Studentbostäder. - en förutsättning för tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studentbostäder. - en förutsättning för tillväxt"

Transkript

1 Studentbostäder - en förutsättning för tillväxt 1

2 Sammanfattning Det råder studentbostadsbrist på mer än hälften av landets studieorter, sammanlagt saknas studentbostäder runt om i landet. En brist som påverkar lärosätenas möjligheter att rekrytera studenter. Men den påverkar också tillväxten genom att studenter inte kan flytta till studieorten och bidra till den kommunala och regionala ekonomin. Analysföretaget Tyréns har på uppdrag av Studentbostadsföretagen och Stockholms Studentbostäder (SSSB) beräknat de ekonomiska effekterna av studenternas närvaro i Stockholmsregionen. Resultatet visar entydigt att Stockholms studenter är en betydande ekonomisk tillgång och påverkar tillväxt och utveckling positivt. Genom framförallt konsumtion och de intäkter som lärosätena får för varje student bidrar studenterna årligen med 6,1-6,9 miljarder kronor till Stockholmsregionens bruttoregionalprodukt. Det motsvarar kr per student och år. En siffra som sannolikt är lågt räknad. Studenterna bidrar också genom att öka attraktionskraften för regionen, vilket leder till fler inflyttade varje år. Samtidigt skapar studenternas närvaro arbetstillfällen, förutom de arbetstillfällen de själva bemannar. Samtliga effekter är dock beroende av en sak, nämligen att studenterna också är närvarande i regionen. Något som möjliggörs genom att det byggs fler studentbostäder, den enda boendeform som år efter år enbart tar emot studenter som hyresgäster. Den brist på upp emot studentbostäder som råder i Stockholm innebär en potentiell miljardförlust varje år om studenter väljer andra studieorter. Eller en möjlighet att öka intäkterna med lika mycket om det möjliggörs för fler studenter att komma till Stockholm. Effekterna är desamma även i andra storstadsregioner, och sannolikt ännu större på mindre orter där studenterna utgör en större andel av ortens befolkning. Idén att studentbostaden enbart är ett sätt att inhysa studenter är med andra ord död. Studentbostäder möjliggör högre utbildning och är en förutsättning för att öka tillväxten. Denna insikt måste i större utsträckning etableras hos såväl politiker som myndigheter och tjänstemän om vi ska komma till rätta med den rådande studentbostadsbristen. Då ger det sig antagligen naturligt att förutsättningarna kring exempelvis ekonomi, långsiktig planering och regelverk utformas på ett sätt som också tar utgångspunkt i studentbostadens förutsättningar, vilket utgör grunden för en väl fungerande studentbostadsmarknad. Martin Johansson Generalsekreterare Studentbostadsföretagen Ingrid Gyllfors Vd Stockholms Studentbostäder (SSSB) 2

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund s.4 Studentbostäder - en förutsättning för tillväxt 2. Studien s.6 Studenternas bidrag till Stockholm i sju punkter 3. Analys s.8 Inkomster, lärosäten och ökad befolkningstillväxt 4. Resultat s.11 Minst 6,1 miljarder kronor per år 5. Slutsats s.12 Studentens ekonomiska värde för regionen är stort 6. Slutdiskussion s.13 Studentbostaden i ett vidare perspektiv Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad Bilaga s.16 Tyréns rapport: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin 3

4 1. Bakgrund Studentbostäder - en förutsättning för tillväxt Studentbostäder möjliggör högre utbildning En majoritet av landets högskolekommuner har brist på studentbostäder. 1 I siffror motsvarar det ungefär studentbostäder över hela landet. Bara i Stockholm saknas studentbostäder i dagsläget. 2 Att behovet av studentbostäder skulle minska framöver är inte troligt. Regeringens mål för de kommande tre åren är att öka antalet studieplatser på universitet och högskolor med Samtidigt har några av landets största städer och regioner visioner om en kunskapsbaserad ekonomi, ökad andel högutbildade och att vara internationellt ledande forsknings- och utbildningsstäder. Sedan tidigare har det konstaterats att en betydande studentbostadsbrist påverkar möjligheterna för lärosäten att rekrytera studenter. 4 För att framtida studenter ska kunna tacka ja till utbildningar de antagits till, och med relativt kort varsel flytta till en ny ort, är det en förutsättning att det finns lediga bostäder på den nya orten. Den enda boendeform som är anpassad för att år efter år erbjuda lediga bostäder vid terminsstart är studentbostaden. Studentbostäder möjliggör helt enkelt högre utbildning. I stora delar av världen är detta en självklarhet, där bostad under studietiden ses som en naturlig del av utbildningspaketet. Bostadens betydelse för att kunna locka studenter till ort och lärosäte, såväl som effekten bostaden har på studieresultaten, är ett faktum. 5 Det ska till och med finnas undersökningar som visar att en dålig lärare, eller en dålig delkurs, kan en student förlåta. Men ett dåligt boende präglar upplevelsen av hela studietiden negativt. 6 Detta är troligen en stor del av anledningen till varför lärosäten i andra länder ser det som självklarheter att erbjuda bostadsgaranti för nyantagna studenter. Oavsett om det handlar om ett mindre regionalt universitet eller prestigefyllda lärosäten i de centrala delarna av världsmetropoler som London. 7 Något som de flesta större lärosäten och orter i Sverige bara kan drömma om. Studentbostäder möjliggör tillväxt på lång sikt I sammanhang där det rapporteras om en generell bostadsbrist görs kopplingen ofta till tillväxt. Det rapporteras exempelvis allt mer återkommande om företags svårigheter att rekrytera personal till framförallt Stockholm på grund av svårigheterna att hitta bostad. Eller det produktionsbortfall som en omfattande bostadsbrist leder till, vilket då ses som ett hot mot tillväxt, regionens attraktivitet och därmed utveckling. I sin tur innebär det att arbetstillfällen riskerar att försvinna till andra regioner eller länder. 8 Vidare är det vanligt att beräkna ekonomiska effekter av till exempel besöksnäringen när större evenemang går av stapeln. Detta genom den konsumtion i form av hotellövernattningar, restaurangbesök, etc. som besökarna gör. 9 I nämnda sammanhang med tillväxt och positiva ekonomiska effekter brukar studenternas bidrag enbart räknas som en framtida resurs. Det vill säga, en region eller stad måste möjliggöra att studenter kan stanna kvar i regionen efter sina studier så de kan bidra till tillväxt och positiv utveckling. Det synsättet innebär med andra ord att studenterna i princip inte skulle bidra med något under själva studietiden. Eller rent av utgöra en kostnad. Ett resonemang som helt bortser från de rimligen positiva effekter på ekonomi och tillväxt studentpopulationen för med sig. 1 Boverket (2015), Bostadsmarknadsenkäten Studentbostadsföretagen (2015), Byggrapport Regeringen (2015), Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 4 Stockholms Studentbostäder (SSSB) (2014), Fler studentbostäder, en förutsättning för Stockholm som kunskapsregion. 5 ICEF Monitor (2013), How much influence does accommodation have on student recruitment? 6 Student marketing Se t.ex. bostadsgarantin för förstaårsstudenter vid London School of Economics (http://www.lse.ac.uk/lifeatlse/accommodation/forstudents/home.aspx) 8 Se t.ex: DN, : Spotify: Stockholm är sämst; Svenskt Näringsliv, : Bostadsbristen blockerar jobb och tillväxt i Stockholm; Sydsvenskan, : Bostadsbrist bidrar till minskad tillväxt; Riksbyggen och HSB Riksförbund, : Regionalekonomiska konsekvenser av ett lågt bostadsbyggande i Stockholm; SvD Näringsliv, : Allt värre bostadsbrist hotar tillväxten. 9 Expressen, : När Bruce kommer brinner det i fickan. 4

5 Möjliggör studentbostäder tillväxt även på kort sikt? Konsumtion av varor och tjänster, anslag till lärosäten, inflyttning, etc. som studenterna bidrar med borde rimligen innebära att de också bidrar positivt till ekonomin redan från universitetsstudiernas första dag. Dock är en begränsande faktor den brist på bostäder som råder för studenter och som utgör ett potentiellt hinder för studenterna att flytta till den studieort de helst vill. Något som kommer bli än tydligare om de mål om ökat antal studenter som såväl staten som olika regioner har för framtiden också infrias. Hittills har ingen försökt att sätta en prislapp på vad en student faktiskt är värd och vad en ort därmed har att vinna ekonomiskt på att locka till sig fler studenter. Eller förlorar på att misslyckas. Vi har därför uppdragit åt konsultföretaget Tyréns att analysera och räkna på vad en student är värd ekonomiskt redan under studietiden för den region som den studerar i. Målet är såklart att understryka vikten av att kommuner, regioner, myndigheter och staten gör de satsningar som är nödvändiga för att råda bot på den rådande studentbostadsbristen. Men också för att visa på betydelsen som studentbostaden har i ett vidare perspektiv än att bara inhysa studenter. 5

6 2. Studien Studenternas bidrag till Stockholm i sju punkter Stockholmsregionen som räkneexempel För att begränsa analysen till ett hanterbart format valde Tyréns att fokusera på en region i sina beräkningar. Valet av region förenklades av det faktum att nödvändig data och analys redan fanns tillgänglig för Stockholmsregionen genom den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen som genomfördes 2010 (RUFS 2010), samt prognos- och regionalplaneringsverktyget raps. Målet är dock att analysen, i möjligaste mån, ska vara applicerbar även på andra orter och regioner. 10 Ur ett utbildnings- och studentperspektiv är Stockholm Sveriges största studieort med runt studenter fördelat på 23 lärosäten. 11 Samtidigt är det den studieort i landet som har den mest ansträngda bostadsmarknaden. Enligt en enkät som Studentbostadsföretagen genomfört våren 2015 uppger studentbostadsaktörerna i Stockholm att bristen på studentbostäder kan sammanfattas till bostäder. 12 Även på andra orter räknas bristen i tusentals bostäder, till exempel Göteborg, Luleå och Uppsala. I enlighet med resonemanget ovan innebär det betydande svårigheter att flytta in som ny student till en rad olika orter i landet. Potentiellt innebär det också att bristen på studentbostäder utgör ett hinder för såväl tillväxt som möjligheterna att bedriva studier. Samtidigt som bristen på bostäder för studenter är betydande har flera orter och regioner uttalade mål om att högre utbildning är ett särskilt fokus. Exempelvis ska Stockholm vara en kunskapsregion, Göteborg har som mål att vara en kunskapsstad och en del av Lunds vision är att vara ett ledande internationellt centrum för forskning och utbildning. 13 För Stockholms del innebär det exempelvis att regionen är beroende av en mängd olika topputbildningar och forskningsteam på universitet och högskolor. Detta på grund av att ekonomin i Stockholmsregionen till stor del förutsätter kunskapsintensiva verksamheter med välutbildad arbetskraft. Historiskt har dessutom en god tillgång till högre utbildning haft en stor betydelse för tillväxten i regionen. Antalet högutbildade i Stockholmsregionen anses dessutom behöva öka med 90 procent, eller personer, till 2030 för att motsvara näringslivets behov av arbetskraft. 14 I det perspektivet utgör Stockholm, med sin minst sagt ansträngda bostadsmarknad och stora behov och uttalade mål att attrahera studenter, dessutom en utmärkt bas för att analysera studenternas bidrag till den regionala ekonomin. Och inte minst, den potentiella ekonomiska förlust som Stockholmsregionen gör genom att studenter väljer bort Stockholm som studieort på grund av bostadsbristen. Metod och förutsättningar Tyréns har låtit prognos- och regionplaneringsverktyget raps beräkna vad studenternas ekonomiska bidrag till Stockholmsregionen uppgår till per år. Genom att definiera ett antal parametrar, som studenternas antal och deras inkomst, beräknar raps vad effekterna på den regionala ekonomin blir om studenterna helt enkelt försvinner ur regionen. På så sätt går det att sätta en prislapp på vad en student är värd i kronor och ören för en region redan under studietiden, i detta exempel Stockholmsregionen Bilaga 1, Rapport: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin, s Universitetskanslerämbetets statistikdatabas om högskolan (2015). 12 Studentbostadsföretagen (2015). 13 Tillväxt och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting (2013), Kunskapsregion Stockholm handlingsprogram; Göteborg 2021 (Göteborg stad) (2012), Kunskapsstaden; Lunds kommun (2014), Vision 2025: Lund idéernas stad 14 Tillväxt och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting (2013). 15 För fullständig redogörelse för beräkningarna, se Bilaga 1: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin, s. 15 6

7 För att kunna beräkna studenternas ekonomiska bidrag till regionen har Tyréns börjat med att analysera vilka parametrar som påverkar resultatet. Grunden utgörs av antalet studenter på orten och deras samlade disponibla inkomst vilket avgör storleken på den samlade konsumtion som studenter bedriver. Men konsumtionen är inte det enda sätt på vilket studenterna utgör en resurs, vilket delvis skiljer studenter från till exempel konsertbesökare eller yrkesverksamma. Tyréns har sammanfattat den i princip kronologiska ordning som gäller för studenternas bidrag till den regionala ekonomin i följande sju punkter: 1. Möjligheterna att bidra till ekonomin grundar sig i närvaron i regionen. 2. Den konsumtion som studenterna står för genom t.ex. mat, nöjen och boende påverkar regionens ekonomi. 3. I den mån det råder en brist på de varor och tjänster som studenterna efterfrågar skapas underlag för ökad produktion och investeringar inom regionen. 4. Studenterna bidrar till kommunens ekonomi genom det kommunala skatteutjämningssystemet. 5. Studenterna (och deras studieresultat) utgör grunden för anslag till regionens lärosäten och bidrar till en stor del av deras intäkter. 6. Studenterna ökar regionens attraktivitet genom att de bidrar till regionens folkmängd, i Stockholms fall med motsvarande en stor svensk stad. 7. Samtliga ovanstående faktorer skapar spridningseffekter inom ekonomin vilket förstärker effekten Bilaga 1, s. 9 7

8 3. Analys Inkomster, lärosäten och ökad befolkningstillväxt Antalet studenter i Stockholmsregionen Hur många studenter som finns i regionen är inte helt självklart och beror till stor del på vilket mått man väljer att använda. Den troligen mest vedertagna siffran är antalet registrerade studenter under en viss tidsperiod. Baserat på Universitetskanslersämbetets (UKÄ) statistik konstaterar Tyréns att antalet studenter på Stockholmsregionens 23 lärosäten i genomsnitt uppgick till under kalenderåret Av dessa var ungefär studenter på grundoch avancerad nivå medan resterande utgjordes av doktorander VT 2010HT 2011VT 2011HT 2012VT 2012HT 2013VT 2013HT 2014VT 2014HT FIGUR 1 Antal studenter på grund- och avancerad nivå i Stockholmsregionen Studenternas inkomster I den enkätundersökning som genomförts inom ramen för RUFS 2010 konstaterades att studenternas disponibla inkomster i huvudsak varierar mellan de studenter som förvärvsarbetar, och de studenter som inte förvärvsarbetar under studietiden. Enligt undersökningen anger 43 procent av studenterna att de förvärvsarbetar under studietiden, medan 57 procent således inte arbetar. Både månadsinkomster och utgifter skiftar mellan grupperna. Exempelvis är boendekostnaden något högre för de som arbetar. Men främst tycks det skilja i den summa som finns kvar att leva på efter att boendet är betalat. Det vill säga den summa som finns att använda för övrig konsumtion och sparande. Uppräknat till 2015 års nivå är inkomsterna, efter att eventuell skatt på lön är dragen, för de två grupperna respektive kr. För forskarstuderande är den genomsnittliga månadsinkomsten kr. Sammantaget innebär det att den samlade disponibla årsinkomsten, eller lönesumman, för studenter i Stockholmsregionen 2015 uppgår till 9,5 miljarder kr. 18 Kommunala inkomster via skatteutjämningssystemet För att jämna ut skillnader i skatteunderlag och kommunala kostnader mellan kommuner fördelar kommunerna pengar mellan sig via det kommunala skatteutjämningssystemet. I praktiken innebär systemet att kommuner med många låginkomsttagare blir mottagare i systemet, medan en kommun med många höginkomsttagare blir givare. Då studenternas relativt låga inkomster gör dem till låginkomsttagare bidrar de studenterna i Stockholmsregionen till att minska stockholmskommunernas utgifter från skatteutjämningssystemet, vilket tas med i beräkningarna som görs i prognos- och analysprogrammet raps. 19 Studenternas bidrag till universitet och högskolor Högskolor och universitet finansieras till största delen av statliga anslag. Anslagen från staten fördelas i huvudsak mellan de pengar som erhålls i relation till antalet studenter och deras 17 Bilaga 1, s Bilaga 1, s Bilaga 1, s. 10 8

9 FIGUR 2 Studenternas årliga disponibla inkomster ICKE FÖRVÄRVSARBETANDE Antal: Månadsinkomst Årsinkomst: Total disponibel inkomst FÖRVÄRVS- ARBETANDE Antal: Månadsinkomst: Årsinkomst: Total disponibel inkomst DOKTORANDER Antal: Månadsinkomst: Årsinkomst: Total disponibel inkomst TOTAL DISPONIBEL INKOMST studieresultat, och de pengar som erhålls för forskning. För 2013 uppgick summan som Stockholmsregionens lärosäten fick i relation till antalet studenter till 4,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 27 procent av lärosätenas totala intäkter. Denna summa härrör direkt från studenternas närvaro i regionen. Dock är det rimligt att anta att studenternas ekonomiska värde för lärosätena är större än enbart anslagen de erhåller per student. Vilket innebär att en större andel av lärosätenas totala intäkter bör tas med i beräkningarna över studenternas ekonomiska värde. Frågan är bara hur mycket. Det är högst osannolikt att lärosätena i Stockholmsregionen skulle existera och exempelvis enbart bedriva forskning om de inte hade några studenter. Det talar för att hela intäkten från lärosätena kan härledas till studenterna och därmed öka deras ekonomiska bidrag till den regionala ekonomin. Samtidigt går det att vända på argumentationen och säga att studenternas närvaro vid lärosätena möjliggörs tack vare att det bedrivs forskning. Vilket talar för att det enbart är de pengar som lärosätena erhåller per student som bör tas med i beräkningarna. För transparensens skull har Tyréns därför valt att göra två beräkningar på vad studenterna bidrar med. En där lärosätenas bidrag till ekonomin inte tas med, och en där lärosätenas bidrag till ekonomin inkluderas. Värt att notera är att det ekonomiska värde som lärosätena genererar för näringslivet i form av närheten till akademin inte är inkluderat i någon av de beräkningarna ovan. Tyréns menar att den ekonomiska effekten av närheten till akademin antagligen är betydligt större och mer värdefull för regionen än det samlade värdet av lärosätenas intäkter. Anledningen att den akademiska närheten inte inkluderas är att analysprogrammet raps inte är utformat för att ta detta i beaktande i de beräkningar som görs. 20 Studenternas bidrag till befolkningstillväxten Urbaniseringsprocessen i Sverige har den effekten att större orter har en större relativ inflyttning än mindre orter. Med andra ord beror hur många som flyttar in till en ort till stor del på hur många som redan bor där. Därmed medför studenternas blotta närvaro i Stockholmsregionen att öka attraktiviteten och därmed inflyttningen. En ökad inflyttning leder till ökad efterfrågan på varor och tjänster vilket leder till ökad produktion, fler arbetstillfällen och ökad sysselsättning. På årsbasis bidrar enbart studenterna i Stockholmsregionen till en befolkningsökning på ungefär personer. De flesta av dessa är inflyttade, men en del består även av studenternas nyfödda barn Bilaga 1, s. 10, Bilaga 1, s. 10 9

10 Spridningseffekter De spridningseffekter som nämns utgörs exempelvis av att konsumtion skapar efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur ökar sysselsättningen genom att efterfrågan på arbetstillfällen ökar genom ökad produktion. Men också genom att studenterna själva arbetar och bidrar till den ökade produktionen inom regionen. Sammantaget innebär spridningseffekterna en positiv spiral där ökad konsumtion leder till ökad produktion och sysselsättning, vilket i sin tur leder till ytterligare ökad konsumtion, osv. Pengar förs ut ur regionen De pengar som spenderas på exempelvis konsumtion stannar inte oavkortat i regionen där konsumtionen ägt rum. En del lämnar regionen via exempelvis leveransleden och bidrar inte till regionens ekonomi. Om en person handlar i en affär som köper in varorna från en grossist utanför regionen är det enbart affärens påslag på grossistpriset som stannar i regionen och bidrar till bruttoregionalprodukten (BRP). Detta gäller konsumtion från studenter såväl som övriga i befolkningen, men också exempelvis de intäkter som lärosätena får tack vare studenterna. Därmed är det en del av exempelvis studenternas disponibla inkomst som inte kommer regionen till del. Detta har raps tagit hänsyn till i de genomförda beräkningarna och det resultat som presenteras. Av de pengar som försvinner ut ur regionen stannar dock det mesta kvar inom landet. 22 FIGUR 3 Spridningseffekter ÖKAD KONSUMTION ÖKADE DISPONIBLA INKOMSTER ÖKAD EFTERFRÅGAN NYA ARBETS- TILLFÄLLEN 22 Bilaga 1, s

11 4. Resultat Minst 6,1 miljarder kronor per år Studenternas ekonomiska bidrag till Stockholmsregionen De positiva och negativa parametrar och effekter som beskrivits ovan summeras och beräknas i raps. Resultatet visar att studenternas direkt ekonomiska påverkan på Stockholmsregionen är 5,8 miljarder kronor per år. Därutöver bidrar lärosätena genom sina intäkter med ytterligare 1,1 miljard kronor till Stockholmsregionens BRP. Av denna dryga miljard är alltså 27 procent, eller 297 miljoner, direkt hänförda till antalet studenter i Stockholmsregionen. Vilket innebär att den direkta påverkan från studenterna ökar till 6,1 miljarder kronor per år. Troligen är studenternas inverkan på lärosätenas ekonomi betydligt högre men är starkt beroende av hur man väljer att värdera deras påverkan i förhållande till lärosätenas intäkter. Skulle lärosätenas hela påverkan tillskrivas studenterna blir summan 6,9 miljarder per år. Studenternas totala ekonomiska effekt för regionen på 6,1-6,9 miljarder kronor fördelat på antalet studenter innebär att varje student i Stockholmsregionen årligen bidrar med mellan kronor direkt till BRP. Tyréns menar vidare att den totala summan troligen är lågt räknad. Detta då det finns anledning att tro att studenternas disponibla inkomster inte innefattar exempelvis feriearbete eller gåvor/pengar från föräldrar. Även studenternas bidrag via det kommunala skatteutjämningssystemet tycks vara underskattat i raps beräkningar. Men framförallt är inte nyttan som näringslivet har av den akademiska närvaron medräknad, vilket beskrivs av Tyréns som vida överstigande övriga effekter. 23 Studenternas totala ekonomiska effekt för regionen på 6,1-6,9 miljarder kronor fördelat på antalet studenter innebär att varje student i Stockholmsregionen årligen bidrar med mellan kronor direkt till BRP. Studenternas bidrag till Stockholmsregionens arbetsmarknad En annan tydlig effekt i anslutning till det strikt ekonomiska perspektivet är den inverkan studenterna har på arbetsmarknaden. Sammanlagt bemannar studenterna arbetstillfällen i regionen, främst genom deltidsarbete men också via t.ex. anställda forskarstudenter. Den direkta och indirekta påverkan på ekonomin genom exempelvis konsumtion, skapar dessutom underlag för ytterligare arbetstillfällen i Stockholmsregionen. Vidare innebär den befolkningsökning som studenterna bidrar med att drygt arbetstillfällen bemannas av personer bosatta inom regionen istället för att de bemannas genom inpendling av personer bosatta utanför regionen. 24 Tidsperspektiv Det är tydligt att analysresultatet är beroende av när studenternas värde mäts. Eftersom de bidrar till en attraktivitetsökning för regionen ökar inflyttningen genom studenternas närvaro. Den ökade befolkningen leder i sin tur till ytterligare ökad inflyttning över tid. Det innebär att studenternas effekt ackumuleras ju längre fram i tiden man ser. Vilket belyser den effekt som studenterna har för tillväxten över tid redan under sin studietid Bilaga 1, s Bilaga 1, s Bilaga 1, s

12 5. Slutsats Studentens ekonomiska värde för regionen är stort Studenterna bidrar med 6,1-6,9 miljarder kronor per år till Stockholmsregionens BRP, vilket troligen är lågt räknat dessutom. För varje student som väljer att studera i en annan region påverkas den regionala ekonomin med andra ord negativt, både på kort, men framförallt, lång sikt. Resultatet visar också att studenter genom sin närvaro utan tvivel utgör en resurs för regionen vad gäller såväl rena intäkter som tillskapandet av arbetstillfällen och attraktivitet. I detta fall användes Stockholmsregionen som exempel. Även om totalsiffran självklart är annorlunda menar Tyréns att effekterna i Stockholmsregionen borde vara likvärdiga med framförallt de andra storstadsregionerna Göteborg och Malmö. För mindre städer och regioner med ett relativt sett stort lärosäte är effekten sannolikt ännu större. I städer som Lund eller Linköping utgör studenterna en större andel av stadens totala population vilket sannolikt ökar effekten som studenterna har på ekonomi och arbetsmarknad jämfört med rapportens exempel från Stockholmsregionen. Det är med andra ord tydligt att studenterna har ett stort ekonomiskt värde för sin regions ekonomi och att de i högre utsträckning bör värderas utifrån den resurs de utgör redan under sin studietid. FIGUR 4 Stockholms studenters värde till regionen samt vilka faktorer som bidrar. Studenternas inkomster Antalet studenter Kommunala inkomster via skatteutjämningssystemet 6,1-6,9 MILJARDER KRONOR Studenternas bidrag till universitet och högskolor Studenternas bidrag till befolkningstillväxten Spridningseffekter 12

13 6. Slutdiskussion Studentbostaden i ett vidare perspektiv Studentbostäder möjliggör tillväxt på både kort och lång sikt Som Tyréns också konstaterar i analysen är grundförutsättningen för att studenterna ska kunna bidra till den regionala ekonomin att det är möjligt att flytta till regionen. Med den bostadsbrist som råder på många studieorter idag riskerar denna möjlighet att begränsas. Vilket i så fall också påverkar den regionala ekonomin och tillväxten negativt. Skulle Stockholmsregionen möjliggöra att ytterligare studenter flyttade till regionen skulle det innebära en årlig intäktsökning på nästan en miljard kronor. Antagligen mer eftersom en ökad befolkning leder till ännu högre attraktivitet, vilket leder till ökad inflyttning, osv. Likaledes är den potentiella förlusten stor om studenter väljer bort Stockholm till förmån för andra studieorter. Ur det avseendet borde möjligheten att hitta en bostad vara en i många avseenden avgörande faktor. Därmed är också varje satsning som görs på studentbostäder också en satsning på tillväxt. Skulle Stockholmsregionen möjliggöra att ytterligare studenter flyttade till regionen skulle det innebära en årlig intäktsökning på nästan en miljard kronor. En politik som möjliggör studentbostäder Den senaste tiden har åtgärder vidtagits för att bygga bort studentbostadsbristen, både regionalt och nationellt. I projektet Sthlm6000+ finns en för Stockholmsregionen unik samverkan med målet att tillskapa minst studentbostäder till Liknande projekt finns också på andra håll i landet. Under det senaste året har också vissa regeländringar som syftar till att underlätta byggandet av studentbostäder genomförts. De fulla effekterna av detta är självklart inte synliga än. Men trots en ökande produktion och planering av studentbostäder går det att konstatera att det antal bostäder Behov som faktiskt färdigställs är långt under det verkliga behovet. Enligt Studentbostadsföretagens Inte beräkningar behov behövs i dagsläget ett tillskott på runt studentbostäder i Sverige. 26 De senaste Osäker fem åren har det färdigställts i genomsnitt 563 studentbostäder per år, vilket årligen motsvarar Vet ej/inget 3 procent svar av behovet. 27 Norrköping Borås Borlänge Piteå Gävle Helsingborg Luleå Sundsvall Göteborg Stockholm Östersund Visby Kalmar Örebro Linköping Lund Skövde Jönköping Norrtälje Karlskrona Uppsala Växjö Halmstad Eskilstuna Varberg Falun Malmö Umeå FIGUR 5 Behov eller inte behov av studentbostäder runt om i landet Behov av fler studentbostäder Ej behov av fler studentbostäder Osäkert marknadsläge 28 Vet inte/svar saknas 26 Studentbostadsföretagen (2015). 27 Statistiska centralbyrån (SCB) (2015), Färdigställda nybyggnader 2014 definitiva uppgifter. 28 Bedömningen om det i dagsläget finns ett behov eller inte är svår att göra på grund av närstående förändringar, till exempel fler bostäder på gång eller ökat antal studenter. 13

14 Studentbostäder tillhör troligen det mest ekonomiskt känsliga som går att bygga i bostadsväg. Studenternas begränsade betalningsförmåga ställer stora krav på kostnadseffektivitet för att hålla hyresnivåerna nere. Då bostäderna oftast är små innebär det att byggkostnaderna per automatik blir höga då exempelvis många dyra installationer som kök och badrum ska slås ut på en liten boyta. Det medför att projektkalkylen ofta från början är på gränsen, varför exempelvis minsta försening som gör projektet dyrare också riskerar att det går om intet. Ofta nämns en ökande mängd planerade bostäder, vilket givetvis är positivt. Men lika ofta är resultatet att endast en bråkdel av dessa också blir färdigställda bostäder. Vilket tyvärr innebär att antalet planerade bostäder snarare ska ses som en fingervisning av viljan att bygga, snarare än vad som faktiskt kommer att byggas. Det är därför viktigt att se till att ambitionen att bygga också går att realisera till färdigställda bostäder i en högre utsträckning än idag. Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad För att nå en väl fungerande studentbostadsmarknad krävs en tydligare politisk insikt om betydelsen av studentbostäder för den högre utbildningen och uppenbarligen även för studieorternas ekonomiska tillväxt. Det krävs också en större förståelse för de särskilda förutsättningar som gäller vid förvaltning och nyproduktion av studentbostäder. Förutsättningar som i stor utsträckning styrs av staten genom den förda politiken och rådande regelverk. Något förenklat kan dessa förutsättningar delas in i tre huvudgrupper; planering, förvaltning och nyproduktion. I relation till temat i Tyréns rapport står de mest relevanta frågorna för att öka produktionen av studentbostäder att finna under planering och nyproduktion. Men likväl måste det till politiska förändringar inom alla tre områden för att den aktuella studentbostadsbristen skall kunna lösas. Nedan presenteras några av de ändringar som studentbostadsbranschen själva anser att såväl riksdagspolitiker som kommunala företrädare bör fokusera på för att åstadkomma en önskvärd utveckling på studentbostadsmarknaden. Planering för studentbostäder är planering för tillväxt Förekomsten av studentbostäder är en förutsättning, inte bara för den högre utbildningen och lärosätenas möjlighet att ta emot nya studenter, utan också för att studenterna ska kunna bidra till den regionala ekonomin och tillväxten. Samtidigt är tillkomsten av bostäder starkt beroende av såväl nationella som lokala förutsättningar. Stat, lärosäten, regioner och kommuner måste därför anamma detta synsätt och prioritera etableringen av studentbostäder i en utsträckning som motsvarar efterfrågan. Inför en studentbostadsnorm vid tilldelning av studieplatser. Det räcker inte att staten i tilldelningen av studieplatser enbart räknar antalet stolar i föreläsningssalarna för att avgöra om ett lärosäte kan öka antalet studenter. Den service och infrastruktur som omgärdar studierna och är nödvändiga för studenterna måste självklart också finnas på plats den dagen studenterna anländer. Ökad kommunal beredskap vad gäller t.ex. tillgänglig och byggbar mark. Det behöver etableras ett kontinuerligt samarbete mellan berörda aktörer, från staten ner till de lokala bostadsföretagen, som berör utvecklingen av antalet studenter och behovet av studentbostäder över tid, och därmed efterfrågan av bostäder. Det måste i sin tur leda till att den kommunala planeringen och beredskapen vad gäller exempelvis byggbar mark motsvarar behovet av studentbostäder över tid. 14

STUDBO GUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på Sveriges största studieorter

STUDBO GUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på Sveriges största studieorter STUDBO 2012 GUIDEN En genomgång av studentbostadssituationen på Sveriges största studieorter INLEDNING Hur stor är bristen på studentbostäder egentligen? Vid denna tidpunkt svämmar media över med artiklar

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7)

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) 2 (7) Sammanfattning Undersökningsföretaget TNS SIFO har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat 240

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

Foto omslag: Kim Hellström Foto sid 7 och 14: Pia Nordlander, bildn Foto sid 6 och 12: http://sxc.hu/

Foto omslag: Kim Hellström Foto sid 7 och 14: Pia Nordlander, bildn Foto sid 6 och 12: http://sxc.hu/ 1 Foto omslag: Kim Hellström Foto sid 7 och 14: Pia Nordlander, bildn Foto sid 6 och 12: http://sxc.hu/ 2 Fler studentbostäder en förutsättning för Stockholm som kunskapsregion! Stockholmsregionen ska

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Dnr: PA1-1/1112. SFS Bostadsrapport

Dnr: PA1-1/1112. SFS Bostadsrapport Dnr: PA1-1/1112 SFS Bostadsrapport 2011 Förord I dagarna börjar fler studenter än någonsin att studera vid Sveriges universitet och högskolor. Många av dem kommer att stå utan bostad då endast 4 av 30

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen

stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen stockholm i otakt - snart flyr studenterna bostadsbristen Innehåll 3 INLEDNING 4 Nulägesanalys allt fler unga stockholmare låg produktion av bostäder 6 Nulägesanalys ojämn fördelning mellan kommuner vad

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Studenters sommarekonomi

Studenters sommarekonomi Studenters sommarekonomi 1 Studenter förväntas att i första hand klara sin försörjning genom de allmänna studiemedlen. Under sommaren utgår inget studiemedel och det är då upp till studenterna själva att

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

SSCO. Stockholms studentkårers centralorganisation

SSCO. Stockholms studentkårers centralorganisation SSCO Stockholms studentkårers centralorganisation innehåll. 3. inledning. 4. förutsättningar. DEMOGRAFI. EN BOSTADSMARKNAD I OBALANS. 6 7. hur sköter sig kommunerna? ÄR STUDENTER BORTSKÄMDA? 8. bostadsbristen

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

SFS bostadsrapport 2013

SFS bostadsrapport 2013 SFS bostadsrapport 2013 Sveriges förenade studentkårer, SFS, granskar varje år bostadssituationen i landets studentstäder inför höstens terminsstart. Studentkårerna och de största studentbostadsförmedlarna

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Inledning 4-6. Nulägesanalys 7-8. Fallstudie: intervju Solna 9-10. Fallstudie: intervju - Järntorget 11-13

Inledning 4-6. Nulägesanalys 7-8. Fallstudie: intervju Solna 9-10. Fallstudie: intervju - Järntorget 11-13 Inledning Nulägesanalys Fallstudie: intervju Solna Fallstudie: intervju - Järntorget Kommunal bostadspolitik åtgärder för nybyggnation 3 4-6 7-8 9-10 11-13 Sammanfattning Källor 14 15 Bostadsrapport hösten

Läs mer

Stockholmsstudenternas bostadssituation och bostadskarriär

Stockholmsstudenternas bostadssituation och bostadskarriär Stockholmsstudenternas bostadssituation och bostadskarriär arbetsmaterial 3:2011 Stockholmsstudenternas bostadssituation och bostadskarriär arbetsmaterial 3:2011 Tillväxt, miljö och regionplanering Postadress:

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Studboguide 2014 STUDBOGUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på landets studiorter

Studboguide 2014 STUDBOGUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på landets studiorter Studboguide 2014 STUDBOGUIDEN 2014 En genomgång av studentbostadssituationen på landets studiorter 1 Inledning Ambitionen med Studboguiden är precis som tidigare år att ge en så rättvisande bild av läget

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm

Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Stockholms Handelskammares Service AB Box 16050, 103 21 Stockholm Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 9 Telefon: 08-555 100 00 Telefax: 08-566 316 00 E-post: info@chamber.se www.chamber.se Org. 556095-7952

Läs mer

Studentbostäder i Uppsala

Studentbostäder i Uppsala Studentbostäder i Uppsala Slutrapport 2015-06-05 1 Innehåll Uppdraget Bedömning av hur antalet studenter och forskare kommer att utvecklas över tid Befintligt och planerat utbud av nya bostäder till målgruppen

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27 RAPPORT Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Christer Anderstig och Anders Wigren 2009-10-27 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Att bygga för boende gör Stockholm starkare. Rapport om bostadsläget för studenter och unga i Stockholm 2011

Att bygga för boende gör Stockholm starkare. Rapport om bostadsläget för studenter och unga i Stockholm 2011 Att bygga för boende gör Stockholm starkare Rapport om bostadsläget för studenter och unga i Stockholm 2011 Innehåll Sammanfattning 2 Extrem bostadsbrist i Stockholmsregionen 3 20 månaders väntetid för

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

REMISSYTTRANDE 2015-10- 05. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (DS 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB)

REMISSYTTRANDE 2015-10- 05. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (DS 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2015-10- 05 REMISSYTTRANDE Från Stockholms studentkårers centralorganisation, Göteborgs förenade studentkårer, Lunds universitets studentkårer och Uppsala studentkår

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Produktdagar. 17 november 2011, Borås

Produktdagar. 17 november 2011, Borås Produktdagar 17 november 2011, Borås Välkommen till 2011 års produktdagar i Borås PAGE 2 Produktdagar 2011-11-17 Finns det en framtid för småhusbranschen? Ja! Det råder bostadsbrist i Sverige PAGE 3 Produktdagar

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

SFS bostadsrapport 2015

SFS bostadsrapport 2015 SFS bostadsrapport 2015 Bostadssituationen för landets studenter. RÖD = Kan inte erbjuda ett boende under höstterminen. GUL = Erbjuder ett boende någon gång under höstterminen. GRÖN = Erbjuder ett tryggt

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Bilagor till Student söker bostad

Bilagor till Student söker bostad Boverket Regeringsuppdrag Bilagor till Student söker bostad Beskrivning av de utvalda högskoleorterna Planlösningar lägenheter mindre än 35 m² En analys av produktionskostnader i 25 studentbostadsprojekt

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer