% 2% % 0% 2% 47% 27% 17% 7% % 0% 10% 75% 9% 0% 4% Analys & Strategi 39 JpWSP

42 Tabell 6 redovisar färdmedelsfördelningen för några av de större resrelationerna mellan enskilda tätorter med ca 1000 invånare eller fler, det vill säga undantaget de fyra områdena som representerar övriga tätorter/landsbygd i respektive kommun: resor inom centralorten i respektive kommun vanligaste resrelationen inom kommunen som inte är inom ett och samma område vanligaste resrelationen till något område utanför kommunen Bilen, som är det överlägset mest populära färdmedlet (MC bidrar med endast en liten del), står för mellan 47 och 88 procent av resorna. De lägre andelarna finns inom de olika centralorterna, där de så kallade "mjuka" färdsätten cykel och gång står för den näst största andelen av förflyttningarna. Mellan Varbergs och Falkenbergs tätort kommer tåg på andra plats. I denna resrelation förekommer också en relativt sett stor andel (9%) resor med en kombination av ett privat motorfordon och kollektivtrafik. När det gäller resor till Halmstad sker den näst största andelen av resorna med buss. En intressant iakttagelse är att man för resor mellan Hyltebruk och Torup i princip antingen kör bil/mc eller går. t-wsp Analys & Strategi

43 Bilaga 1 - Enkäten Hur reser du i Halland? Var med och påverka Din mätdag är 3 mars 1 SCB Analys & Strategi 41 J.WSP

44 Statistiska centralbyrån g* TRAFIKVERKET Region Halland Statistics Swedon Box Halmstad Hur reser du i Halland? För att kunna planera kollektivtrafik, vägar och bebyggelse i Halland på bästa sätt behöver vi din hjälp. Genom att svara på frågor om hur du reser under en viss dag kan du bidra med information till arbetet med att skapa framtidens Halland. Ditt deltagande är lika viktigt oavsett om du förflyttat dig under dagen eller inte. Region Halland har i samarbete med Trafikverkct anlitat konsultföretaget WSP för att genomföra undersökningen. Datainsamling och registrering av svar genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB). På nästa sida finns mer information om undersökningen. Dina svar är viktiga Du är en av personer i åldern år som har blivit slumpmässigt utvald från befolkningsregistret. Dina svar är betydelsefulla, eftersom de hjälper oss att utveckla kollektivtrafik, vägar och järnvägar samt gång- och cykelvägar i Halland. Det är frivilligt att delta i undersökningen, men din medverkan är viktig och bidrar till att resultaten blir mer tillförlitliga. Dina svar kan inte ersättas med någon annans. Utvald mätdag Den medföljande resdagboken ska fyllas i under en utvald mätdag. Dagen är speciellt utvald och kan inte ersättas med resandet någon annan dag. Även om mätdagen skulle avvika från hur du vanligtvis reser, så fy llcr du i hur du reste just den utvalda dagen. Din mätdag finns angiven på enkätens framsida. Fyll gärna i resdagboken så snart som möjligt efter mätdagens slut. Du skickar sedan in den i det portofria svarskuvertet. Tack för din medverkan! Med vänlig hälsning Gösta Bergenheim Regionstyrelsens ordförande Region Halland Susanne Planath Enhetschef Trafikverket Kontakta oss gärna: Insamling av blanketten SCB Telefon: , e-post: enk@scb.se Örebro wvvw.scb.se Mer information finns på nästa sida Undersökningens syfte eller hjälp med frågorna WSP, Katja Vuorenmaa Berdica Telefon: , e-post: katja.berdica@wspgroup.se JpWSP Analys & Strategi

45 Hur lämnade uppgifter används Resultatet av undersökningen kommer att användas för att planera framtidens kollektivtrafik i Halland. Resultatet kommer också att användas av Trafikverket och kommunerna i Halland för att planera gator och vägar samt gång- och cykelvägar. Halmstad kommun och Kungsbacka kommun har redan genomfört var sin resvaneundersökning. Deras resultat kommer läggas till den här undersökningens resultat och ingå i analysen av hela Hallands resvanor. Dina svar kommer att kompletteras med uppgifter från SCB:s register om i vilken stadsdel, ort eller landsbygdsområde du är bosatt. Denna information är viktig för att vi ska kunna göra analyser som ger svar på i vilka områden kollektivtrafik, vägar och cykelvägar behöver utvecklas. Till de adresser som anges i resdagboken kopplar SCB en adresskoordinat så att resornas start - och slutpunkt kan delas in i olika områden. Efter avslutad bearbetning hos SCB överlämnas materialet till WSP som sammanställer resultaten. Adressuppgifterna för dina resors start och slut kommer att lämnas till WSP, eftersom dessa behövs för att genomföra analyser av resandet. Analyserna omfattas också av statistiksekretess (se nedan). Skydd av lämnade uppgifter Det kommer inte att framgå vad just du har svarat när undersökningens resultat redovisas. Uppgifterna som lämnas skyddas av sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). De personer vid SCB som arbetar med undersökningen omfattas av reglerna om handlingssekretess och tystnadsplikt. Sekretesskydd gäller hos WSP. Regler för pcrsonuppgiftsbchandling finns även i pcrsonuppgiftslagen (1998:204) samt i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Numret på omslagets framsida är bl.a. till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som svarat. Resultat Resultatet av undersökningen kommer att redovisas sommaren 2014 i en rapport som publiceras på Region Halland webbplats och på Trafikverkets webbplats Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att: Använda kulspetspenna med svart eller blå färg Skriva tydliga siffror, så här: Skriva STORA bokstäver, så här Markera dina svar med kryss, så här: 1:2T5NTsT6[7T8Tq;0 AbC. DEF6HI J Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så här: Analys & Strategi 43 J»WSP

46 Först några frågor om dig 1. Vilket år är du född? 2. Är du man eller kvinna? Man G Kvinna 3. I vilken typ av bostad bor du? Flerfamiljshus Enfamiljshus l~l Kedjehus eiler radhus Q Annat, nämligen: 4. Hur många personer finns i ditt hushåll? Räkna med dig själv. st barn 0-12 ar 5. Vilken är din högsta utbildning? Obs! Ange endast ett alternativ. st barn år J st vuxna, 18 år eller äldre O Förgymnasiai utbildning kortare än 9 år [~l Förgymnasiai utbildning 9 år G Gymnasial utbildning högst 2-årig ö Gymnasial utbildning 3 år Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre r~l Forskarutbildning 6. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? O Arbetande/egen företagare Arbetssökande/sjukskriven/föräldraledig Studerande O Pensionär Q Annat, nämligen: 7. Har du körkort för personbil? Ja Nej JpWSP Analys & Strategi

