Studentbostäder. - en förutsättning för tillväxt

Transkript

1 Studentbostäder - en förutsättning för tillväxt 1

2 Sammanfattning Det råder studentbostadsbrist på mer än hälften av landets studieorter, sammanlagt saknas studentbostäder runt om i landet. En brist som påverkar lärosätenas möjligheter att rekrytera studenter. Men den påverkar också tillväxten genom att studenter inte kan flytta till studieorten och bidra till den kommunala och regionala ekonomin. Analysföretaget Tyréns har på uppdrag av Studentbostadsföretagen och Stockholms Studentbostäder (SSSB) beräknat de ekonomiska effekterna av studenternas närvaro i Stockholmsregionen. Resultatet visar entydigt att Stockholms studenter är en betydande ekonomisk tillgång och påverkar tillväxt och utveckling positivt. Genom framförallt konsumtion och de intäkter som lärosätena får för varje student bidrar studenterna årligen med 6,1-6,9 miljarder kronor till Stockholmsregionens bruttoregionalprodukt. Det motsvarar kr per student och år. En siffra som sannolikt är lågt räknad. Studenterna bidrar också genom att öka attraktionskraften för regionen, vilket leder till fler inflyttade varje år. Samtidigt skapar studenternas närvaro arbetstillfällen, förutom de arbetstillfällen de själva bemannar. Samtliga effekter är dock beroende av en sak, nämligen att studenterna också är närvarande i regionen. Något som möjliggörs genom att det byggs fler studentbostäder, den enda boendeform som år efter år enbart tar emot studenter som hyresgäster. Den brist på upp emot studentbostäder som råder i Stockholm innebär en potentiell miljardförlust varje år om studenter väljer andra studieorter. Eller en möjlighet att öka intäkterna med lika mycket om det möjliggörs för fler studenter att komma till Stockholm. Effekterna är desamma även i andra storstadsregioner, och sannolikt ännu större på mindre orter där studenterna utgör en större andel av ortens befolkning. Idén att studentbostaden enbart är ett sätt att inhysa studenter är med andra ord död. Studentbostäder möjliggör högre utbildning och är en förutsättning för att öka tillväxten. Denna insikt måste i större utsträckning etableras hos såväl politiker som myndigheter och tjänstemän om vi ska komma till rätta med den rådande studentbostadsbristen. Då ger det sig antagligen naturligt att förutsättningarna kring exempelvis ekonomi, långsiktig planering och regelverk utformas på ett sätt som också tar utgångspunkt i studentbostadens förutsättningar, vilket utgör grunden för en väl fungerande studentbostadsmarknad. Martin Johansson Generalsekreterare Studentbostadsföretagen Ingrid Gyllfors Vd Stockholms Studentbostäder (SSSB) 2

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund s.4 Studentbostäder - en förutsättning för tillväxt 2. Studien s.6 Studenternas bidrag till Stockholm i sju punkter 3. Analys s.8 Inkomster, lärosäten och ökad befolkningstillväxt 4. Resultat s.11 Minst 6,1 miljarder kronor per år 5. Slutsats s.12 Studentens ekonomiska värde för regionen är stort 6. Slutdiskussion s.13 Studentbostaden i ett vidare perspektiv Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad Bilaga s.16 Tyréns rapport: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin 3

