SLUTRAPPORT FJÄLLFISKEPROJEKTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT FJÄLLFISKEPROJEKTET"

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONEN EUROPEISKA REGIONALFONDEN SLUTRAPPORT FJÄLLFISKEPROJEKTET 1. SAMMANFATTNING Fjällfiskeprojektets verksamhet åren , har avslutats och har kunnat genomföras i relation till angiven budget i den övergripande projektbeskrivningen. Några åtgärder som påbörjats behöver utvecklas ytterligare, bl a Tväråns Fiskavelsstation och satsningen på Fiskecentrum, och därför har ansökan inlämnats för år Andra direkta fiskevårdsåtgärder som biotopvård har p g a olika omständigheter, ex höga flöden, flyttats mellan åren, men ändå lyckats utföras. Verksamheten har sammanfattningsvis varit mycket värdefull och innebär ett bra avstamp för att utveckla Fisketurismen i fjällområdet. Projektets omsättning har uppgått till 16, 3 milj kr, jämfört med besluten som uppgått till 14,8 milj kr. Mellanskillnaden hänförs till den ekonomiska neddragning EU gjorde -97, och denna del har kommunerna och länsstyrelsen ersatt. Verksamhet har bedrivits i länets samtliga fjällkommuner. Under första halvåret 1997 fick Fjällfiskeprojektet indikationer om att det skulle kunna komma att uppstå brist på strukturfondsmedel för EU-projekten. Situationen bedömdes som allvarlig eftersom det fanns risk att pågående projektverksamhet måste avbrytas. Fjäll- och Inlandsfiskeprojektet inledde då en diskussion med Länsstyrelsen och medverkande kommuner om alternativa finansieringsmöjligheter. Det resulterade i att Länsstyrelsen förklarade sig villig att tillskjuta medel för att täcka eventuella underskott i projektens budget p g a minskad tilldelning av EU medel. I augusti 1998 kom beslut om tilldelning av EU medel för Beslutet innebar en underfinansiering i relation till plan med 1,2 mkr (följande år har projektet erhållit full finansiering). Resursförbättrande insatser har utförts i form av fiskeregleringar, återställning av flottledsrensade vattendrag, bygge av fiskavelsanläggning, avelsfisken, fiskutsättningar, samordning av fiskeupplåtelser, förbättrad fisketillsyn mm. Insatserna har koncentrerats till områden som bedöms ha goda fisketuristiska förutsättningar. Åtgärder för förbättrad service och information har också genomförts. Projektet har genomfört följande: deltagit i den gemensamma satsningen på Lapland World Cup, och utgivning av tidningen Lax & Fjällfiske som en imageuppbyggande insats för när- och fjärrmarknaden, regional service för fiskeinformation och marknadsföring, manuellt och via Internet, pilotsatsningar på betydande sportfiskeaktiviteter tillsammans med entreprenörer, samarbete med Top 10 Fishing (marknadsföring/bokning i 7 länder), marknadsundersökningar i ett flertal utvalda typområden mm. Top 10 Fishing Sweden har ytterligare förstärkt sin ställning på marknaden. Antalet bokningar har åter ökat och ytterligare press- och agentkontakter har tagits under året. Top 10:s positiva samarbete med Turistrådet och genom att vara delaktig och rådgivande i många projekt i landet gör Top 10 till en viktig Sidan 1 av

2 aktör inom fisketurism. I slutändan är det dock alltid de ute på fiskeområdena som är avgörande i omhändertagandet och servicen gentemot gästerna som gör att de pratar väl om produkterna. 2. INLEDNING Fjällfiskeprojektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla sportfisket inom Västerbottens fjällområde för att skapa ett bättre underlag för turismen. De kommuner som omfattats av projektet är Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Dorotea. Både privata och statliga vatten har omfattats av projektet. Verksamheten har bestått bl a av fiskevårdsåtgärder, serviceåtgärder, ökning och anpassning av fiskeupplåtelser samt marknadsföring. Huvudman för projektet har varit Vilhelmina kommun. I projektet har dessutom SSR samt Länsstyrelsen medverkat. Fjällfiskeprojektet har officiellt pågått sedan mars 1992 och avslutats Projektets övergripande handlingsprogram godkändes av ledningsgruppen Under 1991 utarbetades handlingsprogrammet och ekonomiskt bidrag gavs också till några enstaka projekt. Verksamheten under 1992 omfattade också i stort sett endast ekonomiskt stöd till ett fåtal projekt. Från och med 1993 har fjällfiskeprojektet haft en projektledning och verksamheten har därmed fått en större omfattning. Under 1994 tillsattes dessutom lokala företrädare för projektet i de berörda kommunerna, vilka har planerat och utfört åtgärderna tillsammans med fiskerättsägarna. Länsstyrelsen har bistått med en projektledare på deltid. Projektets ekonomiska tillgångar har förvaltats sedan 1994 av Vilhelmina kommun. Kommunen har också skött samtliga ekonomiska transaktioner. Från och med 1995 har projektet finansierats med EU-medel i form av mål 6 bidrag. Projektets budget för åren (år med EUfinansiering) har varit 16 milj kr. Denna slutrapport redovisar endast den tidsperiod som projektet varit EU-finansierat, d.v.s För en mer detaljerad granskning av projektets verksamhet, både före och efter 1995 hänvisas till de årliga verksamhetsrapporter som utarbetats. 3. BAKGRUND 3.1 Allmänt Fjällfiskeprojektet har genomförts inom målområde 6. Projektet har hänförts till programmet för utveckling av arbete och näringsliv, delprogram 3, turismutveckling. Projektet har omfattat de fyra fjällkommunerna Dorotea, Vilhelmina, Storuman och Sorsele. Fisket är en mycket viktig resurs för turismen i fjällområdet, framför allt under sommarhalvåret. Länets resurser i form av fjällfiskevatten har en stor nyttjandemässig potential. Det finns mer än sjöar med en sammanlagd areal på ca hektar och ca km strömmande vatten. Den totala produktionen i länets fjällvatten beräknas kunna uppgå till ca 500 ton per år och där ca 200 ton utgörs av röding, öring och harr. Det totala antalet fiskebesök i fjällkommunerna uppgår till i storleksordningen fiskedygn per år. Antalet fiskebesök har emellertid stagnerat trots att antalet upplåtelser utökats väsentligt bl a på statens vatten. En avgörande orsak till stagnationen torde vara att kvaliteten på fisket successivt försämrats. Fiskevattnen är i många fall överutnyttjade eller utsatta för ett felaktigt fisketryck. Det råder konkurrens mellan olika kategorier fiskande i samma vatten. I ca 80 % av de vatten som upplåts för sportfiske tillåts även nätfiske. För att uppnå en optimal nytta med den resurs fjällfisket utgör krävs uthålliga nyttjandemetoder. Fisketrycket och fiskemetoderna måste anpassas till vattnens produktionsförutsättningar. Fiske med Sidan 2 av

3 mängdfångande redskap och fiske med handredskap bör separeras i största möjliga utsträckning. Det dåvarande upplåtelsesystemet var inte helt tillfredsställande ur turistfiskesynpunkt. Dels saknades i möjligheter till underupplåtelser vilket är en fördel för vissa typer av vatten. Det dåvarande kvoteringssystemet för attraktiva strömvatten var inte tillräckligt effektivt för att upprätthålla fiskets kvalitet samtidigt som det har missgynnat mer långväga besökare. Osäkra förutsättningar i kombination med en dåligt utvecklad mottagarapparat gör fisket alltför svårtillgängligt, i synnerhet för långväga besökare. Marknadsföringen har heller inte fungerat optimalt. Det har saknats en övergripande strategi och samordning för hela fjällområdet. Samerna har också riktat kritik mot upplåtelsesystemet. Samordningen med renskötselns behov har inte varit tillräcklig. Möjligheten till biinkomster från fisketurism har reducerats väsentligt. Vidare ansåg man att det olovliga fisket ökat kraftigt liksom nedskräpningen i anslutning till sjöar och vattendrag. En väl fungerande samordning av den samlade markanvändningen och resursutnyttjandet i fjällområdet måste komma till stånd. Fjällen är också ett kulturlandskap och en avgörande resurs i länets renskötsel. Den samiska närvaron i fjällområdet är i sin tur av central betydelse för turismen genom sin starka kulturella prägel. Utöver uthållig resursanvändning utgör en välkomnande atmosfär och mötet med samisk näring och kultur de allra tyngsta turistiska kvalitetskriterierna för länets fjällområden. Ur turistisk synvinkel torde det också i sig vara en fördel att det finns entreprenörer med samisk anknytning. Fjällturism som inte bygger på uthållig resursanvändning och har god lokal förankring är långsiktigt ett allvarligt hot mot sysselsättningen i hela fjällområdet. Fisket som turistprodukt måste kvalitetssäkras. Produkten måste anpassas till besökarnas önskemål utifrån resursernas och rennäringens förutsättningar. Ett program för kvalitetssäkring av det fiske som erbjuds genom marknadsföring är ett villkor för att vända utvecklingen i positiv riktning. 3.2 Projektbeskrivning Projektets syfte är att förbättra fisket i fjällområdet på ett sådant sätt att det gynnar fiskets kvalitet och därmed turismen. Fiskets kvalitet och uthållighet skall säkras genom förändrade förvaltnings- och upplåtelseformer. Skadade fiskbestånd och vattenmiljöer skall återställas med forsknings- och fiskevårdsinsatser. Information och marknadsföring skall effektiviseras och underställas kvalitetsnormer. Fisketurismen skall inte tära på resurserna eller förorsaka problem för rennäringen. Mål och delmål Sportfisket i fjällen skall i framtiden kännetecknas av god kvalitet, uthållighet och med god tillgänglighet för turistnäringen. Den nuvarande stagnationen av fiskebesökare i fjällkommunerna skall vändas till en ökning inom 5 år. - kvaliteten på fisket skall höjas och säkras långsiktigt - fiskeupplåtelserna skall samordnas med övrig markanvändning i fjällområdet och bygga på en gemensam resursplanering. - det lokala/samiska inflytandet över fiskeförvaltningen skall stärkas Sidan 3 av