47 8. Har du tillgång till bil? Ja, jag kör själv fl Ja, men jag kör inte själv Nej 9. Hur många av följande transportmedel finns i ditt hushåll? Fyll i en nolla för det som inte finns. st privatägda bilar n st motorcyklar n st annat, nämligen: H st förmåns-/leasingsbilar j st mopeder st cyklar 10 Om du åker med kollektivtrafik, hur betalar du oftast för din resa? ö Jag åker aldrig med kollektivtrafik O Kontokort O Mobiltelefon/app Q Laddningsbart kort, t.ex. resekortet Reskassa Q Periodkort, t.ex, resekortet Perlod tåg och buss O Skolkort, t.ex. resekortet Gymnasieskola Annat, nämligen: 11 Gjorde du några resor/förflyttningar under din mätdag? Ja O Nej Gå vidare till nästa sida 12 Om du Inte gjorde några resor/förflyttningar, vad var orsaken? O Jag hade inga speciella ärenden Sjukdom l~1 Vård av barn/föräldraledig D Funktionshinder l~1 Arbetade hemma fl Annan orsak, nämligen: 13 Eventuell kommentar Instruktioner för ifyllandet av resdagboken, se nästa sida. 2 Analys & Strategi 45 J»WSP

48 Så här fyller du i resdagboken I resdagboken fyller du i de förflyttningar du gjort under mätdagen. Din mätdag finns angiven på enkätens framsida. Det är viktigt att du fyller i resdagboken även om du inte har rest som du brukar. Om du inte har gjort några förflyttningar under den aktuella mätdagen ber vi dig att ange detta längst ner på första frågesidan. Ditt svar är lika viktigt för oss oavsett om du har gjort några förflyttningar under mätdagen eller inte. Med förflyttning menas att du tagit dig från en plats till en annan för att göra ett ärende vid målet. Exempel: Om du uträttar något ärende på vägen till arbetet (till exempel lämnar barn på dagis) blir det sammanlagt två förflyttningar (en mellan bostaden och dagis samt en mellan dagis och arbetet). Dessa två förflyttningar redovisar du på var sin sida. Hemresan räknas som ytterligare en förflyttning. Fyll i de olika färdsätt du använde vid din förflyttning. Exempel: Om du promenerade till busshållplatsen för att sedan ta bussen kryssar du "till fots" som 1 :a fördsätt och "buss" som 2:a fördsätt Om du sedan gick från bussen till din målpunkt blir "till fots" 3:c fördsätt. Även förflyttningar till fots eller med cykel räknas om du har uträttat något ärende. Motionsrundor eller promenader for att till exempel rasta hunden ska du dock inte redovisa. Du ska inte ta upp förflyttningar som du gjort som chaufför i yrkesmässig trafik. Detta gäller till exempel om du kört buss eller taxi. Hela avståndet mellan start - och målpunkten ska anges. Har du gjort fler än 9 förflyttningar så ber vi dig att fylla i uppgifterna för dessa på ett lösblad och skicka med i det portofria svarskuvertet. 3 JgpWSP Analys & Strategi

49 FÖRFLYTTNING Var startade du denna förflyttning? Gatuadress Stadsdel eller kommun 15. Hur dags startade du? kl 16. Varför gjorde du förflyttningen? ~l Till bostaden Till arbetsplatsen I~l Tjänsteärende l~1 Hämta/lämna bam/vuxen Q Till skola/utbildning I I i I I ITT f~1 Inköp av dagligvaror ö Annat inköp fl Service (sjukvård, bank, post etc.) Nöjes- eller fritidsaktivitet O Besöka släkt/vänner O Annat, nämligen 17. Var avslutade du denna förflyttning? Gatuadress Stadsdel eller kommun ^^=ZZZ=ZZZZ 18. Hur dags kom du fram? kl 19. Ange färdsätt i den ordning de användes 1:a 2:a 3:e 4:e Till fots Cykel Buss Tég Moped/MC Bil som förare Bil som passagerare Taxi (ej färdtjänst) Färdtjänst Annat, nämligen: 20. Ungefär hur lång var denna förflyttning? km 21. Gjorde du ytterligare förflyttningar under dagen? Ja (fortsätt på nästa sida) Nej + ytterligare 8 sidor identiska med denna, för registrering av förflyttning 2-9 Analys & Strategi 47 JpWSP

50 ^WSP Analys & Strategi

51 Bilaga 2 - SCB Teknisk rapport Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden mars - april 2014 en enkätundersökning på uppdrag av WSP Sverige AB, som i sin tur fått uppdraget av Region Halland och Trafikverket. Syftet med undersökningen var att undersöka resmönstret hos befolkningen i kommunerna Hylte, Laholm, Falkenberg eller Varberg. Urvalet bestod av personer och det var totalt personer som besvarade frågeblanketten, vilket var 35,2 procent av urvalet, efter att övertäckningen på 89 personer exkluderats. Resultatet i form av en svarsdatafil levererades vecka 20. Undersökningsledare på SCB var Marit Edqvist och Michael Franzén var metodstatistiker. WSP:s kontaktperson gentemot SCB var Katja Vuorenmaa Berdica. Omfattning Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av personer i åldern år och folkbokförda i någon av kommunerna Hylte, Laholm, Falkenberg eller Varberg. För att kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av data från registret över totalbefolkningen (RTB), med aktualitet Antalet personer i urvalsramen var Urvalsramen stratifierades på kommun och tätort (se tabell la). Totalt bildades 21 strata. Från urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om personer. Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt inom ett stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. Urvalsstorleken bestämdes av WSP till personer. Urvalet fördelades på ijorton mätdagar, med individer per mätdag. Efter att enkäter skickats ut till urvalspersonerna hörandes till de två första mätdagarna uppdagades en felaktig åldersavgränsning i urvalet, vilket innehöll individer yngre och äldre än år. Insamlingen avbröts och en ny urvalsdragning gjordes med nya mätdagar. Analys & Strategi 49 å-wsp

52 För att öka mängden svarande bestämdes i samråd mellan SCB och WSP att urvalspersoner från det första urvalstillfället skulle tillföras urvalet från det andra urvalstillfället, i de fall där urvalspersonerna ingick i populationen (var mellan år) och hörde till de två första mätdagarna, 3/3 och 4/3 (se tabell la och lb). Tabell 1a Population och urval fördelat på stratum Stratum Kommun Tätort Population Urval V Urval 2 1 Urval tot 1 01 Hylte Hyltebruk Hylte Torup Hylte Övriga omr Laholm Knäred Laholm Laholm Laholm Mellbystrand Laholm Veinge Laholm Våxtorp Laholm Övriga omr Falkenberg Falkenberg Falkenberg Skogstorp Falkenberg Skrea Falkenberg Slöinge Falkenberg Ullared Falkenberg Övriga omr Varberg Bua Varberg Träslövsläge Varberg Tvååker Varberg Varberg Varberg Veddige Varberg Övriga omr Totalt Urval exklusive övertäckning JSPWSP Analys & Strategi

53 Tabell 1b Allokering av mätdagar Mätdagar Stratum / / /3, 7/ /3, 8/ /3, 9/ /3, 10/ /3, 4/ /3, 5/ /3, 6/ /3, 7/ /3, 8/ /3, 9/ /3, 10/ /3, 4/ /3, 5/ /3, 6/ Totalt Mätdagar Stratum Totalt 3/3' / /3, 7/ /3, 8/ /3, 9/ /3, 10/ /3, 4/ /3, 5/ /3, 6/ /3, 7/ /3, 8/ /3, 9/ /3, 10/ /3, 4/ /3, 5/ /3, 6/ Totalt Urvalsoersoner från det första urvalstillfället som tillförts till det reviderade urvalet 2 Mätdag vid utskick ett respektive vid utskick tre (påminnelse med ny enkät). Analys & Strategi 51 8.WSP

54 Frågor/Variabler WSP utformade frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Därefter genomfördes en snabbgranskning av mätteknisk expertis i syfte att minska risken för mätfel. Grundläggande för bra kvalitet i en undersökning är kvaliteten på de data som samlas in. För att säkerställa att frågorna fungerar så bra som möjligt och enligt intentionerna har därför alla blanketter genomgått ett mättekniskt test. Blanketten bestod av 84 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 103 antal frågor. Förutom de variabler som samlades in via frågeblanketten hämtades variabeln tätortskod från SCB:s register. Referensperiod för enkätfrågor, se bifogad frågeblankett. Med referensperiod menas vilken tidpunkt svaren avser, t. ex. idag, förra veckan, senaste tre månaderna. Datainsamling Frågeblanketterna skickades ut med post. I ett informationsbrev ombads personen att besvara frågorna och resedagboken och skicka svaret till SCB. Resedagboken handlade om olika förflyttningar som urvalspersonen gjorde under en utvald mätdag. Frågeblanketten skickades ut med A-post två till tre vardagar före den mätdag som urvalspersonen skulle svara för. Mätdagarna utgjordes av 14 dagar, under vecka 11 (måndag 10/3 - söndag 16/3) och vecka 12 (måndag 17/3- söndag 23/3). De individer som inkluderats från det felaktiga första urvalstillfället hade mätdag måndag 3/3 eller tisdag 4/3. Det första enkätutskicket genomfördes således mellan den 3 mars och 23 mars år Två påminnelser skickades till dem som inte besvarat frågeblanketten (till individerna från urvalstillfället ett skickades inga påminnelser). Ett tack- och påminnelsekort (ToPkort) skickades ut med A-post en till fyra dagar efter den aktuella mätdagen, dvs. från den 14 mars till den 24 mars. En påminnelse med ny enkät och en ny mätdag, skickades mellan den 1 april till den 4 april. Mätdagarna för påminnelsen utgjordes av sju dagar, fredag 4/4 till torsdag 10/4. Insamlingen avslutades den 25 april I tabell 2a redovisas antal och andel svarande och bortfall i undersökningen. Tabell 2a Beskrivning av inflödet. Antal och andel Urval 1 Urval 2 Urval tot Antal Procent Antal Procent Antal Procent Svarande , , ,2 Bortfall , , ,8 Urval , , ,0 JPWSP Analys & Strategi

55 I tabell 2b redovisas hur många av de svarande från urval 2 som svarade för sin första mätdag och hur många som svarade för sin andra (påminnelse) mätdag. Tabell 2b Beskrivning över vilken mätdag som blanketten fylldes i för. Antal och andel Antal Procent Svarade för ordinarie mätdag ,7 Svarade för påminnelsemätdag ,3 Totalt svarande ,0 I informationsbrevet (se bilaga 1) kunde uppgifitslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan Region Halland, Trafikverket, WSP och SCB. Informationsbrevet informerade också om att en avidentifierad datafil levererades till WSP. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighets- och sekretesslagen och att det var frivilligt att medverka i undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut data från en enkätundersökning krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara blanketten och skicka in den godkänner att deras svar behandlas på det sätt, som beskrivs i informationsbrevet. Datainsamlingen genomfördes av Enkätenheten vid SCB. Inkomna enkäter registrerades med hjälp av skanning. Kontroller har genomförts bland annat för att säkerställa så att endast valida värden förekommer i materialet. Kontroll av att rätt person har besvarat frågeblanketten har skett genom att svar på frågor om födelseår och kön har jämförts med motsvarande registeruppgift. Vid kontroll visade det sig att 98 inkomna svar besvarats av fel person. WSP bestämde att dessa inkomna svar skulle behållas som svar och inte kodas om till bortfall. SCB kan inte garantera att övriga inkomna svar besvarats av den utvalda personen själv. Svarsdatafilen kompletterades med vikter för uppräkning till populationsnivå. Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i blanketten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande, med avseende på undersökningsvariablerna, så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. För att reducera bortfallsskevheten har vikter beräknats med hjälp av kalibrering (se bilaga 3). Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 3 nedan. Analys & Strategi 53

56 Tabell 3 Beskrivning av objektsbortfall Urval 1 Urval 2 Urval tot Antal Antal Antal Ej avhörda Postreturer Avböjd medverkan Förhindrad medverkan Ej anträffad Totalt Med "Ej avhörda" menas att ingen uppgift om varför frågeblanketten inte är besvarad har lämnats. Med "Avböjd medverkan" menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren inte vill medverka i undersökningen. "Förhindrad medverkan" innehåller sjukdom, fysiskt/psykiskt hinder och språksvårigheter. "Ej anträffad" innehåller saknad adress i Registret över totalbefolkningen (RTB), hemlig adress, tillfälligt bortrest och skyddad identitet. Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Det partiella bortfallet varierar mellan 0,8 och 4,5 procent för de flesta av frågorna. Det högsta partiella bortfallet finns delfrågorna om antal barn i fråga 4 ("Hur många personer finns i ditt hushåll") 69,3 respektive 75,9 procent. Det höga partiella bortfallet beror troligen på att många respondenter istället för att skriva "0" hoppat över frågorna om det inte bor några barn i de aktuella åldersgrupperna i deras hushåll. Liknande mönster återkommer i fråga 9 ("Hur många av följande transportmedel finns i ditt hushåll?"), om än inte lika tydliga. Det partiella bortfallet varierar där mellan 3,6 till 57,8 procent. När det gäller resedagboken har många respondenter inte angett en exakt adress med gatunummer, vilket innebär ett markant högre partiellt bortfall för gatunummer jämfört med gata och kommun/stadsdel. Det partiella bortfallet för respektive fråga redovisas i bilaga 5. Viktberäkning och estimation För varje svarande person (kallas objekt i fortsättningen) har en vikt beräknats. Syftet med detta är att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikten kallas därför även för uppräkningstal. Vikterna har beräknats utifrån urvalsdesignen samt antaganden om objektsbortfall och täckningsfel. Beräkningen gjordes med hjälp av ett av SCB egenutvecklat SAS-makro (ETOS). JPWSP Analys & Strategi

57 Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: w k = d k v k Där w k = vikt/uppräkningstal för objekt k d k v k = design vikt för objekt k = kalibreringsvikt baserad på hjälpinformation för objekt k Designvikten är den del av vikten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall kan det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor svara i högre grad än män. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersökningsvariablerna än övriga kan detta ha en snedvridande effekt på resultatet. För att kompensera för detta har kalibreringsvikter använts (se bilaga 3 för mer detaljer). Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att över- och undertäckningen är försumbar. För en mer utförligare beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. Vikterna/uppräkningstalen multipliceras med objektens variabelvärden för att skapa statistikvärden gällande för populationen. Om vikterna inte används så kan resultaten bli helt missvisande. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. För beräkning av skattningen av totaler används följande formel: Y = T dr w k y k där w k = vikt/uppräkningstal för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r). För beräkning av skattningen av medelvärden används följande formel: v Z rw^k där w k = vikt/uppräkningstal för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r). Analys & Strategi 55 JpWSP

58 Statistikens tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa objekt som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att objekt som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täcknings fel en är att ha bra och uppdaterade register. Registret över totalbefolkningen (RTB) bedöms vara av god kvalitet och bra uppdaterat. Urval Denna kvalitetskomponent avser fel som uppkommer på grund av att endast ett urval av populationen undersöks. Urvalsfel är således den avvikelse mellan ett skattat värde och det faktiska värdet som beror på att man inte undersöker alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med en ökad urvalsstorlek. Mätning Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då uppgiftslämnaren inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. En typ av mätfel som kan uppstå i den här typen av underökning är om urvalspersonen fyller i dagboken en tid efter själva mätdagen. Det kan då vara svårt att minnas exakt hur det var och vilka förflyttningar man gjorde. Bearbetning Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och kodningsfel. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersökningen bedöms registreringsfelet vara litet för de frågor med fasta svarsalternativ. I de frågor där respondenten skall ange bokstäver eller siffror, som t.ex. när en adress skal anges finns risk att otydligt skrivna bokstäver kan feltolkas. Fel som kan uppstå är t.ex. att V tolkas som U, C som L och omvänt. Bortfall Bortfallsfel inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt avseende frågorna/variablerna i undersökningen. En beskrivning av bortfallet finns i den bortfallsanalys som gjorts i samband med valet av hjälpinformation till kalibreringen (se bilaga 3). JPWSP Analys & Strategi

59 Beskrivning av datafil Datafil Observera att de bifogade vikterna ska användas vid analys och resultatframställning. I ett stratifierat urval kan datamaterialet inte ses som ett urval av oberoende lika fördelade observationer, som ofta antas i traditionell statistisk teori. Det är därför viktigt att tänka på att de flesta förprogrammerade dataprogram inte klarar av att analysera datamaterialet ifrån en urvalsundersökning på ett korrekt sätt. Var noga med att kontrollera att de dataprogram som används för analys behandlar vikterna på ett riktigt sätt. Att ta fram frekvenser med beaktande av vikter klarar däremot de flesta statistikprogram. Om det är partiellt bortfall (uppgift saknas) i en fråga är värdet blankt. Vid svar som inte går att tolka har värdet 88 registrerats. Vid dubbelmarkeringar (då mer än ett svarsalternativ har markerats) i en fråga har enligt överenskommelse med WSP de ursprungliga värdena behållits. Om en respondent t.ex. angett svarsalternativ 1 och 3 är värdet i svarsdatafilen 13. Om svarsalternativ 2, 3 och 5 markerats genererar detta värdet 235, osv. Vi har inte tagit ställning till hur eventuella motsägelsefulla svar ska behandlas. Sådana fel kan uppstå vid t.ex. följdfrågor och måste undersökas innan den typen av frågor analyseras. Geokodning Efter att datainsamlingen brutits kopplades adresskoordinater till i resedagboken angivna adresser, i de fall det var möjligt. För att höja träffprocenten vid geokodningen gjordes en del bearbetningar av svaren. Förutom uppenbara felstavningar av kommuner kodades i de fall det var möjligt tätorts eller platsnamn om till kommun. I svarsdatafilen finns kommunvariablerna som användes vid geokodning bifogade. Utöver omkodning av kommun kodades också ett antal angivna platser om till korrekta gatuadresser. Det gäller följande: HAJEN LÅGPRIS; HAJEN VARBERG; HAJEN; HAJEN STORMARKNAD; ICA HA JEN; HAJEN MATAFFÄR; MONARKVÄGEN HAJEN; och HAJEN ICA ändrades till gatuadressen Monarkvägen 2 och i de fall kommun angetts i gatuadressen men inte angivits i resedagboken kodades kommun till Varberg. GE-KÅS; GEKÅS; GEKÅS DANSKA VÄGEN; GEKÅS I ULLARED; och GEKÅS ULLARED ändrades till gatuadressen Danska vägen 13 och i de fall kommun/tätort angetts i gatuadressen men inte angivits i resedagboken kodades kommun till Falkenberg. SJUKHUS; SJUKHUSET; och LASARETTET kodades, om Varberg angivits i resedagboken som kommun, till Träslövsvägen 68 SJUKHUSET I VARBERG; SJUKHUSET VARBERG kodades till Träslövsvägen 68 och om ingen kommun angetts i resedagboken ändrades det till Varberg Analys & Strategi 57 I-WSP

60 Utöver ovan nämnde ändringar kodades adressen FOLKTANDVÅRDEN SKOLGATAN om till Skolgatan 23. I Geokodningen matchades först originaladressen 3 ggr; namn/nr och "stadsdel eller kommun" mot postort. Om det inte genererade koordinatergenomfördes samma procedur men mot kommun. Slutligen matchades bara på namn och nummer med unika adresser. När det gäller de respondenter som i resedagboken angett någon variant av Ringhalls som adress kopplades fastighetskoordinat för arbetsplatsen till adressen istället för adresskoordinat. För andel adresser som inte kunnat geokodas se bilaga 6. Sekretess och utlämnande SCB har gjort en intern sekretessprövning för utlämnandet av data på mikronivå. Dessutom har en sekretessöverenskommelse upprättats mellan Region Halland och SCB, samt sekretessförbehåll mellan WSP och SCB, med avseende på hur det avidentifierade datamaterialet får hanteras. i-wsp Analys & Strategi

61 Bilaga 3 - SCB Kalibreringsrapport Inledning I en urvalsundersökning är alltid skattningarna behäftade med urvalsfel beroende på att endast en delmängd (urval) av populationen studeras. Ett annat fel uppkommer om vi inte lyckas få svar från alla personer (bortfall) och om de avviker från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna. Detta fel kallas för bortfallsfel. För att underlätta användningen av statistiken är det värdefullt om storleken på felen kan uppskattas. Av nämnda feltyper är det endast storleken på urvalsfelet som kan skattas med hjälp av urvalsinformation. Kunskap om bortfallsfelet kan i regel bara fås på ett indirekt och approximativt sätt genom att utnyttja registervariabler. Både urvalsfel och bortfallsfel kan reduceras genom att använda ett effektivt uppräkningsförfarande. I följande avsnitt redovisas hur det görs i denna undersökning. På grund av en felaktig åldersavgränsning av populationen vid första urvalstillfället gjordes en ny urvalsdragning. Se vidare Teknisk rapport. De som fått utskicket ifrån första urvalet och svarat ingår dock här i svarsmängden. I viktberäkningen har vi behandlat båda urvalen som ett totalurval om enheter ( ). Den totala svarsmängden är därmed ( ). Hjälpinformation Viss hjälpinformation utnyttjas vanligtvis även före estimationen, t.ex. för bildande av stratifierade urvalsdesigner. I studerade undersökning används en stratifiering utifrån boendeområde (21 st). Det kan dock finnas ytterligare hjälpinformation som är effektiv i estimationen. Det centrala arbetet för att få god kvalitet på skattningarna, då kalibreringsestimatorn används, är att använda "stark" hjälpinformation. Vid val av hjälpvariabler är det tre kriterier som ska beaktas (se Lundström och Särndal 2001): Det första kriteriet är att variabeln samvarierar väl med svarsbenägenheten (- sannolikheten). Det är det viktigaste kriteriet eftersom det leder till en minskning av bortfallsskevheten för alla skattningar. Det andra kriteriet är att variabeln samvarierar väl med (viktiga) målvariabler. Om så är fallet minskar bortfallsbiasen för de skattningar som byggs upp av dessa målvariabler. Även variansen minskar för dessa skattningar. Det tredje kriteriet är att variabeln avgränsar (viktiga) redovisningsgrupper. Det leder framförallt till minskad varians i skattningar för dessa redovisningsgrupper. De hjälpvariabler som kommer att användas bestämdes på förhand tillsammans med kund och är kön, ålder och boendeområde (stratum). Dessa hämtades ifrån RTB (Registret över totalbefolkningen) och är definierade enligt tabell 1. Analys & Strateg 59 JpWSP

62 Tabell 1 Hjälpvariabler Variabel (benämning) KÖN ÅLDER ( ) Kategorier (koder) 1 = MAN 2 = KVINNA (ÅLDER: ÅR) 1 = ÅR 2 = ÅR BOENDEOMRÅDE (STRATUM) 3 = ÅR (Kommun/Tätort) 1 = Hylte/Hyltebruk 2 = Hylte/Torup 3 = Hylte/Övriga omr 4 = Laholm/Knäred 5 = Laholm/Laholm 6 = Laholm/Mellbystrand 7 = LaholmA/einge 8 = LaholmA/åxtorp 9 = Laholm/Övriga omr 10 = Falkenberg/Falkenberg 11 = Falkenberg/Skogstorp 12 = Falkenberg/Skrea 13 = Falkenberg/Slöinge 14 = Falkenberg/Ullared 15 = Falkenberg/Övriga omr 16 = Varberg/Bua 17 = Varberg/Träslövsläge 18 = Varberg/Tvååker 19 = VarbergA/arberg 20 = VarbergA/eddige 21 = Varberg/Övriga omr JpWSP Analys & Strategi

63 Bortfallsanalys För att se huruvida hjälpvariablerna uppfyller det första kriteriet, studeras sambandet mellan den dikotoma variabeln svarande/bortfall och hjälpvariablerna. Det görs genom att beräkna skattad andel svarande i olika grupper, bestämda av respektive hjälpvariabel. Vid skattningen används designvikten (vid stratifierat OSU: N h /n h ). Tabell 2 Skattad procentuell andel svarande fördelat på kön Kön Man Kvinna Svarsandel (%) 32,7 38,4 Tabell 3 Skattad procentuell andel svarande fördelat på åldersgrupp Ålder år år A R Svarsandel (%) 23,2 42,4 52,7 Tabell 4 Skattad procentuell andel svarande fördelat på boendeområde (stratum) Stratum Svarsandel (%) 29,0 29,7 39,2 35,8 35,0 42,4 32, Svarsandel (%) 34,4 35,5 33,0 29,9 39,9 36,4 27, Svarsandel (%) 37,3 36,7 40,1 36,1 34,4 38,3 38,0 Tabellerna 2-4 visar att samtliga hjälpvariabler uppvisar variation i svarsbenägenheten, vilket gör dem till användbara hjälpvariabler enligt kriterium 1. Kvinnor svarar i något större utsträckning än män, äldre i större utsträckning än yngre. Detta är ett vanligt mönster i urvalsundersökningar riktad till individer. En viss variation förekommer också mellan de olika boendeområdena, där Mellbystrand har högst svarsfrekvens och Ullared lägst. Enligt det andra kriteriet ska hjälp variabeln gärna samvariera med viktiga målvariabler. Det är inte möjligt att hitta hjälpvariabler som samvarierar med alla målvariabler men ett antal utvalda kan studeras. Vi väljer att konstruera tre målvariabler enligt tabell 5. Analys & Strategi 61 J,WSP

64 Tabell 5 Konstruerade målvariabler Målvariabel Tillgång till bil Kollektivtrafik Resor under mätdagen Förklaring (se även frågeformuläret) Fr 8; 1=Ja, kör själv/ kör inte själv, 0=Nej Fr 10; 1=Jag åker aldrig med kollektivtrafik, 0=Övriga Fr 11; 1 = Ja, 0=Nej I tabell 6 skattas den procentuella andelen inom hjälpvariablernas olika kategorier som har värdet 1 hos respektive konstruerade målvariabel. Skattningarna görs med hjälp av "konventionell" teknik (vikten sätts till N h /m h ). Stora skillnader i andelarna mellan kategorierna för de olika målvariablerna tyder på att hjälpvariabeln har ett starkt samband med målvariabeln vilket efterfrågas enligt kriterium 2. Tabell 6. Skattad procentuell andel för målvariablerna per kategori hos hjälpvariablerna l": Bil = 1 Kollektiv = 1 Resor = 1 Man 95,7 51,9 61,2 Kvinna 92,2 40,4 61, år 93,5 32,7 73, år 96,6 46,0 67, år 93,8 63,7 47,5 Stratum 1 94,6 41,6 48,3 Stratum 2 94,2 34,1 51,8 Stratum 3 98,9 72,7 52,9 Stratum 4 94,1 66,3 53,5 Stratum 5 94,5 43,7 52,1 Stratum 6 98,5 64,1 57,8 Stratum 7 96,8 51,1 54,0 Stratum 8 90,4 70,2 58,9 Stratum 9 97,6 60,6 62,4 Stratum 10 92,3 42,1 61,6 Stratum 11 95,8 49,4 58,4 Stratum 12 97,3 37,9 64,0 Stratum 13 91,4 41,4 49,7 *WSP Analys & Strategi

65 Stratum 14 95,1 36,8 58,1 Stratum 15 98,5 56,1 64,5 Stratum 16 90,7 33,9 56,5 Stratum 17 95,3 34,3 70,0 Stratum 18 93,8 36,8 59,8 Stratum 19 90,0 38,3 65,5 Stratum 20 93,5 52,5 55,6 Stratum 21 96,9 53,9 65,0 Mest variation mellan kategorierna för hjälpvariablerna är det för variabeln kollektiv. Unga åker kollektiv i betydligt större utsträckning än personer över 65 år. Förekomst av resa under mätdagen varierar en del mellan olika strata och en mindre andel av de äldre had rest under mättdagen. Tillgång till bil varierar inte så mycket mellan kategorierna. Hjälpvariablerna verkar alltså lämpliga enligt kriterium 2. Om hjälpvariabeln avgränsar viktiga redovisningsgrupper kan kvaliteten bli bättre i dessa grupper enligt kriterium 3. Framförallt blir skattningarna säkrare om hjälpvariabeln väl avgränsar redovisningsgruppen. Kalibreringsestimatorn ger konsistenta skattningar i den meningen att estimatorn ger exakta skattningar för utnyttjade registertotaler. I undersökningen är de på förhand uttagna variablerna kön, ålder och boendeområde (stråtuny viktiga redovisningsvariabler. Analys av hjälpvektor Vi prövning av olika hjälpvektorer framgår det att yngre har låga svarsandelar vilket leder till för stora justeringsvikter för den yngsta åldersgruppen. Olika grupperingar prövades och slutligen var det år enligt tabell 2 som valdes som grupp. Den slutliga hjälpvektorn är som tidigare bestämt Ålder + kön + stratum. Analys & Strateg 63 JpWSP

66 Teknisk beskrivning av urval och estimation Vi har en population U bestående av N personer. De parametrar vi är intresserade av är vanligtvis funktioner av två totaler Y = ^,y k och Z = z k, där y k är värdet på variabel y för person k och z k värdet på en annan variabel för samma person. Vanligtvis är y (och även z) en dikotom variabel, d.v.s. f 1 om person k har studerade egenskap Ho för övrig (ekv ',) Vanligtvis är vi också intresserade av parametrar för redovisningsgrupper. Låt oss be- D nämna dessa U l,...,u d,...,u D, där U = \JU d. Totalen för redovisningsgrupp d kan d= 1 skrivas Y d=t.u y Jk (ekv ' 2) där y dk \y k förkeu d [O för övrigt. Z d bildas på likartat sätt. En generell parameter för redovisningsgrupp d (d kan också avse hela populationen) kan Y skrivas 6, C ^~, där C är en konstant. Z Den vanligaste parametern är en procentuell andel, som erhålles när C = 100 och z k = 1 för alla k, och _y är definierad enligt (ekv.l). Om vi låter N d vara antalet personer i redovisningsgrupp d, då kan parametern skrivas P =100 ^~ IU N d (ekv.3) Vi drar ett obundet slumpmässigt urval s h av storleken n h från stratum h (h = 1 men p.g.a. övertäckning och bortfall har vi endast svarsmängden r h av storleken m h att utföra beräkningarna på. Storleken på stratum h ger vi beteckningen N h. JPWSP Analys & Strategi

67 Den "konventionella" estimatorn (för Y d ), har följande form: (ekv.4) I estimator (ekv.4) används ingen ytterligare hjälpinformation än stratifieringsinformationen. I syfte att erhålla en estimator med mindre urvalsfel och bortfallsskevhet än estimator (ekv.4) utnyttjar vi hjälpinformation också i estimationen. Vi bildar en hjälpvektor x k, som anger till vilka kategorier av Ålder + kön + stratum som person k hör. Från register framställer vi hjälptotalerna hjälpinformation i en kalibreringsestimator. Kalibreringsestimatorn för totalen Y d har följande utseende: x k. Vi utnyttjar denna Kd där (ekv.5) d k = N h ln h för k e r h och (ekv.6) Vid skattning av en parameter av typen 0 d = C skattas respektive total med o r jr a y *-d hjälp av kalibreringsviktema d k v k. Analys & Strateg 65 JPWSP

68 Tabell 7. Totala antalet i populationen fördelat efter Stratum, åldersgrupp resp. kön Variabel Kategori Stratum Åldersgrupp Kön Referenser: Lundström S. och Särndal C.-E. (2001). Estimation in the Presence of Nonresponce and Frame Imperfection. Stockholm: Statistics Sweden.WSP Analys & Strategi

69 Bilaga 4 - Hantering av dubbelmarkeringar Fråga 3 Typ av bostad För alla kombinationer med "annat" valdes det andra alternativet "Kedjehus/radhus" prioriterades före "enfamiljshus" Omöjligt att prioritera för kombinationen "flerfamiljshus" + "enfamiljshus" -> slumpat Fråga 5 Högsta utbildning Självklar prioriteringsordning; gjordes direkt i rådatafilen av SCB Fråga 6 Huvudsaklig sysselsättning Svarsalternativ: Arbetande/egen företagare Arbetssökande/sj ukskriven/föräldraledig Studerande Pensionär Annat Rättningsordning: För alla kombinationer med 5 valdes det andra alt Alternativ 2 prioriterades före 1 Alternativ 1 prioriterades före 3 Alternativ 3 eller 4 prioriterades före 2 Omöjligt att prioritera för kombinationen 1+4 -> slumpat Fråga 8 Tillgång till bil Alternativet "ja, kör själv" går före alternativet "ja, men kör inte själv" Fråga 10 Betalningsmedel kollektivtrafik Svarsalternativ: 1. Åker aldrig kollektivt 2. Kontokort 3. Mobiltel/app 4. Laddningsbart kort 5. Periodkort 6. Skolkort 7. Annat Analys & Strategi 67 JPWSP

70 Rättningsordning: För alla kombinationer med 1 valdes 1 För övriga kombinationer valdes alternativ enligt prioriteringsordningen 6>5>4>3>2>7 (> läses "går före") Fråga 12 Orsak till "ingen resa" Svarsalternativ: 1. Inga spec. ärenden 2. Sjukdom 3. VAB/föräldraledig 4. Funktionshinder 5. Arbetade hemma 6. Annan orsak Rättningsordning: För alla kombinationer med 6 valdes det andra alternativet För kombinationer med 1 respektive 2, 3 eller 4 valdes alternativ 1 Alternativ 2 eller 3 prioriterades före 5 Alternativ 5 prioriterades före 1 eller 4 Alternativ 2 prioriterades före 4 Fråga 16 Ärende Dubbelmarkering av två alternativ varav det ena är 11 = "annat" valdes det andra alternativet Där fler än 2 alternativ har markerats: omöjligt att prioritera utan detaljstudie av bildfil -> kodat 0 Fråga 19 Färdsätt Där flera kryss förekommer i kolumnen för la, 2a, 3e eller 4e färdsätt: omöjligt att prioritera utan detaljstudie av bildfil -> kodat 0 #»WSP Analys & Strategi

71 Bilaga 5 - Redovisning av partiellt bortfall [Fråga Klartext Procent F1 Vilket år är du född? 0,6 F2 Är du man eller kvinna? 1,0 F3 I vilken typ av bostad bor du? 2,1 F3_txl I vilken typ av bostad bor du? Annat, nämligen: 2,7 F4 1 Hur många personer finns i ditt hushåll? Räkna med dig själv. 69,3 F4_2 Hur många personer finns I ditt hushåll? Räkna med dig själv. 75,9 F4 3 Hur många personer finns i ditt hushåll? Räkna med dig själv. 4,3 FS Vilken är din högsta utblidnlng? 3,6 F6 Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1,1 F6_txl Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? Annat, nämligen: 4,5 F7 Har du körkort för personbil? 0,7 F8 Har du tillgång till bil? 0,9 F9_1 Hur många av följande transportmedel finns I ditt hushåll? 3,6 F9_2 Hur många av följande transportmedel finns I ditt hushåll? 43,9 F9 3 Hur många av följande transportmedel finns i ditt hushåll? 42,3 F9_4 Hur många av följande transportmedel finns i ditt hushåll? 41,4 F9 5 Hur många av följande transportmedel finns I ditt hushåll? 1U F9 6 Hur många av följande transportmedel finns I ditt hushåll? 57,8 FEMXt Hur många av följande transportmedel finns I ditt hushåll? Annat, nämligen: 0,6 F10 Om du åker med kollektivtrafik, hur betalar du oftast för din resa? 1,9 F10_tXt Om du åker med kollektivtrafik, hur betalar du oftast för din resa? Annat, nämligen: 0,0 F11 Gjorde du några resor/förflyttningar under din mätdag? 4,6 F12 Om du inte gjorde några resor/förflyttningar, vad var orsaken? 6,3 F12 txt Om du inte gjorde några resor/förflyttningar, vad var orsaken? 1,9 F1_14_1 Var startade du denna förflyttning? 2,0 F Var startade du denna förflyttning? 12 F1_14_3 Var startade du denna förflyttning? 2,4 F Hur dags startade du? 1,8 F1_15_2 Hur dags startade du? 2,8 F1 16 Varför gjorde du förflyttningen? 2,8 F1 16 txt Varför gjorde du förflyttningen? Annat, nämligen: 1,0 F Var avslutade du denna förflyttning? 5,2 F1_17 2 Var avslutade du denna förflyttning? 43,9 F Var avslutade du denna förflyttning? 4,7 F Hur dags kom du fram? 2,5 F Hur dags kom du fram? 2,8 F Ange färdsätt I den ordning de användes 2,0 F Ange färdsätt i den ordning de användes - F1_19_3 Ange färdsätt I den ordning de användes. F Ange färdsätt i den ordning de användes - F1_19_txt Ange färdsätt i den ordning de användes - F1 20 Ungefär hur lång var denna förflyttning? 2,4 F121 Gjorde du ytterligare förflyttningar under dagen? 3,1 F Var startade du denna förflyttning? 2,5 F Var startade du denna förflyttning? 36,1 F Var startade du denna förflyttning? 2,6 F2_15_1 Hur dags startade du? 13 F2_15J> Hur dags startade du? 1.3 F2_16 Varför gjorde du förflyttningen? 2,0 F2_16_txt Varför gjorde du förflyttningen? Annat, nämligen: 0,7 F Var avslutade du denna förflyttning? 2,7 F2_17_2 Var avslutade du denna förflyttning? 23,3 Analys & Strateg 69 JPWSP

72 F Var avslutade du denna förflyttning? 3,4 F2_1B_1 Hur dags kom du fram? 1,6 F Hur dags kom du fram? 1.7 F2_19_1 Ange färdsätt I dan ordning de användas 3,5 F Ange färdsätt i den ordning de användes F Ange färdsätt I den ordning de användas - F Ange färdsätt i den ordnir»g de användes *» F2 19 tet Ange färdsätt I den ordning de användes - F2 20 Ungefär hur lång var denna förflyttning? 1,8 P2_21 Gjorde du ytterligare förflyttningar under dagen? 2,8 F3_14_1 Var startade du denna förflyttning? 2,2 F3_14_2 Var startade du denna förflyttning? 27,9 F Var startade du denna förflyttning? 2,7 P3_15_1 Hur dags startade du? 1,0 F Hur dags startade du? 1,1 F3 16 Varför gjorda du förflyttningen? 1*7 F3 16 tet Varför gjorde du förflyttningen? Annat, nämligen; 2,0 F Var avslutade du denna förflyttning? 2,6 F Var avslutade du denna förflyttning? 31,3 F Var avslutade du denna förflyttning? 3,0 F3_18_1 Hur dags kom du fram? 1,3 F Hur dags kom du fram? 1,3 F3_19_1 Ange färdsätt I den ordning de användes 3,1 F Ange färdsätt i den ordning de användes - F3_19_3 Ange färdsätt i den ordning de användes - F Ange färdsätt i den ordning de användes - F3_19_txt Ange färdsätt I den ordning de användes - F3 20 Ungefär hur lång var denna förflyttning? 1,7 F3_21 Gjorde du ytterligare förflyttningar under dagen? 2,3 F Var startade du denna förflyttning? 2,0 F4_14_2 Var startade du denna förflyttning? 37,7 F Var startade du denna förflyttning? 2,0 F4_15_1 Hur dags startade du? 0,3 F Hur dags startade du? 0,3 F4_1$ Varför gjorde du förflyttningen? 1,5 F4 16 tet Varför gjorde du förflyttningen? Annat, nämligen: 5,3 F4J7_1 Var avslutade du denna förflyttning? 0,8 F Var avslutade du denna förflyttning? 17,4 F Var avslutade du denna förflyttning? 2,5 F Hur dags kom du fram? 0,8 F Hur dags kom du fram? 0,8 F Ange färdsätt i den ordning de användes 2,6 F Ange färdsätt I den ordning de användes - F Ange färdsätt i den ordning de användes - F Ange färdsätt I den ordning de användes - F4 19 tet Ange färdsätt i den ordning de användes - F4 20 Ungefär hur lång var denna förflyttning? 1,5 F4 21 Gjorde du ytterligare förflyttningar under dagen? 3,0 F Var startade du denna förflyttning? M F Var startade du denna förflyttning? 30,9 F Var startade du denna förflyttning? 2,9 F Hur dags startade du? 1,4 FS 15 2 Hur dags startade du? 1,4 F5 16 Varför gjorde du förflyttningen? 2,4 F5 16 tet Varför gjorde du förflyttningen? Annat, nämligen: 4,3 F5J7J Var avslutade du denna förflyttning? 1,7 i-wsp Analys & Strategi

73 F Var avslutade du denna förflyttning? 24,2 F5_17_3 Var avslutade du denna förflyttning? 3.1 F Hur dags kom du fram? 1.0 F Hur dags Kom du fram? 1,2 F Ange färdsätt i den ordning de användes 22 F Ange färdsätt 1 den ordning de användes F Ange färdsätt i den ordning de användes - F Ange färdsätt 1 den ordning de användes - F5 19 txt Ange färdsätt i den ordning de användes - F520 Ungefär hur lång var denna förflyttning? 1,9 FS 21 Gjorde du ytterligare förflyttningar under dagen? 2.7 F Var startade du denna förflyttning? 0,8 F Var startade du denna förflyttning? 32.0 F6_14_3 Var startade du denna förflyttning? 1,6 F Hur dags startade du? 0,0 F61S2 Hur dags startade du? 0,0 FS 16 Varför gjorde du förflyttningen? 2,0 F6_16_txt Varför gjorde du förflyttningen? Annat, nämligen: 0,0 F6_17J Var avslutade du denna förflyttning? 0.8 F Var avslutade du denna förflyttning? 14,6 F6 173 Var avslutade du denna förflyttning? 2,0 F Hur dags kom du fram? 0,4 F Hur dags kom du fram? 0,4 F Ange färdsätt 1 den ordning de användes 1.6 F6 19_2 Ange fördsätt 1 den ordning de användes F Ange färdsätt i den ordnirvg de användes - F6_19_4 Ange färdsätt 1 den ordning de användes - F6 19 txt Ange färdsätt i den ordning de användes - F6_20 Ungefär hur lång var denna förflyttning? 12 F6 21 Gjorde du ytterligare förflyttningar under dagen? 3,6 F7_14_1 Var startade du denna förflyttning? 3,4 F Var startade du denna förflyttning? 26,7 F7_14_3 Var startade du denna förflyttning? 2,6 F Hur dags startade du? 1,7 F7_15_2 Hur dags startade du? 2,6 F7 16 Varför gjorde du förflyttningen? 3,4 F7 16 txt Varför gjorde du förflyttningen? Annat, nämligen: 0,0 F Var avslutade du denna förflyttning? 2,6 F Var avslutade du denna förflyttning? 20,7 F Var avslutade du denna förflyttning? 3,4 F Hur dags kom du fram? 1,7 F Hur dags kom du fram? 1,7 F Ange färdsätt 1 den ordning de användes 2,6 F Ange färdsätt i den ordning de användes - F Ange färdsätt 1 den ordning de användes - F Ange färdsätt i den ordning de användes - F7 19 txt Ange färdsätt 1 den ordning de användes - F7 20 Ungefar hur lång var denna förflyttning? 2,6 F721 Gjorde du ytterligare förflyttningar under dagen? m F Var startade du denna förflyttning? 32 F Var startade du denna förflyttning? 32,3 F Var startade du denna förflyttning? 3,2 F Hur dags startade du? 0,0 F Hur dags startade du? 0,0 F8 16 Varför gjorde du förflyttningen? 4,8 F8 16jxt Varför gjorde du förflyttningen? Annat, nämligen: 0,0 Analys & Strateg 71 #-WSP

74 F Var avslutade du denna förflyttning? 1.6 F8_17_2 Var avslutade du denna förflyttning? 12,9 F Var avslutade du denna förflyttning? 3.2 F8_18_1 Hur dags kom du fram? 0.0 F Flur dags kom du fram? 0,0 F Ange färdsätt I den ordning de användes 3,2 F Ange färdsätt i den ordning de användes - F8193 Ange färdsätt I den ordning de användes - F Ange färdsätt i den ordning de användes - F8 19 txt Ange färdsätt I den ordning de användes - F8 20 Ungefär hur lång var denna förflyttning? 1,6 F821 Gjorde du ytterligare förflyttningar under dagen? 1,6 F Var startade du denna förflyttning? 0,0 F Var startade du denna förflyttning? 18,5 F Var startade du denna förflyttning? 3,7 F9_15_1 Hur dags startade du? 0,0 F Flur dags startade du? 0,0 F9 16 Varför gjorde du förflyttningen? 0,0 F9 16 txt Varför gjofde du förflyttningen? Annat, nämligen; 0,0 F Var avslutade du denna förflyttning? 0,0 F9_17_2 Var avslutade du denna förflyttning? 7,4 F Var avslutade du denna förflyttning? 3,7 F9_18J Hur dags kom du fram? 0,0 F Hur dags kom du fram? 0,0 F9_19_1 Ange färdsätt I den ordning de användes 0,0 F Ange färdsätt i den ordning de användes. F9_19_3 Ange färdsätt I den ordning de användes - F Ange färdsätt i den ordning de användes - F9_19_tx! Ange färdsätt i den ordning de användes - F9 20 Ungefär hur läng var denna förflyttning? 0.0 F9_21 Gjorde du ytterligare förflyttningar under dagen? 7,4 JpWSP Analys & Strategi