Förändringsarbete i vården varför är det så svårt? Tromsö den 14 maj 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen
|
|
- Georg Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förändringsarbete i vården varför är det så svårt? Tromsö den 14 maj 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen
2 Vården.. är konservativ värnar om sina hierarkier har dåligt ledarskap
3 Arbetssätt E-hälsa Teknik Dokumentation
4 Några viktiga utvecklingssteg
5 Häst och vagn - automobil
6 Fotogenlampa glödlampa
7 Skrivmaskin - dator
8 men vi använder inte modern informationsteknologi
9 Vi i vården har inte längre monopol på kunskaper om kroppen och sjukdomar
10 Sjukvården har i stort sett hittills misslyckats med att datorisera verksamheten
11 Samtliga landsting i Sverige har i dag datorjournal, men ingen har utnyttjat teknikens möjligheter
12 Vi har i princip skaffat ett elektroniskt arkiv, avancerade skrivmaskiner och möjligen tillgång till lite grafiska kurvor av blodtryck och pulsmätningar
13 Avancerad teknik i operationssalen och inom farmakologin välkomnas men inte avancerad ITteknik
14 Att gå över till elektronisk hantering av all sjukvårds dokumentation är en de mest genomgripande förändringar som sjukvården genomgår i modern tid
15 Det innebär nytt sätt att arbeta, som berör alla patienter och all personal i alla delar av vården under 24 timmar/dygn
16 men vill vi ändra arbetssätt?
17 .eller ska tekniken anpassas till våra nuvarande arbetssätt?
18 Redskapen (=journalsystemen) är kanske inte idealiska?
19
20
21 I ett dokumentationsperspektiv är ca 75% av vårdkontakterna gällande ett problem vid ett tillfälle
22 Dokumentationssystem byggs oftast för patienter med multiproblem och återkommande vårdbehov
23 Detta tynger dokumentationen för de 75% vårdkontakter som kan dokumenteras enklare utan minskad säkerhet
24 Hur mycket ska vi begära av journalsystemen?
25 Systemtillverkarna låser, på vår egen begäran, in oss i traditionellt tänkande.
26 Att bara läsa den egna professionens anteckningar
27 Arbetsuppgifter flyttas mellan personalkategorier, vilket kräver en annan syn på dokumentation
28
29 Förutsätter att medicinsk dokumentation ska dikteras.
30 Vi får inte fortsätta att betrakta det som självklart att det tar längre tid att skriva själv, än att diktera
31 Om det går lika snabbt att skriva själv som att diktera borde det vara en självklarhet att inte använda diktafon. Det är inte bara doktorns tid som kostar
32 Tal till text diktering
33 Googlesöknings funktion i fritext som lösning på dålig struktur???
34 Hur och av vem görs kravspecifikationerna när vårdens IT-system köps in eller förändras?
35 Är dokumentation en fråga som engagerar sjukvårdens högsta ledningar?
36 Vårdpersonal använder ca 30% av sin arbetstid till vårdadministration
37 Varför protesterar inte arbetsgivaren?
38 Dokumentation är en av de få patientnära momenten i vården, som går att automatisera
39 NI = Nationell informationsstruktur NF = Nationellt fackspråk (Snomed)
40 Allt fler nationella tjänster inom e-hälsa NPÖ (Nationell PatientÖversikt) MVK (Mina VårdKontakter) NOD/Pascal (Nationell OrdinationsDatabas) Infektionsverktyget Nationell e-remiss Hälsokonto på nätet m.m.
41
42
43 Vad krävs för att e-hälsosatsningarna ska ge något positivt till vården?
44 Från kaos till struktur i vårddokumentationen
45 Dokumentationen i svensk sjukvård är en patientrisk! och en tidstjuv av stora mått.
46 Vi har för mycket dokumentation upprepningar dubbeldokumentation Örebro , Carina Zetterberg
47 Dokumentationen följer personalkategori och/eller kontakttyp, inte processen kring patienten Örebro , Carina Zetterberg
48 Vi arbetar fortfarande med. läkarjournal sköterske/omvårdnadsjournal sjukgymnastjournal arbetsterapeutjournal kuratorsjournal logopedjournal Örebro , Carina Zetterberg
49 Istället för med. Patientjournal!
50 Hierarkierna i vården är mycket tydlig i arbetet med vårddokumentation
51 Läkarna vill ha sammanfattande sökord för fri text och anser det viktigt att kunna sätta sin egen prägel på dokumentationen.
52 Viktigt för vem?
53 och i VIPS-dokumentationen fortsätter sköterskorna mfl. att producera anteckningar som läkarna vägrar att läsa
54 Sköterskorna dokumenterar både vad som görs och inte görs...kanske för att visa att man gjort något under sitt arbetspass
55 Vårddokumentationen är till mycket stor del upprepningar
56 Ca 70% av det som står i läkaranteckningar är upprepning av vad son tidigare skrivits
57 Vi utgår i dag från vad de olika vårdprofessionerna anser att de behöver/vill dokumentera
58 Vårdpersonalen dokumenterar oftast i fritext efter sina egna individuella önskemål och tyckande
59 Dokumentationen varierar mer med personerna som dokumenterar än med patienterna och deras tillstånd Örebro , Carina Zetterberg
60 Nationell ehälsa 2012, Carina Zetterberg
61 200 op-berättelser hysterektomi, 11 doktorer. 11 olika sätt att skriva. Sammanställning av alla. Alla nöjda och säger, det är så jag skriver!
62 Vad behöver vi dokumentera för att patienten ska få god vård i dag och framtiden?
63 Hur dokumenteras att något är normalt?
64 Hjärta: U.a. Hjärta: Inga patologiska fynd Hjärta: Regelbunden rytm, rena toner, inga biljud. Örebro , Carina Zetterberg
65 Hjärta: Ingen arytmi noteras, pulsen har normal frekvens. Inga patologiska blåsljud auskulteras. Hjärta: Befinnes vara normalt avseende rytm och toner. Hjärta: Endast normala fynd noteras Hjärta: Allt är normalt vid undersökningen Örebro , Carina Zetterberg
66 Svårt att hitta i den omfattande, svårlästa, svår- tolkade dokumentationen SÄKERHETSRISK!
67 Förlossningsjournal från 1893
68 Journal från 1926 och 1942
69 Journal från 1942
70
71
72 Varför dokumenterar vi? För att markera revir För att markera vikten av sin arbetsinsats För att markera att man gjort något under sitt arbetspass För att skydda sig om det skulle bli ett anmälningsärende
73 Socialstyrelsen ger ofta mycket motsägelsefulla signaler avseende dokumentation Skapar stor oro
74 Vilket arbete ligger framför oss? Örebro , Carina Zetterberg
75 Om vi ska kunna utnyttja den avancerade teknik som vi redan investerat i måste vi ändra vår syn på dokumentation
76 Attityder?
77 Att ändra attityder och rutiner (det absolut svåraste?)
78 Vad behöver vi dokumentera för att patienten ska få god vård i dag och framtiden?
79 Sofokles Att vara kortfattad är tecken på visdom
80 Kanske går det lättare nu när vi får in SMSgenerationen i leden.
81 SMS - stilen, hemska tanke eller?
82 Framme älskar dej J
83 Allt väl här också. Sköt om dig och var försiktig. Mor
84 Skönt M
85 Förkortningar Bb Bil Bil BP BPU Ca Cx DBT Bäckenbotten Bilateral Bilirubin Beräknad partus Beräknad partus enligt ultraljud Cirka Cervix Diastoliskt blodtryck?
86 i.s.m I samband med Maa Med anledning av? Mp Menopaus PN Partus normalis Smgr Smörgåsrån S.s.o? Sgs Så gott som Ss Sjukskriven Usg Ultraljudsundersökning?
87 Vad ska vi språkligt kräva av journaldokumentationen i vården?
88 Stavning Meningsbyggnad Svenska språket Vilket är vårt ansvar?
89 Vad är lägsta acceptansnivå på stavning och grammatik i en journalanteckning?
90 Det som skrivs ska vara begripligt och inte kunna missförstås
91 Vi måste gå från fritextbaserad till starkt strukturerad dokumentation och..
92 Minska Förenkla.och Patient- och processinrika Styra dokumentationen, för att säkra att informationen uppfattas rätt vid återanvändning
93 Mallar som är gemensamma för professionerna och som är starkt strukturerade för processer kring olika patientgrupper är en förutsättning
94 Mallarnas innehåll utformas efter patientgruppens behov och vårdens innehåll
95 Vården av patientgrupper som utreds och/eller behandlas på likartat sätt ska alltid dokumenteras på samma sätt
96 Mallarna måste byggas upp lagar och riktlinjer efter. nationella, regionala och lokala vårdprogram och riktlinjer flödet i verksamheten vilka personalkategorier som deltar i den aktuella vården
97 Innehållet i mallen. ska täcka behovet för patientens vård vid det aktuella vårdtillfället ska täcka behovet för ev. framtida vård
98 Vad är det verkliga dokumentationsbehovet för vårdkontakten?
99 Identifiera allt utdatabehov
100 Även vid mycket svåra sjukdomstillstånd kan dokumentationen struktureras hårt.
101 Cancersjukvården arbetar oftast efter vårdprogram, som dessutom i många fall är nationella
102 Vi måste (tvingas?) göra lika i mycket större utsträckning Örebro , Carina Zetterberg
103 Att göra lika hur lätt är det? 7 olika läkare (specialister) fick samma kompletta journal och ombads sätta diagnos (ej kod) Följande diagnoser sattes: Ovarialabscess Bäckenabscess Frosen Pelvis Tubarabscess Spridd bäckenperitonit Inflammatoriska adherenser Pyometra Örebro , Carina Zetterberg
104 Sekreterare (van kodare) kodsatte diagnoserna enligt följande Ovarialabscess N70.0 Bäckenabscess K65.0 Frosen Pelvis N94.8 Tubarabscess N70.0 Spridd bäckenperitonit N73.5 Inflammatoriska adherenser N73.6 Pyometra N71.1 Örebro , Carina Zetterberg
105 En och samma journal gav 7 diagnoser och 6 koder av sammanlagt 7 doktorer och en sekreterare. Det är inte lätt att göra lika! Men vi måste skaffa oss hjälpmedel för att klara det bättre. Och ändra attityder! Örebro , Carina Zetterberg
106 7 läkare och 7 olika diagnoser! Samma vårdtillfälle Örebro , Carina Zetterberg
107 Man kan göra detta till en del i en textbaseras journal men med modernare verktyg kan man få större vinster
108 Strukturerad dokumentation med blankettmallar inmatning i kryssmallar förvalda frastexter kontroll av inmatad data visst beslutsstöd Örebro , Carina Zetterberg
109 Strukturerad dokumentation med blankettmallar är direkt tillgänglig ska inte dikteras kan ge stöd till korrekt kodsättning, eller automatisera kodsättningen Örebro , Carina Zetterberg
110 Skövde Carina Zetterberg
111 Örebro , Carina Zetterberg
112 Örebro , Carina Zetterberg
113 ärftlighet för tromboembolisk sjukdom
114 Vi har fått korrekt information till obligatoriska register bort dubbeldokumentationen mellan professionerna nöjda användare möjlighet till uppföljning av alla variabler
115 Inga diktat Snabbare statistikuttag, dokumentationen är styrd och alla uppgifter finns med (Automatiserat statistikuttag)
116 Journalen kan fokuseras på patienten och stödja processen kring patienten
117 .. inte vara en del av reviren och hierarkierna i sjukvården
118 Arbete måste ske på alla nivåer i vården Departementet Socialstyrelsen Landstingen/Regionerna Sjukhus Vårdcentraler/Kliniker/Vårdenheter Enskilda anställda i vården
119 Landstingens/regionernas uppgifter och ansvar Intressera sig för vårdens dokumentation Tillsätta kompetens (med mandat) på central nivå Revidera och kräva efterlevnad av regelverk Örebro , Carina Zetterberg
120 Landstingens/regionernas uppgifter och ansvar Ge resurser för att förändra dokumentationen till strukturerad form och ge direktiv för verksamhets-förändringen Ge status till arbete med dokumentation Kräv läkarnas medverkan reellt Örebro , Carina Zetterberg
121 Landstingens/regionernas uppgifter och ansvar Se över kompetensen i systemförvaltningarna Ge resurser till systemförvaltningarna Örebro , Carina Zetterberg
122 Sjukvårdens ledningsfunktioner måste även i realiteten omfatta dokumentationen Örebro , Carina Zetterberg
123 Status på dokumentation som en viktig del av vården måste höjas. Utveckling av dokumentation måste ske på samma villkor som utveckling av andra delar av vården Örebro , Carina Zetterberg
124 Uppskattningsvis kan 50-75% av all klinisk dokumentation i Specialistsjukvården skapas med hjälp av liknande verktyg Örebro , Carina Zetterberg
125 Endast undantagsvis kommer initiativen till denna förändring att komma från vården. Måste styras och initieras uppifrån. Örebro , Carina Zetterberg
126 Hur fungerar egentligen systemförvaltningarna? Örebro , Carina Zetterberg
127 Har man rätt kompetens i förvaltningarna? Har förvaltningarna fått rätt förutsättningar för att kunna förvalta och utveckla ett dokumentationsverktyg? Örebro , Carina Zetterberg
128 Det viktigaste. etablera nära samarbete med vård- och omsorg för att få till stånd en fungerande nationell informationsstruktur Örebro , Carina Zetterberg
129 Kan Socialstyrelsen acceptera att man bara dokumenterar avvikelser från normalförlopp utan att riskera att bli fälld? Skulle spara mycket dokumentationstid. Örebro , Carina Zetterberg
130 Vad måste göras direkt i vården? Det handlar om en omfattaande verksamhetsförändring Örebro , Carina Zetterberg
131 Uppskalat till hela landet motsvarar detta arbetet för ca 20 sekreterare för denna enda besökstyp Örebro , Carina Zetterberg
132 Motsvarande siffra om dokumentations-modellen används på 75% av alla operationer som görs i landet är ca 500 heltidsarbeten Örebro , Carina Zetterberg
133 Det hjälper inte att skaffa nya dokumentationssystem om vi inte ändrar synen på dokumentation Örebro , Carina Zetterberg
134
135
136
137
138
139 Framtidens dokumentation- hur ser den ut, hur vill vi ha den? Örebro , Carina Zetterberg
140 Nya utmaningar avseende vårddokumentationen kräver redan vår uppmärksamhet
141 Patientens journal på nätet kräver lite eftertanke avseende dokumentationen
142
143 Patientens journal på nätet
144 Ska journalen kopplas till Facebook eller..
145
146 Om vi ska kunna utnyttja den avancerade teknik som vi redan investerat i måste vi ändra vår syn på dokumentation
147 Omvärldsbevakning och framtiden Nästa generation dokumentations system finns redan. Att initiera arbetet med starkare strukturerad journal är en bra förberedelseför arbetet med den framtida tekniken
148 Sammanfattningsvis.
149 IT-teknikens intåg i vårdens vardag synliggör många brister och tydliggör behovet av förändringar.
150 Tack för uppmärksamheten
Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Vaernes den 20 november 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen
Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Vaernes den 20 november 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen Dokumentation Arbetssätt E-hälsa Teknik Vården.. är konservativ värnar
Läs merDokumentation i vården, när, var och hur? Tromsö den 16 januari 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen
Dokumentation i vården, när, var och hur? Tromsö den 16 januari 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen Från kaos till struktur i vårddokumentationen Universitetssjukhuset i Örebro Ca 3500
Läs merNyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare
Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/10 2012 Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare Nationell Informationsstruktur (NI) Nationellt fackspråk (NF) = Snomed Stockholm 19 oktober
Läs merVårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Enköping den 10 mars 2015 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen
Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Enköping den 10 mars 2015 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen Att göra lika eller olika i dokumentationen gör skillnad. Om vi gör lika
Läs merDokumentationsstöd för strukturerad dokumentation
Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation..integrerat med befintlig journal Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro Dokumentationen i svensk sjukvård är mer eller
Läs merStrukturerad och ostrukturerad dokumentation
Strukturerad och ostrukturerad dokumentation Praktiskt handhavande av principer Skövde 29 september 2010 Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro Vårdens syn på dokumentation,
Läs merNyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten
Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro CeHis, AL, NT, NF, TIS, V-TIM, VIFO, NF, VI-SAM, HÄP.. .. Och Snomed vad
Läs merKvinnosjukvården. Värmland
Kvinnosjukvården Värmland Svensk vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Göteborg den 28 april 2017 Ing-Marie Knutsson, AnnLouise Filipsson, Susanne Ögren, Carina Zetterberg Vi har många
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merSVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna
SVD strukturerat vårddata Termkonferensen 2011-10-03 Om arbetet med mallar i journalsystem TakeCare att använda de nationella resurserna Bo Wikström, Projektägare Björn Hultgren, Huvudprojektledare Bo
Läs merEffektivare administration i Region Skåne
6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merNationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet
Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merMöjligheter och risker med journalen på nätet
Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde
Läs merBeredningen för integritetsfrågor
Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merSida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av
1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 2 1.1 Beskrivning av strukturerad information inom hälso- och sjukvården... 2 1.1.1 Grundprinciper... 3 1.2 Krav i lag och förordning... 3 2. Syfte... 3 2.1 Målgrupp... 3
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs merNationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun
SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne 2016-04-05 Utfärdad av Fastställd av Version. Förvaltningsgrupp Melior Styrgrupp journaldokumentation 1 SUS, Sund, Kryh och
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merFörslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella
Läs merInformation till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt
Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...
Läs merHur ser tidsplanen ut för införandet i Region Halland?
1(5) Vad är Journal via nätet? Journalen via nätet är en e-tjänst som innebär att invånare via internet kan ta del av uppgifter i patientjournalen. För att nå tjänsten krävs e-legitimation. Invånaren loggar
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merSammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping
Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merArbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag
Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Läs merPartus, manual för sekreterare
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (10) Partus, manual för sekreterare Syfte Korrekt dokumentering och hantering i Partus Berörda enheter VO Obstetrik och gynekologi, Läkarsekreterare Beskrivning
Läs merMobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1
Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström
Läs merVägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Läs merAnvändbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merStudent Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Läs merSammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten
Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merRutiner för granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt (NPÖ)
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive enhetschef Dokumentets namn: Granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt Utfärdad
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merProjekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter
Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merPatientjournalens innehåll
Patientjournalens innehåll Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Dokumentet framtaget av: MAS/MAR-enheten Fastställt
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir. 2012:24 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2012 Bakgrund Regeringen
Läs merEn modern sjukvård för alla inte bara några
En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och
Läs merWebbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Läs merTaligenkänning. - Anteckna direkt in i journalen med rösten. Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin
Taligenkänning - Anteckna direkt in i journalen med rösten Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin Anders Eidergard Projektledare Lean-specialist anders.eidergard@lxi.se Hanna Nilsson-Levin Medicinsk Sekreterare
Läs merPatientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Läs merKompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011
Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011 Dialogseminarium tema 1: Grundläggande ehälsa Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen under första
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal
Läs merBilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet
1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Läs merHälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.
Läs merJournalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.
Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter
Läs merEffektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt
Effektivare vård Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Professionen Sitter vid datorn hela dagen och administrerar med värdelösa
Läs merDokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna
Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland
Läs merHur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson
Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S2013:04) Beslutade 21/11 2013. Klart utgången
Läs merYttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23
Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Dnr 1896-14 Utredning och överväganden Definition av huvudman Norrbottens läns landsting anser att det är positivt att
Läs merNationella Programmet för Datainsamling NPDI
Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Praktisk tillämpning av de nationella verktygen och hur dessa fungerar tillsammans till nytta för vården Åke Nilsson, SKL Niklas Eklöf, SoS Johan Eltes, Inera
Läs merDialogseminarium tema 2 Dokumentation och uppföljning
1 (6) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@arbetare våren 2013 Dialogseminarium tema 2 Dokumentation och uppföljning Glöm inte flaggan! Bild 1. Inledningsbild Kan ligga öppen när alla deltagare kommer in
Läs merJournal via nätet Personalinformation juni ehälsa/mit
Journal via nätet Personalinformation juni 2017 ehälsa/mit Journal via nätet på Gotland Beslut av Hälso- och sjukvårdsnämnden 21 september 2016 att införa Journalen Pilotenheter på Gotland: Slite Vårdcentral
Läs merBeredning Nord. Ledamöter
Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning
Läs merKan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig
Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig Föredragets innehåll Om oss Om Snomed Klurig-projektet Vad gjorde vi i projektet? Vad kom vi fram
Läs merStruktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering
Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering Nationella Kvalitetsregister, Nationella programmet för datainsamling, NPDi, Staffan Winter, programansvarig Nationellt program för
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merNationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Läs merProjektdirektiv. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen [Nämnd/Förvaltning/alternativt blank] Teknisk anslutning av TakeCare till Journalen via nätet
[Nämnd/Förvaltning/alternativt blank] Projekt- / förstudiedirektiv *Projekt Teknisk anslutning av TakeCare till Journalen via nätet *Projektägare Maria Dalemar *Projektledare Lina Jacobsson Projektstyrgrupp
Läs merJournal via nätet. Frågor och svar. Koncernkontoret Hälso- och sjukvård. Om e-tjänsten Journalen
Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Journal via nätet Frågor och svar Om e-tjänsten Journalen Vad är e-tjänsten Journalen? Journalen är en tjänst som gör det möjligt för invånarna att läsa journalinformation
Läs merFörändring av anteckningstyper i Cosmic
2019-02-11 Förändring av anteckningstyper i Med start i februari 2019 kommer det att ske ett antal förändringar av anteckningstyper i : Slutanteckning ersätter Epikris och Utskrivning Samordning ersätter
Läs merPATIENT INSKRIVEN PÅ EN KLINIK FLYTTAS TILL VÅRDENHET PÅ ANNAN KLINIK...
Britt Karlsson 036-32 41 94 2017-04-17 1 1 (9) PATIENT INSKRIVEN PÅ EN KLINIK FLYTTAS TILL VÅRDENHET PÅ ANNAN KLINIK... 2 Förflyttning... 2 1. Patienten får en vårdplats på annan klinik på grund av t.ex.
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Arbetsväxling vad anser personalen? Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15
Läs merAnvisning för e-tjänsten Journal via nätet
1 (8) Anvisning för e-tjänsten Journalen Version 1.5 Beslutande: Ansvarig: Handläggare: Chefläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chefläkare, vårdgivare Birgitta Cornelius, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merInformation om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession
Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars
Läs merIT och elektronik i vården
IT och elektronik i vården 1. Elektroniska journaler 2. Kontakta vården via Internet 3. Hälso- och sjukvårdskonto 4. Bildtelefon, sensorer och givare Elektroniska journaler Läkare Personnummer Dokumenttyp
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet
MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era
Läs merKvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt
Läs merFör medarbetare i vården: Vanliga frågor och svar om e-tjänsten Journal via nätet. Frågor och svar JVN, version
För medarbetare i vården: Vanliga frågor och svar om e-tjänsten Journal via nätet Frågor och svar JVN, version 2017-06-12 Översikt frågor Fråga: Vad är e-tjänsten Journal via nätet?... 3 Fråga: Vad är
Läs merIntresseanmälan gällande Terminologitjänsten
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten Inledning Idag saknas gemensamma och effektiva sätt att skapa, kvalitetssäkra och distribuera de kodverk som används inom vården. Detta skapar svårigheter när
Läs merNya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning
Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning Peter Lindgren, projektledare, Inera AB Catarina Asplund, projektledare, Försäkringskassan Framtidens intyg Nationella ehälsodagen 2013-10-24
Läs merEn ny dokumentationsmodell, som är gemensam för alla i vårdteamet. Karin Nilsson Verksamhetsutvecklare
En ny dokumentationsmodell, som är gemensam för alla i vårdteamet Karin Nilsson Verksamhetsutvecklare Hur dokumenterar vi här på Lasarettet i Enköping? Vi använder totalt ca 100 olika dokumentationsmallar
Läs merProcess för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Läs merIntygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur
Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är
Läs merDet datajournalen inte kan leverera till registret borde registrets vårdapplikation
Utvecklingsuppdrag december 2014 av Beslutsgruppen- 1/5 beviljades Förstudie av tekniska förutsättningar överföring mellan journalsystem. Det datajournalen inte kan leverera till registret borde registrets
Läs merNärvarorapport samt bedömningsunderlag LIA 3 (Lärande i arbete 3)
Närvarorapport samt bedömningsunderlag LIA 3 (Lärande i arbete 3) Studentens namn: LIA-placering: Handledare: Närvarorapport för LIA Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Anteckningar Vecka
Läs merJournalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen
Journalen via nätet Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen Driftstart 3/2 för alla invånare i Jönköpings län Informationsmängder vid start: Journalanteckningar från Cosmic från 2014-07-01. Anteckning
Läs merPersoncentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.
Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987
Läs merInformationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt
2014-11-23 1 (12) Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt Detta dokument har framtagits av Åke Nilsson, programansvarig för nationella programmet för datainsamling
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merBättre och snabbare service till patienten och minskade kostnader för verksamheten så drar vi nytta av e- tjänster
Bättre och snabbare service till patienten och minskade kostnader för verksamheten så drar vi nytta av e- tjänster Marlene Svensk och Inga Jonzon Eriksson Journalen via nätet - omvänt ärendeflöde Agenda
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Instruktion Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 4 2018-09-11 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Läs mer