Intressentmöten om nulägesanalysen och havsplanering Stockholm, Skellefteå, Söderhamn, Göteborg, Kristianstad, Norrköping 20 mars - 10 april 2014
|
|
- Hans Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Intressentmöten om nulägesanalysen och havsplanering Stockholm, Skellefteå, Söderhamn, Göteborg, Kristianstad, Norrköping 20 mars - 10 april 2014 Rapport till Havs- och Vattenmyndigheten A member of the global AtKisson Group
2 Intressentmöten om nulägesanalysen och havsplanering Rapport till Havs- och Vattenmyndigheten Intressentmöten om nulägesanalysen och havsplanering Stockholm, Skellefteå, Söderhamn, Göteborg, Kristianstad, Norrköping 20 mars - 10 april 2014 SAMMANFATTNING I början av mars 2014 publicerade Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) sin rapport Havsplanering Nulägesanalys 2014 i en preliminär dialogversion. fick uppdraget att samarbeta med HaV och Länsstyrelserna och medverka som processledaren under sex intressentmöten runt om i Sverige. Syftet med mötena var trefaldigt: (1) informera intressenter om havsplanering (Hp) och nulägesanalysen, (2) ta emot informella synpunkter, och (3) skapa ett fortsatt engagemang i havsplaneringsprocessen. Vi har tidigare rapporterat de individuella synpunkter och reflektioner som lämnades in vid respektive möte. I den här rapporten presenteras en övergripande analys av hela processen och dess återkommande teman. Detaljer som lokaler, deltagarlistor och dagordningar ingår inte i denna rapport. INNEHÅLL Möten... 3 Representation... 3 Stämning och deltagande... 3 Nulägesbeskrivningen: Återkommande teman... 4 Fördjupningsområden: Återkommande teman... 7 De regionala mötena och dess egenskaper... 7 Utvärdering av mötena och vägen framåt: Några reflektioner... 8 Omslaget: Intressentmöte i Skellefteå, 25 mars
3 MÖTEN Processen inleddes med ett nationellt möte i Stockholm den 20:e mars 2014 med ca 70 deltagare som representerade en bra blandning av myndigheter och intresseorganisationer. Detta möte ägnade sig enbart åt havsplanering från ett nationellt perspektiv. De andra mötena fokuserade på det regionala perspektivet inklusive föreslagna regionala fördjupningsområden. Även nationella frågor kommenterades dock av deltagarna även vid dessa möten. De regionala mötena genomfördes enligt nedan tidtabell: 25 mar 2014 Skellefteå (ca 45 deltagare) 27 mar 2014 Söderhamn (ca 40 deltagare) 2 apr 2014 Göteborg (ca 80 deltagare) 3 apr 2014 Kristianstad (ca 45 deltagare) 10 apr 2014 Norrköping (ca 45 deltagare) REPRESENTATION Statliga, regionala och kommunala myndigheter var mest representerade (60-75% av deltagarna) och därmed var den offentliga sektorn dominerande. Däremot var perspektiven som framfördes av dessa representanter inte eniga på något sätt utan återspeglade olika åsikter som hörde till respektive sektorer (Försvarsmakten, Sjöfartsverket, kommunal miljöförvaltning osv). Från den civila sektorn representerades oftast miljöorganisationer (t ex Naturskyddsföreningen, WWF), jägare (Jägarförbundet), sportfiskare, och andra som engagerar sig kring friluftsliv och turism. Från den privata sektorn kom deltagare från framstående planerings- och konsultbolag (t ex Sweco, COWI), energibolag (Scanergy Wind AB), och några intresseorganisationer (t ex Sveriges redareförening). Forskare var välrepresenterade och kom från internationella forskningsinstitut, högskolor och universitet. STÄMNING OCH DELTAGANDE Deltagandet var mycket positivt på alla möten. Deltagare var engagerade, ställde många frågor och lämnade in många tankeväckande synpunkter. Det uppstod aldrig någon synlig konflikt utan var och en fick presentera sitt perspektiv, som togs emot med respekt. Det fanns tydliga skillnader mellan deltagare men mötena var utformade för att samla in och markera sådana skillnader utan att skapa debatt (som säkert kan uppstå vid senare tillfällen). 3
4 NULÄGESBESKRIVNINGEN: ÅTERKOMMANDE TEMAN Vid varje möte presenterades den preliminära Nulägesbeskrivningen och dess så kallade bubbeldiagram. Deltagarna fick i form av gruppövningar granska bubbeldiagrammen för minst 3 av rapportens ämnesområden. En bordsvärd antecknade deltagarnas synpunkter och frågor. Allmänt tyckte de flesta att bubbeldiagrammen var ett effektivt och pedagogiskt sätt att presentera komplexa uppgifter om havsplaneringsfrågor. Man kan säga att HaV fick godkänt av intressenterna när det gäller det allmänna upplägget av Nulägesbeskrivningen. Under varje ämnesrubrik (som motsvarade ett kapitel i Nulägesbeskrivningen) samlades specifika synpunkter in. Vi har granskat alla dessa individuella kommentarer och hittat några återkommande teman och mönster. Vår syntes presenteras nedanför som en komplettering till avrapporteringen som gjordes efter varje möte. OBS: Det fanns många intressanta och viktiga detaljer bland de synpunkter som rapporterades tidigare, men vi har valt att fokusera på teman som återkommit på de olika mötena. Allmänna reflektioner Flera nya aspekter skulle kunna läggas till i Nulägesanalysen: - Ett tids- och säsongsperspektiv (hur saker och ting ändras över tid, till ex. istäcket i Bottenhavet) - Påverkan av klimatförändringen (på många olika ämnen) - Det internationella perspektivet (till ex. hur finska insatser eller ryska fartyg påverkar nuläget i svenska områden) Flera regionala grupper kommenterade att underlag saknas, dvs. att de behövde flera detaljer för att kunna bedöma kvaliteten i Nulägesbeskrivningen. Flera kommenterade både en översiktsbild och lokala/regionala detaljerna är nödvändiga för att kunna förstå Hp och bilda sig en uppfattning om vägvalen. För vissa ämnnesområden presenterades mestadels negativa aspekter i bubbeldiagrammen trots att det även finns positiva aspekter, och ibland tvärtom. Presentationen i Nulägesbeskrivningen borde granskas en gång till för att säkerställa en mer balanserad bild som återspeglar alla relevanta positiva och negativa aspekter. Förhållanden mellan Havsplanering och andra relaterade processer (t ex Maritima strategin) skulle kunna kartläggas på ett tydligare sätt. I viss mån behövs det en relativ värdering av anspråk. Vilka är viktigare än andra, enligt vilka kriterier? Det finns en viss förvirring kring vem ska ta ansvar för olika delar av havsplaneringsprocessen. Det vore bra att publicera en enkel guide eller karta över hur det ska gå till, och vilka myndigheter (från regeringen ner till kommunnivå) som gör vad. Havet är ett dynamiskt och komplext system och riskerna ökar generellt med tiden. 4
5 Infrastruktur Kablar och ledningar måste vara med i nulägesbilden (t ex Gazprom piper). Möjliga infrastrukturprojekt i framtiden borde vara med i Nulägesanalysen (t ex en bro över Norra kvarken). Kategorinamnet Infrastruktur skulle kunna ersättas med Transport och kommunikation för att precisera ämnesområdet lite bättre och för att påvisa sambandet mellan transport och kommunikation. Energi Nulägesbeskrivningen fokuserar på vindkrafts negativa påverkan på turismen men det finns även positiva aspekter (vissa turister uppskattar sådana anläggningar, förnyelsebar energi kan bidra till en positiv image, osv). Även kumulativa effekter (stora parker, stora ytor) och den internationella aspekten bör tas upp i Nulägesbeskrivningen. Ny teknik kan påverka framtidsbilden, t ex flytande vindkraftsanläggningar (som inte behöver stå på grund). Det finns flera möjligheter för synergier inom Energi, t ex lokalisering av algodling eller fiske tillsammans med energianläggningar. Naturskydd Nulägesbeskrivning bör kompletteras med mer information om olika sorters skydd och relevanta naturvårdshanteringar. Dumpningsplatser och andra befintliga miljöfaror borde lyftas fram tydligare i Nulägesbeskrivningen. Friluftsliv och turism Det kommunala och regionala perspektivet är särskilt viktigt när det gäller turism och de borde ta mer plats i Nulägesbeskrivningen. Jakt lyftes ofta fram under mötena som en nytta som inte har uppmärksammats tillräckligt i rapporten. Flera markerade att tillväxtperspektivet inte utvecklats lika mycket inom friluftsliv och turism som t ex inom sjöfart. Det finns flera möjligheter att utvecklar synergier mellan friluftsliv och turism och andra sektorer, t ex fiske. Sjöfart Stranderosion, risk för oljeutsläpp, kollisionsrisker och andra risker kopplat till sjöfart nämndes vid flera intressentmöten och föreslogs läggas till i Nulägesbeskrivningen. 5
6 Flera kommenterade spänningen mellan ökad sjöfart och andra sektorer (t ex turism och fiske) och tyckte att Nulägesbeskrivningen borde fokusera mer på dessa möjliga framtidskonflikter och även på avvägningar mellan sjöfart och landtrafik. Yrkesfiske Det fanns mycket fokus bland intressenterna på avvägningar mellan yrkesfiske, fritidsfiske och annat småskaligt fiske. Nulägesbeskrivningen kan utveckla vidare möjliga synergier mellan yrkesfiske och t ex naturskydd och turism. Konflikt mellan yrkesfiske och säl togs upp av intressenter vid flera (i princip alla) av intressentmötena. Vattenbruk Kopplingen mellan vattendrag på land och havet kommenterades ofta; hur kan sambandet lyftas fram tydligare i ett havsplaneringsammanhang? Utvinning och lagring av material Nulägesbeskrivningen och dess kartor borde visa havets botten (en allmän begäran inte bara kopplad till utvinning och lagring av material). Det fanns inget stort motstånd när det gäller uttagning av grus osv. om det görs på rätt sätt. Däremot uttrycktes en viss tveksamhet när det gäller utvinning av naturgas från havets botten på grund av miljöriskerna. Försvar Flera kommenterade den möjliga synergin mellan försvar och biologisk mångfald / naturskydd. Militärsekretess gör det svårt att planera och bör minimeras så långt som möjligt. Kulturhistoria Synergier mellan turism och kulturhistoria togs upp av flera deltagare (framförallt dykning vid vrak). 6
7 FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN: ÅTERKOMMANDE TEMAN Varje intressentmöte avslutades med en kartövning som fokuserade på de geografiska fördjupningsområdena som föreslagits av HaV. Upplägget av kartövningarna varierades en hel del och de specifika resultaten har redan dokumenterats. Nedanför presenteras en syntes av huvudrubrikerna för fördjupningsområden från hela mötesserien. Intressenterna vill ha bättre underlag. De vill se flera kartor och visualiseringar, mer om sambandet mellan hav och land, och mer tredimensionella bilder som visar hela strukturen från havets botten till luften ovanpå. Informationsgränserna borde förtydligas. Hur mycket vet vi, och vet vi inte, om olika havsplaneringsfrågor? En inventering skulle kunna hjälpa intressenterna att orientera sig och ställa in sina förväntningar på en lämplig nivå. Meningen med ekosystembaserad planering behöver förklaras. Ekosystemansatsen väckte flera frågor och skulle gynnas av en expanderad förklaring av hur detta ska implementeras i praktiken. Integrering med, och länken till, andra länder är en hög prioritering. Flera frågor och även kartläggningar kräver ett nära samarbete med våra grannländer. Hotspots och tematiska fördjupningsområden bör prioriteras. Inte bara geografiska områden som är självklara behöver tidig uppmärksamhet under havsplaneringsprocessen, utan även vissa små fokusområden och temabaserade områden (t ex dumpningsställen) behöver planeras parallellt. Ta med ett systemperspektiv in i målsättningsprocessen. Det är inte lätt att förstå hur saker och ting hänger ihop men det är viktigt att försöka utöka en sådan förståelse innan målen sätts. Stora regionala skillnader måste lyftas fram tydligare. Till exempel, havsplanering i Bottenhavet måste i beakta frågor kring is, isbildning, isvägar osv. DE REGIONALA MÖTENA OCH DESS EGENSKAPER Ovan beskrevs likheter mellan de regionala intressentmötena men självklart fanns det viktiga skillnader. Varje möte var ett unikt tillfälle när det gäller både deltagarna och de synpunkter som de lyfte fram. I Stockholm... var det en större fokus på grundkoncept såsom ekosystembaserad planering och ekosystemtjänster. Deltagarna efterfrågade tydligare definitioner av dessa samt av flera andra begrepp (energiproduktion, friluftsliv m m). Det var också ett mer nationellt och övergripande perspektiv som framfördes vilket också var syftet med det nationella mötet. Kunskapsbrist påpekades ofta som en begränsande faktor i havsplanering. I Skellefteå... uppmärksammades ofta ämnen som kan beskrivas som mer fysiska: isbildning, klimatförändringen, muddring osv. Tids- och säsongsaspekten betonades: förhållandet med havet ändras under året och över åren. Vissa problem som prioriteras i södra delen av Sverige (t ex fisk- 7
8 och musselodling) blir inte aktuella i norr. Förhållandet med Finland var också en stor fråga. Engagemanget var generellt lite svårare att väcka både i Skellefteå och Söderhamn. I Söderhamn... visades ett tydligare systemtänk bland deltagarna. De identifierade flera aspekter som inte hade påpekats tidigare (t ex stranderosion från båttrafik) samt nya möjliga kombinationer och synergier (t ex odling av alger i kombination med lokalisering av vindkraft). Eftersom farlederna genom Södra Kvarken är smala var gruppen mer medveten om hur olika intressen kunde krocka med varandra (fysiskt såväl som metaforiskt) och om riskbilden som blir resultat av detta. Gruppen var väl medveten om den allmänna konflikten mellan bruk [nyttjande] och natur. I Göteborg... samlades en mer inarbetad och erfaren grupp varav en tredjedel hade deltagit i ett liknande intressentmöte för ett år sedan. Energi och sjöfart tog mer plats och gruppen efterfrågade flera detaljer om elkablar, risken för oljeutsläpp och liknande frågor. Även yrkesfiske blev en större fråga än i andra regioner. Stämningen var bra men gruppen var väl medveten om konflikter mellan olika intressen i havet och efterfrågade kriterier för en relativ värdering av olika anspråk. I Kristianstad... blev det ett större fokus på internationella aspekter och sammankopplade frågor, t ex energiproduktion, kablage och lokalisering av vindkraft. Yrkesfiskefrågor väckte mycket intresse, inte minst när det gäller konflikter mellan yrkesfiske å ena sidan och småskaligt fiske och sportfiske å andra sidan. Mötet i Kristianstad och Norrköping visade ett stort intresse för fördelningen av ansvar mellan olika aktörer (kommuner, länsstyrelsen, och HaV). I Kristianstad efterfrågades lite mindre komplexitet i information som ska gå ut till allmänheten och lite mer vägledning när det gäller hur komplexiteten i havsplanering ska hanteras i en demokratisk process. I Norrköping... fanns flera aktörer vars intresse kan beskrivas som mer nationellt än regionalt, t ex Sjöfartsverket och även flera aktörer från Stockholmsområdet. Samtalet präglades något av dessa aktörer och gruppen identifierade flera Konkurrerande intressen som ingen annan grupp hade nämnt (t ex terrorister, katastrofberedskap). Möjliga krångligheter men även synergier i planeringsprocessen lyftes fram: havsplanering kan tvinga fram och även krocka med andra planeringsfrågor och processer på kommunal nivå. Samtalen blev betydligt mer komplicerade och nyanserade, vilket kan vara en bieffekt av att Norrköpingsmötet var sist i tågordningen. Upplägget av mötet präglades av allt annat som redan sagts och tyckts tidigare i andra regioner. UTVÄRDERING AV MÖTENA OCH VÄGEN FRAMÅT: NÅGRA REFLEKTIONER HaV samordnade dessa möten tillsamman med länsstyrelserna för att informera om Nulägesanalysen, få in synpunkter och engagera intressenter i en långsiktig havsplaneringsprocess. Lyckades möten att uppfylla dessa förväntningar? Det allmänna svaret måste vara ja. Ungefär 325 intressenter deltog i sex heldagsdialoger runt om i landet. De fick en ganska omfattande presentation om havsplanering och nulägesanalysen. De ställde många frågor, skrev på kartor och lämnade in hundratals informella förslag och synpunkter på nulägesbeskrivningen samt på havsplanering generellt. Intressentgrupperna verkade ganska nöjda med Nulägesbeskrivningens format, struktur, och innehåll. Deras klagomål och önskemål rörde sig mer på en detaljnivå. 8
9 Regeringen vill att processen ska leda fram så småningom till ett färdigt utkast till en havsplan där alla oklarheter är lösta. Skulle sådana dialogmöten kunna bidra även till detta krav? Svaret måste uttryckas med mer ödmjukhet. Mötesserien bekräftade att det finns svåra frågor som måste lösas. Självklart kan intressentmöten bidra till att lösa dessa, men i och med att det finns stora och komplexa intressekonflikter blir dessa en tung börda att lägga på dialogbordet. En mer realistisk väg framåt skulle vara att balansera professionella insatser med en förankringsprocess där förslag till kompromisser och lösningar presenteras till intressenter för dialog och synpunkter. Det kan behövas två eller tre varv innan alla känner sig hemma i ett slutresultat. Att lösa oklarheter betyder inte att alla blir överens utan att allt som behöver avgöras blir tydliggjort, och även att alla förstår besluten och varför de har tagits. Framtida dialogmöten kan och borde användas för att få in idéer om kreativa lösningar från intressenter. Men ansvaret för att få ihop pusslet måste ligga hos HaV och länsstyrelserna. Vad kan förbättras? Några tips: Framtida dialogmöten (eller snarare dialogprocesser) skulle vinna på en bredare intressentgrupp där myndigheterna är mindre dominanta. Korspollinering med de som utvecklar fram den Maritima strategin är ett måste. Förhoppningsvis kan framtida möten korta ner tiden för inledande presentationer och utöka tiden för dialog: den långa presentationen var nödvändig under den här serien men det vore bra om tiden för presentationer kan begränsas till max 90 minuter framöver. Vi upplevde (och även hörde) att grupperna blev mer engagerade ju mer diskussionsämnena kopplades till konkreta frågor, kartor, och visualiseringar. Det vore bra att koppla in mer dialog med grannländerna: alla uppskattade att en deltagare från Finland var med i Skellefteå, till exempel. Men processen i allmänhet var bra, resultatet blev bra, och nu har HaV det underlag som krävs för att ta havsplaneringen vidare till nästa boj. Kontakter: Alan AtKisson, VD, / AtKisson Group alan.atkisson@atkisson.com Kristina AtKisson, Seniorkonsult, Det Naturliga Steget (i samarbete med AtKisson Group) kicki@atkisson@detnaturligasteget.se 9
MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN
MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN Aktivitet 2 inom SeaGIS 2.0 Presentation i Vasa 13 mars 2018 Örjan Pettersson, Umeå universitet Kenneth Nordberg, Åbo Akademi VARFÖR BLÅ TILLVÄXT? Utgångspunkter
Läs merPlanprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS Susanne Gustafsson susanne.gustafsson@havochvatten.se 2014-08-26 Havsplanering syftar till att Bidra till en långsiktigt hållbar utveckling
Läs merStöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem
SeaGIS 2.0 Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem Ann Holm och Gustav Nygård Österbottens förbund Projekt SeaGIS 2.0 Samarbete mellan Sverige och
Läs merSamarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Läs merHavsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING
Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN Ärende 5 TIDIGT SKEDE SAMRÅD GRANSKNING SLUTLIGT FÖRSLAG REGERINGENS BESLUT Förslag till Havsplan Östersjön Samrådshandling 2018-02-15 Samråd för en bättre havsplan Detta
Läs merKUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014
KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla
Läs merSå kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson
Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra Anette Johansson anette.johansson@boverket.se HaV:s åtgärder i åtgärdsprogrammet för havsmiljön 2015-12-14 Åtgärdsprogrammet för
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merHavsplanering. till glädje och nytta för alla
Havsplanering till glädje och nytta för alla 2012-04-02 1 Varför havsplanering? Nuläget: Miljötillståndet är inte hållbart och försämras. Anspråken ökar på att använda haven. Nya användningar och anspråk
Läs merHavsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall
Havsplanering Fysisk planering en del av havsförvaltningen Eva Rosenhall eva.rosenhall@havochvatten.se 1 Havsplanering Ny statlig fysisk planering av havet miljöbalken 1 sept 2014 Kommunal planering enligt
Läs merÖverblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap
VGR har kartlagt organisationens arbete med hållbar utveckling som det beskrivs i budget 2016 och övergripande styrdokument i relation till FNs hållbarhetsmål Överblick: FNs mål för hållbar utveckling
Läs merMarint centrum. där havet är en tillgång
Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum
Läs merVad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län Vad är havsplanering? Havsplanering är en demokratisk process som leder
Läs merNationell havsplanering så funkar det och vad händer just nu?
Nationell havsplanering så funkar det och vad händer just nu? Sveriges kommuner och landsting, 16 okt. 2017 Thomas Johansson Bakomliggande orsaker för fysisk planering av havet Enkla svaret: Utvecklade
Läs merJIIL Stockholms läns landsting i (G)
JIIL Stockholms läns landsting i (G) Tillväxt- och reglonplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE TRN 2015-0157 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till inriktning för havsplaneringen
Läs merx Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Läs merHavsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS Johnny Berglund, projektledare Länsstyrelsen Västerbotten EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) Fastställdes 23 juli 2014 Stödja blå tillväxt
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merFörorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merFörslag till Havsplan Östersjön, granskningshandling
1 (6) Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till Havsplan Östersjön, granskningshandling Ärendebeskrivning Region Stockholm har beretts möjlighet att yttra sig över förslag
Läs merHavsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering
Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun Pär Persson Vattenstrateg samordnare havsplanering Elisabet Weber Länsarkitekt vägledande Juridiskt bindande Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Förordningen
Läs merMånga ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne
Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Västra Götaland, Halland & Skåne Välkommen! Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Göteborg, 2 februari 2017 Västra Götaland,
Läs merSTRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD
STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD Borlänge 16 april 2019 2019-04-17 1 Strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad Åtgärd inom Miljömålsrådet. Drivs gemensamt av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
Läs merVindkraft till havs. - brister och möjligheter vid planering och projektering. Daniel André och Bengt Larsén
Vindkraft till havs - brister och möjligheter vid planering och projektering Daniel André och Bengt Larsén Boverkets vindkraftsgrupp: Anette Löfgren och Emma Franzén Omslag: Emma Franzén/Boverket Planering
Läs merSamrådet om Sveriges första havsplaner 15 februari 15 augusti, 2018
Samrådet om Sveriges första havsplaner 15 februari 15 augusti, 2018 Ingela Isaksson, Regional samordnare havsplaneområde Västerhavet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se Västra Götaland, Halland & Skåne Tre
Läs merHandledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
Läs merHavsplanering. Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foto: Markus Klingberg. Västra Götaland, Halland & Skåne
Havsplanering Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län Västra Götaland, Halland & Skåne Foto: Markus Klingberg Mat, hälsa, transport, rekreation, pengar 2 Samordnande länsstyrelser 14 kustlänsstyrelser
Läs merNominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Naturturism i Uppsala län Journalnummer: 2009-3403 Kontaktperson,
Läs merUtveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla
Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla 4/26/13 Berit Pettersson För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot 1 The
Läs merPlanering av havsområden utifrån ett kommunal perspektiv
Planering av havsområden utifrån ett kommunal perspektiv Hållbar bebyggelseplanering Problem att beakta Behov av underlag Doris Grellmann Naturvård Umeå kommun Planeringsfrågor kring kust och hav Hållbara
Läs merVägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering
till facilitering till facilitering Denna guide är tänkt som en förklaring och ett enkelt verktyg till att leda ett bra samtal om interkulturella frågor i Kompetensverkstaden. Syftet är att du lättare
Läs merÖversikt alla Frågor - Reglab - Lärprojektet Integration - uppföljningsenkät
Översikt alla Frågor - Reglab - Lärprojektet Integration - uppföljningsenkät Statistik - Veldig kunnskapsrike deltakere, bra prosess og læring mellom deltakerne Har varit ett mycket bra projekt som gjort
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merRegeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Läs merATT BYGGA FÖRTROENDE
ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar
Läs merNytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen
Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Ekosystemansatsen i teori och praktik Havsmiljöinstitutet 21 oktober 2010 Ekologisk grundsyn 70-talet: ekologisk grundsyn Fysiska riksplaneringen
Läs merSamrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren
Läs merFISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning
FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella
Läs merArbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet
Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Guide 1 Guide 3 Guide 2 Du är här! Reflektera över resultat Detta
Läs merH A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,
Läs merMin individuella uppgift om hamnens Webbsida
Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Tävlingar på FB Arrangera tävlingar över FB och dela ut fina priser till de som faktiskt vinner. Detta fungerar väldigt effektivt i nuläget. ETT bra pris/gilla
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merAtt planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund
Att planera för Vindkraft i våra Landskap Karin Hammarlund Problemställning Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som motverkar klimatförändringar och andra miljöproblem. Samtidigt kan okänsliga lokaliseringar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Hagfors Skolområde Läsåret 2014/2015 Resultat/Utv ärdering Den gemensamma visionen ska hjälpa alla att se den önskade framtidsbilden Kvalitetsarbete handlar om att säkra och
Läs merYttrande över promemoria Hushållning med havsområden
YTTRANDE 1 (5) Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden Dnr M2013/2403/Nm Sammanfattning Länsstyrelsen föreslår att modeller för en havsplans
Läs merPreliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
Läs merRegeringens vattenarbete nationellt och internationellt
Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen
Läs merEn gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.
NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda
Läs merRådgivning inom livsmedelskontrollen
Rådgivning inom livsmedelskontrollen FÖR FÖRETAGARE 2 Inledning I våra möten med er livsmedelsföretagare ser vi att det finns efterfrågan på mer rådgivning och information från kontrollmyndigheterna. Samtidigt
Läs merKommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016
Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
Läs merVäsentlighetsanalys för E.ON. Norden
Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss
Läs merVarför är vår uppförandekod viktig?
Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden
Läs merProjektbeskrivning Förstudie till Staden vi vill ha
Projektbeskrivning Förstudie till Staden vi vill ha Inledning Kort beskrivning av hela projektet Vi har börjat utveckla en idé på ett projekt under arbetsnamnet Staden vi vill ha. Vi har inspirerats bland
Läs merÖVERSIKTSPLAN LAXÅ KOMMUN
ÖVERSIKTSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2035 Granskningsutlåtande December 2014 1 Översiktsplanen för Laxå kommun 2015-2035 har varit utställd under perioden 10 juni - 28 augusti 2014. Under utställningstiden har
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Läs merAgenda 2030 Varför vänta?
Agenda 2030 Varför vänta? Efter 50-år kan vi konstatera att: 1. Hållbarhets ambitionerna finns idag överallt i samhället. - I FN - I vår grundlag - I varje kommun - I de flesta företag - Runt många köksbord
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merBeredningsgruppsmöte Nationalparksprocessen Vålådalen/Sylarna/Helags
Minnesanteckningar Datum Dnr 2017-06-21 511-489-16 Beredningsgruppsmöte Nationalparksprocessen Vålådalen/Sylarna/Helags Plats: Datum/Tid: Närvarande: Ej närvarande: Clarion Hotel, Östersund 2017-06-07,
Läs merHavs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO
1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour
Läs merRådgivning inom livsmedelskontrollen
Rådgivning inom livsmedelskontrollen FÖR KONTROLLMYNDIGHETER 2 Inledning I våra möten med livsmedelsföretagare ser vi att det finns en efterfrågan på mer rådgivning och information från kontrollmyndigheterna.
Läs merStockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912
Till: Tolktjänstutredningen Från: Föreningen Tolkledarna Synpunkter på utkast daterat 110912 Tolkledarna har ombetts att i anknytning till mötet med utredarna 110927 inkomma med skriftliga synpunkter på
Läs merRAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR
RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten
Läs merTestbädd för vattenbruk
Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:
Läs merHandledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
Läs mer5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data
5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett
Läs merAngående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee
YTTRANDE 16 juni 2017 M 2017/00518/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets
Läs merVÄRNA-VÅRDA- VISA. Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt. Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks. Förvaltarträffen 2018
VÄRNA-VÅRDA- VISA Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks Förvaltarträffen 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-10
Läs mer1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?
Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver
Läs merPlanera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012
Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?
Läs merVattenförvaltning i grannlandet Sverige
Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Jakob Granit, Generaldirektör Nasjonal vannmiljøkonferanse 2 3 november 2016 Struktur Global utblick Svensk vatten och havsförvaltning Utmaningar, möjligheter, nästa
Läs merFörslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd
Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur
Läs merSamrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merChecklista workshopledning best practice Mongara AB
Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merEnkätsvar 2014. Fler kvinnor
Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6
Läs merBlå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling
Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Fiske och vattenbruk en viktig del av kommunernas översiktsplaner och näringslivsstrategier Nationell Leaderträff Borgholm
Läs mersamverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Läs merDiskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merB r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0
B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november
Läs merUtvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013
Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Totalt var 54 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra 10 gäster inräknade i summan, så 44 medlemmar deltog. Svarsfrekvensen var den sämsta
Läs merOm att bli mer lik Gud och sig själv.
Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167
Läs merPraktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merBläddra vidare för fler referenser >>>
Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet
Läs merAgenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13
1(5) Miljödepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Gunilla.Blomquist@regeringskansliet.se Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 (Er beteckning: M2019/00661/S)
Läs merProjektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar
Läs merSÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING
SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING över miljöbedömningen av Blå översiktsplan för norra Bohuslän fördjupad översiktsplan för havsområdena i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner Vad är en särskild sammanställning?
Läs merNaturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för
Läs merSammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911
Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...
Läs merÖversiktsplan med maritim näringslivsstrategi
Blå ÖP Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi Erfarenheter/kunskap genom tidigare samarbeten: Strategisk plan för besöksnäringen TILLVÄXT BOHUSLÄN - NOBO Länsstyrelsen Västerbotten Inspirationsdag
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merKultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014
Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014 Dokumentation från World Cafésamtalen World Café: Bordssamtal 1-4 Omgång 1: Tankar och reflektioner om grundidén om
Läs merUtveckling av planeringsunderlag för båtturism och rörligt friluftsliv i Upplands och Gävleborgs skärgårdar
Utveckling av planeringsunderlag för båtturism och rörligt friluftsliv i Upplands och Gävleborgs skärgårdar - hållbar planering av kust & hav Detta projekt har medfinansierats genom statligt stöd i form
Läs mer