4 - antalet renodlade sportfiskevatten skall utökas - upplåtelsesystemet skall bättre anpassas till turistfiskets behov - service och information för fiskebesökare skall uppfylla normerade krav - mottagarapparaten skall utvecklas och tillföras ny teknik - marknadsföringen skall utvecklas och samordnas för hela området -antalet entreprenörer med inriktning mot fisketurism skall öka -näringen skall tillföras bättre kunskaper via forskningsprojekt Stöd till lokala insatser Projektet avser att stödja utveckling av entreprenörskap med inriktning mot fisketurism inom samtliga kommuner. Vidare att stödja lokalt initierade satsningar på fiskevård och service i de berörda kommunerna. Exempel på åtgärder är biotopvård, lokala sportfiskesatsningar, inventeringsarbete och lokala serviceåtgärder. Syftet är att utjämna de skillnader i kvalitet och omfattning som i dagsläget råder mellan olika delområden. Projektet bidrar i första hand till att finansiera projekten samt garanterar att samråd sker mellan berörda intressen. Projektet avser att tillsammans med Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium genomföra åtgärder för att förbättra kvaliteten på skadade rödingbestånd i fjällområdet. Rödingen är den mest attraktiva fiskarten för vinterfisket. Många rödingbestånd är skadade p g a ett alltför hårt fisketryck eller påverkade av effekter från vattenregleringar. Avsikten är att utarbeta verkningsfulla fiskevårdsmetoder för rödingbestånd i fjällområdet. Detta arbete kräver tillgång till omfattande fiskeribiologisk kompetens. Fjällfiskeprojektets roll i arbetet blir att genomföra de fältarbeten som erfordras; inventeringar samt fiskevårdsinsatser och uppföljning. Sötvattenslaboratoriet genomför analyser och planerar de aktuella insatserna. Åtgärderna löper över en femårsperiod. Under det inledande året genomförs inventeringar samt urval av de vatten/fiskbestånd som är i behov av åtgärder. Under den följande fyraårsperioden utarbetas och genomförs riktade insatser för respektive objekt. Insatserna följs upp och utvärderas löpande av Sötvattenslaboratoriet. En särskild rapport om projektet kommer att redovisas separat av Sötvattenslaboratoriet. Beståndskartering och stamfiskhållning Det finns i dagsläget ett starkt behov av att inventera och definiera de få kvarvarande genetiskt opåverkade röding och öringstammarna inom projektområdet. Det gäller i synnerhet rödingpopulationerna som i otaliga fall utsatts för inblandning av främmande material. Vad beträffar öringen är det angeläget att kartlägga omfattningen av de populationer som påverkats av vattenregleringarna. Karteringsarbetet kommer att genomföras parallellt med det tidigare nämnda rödingprojektet och i samarbete med Vattenbruksinstitutionen vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. När fiskutsättningar måste göras bör ett lokalt eller älveget material användas. Det saknas emellertid tillgång utsättningsmaterial av lokalt ursprung för de aktuella områdena. Projektet kommer därför att medverka till att en stamfiskodling byggs upp. Den skall bestå av ett antal stammar av röding och öring med egenskaper som passar de områden där utsättningar erfordras. Projektet kommer att samverka med Inlandsfiskeprojektet samt med Vattenbruksinstitutionen, SLU, Umeå, vid uppbyggnaden av stamfiskodlingen. Sidan 4 av

5 Reglering av nätfiske I ca 80% av de vatten som upplåts för sportfiske på statens vatten ovan odlingsgränsen bedrivs också fiske med nät. Motsvarande situation råder i de privat förvaltade vattnen. I många fall rör det sig relativt små sjöar med en begränsad produktion. I sjöar med en areal som understiger 50 ha och som upplåts för sportfiske bör nätfiske ej ske. Nätfiske bör i första hand förekomma i större sjöar med en hög totalproduktion av fisk och där konflikten med sportfisket är mindre. Ersättningsvatten för nätfiske bör erbjudas i den mån det är möjligt. Som norm för nätfiskevattnen bör vara att varje nätfisketillstånd (10 nät) bör motsvaras av minst 40 ha sjöyta. Åtgärden kräver noggrann planering och förankring hos berörda tillståndshavare. Nätfiskereglering i statligt förvaltade vatten som är mindre än 50 ha påbörjas 1996 och beräknas ta ca 2 år att genomföra. Åtgärden följs därefter upp med provfisken samt förstärkt bevakning under de följande 2 åren. I privata vatten påbörjas planering av åtgärder 1996 vilka sedan genomförs successivt under projektperioden. Åtgärderna kräver omfattande utbildnings- och informationsinsatser. Åtgärden följs upp enligt föregående. Reglering av fångstuttag och metoder för sportfisket De vatten som upplåts för enbart sportfiske har en stor variation vad avser karaktär och storlek. För att bibehålla en uthållig kvalitet i fisket måste fiskemetoder och fångstuttag anpassas till vattnens produktionskapacitet. Det gäller främst strömmande vatten samt mindre sjöar och tjärnar. Projektet kommer att utveckla förvaltningsmodeller för mindre sjöar och strömvatten tillsammans med Vattenbruksinstitutionen vid SLU, Umeå. De studier och försök som avses genomföras löper parallellt med motsvarande vetenskapliga projekt i bl a Jämtland, det s k Ammeråprojektet (EU-finansierat projekt). Utbyte av information mellan forskningsprojekten kommer att ske. Anpassning av fiskeupplåtelsernas omfattning De vatten som bedöms vara känsliga för ett allt för hårt fisketryck eller är belägna i känsliga områden bör upplåtas på särskilda villkor eller under vissa perioder. De metoder som är aktuella är följande: trädaläggning, tidsbegränsade upplåtelser eller säsongsvisa upplåtelser. Hänsyn till rennäringen kan innebära att fisket ej upplåts under vissa perioder. Regleringarna genomförs successivt under en femårsperiod. De följs upp med intensifierad fiskebevakning. Utvärdering sker med provfiske samt genom omdömen från besökande övriga berörda intressen. Upplåtelser för turistföretag I dagsläget saknas möjligheter för turistföretag, såväl samiska som icke samiska, att disponera särskilt upplåtna statliga vatten för besökare. Det finns starka önskemål från företag i området om särskilda fiskeupplåtelser. Det är emellertid avhängigt i vilken mån Jordbruksverkets direktiv medger en sådan verksamhet. Syftet med dessa upplåtelser är att kunna kontrollera fisketrycket och därmed säkerställa en optimal kvalitet på fisket. Denna typ av upplåtelser bör utnyttjas för mindre vatten som endast tål ett begränsat fisketryck och därmed inte är så väl lämpade för allmänna upplåtelser. Projektet bör aktivt stödja samebymedlemmar som önskar driva fisketuristisk verksamhet. De särskilda upplåtelserna bör ha en mycket begränsad omfattning och avvägas mot de allmänna upplåtelserna lokalt i aktuella områden. Under det inledande året sker ett första urval av vatten som upplåts under en försöksperiod på ett år i taget. Åtgärden följs upp med omdömen från fiskebesökare, näringsidkare och sameintressen. Efter försöksperioden utarbetas principer för ett framtida system med underupplåtelser. De Sidan 5 av

6 kan sedan användas i den mån det finns ytterligare behov av särskilda upplåtelser för turistföretag. Samordning av fiskeförvaltning och upplåtelser I fjällområdet förekommer både enskilt och statligt ägda vatten. I flera fall är ägandet splittrat vilket avsevärt försvårar möjligheterna för fiskevård och fiskeupplåtelser. I vissa fall är upplåtelserna av en sådan karaktär att de inte uppfyller de behov som turistnäringen ställer. Det kan t ex vara upplåtelsernas begränsning i tid och omfattning. Samordning av upplåtelser kommer att genomföras genom bildande av väl avgränsade fiskevårdsområden eller arrenden av statligt vatten till redan befintliga fiskevårdsområden. Projektet kommer inledningsvis att utarbeta en plan för åtgärderna i samråd med berörda intressen. Samordningen sker sedan successivt under projektperioden. Projektet kommer även att verka för att stärka det lokala inflytandet över upplåtelser och förvaltning av fiske. Det kommer att ske bl a genom att lokala samrådsgrupper med samer och lokala fiskerättsinnehavare bildas. Bevakning/tillsyn För att nå full effekt av fiskevårdande insatser samt för att säkra ett uthålligt nyttjande krävs riktade bevakningsinsatser. Det gäller dels enskilda vatten där en regeländring skett eller i vattenområden som upplåts under begränsade tidsperioder. Bevakningsinsatsen ökas under ett till två år efter det att en åtgärd genomförts. Bevakningen bör även i högre grad anpassas till den rådande nyttjandegraden samt till vattnens karaktär. Det innebär att attraktiva och känsliga vatten bör bevakas i större utsträckning än tidigare. Även vid själva upplåtelsesystemets utformning måste bevakningsaspekterna tas i beaktande. Främst så att olika kategorier fiskande i samma vatten undviks i största möjliga utsträckning. En övergripande långsiktig bevakningsstrategi bör därför utarbetas och provas under projektperioden. De riktade bevakningsinsatserna samt planering och utprovning av en övergripande bevakningsstrategi är kostnadskrävande och kan inte enbart finansieras via kortintäkter. Däremot måste det färdiga bevakningsprogrammet i framtiden kunna finansieras med intäkter från fiskekortförsäljningen. Fiskebevakningen skall utökas genom utbildning av fler tillsynsmän. Utbildning och information Projektet avser att utbilda samer och övriga fiskerättsinnehavare inom projektområdet i fiskevård och fiskebiologi. Utbildningen kommer att ske i form av kurser och seminarier med föreläsningar. Motivet är öka insikten om behovet av en uthållig förvaltning av fiskresurserna. Fiskerättsägarna måste själva få de kunskaper som erfordras för att styra nyttjandet på ekologiska villkor. Uppföljning kommer i första hand att följas upp inom ramarna för varje delprojekt. Uppföljningen sker dels biologiskt med vedertagna metoder som t ex standardiserade elfisken/nätprovfisken. Uppföljning kommer också att ske genom enkätundersökning på fiskebesökare i de områden som berörs av särskilda åtgärder samt i särskilt utvalda referensområden. Resultaten kommer att redovisas i verksamhetsrapporterna, på seminarier samt i vissa fall i tidningen Lax & Fjällfiske. Resursstudie En studie gällande fiskets omfattning och betydelse i Västerbottens inland kommer att genomföras av Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet. Syftet är att på ett mer Sidan 6 av

7 övergripande sätt belysa fiskets betydelse i inlandskommunerna. Man kommer att kartlägga fiskets omfattning, struktur, fiskerättsförhållanden, attityder hos olika aktörer samt i synnerhet sportfiskets betydelse och potential. Studien utförs på uppdrag av Fjällfiskeprojektet och Inlandsfiskeprojektet. Resultatet av studien kommer att utgöra en viktig grund för planeringen av det framtida fiskenyttjandet. En särskild projektplan har upprättats av Geografiska institutionen. Nätverksbildning/mottagarapparat Projektet kommer tillsammans med Länsturistnämnden att medverka i uppbyggnaden av ett nätverk där turistnäringen och fiskeupplåtarna kan samverka, vilket är en förutsättning för att fisketurismen skall kunna utvecklas. Detta grundläggande arbete påbörjas Projektet avser vidare att medverka till att marknadsföringen av fjällfisket samordnas och effektiviseras. Det är av största vikt att det fiske som marknadsförs uppfyller utlovad kvalitet. Syftet är att undvika eller minimera antalet missnöjda eller felinformerade fiskebesökare. Mottagarapparaten för de tillresande fiskebesökarna måste också förbättras. Den skall uppfylla vissa minimikrav vad beträffar information och service. Det är av största vikt att fiskebesökarna kan få tillgång till det fiske/ de aktiviteter som utlovats i informationen. Utbudet måste utformas med hänsyn till faktorer som kan påverka nyttjandet negativt, t ex väder och vattenstånd. Det bör alltid finnas möjliga reservalternativ att tillgå. Det är också önskvärt att kunna styra nyttjandet med hjälp av service och information. Syftet är att undvika motsättningar mellan andra intressen som t ex rennäring och naturvård. Ett viktigt exempel är skotertrafiken i samband med vinterfiske. I sådana områden måste det finnas utförlig information om gällande regler vilken effektivt når ut till besökarna. Marknadsundersökning/uppföljning Marknadsundersökningar kommer att genomföras i ett antal utvalda referensområden i projektets inledning och avslutningsfas i syfte att erhålla planeringsunderlag samt för att följa upp genomförda åtgärder. Studierna kommer att genomföras i samarbete med Inlandsfiskeprojektet och de utförs av Curt Wendt, Hökensås Sportfiske. Undersökningen omfattar ett tjugotal variabler vilka utgör nyckelinformation vid marknadsföring och uppföljning av fisketurism. Marknadsföring/kvalitetssäkring Ett särskilt marknadsföringsprogram skall utarbetas under ledning av Länsturistnämnden i samarbete med fiskeorganisationerna och turistnäringen. Kopplat till det skall det också finnas ett kvalitetssäkringsprogram. Kvalitetssäkringsprogrammet utvecklas tillsammans med UNI- CUM. Dessa program beräknas ta ca ett år att utforma och arbetet kommer att påbörjas under För mer detaljerade uppgifter hänvisas till särskilda planer för dessa åtgärder. IT-informationsprojekt En särskild satsning på att utveckla användningen av IT i samband med information och marknadsföring skall göras inom projektområdet. Satsningen omfattar de fyra berörda kommunerna samt Länsturistnämnden. Syftet är att marknadsföring, distribution av fiskeinformation samt kundkontakter skall kunna ske via Internet. Satsningen sker utifrån den redan befintliga informationsstrategin som inbegriper tidningen/fiskeinformationen "Lax & Fjällfiske". Tidningen beräknas finnas på Internet f o m våren Därefter planeras en utvidgning så att mer detaljerad fiskeinformation successivt kan införas under de kommande åren. I första skedet kommer Länsturistnämnden att via Internet kunna ta emot förfrågningar och distribuera information/produkter på en regional nivå. I nästa skede avses kommunernas turistinformationer klara motsvarande uppgifter för den lokala nivån. Det avslutande skedet Sidan 7 av

8 inbegriper anslutning av enskilda turistföretagare i systemet. Åtgärden beräknas ta hela projektperioden i anspråk. Utbildning och information Det är av stor vikt att höja kompetensen hos fiskeupplåtare, turistföretagare samt lokala och regionala myndigheter beträffande förutsättningarna för fisketurism. Projektet avser därför att genomföra seminarier och kurser där allmänna kunskaper i ämnet ges samt där resultaten från de studier som genomförs i projektets regi, redovisas. Pilotprojekt Fjällfiskeprojektet avser att stödja och underlätta för entreprenörer med inriktning mot fisketurism. Målsättningen är att det skall finnas en eller flera entreprenörer med fisketurism som huvudsaklig inriktning i varje medverkande kommun vid projektperiodens slut. Fjällfiskeprojektet kommer att stödja pilotprojekt i respektive kommun. Dessa kommer att planeras och utföras med lokala företagsideer som grund. I första skedet avser Fjällfiskeprojektet att inhämta förslag från lokala entreprenörer. Därefter planeras vilka insatser som krävs i varje enskilt fall. Åtgärden beräknas påbörjas under 1996 och löpa under hela projektperioden. 3.3 Projektorganisation Huvudman för Fjällfiskeprojektet har varit Vilhelmina kommun. Projektets ledningsgrupp har bestått av representanter för Vilhelmina, Storumans, Sorsele och Dorotea kommuner samt en representant för Svenska Samernas Riksförbund och två för Länsstyrelsen (rennäring & fjällförvaltning och fiske & miljöövervakning). Under 1999 var ledningsgruppen sammansatt av följande ledamöter: Runar Frohm ordförande Ingemar Stenlund Gunnar Hörnlund Greger Lindqvist Jörgen Bohlin Lars Göran Brandt Anders Karlsson Storumans kommun Sorsele kommun Vilhelmina kommun Dorotea kommun Svenska Samernas Riksförbund Länsstyrelsen, rennäring & fjällförv. Länsstyrelsen, fiske & miljöövervakn. Mats Grönlund, Vilhelmina kommun har fungerat som projektledare på halvtid sedan oktober Anders Karlsson, Länsstyrelsen har varit projektledare under den övriga projekttiden. Projektet har även haft en s k operativ grupp bestående av fiskesakkunniga från respektive kommun samt projektledaren. Den operativa gruppen har haft till uppgift att planera och verkställa projektets verksamhet. Den operativa gruppen har haft följande representanter under 1999: Mats Grönlund Tommy Stenlund Hasse Fängstam/Anders Karlsson Mikael Hedlund Jörgen Andersson Simon Anundsson Magnus Bidner Vilhelmina kommun, projektledare Sorsele kommun, bitr projektledare Länsst./statens vatten Storumans kommun Dorotea kommun Vilhelmina kommun Sorsele kommun Sidan 8 av

9 Projektet har samarbetat med följande organisationer och institutioner vid genomförandet av olika åtgärder: Sötvattenslaboratoriet, Vattenbruksinst., SLU, Kulturgeografiska inst., Umeå universitet samt Svensk Fisketurism. Projektet har engagerat extern personal för specifika behov som t ex marknadsförings- och informationsarbete, uppföljning, arbetsledning och fältpersonal för lokal fältverksamhet. Samverkan har även skett fortlöpande med andra EU-finansierade projekt. Med Inlandsfiskeprojektet i Västerbotten har samarbete skett i frågor rörande t ex forskning och uppföljning, åtgärder för förbättrad service, information och marknadsföring. I mer regionalt övergripande frågor (t ex effektuppföljning, informations- och marknadsföringsfrågor) har ovan nämnda projekt samarbetat med det motsvarande fiskeprojektet i Jämtlands län. 3.4 Finansiering Projektet har finansierats genom EU-, Länsstyrelse- och kommunala medel. 4. VERKSAMHET I detta avsnitt redovisas den verksamhet som bedrivits i projektets regi. Redovisningen följer den uppdelning på åtgärdsområden fördelat på respektive kommun samt övergripande som använts i de årliga verksamhetsrapporterna. Av den ekonomiska redovisningen framgår kostnaderna mer i detalj fördelat på åtgärdsområden och typ av åtgärd enligt den ekonomiska redovisningsstruktur som projektet har använt. Redovisningen beskriver vad som gjorts totalt under hela projektperioden. För en mer detaljerad uppdelning årsvis hänvisas till de årliga verksamhetsrapporterna. SORSELE KOMMUN 1. Sorsele Kortfiskeområde Det har gjorts inventeringar i området för att få fram underlag för fiskevårdsplanering. Inventeringarna har omfattat nätprovfisken i sjöar, elfisken samt vandringskontroll i vattendrag. Flottledsrestaurering har genomförts vid Långforsen i Laisälven, Abmobäcken, Sejaurbäcken, och Dergabäcken. Uppföljning av åtgärder genom elfisken har genomförts i de åtgärdade vattendragen. Åtgärden i Abmobäcken ingår även i ett forskningsprojekt lett av Sötvattenslaboratoriet. Bl a har uppföljningarna visat att större öring i Abmobäcken nu har 4 ggr högre samlad vikt på lokalerna än före biotopvård och även årsungarna visar på höga tätheter. De strukturer som gjorts är hållbara och långsiktiga. Antal djuppunkter över 50 cm har ökat med 20 % och andelen stor sten har ökat markant. Lekvandringsstudier och romtagning på harr i St. Harrträsket har genomförts. Vandringen visar på mycket grov lekharr och nödvändigheten av fiskeregleringar. Rommen har kläckts i Gukkisträsket. Även öringlekvandring har undersökts i bäckar inom området. Sidan 9 av

10 Reduceringsfiske efter gädda i Stora Harrträsket och Olsträsket har utförts med hjälp av ryssjor och fälla. Fällan visade sig effektiv för gädda i Harrträsket och användes även för sik i Olsträsket under hösten. I Kvarnbäcken har gjorts försök med introduktion av Ammarnäsöring. Utsättning av öring och röding har genomförts i Svergoträsket och Borgjaure. Dessutom märkningar med floy-tag i sjöarna för utvärdering av resultatet. Utvärdering av rödingutsättningarna 1997 och 1998 visar att minst % av den märkta fisken fångas innan den hunnit växa till sig. Rödingen fångas också främst av lokala fiskare och har därmed liten betydelse för fisketurismen i området. Regler för fisket har skärpts inom området Ett tjugotal fisketillsyningsmän har utbildats för bevakning inom Sorsele kortfiskeområde. Området har indelats i mindre delområden inom vilka 2-3 tillsyningsmän verkar. Detta har medfört att tillslagen ökat och bedömnigen är att bevakningen numera nått önskad omfattning och effektivitet. Därutöver har ett antal träffar hållits med tillsynspersonalen i syfte att höja kompetensen och öka motivationen. Fisketillsynen har vidare förstärkts ytterligare med en ansvarig arbetsledare, utökad utbildningsinsats, samordning och gemensamma profilkläder. Service, information & marknadsföring En ekologiskt anpassad fyrbäddsstuga har uppförts vid Olsbäcken. Syftet är att stugan skall nyttjas för uthyrning samt för utbildningar och studiecirklar. Plan för källsorteringen på området har framställts och åtgärdsförslagen har genomförts vid fiskecamp St. Harrträsket. Tre personer har arbetat med att renovera 2 stugor samt att bygga upp källsorteringsanläggningar med information på både svenska och engelska vid alla 7 uthyrningsstugorna samt vid centralstugan. De har även arbetat som stugvärdar vid campen. Övriga befintliga anläggningar har genomgått upprustning och komplettering i form av installation av källsorteringsutrustning, målning mm. Tältkåta för fältboende och div. servicematerial bl a elmotor och uthyrningsutrustning har köpts in. Utrustning för att underlätta guidning speciellt av utländska gäster har köpts in. Informationsmaterial i form av skyltar och trycksaker har tagits fram, bl a har en informationsbroschyr med karta som beskriver Sorsele kfo har framställts och översatts till engelska. Den har nyttjats i marknadsföringsinsatser och visat sig vara mycket uppskattad både av turister och ortsbor. Marknadsföring av trollingfiske har skett, i bl a Lax & Fjällfiske. Under 1997 inleddes ett samarbete med TOP 10 FISHING som innebar att Sorsele kfo f o m 1998 marknadsförs i 7 olika länder i Europa! Arbetsledning har anställts för samordning av marknadsföringen. Fiskemottagningen har effektiviserats med personlig information och samarbete med Vindelälvens turistbyrå även vintertid. Ett register över de som löst fiskekort samt hyrt stugor har upprättats för att effektivisera marknadsföring och information. Med hjälp av registret har ca 600 tidigare kunder erhållit informationsmaterial. Insatsen bedöms ha haft god verkan då antalet återbesök har varit betydande. Sorsele kfo har medverkat vid Vildmarksmässan i Sollentuna och på Inlandsmässan i Vilhelmina. Dessutom har en del annonsering i fackpress och dagstidningar samt lokal marknadsföring genom stripes på taxibilar prövats. Ett diabildsarkiv för framtida marknadsföring har byggts upp. Fisketräff har genomförts för fisketurister. En ökning av utländska fiskegäster från i stort sett noll till grupper är mycket positivt. Dessa fiskegäster har varit från skilda delar av Europa, vilket lett till ökad kunskap om deras syn på Sidan 10 av

11 fisket och fisketurismen. Dessutom har kundkategorin ansvarsfulla fiskare ökat. Området finns med på Internet med egen Hemsida på både svenska och engelska. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 2. Sorsele södra Sandsele fvo har anlagt av ett put&take fiske i anslutning till vägarna 45/363. Insatserna har omfattat bl a byggande av rastplatser samt fiskutsättning. Decimeringsfiske av abborre och gädda med mjärdar och ryssjor samt öringutsättningar är genomförda inom Saxnäs fvo med gott resultat. Fångsterna har minskat markant under en treårsperiod. Elfisken och nätprovfisken för utvärdering är utförda inom området. Projektplan har tagits fram. Gamla flottleder i området har inventerats och en ny bro över Gargån har anlagts vid utloppet i Vindelälven. Förundersökning med elfisken och flottledsrestaurering på en sträcka av 5 km har genomförts i Staggbäcken. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 3. Sorsele norra Inventeringsarbete har utförts och en åtgärdsplan har utarbetats för området i samarbete med SLU i Umeå. Bl a har elfisken genomförts i Vindelälven. Vidare så har uppföljning av 1994 års rödingutsättning i Ö. Gautsträsket i form av nätprovfiske genomförts. Resultaten skall användas i den fiskevårdsplan som skall framställas för området. Stabburträsket vid Övre Giertsbäcken har inventerats och djupkarterats med avseende på en förestående restaurering av sjöns ursprungliga öringbestånd. Vidare har Övre Giertsbäcken och tillkommande vattensystem inventerats och karterats för kommande fiskevårdsinsatser. En anpassning av upplåtelseformer och fiskeregler för Övre Giertsbäcken har genomförts i samarbete med Länsstyrelsen. Fisketillsynen i området har förstärkts för att tillförsäkra en fortsatt hög kvalitetsnivå på fisket. Se statens vatten. I nedre Giertsbäcken har fiskvägen i anslutning till kraftverket förbättrats. En vandringsfälla har tillverkats och varit uppsatt i Ö. Gertsbäcken för kontroll av främst öringvandring. Fällan fungerade dock mycket dåligt p g a mycket höga vattenflöden. Endast begränsad kontroll av harrens och öringens vandring kunde ske. Reduceringsfiske med mjärdfällor har bedrivits i Harrträsket vid Ö. Gertsbäcken med gott resultat. Service, information & marknadsföring Som ett led i pilotprojektet för fisketurism i Giertsbäcksdalen har produktupplägg testats och utvärderats tillsammans med fiskeguiden Martin Långberg. I samband med det har material för marknadsföringsinsatser anskaffats (bild och textunderlag). Martin Långberg har även Sidan 11 av

12 genomgått en flugfiskeutbildning för att kunna möta kraven från det specialiserade segment av sportfiskare som i ökande omfattning väljer Övre Giertsbäcken som resmål. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 4. Vindelälvens storöring Telemetristudier på 15 öringar märkta före lek i Ammarnäsområdet har genomförts och sammanställts. För utvärdering av dessa studier har SLU, Vattenbruksinstitutionen engagerats. De flesta öringarna övervintrade efter avslutad lek i älven. Under maj-juni månad vandrade ungefär hälften av dessa ned i Storvindeln och N. Gautsträsket. Öringen som vandrade längst pejlades nedströms Sorsele tätort ca 74 km nedströms märkningsplatsen. En öring vandrade uppströms till Ö. Gautsträsket vid Ammarnäs. 4 öringar har återfångats i Hemfjällområdet inom 1 år. Projektet har informerats lokalt genom träffar m m. Fällan för kontroll av fiskvägen vid N. Gertsbäcken samt laxfällan vid Grannäs har fungerat dåligt p g a högt vattenflöde. I ett projekt har harr följts med radiosändare. 11 harrar i Laisälven har fångats och märkts. Av harrarna vandrade 50 % ner till Bräskaforsen i Vindelälven 8 km från märkningsplats. Även finpejling och transektmätningar med djuplodning vid märkningsområdet har gjorts för att studera harrens biotopval. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 5. Sorsele västra Giltjaurområdet: Dergabäcken har flottledsrestaurerats. I det arbetet har även ingått inventering, planering och uppföljning. Dessutom har Jiltjaur och omgivande vattenområden inventerats i syfte att upprätta en fiskevårdsplan. Inventeringen har omfattat bl a nätprovfisken och elfisken. Effekterna av flottledsrestaureringen i Dergabäcken har följts upp genom elfisken. Resultatet visar på att öringen ökat både vad beträffar täthet och storlek samt att tätheten av harr ökat markant efter restaurering. Transektmätningar har genomförts och visar att de flesta strukturerna är hållbara och långsiktiga.ytterligare flottledsrensade vattendrag i området har karterats. Juktådalen: Området har inventerats och bl a har Bleriken, Kåtaträsket och Storbörtingtjärn provfiskats. Resultatet tyder på god fisktillgång i samtliga vatten. Bildande av fiskevårdsområde för Juktådalen misslyckades. Service, information & marknadsföring En båtkaj för trollingfiskare som flera fiskeområden kan nyttja vid Storjuktan har iordningsställts. Sidan 12 av

13 Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 6. Sorsele östra Gargån-Bure fvo: Gargån har inventerats och därefter restaurerats på en ca 10 km lång sträcka. Resultatet av elfisket visar på en god förekomst av öring i strömmarna. På några lokaler fanns det också rikligt med elritsa. Service, information & marknadsföring Gargån-Bure fvo: En gångstig har röjts längs Gargån. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 99. Gemensamt för Sorsele kn Inventeringsarbete som omfattat stora delar av kommunen, bl a vattenprovtagning har genomförts. Övergripande marknadsföringsinsatser har genomförts, bl a har kommunen medverkat på Vildmarksmässan i Sollentuna. Det har också tagits fram tryckt informationsmaterial om fisket i kommunen samt informationsmaterial för internet. Lokal projektledning i form av planering och arbetsledning har genomförts. Den lokala projektledningen har motsvarat 0,3 årsverken årligen. Lokal projektledare har varit Tommy Stenlund med hjälp av Magnus Bidner. Personal har deltagit i fisketurism- fiskeriforskningsseminarier, laxseminarium i Vindeln, Top 10 Hemavan samt fiskevårdsutbildning i Lycksele. Besök på fisketurismanläggningar har genomförts. Möten med SLU, Vattenbruksinstitutionen har hållits. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr STORUMANS KOMMUN 7. Överuman Uppföljning och utvärdering av 1994 års utsättningar av röding i Överuman via SÖLAB:s återfångstrapportering. Reglering av fisket har genomförts. Samordning av förvaltning och fiskeupplåtelse mellan fvo och staten slutförd genom arrendeavtal. De båda fiskevårdsområdena arrenderar f o m 1997 samtliga statens delar öster/söder om Högstabynäset, vilka nu upplåts för allmänheten. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 8. Tärnaby/Hemavan Sidan 13 av

14 Västansjön och Laisan: Utsättning av röding i Laisan och Västansjön inklusive märkning och uppföljning har genomförts. Åtgärderna har genomförts i samarbete med Vattenbruksinstitutionen, SLU, Umeå. Provfiske och utvärdering av försöket med utsättning av hornavanröding har utförts. Resultatet blev ett mycket populärt pimpelfiske på de båda sjöarna. Hemavan: Ny rörledning har lagts vilket medfört en förbättring av vattengenomströmningen i Avan. Utloppsmunken är åtgärdad och kringåtgärder är utförda. Avan erbjuder nu ett lättillgängligt närfiske på promenadavstånd från alla Hemavans anläggningar. Ryfjället/Gardfjället: Inventering av Njallejaure har utförts och avrapporterats med förslag till utarrendering till turismföretag då sjön bedöms lämplig för sportfiske. Service, information & marknadsföring Tärnaby: Serviceåtgärder kring Tärnaån har gjorts i form av stigar, spångning, markering av stigar, rastplatser och grillplatser. Ett fiskecenter har etablerats sig i centrala Tärnaby. Till fiskecentret hör en flotte och två båtar som nyttjas för olika aktiviteter som exempelvis trolling, instruktionsfiske, samlingsplats m m. Marknadsförings- och informationsmaterial över området har framtagits. Fiskecentret servar övriga fiskeupplåtare i Tärnaområdet med fiskekort, tips och guidning. Det har även skött jaktupplåtelser för småvilt i fjällområdet. Fiskecentret drivs av Tärna FVO med en anställd för själva centret samt även under sommaren 99 med två fiskeguider. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 11. Jofjället Jofjället: En grundläggande inventering av de för sportfiske mest betydelsefulla sjöarna på Jofjället har utförts. Syftet med insatsen var att inhämta underlag för en långsiktig förvaltningsplan för området. Som ett resultat av arbetet har ett utsättningsprogram kunnat fastställas och öring av lokalt ursprung har satts ut i fem sjöar och tjärnar med mycket begränsade reproduktionsmöjligheter. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 12. Jovattsdalen. Sidan 14 av

15 Joeström: Restaurering av uppfödningsdamm har genomförts. Ö. Jovattnet: Fisket har reglerats genom avlysning av nätfiske av stora områden i Ö. Jovattnets in och utloppsdel. Rastplatser som ligger efter vägen vid sjön har rustats upp för att få folk att stanna upp i området. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 14. Kirjesån/Storuman Gardsjönäs: Decimeringsfiske av gädda har utförts och vandringshinder har anlagts i Gardsjöbäckens vattensystem. Vidare har förbättring av reproduktionsmöjligheter för öring gjorts genom utplacering av lekmaterial. Uppfödningsdammar har restaurerats. Decimeringsfiske av röding i Magasjön och Stenträsket har genomförts och röding har flyttats till bl a Gardsjön samt till iordningställda dammar och till tjärnar. Rotenonbehandling av Bojasjöbäcksystemet har utförts. Efter behandlingen har ett flertal nya vatten kunnat utvecklas för sportfiske till Gardijaureföreningens turismsatsning. Storumanområdet: Flottledsrestaurering av ca 0,4 km av Torpstabäcken och eliminering av vandringshinder samt flottledsrestaurering av ca 1,5 km av Nyträskbäcken har genomförts. Uppföljning och utvärdering av effekterna på flottledsrestaurering av Nyträskbäcken har genomförts och avrapporterats. Resultaten visar på en övervägande positiv inverkan på bottenfaunan medan fiskbeståndet ej kunnat utvärderas p.g.a. tidigare utslagning av fiskbeståndet den hårda isvintern Blaiksjön: En förundersökning med syfte att upprätta en åtgärdsplan (rotenonbehandling/återställning) har genomförts. Avasunds Fiskecamp: Biotopåtgärder och anläggande av lekbäddar samt borttagande av vandringshinder har utförts i områdets bäckar för att öka öringproduktionen till sjöarna. Service, information & marknadsföring Avasunds Fiskecamp: Marknadsföringsinsatser har utarbetats och utförts. Fiskecampen ingår numera i Top 10 Fishing. Ett fiskecenter har etablerats och sköts av Avasunds fiskecamp. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 19. Sättfisk för fjällområdet Sidan 15 av

16 Arevattnet: Avelsfiske har genomförts. Ca 200 st öringar fångades och placerades i en damm vid Långsjöby. Arevattnet har inventerats för att ge en varudeklaration av öringens status samt för klarläggande av metoder för avelstäkt. Rom samt yngel har lagts in i Tväråns fiskavelsstation. Dammar har anlagts vid denna odling. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 99. Gemensamt för Storuman Lokal projektledning i form av planering och arbetsledning har genomförts. Lokal projektledare har varit Micael Hedlund. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr VILHELMINA KOMMUN 16. Kultsjödalen Provfiske har genomförts i Satssjön för att utvärdera den partiella rotenonbehandlingen. Resultatet pekar på en stadig tillväxt hos röding och öring. Medelvikten hos rödingen har ökat med ca 3 ggr efter åtgärden. Även öringens storlek har ökat markant. Inventering i form av nätprovfiske har också genomförts i Stor-Dainan. I Kultsjön och Marssjön har en förundersökning utförts och en åtgärdsplan utarbetats. Vidare har vandringskontroll av strömlekande röding utförts i Saxån, där relativt omfattande rödingvandring konstaterats. I Bijelite har översomring i kassar av röding och öring genomförts. Uppföljning genom märkning har skett. Provfiskena visar att utsättning av stor öring i Bielite är framgångsrikt, p g a gällande nätförbud. Utsättningar av fisk har genomförts i Bijelite, Kultsjöån, Allmäningens vatten, Saxnäs närfiskeområde samt inom Marslidens fvo. För Njakaområdet har provfisket visat att i vissa sjöar behövs utsättningar och i några så är det meningslöst att sätta ut fisk i, rapport och uppföljning är redovisad till fiskerättsägarna där även förslag till närfiske för turismen fanns med. I Bijelite har det införts nätfiskeförbud. Åtgärdsplan för Rotenonbehandling av Gäddsjön har upprättats, där kostnaden uppgår till ca kr varför annan finansiering måste sökas. Service, information & marknadsföring Inom Saxnäs närfiskeområde har vissa serviceåtgärder genomförts, bl a genom bygge av rastkåta, eldstad samt röjning av stig. Båtar och tillhörande utrustning har köpts in. Den utökade satsningen på fisketillsyn inom området har visat sig verkningsfull och är ett viktigt redskap i fiskevårdsarbetet. Närfiskeområdet förvaltas av Kultsjögården. Inom närfiske Saxnäs har marknadsföring av Satsån samt Krokbäckstjärnarna skett. Saxnäsgården fungerar som s k Fiskecentrum för Kultsjödalen där information, fisketips etc finns. Skyltar och informationsmaterial till Fiskecentrum har tagits fram. Rastplatser i området har genomgått nödvändig reparation och underhåll. Sidan 16 av

17 Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 17. Övre Vojmådalen Bergsjöns fvo: Fiskevård i form av avelsverksamhet samt utsättning av lokalt framtagen öring, röding och harr har genomförts i bl a Bergsjöns fvo. Inventeringsarbetet i Bergsjön och Saxensjön har slutförts och en åtgärdsplan har utarbetats. Försök med effektivare och bättre kundanpassad fiskereglering har genomförts i Vojmån. Bergsjöns fvo har utökats genom relativt omfattande arrende av de statligt förvaltade delar av Vojmån som är belägna i anslutning till fiskevårdsområdet, tot ca 9 km. Närfiske Dikanäs: Harr har utplanterats i den intill campingen belägna tjärnen. Kittelfjällsområdet: Området kring Kittelfjäll har inventerats i syfte att tillskapa ett närfiskevatten och en plan har utarbetats. Hela området: Skansnäsån har inventerats och flottledsrestaurerats på en ca 2 km lång sträcka. Uppfödningsdammar har anlagts och decimering av mink har genomförts. Inventering har skett av Fättjaur och Borkasjön, samt en del tillrinnande vattendrag har karterats och elfiskats med avseende på reproduktion av öring. Service, information & marknadsföring Det har anlagts sjösättningsplatser för båtar i Borkan, Fättjaur och Virisen. Tryckt informationsmaterial över ovan nämnda vatten har framställts. Närfiske Dikanäs: Handikappanpassade fiskebryggor har anlagts. Fiskecentrum Vojmådalen: En mottagningfunktionen i form av fiskecentrum Kittelfjäll har färdigställts och Kittelparken kommer att fungera som s k Fiskecentrum för Vojmådalen där information, fisketips etc skall finnas. Anpassning har skett till Top 10 Fishing och Kittelfjäll med Vojmån har antagits som en mottagningsort för utländska gäster. Området finns med i Top 10 Fishing magazinet för år Fisket och servicen är anpassad för utländska gäster. Top 10 Fishing magazinet har tryckts på 5 språk. Top 10 Fishing Sweden har ytterligare förstärkt sin ställning på marknaden. Antalet bokningar har åter ökat och ytterligare press- och agentkontakter har tagits under året. Top 10:s positiva samarbete med Turistrådet och genom att ha varit delaktig och rådgivande i många projekt i landet gör Top 10 till en viktig aktör inom fisketurism. Bergsjöns fvo: Bro över Krutån har anlagts samt viss spångning har utförts inom området. Sidan 17 av

18 Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 18. Nedre Vojmådalen Nedre Vojmån: Flottledsåterställning har utförts i Vojmån, Bäskån samt Gråtanån. I biotoparbetet har även ingått inventering, planering och arbetsledning. Inventering och kartering av strömmande vatten har genomförts i Albloselbäcken och Sågån. Dammar för fiskuppfödning har anlagts. Reglering av fiske samt decimering av mink har också genomförts. Vattenprovtagning i tjärnar inom Bäskåns fvo och inventering av Djupbäcken samt utsättning av öring i Siksjönäs har skett. Utbildning i fisketillsyn har genomförts. Vojmsjön: Vojmsjön har inventerats i form av nätprovfiske och övrig sammanhängande provtagning. Vojmsjöns tillflöden har karterats och provfiskats. Syftet har varit att inhämta underlag för ett övergripande åtgärdsförslag samt för en eventuell omprövning av vattendomen. Projektet har tagit fram underlag för förhandling/omprövning av vattendomar och delgett detta Fiskeriverket som kommer att driva frågan vidare med Kammarkollegiet. Fiskeriverket har provfiskat och karterat Vojmån och fortsätter med framtagning av åtgärdsprogram och underlag till en förhandling med regleringsföretaget. Service, information & marknadsföring Nedre Vojmån: Servicebefrämjande insatser i form av utplacering av skyltar har genomförts. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 19. Sättfisk för fjällområdet Ett program för fortsatt avelsverksamhet på Vojmsjööring har utarbetats i samråd med berörda fiskeförvaltningar, kommunen samt länsstyrelsen. I enlighet med det har det sedan genomförts karteringar och elfisken av tillflöden till Vojmsjön vilka kan utgöra reproduktionsområden. Kontroll med uppvandringsfällor har även genomförts. Kopplat till kontrollen i bäckarna genomförs en genetisk analys på all fångad fisk för att kartlägga graden av genetisk spridning hos eventuella subpopulationer av öring. Ett fåtal öringar har även tillvaratagits för avelsändamål. Kläckeriet i Dikanäs har kompletterats med viss utrustning och dammar för fiskuppfödning har anlagts i området. Rom av harr, röding och öring från Vojmån och Bergsjön har lagts in i kläckeriet. Skötsel av kläckeriet samt planering har också ingått i arbetsinsatsen. Ett nytt och mer ändamålsenligt kläckeri har färdigställts vid Tvärån, mellan Kittelfjäll och Henriksfjäll, under Det har större kapacitet än det befintliga i Dikanäs och vattenförsörjningen är betydligt bättre, framförallt vintertid. Det finns även betydligt större utrymmen för uppfödningstråg inne i byggnaden. I anslutning till kläckeriet har flera dammar anlagts vilka är avsedda för uppfödning av avelsfisk samt översomring av fiskyngel. Sidan 18 av

19 Projektet har även inlett ett samarbete med Vilhelmina fiskodling om uppfödning av en del av Vojmsjömaterialet. Överflyttning av fisk genomfördes Resterande del av materialet kommer att födas upp till avelsfisk i dammarna vid Tvärån och vid Vojmsjön. I dokumentet Tväråns fiskavelsstation redovisas verksamheten mer ingående. I biflöden till Kultsjön har uppvandringskontroll av röding genomförts. I Vojmån nedströms Vojmsjön samt i tillflöden till Vojmsjön har avelsfiske efter strömstationär öring bedrivits, i Vojmån även efter harr. I Bergsjön har avelsfiske bedrivits efter röding. Ytterligare information finns i den separata plan som utarbetats för Vojmsjöns öring. I Saxensjön har på försök ett 100-tal smårödingar, gr, fångats och fötts upp i naturdamm under sommaren till ca gr/st. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 20. Vilhelmina - Malgomaj Inventering samt upprättande av åtgärdsplan för Malgomaj samt strömvattnen i området har påbörjats i samarbete med Fiskeriverket, bl a har Röttansjön provfiskats. Förvaltningsbildning pågår. En försöksutsättning med 1somrig harr har utförts i Gäddsjön. Vidare har sjön lodats för att erhålla planeringsunderlag inför en eventuell rotenonbehandling. Service, information & marknadsföring En båtramp har anlagts vid Volgsjön. Fiskecentrum Vilhelmina: För tätorten har ett fiskecentrum igångsatts med hjälp av Grönlunds Jakt och Fiske, där informationsmaterial och karta finns över kommunen, och där fisketurister kan få fiskeinformation om vattnen i området. Fiskecentrumet deltog även på Inlandsmässan, och har under högsäsong anställt extra personal i butiken. Vissa aktiviteter som flugbindning på Fiskecentrum och utveckling av trollingfisket i Volgsjön har även skett i projektets regi. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 99. Gemensamt för Vilhelmina Informationsmaterial om fisket i kommunen har tagits fram, bl a material för internet, kartor och fiskeguider. Övergripande marknadsföringsinsatser som deltagande på mässor och fisketurism- och fiskeriforskningsseminarier, konferanser, utbildningar, studieresor samt besök på fisketurismanläggningar har genomförts. Insatser i form av lokal projektledning har genomförts till en nivå motsvarande ca 0,7 årsverken årligen. Lokal projektledare har varit Mats Grönlund med hjälp av Simon Anundsson. Sidan 19 av

20 Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr DOROTEA KOMMUN 19. Sättfisk för fjällområdet Ett kläckeri har anlagts för odling av utsättningsfisk av lokalt ursprung i Rajastrandsområdet. Rajastrands fvo har avelsfiskat Dabbsjöröding och lagt in rom för kläckning. Ett problem angående vattenkvaliteten uppkom under Slam gjorde att rommen kvävdes och dog. En fiskevårdsplan har upprättas av fiskevårdsområdet och en ansökan om medel för driftskostnader av kläckeri, fiskeutsättningar m m har lämnat till Fiskeriverket. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 21. Borgafjällsområdet Avelsfiske samt kläckning och odling har utförts med syfte att få fram ett lokalt utsättningsmaterial av öring och röding. Fiskutsättning med lokalt producerat material av röding har satts ut inom Låitavare och Rajastrands fvo. Vidare har utsättning av öring skett i området. Service, information & marknadsföring Företaget Deepdiv Jakt & Fiske i Borgafjäll har tilldelats medel för att etablera sig som Doroteas andra fiskecentrum. Budget tot för åtgärdsområdet: kr Utbetalda medel tot: kr 22. Risbäcksområdet Fältinventering och vattenprovtagning har genomförts inom kronoparken Arksjöberget. En åtgärdsplan för området har därefter upprättats. Röding och öring satts ut i ett antal vatten på Arksjöberget. Storbäck-Stornäs fvo: Inom Storbäck-Stornäs fvo har anlagts en uppfödningsdamm. I Långseleån, Arksjöforsen i Storbäck, har 2500 ensomrig harr utplanterats. I Arksjöarna har öring satts ut. Service, information & marknadsföring Serviceåtgärder har utförts i anslutning till Risbäcksgården. Stöd har även utgått till mindre marknadsföringsinsatser. Sidan 20 av

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01. 75 000 kr (LAG) 107 000 kr (ideellt arbete)

Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01. 75 000 kr (LAG) 107 000 kr (ideellt arbete) Ärendeuppgifter Projektnamn: Fiske i Södralappland Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01 Beviljat bidrag: 175 000 kr (Leader) 75 000 kr (LAG) 107 000 kr

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Fördelningsmall för bygdemedel

Fördelningsmall för bygdemedel Fördelningsmall för bygdemedel Bakgrund Tidigare, då det kommunala fiskevårdsbidraget fanns, lämnade föreningarna in statistik över antal fiskedygn per år, redovisning av de åtgärder som utförts samt uppgifter

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

https://admin.surveygenerator.com/survey/questions/printfri...

https://admin.surveygenerator.com/survey/questions/printfri... Sida 1 Fråga 1 Syftet med denna enkät är att kartlägga hur fisketurismen ser ut i dag. Den tar bara några minuter att svara på och kommer att ge oss mycket kunskap för att utveckla fisketurismen i området.

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Gemensamt fiskekort. Storuman

Gemensamt fiskekort. Storuman Gemensamt fiskekort Storuman Bakgrund O Började med ett medborgarförslag 2008 om att bättre utnyttja Uman som resurs. O 2009 togs en enkät fram med en intresseförfrågan och kontakter togs först med de

Läs mer

Leaderprojekt. Fiske i Södra Lappland

Leaderprojekt. Fiske i Södra Lappland Leaderprojekt Fiske i Södra Lappland Trolling Trollingfiske inom Västerbotten är dåligt utvecklat och då speciellt i de mer fjällnära regionerna av länet. Kommunerna Dorotea, Vilhelmina och Åsele har ett

Läs mer

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan

Läs mer

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Bergsjöns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Området ligger efter Sagavägen (Ö-vik -Norge) cirka 2mil väster om Dikanäs, samt 12 mil norr Vilhelmina tätort. Fisket omfattar sjöarna Saksensjön,

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Minnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/

Minnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/ Minnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/10 2013 Närvarande: Jörgen Sikströn, Dorotea kommun Mats Grönlund, Vilhelmina kommun Håkan Grönlund, Kultsjöns FVO Gösta Paulsson, Gafsele

Läs mer

Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen

Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen Fiskevårds- och utvecklingsplanens struktur FISKEVÅRD FISKETURISM FISKVÅRD FÖRVALTNING MARKNADEN Vattenkvalitet Planering NÄRINGEN PRODUKTEN Biotopvård

Läs mer

Minnesanteckningar från fisketräff på Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs den 29 september 2014

Minnesanteckningar från fisketräff på Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs den 29 september 2014 Minnesanteckningar från fisketräff på Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs den 29 september 2014 Närvarande: Föreläsare Ingemar Näslund, Länsstyrelsen Jämtland Mats Byström, Saxnäs fiskecentrum (Kultsjögården)

Läs mer

Avrapportering Ammarnäsöringprojekt. År (version1)

Avrapportering Ammarnäsöringprojekt. År (version1) Avrapportering Ammarnäsöringprojekt År 2009-2010 (version1) Projekt: Ammarnäsöring 2009 2010 Ort och datum: Sorsele 2010 11 25 Omslagsbild: Magnus Bidner Inledning Projektet syftar till att öka kunskapen

Läs mer

Målsättning. Getskär / Renskär

Målsättning. Getskär / Renskär Getskär / Renskär På ön finns grillplatser, en kaj-anläggning, en brunn med färskvatten och ett antal privata sommarstugor. Intill kajen ligger en mindre sandstrand med möjlighet till camping samt bastu.

Läs mer

DOROTEA FLUGFISKEKLUBB FISKEPLAN 2014-2018

DOROTEA FLUGFISKEKLUBB FISKEPLAN 2014-2018 Bakgrund Dorotea Flugfiskeklubb (DFFK) startades 2000 och i samband med uppstartandet arrenderades Långtjärn vid byn Fågelsta. 2002 arrenderades ytterligare en rad vatten från SCA på Fågelberget och i

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Nyhetsbrev PROJEKT DECEMBER 2, 2014 NR 3

Nyhetsbrev PROJEKT DECEMBER 2, 2014 NR 3 Nyhetsbrev DECEMBER 2, 2014 NR 3 PROJEKT Inom våra kommuner pågår en del projekt; t.ex. vattenundersökning, resursen fisk, utsättningar av fisk, biotopåtgärder, lodning av sjöar, naturskola, Skikkisjön,

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Fisketurismkonferens. Sammanfattning av konferensen 29/4-2010 på Paradis Gård.

Fisketurismkonferens. Sammanfattning av konferensen 29/4-2010 på Paradis Gård. Fisketurismkonferens Sammanfattning av konferensen 29/4-2010 på Paradis Gård. Program 12.00 13.00 LUNCH Inledning Anton Halldén, länsfiskekonsulent och Lennart Swärdh, Paradis Gård Fisketurism i ett nationellt

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt.

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Eller så sågs utsättningar av främmande arter/stammar som en viktig fiskevård. Idag vet de med intresse för fiskevård att

Läs mer

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Kultsjöåns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Gaskalite/Voullelite FVO bildades den 4 juni 2002 och ombildades till Kultsjöåns FVO den 23/9-2004 i och med att fastigheterna Kultsjöluspen

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Förslag till föredragningslista vid Sollefteåortens fiskevårdsområdes ordinarie fiskestämma 2013.

Förslag till föredragningslista vid Sollefteåortens fiskevårdsområdes ordinarie fiskestämma 2013. Förslag till föredragningslista vid Sollefteåortens fiskevårdsområdes ordinarie fiskestämma 2013. Datum: 2013-03-20 (onsdag) Tid: kl. 18 30 Plats: Appelbergs hotell 1. Stämmans öppnande. 2. Anteckning

Läs mer

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna

Läs mer

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder.

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fiskevårdsplan. Verksamhetsplan för Volgsjöns fiskevårdsområdesförening. Sida 1 Innehållsförteckning Flik 1 Sida 2 Sida 3 Inledning med kort efterföljande

Läs mer

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014.

Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014. Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014. Allmänna förutsättningar. Hällesjö fiskevårdsområde i Östjämtland är ett av totalt ett 25-tal fiskevårds- och kortfiskeområden inom Bräcke kommun.

Läs mer

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post.

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post. Projektplan - del 2 LEADER Ranrike Norra Bohuslän Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad

Läs mer

Fiskekort. för

Fiskekort.  för r i k t p r i s l i s ta för www.vattenagarna.se Fiskekort FOTO: GÖRAN ÖSTH En rekommendation från Sveriges fiskevattenägareförbund som hjälper till att sätta rätt värde på upplåtelser av handredskapsfiske,

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Elfisken Vojmån 2010

Elfisken Vojmån 2010 2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra

Läs mer

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet 28-12-3 Rapport Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Längs Mattasjöbäcken finns ett antal fina flottledslämningar i bra skick. Strömbäcks fiskevårdsförening

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

FISKEPLAN. BORKA BYALAGS SAMFÄLLIGHET

FISKEPLAN. BORKA BYALAGS SAMFÄLLIGHET FISKEPLAN Sammanfattning Riktlinjer och regler för utövandet av fisket i samfällighetens vatten. Fiskerätt, Tillsyn, Fiskeredskap och Tidsramar. Fastställd vid extrastämma den 24 juli 2015. BORKA BYALAGS

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen.

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen. Länsstyrelsens roll Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen.se 070-531 51 62 Länsstyrelsens roll Statens förlängda arm Tillsynsinstans

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2010-03-17 Tid 18:00 Protokoll nr. 19 2010:1 Plats Säters Stadshotell

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2010-03-17 Tid 18:00 Protokoll nr. 19 2010:1 Plats Säters Stadshotell Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2010-03-17 Tid 18:00 Protokoll nr. 19 2010:1 Plats Säters Stadshotell Närvarande Anders Norman Åke Berg Tore Fahlholm Sven Andersson, adjungerad 1 2 3 4 5 6 Ordförande

Läs mer

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 1958 byggs Stornorrfors kraftverk Ingen dom på skada för fisket i Vindelälven 1999 Förhandlingar i domstol (Vattenfall hävdar att fisket

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr

Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr Turismsamverkan Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. Projektägare: Nedre Dalälvens Utvecklings AB Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 30 Jnr: 2009-2129

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Vidsträckta, obebodda områden med få bofasta Totalt ca 1,7 milj ha ovan odlgränsen, varav ca 1,2 på statlig mark (ca

Läs mer

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många

Läs mer

Nationella turistfiskeprojektet inom Leader

Nationella turistfiskeprojektet inom Leader Seminariepass på Högloftet Skansen 2009-10-01 i anslutning till Landsbygdsgalan. Nationella turistfiskeprojektet inom Leader Helena ÅkerbergHammarström, ordförande Leader Nedre Dalälven hälsar alla välkomna.

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Fisketurism Nedre Dalälven

Fisketurism Nedre Dalälven Fisketurism Nedre Dalälven Projektet har arbetat målmedvetet för bättre hållbarhet och kvalitet i fisket. Projektägare: Leader Nedre Dalälven Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 72 Jnr:

Läs mer

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Marknaden: Ca 50 Milj fiskeintresserade i Europa. Produkten: Sveriges rika tillgång på mycket bra fiskevatten.

Marknaden: Ca 50 Milj fiskeintresserade i Europa. Produkten: Sveriges rika tillgång på mycket bra fiskevatten. Marknaden: Ca 50 Milj fiskeintresserade i Europa. Produkten: Sveriges rika tillgång på mycket bra fiskevatten. Betyder: Fantastiska möjligheter för utveckling längs kuster, i skogs- och jordbruksbygder

Läs mer

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Rapport Provfiske Järvsjön 2010

Rapport Provfiske Järvsjön 2010 21-11-3 Rapport Provfiske Järvsjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Järvsjön är en relativt grund lågfjällsjö inom Tärna-Stensele allmänning som ligger på 55 m.ö.h. och rinner ut i nordvästlig riktning,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:1

Policy Brief Nummer 2010:1 Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och

Läs mer

Mot. 1982/83: /82:10 anför den socialdemokratiska gruppan i utskottet följande:

Mot. 1982/83: /82:10 anför den socialdemokratiska gruppan i utskottet följande: 12 Motion 1982/83:349 Björn Samuelsson m. fl. Viss begränsning av vattenutbyggnad J centrum av Värmland, 10 mil nordväst om Vänern, ligger Gräsmark, en bygd vars framtida existens sätts på spel om det

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

10063 Nationella turistfiskeprojektet

10063 Nationella turistfiskeprojektet Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella

Läs mer

Fisketräff med Fiskevårdsområden, inom LONA projektet Resursen Fisk

Fisketräff med Fiskevårdsområden, inom LONA projektet Resursen Fisk Minnesanteckningar Fisketräff med Fiskevårdsområden, inom LONA projektet Resursen Fisk Plats: Hotell Dorotea Datum: 2/6-15 Föreläsare Kjell Nore n OutdoorNorth Genomgång av fiskevårdsområdenas uppgift

Läs mer

Österdalälven vid Oxberg

Österdalälven vid Oxberg Översiktlig beskrivning Österdalälven har till stor del tagits i anspråk för utbyggnad av vattenkraft vilket inverkat mycket negativt på såväl älvlevande harr- och öringbestånd som den vandrande storöringen

Läs mer

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Jakt- och fisketurism i fjällen statens marker ovan odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens län samt inom renbetesfjällen i Jämtlands län

Jakt- och fisketurism i fjällen statens marker ovan odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens län samt inom renbetesfjällen i Jämtlands län Jakt- och fisketurism i fjällen statens marker ovan odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens län samt inom renbetesfjällen i Jämtlands län Torleif Eriksson Länsstyrelsen Västerbotten Rennäringsförordning

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Slutrapport Fisketurism i Holmbygden

Slutrapport Fisketurism i Holmbygden 2014-01-15 Hushållningssällskapet Västernorrland Kenneth Ottosson Hakon Ahlbergs väg 33 D 852 40 Sundsvall Slutrapport Fisketurism i Holmbygden Kenneth Ottosson januari 2014 Hushållningssällskapet Västernorrland

Läs mer

FISKEPLAN FÖR DOROTEA KOMMUN

FISKEPLAN FÖR DOROTEA KOMMUN FISKEPLAN FÖR DOROTEA KOMMUN FISKEVÅRD FISKETURISM Jörgen Andersson Dorotea Kommun Miljöenheten FISKEPLAN... 1 Jörgen Andersson... 1 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE... 5 1.3 ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING...

Läs mer

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$

!#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$452(2$6)57.8$ 9:..&2$;20,:.#$)'*$ <,/52$=&2,>1$$ Under 2014 knöt vi ihop säcken för många större projekt som finansierat med hjälp av EU:s fiskerifond. Vi kunde inviga den nya faunapassagen vid Ulriksdal. Det tog 10 år att genomföras hela projektet.

Läs mer

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades

Läs mer

Minnesanteckningar från träff med FVO inom Storbäck -Arksjö FVO 2016, LONA projekt Resursen Fisk

Minnesanteckningar från träff med FVO inom Storbäck -Arksjö FVO 2016, LONA projekt Resursen Fisk Minnesanteckningar från träff med FVO inom Storbäck -Arksjö FVO 2016, LONA projekt Resursen Fisk Plats: Storbäck Arksjö FVO (skola) Datum: 4/10-16 Föreläsare Conny Elf, Bergs kommun Minnesanteckningar

Läs mer

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning Biegga Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk 5 oktober 2010 Projektbeskrivning ANSÖKAN ANBL.. 2010-10-06 2(5) Innehåll 1.0 Inledning.2 2.0 Mål för projektet 4 3.0 Genomförande 4 3.1 Tidplan 4 4.0 Organisation...5

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Fiskekort A Gäller för fiske med handredskap (spöfiske, mete, pimpel etc. ) Max 2 st spön efter motordriven farkost.

Fiskekort A Gäller för fiske med handredskap (spöfiske, mete, pimpel etc. ) Max 2 st spön efter motordriven farkost. Page 1 of 4 Distribueras till fiskekortsförsäljare, tillsyningsmän Prislista från 2013 Fiskekort A Gäller för fiske med handredskap (spöfiske, mete, pimpel etc. ) Max 2 st spön efter motordriven farkost.

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer