Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Åtgärd: Rådgivande samtal - med särskild uppföljning

Transkript

1 Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Åtgärd: Rådgivande samtal - med särskild uppföljning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Ett 100-tal externa experter anlitades för att ta fram arbetsdokumenten. Socialstyrelsen har använt dessa systematiska genomgångar av den vetenskapliga litteraturen som grund för slutsatserna i riktlinjerna. Här finns de sökord som använts vid litteratursökning och resultatet av granskningen i tabellform. A 2.3 Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Rådgivande samtal - med särskild uppföljning Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara oral hälsa, förebygga sjukdom och/eller förhindra fortsatt sjukdomsutveckling Måttlig positiv effekt på munhygienbeteende Låg evidensstyrka Låg kostnad per vunnen effekt Skattning 4

2 # Författare, år 1 Ambjörnsen et al [1] Studiedesign Renodlad kontrollgrupp 6 månader Patientpopulation 44-49/grupp (3 grupper) Tandlösa med protes, år Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna obehandlad information I2: information + demonstration av proteshygien upprepad efter 14 dagar Effektmått A Plack 6 månader 33,5(20,9) 31,7 (21,5) I2: 22,4 (19,5) Plackförändring i procentenheter från pretestvärden Effektmått B Gingivit Effektmått C Självrapporterat munhygienbeteende Övrigt Viss osäkerhet - 4,4-14,3 I2: -22,2 I1 vs K p= 0,52 () I2 vs K p=0,005 I1 vs I2 p= I1 = 0,02 I2 = 0,04 2a 2b Hugoson et al. 2003, 2007 [2, 3] 3 år N= år obehandlad återbesök varannan månad: information+ munhygieninstruktion, utan professionell tandrengöring (Karlstadmodellen) I2: tre besök med information +munhygieninstruktion vid studiens början, upprepades efter 1 respektive 2 år. Individuell utbildning I3: tre besök med information + munhygieninstruktion vid studiens början, upprepades efter 1 respektive 2 år. Grupputbildning 37,6 ( 24,3) 12,9 ( 12,2) I2: 24,5 ( 23,6) I3: 21,6 ( 20,9) Plack - förändring (%) K = -31 I1 = -78 (p<0.05) I2 = -55 (p<0.05) I3 = -63 (p<0.05) I1=0,46 I2=0,24 I3=0,30 28,5 ( 13,1) 15,0 ( 12,1) I2: 19,4 ( 17,4) I3: 20,5 ( 16,6) Gingivit - förändring (blödning %) K = -14 I1 = -59 (p<0.05) I2 = -50 (p<0.05) I3 = -44 (p<0.05) I1=0,41 I2=0,27 I3=0,24 I2: I3: Förändring i antal individer som utför interdental tandrengöring K = +7 I1 = +32 (p<0.05) I2 = +39 (p<0.05) I3 = +29 (p<0.05) (%) I1=0,64 I2=0,55 Ingen osäkerhet Kontrollgrupp mindre plack och gingivit än övriga vid baseline.

3 3 Jönsson et al [4] 4 Jönsson et al.2009 [5] 3 månader För kontrollgruppen effekt över tid = Bedöms som observationsstudie 1 år För kontrollgruppen effekt över tid = Bedöms som observationsstudie N= år N= år konventionell munhygienbehandling client self-care commitment model konventionell munhygienbehandling individuellt utformad munhälsoutbildning (KBT-teknik integrerad med icke-kirurgisk parod.beh samt MI) 0,33 (0,27-0,39). Reduktion 35 %, från 0,59 0,33 0,25 (0,20-0,30) p<0,05. Reduktion 56%, från 0,59 0,25 p=0.03 mellan grupperna 0,14 global PlI 0,73 0,31 Reduktion 56 % 0,74 0,14 Reduktion: 82 % p< ,39 (0,39-0,46). Reduktion 34%, från 0,65 0,39 0,38 (,28-,48). Reduktion 48%, från 0,73 0,38 mellan grupperna 0,02 global GI 0,92 0,50 Reduktion 46 % 0,92 0,21 Reduktion 77 % p<0.001 I3=0,57 interdental rengöring 5 gånger/vecka baseline uppföljning Ökning med 6 % 4 19 Ökning med 79 % p<0,008 mellan grupperna 0,80 interdental rengöring baseline uppföljning 38% 59% (ökning med 55%) 46% 79% (ökning med 72 %) p<0.021 Ingen osäkerhet Ingen osäkerhet 5 Karikoski et al [6] CCT 2 år N=115 Ålder okänd Diabetes information+munhygieninstruktion som K + påminnelsebrev om att söka tandvård+ diabetessjuksköterska påminde I2: som K + diabetessjuksköterska påminde I3: som K + påminnelsebrev om att söka tandvård 0,23 Plackindex (%) p=0, p=0,012 I2: P=0,002 I3: P=0,001 mellan grupper 0,12 0,32 0,526 Förbättrad tandborstning 11% 27% I2: 10% I3: 19% Förbättrad interdental rengöring 28,6% 38,5% I2: 26,7% Påtaglig osäkerhet Oprecisa data, Intern o extern validitet osäker Brev =särskild uppföljning

4 I2: 0,12 I3: 0,04 I3: 45,2% Signifikans ej angiven 6 Lim et al [7] 10 månader N= år Urval arbetsplats personlig instruktion självinstruktion manual + reinstruktion I2: instruktionsfilm + reinstruktion I3: som ovan+ film efter 3 veckor Plackindex (%) Före Efter I2: I3: p>0,05 över tid mellan grupper Bleeding gingival units Före Efter I2:31 26 I3: p>0,05 över tid Osäker på grund av Intern och extern validitet, oprecisa data mellan grupper 7 McCaul et al.1992 [8] 7 Mc Caul et al [8] CCT, Experimentell design Experiment 1 3 månader varav behandlingsperiod 1 månad Experiment 2 9,5 månader 40 kvinnliga studenter som sällan använde tandtråd Medelålder 18,6 år N=45 studenter 25 män, 20 kvinnor, 36 fullföljde information, instruktion, egenkontroll (självrapportering) Feed-back vid ett besök under behandlingsperiod (1 månad) samt uppföljning med tel samtal 2 månader senare som ovan samt tillägg av socialt stöd från rumskamrat som fått samma instruktion och råd för support, förstärkt feedback/ reinstruktion samt påminnelser basbehandling: Information, instruktion, feedback/reinstruktion vid ett besök. Behandlingsperiod: 4 veckor med självregistrering. Uppehållandefas:10 veckor. vid 6 mån. fortsatt daglig registrering under uppehållandefas, med minimal kontakt I2: intensiv kontakt och rådgivning för att komma över barriärer. Personlig förstärkt feedback och reinstruktion efter 1 månad. Självregistrering under behandlings och uppehållan- Personal hygiene Performance Index Före Efter behandling 55% 48% 51% 41% Vid behandlingens slut Efter uppehållandefas 60% 66% 54% 58% I2:57% 57% över tid K vs I1 K vs I2 I1 vs I2 Före Efter behandling 6,0 5,5 6,5 5,5 Vid behandlingens slut Efter uppehållandefas 6,7% 6,1% 6,9 % 6,1% I2:6,4% 5,4% p=0,002 över tid K vs I1 K vs I2 I1 vs I2 Tandtrådsanvändning minst 6 dagar per vecka = 100 % adherence Medelvärde vid behandlingens slut uppföljning 89% 23% 84% 18% K vs I1 Efter uppehållandefas 81% 69% I2: 64% K1+I1+I2 = 71 % Vid 2 månaders uppföljning K1 +I1 + I2 14 % tandtråd minst varannan dag, 42 % ingen tandtrådsanvändning K vs I1 K vs I2 Osäker Små grupper Osäkert urvalsförfarande Ingen obehandlad kontroll Osäker Små grupper Osäkert urvalsförfarande

5 defas samt påminnelser via telefon varannan vecka. I1 vs I2 7 Mc Caul et al [8] Experiment 3 9 månader 81 studenter, 49 män, 32 kvinnor Medelålder 30, 2 år. Risk för parodontal sjukdom Låg borstningsfrekvens eller lågfrekvent/ingen användning av tandtråd och mild gingivit basbehandling Information, instruktion, förstärkt feedback, reinstruktion. Behandlingsperiod med egenkontroll: 3 besök under 3 veckor. Uppehållandefas: 8 veckor utan egenkontroll, telefonkontakt efter 4 veckor. efter ytterligare 2 månader samt 6 månader förstärkt behandling med flexibelt mål (noggrant plackavlägsnande åtminstone varannan dag) Information, instruktion, feedback/reinstruktion samt individuell plan inför uppehållandefasen. Behandlingsperiod: 3 besök under 3 veckor. Uppehållandefas: 8 veckor varav kontroll vid 4 veckor. efter ytterligare 2 månader samt 6 månader Vid behandlingens slut Efter uppehållandefas 58% 53% 57% 47% I2:54% 45% Över tid p<0,01 K vs I1 K vs I2 I1 vs I2 Vid behandlingens slut Efter uppehållandefas 8,2% 7,1% 8,3% 6,9% I2:8,0% 7,0% Över tid p<0,01 K vs I1 K vs I2 I1 vs I2 Osäker Små grupper Osäkert urval Studiegruppen dåligt beskriven I2: förstärkt behandling med svårt mål (daglig användning av tandtråd) Information, instruktion, feedback/ reinstruktion samt individuell plan inför uppehållandefasen. Behandlingsperiod: 3 besök under 3 veckor. Uppehållandefas: 8 veckor med kontroll efter 4 veckor. efter ytterligare 2 månader samt 6 månader 8 Ribeiro et al [9], 1 månad 1år N=53 Medelålder: 55 år (36-74) Delprotesbärare ingen information och instruktion verbal information+ instruktionsmanual utan illustrationer I2: verbal information+ instruktionsmanual med illustrationer samt individuell instruktion samt vid behov reinstruktion Vid uppföljning: Plackförekomst på tänder Gruppjämförelser Plackförekomst på delprotes I2 vs K p<0,05 Gruppjämförelser Påtaglig osäkerhet 9 Tedesco et N= 167 samtliga fick instruktion, pro- Besök 1 5 Besök 1 5 Besök 2 respektive 6 Påtaglig osä-

6 al.1992 [10] 14 månader Effekt över tid = Bedöms som observationsstudie N=91 (vid studiens slut) Ingen uppgift om kön år; USA fylax, feedback. instruktion + bilder på egen bakterieflora + videofilm av information + dialog med patient, professionell profylax samt ny bild på frånvaro av bakterieflora. Upprepades efter besök 3, 4 och 5. Sju besök: Baseline Besök 1 och 2 Intervention Besök 2-5 under en månadsperiod. vid 3 respektive 9 månader. 1,26 0,99 1,35 0,9 p<0.005 I1 vs K Besök 7 0,92 0,92 1,61 1,08 1,61 0,97 p< I1 vs K Besök 7 K.1,05 1,06 Score: 0 8,96 8,70 månaders uppföljning Tandborstning 3,90; 3,97; 3,32; 3,37; p 0,05 Tandtrådsanvändning 1,89; 2,50; p 0,05 1,87; 2,72; p 0,001 tandtråd 0,12 I1 vs K kerhet. Bristande precision av data. Stort bortfall Theory of reasoned action 0,00 0,07 10 Ziebolz et al [11] 13 veckor Effekt över tid = Bedöms som observationsstudie N=104 män Medelålder: 29,7 (18-54) år Soldater Tyskland ingen information/ motivation/instruktion (n=26) 45 minuter, individuell information/motivation/instruktion (n=27), 1 besök I2: 45 minuter, gruppinformation/motivation/instruktion (n=25), 1 besök I3: minuter grupp+individuell information/ motivation/instruktion (n=26) OHI Baseline: 2,2 I:2,2 I2:2,1 I3:2,3 Vid studiens slut: 1,4 I11,1 I21,1 I31,2 Minskat QHI p< SBI < 10 % Baseline: n=9 Vid uppföljning: n=34 Minskning över tid p<0,0001 Gruppjämförelser: p=0,74 Påtagligt osäker Alla förbättrades över tid Främst på grund av urvalet, soldater, Tyskland Bristande extern validitet Gruppjämförelser p=0,32 0,14 I2:0,14 I3:0,09 API (approximal plaque index) API<30%

7 Summering av utfall från inkluderade studier Minskning över tid p< Gruppjämförelser: p=0,79 Frågeställning: Har rådgivande samtal med särskild uppföljning en positiv påverkan på munhygienbeteende/munhygienvanor? Patientpopulation: Vuxna, år. Vårdmiljö: Universitetsmiljö, vuxentandvård, militärförläggning, sjukvårdsinrättning Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt/risk (K I) Relativ effekt/- riskreduktion ( (K I) / K ) Evidensstyrka (Hämtas från efterföljande formulär för att sammanställa evidensstyrka) Kommentarer A - Plack 1452 (10) Låg evidens B Gingivit 1197 (8) Låg evidens C - Självrapporterat munhygienbeteende 960 (6) Låg evidens

8 1. Ambjörnsen, E, Rise, J. The effect of verbal information and demonstration on denture hygiene in elderly people. Acta odontologica Scandinavica. 1985; 43(1): Hugoson, A, Lundgren, D, Asklow, B, Borgklint, G. The effect of different dental health programmes on young adult individuals. A longitudinal evaluation of knowledge and behaviour including cost aspects. Swedish dental journal. 2003; 27(3): Hugoson, A, Lundgren, D, Asklow, B, Borgklint, G. Effect of three different dental health preventive programmes on young adult individuals: a randomized, blinded, parallel group, controlled evaluation of oral hygiene behaviour on plaque and gingivitis. Journal of clinical periodontology. 2007; 34(5): Jonsson, B, Lindberg, P, Oscarson, N, Ohrn, K. Improved compliance and self-care in patients with periodontitis--a randomized control trial. International journal of dental hygiene. 2006; 4(2): Jonsson, B, Ohrn, K, Oscarson, N, Lindberg, P. The effectiveness of an individually tailored oral health educational programme on oral hygiene behaviour in patients with periodontal disease: a blinded randomized-controlled clinical trial (one-year follow-up). Journal of clinical periodontology. 2009; 36(12): Karikoski, AI-P, P.; Murtomaa, H.. Oral health promotion among adults with diabetes in Finland. Community Dent Oral Epidemiol. 2003; 31: Lim, LP, Davies, WI, Yuen, KW, Ma, MH. Comparison of modes of oral hygiene instruction in improving gingival health. Journal of clinical periodontology. 1996; 23(7): McCaul, KD, Glasgow, RE, O'Neill, HK. The problem of creating habits: establishing healthprotective dental behaviors. Health Psychol. 1992; 11(2): Ribeiro, DG, Pavarina, AC, Giampaolo, ET, Machado, AL, Jorge, JH, Garcia, PP. Effect of oral hygiene education and motivation on removable partial denture wearers: longitudinal study. Gerodontology. 2009; 26(2): Tedesco, LA, Keffer, MA, Davis, EL, Christersson, LA. Effect of a social cognitive intervention on oral health status, behavior reports, and cognitions. Journal of periodontology. 1992; 63(7): Ziebolz, DH, A.; Brunner, E.; Hornecker, E.; Mausberg, R. F.. Individual versus group oral hygiene instruktionuc-tion for adults. Oral Health Prev Dent. 2009; 7:93-9.