Oktober från fri teatergrupp till institution? Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016

Transkript

1 Oktober från fri teatergrupp till institution? Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016

2 Uppsatsens syfte Att studera vilka idéer som har varit bärande i Oktobers verksamhet under fyrtio år. Att visa hur verksamheten har influerats av olika typer av kulturpolitiska idéer och beslut, vilka samhällsfrågor som har påverkat den och hur teatergruppen har tacklat och tagit emot dem. Att belysa relationen mellan oktober och dess omgivning, främst Kulturrådet och kommunen.

3 Utgångspunkter Man studerar interaktionen mellan samhället och organisationer för att förstå samhälleliga fenomen som potentiellt motsägelsefulla institutionella system. Ett sådant institutionellt system kan utgöras av kulturpolitiken på olika arenor i samhället. Man identifierar tre olika analysnivåer: q Individnivå q q Organisationsnivå Samhällsnivå

4 Utgångspunkter Inom ramen för de olika analysnivåerna gör olika tänkesätt och logiker större eller mindre avtryck. Kulturpolitiken på samhällsnivå genomsyras av vissa logiker som manifesteras i specifika diskurser, föreställningsramar och organiserande principer under vissa perioder. På organisationsnivå växlar idéerna om hur, var och varför man spelar teater samt hur verksamheten ska bedrivas, delvis över tid. Det innebär att förväntningarna på och förutsättningarna för en teaterorganisation förändras. Samtidigt påverkas varje organisation av sin historia.

5 Källor Kommunala och statliga utredningar och dokument. Intervjuer med tjänstemän och politiska beslutsfattare inom Södertälje kommun och Statens kulturråd. Intervju med Ninne Olsson, som har varit drivande i gruppen sedan starten. Intervjuer med tidigare medarbetare på teatern. En självbiografi av en tidig medlem i gruppen. Artiklar från den lokala Länstidningen.

6 Musikteatergruppen Oktober Bildades som en fria grupp i Malmö Uppstod i miljön kring avdelningen för drama, teater och film vid den litteraturvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Ville främst göra musikteater. Den första föreställningen byggde på Lars Forsells diktsamling Oktoberdikter som man hade tonsatt, och man turnerade med föreställningen på fritidsgårdar. Gruppen fick bidrag från Teater- och musikrådet, som var en föregångare till Kulturrådet och fanns , vilket gjorde att man kunde arbeta med teater på heltid.

7 Musikteatergruppen Oktober Fick sitt genombrott med föreställningen Sven Klangs kvintett (1974), som också filmades. Flyttade till Södertälje kommun 1978 och gruppen har sedan dess verkat i Södertälje men den har också turnerat. Fick en egen scen biografen Castor Har hela tiden betonat vikten av den lokala förankringen och har under hela sin verksamhet samspelat med lokalsamhället.

8 Musikteatergruppen Oktober Gruppen var redan från början en ekonomisk förening och organisationen kännetecknades av att alla arbetade med allt. Man är fortfarande en ekonomisk förening men har med tiden fått en striktare arbetsfördelning. Teatern har en fristående styrelse som är högsta beslutande organ. Medlem i Teatercentrum, som bildades 1969 med stöd från Teaterförbundet, som ett distributions-, samarbets- och intresseorgan för de fria teatergrupperna och hade genomförd teaterdemokrati som ledande ideologi.

9 De fria teatergrupperna Växte fram från andra halvan av 1960-talet. Definierade sig mot de befintliga institutionsteatrarna, som de uppfattade som traditionella och förstenade. Ville nå ut med teater till folket och nå nya publikgrupper och skapa nya arbetsformer. De turnerade mycket och arbetade med uppsökande teater, spelade på gator och torg, skolor, gymnastiksalar, arbetsplatser etc. Såg teatern som ett verktyg för att förändra samhället. Befann sig ofta på de politiska vänsterkanten.

10 De fria teatergrupperna Kännetecknades av ett demokratiskt kollektivt arbetssätt och hade inga utomstående representanter i sina styrelser. Hade inte en huvudman utan styrdes av medlemmarna själva, ofta i form av ekonomiska föreningar. De spelade teater som hade samhällsaktualitet och ofta var skriven av medlemmarna själva. Ville få bort motsättningen mellan amatörism och professionalism. Samtidigt inleds en professionaliseringsprocess; ett exempel är att Teatercentrum beslutade att inte anta amatörer som medlemmar.

11 De fria teatergrupperna Så småningom börjar grupperna längta efter långsiktighet, framförhållning och en struktur att luta sig mot. Några blir regionteatrar, andra skaffar sig fasta scener och begränsar turnerandet och några behåller sitt arbetssätt förändrar Statens kulturråd konstruktionen på sitt stöd till teatrarna och delar upp teatrarna i fyra kategorier: nationella institutioner, regionala/lokala institutioner, övriga teatrar samt fria teatergrupper. Institutionernas bidrag är tryggare och grunden för bidraget är inte att en referensgrupp bedömer den konstnärliga kvaliteten utan att Kulturrådets tjänstemän bedömer om verksamheten håller måttet.

12 Södertälje kommun Arbetarstad, som länge dominerats av Scania. Vid sidan av Scania har Astra varit den stora arbetsgivaren. Invandrastad. Expanderat snabbt. Långvarigt socialdemokratiskt styre. Från början av 1970-talet och ett decennium framåt fanns en stark ambition att satsa på kultur. Ett av skälen för den politiska ledningen var att man ville profilera Södertälje som en egen levande stad och inte en förort till Stockholm.

13 Södertälje kommun Försämrad ekonomi och besparingar på kulturområdet från mitten av 1980-talet. Flera förändringar av förvaltningsorganisationen sedan mitten av 1980-talet med bl.a. kommundelsnämnder, en bildningsnämnd och numera en kultur- och fritidsnämnd.

14 Oktobers avtal med Södertälje kommun För Oktober var det viktigt att fortsätta som fri grupp. Södertälje hade inte råd att heltidsanställa en teaterensemble. Lösningen blev ett avtal där gruppen fick ett årligt anslag och repetitionslokaler i utbyte mot att de gav föreställningar i kommunen. Deras arbetsinsats för kommunen beräknades till halvtid. Avtalet garanterade Oktobers rätt att slutligt bestämma över sin repertoar och sina arbetsformer. I avtalet fanns inte angivet vilken typ av teater man skulle spela. Det var dock underförstått att man skulle spela för barn och ungdom och eftersatta grupper.

15 Oktobers avtal med Södertälje kommun q q I en bilaga till avtalet gjorde Oktober en programförklaring: Vi vill i Södertälje arbeta för en lokal förankring i verksamheten. Först och främst genom att bo i kommunen och vara en del av det vardagliga livet där, men också genom att samarbeta med föreningar och enskilda. Teaterföreställningar, som hittills varit vår enda verksamhet, ska vara en del i ett större sammanhang, där vi bl.a. Vill samarbeta med grupper och enskilda inom olika led av vår teaterproduktion. Avtalet undertecknades dels av samtliga i teatergruppen, dels av Kulturnämndens ordförande och kulturchefen.

16 Oktober och Södertälje tre faser De första tio åren: En ny fas: Den fria gruppen blir en institution:

17 De första tio åren En demokratisk idé om att teatern ska ut till folket var central för gruppen. Gruppen gav uttalat utryck för en vänsterideologi som manade till en socialistisk samhällsomvandling. Gruppens arbetssätt präglades av slags teaterdemokrati som utgick från en kollektiv demokratisk logik. Södertälje kommun var i en expansiv period och ville profilera sig som kulturstad. Gemensamma problem löstes i en pragmatisk samförståndsanda.

18 De första tio åren Den logik som vägledde kulturnämnden och dess tjänstemän kan beskrivas som en entreprenöriell. De byggde och skapade en kulturstad där Musikteatergruppen oktober var en central del.

19 En ny fas: Efter ett antal år bleknade vänsterideologin. Under främst andra halvan av 1980-talet hade flera av de ursprungliga medlemmarna av olika skäl lämnat gruppen. Nya skådespelare blev medlemmar i gruppen och det uppstod motsättningar inom gruppen. Den ena halvan ville spela barn- och ungdomsteater och den andra halvan ville spela Tjechov. Schismen fick sin kulmen 1989 och Tjechovgruppen lämnade. Ett fåtal medlemmar med den ursprungliga visionen stannade kvar.

20 En ny fas: Oktober hittade en ny arbetsmodell genom att arbeta med lokala förmågor och amatörer. Ämnesmässigt arbetade man mycket med ungdomars vardag och mångkulturella frågor. Det nya arbetssättet gav gensvar ute i kommunen och ny energi till teatern. Man tillämpar fortfarande det här arbetssättet. Gruppen arbetade med en liten kärna och många projektanställningar vilket gjorde att idén om att alla skulle göra allt inte längre var genomförbar. Från 1990 skrevs avtalen under enbart av producenten, inte av hela gruppen.

21 En ny fas: Trots att gruppen mer får karaktären av produktionsbolag fortsätter den att vara en ekonomisk förening. Samtidigt minskar Södertäljes stöd till gruppen. En idé från kommunen om att inrätta en regionteater med Oktober som kärna växer fram men rinner ut i sanden. Oktober får under en tid samsas med en annan grupp om Castorscenen. En mer byråkratisk logik tonar fram i kommunens styrning och den entreprenöriella logiken tonar bort.

22 Den fria gruppen blir en institution: byter gruppen namn till Oktoberteatern. Oktoberteatern och kommunen arbetade gemensamt för att Kulturdepartementet och Kulturrådet skulle klassas som institution när det gäller det statliga bidraget. Man blev medlem i arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst och lämnade Teatercentrum. (Alldeles nyligen blev Oktoberteatern medlem också i organisationen Länsteatrarna.) År 2007 tog de klivet in i gruppen för regionala/lokala institutioner. Därmed blev också återrapporteringen till Kulturrådet mer komplex.

23 Den fria gruppen blir en institution: Kommunen har argumenterat för att Oktoberteatern behöver en ny organisationsform. Den har gått till en managementlogik. Oktoberteatern har valt in externa ledamöter i sin styrelse.

24 Dagsläget Oktoberteatern fortsätter med sin tidigare verksamhetsinriktning samtidigt som det är många konflikter kring gruppen: q q q q q Bred kritik mot teatern för brist på effektivitet. Kritik mot kultur- och fritidsnämndens ordförande för att hon lät sig utses till ordförande i styrelsen, vilket ledde till att hon lämnade styrelsen. Arbetsmiljöproblem. Konflikter inom gruppens kärna. Kulturchefen har i dagarna ställt krav på att teatern punkt för punkt ska ge konkreta svar på den kritik den har fått och dessutom ifrågasatt att Oktoberteatern lever upp till avtalet med kommunen.