Lokal forskningspolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal forskningspolitik"

Transkript

1 Fredrik Melander Lokal forskningspolitik Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet

2

3 Lokal forskningspolitik Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet

4

5 Lokal forskningspolitik Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet Fredrik Melander Lund Political Studies 145 Statsvetenskapliga institutionen Lunds universitet, Sverige

6 Lunds universitet, Sverige 2006 Fredrik Melander issn isbn Layout och omslag: Veronica Svensson, Videte Sustainable Design Omslagsfoto föreställande en av fakultetsgrodorna på universitetsplatsen i Lundagård Typografi: Thesis the Mix och Sabon Tryckt av: Intellecta Docusys ab, Västra Frölunda, 2006 Distribution: Department of Political Science Lund University, Box 52 se Lund, Sweden

7 o Till Stina, Ylvali och Frans

8

9 vii Innehållsförteckning Del I Introduktion Kapitel 1 Universitet och högskolor i en turbulent värld 3 Kunskapssamhället och statens nya roll 4 Syfte och frågeställningar 11 Universitet i förändring: mellan anpassning och motstånd 13 Forskningsdesign och metod 17 Del II Teoretiskt ramverk Kapitel 2 Om institutionell teori och organisatoriska strategier: en översikt 31 Inledning 31 Om nyinstitutionalism 32 Institutionell förändring och politisk dynamik 34 Om spårbundenhetsperspektivet: processer och mekanismer 36 Institutioner som spelregler 40 Organisationer 42 Organisatorisk respons och val av strategier 46 Slutsatser 57 Kapitel 3 Institutionell förändring som evolution: ett analytiskt ramverk 58 Ett förändringsperspektiv: grundläggande utgångspunkter 59 Institutioner och handlande: en struktureringsprocess 63 Institutionalisering som process 65 Förändring som evolution 68 Slutsatser 78 Del III Vetenskap och forskningspolitik i förändring Kapitel 4 Vetenskap i förändring: mot en postakademisk vetenskap? 83 Inledning 83 Trippelhelix nya former för samverkan och innovation 87 Mot en postakademisk vetenskap? 91

10 viii Innehåll Kunskapsproduktionens nya villkor och former 96 Förändringsdimensioner i den moderna vetenskapen: kritik, diskussion och syntes 102 Slutsatser 108 Kapitel 5 Om den forskningspolitiska utvecklingen: internationella drag och svenska särdrag 114 Inledning 114 Hur kan man tolka den forskningspolitiska utvecklingen? 115 Forskningspolitikens tidiga formering 118 Den nya tidens forskningspolitik 123 Slutsatser 140 Kapitel 6 Styrningskrafter i universitets- och högskolefältet: mellan elfenbenstornet och marknaden 146 Inledning 146 Styrningskrafter i universitetsfältet 148 Om forskningsfinansieringen 155 Slutsatser 162 Del IV Lunds universitet i omvandling Introduktion Lunds universitet i omvandling 165 Kapitel 7 Från Humboldt till den entreprenöriella högskolan: Lunds universitets normativa självbild i förändring 172 Inledning 172 Balansproblem och akademiseringens retoriska uppsving 173 Om tjänstestrukturen del i 178 Besparingar och den strategiska forskningens ankomst öppenhet och försiktig anpassning 182 Tjänstestrukturens comeback den humboldtska modellen ger vika 192 Slutsatser 195 Kapitel 8 Nya arbetsformer och en förändrad forskningsorganisation 199 Inledning 199 Ämnesinstitutionerna i centrum 200

11 Innehåll ix Institution, centrumbildning och nätverk: mot en modifierad forskningsorganisation 203 Centrumbildningarnas skiftande dynamik 224 Slutsatser 229 Kapitel 9 Vetenskaplig dynamik och organisationsförändringar 231 Om starka forskningsmiljöer: exempel från Lunds universitet 233 Om dynamiken runt den moderna biomedicinen 238 Slutsatser 247 Kapitel 10 Styrelsedoktrin i förändring: centralisering och prioriteringar på dagordningen 251 Inledning 251 Utvecklingen under 1980-talet: fakulteternas decennium 252 Prioriteringar och en aktivare styrningsstrategi på dagordningen 256 Den nya styrningsdoktrinen: övergripande forskningsfrågor, strategiska planer och forskningsstrategier 260 Från ambition till verklighet 270 Slutsatser 279 Kapitel 11 Integration och kommersialisering: Lunds universitet och tredje uppgiften 282 Inledning 282 Om samverkan på gräsrotsnivå 284 Samverkan över känd gräns en samverkansplattform ser dagens ljus 285 Ideon en tidig trippelhelix? 292 Universitetet utvecklar sitt samverkanssystem: verktygslådan kommer på plats 295 Slutsatser 304 Del V Analys och slutsatser Kapitel 12 Analys och slutsatser 309 Studiens huvudsakliga resultat 309 Teoretisk återkoppling 322 Om Lunds universitets vägval och möjligheter 334

12 x Innehåll Bilagor 338 Fotnoter 343 Summary in English Research Policy at the University. Institutional Dynamics and Organizational Change at Lund University Källor och litteratur 377 Arkiv 377 Opublicerade dokument 377 Personliga källor 380 Samtal och korrespondens 382 Litteratur 382 Lund Political Studies 418

13 Del I Introduktion

14

15 3 Kapitel 1 Universitet och högskolor i en turbulent värld We have to recognize that the University is a ruined institution, while thinking what it means to dwell in those ruins without recourse to romantic nostalgia (Readings 1996:169). Det är nog många, inte minst äldre lärare och forskare vid landets alla universitet och högskolor, som är beredda att hålla med Bill Readings om att universitetet, såsom det var när de på och 1950-talen för första gången mötte den högre utbildningens och forskningens institutioner, inte står att känna igen. 1 Förändringens vindar har svept över det utbildnings- och forskningspolitiska landskapet. I Sverige har universiteten efter flera kraftfulla expansionsvågor, framför allt på 1960-talet och på 1990-talet, förvandlats till massuniversitet med över studenter fördelade på nästan 50 lärosäten av varierande storlek och karaktär. Det är dock inte förändringsprocesserna inom utbildningspolitikens område som står i fokus för den här studien, utan uppmärksamheten riktas istället mot den universitetsbaserade forskningen och dess organisering och styrning. I den här avhandlingen kommer jag att studera hur Lunds universitet reagerat på och hanterat institutionella förändringar inom vetenskapen och forskningspolitiken de senaste decennierna. Detta är förändringsprocesser som utvecklats inom ramen för en allt starkare diskursiv föreställning om industrisamhällets upplösning och det globala kunskapssamhällets framväxt. Den universitetsbaserade forskningen har under efterkrigstiden förändrats på ett sätt som de idag äldsta verksamma forskarna svårligen kunde ha föreställt sig när de en gång i tiden beslutade sig för att satsa på en karriär i vetenskapens tjänst. Den idag gamle professorn kunde nog knappast ha anat att han/hon i slutet av sin karriär skulle behöva ägna en stor del av sin verksamma tid åt att jaga forsk-

16 4 Universtiet och högskolor i en turbulent värld ningsmedel från stiftelser, forskningsråd, fonder, eu och kommuner, för att inte bara försörja sina doktorander och yngre medarbetare utan t.o.m. dra in medel till sin egen lön! På ett mer generellt plan hade han/hon nog också haft svårt att föreställa sig den kraftfulla inverkan som vetenskapen haft på det moderna samhället under de decennier han/hon varit verksam vid universitetet. Lika förbryllande finner han/hon nog det stora intresse och de massiva förväntningar som samhället, och forskarna själva, byggt upp kring vad vetenskapen förväntas åstadkomma. Det snabbt framväxande kunskapssamhället både som idé och praktik är en av de fundamentala drivkrafterna bakom den institutionella omdaningsprocess som idag sker av och omkring universitet och högskolor runt om i världen. I det här inledningskapitlet skall jag först ringa in och beskriva de forskningsproblem som den här studien syftar till att belysa och diskutera. Därefter skall jag presentera de metodologiska ramarna för projektet och i korthet beskriva vad den fortsatta texten har att erbjuda. Kunskapssamhället och statens nya roll Åtskilliga är de författare som med emfas hävdar att den industrialiserade världen sedan ett par årtionden genomgår djupgående strukturella omvandlingsprocesser där villkoren och förutsättningarna för ekonomi och politik i grunden transformers och omskapas. I den samhällsvetenskapliga litteraturen hävdas allt oftare att vårt utlandsberoende växer i en allt mer globaliserad och avreglerad världsekonomi och att de ekonomiska förnyelsekrafterna i allt större utsträckning verkar i gränsöverskridande nätverk. Detta tillsammans med eu och andra transnationella strukturers framväxt och expansion begränsar nationalstaternas ekonomisk-politiska handlingsutrymme (se t.ex. Jönsson m.fl. 2000; Scholte 2005; Strange 1994, 1996; Reich 1991; Castells 1996; 1997; 1998; Sassen 1991; Slaughter & Leslie 1997; Slaughter & Rhodes 2004). I ett ekonomisk-industriellt perspektiv kan man se hur det industriella samhället, uppbyggt kring tillgången på arbete och kapital, långsamt trängs undan och lämnar plats för ett postindustriellt samhälle (Bell 1973; Sörlin & Törnqvist 2000; Reich 1991) där kunskap, i olika former, allt mer utgör den grundläggande strategiska produktionsfaktorn. Sociologen Nico Stehr beskriver kärnan i den här omvandlingsprocessen som

17 Universtiet och högskolor i en turbulent värld 5 a shift from an economy driven and governed, in large measure, by material inputs into the productive process and its organization to an economy in which transformations in productive and distributive processes are determined much more by symbolic or knowledge-based inputs (1994:10). 2 Centralt för alla makroorienterade sociologiska analyser av det moderna samhället, oavsett om vi talar om globaliseringen, det postindustriella samhället, det postmoderna samhället eller om vi stannar vid det senmoderna samhället är att vi, enligt Stehr, [have] to focus on the peculiar nature and function of knowledge in social relations and, of course, on the main carriers of such knowledge (1994:10). För att använda ett av Habermas influerat språkbruk kan man se hur kunskap, och då framför allt vetenskaplig kunskap, expanderar in i inte bara de ekonomiska produktionsprocesserna utan också i livsvärlden. Vår vardag blir allt mer förvetenskapligad och vårt samhälle påverkas allt mer av en ny samhällsklass av experter, rådgivare, forskare, och de institutioner de verkar inom (Nowotny m.fl. 2001; Ziman 1978, 2003). Så gott som varje dag väcks frågor om vilken mat vi vågar äta? Den genmodifierade eller den ekologiskt odlade? Vad som händer med miljön? Är det varmare klimatet orsakat av oss människor eller är det en fråga om naturliga variationer? I ett bredare perspektiv kan man tala om att demokratin utmanas av teknokratin som grund för samhällelig organisering och reglering och om att kunskap och inte allmänna val blir basen för legitim maktutövning (Dahl 1989). På ett mer konkret plan ser man också hur vetenskap och kunskap blir produktionsfaktorer i sig och hur kunskapen som växer fram inte bara uppfattas som en allmän offentlig nyttighet utan i allt större utsträckning som en vara som kan och bör köpas och säljas (Slaughter & Leslie 1997; jfr Prop. 2004/05:80). Slutsatsen som många drar är att science and technology play an increasingly important role in most spheres of life and that our dependence on knowledge-based occupations is growing considerably (Stehr 1994:4). I den omvandlingsprocess jag här ytligt skisserar finns en tydligt politisk dimension där den traditionella nationalstatens auktoritativa bas utmanas och omvandlas inom ramen för en tilltagande ekonomisk, politisk och kulturell globalisering. Sverker Sörlin och Gunnar Törnqvist (2000:38f) öppnar diskussionen på ett bra sätt när de noterar att åtskilliga nationalstater är för små för att rymma de nätverk och beroendeförhållanden som utvecklas inom exempelvis ekonomins och forskningens område. Samtidigt är staterna för stora för att fungera

18 6 Universtiet och högskolor i en turbulent värld som bärare av människors identiteter. Det senare har en tydlig demokratisk dimension sedan en fungerande demokrati i grunden vilar på och är beroende av en medborgaranda eller vad Robert Putnam (1993) betecknat som socialt kapital. De stora nationalstaterna är också för stora i bemärkelsen att förutsättningarna för ett direkt politiskt deltagande i mer utvecklade former än via röstsedeln är begränsade. Det nationalstatsbaserade politiska styrelseskicket sprängs idag allt mer i bitar och det växer istället fram ett flernivåstrukturerat styrelseskick med en tämligen oklar kompetensfördelning nivåerna sinsemellan (se t.ex. Bache & Flinders 2004; Marks m.fl. 1996; Scharpf 1997; Wallace & Wallace 1996). Peter Evans (1995) talar om att nationalstaterna blivit allt mer inbäddade i och sammanvävda med det internationella systemet. Andra författare är mer drastiska och hävdar att avregleringarna av de finansiella marknaderna och det internationella kapitalets ökade rörlighet radikalt har minskat staternas traditionella kapacitet att styra den ekonomiska utvecklingen (Boyer & Drache 1996; Hirst & Thompson 1996). Det är inte bara genom framväxten av en ny vertikal politisk strukturering som förändringens dynamik verkar, utan det utvecklas också nya horisontella strukturer eller gränsöverskridande nätverk mellan offentligt och privat liksom mellan stat och samhälle (se t.ex. Held & McGrew 2002; Kooiman 1993; 2003). Drivkrafterna bakom de här förändringarna kan inte enbart härledas till globaliseringen och avregleringen av de internationella kapitalmarknaderna, utan måste också förstås mot bakgrund av en ny syn på staten, dess förmåga och roll i hanteringen av kollektiva samhällsproblem. Staten kom under och 1980-talens högervåg att kraftigt ifrågasättas av de politiska eliterna i många västländer. Staten sågs inte längre som lösningen på grundläggande samhällsproblem utan i stor utsträckning som själva orsaken till problemen. Under 1990-talet har användandet av begreppet governance i den samhällsvetenskapliga litteraturen kommit att ge uttryck för en process där samhällsstyrningen inte längre sker inom ramen för och i linje med den parlamentariska styrningskedjans tankegångar (se Pierre & Peters 2000; Pierre 2000 för översikter), utan för en politik vars utformning bestäms genom interaktion mellan aktörer i olika nätverk. (Elander 2000:326f; se även Bogason & Toonen 1998; Kooiman 1993, 2003; Rhodes 1997). De ekonomiska kriserna och den ideologiska omsvängningen har gjort staten allt mer benägen att låta andra krafter och institutioner, själva eller i samverkan, hantera en rad samhälleliga problem och uppgifter. Det har för många blivit allt tydligare att nationalstaterna inte som tidigare kan styra den sam-

19 Universtiet och högskolor i en turbulent värld 7 hälleliga och ekonomiska utvecklingen i strikt bemärkelse, utan deras uppgift har i stor utsträckning blivit att skapa så goda förutsättningar som möjligt för andra aktörer. Oavsett om man är skeptiskt inställd eller helhjärtat entusiastisk inför den stora berättelsen om globaliseringen och dess verkningar tycks de flesta vara tämligen överens om att dagens allt mer kunskapsbaserade och kunskapsberoende samhälle och den ekonomiska globaliseringens omdaning av nationalstaterna och deras ekonomiskpolitiska position och strategier sätter vetenskapens och den högre utbildningens institutioner under kraftig press. Det universitetspolitiska fältet, reglerat av traditionella inomvetenskapliga normer och mekanismer, håller sakta och inte utan motstånd på att omvandlas till ett vidare fält den kunskapsbaserade ekonomin där industriella, politiska och vetenskapliga institutioner och intressen allt mer vävs samman och långsamt förändrar de tre sfärerna (Benner & Sandström 2000; jfr Etzkowitz & Leydesdorff 1997; Hellström 2005). Den här studien handlar om förändringsprocesser inom de vetenskapliga institutionerna, och då framför allt inom universitet och högskolor. Låt oss därför, lite skissartat, peka på några av de mer konkreta förändringsprocesserna inom det universitets- och forskningspolitiska området. För det första håller de finansiella förutsättningarna för universitet och högskolor på att förändras. Efter att universiteten allt sedan andra världskriget upplevt kontinuerlig tillväxt i resurser ser vi i en rad länder, däribland Sverige, hur de offentliga utgifterna för universitet och högskolor minskat i relation till antalet studenter och lärare och forskare. Samtidigt med detta trendbrott ökar intäkterna från privata och andra icke-offentliga källor. I fråga om forskningen har det under de senaste decennierna skett en kraftfull balansförskjutning i riktning mot allt mer externfinansierad forskning där andra än rent vetenskapliga kriterier påverkar resursfördelningen. Det universitets- och forskningspolitiska området påverkas idag också allt mer av en tilltagande internationell konkurrens. Globalization of national economies pushed states to devote more resources to the enhancement and management of innovation so that corporations and the nations in which they were headquartered could compete more successfully in world market. As a consequence, more funds have been devoted to support corporate partnerships between universities and businesses (Sporn 1999:9).

20 8 Universtiet och högskolor i en turbulent värld Dessa förändringar måste förstås i relation till de förändrade styrningsstrukturer som växt fram inom universitets- och högskolesystemet. Universitet och högskolor lever, enligt Burton Clarks (1983) klassiska analys, i spänningsfältet mellan markandsmekanismer, statlig auktoritet (hierarki) och akademisk självreglering. Tyngdpunktsförskjutningar mellan dessa tre styrningsmekanismer utgör en viktig ingrediens i den institutionella omdaningen av det utbildningsoch forskningspolitiska landskapet. I ett övergripande komparativt perspektiv konstaterar Barbara Sporn att governmental reforms in continental European systems, formerly characterized by state control (i.e. tight regulations and federal funding), have led to the adoption of a state supervising model in which increased self-regulation is awarded to the university while the state steers the system from a distance (Sporn 1999:11). På ett generellt plan är det tydligt att utbildnings- och forskningspolitiken följt med i den allmänna förvaltningspolitiska utvecklingen, med mål- och resultatstyrning, ramlagstiftning, decentralisering etc., och att detta påverkat relationerna mellan staten och universiteten. Huruvida detta har inneburit ökad eller minskad autonomi för universitetens vidkommande är en öppen empirisk fråga. Det finns de som med eftertryck hävdar att det sedan mitten av 1990-talet tagits många steg i riktning mot en allt mer politiserad forskning (Sköldberg & Salzer-Mörlin 2002:226ff; Rothstein 2000; Westling 2000). Mats Benner skriver på temat sammanfattningsvis att 1990-talets forskningspolitik i mångt och mycket utgjorde ett brott med 1980-talets orientering mot forskarstyre och inomakademiska villkor och han konstaterar också att det finns en grundläggande kontinuitet i forskningspolitiken under 1990-talet, som bygger på vad som kan beskrivas som en postakademisk forskningspolitisk grundhållning med betoningen lagd på forskningens anknytning till samhälleliga förändringsprocesser och på behovet av koncentration och styrning av den vetenskapliga verksamheten mot bakgrund av en inbäddning av forskningen i utvecklingen av nya ekonomiska, sociala och politiska förhållanden (Benner 2001:232).

21 Universtiet och högskolor i en turbulent värld 9 Detta betyder att universiteten och högskolorna å ena sidan blivit förvaltningsmässigt allt mer självständiga och å andra sidan i allt större utsträckning länkats samman med och blivit beroende av institutioner och processer utanför det traditionella universitetspolitiska fältet. Den för universiteten och högskolorna styrningsmässiga verkligheten har förändrats från government, med inordning i en statlig hierarkisk ordning, till governance, med kopplingar till horisontella nätverk inom ramen för ett expanderat universitets- och forskningspolitiskt fält. Detta är förändringar med stor potentiell inverkan på svenska universitet och högskolor. Sammanfattningsvis kan man av de här svepande beskrivningarna av nationalstaternas förändrade villkor och förutsättningar i en allt mer globaliserad världsekonomi, av de förändrade styrningsprinciperna, av kunskapssamhällets framväxt och utveckling och av forskningspolitikens förändrade inriktning konstatera att universiteten och högskolorna befinner sig en situation där de idag tvingas leva med helt nya krav och förväntningar. David Guston menar att förändringens vindar blåser så starka att det finns skäl att tala om att det kontrakt som efter andra världskriget slöts mellan vetenskapen och det politiska systemet genomgår en grundläggande översyn och omtolkning (Guston 2000a; 2000b; 2001; Guston & Kenniston 1994a; 1994b). I dessa förhandlings- och förändringsprocesser får universiteten som kultur- och bildningsinstitutioner ge vika för föreställningen om universitetet som drivkraft och dynamo i ett omfattande och komplext innovationssystem, där det är den nationella konkurrenskraften i en allt mer globaliserad ekonomi som skall hävdas och försvaras. Inom ramen för det moderna forskningsuniversitetens transformation och anpassning till en tilltagande ekonomisk globalisering och ett framväxande kunskapssamhälle har det under de senaste decennierna växt fram ett stort antal nya idéer, modeller och koncept som alla vill visa vägen framåt och peka ut hur ett idag framgångsrikt universitet bör organisera och styra sin verksamhet. Begrepp som Mode 2 och Triple Helix har kommit att dominera både den forskningspolitiska debatten som den faktiska forskningspolitiska utvecklingen i många industrialiserade länder. Dessa nya idéer och modeller svävar inte fritt i rymden, utan de har sina tydliga bärare och förmedlare. I den internationella kontexten är det framför allt inom oecd och eu som dessa nya modeller fått fotfäste. oecd har som Aant Elzinga och Andrew Jamison (1995) visat varit en ledande aktör i formulerandet av den forskningspolitiska dagordningen allt sedan 1960-talet. oecd

22 10 Universtiet och högskolor i en turbulent värld beskriver i sina publikationer under och 1990-talen allt oftare universiteten och forskningen som centrala tillväxtskapande instrument i det framväxande kunskapssamhället (se t.ex. oecd 2001). 3 Den nya ideologin formuleras inte sällan i termer av att universitet och högskolor blivit allt mer centrala noder i regionala, nationella och internationella innovationssystem (Edquist 1997, 2004; Nelson 1993; Etzkowitz & Klofsten 2005; Gergils 2005, 2006; sou 2003:90). Utvecklingen inom eu förstärker den här bilden. Kärnan i den framväxande forskningspolitiska doktrinen inom eu utgörs av den s.k. Lissabonstrategin där målet är att göra eu till världsmästare i ekonomisk tillväxt fram till år I ett centralt dokument presenterar kommissionen sin syn på det förändringsarbete som nu pågår. Som en tydlig markering skriver man bland annat: Co-operation between universities and industry needs to be intensified at national and regional level, as well as geared more effectively towards innovation, the startup of new companies and, more generally, the transfer and dissemination of knowledge. From a competitiveness perspective it is vital that knowledge flows from universities into business and society. The two main mechanisms through which the knowledge and expertise possessed and developed by universities can flow directly to industry are the licensing of university intellectual property, and spin-off and startup companies (com(2003) 58 final: 7). De nya krav och förväntningar som idag läggs på universitet och högskolor, regionalt, nationellt och även internationellt, bryter på många sätt mot grundläggande historiskt etablerade vetenskapliga föreställningar och normer och inte minst emot den universitetsideologi som såväl implicit som explicit låg till grund för det moderna forskningsuniversitetets framväxt och etablering (se t.ex. Polanyi 2000 Merton 1973 för klassiska formuleringar, se även de europeiska universitetens s.k. Magna Charta 1988) och för det kontrakt som inte minst Guston (2000) beskriver. Sammanfattningsvis har jag här försökt visa hur universiteten idag lever i korstrycket mellan dessa nya förvaltnings- och forskningspolitiska idéer och modeller, mellan etablerade och historiskt framväxta normer, värderingar och praktiker. Det är i detta spänningsfält som den här studien tar sin utgångspunkt.

23 Syfte och frågeställningar Universtiet och högskolor i en turbulent värld 11 Redan 1985 skriver Björn Wittrock att the notion that higher education and research are naturally, almost inevitably linked is widespread and quite generally accepted in public policy-making and rhetoric alike, men att the scholarly communities in the field of higher education studies and in the field of science policy and sociology of science are surprisingly unrelated (Wittrock 1985:1). Jag menar, i likhet med Wittrock, att vår förståelse av den forsknings- och universitetspolitiska utvecklingen kan fördjupas genom att länka samman policyutveckling på nationell och internationell nivå och den interna vetenskapssociologiska utvecklingen med detaljerade studier av hur forskningen organiseras, styrs, finansieras och bedrivs på lokal nivå vid universitet och högskolor, vid forskningsinstitut och i näringslivet. 4 Det övergripande syfte med den här studien är att bidra till en fördjupad förståelse för och mer kunskaper om den pågående institutionella omdaningen av det svenska universitets- och högskoleväsendet, samt att skapa ett förbättrat beslutsunderlag för forskningspolitiska aktörer nationellt och lokalt vid universiteten och högskolorna. Jag vill i den här studien på allvar ta fasta på Wittrocks efterlysning och i möjligaste mån länka samman studiet av den högre utbildningen med det flervetenskapliga forskningsfältet vetenskapsstudier ( Science Studies ). Det konkreta syftet med studien är att analysera hur ett brett svenskt universitet Lunds universitet förhållit sig till och konkret reagerat på institutionella förändringar inom vetenskapen och det forskningspolitiska fältet från 1980 och framöver. Två generella frågeställningar har väglett mitt arbete: 1. Vilka strategier har ledningen för Lunds universitet utvecklat i förhållande till förändringar inom vetenskapen och forskningspolitiken och hur har de förändrats mellan 1980 och 2005? och 2. Hur kan man förstå/förklara kontinuitet och diskontinuitet i Lunds universitets vägval? Det forskningspolitiska fältet präglas dock av en mängd olika disparata institutionella förändrings- omvandlingsprocesser. Mina analyser av pågående vetenskapsdynamiska respektive forskningspolitiska förändringsprocesser i kapitel 4 och 5 mynnar dock ut i att jag väljer att lyfta fyra mer konkreta förändringsteman: (1) förändrade normer inom vetenskapen där den fria kritiska grundforskningens ideal kompletteras med mer entreprenöriella normer, (2) förändrade arbetsformer

24 12 Universtiet och högskolor i en turbulent värld inom forskningen när ämnesinstitutionernas dominerande ställning utmanas av flervetenskapliga programområden och centrumbildningar, (3) förändrade styrningsmönster och strukturer när fakulteternas dominerande ställning utmanas av ökade styrnings- och prioriteringsambitioner från universitetsledningen och (4) fördjupade integrationssträvanden mellan vetenskap och samhälle och då särskilt mellan vetenskap och näringsliv. Med detta som utgångspunkt kan jag nu formulera fyra konkreta empiriska frågeställningar. 1. Vilken normativ självbild ger universitetsledningen för Lunds universitet uttryck för och hur förändras denna över tid? (kapitel 6) 2. Vilka arbetsformer strävar universitetsledningen efter att utveckla och vilka konkreta förändringsmönster växer fram inom universitetet? (kapitel 7 och 8) 3. Vilka styrnings- och prioriteringsstrategier antar och utvecklar universitetsledningen? Hur förändras de över tid? (kapitel 9) 4. Vilka organisatoriska och institutionella arrangemang och plattformar utvecklar universitetet för att främja integration med näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat? (kapitel 10) Den här studiens främsta bidrag till debatten om universitetens och forskningens samhällsroll är att den tar ett bredare grepp på den forsknings- och universitetspolitiska utvecklingen än vad som tidigare gjorts genom att den (1) kopplar samman och analyserar både den forskningspolitiska och vetenskapsdynamiska utvecklingen och den organisatoriska utvecklingen på universitetsnivå och (2) studerar utvecklingen vid ett brett forskningsuniversitet. Tidigare forskning på området har i alltför stor utsträckning studerat enskilda forskningsmiljöer, ofta inom idag dynamiska och expansiva forskningsfält inom livsvetenskap, materialvetenskap eller bioteknik/biomedicin eller profilerade universitet där mer entreprenöriella modeller antingen redan byggts in från grunden alternativt där förändringsprocesserna varit exceptionellt omfattande (Clark 1998, 2004; Etzkowitz & Leydesdorff 1997; Sporn 1999; Jacob m.fl. 2003). Jag menar att det idag saknas teoretiskt grundade empiriska analyser av hur breda europeiska forskningsuniversitet hanterar den förändrade kontext man idag befinner sig i. Det är min ambition att lämna ett bidrag till detta forskningsfält genom att konkret följa den forskningsorganisatoriska och forskningsstrategiska utvecklingen vid Lunds universitet under perioden från omkring 1980 fram till idag.

25 Universitet i förändring: mellan anpassning och motstånd Universtiet och högskolor i en turbulent värld 13 Universitetet är en av de mest seglivade av alla samhälleliga institutioner. I Sverige kan man följa dess historia tillbaka till 1400-talet då Uppsala universitet grundades. På den europeiska kontinenten kan universitetets historia spåras ytterligare ett antal hundra år tillbaka. Det är ett fenomen som ungefärligen kan dateras till början av talet. Först ut var universiteten i Bologna och Paris i nämnd ordning. Dessa två universitet byggdes upp kring två skilda ideologier, ideologier som kom att prägla den tidiga uppbyggnaden av universiteten i Europas södra respektive norra delar. Gemensamt för dessa föregångare var att de efter en hård kamp tillerkändes en betydande juridisk självständighet gentemot omgivande institutioner och makthavare. Många kritiker och universitetsreformatörer har genom åren hävdat att universiteten är alltför gammalmodiga, stelbenta och trögrörliga och inte anpassade för samtidens problem och utmaningar. Implicit i den kritiken ligger föreställningen att anpassning alltid är av godo. Föreställningen att organisationer, universitet eller andra, alltid måste (och bör) anpassa sig till krav och förväntningar i omgivningen är, menar jag, en alltför enkel syn på organisatorisk överlevnad och framgång. Snarare än renodlad anpassning kan universitetens långa, och bitvis framgångsrika, historia förstås som en tämligen lyckad balansövning på den tunna linan mellan anpassning och motstånd, mellan förändring och stabilitet. Universiteten har varit sällsynt framgångsrika när det gällt att förändra sig själva när så krävts och protestera och göra motstånd när omgivningens krav inte stämt överens med deras norm- och regelsystem. Den historiska överlevnadsförmågan till trots föddes det moderna forskningsuniversitetet inte i medeltidens Bologna eller Paris, utan betydligt senare, i Berlin för cirka två hundra år sedan. Vad som då händer är att universitetet, efter en lång och svår kris, återuppstår i en delvis ny skepnad. De europeiska universiteten utgjorde länge en fördelaktig och framgångsrik forskningsmiljö som under andra halvan av 1600-talet drev fram den vetenskapliga revolutionen, men också en miljö med en rad inneboende trögheter, vilka i sin tur ledde till att universiteten under 1700-talet forskningsmässigt kom att akterseglas av nya akademier och lärda sällskap (Wittrock 1993; Shapin 2000). Universiteten fortsätter dock med sin huvuduppgift sedan medeltiden, undervisningen, men med ökande kvalitetsproblem (Sköldberg & Salzer-Möring 2002:44, 87). Dessa utvecklingsdrag driver

Lokal forskningspolitik. Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet Melander, Fredrik

Lokal forskningspolitik. Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet Melander, Fredrik Lokal forskningspolitik. Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet 1980-2005 Melander, Fredrik Publicerad: 2006-01-01 Link to publication Citation for published version

Läs mer

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik Begrepp och

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift Lars Ekedahl www.htu.se Innehåll UoH:s uppgifter Kompetenscentrum S-SENCE Personliga reflektioner och kommentarer www.htu.se

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Carin Franzéns bidrag till underlag för Vetenskapsrådets forskningsöversikt över HS-området

Carin Franzéns bidrag till underlag för Vetenskapsrådets forskningsöversikt över HS-området Carin Franzéns bidrag till underlag för Vetenskapsrådets forskningsöversikt över HS-området Varför humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är viktig Det råder ingen brist på svar vad gäller frågan

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Akademiskt entreprenörskap

Akademiskt entreprenörskap Akademiskt entreprenörskap Ek dr. Caroline Wigren Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy Malmö Högskola Caroline.Wigren@circle.lu.se Agenda för dagen En kort introduktion

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Styrningsproblemet och de nya styrformerna

Styrningsproblemet och de nya styrformerna Styrningsproblemet och de nya styrformerna Förvaltningspolitik 7.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan De förändrade styrsystemen, vad innebär förnyelsen? Styrningstänkandets förändring 1960-70:

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

Visioner, vägval och verkligheter

Visioner, vägval och verkligheter Visioner, vägval och verkligheter Svenska universitet och högskolor i utveckling efter 1940 Carl-Gustaf Andrén UNIVtRSITÅTSBIBLiOTKGK KiEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Nordic Academic Press NORDIC ACADEMIC PRESS

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört

Läs mer

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv Institutionella perspektiv på policyanalys Rational choice perspektiv Föreläsningens uppläggning Genomgång av olika institutionella rational choice traditioner Att hantera kollektivt handlande: centrala

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället 2008-2014 Syftet med projektet har varit att utforska

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

HR-transformation på svenska

HR-transformation på svenska HR-transformation på svenska Personalvetarprogrammets 30-årsjubileum Freddy Hällsten 21 mars 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll HRM:s historiska utveckling HR-transformation innebörd Projektets

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

HR-transformation och värdeskapande

HR-transformation och värdeskapande HR-transformation och värdeskapande Sjukvårdens HR-dag Freddy Hällsten 9 dec. 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Centre for Global Human Resource Management a meeting point Stakeholders Researchers The

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Lärdom från 50 års implementationsforskning: Det blir aldrig som man tänkt sig!! 2011-09-12 Institutionen för socialt arbete

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

Om organisering av turism. Studier av turismens samarbetsorganisationer i Sverige. Per Grängsjö

Om organisering av turism. Studier av turismens samarbetsorganisationer i Sverige. Per Grängsjö Om organisering av turism Studier av turismens samarbetsorganisationer i Sverige Per Grängsjö INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Prolog iii xi Kapitel 1, Organisering av turism i Sverige 1 Inledning, bakgrund

Läs mer

HR-transformation och shared service ur nationellt och internationellt perspektiv

HR-transformation och shared service ur nationellt och internationellt perspektiv HR-transformation och shared service ur nationellt och internationellt perspektiv 2013-11-20 Freddy Hällsten, School of Business, 1 HR-transformation på svenska Anders Boglind Freddy Hällstén Per Thilander

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer