Evaluering av metoder mot mobbning. Skolverket 2011 Stockholm

Transkript

1 Evaluering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Stockholm

2 Mobbningsforskningens paradigm Individualpsykologi (Eriksson mfl. 2002; Frånberg 2003) Forskarna som deltagit i Skolverkets evaluering sociologiskt och socialpsykologiskt perspekfv

3 Utvalg av program Vanligt förekommande i svenske skolor Eller Finnas indikafoner på aj programmet hade effekt Ulike typer av program

4 Program Friends - åtgärdande SET - värdegrundsstärkande Lions Quest (MiJ valg) - värdegrundsstärkande Olweus förebyggande, åtgärdande Farsta - åtgärdande Skolkomet - förebyggande Skolmedling medling, konfliktlösning Stegvis (Steg for steg) - värdegrundsstärkande

5 Metoder 39 skolor årskurs 4-9 KvalitaFva intervjuer med skolledare/ rektorer, lärare, mobbningsteam, elever, våren 2008 i 39 skolor (835 personer)

6 Metoder Webbbaserad enkät (spörreskjema) i tre ganger våren december 2009 Till ca elever (71 76 % svarsfrekvens) Data från enkelte individer (individata) Elever som svarte alle tre ganger 3487

7 Metoder Spörreskjema Fll skolledare/rektorer och lärare i 39 skolor med spörsmål om Arbetet försvåras av brist på resurser, personal- och/eller ekonomiska resurser Arbetet tar mye Fd från andra vikfge oppgiber t.ex. undervisning Arbetet är väl förankret bland all personal skolan

8 Metoder - Kontextuella faktorer Lärare med pedagogisk högskoleexamen Lärare med specialpedagogisk hög.sk.ex. Lärare per hundra elever Lärare - kvinnor i procent Elever - modersmålsundervisning Föräldrars högsta utbildningsnivå Jämförelse med riksnivå liknar på flera parametrar men finns avvikande skolor

9 Metoder En andra omgång kvalitafva intervjuer med skolledare/rektorer, lärare, mobbningsteam, elever, annan skolpersonal (vaktmästare, skolmatsal personal) föräldrar i 13 skolor (261 personer) IntenFonerna bakom varje program

10 Hvorfor ikke evaluere program Även om skolorna hade ej huvudprogram så brukte alla skolor flera program eller komponenter fra flera program

11 Varför inte utvärdera program Alla skolor använde flera program eller komponenter från flera program Likabehandlingsplan - rastvakter, genomföra kartläggningar och analysera resultat, ta fram ordningsregler Fllsammans med elever, uppräja mobbningsteam, ha rufner för aj upptäcka, utreda och åtgärda, dokumentafon

12 Programkomponenter Granskade alla program angående vilka komponenter som ingick i programmen Intervju med programföreträdare i sybe aj stämma av om vi korrekt uppfajat vilka komponenter som programmen innehöll (jmf. Ttofi, Farringtgon & Baldry 2008)

13 Programföreträdare Enligt R.T. får man inte implementera Olweus programmet samtidigt som man implementerar något annat program. Om man däremot infört Olweus programmet så kan man senare kombinera detta med andra program. Enligt R.T har flera skolor som arbetar med Olweus programmet också infört Stegvis. Här finns ingen motsättning enligt R. T. På spörsmål om hvordan man hanterer detta i sina evalueringer så tar man ikke hensyn till detta enligt R.T

14 Insatser - Komponenter Uppföljning/utvärdering Relationsfrämjande insatser elev elev Elever som aktörer Disciplinära strategier Stormöten om mobbning Personalutbildning Rastvaktssystem Dokumentation av ärenden Handhavande med mobbade Relationsfrämjande insatser lärare elev Särskilda lektioner Elever aktiva i det förebyggande arbetet Klassrumsregler/skolregler Pedagogiskt material Föräldrainformation/utbildning Kooperativt lag Handhavande med mobbare Medling

15 Insatser - Komponenter Uppföljning/utvärdering Relationsfrämjande insatser elev elev Elever som aktörer Disciplinära strategier Stormöten om mobbning Personalutbildning Rastvaktssystem Dokumentation av ärenden Handhavande med mobbade Relationsfrämjande insatser lärare elev Särskilda lektioner Elever aktiva i det förebyggande arbetet Klassrumsregler/skolregler Pedagogiskt material Föräldrainformation/utbildning Kooperativt lag Handhavande med mobbare Medling Saknas Har ett schemalagt rastvaktssystem Har ett utvecklat rastvaktssystem, schemalagt och baserat på kartläggning av farliga platser, finns särskild personal med uppgift att vistas bland/ordna aktiviteter för elever på raster - vel synlig

16 Mobbning:...är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag (Skolverkets allmänna råd; Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling & förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2009).

17 Mobbning:... är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag....upprepad negativ handling: utsatt för någon eller fler av följande handlingar hånad, retad knuffad, fasthållen utfryst, utstött slagen, sparkad utsatt för hotad med stryk ryktesspridning*... minst några gånger i månaden (rekommendation i BRÅ:s metaanalys av anti-mobbningsprogram, rapport 2008). *andra elever har försökt få skolkompisar att tycka illa om dig.

18 Mobbning:... är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag....upprepad negativ handling:...när någon/ några med avsikt tillfogar (försöker tillfoga) en annan skada/ obehag: utsatt för någon eller fler av följande handlingar hånad, retad utfryst, utstött utsatt för ryktesspridning* knuffad, fasthållen slagen, sparkad hotad med stryk... minst några gånger i månaden (rekommendation i BRÅ:s meta-analys av anti-mobbningsprogram, rapport 2008). där avsikten varit att såra, göra den andre ledsen eller rädd *andra elever har försökt få skolkompisar att tycka illa om dig.

19 Mobbning:... är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Mobbad...upprepad negativ handling:...när någon/ några med avsikt tillfogar (försöker tillfoga) en annan skada/ obehag: utsatt för någon eller fler av följande handlingar hånad, retad utfryst, utstött utsatt för ryktesspridning* knuffad, fasthållen slagen, sparkad hotad med stryk... minst några gånger i månaden (rekommendation i BRÅ:s meta-analys av anti-mobbningsprogram, rapport 2008).... av en eller flera elever i samma eller i annan klass där avsikten varit att såra mig, göra mig ledsen eller rädd (utsatt pga. av skoj och osämja räknas inte som mobbning). *andra elever har försökt få skolkompisar att tycka illa om dig.

20 Mobbning:... är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag....upprepad negativ handling:...när någon/ några med avsikt tillfogar (försöker tillfoga) en annan skada/ obehag: Socialt mobbad hånad, retad utfryst, utstött utsatt för ryktesspridning* Mobbad Fysiskt mobbad knuffad, fasthållen slagen, sparkad hotad med stryk... minst några gånger i månaden (rekommendation i BRÅ:s meta-analys av anti-mobbningsprogram, rapport 2008).... av en eller flera elever i samma eller i annan klass där avsikten varit att såra mig, göra mig ledsen eller rädd (utsatt pga. av skoj och osämja räknas inte som mobbning). *andra elever har försökt få skolkompisar att tycka illa om dig.

21 Frågan om mobbning i undersökelsen I steden for å spörre eleverna om de blij mobbade i samsvar med definfon: Ställdes spörsmål om vad de värt utsaje for t.ex slag, sparkar eller umrysing osv, hvor obe och hvordan hensikten (uppsåt) uppfajades av den utsaja

22 Mobbning stabilt över Fd? Mobbning är ej beteende som är relafvt stabilt över Fd. Det innebär aj mobbare eller mobboffer med betydande sannolikhet kommer aj fortsäja i samma roller under lång Fd om det inte görs systemafska ansträngningar för aj förändra situafonen (Olweus, 2007:61).

23 Mobbade elever Gruppdata - tvärsnittsdata Första mättillfället Sista mättillfället Ej mobbade elever vissa elever avslutar grundskolan Mobbade elever Ej mobbade elever nya elever tillkommer Mobbade elever

24 Mobbade elever Individdata longitudinella data Första mättillfället Sista mättillfället Ej mobbade elever Ej mobbade elever Mobbade elever Forbedret situasjon Fortsatt utsatta Mobbade elever

25 Tre grupper Elever med en forbedret situafon Elever med en svekket situafon De langvarig utsaje Se även Juvonen, Nishina &Grahams (2000) och Smith et. al (2004)

26 DefiniFon av mobbning - problem Om eleverna får en definfon aj förhålla sig Fll Kan vi bortse fra enstaka kränkningar som kan vara allvarliga för den utsaje Genom aj ha individdata kan vi kategorisera in olika grupper av utsaje i relafon Fll frekvens og hensikt Kan följa individerna i grupperna processen - konsekvenser

27 UtsaJa Ca 8 % (647) av eleverna, såväl gujer som jenter, var enligt definifonen utsaja. Ca 5% (av 3487 elever) fick under perioden en forbedret situafon Ca 4.5% fick under perioden en svekket situafon Ca 1.5% var utsaje under hela perioden

28 UtsaJa grupper men inte enligt definifonen av mobbning oklart uppsåt (hensikt)/inte Fllräckligt frekvent UtsaJa med oklart hensikt (vet inte) nästan hver dag/noen ganger i uken/noen ganger i månaden ca 3% Kränkt med hensikt aj skada/såra någon gång - 10%

29 Elevernas förklaring Fll mobbningen (social och fysisk) Är för smal/tjock enligt andra (42%) Andras avundsjuka sjalu (34%) Vet ikke/har ingen aning (32%) Andra er sterkere en mig (28%) Jeg kommer fra ej annet land (19%) Jeg har vanskelig for å lese, skrive koncentrere mig (18%)

30 Vem mobbar Fler i min klass Fler i annan klass

31 Vart mobbningen förekommer Skolgården ToaleJer I korridorer I klassrummet förhållandevis oba när läraren är närvarande (social mobbning) I omklädningsrum I matsal

32 Fysisk och social mobbning Pojkar i högre utsträckning utsaja för fysisk mobbning Flickor i högre utsträckning utsaja för social mobbning

33 Konsekvenser av mobbningen Skamrelaterade känslor var de vanligaste reakfonerna på negafva handlingar hos mobbade elever I nominate shame, as the premier social emotion (Thomas J. Scheff 2000:84)

34 Skam individens självuppfajning Känslor av skam skapas ur känslan av individuell otillräcklighet Skam innebär en oväntad exponering av den egna otillräckligheten Individen ser sig som värdelös, oduglig, svag, dum, löjlig (latterlig), okunnig, icke önskvärd Skamkänslorna leder till att vi blir främlingar i en värld där vi trodde vi hörde hemma

35 Fölelser associerade med aj bli utsaj för negafva handlingar I riskzon för ökad utsajhet UtsaJ med oklart uppsåt Kränkt Mobbad Jag kände mig värdelös 14 % 31% 21% 39% Odd Lindberg Örebro universitet Centrum för kriminologisk forskning

36 Citat (Lindberg & Johansson 2008) Upplever man skuld och skam tror jag på nåt sätt att man upplever att det är mitt fel. Konstant sökte jag vad är det för fel på mig? (Camilla 26 år). Jag kunde inte vara stolt över mig själv på grund av mina skamkänslor (Jonas 27 år). Man blir allt det dom säger man blir oduglig, värdelös och tillhör inte någonstans ( Karin 20)

37 Sociala band Fllandra Skamkänslor signalerar ett hot mot våra sociala band till andra Ett försvar mot skammen är att individen försöker undvika situationer där skammen uppstår och slippa smärtan som avvisningen innebär (skolk, säger att man är sjuk vill inte till skolan)

38 Konsekvenser Mobbade elever har: Färre klasskamrater Lägre Fllit Fll lärare Sammenlignet med ikke mobbade elever

39 Sociala band Fll andra Mobbade elever uppvisade i väsentligt högre grad än andra (19%) mycket svaga sociala band - ingen klasskompis och ingen lärare som bryr sig Sammenlignet med Ikke utsaje elever (0,3%)

40 Mobbade - antal kamrater i klassen Endast 45% av de utsaje barnen hade fira eller fler bra kamrater i klassen Jämfört med 81% av de ikke utsaja 11% av de utsaje uppgav aj de ikke hade någon bra kamrat i klassen Sammenlignet med 0.6% bland de ikke utsaja

41 Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet, känsla av sammanhang (KASAM). UtsaJheten leder Fll aj mobbade elever i betydligt mindre utsträckning än andra elever upplever: AJ skolsituafonen är förutsägbar eller begriplig AJ de kan hantera en påfrestande situafon AJ skolan är givande och meningsfull

42 EffekFva insatser ej förbehåll Alle skoler har olika förutsäjningar (kultur- arkitektur - personal elevsammansäjning socioekonomisk område etc) Inte säkert aj en effekfv insats automafskt minskar mobbningen Beror på hvordan insatsen brukes och hvordan den svarar upp mot skolans behov Varje skola måste utgå från de egna specifika erfarenheterna genom kartläggningar elevers/personal/föräldrars erfarenheter etc

43 EffekFva insatser Elever medverkar akfvt i det förebyggande arbetet mot mobbning vet vad som hender Regelbundet genomföra kartläggnngar och använda resultaten Fll aj förbäjra arbetet KooperaFvt lag trygghetsteam/ mobbningsteam med bred sammansäjning tydliga roller (får ikke leve sij eget liv) RelaFonsfrämjande insatser elev- elev

44 EffekFva insatser Åtgärder för mobbare och mobbade rufner tydliga handlingsplaner vem gör vad Personalutbildning majoriteten av personalen fåj utbildning som ökar förståelsen för mobbning konsekvenser av mobbning Rastvaktsystem - väl utvecklat schemalagt, kartläggning av farliga platser Fllsammans med elever, personalen väl synlig t.ex västar

45 Flickor Rastvaktsystem (stark) har något bäjre effekt i det förebyggande arbete när det gäller flickor

46 Pojkar RelaFonsfrämjande insatser elev elev gemenskap DokumentaFon og uppföljning av ärenden rufner Ordningsregler framtagna av personal och elever Disciplinära strategier tydliga konsekvenser vid oacceptabelt beteende elever vet vad som händer

47 Tycks inte ha effekt Pedagogisk material om mobbning och kränkningar Föräldrautbildning om mobbning Särskilda lekfoner för alla klasser (livskunskap) Elever som aktörer observatörer (ögon och öron) Medling

48 Framgångsfaktorer Väl genomtänkta insats kedjor Tydlig roll och ansvarsföredelning En hela skolan ansats (Whole school approach) Medvetenhet all personal och alla elever är medvetna om hvordan skolan agerar

49 Framgångsfaktorer DelakFghet alla är delakfga i arbetet Förankring arbetssäjet är förankrad i hela personalgruppen och bland eleverna - föräldrar

50 Avslutningvis UtsaJa och mobbare inte så stabila roller över Fd Elever som får förbäjrad situafon och försämrad situafon Liten grupp som är utsaja över Fd Grupper som är i riskzonen för ökad mobbning Finns komponenter/insatser som generellt är mer effekfva än andra Måste ta hänsyn Fll skolans förutsäjningar och behov

51 Avslutningsvis Det finns insatser som fungerar olika för gujer och för jenter Finns insatser som fungerar olika på social mobbning och fysisk mobbning

52 Forskningen Må bygge på kvanftafva (individdata) og kvalitafva data (intervjuer med personal, elever, foreldre - men også observafoner) Må ta hensyn Fll skolers forutsejninger - kontextuella faktorer Må arbeide med aj forfine avgrensing og kategorisering ( svak mellom - sterk) av komponenter.

53 Forskning Må undersöke närmere olika forflyjningar når det gjeller de olike gruppene (utsaje, bedre situatsjon, dårligere situasjon, kränkta) og konsekvenserna for disse grupper Må närmere undersöke forskjellen mellom hvordan ulike insatser har effekt på jenter og gujer. Må undersöke närmere vilke konsekvenser mobbningen får for jenter og gujer

54 Forskningen Må närmere undersöke mobbarnas mofv og relasjon Fll kamrater i skolen Må närmere undersöke personalens insflling Fll arbeidet mot mobbning Må närmer undersöke hvordan skolens organisasjon påvirker arbeidet mot mobbning Forskningen må bedrives i nära samarbete med skolene

55 Takk for oppmerksomheten Hilsen Odd Lindberg Örebro universitet

56

57 Bedömning av insatser under olika betingelser Ideala förhållanden (Kvasiexperimentell situafon) Enskilda insatser (Komponenter) KombinaFoner av insatser (Komponentkluster) Grupper av skolor med liknande arbetssäj (Skolkluster) FakFska förhållanden (Skolkontext) Skolor