4 1. Bakgrund Studentbostäder - en förutsättning för tillväxt Studentbostäder möjliggör högre utbildning En majoritet av landets högskolekommuner har brist på studentbostäder. 1 I siffror motsvarar det ungefär studentbostäder över hela landet. Bara i Stockholm saknas studentbostäder i dagsläget. 2 Att behovet av studentbostäder skulle minska framöver är inte troligt. Regeringens mål för de kommande tre åren är att öka antalet studieplatser på universitet och högskolor med Samtidigt har några av landets största städer och regioner visioner om en kunskapsbaserad ekonomi, ökad andel högutbildade och att vara internationellt ledande forsknings- och utbildningsstäder. Sedan tidigare har det konstaterats att en betydande studentbostadsbrist påverkar möjligheterna för lärosäten att rekrytera studenter. 4 För att framtida studenter ska kunna tacka ja till utbildningar de antagits till, och med relativt kort varsel flytta till en ny ort, är det en förutsättning att det finns lediga bostäder på den nya orten. Den enda boendeform som är anpassad för att år efter år erbjuda lediga bostäder vid terminsstart är studentbostaden. Studentbostäder möjliggör helt enkelt högre utbildning. I stora delar av världen är detta en självklarhet, där bostad under studietiden ses som en naturlig del av utbildningspaketet. Bostadens betydelse för att kunna locka studenter till ort och lärosäte, såväl som effekten bostaden har på studieresultaten, är ett faktum. 5 Det ska till och med finnas undersökningar som visar att en dålig lärare, eller en dålig delkurs, kan en student förlåta. Men ett dåligt boende präglar upplevelsen av hela studietiden negativt. 6 Detta är troligen en stor del av anledningen till varför lärosäten i andra länder ser det som självklarheter att erbjuda bostadsgaranti för nyantagna studenter. Oavsett om det handlar om ett mindre regionalt universitet eller prestigefyllda lärosäten i de centrala delarna av världsmetropoler som London. 7 Något som de flesta större lärosäten och orter i Sverige bara kan drömma om. Studentbostäder möjliggör tillväxt på lång sikt I sammanhang där det rapporteras om en generell bostadsbrist görs kopplingen ofta till tillväxt. Det rapporteras exempelvis allt mer återkommande om företags svårigheter att rekrytera personal till framförallt Stockholm på grund av svårigheterna att hitta bostad. Eller det produktionsbortfall som en omfattande bostadsbrist leder till, vilket då ses som ett hot mot tillväxt, regionens attraktivitet och därmed utveckling. I sin tur innebär det att arbetstillfällen riskerar att försvinna till andra regioner eller länder. 8 Vidare är det vanligt att beräkna ekonomiska effekter av till exempel besöksnäringen när större evenemang går av stapeln. Detta genom den konsumtion i form av hotellövernattningar, restaurangbesök, etc. som besökarna gör. 9 I nämnda sammanhang med tillväxt och positiva ekonomiska effekter brukar studenternas bidrag enbart räknas som en framtida resurs. Det vill säga, en region eller stad måste möjliggöra att studenter kan stanna kvar i regionen efter sina studier så de kan bidra till tillväxt och positiv utveckling. Det synsättet innebär med andra ord att studenterna i princip inte skulle bidra med något under själva studietiden. Eller rent av utgöra en kostnad. Ett resonemang som helt bortser från de rimligen positiva effekter på ekonomi och tillväxt studentpopulationen för med sig. 1 Boverket (2015), Bostadsmarknadsenkäten Studentbostadsföretagen (2015), Byggrapport Regeringen (2015), Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 4 Stockholms Studentbostäder (SSSB) (2014), Fler studentbostäder, en förutsättning för Stockholm som kunskapsregion. 5 ICEF Monitor (2013), How much influence does accommodation have on student recruitment? 6 Student marketing Se t.ex. bostadsgarantin för förstaårsstudenter vid London School of Economics ( 8 Se t.ex: DN, : Spotify: Stockholm är sämst; Svenskt Näringsliv, : Bostadsbristen blockerar jobb och tillväxt i Stockholm; Sydsvenskan, : Bostadsbrist bidrar till minskad tillväxt; Riksbyggen och HSB Riksförbund, : Regionalekonomiska konsekvenser av ett lågt bostadsbyggande i Stockholm; SvD Näringsliv, : Allt värre bostadsbrist hotar tillväxten. 9 Expressen, : När Bruce kommer brinner det i fickan. 4

5 Möjliggör studentbostäder tillväxt även på kort sikt? Konsumtion av varor och tjänster, anslag till lärosäten, inflyttning, etc. som studenterna bidrar med borde rimligen innebära att de också bidrar positivt till ekonomin redan från universitetsstudiernas första dag. Dock är en begränsande faktor den brist på bostäder som råder för studenter och som utgör ett potentiellt hinder för studenterna att flytta till den studieort de helst vill. Något som kommer bli än tydligare om de mål om ökat antal studenter som såväl staten som olika regioner har för framtiden också infrias. Hittills har ingen försökt att sätta en prislapp på vad en student faktiskt är värd och vad en ort därmed har att vinna ekonomiskt på att locka till sig fler studenter. Eller förlorar på att misslyckas. Vi har därför uppdragit åt konsultföretaget Tyréns att analysera och räkna på vad en student är värd ekonomiskt redan under studietiden för den region som den studerar i. Målet är såklart att understryka vikten av att kommuner, regioner, myndigheter och staten gör de satsningar som är nödvändiga för att råda bot på den rådande studentbostadsbristen. Men också för att visa på betydelsen som studentbostaden har i ett vidare perspektiv än att bara inhysa studenter. 5

6 2. Studien Studenternas bidrag till Stockholm i sju punkter Stockholmsregionen som räkneexempel För att begränsa analysen till ett hanterbart format valde Tyréns att fokusera på en region i sina beräkningar. Valet av region förenklades av det faktum att nödvändig data och analys redan fanns tillgänglig för Stockholmsregionen genom den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen som genomfördes 2010 (RUFS 2010), samt prognos- och regionalplaneringsverktyget raps. Målet är dock att analysen, i möjligaste mån, ska vara applicerbar även på andra orter och regioner. 10 Ur ett utbildnings- och studentperspektiv är Stockholm Sveriges största studieort med runt studenter fördelat på 23 lärosäten. 11 Samtidigt är det den studieort i landet som har den mest ansträngda bostadsmarknaden. Enligt en enkät som Studentbostadsföretagen genomfört våren 2015 uppger studentbostadsaktörerna i Stockholm att bristen på studentbostäder kan sammanfattas till bostäder. 12 Även på andra orter räknas bristen i tusentals bostäder, till exempel Göteborg, Luleå och Uppsala. I enlighet med resonemanget ovan innebär det betydande svårigheter att flytta in som ny student till en rad olika orter i landet. Potentiellt innebär det också att bristen på studentbostäder utgör ett hinder för såväl tillväxt som möjligheterna att bedriva studier. Samtidigt som bristen på bostäder för studenter är betydande har flera orter och regioner uttalade mål om att högre utbildning är ett särskilt fokus. Exempelvis ska Stockholm vara en kunskapsregion, Göteborg har som mål att vara en kunskapsstad och en del av Lunds vision är att vara ett ledande internationellt centrum för forskning och utbildning. 13 För Stockholms del innebär det exempelvis att regionen är beroende av en mängd olika topputbildningar och forskningsteam på universitet och högskolor. Detta på grund av att ekonomin i Stockholmsregionen till stor del förutsätter kunskapsintensiva verksamheter med välutbildad arbetskraft. Historiskt har dessutom en god tillgång till högre utbildning haft en stor betydelse för tillväxten i regionen. Antalet högutbildade i Stockholmsregionen anses dessutom behöva öka med 90 procent, eller personer, till 2030 för att motsvara näringslivets behov av arbetskraft. 14 I det perspektivet utgör Stockholm, med sin minst sagt ansträngda bostadsmarknad och stora behov och uttalade mål att attrahera studenter, dessutom en utmärkt bas för att analysera studenternas bidrag till den regionala ekonomin. Och inte minst, den potentiella ekonomiska förlust som Stockholmsregionen gör genom att studenter väljer bort Stockholm som studieort på grund av bostadsbristen. Metod och förutsättningar Tyréns har låtit prognos- och regionplaneringsverktyget raps beräkna vad studenternas ekonomiska bidrag till Stockholmsregionen uppgår till per år. Genom att definiera ett antal parametrar, som studenternas antal och deras inkomst, beräknar raps vad effekterna på den regionala ekonomin blir om studenterna helt enkelt försvinner ur regionen. På så sätt går det att sätta en prislapp på vad en student är värd i kronor och ören för en region redan under studietiden, i detta exempel Stockholmsregionen Bilaga 1, Rapport: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin, s Universitetskanslerämbetets statistikdatabas om högskolan (2015). 12 Studentbostadsföretagen (2015). 13 Tillväxt och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting (2013), Kunskapsregion Stockholm handlingsprogram; Göteborg 2021 (Göteborg stad) (2012), Kunskapsstaden; Lunds kommun (2014), Vision 2025: Lund idéernas stad 14 Tillväxt och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting (2013). 15 För fullständig redogörelse för beräkningarna, se Bilaga 1: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin, s. 15 6

7 För att kunna beräkna studenternas ekonomiska bidrag till regionen har Tyréns börjat med att analysera vilka parametrar som påverkar resultatet. Grunden utgörs av antalet studenter på orten och deras samlade disponibla inkomst vilket avgör storleken på den samlade konsumtion som studenter bedriver. Men konsumtionen är inte det enda sätt på vilket studenterna utgör en resurs, vilket delvis skiljer studenter från till exempel konsertbesökare eller yrkesverksamma. Tyréns har sammanfattat den i princip kronologiska ordning som gäller för studenternas bidrag till den regionala ekonomin i följande sju punkter: 1. Möjligheterna att bidra till ekonomin grundar sig i närvaron i regionen. 2. Den konsumtion som studenterna står för genom t.ex. mat, nöjen och boende påverkar regionens ekonomi. 3. I den mån det råder en brist på de varor och tjänster som studenterna efterfrågar skapas underlag för ökad produktion och investeringar inom regionen. 4. Studenterna bidrar till kommunens ekonomi genom det kommunala skatteutjämningssystemet. 5. Studenterna (och deras studieresultat) utgör grunden för anslag till regionens lärosäten och bidrar till en stor del av deras intäkter. 6. Studenterna ökar regionens attraktivitet genom att de bidrar till regionens folkmängd, i Stockholms fall med motsvarande en stor svensk stad. 7. Samtliga ovanstående faktorer skapar spridningseffekter inom ekonomin vilket förstärker effekten Bilaga 1, s. 9 7

8 3. Analys Inkomster, lärosäten och ökad befolkningstillväxt Antalet studenter i Stockholmsregionen Hur många studenter som finns i regionen är inte helt självklart och beror till stor del på vilket mått man väljer att använda. Den troligen mest vedertagna siffran är antalet registrerade studenter under en viss tidsperiod. Baserat på Universitetskanslersämbetets (UKÄ) statistik konstaterar Tyréns att antalet studenter på Stockholmsregionens 23 lärosäten i genomsnitt uppgick till under kalenderåret Av dessa var ungefär studenter på grundoch avancerad nivå medan resterande utgjordes av doktorander VT 2010HT 2011VT 2011HT 2012VT 2012HT 2013VT 2013HT 2014VT 2014HT FIGUR 1 Antal studenter på grund- och avancerad nivå i Stockholmsregionen Studenternas inkomster I den enkätundersökning som genomförts inom ramen för RUFS 2010 konstaterades att studenternas disponibla inkomster i huvudsak varierar mellan de studenter som förvärvsarbetar, och de studenter som inte förvärvsarbetar under studietiden. Enligt undersökningen anger 43 procent av studenterna att de förvärvsarbetar under studietiden, medan 57 procent således inte arbetar. Både månadsinkomster och utgifter skiftar mellan grupperna. Exempelvis är boendekostnaden något högre för de som arbetar. Men främst tycks det skilja i den summa som finns kvar att leva på efter att boendet är betalat. Det vill säga den summa som finns att använda för övrig konsumtion och sparande. Uppräknat till 2015 års nivå är inkomsterna, efter att eventuell skatt på lön är dragen, för de två grupperna respektive kr. För forskarstuderande är den genomsnittliga månadsinkomsten kr. Sammantaget innebär det att den samlade disponibla årsinkomsten, eller lönesumman, för studenter i Stockholmsregionen 2015 uppgår till 9,5 miljarder kr. 18 Kommunala inkomster via skatteutjämningssystemet För att jämna ut skillnader i skatteunderlag och kommunala kostnader mellan kommuner fördelar kommunerna pengar mellan sig via det kommunala skatteutjämningssystemet. I praktiken innebär systemet att kommuner med många låginkomsttagare blir mottagare i systemet, medan en kommun med många höginkomsttagare blir givare. Då studenternas relativt låga inkomster gör dem till låginkomsttagare bidrar de studenterna i Stockholmsregionen till att minska stockholmskommunernas utgifter från skatteutjämningssystemet, vilket tas med i beräkningarna som görs i prognos- och analysprogrammet raps. 19 Studenternas bidrag till universitet och högskolor Högskolor och universitet finansieras till största delen av statliga anslag. Anslagen från staten fördelas i huvudsak mellan de pengar som erhålls i relation till antalet studenter och deras 17 Bilaga 1, s Bilaga 1, s Bilaga 1, s. 10 8

9 FIGUR 2 Studenternas årliga disponibla inkomster ICKE FÖRVÄRVSARBETANDE Antal: Månadsinkomst Årsinkomst: Total disponibel inkomst FÖRVÄRVS- ARBETANDE Antal: Månadsinkomst: Årsinkomst: Total disponibel inkomst DOKTORANDER Antal: Månadsinkomst: Årsinkomst: Total disponibel inkomst TOTAL DISPONIBEL INKOMST studieresultat, och de pengar som erhålls för forskning. För 2013 uppgick summan som Stockholmsregionens lärosäten fick i relation till antalet studenter till 4,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 27 procent av lärosätenas totala intäkter. Denna summa härrör direkt från studenternas närvaro i regionen. Dock är det rimligt att anta att studenternas ekonomiska värde för lärosätena är större än enbart anslagen de erhåller per student. Vilket innebär att en större andel av lärosätenas totala intäkter bör tas med i beräkningarna över studenternas ekonomiska värde. Frågan är bara hur mycket. Det är högst osannolikt att lärosätena i Stockholmsregionen skulle existera och exempelvis enbart bedriva forskning om de inte hade några studenter. Det talar för att hela intäkten från lärosätena kan härledas till studenterna och därmed öka deras ekonomiska bidrag till den regionala ekonomin. Samtidigt går det att vända på argumentationen och säga att studenternas närvaro vid lärosätena möjliggörs tack vare att det bedrivs forskning. Vilket talar för att det enbart är de pengar som lärosätena erhåller per student som bör tas med i beräkningarna. För transparensens skull har Tyréns därför valt att göra två beräkningar på vad studenterna bidrar med. En där lärosätenas bidrag till ekonomin inte tas med, och en där lärosätenas bidrag till ekonomin inkluderas. Värt att notera är att det ekonomiska värde som lärosätena genererar för näringslivet i form av närheten till akademin inte är inkluderat i någon av de beräkningarna ovan. Tyréns menar att den ekonomiska effekten av närheten till akademin antagligen är betydligt större och mer värdefull för regionen än det samlade värdet av lärosätenas intäkter. Anledningen att den akademiska närheten inte inkluderas är att analysprogrammet raps inte är utformat för att ta detta i beaktande i de beräkningar som görs. 20 Studenternas bidrag till befolkningstillväxten Urbaniseringsprocessen i Sverige har den effekten att större orter har en större relativ inflyttning än mindre orter. Med andra ord beror hur många som flyttar in till en ort till stor del på hur många som redan bor där. Därmed medför studenternas blotta närvaro i Stockholmsregionen att öka attraktiviteten och därmed inflyttningen. En ökad inflyttning leder till ökad efterfrågan på varor och tjänster vilket leder till ökad produktion, fler arbetstillfällen och ökad sysselsättning. På årsbasis bidrar enbart studenterna i Stockholmsregionen till en befolkningsökning på ungefär personer. De flesta av dessa är inflyttade, men en del består även av studenternas nyfödda barn Bilaga 1, s. 10, Bilaga 1, s. 10 9

10 Spridningseffekter De spridningseffekter som nämns utgörs exempelvis av att konsumtion skapar efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur ökar sysselsättningen genom att efterfrågan på arbetstillfällen ökar genom ökad produktion. Men också genom att studenterna själva arbetar och bidrar till den ökade produktionen inom regionen. Sammantaget innebär spridningseffekterna en positiv spiral där ökad konsumtion leder till ökad produktion och sysselsättning, vilket i sin tur leder till ytterligare ökad konsumtion, osv. Pengar förs ut ur regionen De pengar som spenderas på exempelvis konsumtion stannar inte oavkortat i regionen där konsumtionen ägt rum. En del lämnar regionen via exempelvis leveransleden och bidrar inte till regionens ekonomi. Om en person handlar i en affär som köper in varorna från en grossist utanför regionen är det enbart affärens påslag på grossistpriset som stannar i regionen och bidrar till bruttoregionalprodukten (BRP). Detta gäller konsumtion från studenter såväl som övriga i befolkningen, men också exempelvis de intäkter som lärosätena får tack vare studenterna. Därmed är det en del av exempelvis studenternas disponibla inkomst som inte kommer regionen till del. Detta har raps tagit hänsyn till i de genomförda beräkningarna och det resultat som presenteras. Av de pengar som försvinner ut ur regionen stannar dock det mesta kvar inom landet. 22 FIGUR 3 Spridningseffekter ÖKAD KONSUMTION ÖKADE DISPONIBLA INKOMSTER ÖKAD EFTERFRÅGAN NYA ARBETS- TILLFÄLLEN 22 Bilaga 1, s

11 4. Resultat Minst 6,1 miljarder kronor per år Studenternas ekonomiska bidrag till Stockholmsregionen De positiva och negativa parametrar och effekter som beskrivits ovan summeras och beräknas i raps. Resultatet visar att studenternas direkt ekonomiska påverkan på Stockholmsregionen är 5,8 miljarder kronor per år. Därutöver bidrar lärosätena genom sina intäkter med ytterligare 1,1 miljard kronor till Stockholmsregionens BRP. Av denna dryga miljard är alltså 27 procent, eller 297 miljoner, direkt hänförda till antalet studenter i Stockholmsregionen. Vilket innebär att den direkta påverkan från studenterna ökar till 6,1 miljarder kronor per år. Troligen är studenternas inverkan på lärosätenas ekonomi betydligt högre men är starkt beroende av hur man väljer att värdera deras påverkan i förhållande till lärosätenas intäkter. Skulle lärosätenas hela påverkan tillskrivas studenterna blir summan 6,9 miljarder per år. Studenternas totala ekonomiska effekt för regionen på 6,1-6,9 miljarder kronor fördelat på antalet studenter innebär att varje student i Stockholmsregionen årligen bidrar med mellan kronor direkt till BRP. Tyréns menar vidare att den totala summan troligen är lågt räknad. Detta då det finns anledning att tro att studenternas disponibla inkomster inte innefattar exempelvis feriearbete eller gåvor/pengar från föräldrar. Även studenternas bidrag via det kommunala skatteutjämningssystemet tycks vara underskattat i raps beräkningar. Men framförallt är inte nyttan som näringslivet har av den akademiska närvaron medräknad, vilket beskrivs av Tyréns som vida överstigande övriga effekter. 23 Studenternas totala ekonomiska effekt för regionen på 6,1-6,9 miljarder kronor fördelat på antalet studenter innebär att varje student i Stockholmsregionen årligen bidrar med mellan kronor direkt till BRP. Studenternas bidrag till Stockholmsregionens arbetsmarknad En annan tydlig effekt i anslutning till det strikt ekonomiska perspektivet är den inverkan studenterna har på arbetsmarknaden. Sammanlagt bemannar studenterna arbetstillfällen i regionen, främst genom deltidsarbete men också via t.ex. anställda forskarstudenter. Den direkta och indirekta påverkan på ekonomin genom exempelvis konsumtion, skapar dessutom underlag för ytterligare arbetstillfällen i Stockholmsregionen. Vidare innebär den befolkningsökning som studenterna bidrar med att drygt arbetstillfällen bemannas av personer bosatta inom regionen istället för att de bemannas genom inpendling av personer bosatta utanför regionen. 24 Tidsperspektiv Det är tydligt att analysresultatet är beroende av när studenternas värde mäts. Eftersom de bidrar till en attraktivitetsökning för regionen ökar inflyttningen genom studenternas närvaro. Den ökade befolkningen leder i sin tur till ytterligare ökad inflyttning över tid. Det innebär att studenternas effekt ackumuleras ju längre fram i tiden man ser. Vilket belyser den effekt som studenterna har för tillväxten över tid redan under sin studietid Bilaga 1, s Bilaga 1, s Bilaga 1, s

12 5. Slutsats Studentens ekonomiska värde för regionen är stort Studenterna bidrar med 6,1-6,9 miljarder kronor per år till Stockholmsregionens BRP, vilket troligen är lågt räknat dessutom. För varje student som väljer att studera i en annan region påverkas den regionala ekonomin med andra ord negativt, både på kort, men framförallt, lång sikt. Resultatet visar också att studenter genom sin närvaro utan tvivel utgör en resurs för regionen vad gäller såväl rena intäkter som tillskapandet av arbetstillfällen och attraktivitet. I detta fall användes Stockholmsregionen som exempel. Även om totalsiffran självklart är annorlunda menar Tyréns att effekterna i Stockholmsregionen borde vara likvärdiga med framförallt de andra storstadsregionerna Göteborg och Malmö. För mindre städer och regioner med ett relativt sett stort lärosäte är effekten sannolikt ännu större. I städer som Lund eller Linköping utgör studenterna en större andel av stadens totala population vilket sannolikt ökar effekten som studenterna har på ekonomi och arbetsmarknad jämfört med rapportens exempel från Stockholmsregionen. Det är med andra ord tydligt att studenterna har ett stort ekonomiskt värde för sin regions ekonomi och att de i högre utsträckning bör värderas utifrån den resurs de utgör redan under sin studietid. FIGUR 4 Stockholms studenters värde till regionen samt vilka faktorer som bidrar. Studenternas inkomster Antalet studenter Kommunala inkomster via skatteutjämningssystemet 6,1-6,9 MILJARDER KRONOR Studenternas bidrag till universitet och högskolor Studenternas bidrag till befolkningstillväxten Spridningseffekter 12

13 6. Slutdiskussion Studentbostaden i ett vidare perspektiv Studentbostäder möjliggör tillväxt på både kort och lång sikt Som Tyréns också konstaterar i analysen är grundförutsättningen för att studenterna ska kunna bidra till den regionala ekonomin att det är möjligt att flytta till regionen. Med den bostadsbrist som råder på många studieorter idag riskerar denna möjlighet att begränsas. Vilket i så fall också påverkar den regionala ekonomin och tillväxten negativt. Skulle Stockholmsregionen möjliggöra att ytterligare studenter flyttade till regionen skulle det innebära en årlig intäktsökning på nästan en miljard kronor. Antagligen mer eftersom en ökad befolkning leder till ännu högre attraktivitet, vilket leder till ökad inflyttning, osv. Likaledes är den potentiella förlusten stor om studenter väljer bort Stockholm till förmån för andra studieorter. Ur det avseendet borde möjligheten att hitta en bostad vara en i många avseenden avgörande faktor. Därmed är också varje satsning som görs på studentbostäder också en satsning på tillväxt. Skulle Stockholmsregionen möjliggöra att ytterligare studenter flyttade till regionen skulle det innebära en årlig intäktsökning på nästan en miljard kronor. En politik som möjliggör studentbostäder Den senaste tiden har åtgärder vidtagits för att bygga bort studentbostadsbristen, både regionalt och nationellt. I projektet Sthlm6000+ finns en för Stockholmsregionen unik samverkan med målet att tillskapa minst studentbostäder till Liknande projekt finns också på andra håll i landet. Under det senaste året har också vissa regeländringar som syftar till att underlätta byggandet av studentbostäder genomförts. De fulla effekterna av detta är självklart inte synliga än. Men trots en ökande produktion och planering av studentbostäder går det att konstatera att det antal bostäder Behov som faktiskt färdigställs är långt under det verkliga behovet. Enligt Studentbostadsföretagens Inte beräkningar behov behövs i dagsläget ett tillskott på runt studentbostäder i Sverige. 26 De senaste Osäker fem åren har det färdigställts i genomsnitt 563 studentbostäder per år, vilket årligen motsvarar Vet ej/inget 3 procent svar av behovet. 27 Norrköping Borås Borlänge Piteå Gävle Helsingborg Luleå Sundsvall Göteborg Stockholm Östersund Visby Kalmar Örebro Linköping Lund Skövde Jönköping Norrtälje Karlskrona Uppsala Växjö Halmstad Eskilstuna Varberg Falun Malmö Umeå FIGUR 5 Behov eller inte behov av studentbostäder runt om i landet Behov av fler studentbostäder Ej behov av fler studentbostäder Osäkert marknadsläge 28 Vet inte/svar saknas 26 Studentbostadsföretagen (2015). 27 Statistiska centralbyrån (SCB) (2015), Färdigställda nybyggnader 2014 definitiva uppgifter. 28 Bedömningen om det i dagsläget finns ett behov eller inte är svår att göra på grund av närstående förändringar, till exempel fler bostäder på gång eller ökat antal studenter. 13

14 Studentbostäder tillhör troligen det mest ekonomiskt känsliga som går att bygga i bostadsväg. Studenternas begränsade betalningsförmåga ställer stora krav på kostnadseffektivitet för att hålla hyresnivåerna nere. Då bostäderna oftast är små innebär det att byggkostnaderna per automatik blir höga då exempelvis många dyra installationer som kök och badrum ska slås ut på en liten boyta. Det medför att projektkalkylen ofta från början är på gränsen, varför exempelvis minsta försening som gör projektet dyrare också riskerar att det går om intet. Ofta nämns en ökande mängd planerade bostäder, vilket givetvis är positivt. Men lika ofta är resultatet att endast en bråkdel av dessa också blir färdigställda bostäder. Vilket tyvärr innebär att antalet planerade bostäder snarare ska ses som en fingervisning av viljan att bygga, snarare än vad som faktiskt kommer att byggas. Det är därför viktigt att se till att ambitionen att bygga också går att realisera till färdigställda bostäder i en högre utsträckning än idag. Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad För att nå en väl fungerande studentbostadsmarknad krävs en tydligare politisk insikt om betydelsen av studentbostäder för den högre utbildningen och uppenbarligen även för studieorternas ekonomiska tillväxt. Det krävs också en större förståelse för de särskilda förutsättningar som gäller vid förvaltning och nyproduktion av studentbostäder. Förutsättningar som i stor utsträckning styrs av staten genom den förda politiken och rådande regelverk. Något förenklat kan dessa förutsättningar delas in i tre huvudgrupper; planering, förvaltning och nyproduktion. I relation till temat i Tyréns rapport står de mest relevanta frågorna för att öka produktionen av studentbostäder att finna under planering och nyproduktion. Men likväl måste det till politiska förändringar inom alla tre områden för att den aktuella studentbostadsbristen skall kunna lösas. Nedan presenteras några av de ändringar som studentbostadsbranschen själva anser att såväl riksdagspolitiker som kommunala företrädare bör fokusera på för att åstadkomma en önskvärd utveckling på studentbostadsmarknaden. Planering för studentbostäder är planering för tillväxt Förekomsten av studentbostäder är en förutsättning, inte bara för den högre utbildningen och lärosätenas möjlighet att ta emot nya studenter, utan också för att studenterna ska kunna bidra till den regionala ekonomin och tillväxten. Samtidigt är tillkomsten av bostäder starkt beroende av såväl nationella som lokala förutsättningar. Stat, lärosäten, regioner och kommuner måste därför anamma detta synsätt och prioritera etableringen av studentbostäder i en utsträckning som motsvarar efterfrågan. Inför en studentbostadsnorm vid tilldelning av studieplatser. Det räcker inte att staten i tilldelningen av studieplatser enbart räknar antalet stolar i föreläsningssalarna för att avgöra om ett lärosäte kan öka antalet studenter. Den service och infrastruktur som omgärdar studierna och är nödvändiga för studenterna måste självklart också finnas på plats den dagen studenterna anländer. Ökad kommunal beredskap vad gäller t.ex. tillgänglig och byggbar mark. Det behöver etableras ett kontinuerligt samarbete mellan berörda aktörer, från staten ner till de lokala bostadsföretagen, som berör utvecklingen av antalet studenter och behovet av studentbostäder över tid, och därmed efterfrågan av bostäder. Det måste i sin tur leda till att den kommunala planeringen och beredskapen vad gäller exempelvis byggbar mark motsvarar behovet av studentbostäder över tid. 14