Lokal forskningspolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal forskningspolitik"

Transkript

1 Fredrik Melander Lokal forskningspolitik Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet

2

3 Lokal forskningspolitik Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet

4

5 Lokal forskningspolitik Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet Fredrik Melander Lund Political Studies 145 Statsvetenskapliga institutionen Lunds universitet, Sverige

6 Lunds universitet, Sverige 2006 Fredrik Melander issn isbn Layout och omslag: Veronica Svensson, Videte Sustainable Design Omslagsfoto föreställande en av fakultetsgrodorna på universitetsplatsen i Lundagård Typografi: Thesis the Mix och Sabon Tryckt av: Intellecta Docusys ab, Västra Frölunda, 2006 Distribution: Department of Political Science Lund University, Box 52 se Lund, Sweden

7 o Till Stina, Ylvali och Frans

8

9 vii Innehållsförteckning Del I Introduktion Kapitel 1 Universitet och högskolor i en turbulent värld 3 Kunskapssamhället och statens nya roll 4 Syfte och frågeställningar 11 Universitet i förändring: mellan anpassning och motstånd 13 Forskningsdesign och metod 17 Del II Teoretiskt ramverk Kapitel 2 Om institutionell teori och organisatoriska strategier: en översikt 31 Inledning 31 Om nyinstitutionalism 32 Institutionell förändring och politisk dynamik 34 Om spårbundenhetsperspektivet: processer och mekanismer 36 Institutioner som spelregler 40 Organisationer 42 Organisatorisk respons och val av strategier 46 Slutsatser 57 Kapitel 3 Institutionell förändring som evolution: ett analytiskt ramverk 58 Ett förändringsperspektiv: grundläggande utgångspunkter 59 Institutioner och handlande: en struktureringsprocess 63 Institutionalisering som process 65 Förändring som evolution 68 Slutsatser 78 Del III Vetenskap och forskningspolitik i förändring Kapitel 4 Vetenskap i förändring: mot en postakademisk vetenskap? 83 Inledning 83 Trippelhelix nya former för samverkan och innovation 87 Mot en postakademisk vetenskap? 91

10 viii Innehåll Kunskapsproduktionens nya villkor och former 96 Förändringsdimensioner i den moderna vetenskapen: kritik, diskussion och syntes 102 Slutsatser 108 Kapitel 5 Om den forskningspolitiska utvecklingen: internationella drag och svenska särdrag 114 Inledning 114 Hur kan man tolka den forskningspolitiska utvecklingen? 115 Forskningspolitikens tidiga formering 118 Den nya tidens forskningspolitik 123 Slutsatser 140 Kapitel 6 Styrningskrafter i universitets- och högskolefältet: mellan elfenbenstornet och marknaden 146 Inledning 146 Styrningskrafter i universitetsfältet 148 Om forskningsfinansieringen 155 Slutsatser 162 Del IV Lunds universitet i omvandling Introduktion Lunds universitet i omvandling 165 Kapitel 7 Från Humboldt till den entreprenöriella högskolan: Lunds universitets normativa självbild i förändring 172 Inledning 172 Balansproblem och akademiseringens retoriska uppsving 173 Om tjänstestrukturen del i 178 Besparingar och den strategiska forskningens ankomst öppenhet och försiktig anpassning 182 Tjänstestrukturens comeback den humboldtska modellen ger vika 192 Slutsatser 195 Kapitel 8 Nya arbetsformer och en förändrad forskningsorganisation 199 Inledning 199 Ämnesinstitutionerna i centrum 200

11 Innehåll ix Institution, centrumbildning och nätverk: mot en modifierad forskningsorganisation 203 Centrumbildningarnas skiftande dynamik 224 Slutsatser 229 Kapitel 9 Vetenskaplig dynamik och organisationsförändringar 231 Om starka forskningsmiljöer: exempel från Lunds universitet 233 Om dynamiken runt den moderna biomedicinen 238 Slutsatser 247 Kapitel 10 Styrelsedoktrin i förändring: centralisering och prioriteringar på dagordningen 251 Inledning 251 Utvecklingen under 1980-talet: fakulteternas decennium 252 Prioriteringar och en aktivare styrningsstrategi på dagordningen 256 Den nya styrningsdoktrinen: övergripande forskningsfrågor, strategiska planer och forskningsstrategier 260 Från ambition till verklighet 270 Slutsatser 279 Kapitel 11 Integration och kommersialisering: Lunds universitet och tredje uppgiften 282 Inledning 282 Om samverkan på gräsrotsnivå 284 Samverkan över känd gräns en samverkansplattform ser dagens ljus 285 Ideon en tidig trippelhelix? 292 Universitetet utvecklar sitt samverkanssystem: verktygslådan kommer på plats 295 Slutsatser 304 Del V Analys och slutsatser Kapitel 12 Analys och slutsatser 309 Studiens huvudsakliga resultat 309 Teoretisk återkoppling 322 Om Lunds universitets vägval och möjligheter 334

12 x Innehåll Bilagor 338 Fotnoter 343 Summary in English Research Policy at the University. Institutional Dynamics and Organizational Change at Lund University Källor och litteratur 377 Arkiv 377 Opublicerade dokument 377 Personliga källor 380 Samtal och korrespondens 382 Litteratur 382 Lund Political Studies 418

13 Del I Introduktion

14

15 3 Kapitel 1 Universitet och högskolor i en turbulent värld We have to recognize that the University is a ruined institution, while thinking what it means to dwell in those ruins without recourse to romantic nostalgia (Readings 1996:169). Det är nog många, inte minst äldre lärare och forskare vid landets alla universitet och högskolor, som är beredda att hålla med Bill Readings om att universitetet, såsom det var när de på och 1950-talen för första gången mötte den högre utbildningens och forskningens institutioner, inte står att känna igen. 1 Förändringens vindar har svept över det utbildnings- och forskningspolitiska landskapet. I Sverige har universiteten efter flera kraftfulla expansionsvågor, framför allt på 1960-talet och på 1990-talet, förvandlats till massuniversitet med över studenter fördelade på nästan 50 lärosäten av varierande storlek och karaktär. Det är dock inte förändringsprocesserna inom utbildningspolitikens område som står i fokus för den här studien, utan uppmärksamheten riktas istället mot den universitetsbaserade forskningen och dess organisering och styrning. I den här avhandlingen kommer jag att studera hur Lunds universitet reagerat på och hanterat institutionella förändringar inom vetenskapen och forskningspolitiken de senaste decennierna. Detta är förändringsprocesser som utvecklats inom ramen för en allt starkare diskursiv föreställning om industrisamhällets upplösning och det globala kunskapssamhällets framväxt. Den universitetsbaserade forskningen har under efterkrigstiden förändrats på ett sätt som de idag äldsta verksamma forskarna svårligen kunde ha föreställt sig när de en gång i tiden beslutade sig för att satsa på en karriär i vetenskapens tjänst. Den idag gamle professorn kunde nog knappast ha anat att han/hon i slutet av sin karriär skulle behöva ägna en stor del av sin verksamma tid åt att jaga forsk-

16 4 Universtiet och högskolor i en turbulent värld ningsmedel från stiftelser, forskningsråd, fonder, eu och kommuner, för att inte bara försörja sina doktorander och yngre medarbetare utan t.o.m. dra in medel till sin egen lön! På ett mer generellt plan hade han/hon nog också haft svårt att föreställa sig den kraftfulla inverkan som vetenskapen haft på det moderna samhället under de decennier han/hon varit verksam vid universitetet. Lika förbryllande finner han/hon nog det stora intresse och de massiva förväntningar som samhället, och forskarna själva, byggt upp kring vad vetenskapen förväntas åstadkomma. Det snabbt framväxande kunskapssamhället både som idé och praktik är en av de fundamentala drivkrafterna bakom den institutionella omdaningsprocess som idag sker av och omkring universitet och högskolor runt om i världen. I det här inledningskapitlet skall jag först ringa in och beskriva de forskningsproblem som den här studien syftar till att belysa och diskutera. Därefter skall jag presentera de metodologiska ramarna för projektet och i korthet beskriva vad den fortsatta texten har att erbjuda. Kunskapssamhället och statens nya roll Åtskilliga är de författare som med emfas hävdar att den industrialiserade världen sedan ett par årtionden genomgår djupgående strukturella omvandlingsprocesser där villkoren och förutsättningarna för ekonomi och politik i grunden transformers och omskapas. I den samhällsvetenskapliga litteraturen hävdas allt oftare att vårt utlandsberoende växer i en allt mer globaliserad och avreglerad världsekonomi och att de ekonomiska förnyelsekrafterna i allt större utsträckning verkar i gränsöverskridande nätverk. Detta tillsammans med eu och andra transnationella strukturers framväxt och expansion begränsar nationalstaternas ekonomisk-politiska handlingsutrymme (se t.ex. Jönsson m.fl. 2000; Scholte 2005; Strange 1994, 1996; Reich 1991; Castells 1996; 1997; 1998; Sassen 1991; Slaughter & Leslie 1997; Slaughter & Rhodes 2004). I ett ekonomisk-industriellt perspektiv kan man se hur det industriella samhället, uppbyggt kring tillgången på arbete och kapital, långsamt trängs undan och lämnar plats för ett postindustriellt samhälle (Bell 1973; Sörlin & Törnqvist 2000; Reich 1991) där kunskap, i olika former, allt mer utgör den grundläggande strategiska produktionsfaktorn. Sociologen Nico Stehr beskriver kärnan i den här omvandlingsprocessen som

17 Universtiet och högskolor i en turbulent värld 5 a shift from an economy driven and governed, in large measure, by material inputs into the productive process and its organization to an economy in which transformations in productive and distributive processes are determined much more by symbolic or knowledge-based inputs (1994:10). 2 Centralt för alla makroorienterade sociologiska analyser av det moderna samhället, oavsett om vi talar om globaliseringen, det postindustriella samhället, det postmoderna samhället eller om vi stannar vid det senmoderna samhället är att vi, enligt Stehr, [have] to focus on the peculiar nature and function of knowledge in social relations and, of course, on the main carriers of such knowledge (1994:10). För att använda ett av Habermas influerat språkbruk kan man se hur kunskap, och då framför allt vetenskaplig kunskap, expanderar in i inte bara de ekonomiska produktionsprocesserna utan också i livsvärlden. Vår vardag blir allt mer förvetenskapligad och vårt samhälle påverkas allt mer av en ny samhällsklass av experter, rådgivare, forskare, och de institutioner de verkar inom (Nowotny m.fl. 2001; Ziman 1978, 2003). Så gott som varje dag väcks frågor om vilken mat vi vågar äta? Den genmodifierade eller den ekologiskt odlade? Vad som händer med miljön? Är det varmare klimatet orsakat av oss människor eller är det en fråga om naturliga variationer? I ett bredare perspektiv kan man tala om att demokratin utmanas av teknokratin som grund för samhällelig organisering och reglering och om att kunskap och inte allmänna val blir basen för legitim maktutövning (Dahl 1989). På ett mer konkret plan ser man också hur vetenskap och kunskap blir produktionsfaktorer i sig och hur kunskapen som växer fram inte bara uppfattas som en allmän offentlig nyttighet utan i allt större utsträckning som en vara som kan och bör köpas och säljas (Slaughter & Leslie 1997; jfr Prop. 2004/05:80). Slutsatsen som många drar är att science and technology play an increasingly important role in most spheres of life and that our dependence on knowledge-based occupations is growing considerably (Stehr 1994:4). I den omvandlingsprocess jag här ytligt skisserar finns en tydligt politisk dimension där den traditionella nationalstatens auktoritativa bas utmanas och omvandlas inom ramen för en tilltagande ekonomisk, politisk och kulturell globalisering. Sverker Sörlin och Gunnar Törnqvist (2000:38f) öppnar diskussionen på ett bra sätt när de noterar att åtskilliga nationalstater är för små för att rymma de nätverk och beroendeförhållanden som utvecklas inom exempelvis ekonomins och forskningens område. Samtidigt är staterna för stora för att fungera

18 6 Universtiet och högskolor i en turbulent värld som bärare av människors identiteter. Det senare har en tydlig demokratisk dimension sedan en fungerande demokrati i grunden vilar på och är beroende av en medborgaranda eller vad Robert Putnam (1993) betecknat som socialt kapital. De stora nationalstaterna är också för stora i bemärkelsen att förutsättningarna för ett direkt politiskt deltagande i mer utvecklade former än via röstsedeln är begränsade. Det nationalstatsbaserade politiska styrelseskicket sprängs idag allt mer i bitar och det växer istället fram ett flernivåstrukturerat styrelseskick med en tämligen oklar kompetensfördelning nivåerna sinsemellan (se t.ex. Bache & Flinders 2004; Marks m.fl. 1996; Scharpf 1997; Wallace & Wallace 1996). Peter Evans (1995) talar om att nationalstaterna blivit allt mer inbäddade i och sammanvävda med det internationella systemet. Andra författare är mer drastiska och hävdar att avregleringarna av de finansiella marknaderna och det internationella kapitalets ökade rörlighet radikalt har minskat staternas traditionella kapacitet att styra den ekonomiska utvecklingen (Boyer & Drache 1996; Hirst & Thompson 1996). Det är inte bara genom framväxten av en ny vertikal politisk strukturering som förändringens dynamik verkar, utan det utvecklas också nya horisontella strukturer eller gränsöverskridande nätverk mellan offentligt och privat liksom mellan stat och samhälle (se t.ex. Held & McGrew 2002; Kooiman 1993; 2003). Drivkrafterna bakom de här förändringarna kan inte enbart härledas till globaliseringen och avregleringen av de internationella kapitalmarknaderna, utan måste också förstås mot bakgrund av en ny syn på staten, dess förmåga och roll i hanteringen av kollektiva samhällsproblem. Staten kom under och 1980-talens högervåg att kraftigt ifrågasättas av de politiska eliterna i många västländer. Staten sågs inte längre som lösningen på grundläggande samhällsproblem utan i stor utsträckning som själva orsaken till problemen. Under 1990-talet har användandet av begreppet governance i den samhällsvetenskapliga litteraturen kommit att ge uttryck för en process där samhällsstyrningen inte längre sker inom ramen för och i linje med den parlamentariska styrningskedjans tankegångar (se Pierre & Peters 2000; Pierre 2000 för översikter), utan för en politik vars utformning bestäms genom interaktion mellan aktörer i olika nätverk. (Elander 2000:326f; se även Bogason & Toonen 1998; Kooiman 1993, 2003; Rhodes 1997). De ekonomiska kriserna och den ideologiska omsvängningen har gjort staten allt mer benägen att låta andra krafter och institutioner, själva eller i samverkan, hantera en rad samhälleliga problem och uppgifter. Det har för många blivit allt tydligare att nationalstaterna inte som tidigare kan styra den sam-

19 Universtiet och högskolor i en turbulent värld 7 hälleliga och ekonomiska utvecklingen i strikt bemärkelse, utan deras uppgift har i stor utsträckning blivit att skapa så goda förutsättningar som möjligt för andra aktörer. Oavsett om man är skeptiskt inställd eller helhjärtat entusiastisk inför den stora berättelsen om globaliseringen och dess verkningar tycks de flesta vara tämligen överens om att dagens allt mer kunskapsbaserade och kunskapsberoende samhälle och den ekonomiska globaliseringens omdaning av nationalstaterna och deras ekonomiskpolitiska position och strategier sätter vetenskapens och den högre utbildningens institutioner under kraftig press. Det universitetspolitiska fältet, reglerat av traditionella inomvetenskapliga normer och mekanismer, håller sakta och inte utan motstånd på att omvandlas till ett vidare fält den kunskapsbaserade ekonomin där industriella, politiska och vetenskapliga institutioner och intressen allt mer vävs samman och långsamt förändrar de tre sfärerna (Benner & Sandström 2000; jfr Etzkowitz & Leydesdorff 1997; Hellström 2005). Den här studien handlar om förändringsprocesser inom de vetenskapliga institutionerna, och då framför allt inom universitet och högskolor. Låt oss därför, lite skissartat, peka på några av de mer konkreta förändringsprocesserna inom det universitets- och forskningspolitiska området. För det första håller de finansiella förutsättningarna för universitet och högskolor på att förändras. Efter att universiteten allt sedan andra världskriget upplevt kontinuerlig tillväxt i resurser ser vi i en rad länder, däribland Sverige, hur de offentliga utgifterna för universitet och högskolor minskat i relation till antalet studenter och lärare och forskare. Samtidigt med detta trendbrott ökar intäkterna från privata och andra icke-offentliga källor. I fråga om forskningen har det under de senaste decennierna skett en kraftfull balansförskjutning i riktning mot allt mer externfinansierad forskning där andra än rent vetenskapliga kriterier påverkar resursfördelningen. Det universitets- och forskningspolitiska området påverkas idag också allt mer av en tilltagande internationell konkurrens. Globalization of national economies pushed states to devote more resources to the enhancement and management of innovation so that corporations and the nations in which they were headquartered could compete more successfully in world market. As a consequence, more funds have been devoted to support corporate partnerships between universities and businesses (Sporn 1999:9).

20 8 Universtiet och högskolor i en turbulent värld Dessa förändringar måste förstås i relation till de förändrade styrningsstrukturer som växt fram inom universitets- och högskolesystemet. Universitet och högskolor lever, enligt Burton Clarks (1983) klassiska analys, i spänningsfältet mellan markandsmekanismer, statlig auktoritet (hierarki) och akademisk självreglering. Tyngdpunktsförskjutningar mellan dessa tre styrningsmekanismer utgör en viktig ingrediens i den institutionella omdaningen av det utbildningsoch forskningspolitiska landskapet. I ett övergripande komparativt perspektiv konstaterar Barbara Sporn att governmental reforms in continental European systems, formerly characterized by state control (i.e. tight regulations and federal funding), have led to the adoption of a state supervising model in which increased self-regulation is awarded to the university while the state steers the system from a distance (Sporn 1999:11). På ett generellt plan är det tydligt att utbildnings- och forskningspolitiken följt med i den allmänna förvaltningspolitiska utvecklingen, med mål- och resultatstyrning, ramlagstiftning, decentralisering etc., och att detta påverkat relationerna mellan staten och universiteten. Huruvida detta har inneburit ökad eller minskad autonomi för universitetens vidkommande är en öppen empirisk fråga. Det finns de som med eftertryck hävdar att det sedan mitten av 1990-talet tagits många steg i riktning mot en allt mer politiserad forskning (Sköldberg & Salzer-Mörlin 2002:226ff; Rothstein 2000; Westling 2000). Mats Benner skriver på temat sammanfattningsvis att 1990-talets forskningspolitik i mångt och mycket utgjorde ett brott med 1980-talets orientering mot forskarstyre och inomakademiska villkor och han konstaterar också att det finns en grundläggande kontinuitet i forskningspolitiken under 1990-talet, som bygger på vad som kan beskrivas som en postakademisk forskningspolitisk grundhållning med betoningen lagd på forskningens anknytning till samhälleliga förändringsprocesser och på behovet av koncentration och styrning av den vetenskapliga verksamheten mot bakgrund av en inbäddning av forskningen i utvecklingen av nya ekonomiska, sociala och politiska förhållanden (Benner 2001:232).

21 Universtiet och högskolor i en turbulent värld 9 Detta betyder att universiteten och högskolorna å ena sidan blivit förvaltningsmässigt allt mer självständiga och å andra sidan i allt större utsträckning länkats samman med och blivit beroende av institutioner och processer utanför det traditionella universitetspolitiska fältet. Den för universiteten och högskolorna styrningsmässiga verkligheten har förändrats från government, med inordning i en statlig hierarkisk ordning, till governance, med kopplingar till horisontella nätverk inom ramen för ett expanderat universitets- och forskningspolitiskt fält. Detta är förändringar med stor potentiell inverkan på svenska universitet och högskolor. Sammanfattningsvis kan man av de här svepande beskrivningarna av nationalstaternas förändrade villkor och förutsättningar i en allt mer globaliserad världsekonomi, av de förändrade styrningsprinciperna, av kunskapssamhällets framväxt och utveckling och av forskningspolitikens förändrade inriktning konstatera att universiteten och högskolorna befinner sig en situation där de idag tvingas leva med helt nya krav och förväntningar. David Guston menar att förändringens vindar blåser så starka att det finns skäl att tala om att det kontrakt som efter andra världskriget slöts mellan vetenskapen och det politiska systemet genomgår en grundläggande översyn och omtolkning (Guston 2000a; 2000b; 2001; Guston & Kenniston 1994a; 1994b). I dessa förhandlings- och förändringsprocesser får universiteten som kultur- och bildningsinstitutioner ge vika för föreställningen om universitetet som drivkraft och dynamo i ett omfattande och komplext innovationssystem, där det är den nationella konkurrenskraften i en allt mer globaliserad ekonomi som skall hävdas och försvaras. Inom ramen för det moderna forskningsuniversitetens transformation och anpassning till en tilltagande ekonomisk globalisering och ett framväxande kunskapssamhälle har det under de senaste decennierna växt fram ett stort antal nya idéer, modeller och koncept som alla vill visa vägen framåt och peka ut hur ett idag framgångsrikt universitet bör organisera och styra sin verksamhet. Begrepp som Mode 2 och Triple Helix har kommit att dominera både den forskningspolitiska debatten som den faktiska forskningspolitiska utvecklingen i många industrialiserade länder. Dessa nya idéer och modeller svävar inte fritt i rymden, utan de har sina tydliga bärare och förmedlare. I den internationella kontexten är det framför allt inom oecd och eu som dessa nya modeller fått fotfäste. oecd har som Aant Elzinga och Andrew Jamison (1995) visat varit en ledande aktör i formulerandet av den forskningspolitiska dagordningen allt sedan 1960-talet. oecd

22 10 Universtiet och högskolor i en turbulent värld beskriver i sina publikationer under och 1990-talen allt oftare universiteten och forskningen som centrala tillväxtskapande instrument i det framväxande kunskapssamhället (se t.ex. oecd 2001). 3 Den nya ideologin formuleras inte sällan i termer av att universitet och högskolor blivit allt mer centrala noder i regionala, nationella och internationella innovationssystem (Edquist 1997, 2004; Nelson 1993; Etzkowitz & Klofsten 2005; Gergils 2005, 2006; sou 2003:90). Utvecklingen inom eu förstärker den här bilden. Kärnan i den framväxande forskningspolitiska doktrinen inom eu utgörs av den s.k. Lissabonstrategin där målet är att göra eu till världsmästare i ekonomisk tillväxt fram till år I ett centralt dokument presenterar kommissionen sin syn på det förändringsarbete som nu pågår. Som en tydlig markering skriver man bland annat: Co-operation between universities and industry needs to be intensified at national and regional level, as well as geared more effectively towards innovation, the startup of new companies and, more generally, the transfer and dissemination of knowledge. From a competitiveness perspective it is vital that knowledge flows from universities into business and society. The two main mechanisms through which the knowledge and expertise possessed and developed by universities can flow directly to industry are the licensing of university intellectual property, and spin-off and startup companies (com(2003) 58 final: 7). De nya krav och förväntningar som idag läggs på universitet och högskolor, regionalt, nationellt och även internationellt, bryter på många sätt mot grundläggande historiskt etablerade vetenskapliga föreställningar och normer och inte minst emot den universitetsideologi som såväl implicit som explicit låg till grund för det moderna forskningsuniversitetets framväxt och etablering (se t.ex. Polanyi 2000 Merton 1973 för klassiska formuleringar, se även de europeiska universitetens s.k. Magna Charta 1988) och för det kontrakt som inte minst Guston (2000) beskriver. Sammanfattningsvis har jag här försökt visa hur universiteten idag lever i korstrycket mellan dessa nya förvaltnings- och forskningspolitiska idéer och modeller, mellan etablerade och historiskt framväxta normer, värderingar och praktiker. Det är i detta spänningsfält som den här studien tar sin utgångspunkt.

23 Syfte och frågeställningar Universtiet och högskolor i en turbulent värld 11 Redan 1985 skriver Björn Wittrock att the notion that higher education and research are naturally, almost inevitably linked is widespread and quite generally accepted in public policy-making and rhetoric alike, men att the scholarly communities in the field of higher education studies and in the field of science policy and sociology of science are surprisingly unrelated (Wittrock 1985:1). Jag menar, i likhet med Wittrock, att vår förståelse av den forsknings- och universitetspolitiska utvecklingen kan fördjupas genom att länka samman policyutveckling på nationell och internationell nivå och den interna vetenskapssociologiska utvecklingen med detaljerade studier av hur forskningen organiseras, styrs, finansieras och bedrivs på lokal nivå vid universitet och högskolor, vid forskningsinstitut och i näringslivet. 4 Det övergripande syfte med den här studien är att bidra till en fördjupad förståelse för och mer kunskaper om den pågående institutionella omdaningen av det svenska universitets- och högskoleväsendet, samt att skapa ett förbättrat beslutsunderlag för forskningspolitiska aktörer nationellt och lokalt vid universiteten och högskolorna. Jag vill i den här studien på allvar ta fasta på Wittrocks efterlysning och i möjligaste mån länka samman studiet av den högre utbildningen med det flervetenskapliga forskningsfältet vetenskapsstudier ( Science Studies ). Det konkreta syftet med studien är att analysera hur ett brett svenskt universitet Lunds universitet förhållit sig till och konkret reagerat på institutionella förändringar inom vetenskapen och det forskningspolitiska fältet från 1980 och framöver. Två generella frågeställningar har väglett mitt arbete: 1. Vilka strategier har ledningen för Lunds universitet utvecklat i förhållande till förändringar inom vetenskapen och forskningspolitiken och hur har de förändrats mellan 1980 och 2005? och 2. Hur kan man förstå/förklara kontinuitet och diskontinuitet i Lunds universitets vägval? Det forskningspolitiska fältet präglas dock av en mängd olika disparata institutionella förändrings- omvandlingsprocesser. Mina analyser av pågående vetenskapsdynamiska respektive forskningspolitiska förändringsprocesser i kapitel 4 och 5 mynnar dock ut i att jag väljer att lyfta fyra mer konkreta förändringsteman: (1) förändrade normer inom vetenskapen där den fria kritiska grundforskningens ideal kompletteras med mer entreprenöriella normer, (2) förändrade arbetsformer

24 12 Universtiet och högskolor i en turbulent värld inom forskningen när ämnesinstitutionernas dominerande ställning utmanas av flervetenskapliga programområden och centrumbildningar, (3) förändrade styrningsmönster och strukturer när fakulteternas dominerande ställning utmanas av ökade styrnings- och prioriteringsambitioner från universitetsledningen och (4) fördjupade integrationssträvanden mellan vetenskap och samhälle och då särskilt mellan vetenskap och näringsliv. Med detta som utgångspunkt kan jag nu formulera fyra konkreta empiriska frågeställningar. 1. Vilken normativ självbild ger universitetsledningen för Lunds universitet uttryck för och hur förändras denna över tid? (kapitel 6) 2. Vilka arbetsformer strävar universitetsledningen efter att utveckla och vilka konkreta förändringsmönster växer fram inom universitetet? (kapitel 7 och 8) 3. Vilka styrnings- och prioriteringsstrategier antar och utvecklar universitetsledningen? Hur förändras de över tid? (kapitel 9) 4. Vilka organisatoriska och institutionella arrangemang och plattformar utvecklar universitetet för att främja integration med näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat? (kapitel 10) Den här studiens främsta bidrag till debatten om universitetens och forskningens samhällsroll är att den tar ett bredare grepp på den forsknings- och universitetspolitiska utvecklingen än vad som tidigare gjorts genom att den (1) kopplar samman och analyserar både den forskningspolitiska och vetenskapsdynamiska utvecklingen och den organisatoriska utvecklingen på universitetsnivå och (2) studerar utvecklingen vid ett brett forskningsuniversitet. Tidigare forskning på området har i alltför stor utsträckning studerat enskilda forskningsmiljöer, ofta inom idag dynamiska och expansiva forskningsfält inom livsvetenskap, materialvetenskap eller bioteknik/biomedicin eller profilerade universitet där mer entreprenöriella modeller antingen redan byggts in från grunden alternativt där förändringsprocesserna varit exceptionellt omfattande (Clark 1998, 2004; Etzkowitz & Leydesdorff 1997; Sporn 1999; Jacob m.fl. 2003). Jag menar att det idag saknas teoretiskt grundade empiriska analyser av hur breda europeiska forskningsuniversitet hanterar den förändrade kontext man idag befinner sig i. Det är min ambition att lämna ett bidrag till detta forskningsfält genom att konkret följa den forskningsorganisatoriska och forskningsstrategiska utvecklingen vid Lunds universitet under perioden från omkring 1980 fram till idag.

25 Universitet i förändring: mellan anpassning och motstånd Universtiet och högskolor i en turbulent värld 13 Universitetet är en av de mest seglivade av alla samhälleliga institutioner. I Sverige kan man följa dess historia tillbaka till 1400-talet då Uppsala universitet grundades. På den europeiska kontinenten kan universitetets historia spåras ytterligare ett antal hundra år tillbaka. Det är ett fenomen som ungefärligen kan dateras till början av talet. Först ut var universiteten i Bologna och Paris i nämnd ordning. Dessa två universitet byggdes upp kring två skilda ideologier, ideologier som kom att prägla den tidiga uppbyggnaden av universiteten i Europas södra respektive norra delar. Gemensamt för dessa föregångare var att de efter en hård kamp tillerkändes en betydande juridisk självständighet gentemot omgivande institutioner och makthavare. Många kritiker och universitetsreformatörer har genom åren hävdat att universiteten är alltför gammalmodiga, stelbenta och trögrörliga och inte anpassade för samtidens problem och utmaningar. Implicit i den kritiken ligger föreställningen att anpassning alltid är av godo. Föreställningen att organisationer, universitet eller andra, alltid måste (och bör) anpassa sig till krav och förväntningar i omgivningen är, menar jag, en alltför enkel syn på organisatorisk överlevnad och framgång. Snarare än renodlad anpassning kan universitetens långa, och bitvis framgångsrika, historia förstås som en tämligen lyckad balansövning på den tunna linan mellan anpassning och motstånd, mellan förändring och stabilitet. Universiteten har varit sällsynt framgångsrika när det gällt att förändra sig själva när så krävts och protestera och göra motstånd när omgivningens krav inte stämt överens med deras norm- och regelsystem. Den historiska överlevnadsförmågan till trots föddes det moderna forskningsuniversitetet inte i medeltidens Bologna eller Paris, utan betydligt senare, i Berlin för cirka två hundra år sedan. Vad som då händer är att universitetet, efter en lång och svår kris, återuppstår i en delvis ny skepnad. De europeiska universiteten utgjorde länge en fördelaktig och framgångsrik forskningsmiljö som under andra halvan av 1600-talet drev fram den vetenskapliga revolutionen, men också en miljö med en rad inneboende trögheter, vilka i sin tur ledde till att universiteten under 1700-talet forskningsmässigt kom att akterseglas av nya akademier och lärda sällskap (Wittrock 1993; Shapin 2000). Universiteten fortsätter dock med sin huvuduppgift sedan medeltiden, undervisningen, men med ökande kvalitetsproblem (Sköldberg & Salzer-Möring 2002:44, 87). Dessa utvecklingsdrag driver

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Akademiskt entreprenörskap

Akademiskt entreprenörskap Akademiskt entreprenörskap Ek dr. Caroline Wigren Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy Malmö Högskola Caroline.Wigren@circle.lu.se Agenda för dagen En kort introduktion

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

HR-transformation på svenska

HR-transformation på svenska HR-transformation på svenska Personalvetarprogrammets 30-årsjubileum Freddy Hällsten 21 mars 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll HRM:s historiska utveckling HR-transformation innebörd Projektets

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

HR-transformation och värdeskapande

HR-transformation och värdeskapande HR-transformation och värdeskapande Sjukvårdens HR-dag Freddy Hällsten 9 dec. 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Centre for Global Human Resource Management a meeting point Stakeholders Researchers The

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp 1(5) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits International

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world?

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? What about being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? How about being connected to 11 colleges and major research universities?

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Professionerna i akademin. och. akademin i professionerna

Professionerna i akademin. och. akademin i professionerna Professionerna i akademin och akademin i professionerna Ola Agevall Forum for Research on Professions Linnaeus University Tidsbild: Engelskt 1800-tal Profession och universitet At least there is tolerably

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter

Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter Eva Åkesson Lund Universitet Seminarium om joint/double degrees och gemensamma studieprogram \ÇàxÜÇtà ÉÇxÄÄt xç{xàxç EC

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT

FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Professor Lars Engwall Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Box 513, 751 20 Uppsala Tel.: 070-4250443, e-post: Lars.Engwall@fek.uu.se 13 maj 2014 FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Ett

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Universitetet som företagets samarbetspartner

Universitetet som företagets samarbetspartner Universitetet som företagets samarbetspartner - röster från seminarium på Münchenbryggeriet 1/12 2005 Vid KTH:s och Vinnovas seminarium Tillväxtskapande samverkan mellan näringsliv och högskola i Stockholm

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital Anna-Karin Tötterman Kommunikationsdimensionen i socialt kapital En studie av informationsdelning, förtroende t>ch social identitet vid en universitetsfakultet Åbo 2008 INNEHALLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015

Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015 Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015 SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling Drakegatan 6, 412 50 Göteborg Kungsgatan 26, 111 35 Stockholm Telefon 031-723 17 00 Fax 031-723 17 99 siq@siq.se

Läs mer

A t t b e r e d a v ä g e n

A t t b e r e d a v ä g e n A t t b e r e d a v ä g e n med hjälp av Människorna i företaget Att utveckla affärer framgångsrikt med hjälp av människor. Varför är vissa företag trots utmärkta affärsidéer och likartade marknadsvillkor

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Skriv din titel här Pär Johansson Affärsområdeschef Kommersialisering

Skriv din titel här Pär Johansson Affärsområdeschef Kommersialisering LTU s proaktiva metoder mer än dubblerar idéinflödet! Skriv din titel här Pär Johansson Skriv din titel här Affärsområdeschef Kommersialisering The University our USP World class in developing succesful

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. OBS Under arbeta: citera ej utan författarens tillstånd/n.b. Work in progress: do not quote without author

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer