Fågelstigen Stadsbyggnadsprojekt för Fågelstigen, Del av fastigheten Lännersta 10:1 m. fl, Fågelstigen, i kommundelen Boo, Nacka kommun

Transkript

1 (9) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2013/ Projekt 9428 Stadsbyggnadsprojekt för, Del av fastigheten Lännersta 10:1 m. fl,, i kommundelen Boo, Nacka kommun Kartan visar områdets preliminära avgränsning. Den lilla kartan visar var i Nacka kommun området ligger. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen stadsbyggnad@ nacka.se

2 STARTPROMEMORIA 2 (9) 1 Sammanfattning Att fortsätta utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp är både ett kommunalt ansvar och en kommunal angelägenhet. Genom projektet kan bostadsfastigheter anslutas till efterfrågat kommunalt vatten och avlopp och därigenom kan den lokala miljöbelastningen begränsas. Detta är en del i att området ska fungera för permanentboende. I samband med förnyelseprojekt är det naturligt att rusta upp och utveckla gator och övrig infrastruktur. Detta är kostnadseffektivt och nödvändigt att göra i samband med att nya vatten och avloppsledningar läggs ner i gatorna. Både för att säkerställa att ledningarna håller och att möjliggöra effektiv drift och underhåll i framtiden. En förstudie kommer att göras som ska ligga till grund för uppskattning av projektets kostnader för utbyggnad av gator och VA och beskrivs under avsnitt 4.2. Gatukostnader finansierar hela utbyggnaden av allmänna vägar och fördelas med kommunens gatukostnadspolicy som underlag. Projektet beräknas belasta VA-kollektivet med ca 5,3 mkr, bland annat med anledning av att kostnaden för VA-ledningsdragningen beräknas bli hög. Projektet beräknas ha god täckning för kostnaderna för gator. Kommunen beräknas belastas med 1,3 mkr för kostnader i samband med detaljplaneläggningen. Läs mer under avsnitt 5. Kommunen föreslås vara huvudman för allmänna platser. Bland annat trafikbuller, dagvatten och samordning med angränsande projekt är frågor som projektet behöver ta i särskilt beaktande.

3 STARTPROMEMORIA 3 (9) 2 Syfte och mål 2.1 Projektets syfte Projektets övergripande syfte är att: Fortsätta utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp i Boo Området ska fungera för permanentboende Förbättra den lokala boende- och naturmiljön Genomföra utbyggnaden av infrastrukturen (gator och VA) 2.2 Projektets mål Projektets mål är: Upprätta en detaljplan för permanentboende Förbättra vägstandard och trafiksäkerhet Minska utsläpp från enskilda avloppsanläggningar Detaljplanen antagen under 2016 Nacka kommun har tagit fram riktlinjer för hållbart byggande som beslutades av miljö- och stadsbyggnadsnämnden i november Syftet med riktlinjerna är att öka hållbarheten i stadsbyggandet och underlätta uppföljningen av prioriterade hållbarhetsområden. För stadsbyggnadsprojektet har följande målområden valts ut som prioriterade: God ljudmiljö Dagvatten som renas och infiltreras En hållbar avfallshantering Hållbarhetsmålen har valts mot bakgrund av projektets syften och de övriga förutsättningarna. Trafikbuller är ett problem i dagsläget, att hitta lösningar på detta är viktigt. Behovet av dagvattenhantering kommer att öka i och med att större ytor väntas bli hårdgjorda. Projektet behöver hitta hållbara lösningar för detta. 2.3 Projektets bakgrund och behov I och med Stockholmsregionens tillväxt har gränsen för bebyggelse successivt flyttats utåt från regionkärnan. En ökad attraktivitet med höjda markvärden i kombination med tillgången till snabba transportsystem har varit bidragande orsaker till att många bosatt sig permanent i områden som tidigare varit landsbygd eller områden anpassade för fritidsboende. Eftersom enskilda vatten- och avloppslösningar varit vanligt har ofta miljöproblem uppstått i och med en hög lokal belastning. När områden omvandlas till permanentboende medför det ett ansvar för kommunen att se till att t ex viss service byggs ut, att kollektivtrafik finns inom rimligt avstånd samt att minska påverkan på naturen från enskilda avloppsanläggningar. Med anledning av dessa faktorer behöver kommunen nu genomföra detta så kallade förnyelseprojekt. Trafiksäkerhet, framkomlighet och underhåll är viktiga skäl att uppgradera gatorna i samband med att nya vatten- och avloppsledningar dras.

4 STARTPROMEMORIA 4 (9) 3 Förutsättningar 3.1 Område Området är ett tidigare fritidshusområde där de flesta saknar anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Med tiden har dock området blivit mer permanentbosatt. Angränsande områden har redan genomgått liknande omvandling och planläggning. Att planlägga området vid är en del i kommunens långsiktiga arbete med så kallad förnyelseplanering, dvs. permanentning av tidigare fritidshusområden. Det är kommunen som är initiativtagare till projektet, men även boende i området har hört av sig med önskemål om kommunalt vatten och avlopp. Sydväst om projektområdet, i anslutning till Orminge trafikplats, finns ett kommunägt markområde. Genom åren har det funnits idéer om att planlägga detta som ett verksamhetsområde. Vid en sådan planläggning behöver den exakta gränsdragningen och utformningen av de olika områdena ta hänsyn till varandra. Det är centralt att dessa projekt samordnas. 3.2 Projektområdets preliminära avgränsning och läge Den vita gränsen visar projektområdets preliminära avgränsning I projektområdet ingår de fastigheter vid, Bragevägen och Telegramvägen som ännu inte omfattas av någon gällande detaljplan. Eventuellt kan ytterligare någon eller några fastigheter tillkomma.

5 STARTPROMEMORIA 5 (9) 3.3 Statliga och kommunala intressen samt kommunala planer Översiktsplan Enligt gällande översiktsplan, Hållbar framtid i Nacka antagen 2012, ligger projektområdet inom gles blandad bebyggelse nära gränsen till medeltät stadsbebyggelse. Gles blandad bebyggelse domineras av bostäder med byggnader på omkring två våningar. Översiktsplanen anger även att hänsyn ska tas till möjlig framtida tunnelbanedragning i anslutning till Ormingeleden. För projektområdet anges att ingen förändring av markanvändningen planeras, men att kompletteringar kan bli aktuella. Projektet bedöms vara förenligt med gällande översiktsplan Arbetsmodell för förnyelseplaneringen Projektet ska bedrivas med utgångspunkt från Nacka kommuns arbetsmodell för förnyelseplaneringen. Området föreslås planläggas långsiktigt med kommunalt huvudmannaskap för allmän plats. finns uppräknat i den senaste tidplanen för förnyelseplaneringen som antogs av kommunstyrelsen den 13 maj Enligt denna avses projektet starta under hösten Riksintressen Som närmast är projektområdet beläget ca 50 meter från Värmdöleden, väg 222, som är av riksintresse för kommunikationer. Riksintresset behöver beaktas under planarbetet men bedöms inte påverkas negativt Detaljplaner För projektområdet finns inga gällande områdesbestämmelser eller fastighetsplaner. Inte heller någon detaljplan finns med undantag för gatumarken vid Bragevägen som omfattas av stadsplan 268. Angränsande planer är i norr detaljplan 154 laga kraft 1997, i öster stadsplan 268 fastställd 1976 och i söder stadsplan 274 fastställd 1977.

6 STARTPROMEMORIA 6 (9) 4 Om projektet 4.1 Delprojekt detaljplan Detaljplan är projektets första delprojekt. Planarbetet kommer att genomföras med ett normalt planförfarande. Kommunen ska vara huvudman för allmänna anläggningar. Markägoförhållanden Bostadstomterna inom projektområdet ägs av privata fastighetsägare och gator och angränsande naturområden ägs av kommunen. Bebyggelse Bebyggelsen väntas i huvudsak utgöras av friliggande villor, dock kan även parhus, radhusenheter och mindre flerbostadshus prövas. I angränsande områden finns villatomter på ned till kvm, liknande storlek bör kunna prövas även i detta projekt. Kulturmiljö Projektområdet är inte utpekat i kommunens kulturmiljöprogram och inga registrerade fornlämningar finns i, eller i anslutning till, området. Frågan bevakas under planarbetet. Trafik Längs Telegramvägen finns trottoar för fotgängare, i övrigt finns inga separata gångeller cykelbanor inom området. I Telegramvägens södra ände finns en av få gång- och cykelbroar över Värmdöleden, sträckan förbinder därmed Värmdövägen/Orminge med Lännerstavägen/södra Boo. Det behöver utredas om denna cykelkoppling ska förbättras och hur det i så fall kan samordnas med detta stadsbyggnadsprojekt. De befintliga vägarna är smala grusvägar. Det tillgängliga utrymmet mellan fastigheterna är dock bredare, 15 meter på Telegramvägen, 10 meter på Bragevägen, 9 meter på och Skogsgläntans väg och 7 meter på Sparvstigen. I planarbetet behöver det bevakas på vilket sätt vändmöjlighet för större fordon, t ex sopbilar och räddningsfordon, ska kunna lösas. Parkering sker idag på de enskilda fastigheterna, att parkering löses inom kvartersmark är även utgångspunkten för framtiden. Gatornas ska rustas upp i enlighet med Nacka kommuns principer för gatustandard. Inriktningen är att gatorna ska asfalteras och att bredden på vägbanan hålls nere. Teknisk försörjning VA-ledningar ska byggas ut så alla bostadsfastigheter kan anslutas. Vilken typ av VAsystem som väljs kommer bestämmas i planarbetet. Inriktningen för övriga ledningar för el, tele, bredband mm är att de ska samförläggas i marken. Här krävs samordning mellan de olika ledningsägarna. Miljö Med tanke på närheten till Värmdöleden och Ormingeleden behövs utredningar kring trafikbuller och risker från transporter med farligt gods. Även eventuella frågor rörande vibrationer, mark- och luftförhållanden, grundvatten, trygghet och brott, hälsa och tillgänglighet ska beaktas inom projektet. Miljöbedömningar för planer och program En preliminär bedömning utifrån nuvarande kunskap är att genomförandet av planen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. Denna bedömning kan komma att ändras i samband med behovsbedömningen.

7 STARTPROMEMORIA 7 (9) 4.2 Delprojekt förstudie En förstudie kommer att göras som ska ligga till grund för uppskattning av projektets kostnader för utbyggnad av gator och VA. Förstudien kommer att resultera i en rapport som beskriver problem och möjliga lösningar i samband med utbyggnad av gator och VA. Förstudien kommer att göras i ett tidigt skede av detaljplaneprocessen och utföras av en konsult. 4.3 Delprojekt gatukostnadsutredning En gatukostnadsutredning ska göras för projektet och kommer att bedrivas parallellt med arbetet med detaljplanen. Till grund för kostnadsberäkningen kommer förstudien och projekteringen att användas. I dagsläget finns inga planer på utbyggnad med en högre standard än vad som behövs för områdets lokala behov. Därför kommer hela kostnaden för utbyggnad av gata att kunna finansieras genom gatukostnader. Kommunens gatukostnadspolicy kommer att användas som underlag vid gatukostnadsutredningen. Detaljplaneområdet kommer att innefatta delar av en redan utbyggd väg, Telegramvägen. Fyra fastigheter har betalat gatukostnadsersättning till kommunen i samband med att Telegramvägen byggdes ut, förmodligen via avtal. Detta måste beaktas vid upprättandet av fördelningsområde och vid åsättandet av andelstal. 4.4 Delprojekt projektering Projekteringen av gator och VA kommer att påbörjas under detaljplaneprocessen och tanken är att den skall vara klar innan granskning av gatukostnaderna för att kunna användas i kostnadsbedömningen. Kommunen ansvarar för projekteringen men den kommer att utföras av en konsult. 4.5 Delprojekt utbyggnad Kommunen planeras vara huvudman för, och ansvara för utbyggnaden av, allmänna anläggningar som gator och VA. Behovet av ytterligare allmänna anläggningar som parkmark och lekplats kommer att utredas i arbetet med detaljplanen. 4.6 Delprojekt rättsligt genomförande Vägområde för ny väg bör kunna hållas inom befintlig vägmark på de flesta ställen. På de ställen där kvartersmark kan komma att behöva upplåtas för väganläggning kommer inlösen av mark att ske genom lantmäteriförrättning. Servitut alternativt inlösen av mark för uppställning av sopkärl för avfallshantering kan behövas i korsningen /Skogsgläntans väg samt /Sparvstigen. Fastigheterna är idag en del av Lännersta vägförening. Eftersom kommunen planeras vara huvudman för vägarna i området behövs en förrättning göras för att undanta berörda fastigheter ur vägföreningen. Det finns ett antal äldre avtalsservitut på fastigheter i området. I många fall berör dessa rättigheter som är uppenbart inaktuella. Under detaljplanearbetet behöver det utredas vilka fastigheter som berörs samt hur dessa servitut ska hanteras.

8 STARTPROMEMORIA 8 (9) 5 Ekonomi, vad kostar det och vem finansierar vad? En första bedömning är att kostnaderna för förarbete och utbyggnad av vägar och VA bedöms bli ca 15 miljoner kronor. Av kostnaderna hörrör ca 7,5 miljoner kronor från utbyggnad av allmänna vägar och parkmark samt 7,5 miljoner från allmänna vatten- och spillvattenledningar. Detaljplanen och övriga kostnader bedöms till ca 1,5 miljoner kronor. Intäkter och inkomster i projektet uppskattas i detta tidiga skede till ca 9,9 miljoner kronor. För gator bedöms hela kostnaden kunna finansieras med gatukostnadsersättningar, ca 7,5 miljoner kronor. Finansiering av VA-kostnaderna görs via anläggningsavgifter och med 2013 års taxa skulle inkomsterna bli ca 2,2 miljoner kronor. Vid debitering kommer debiteringsårets taxa att användas vilken ännu ej är föreslagen eller fastställd. I princip alla förnyelseområden är kostnaden för VA-utbyggnaden högre än vad som fås igen via taxan. Ett av projektets huvudsyften är att bygga ut kommunalt VA. Därför anses det motiverat att överskridande kostnader för VA betalas av VA-kollektivet I det fortsatta arbetet med projektet kommer nya kalkyler tas fram efter hand och budgeten kommer att justeras enligt dessa. Vid bygglovsansökningar enligt den nya planen kan kommunen ta ut planavgifter från fastighetsägarna som finansiering av detaljplanearbetet. När fastighetsägare bestämmer sig för att söka bygglov går ej att förutse men en uppskattning att ca 50 % av fastighetsägarna ansöker om bygglov inom projektets löptid skulle ge en inkomst genom planavgifter med ca 0,2 miljoner kronor. Detta ger att kommunen till största delen finansierar detaljplanen. Totalt uppskattas projektet kosta kommunen 6,6 miljoner kronor givet förutsättningarna ovan fördelat så att 5,3 miljoner kronor belastar VA-kollektivet och 1,3 miljoner belastar kommunstyrelsen för detaljplanen.

9 STARTPROMEMORIA 9 (9) 6 Preliminär tidsplan Ulf Crichton Mark- och exploateringschef Andreas Totschnig Planchef Hannah Linngård Projektledare Jerk Allvar Planarkitekt