SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING. Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent (red.)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING. Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent (red.)"

Transkript

1 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent (red.)

2 Fakulteten för humanvetenskap Produktion: Tryck & inbindning:

3 FÖRORD Societal Entrepreneurship in Sparsely Populated Areas

4

5 INNEHÅLL Kapitel 1 Samhällsentreprenörskap kontexter, organisering och perspektiv för hållbar utveckling Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent...7 Kapitel 2 Tillsammans är vi starka! Docksta bordtennisklubb Yvonne von Friedrichs och Olof Wahlberg...21 Kapitel 3 en jämförande nordisk studie Marie-Louise von Bergmann-Winberg...47 Kapitel 4 företagskoncept Anne Pierre...69 Kapitel 5 Lokala företagare som bygdens utvecklare Lisa Bois...85 Kapitel 6 Kreativa människors samhällsentreprenörskap en inspirerande företagsmodell för lokal utveckling Ulrika Sjödin Kapitel 7 Kombinatörer och livsstilsföretagare även samhällsentreprenörer? Carin Nordström Kapitel 8 Är generation Y en samhällsentreprenöriell generation? Ulrika Danielsson Kapitel 9 Hur kan högre utbildning bidra till samhällsentreprenörskap på utbildningsorten? Anna Sörensson Kapitel 10 Kunskapsekonomi och regional utveckling Jörgen From och Anders Olofsson Kapitel 11 Framgångsrikt ledarskap inom samhällsentreprenöriell verksamhet Ingela Bäckström och Anna Åslund

6

7 KAPITEL 1 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP KONTEXTER, ORGANISERING OCH PERSPEKTIV FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 7

8 Samhällsentreprenörskap 8 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

9 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 9

10 Samhällsentreprenörskap och den regionala utmaningen 10 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

11 Ändrade attityder och nya sätt att organisera samhället SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 11

12 Organisering av utvecklingsarbete 12 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

13 social cohesion ekonomisk tillväxt och social sammanhållning SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 13

14 En antologi om samhällsentreprenörskap som gränsöverskridande kraft Samhällsentreprenörskap - gränsöverskridande kraft för regional och lokal utveckling i glesa miljöer (SESPA) Tillsammans är vi starka! Docksta bordtennisklubb - en samhällsentreprenöriell tusenkonstnär 14 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

15 varumärke. En jämförande nordisk studie Lokala företagare som bygdens utvecklare SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 15

16 Kreativa människors samhällsentreprenörskap en inspirerande företagsmodell för lokal utveckling Kombinatörer och livsstilsföretagare även samhällsentreprenörer? Är generation Y en samhällsentreprenöriell generation? 16 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

17 Hur kan högre utbildning bidra till samhällsentreprenörskap på utbildningsorten? Kunskapsekonomi och regional utveckling Framgångsrikt ledarskap inom samhällsentreprenöriell verksamhet SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 17

18 18 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

19 REFERENSER An Agenda for a Reformed Cohesion Policy. A Place-based Approach to Meeting European Challenges and Expectations Societal Entrepreneurship: Positioning, Penetrating, Promoting amhällets entreprenörer. En forskarantologi om samhällsentreprenörskap Governance på svenska Journal of Entrepreneurship & Regional Development Entrepreneurship & Regional Development Entrepreneurship & Regional Development, Journal of Enterprising Communities, Journal of World Business Emerging Perspectives on the Theory and Practice of Public Governance, Social Entrepreneurship Leveraging Economic, Political, and Cultural Dimensions. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 19

20 The Theory of Economic Development Entrepreneurship and Regional Development Annals for Public and Cooperative Economics 20 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

21 KAPITEL 2 TILLSAMMANS ÄR VI STARKA! DOCKSTA BORDTENNISKLUBB EN SAMHÄLLSENTREPRENÖRIELL TUSENKONSTNÄR Yvonne von Friedrichs och Olof Wahlberg Inledning SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 21

22 22 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

23 Samhällsentreprenörskapets mobilisering av resurser Samhällsentreprenörskapets värden och resursbehov SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 23

24 24 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

25 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 25

26 de/denne på den specifika lokala utvecklingen. Smith och Stevens (2010) visar genom Zahra et al. (2009) en typologisering av samhällsentreprenören som innebär att denna antingen kan vara en social ingenjör (engineer), en social konstruktör (constructionist) eller en social tusenkonstnär (bricoleur) och hur geografisk närhet och social inbäddning påverkar samhällsentreprenörskapets målsättning, beslutfattande och beteende (figur 1). Figur Olika former av av socialt entreprenörskap (efter Smith och och Stevens 2010) Samhällsentreprenören som social tusenkonstnär har sitt fokus på lokala problem utifrån en geografisk och kulturell närhet där problemen identifieras och problemlösningarna knyts till att fungera i en specifik kontext. Det som Gawell (2013) betecknar som lokalt upplevda behov. Denna typ återfinns i de flesta regioner i världen och kännetecknas av att den är småskalig och har knappa resurser. Ett exempel är Docksta BTK (2013) som vi närmare kommer att beskriva i det fortsatta kapitlet. Den sociala konstruktören menar Smith och Stevens (2010) identifierar och söker fylla gapen på den sociala marknaden och kan gälla för olika lokala kontexter. Denna typ av samhällsentreprenörskap är resursdriven och kräver resurser för att stödja skalbarhet av en vald problemlösningsmodell där skilda, lokala miljöer används 26 till att SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP identifiera möjligheter till problemlösningar SAMVERKANDE FÖR som LOKAL kan fungera UTVECKLING för många olika människor i många olika kontexter. Det vill säga problemen är inte knutna endast till en speciell plats utan gälla för flera platser men där problemlösningarna kan se olika ut beroende

27 Framväxten av ett lokalt samhällsengagemang - Docksta BTK SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 27

28 Docksta Bordtennisklubb (DBTK) började spela med en boll på en spånskiva. Det blev den första trevande starten till sporten bordtennis. Nu, snart 50 år senare, kan Docksta BTK se tillbaka på en mängd duktiga pingisspelare som klubben fostrat. Pingisträningar bedrivs varje vecka och klubben var även medarrangör till senior-sm i bordtennis. Men DBTK är så mycket mer än bara pingis. hembygden och dess invånare. (Docksta BTK 2013) Det samhälleliga engagemanget 28 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

29 DBTK blir fastighetsägare SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 29

30 30 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

31 Klubben räddar en skofabrik och jobb Figur 2. Skofabriken i Docksta (H-E Näslund) SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 31

32 32 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

33 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 33

34 34 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

35 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 35

36 Omorganisering 36 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

37 Huvudstyrelsen Docksta BTK AB Bygdeutveckling Idrottsutveckling Skulefestivalen Idrottsklubben som lokalsamhällets sociala tusenkonstnär SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 37

38 Humankapitalet 38 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

39 Det sociala kapitalet SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 39

40 pengar vi tjänade investerade vi i nya projekt som var till gagn för hela bygden. Då fi också en väldig trovärdighet, folk ställde upp alltså. För även när vi räddade skolan va det viset. Vi fick fler medlemmar när vi köpte äldreboendet: Nu så är det bordtennisk som köpt, så nu ska vi bli medlemmar. (Hans-Erik Näslund) Centralt för det sociala illustreras i figuren nedan (figur 7). som byggts upp är att klubben varit lyhörd för de behov som funnits i samhället. V inte köpa någon skola eller hyreshus utan det är den allmänna opinionen som har kom bordtennisklubben utifrån hur man gjort tidigare då det var kyrkorna som hade storm Kan ni gå in och köpa hyreshusen annars går kommunen in och river husen!. Jaaa, kommer ju liksom till oss och det är inte lätt att säga nej inte. När det gäller skolan föräldrar och personalen och sa nu vill vi att ni tar över skolan. (Hans-Erik Näslund). Den modell som ovan beskrivit DBTK:s arbete i sitt lokala samhällsentrepre Figur 7. DBTK:s väg till lokala samhällsentreprenörskap Framtidens farhågor DBTK:s verksamhet som samhällsentreprenör vilar på en bas av humankapital, fin kapital och socialt kapital. Eftersom såväl humankapitalet som det sociala kapitalet i h varit personifierade i individerna i styrelsen, finns det farhågor inför framtiden. Del fråga om de bärande visionerna. Det finns en ständig fråga om det verkli idrottsklubbens uppgift att vara en samhällsentreprenör, eller om de ska över kommunen att ansvara för samhällsutvecklingen. Det engagemang i lokalsam utveckling som är själva grunden för denna verksamhet har varit ifrågasatt av flera av 40 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING invånare sedan länge. Hans-Erik Näslund: Likaså när vi köpte skolan, en del tycker

41 ck man r det på lubben kapital i skulle mit till ötena. om byn så kom nörskap ansiellt ög grad s är det gen är låta till hällets ortens att det 1 I dagsläget, hösten 2014, har fd. äldreboendets lokaler hyrts ut till två företagare: ett yngre par som och har dessa som personal bostäder och matsal under bärplockningssäsongen. Senaste Skulefestivalen genererade också ett överskott. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 41

42 Slutsatser 42 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

43 REFERENSER Ledarskapets fallgropar Academy of Management Review, Entrepreneurship and Regional Development Entrepreneurship Theory & Practice Administative Science Quarterly, Varför går det bra för Sverige? En bok om entreprenörskap Innovation and Entrepreneurship Voluntas SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 43

44 En forskarantologi om samhällsentreprenörskap / American Journal of Sociology Entreprenörskapets väsen Entrepreneurship & Regional Development, Social Entrepreneurship Leveraging Economic, Political, and Cultural Dimensions. Journal of World Business, Journal of World Business Economic development quarterly Social Entrepreneurship Leveraging Economic, Political, and Cultural Dimensions. Social Entrepreneurship Leveraging Economic, Political, and Cultural Dimensions. 44 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

45 Entrepreneurship and Regional Development Strategic Entrepreneurship Journal, Entrepreneurship and Regional Development Advances in Entrepreneurship, Firm Emergence and Growth Journal of Business Venturing, SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 45

46 46 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

47 KAPITEL 3 ATT SKAPA ETT KOMMUNALT VARUMÄRKE EN JÄMFÖRANDE NORDISK STUDIE Marie-Louise von Bergmann-Winberg Storstäder och tätorter i de glest befolkade nordiska länderna, förutom Danmark, drar till sig en allt ökande befolkning, medan landsbygden avfolkas i en allt högre inte räcker. Inledning SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 47

48 största städerna, där de mindre städerna och orterna i de glest befolkade regionerna kommunala varumärken. Vissa mindre orter och städer verkar kunna överleva och aktivitet aktivitet vill rimligtvis kan 48 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

49 Teoriernas korsväg politiskt och samhällsentreprenörskap och branding. image, identitet och varumärken, liksom 1 För en diskussion av alla möjliga uttolkningar av begreppet samhällsentreprenörskap, såsom socialt entreprenörskap eller företagande, socialekonomi eller tredje sektor organisationer, hänvisas till Samhällets entreprenörer (2009), samt till andra kapitel i föreliggande publikation. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 49

50 sina analyser om regional och lokal utveckling? Kan även andra orter utvecklas tämligen lika? 50 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

51 sammanhang? 2 Hur skapas en platsrelaterad identitet? 2 Projektet BRANDR, där titeln syftar på det fornnordiska sättet att brännmärka egendom, har bedrivits som Interreg III B-projekt under åren med fyra nordiska kommuner från tre länder: Island, Norge och Sverige. I själva verket rör det sig om två par vänorter som på detta sätt velat stärka sitt arbete med det lokala varumärket i en benchmarking- process där jämförelser över tid kontinuerligt gjorts. Se vidare von Bergmann-Winberg, M-L & Nordtug, J (2006): Municipality Branding. Cooperation and Development in Steinkjer, Sollefteå, Akureyri and Sortland. Trondelag Forskning og Utvikling. Notat 2006:4 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 51

52 substans till dess funktion, men även dess lokalitet l och image. När 52 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

53 men för en ort tillkommer utöver kommersiella varumärken relationen till den mobile companies or tourists. It can now be viewed as a fundamental part of planning, a fundamental part of guiding the development of places in a desired fashion. gäller en kreativ omorganisering av resurser, vilket i vid mening kan utgöra en slags SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 53

54 förändringar än nya varumärken. 3 Se vidare en längre diskussion av entreprenörens roll inom nätverket, solospelare eller samarbetspartner, i Politiskt entreprenörskap ett nytt fenomen på den samhällsvetenskapliga arenan, i von Bergmann- Winberg, M-L & Wihlborg, E. (2011) Politiskt entreprenörskap kreativ problemlösning och förändring. 54 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

55 Politiska och samhällsentreprenörer i nätverkssamverkan kollektivt handlande i form av olika aktioner nätverken som de mest intressanta för denna studie, eftersom dessa tydligare kan aktörer. 4 Lindhult (2009) refererar till Johannisson (2009) i deras gemensamma syn på community entrepreneurship, huvudsakligen uttolkat som en nätverkande teoretisk ansats, eller som Lindhult konstaterar: inget entreprenörskap utan nätverkande. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 55

56 av varumärket. Samarbete och varumärkesutveckling i fyra nordiska kommuner 5 Jag 5 Framställningen baseras i huvudsak på von Bergmann-Winberg, M-L & Nordtug, J (2006). 56 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

57 kommunerna. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 57

58 aktivitet, det vill säga vad som görs aktivitet kan medan ideella och samhällsaktörer troligen i olika hög grad kunnat engageras i de 58 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

59 Strategier för trendbrott och effekter av kommunala varumärken organisationssamhället SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 59

60 Delade visioner och implementering av varumärket byggnader, och dessutom förstärkt sin image med musik, konst och kultur enligt 60 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

61 initiativ sändes en enkät till medborgarna med information om resultatet av den Samarbetsklimat och nätverkssamarbete genomtänkt med denna strategi. statligt stöd. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 61

62 varumärkesrelaterade, och endast dessa är av relevans för denna studie. Analys och utvärdering 62 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

63 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 63

64 Ort Akureyri Sollefteå Sortland Steinkjer Visioner Starka Medelstarka Starka Svaga Varumärke/ profilering Entreprenöriella politiker Samverkan med näringsliv Nätverk med samhällsentreprenörer Samhällsentreprenörer Aktörer Implementering av visioner Stark Dubbelt/ Medel Stark Svagt/ Svagt Hög grad Medel Hög grad Låg grad Täta Medeltäta Täta Medel/glesa glesa Hög Hög Hög Hög Ja Ja Ja Nej Majoriteten invandrade Majoriteten stationära Majoriteten återvändare Ja Ja Ja Nej Majoriteten stationära Sammanfattning och konklusion 64 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

65 varumärke man enats om inom de olika nätverken, med vissa skillnader vad SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 65

66 det handlingsutrymme som visionerna kräver. 66 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

67 REFERENSER Brand Relations Management. Bridging the Gap Between Brand Promise and Brand Delivery Municipality Branding. Cooperation Politikens entreprenörer kreativ problemlösning och förändring Kultur, plats, identitet. Det lokalas betydelse i en globaliserad värld. Samhällets entreprenörer. En forskarantologi om samhällsentreprenörskap Southern Journal of Entrepreneurship, How Brands become Icons. The Principle of Cultural Branding. Harvard Entreprenörskapets dynamik och regionala förankring. Johannisson, B (2005). Entreprenörskapets väsen Competition and Entrepreneurship SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 67

68 European Planning Studies Samhällets entreprenörer Governing the Commons. The Evolution of Institutions for Collective Entrepreneurship Theory and Practice Brands, branding and territorial development. Regional Studies Making Democracy Work The Theory of Economic Development i Regionalitet, kultur och företagande, markedsføring. 68 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

69 KAPITEL 4 GRÖN OMSORG ETT SAMHÄLLSENTREPRENÖRIELLT FÖRETAGSKONCEPT Anne Pierre I det här kapitlet diskuteras Grön Omsorg Grön Omsorg Från Tanke Till Handling Bakgrund SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 69

70 green care, social farming eller 70 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

71 Grön Omsorg Från Tanke Till Handling, SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 71

72 Offentligt privat partnerskap och dess utmaningar 72 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

73 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 73

74 Fallet Grön Omsorg Tidigare forskning Grön Omsorg inom 74 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

75 Grön Omsorg SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 75

76 Det internationella perspektivet 76 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

77 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 77

78 78 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

79 Sammanfattning och diskussion Grön Omsorg Från Tanke Till Handling SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 79

80 80 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

81 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 81

82 REFERENSER Journal of Farming : Farming 82 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

83 American Journal of Public studie. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 83

84 Farming Journal of 84 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

85 KAPITEL 5 LOKALA FÖRETAGARE SOM BYGDENS UTVECKLARE Lisa Bois I det här kapitlet illustreras och diskuteras hur samhällsentreprenörskap kan ta form Inledning och problemformulering SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 85

86 Metod 86 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

87 plats räknade Teoretisk bakgrund SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 87

88 88 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

89 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 89

90 90 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

91 Rapport från fältet SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 91

92 Figur 1. Turistkarta över området för bygden mellan broarna. Kartan är framtagen av föreningen Bygden mellan broarna genom ett LEADER-projekt, med den justeringen att broarna är extra väl markerade i svart. Östersund stad ligger längst upp till höger. 92 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

93 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 93

94 94 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

95 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 95

96 60% Engagemang i föreningsliv och utvecklingsprojekt 50% 40% 30% 20% 10% ideellt föreningsliv tidigare bygdutvecklingsengagema ng 0% arbetstagare 19 st företagare 14 st Figur 2. Antalet angivna ideella engagemang i nuläget samt tidigare engagemang i bygdeutvecklingsåtgärder. Procentsatsen anger hur många som engagerar sig fördelat efter försörjningsform. Det totala antalet svarande står angivet efter försörjningsformen. Diagrammet i figur 2 visar försörjningsfördelning kopplat till ideellt engagemang i föreningsverksamhet i bygden. Kategorin arbetstagare består av anställda, vikarier och arbetssökande. Kategorin företagare består av alla individer som driver någon form av företag, både egenföretagare och kombinatörer, alltså individer som kombinerar eget företagande med en anställning. Engagemanget i föreningslivet var stort nog att enkätbesvararna också såg sig som föreningsrepresentanter under bygdemötet. I diagrammet visas det totala antalet svarande per kategori. Diagrammet har inte för avsikt att ge några generaliserbara statistiska resultat utan syftar till att tydliggöra situationen i Orrvikenbygden under det första bygdeutvecklingsmötet. Engagemang i utvecklingsaktiviteter En iakttagelse i diagrammet är att en majoritet av kategorin egna företagare har deltagit i utvecklingsaktiviteter tidigare, jämfört med en dryg tredjedel av arbetstagarna som har haft liknande engagemang. I Orrvikenbygden har egenföretagarna och kombinatörerna som kategori i betydligt större utsträckning engagerat sig i utvecklingsaktiviteter tidigare, jämfört med invånare som försörjer sig genom anställningar. Någon djupare slutsats över varför så är fallet kan inte dras utifrån enkätsvaren. De beskrivna utvecklingsaktiviteterna handlar i 96 huvudsak om engagemang i olika föreningar och utförda projekt. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

97 Analys och diskussion SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 97

98 98 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

99 Avslutande kommentar SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 99

100 REFERENSER 100 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

101 International SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 101

102 WEBBSIDOR 102 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

103 KAPITEL 6 KREATIVA MÄNNISKORS SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP EN INSPIRERANDE FÖRETAGSMODELL FÖR LOKAL UTVECKLING Ulrika Sjödin Inledning Nordingrås Alltekniska Verkstad AB alla SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 103

104 kunskapsekonomin tjänsteexportören 104 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

105 naturliga sociala kollektiv försörjning SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 105

106 kollektivt företagande bli en inspirerad lösning för en by i en glest bebyggd region? Betydelsen av alternativa kulturer plats människorna 106 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

107 människans individer sociala platsens perifera 1 Studierna genomfördes i följande länder och regioner: Danmark: Copenhagen, Aarhus, Svendborg, Sønderbor, Esbjerg. Finland; Helsinki, Tampere, Oulu. Norge: Oslo, Trondheim. Grönland. Sweden: Stockholm, Malmo, Lund, Karlskrona. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 107

108 utanför alla 108 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

109 inre motivation ursprungliga kvinnligt SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 109

110 skydda 110 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

111 The warehouses are protected, the inner-city industrial landscape will be transformed into high chic. Some individuals involved in the original creative production will stay: a few may capitalize substantially, others will get jobs serving the drinks. Most people whose place is recognized, however, will no longer live or play there. The alternative moves out, the mainstream moves in, and recognition of the authenticity of the place signals appropriation of the culture and a new exclusion of those who remain genuinely marginal (Shaw 2005). SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 111

112 Studiens teoretiska analysmodell Platsens betydelse Platsens betydelse kommer att undersökas. Enligt Florida (2002) flyttar de kreativa klasserna till platsen snarare än till jobben och de söker en miljö som främjar öppenhet, mångfald, friluftsliv och kulturliv. Enligt Shaw (2005), söker de kreativa alternativa kulturerna billiga industribyggnader i storstadsmiljö, men de tvingas nu flytta ut till landet på grund av ökade huspriser i storstäderna. Inre och yttre motivation De kreativa klasserna och alternativa kulturerna drivs till skillnad från majoritetssamhället oftast av egna inre belöningar och motivationer i termer av skapandekänslan av flow snarare än av yttre belöningar och motivation i form av pengar, vinstmax och materiell status (Florida & Goodnight 2005; Shaw 2005). En mångfald av definitioner och strategier Floridas kreativa klasser och Shaws alternativa kulturer vill ha en blandning av människor, dvs. mångfald och öppenhet inför olikheter och det udda, till skillnad från majoritetssamhället. Deleuze & Guattari 2001, Colebrook 2002 och Wuthnow 2002, lyfter fram minoritetssynsättet som till skillnad från majoritetssynsättet i möjligaste mån undviker att rangordna, kategorisera, definiera och förutbestämma världens fenomen och aktiviteter. Samhällsengagemang Enligt Shaw (2005) är de alternativa kulturerna avantgardistiska : innovativa, experimentella och utmanande. Även fast de först och främst drivs av en inre motivation att skapa, ägnar sig många indirekt åt att störta konservativa ortodoxa doktriner omdefiniera kanterna på den dominerande kulturen. De har andra icke politiskt korrekta synsätt, strävanden och mål; de funderar t.ex. över alternativa betalningsmedel såsom byteshandel. De omskapar samhället bara genom att leva och arbeta som de gör. Studiens genomförande 112 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

113 Tema 1: Platsens betydelse Tema 4: Samhällsengagemang fallstudien gränsöverskridande kollektiv Nordingrås Alltekniska Verkstad AB SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 113

114 platsens Jag har egentligen inget 114 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

115 Träakademien Jag och min sambo agendor här uppe. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 115

116 friheten, tryggheten, gemenskapen oberoendet en plats för alla: alla ska trivas. Man ska skapa trivsel för många. Är man tillräckligt många på en plats uppstår en slags gravitation, en magnetism. 116 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

117 medier och som inte är lika socialt kompetenta. Han har så många kontakter över hela Sverige och känner även många personer utomlands. Jag vet knappt vad jag är längre Vi får så mycket planer och idéer saker blir inget och då tänker jag: Ja, då var det väl inte meningen! Andra saker driver vi stenhårt. Det blir liksom som det blir. företagssammanhang SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 117

118 Vi investerar i folk istället När det gäller NAVAB är vinst och tillväxt inte kärnan i verksamheten. Vi gör gärna vinst självändamål. Om jag får det svårt ekonomisk får jag hjälp av mina kompisar här Jag vill komma bort lite från guldsmide vill hellre kalla mig konstnär. man måste lyda fast han inte kunde någonting 118 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

119 Även om det varit knapert har det funnits en frihet under jakten på pengar. Vi vill inte ta lån. Jag gör bara det jag vill och tycker om. Jag vet inte om jag är en materialromantiker, men kvm lokal men kan inte ta ut någon hög lön. han sa: Ska det verkligen heta konstsmidesverkstad?. Det är ok om det är industrismide, Även jag känner SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 119

120 enkelhet. Hela konceptet är världsförändrande. Vi gemenskap mellan människorna. 120 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

121 Går vi ihop och meckar åt bönderna då har vi hjälpts åt och då kan vi sedan göra det vi vill, vi kanske gör något helt onödigt. Konkluderande diskussion gränslöst Industri men istället för diskussion och resonemang fastnar vi ofta i antingen/eller förenklingar. SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 121

122 den enkla vägen. Rekommendationer 122 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

123 tillsammans. där som saker och ting händer det är där man ska vara. The low costs create the social space for och SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 123

124 124 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

125 REFERENSER Postmodernism och Samhällsforskning, European Planning Studies Är svensken en människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. British Educational Research Journal. Gilles Deleuze a thousand plateaus capitalism & schizophrenia, The Rise of the Creative Class and How it s transforming Work, Leisure, Community and Everyday Life Harvard Business Review, The Urban Turn And the Location of Economic Activities. Studies in Political Economy, Urban Studies. Regional Studies Environment and Planning A SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 125

126 Entrepreneurship, Theory and Practice, International Journal of Urban and Regional Research Sovereignty in an age of globalization Planning Theory & Practice ÖVRIGA PUBLIKATIONER 126 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING

127 KAPITEL 7 KOMBINATÖRER OCH LIVSSTILSFÖRETAGARE ÄVEN SAMHÄLLSENTREPRENÖRER? Carin Nordström Nästan hälften av alla företagare i Sverige är kombinatörer. Det är främst personer som Introduktion SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING 127

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING. Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent (red.)

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING. Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent (red.) SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP SAMVERKANDE FÖR LOKAL UTVECKLING Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent (red.) Fakulteten för humanvetenskap Produktion: Tryck & inbindning: KAPITEL 11 FRAMGÅNGSRIKT

Läs mer

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Lokalekonomidagarna Docksta, 18 april 2013 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Yvonne von Friedrichs Avdelningen för Ekonomivetenskaper och Juridik Mittuniversitetet UTMANINGAR FÖR LOKAL VÄLFÄRD

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Henrik Poulsen, Odense kommun Monica Hjern, Norrköpings kommun Emma Hanson, Linköpings universitet Disposition Henrik Bakgrund, upplägg, avhandlade tema Monica-

Läs mer

FÖRETAGANDE BEHÖVS BÅDE I STÄDERNA OCH PÅ LANDSBYGDEN - Samhällsentreprenörskap som modell för gränsöverskridande samverkan och regional utveckling

FÖRETAGANDE BEHÖVS BÅDE I STÄDERNA OCH PÅ LANDSBYGDEN - Samhällsentreprenörskap som modell för gränsöverskridande samverkan och regional utveckling Reväst seminarium, Högskolan Väst, 16 oktober 2014 FÖRETAGANDE BEHÖVS BÅDE I STÄDERNA OCH PÅ LANDSBYGDEN - Samhällsentreprenörskap som modell för gränsöverskridande samverkan och regional utveckling Yvonne

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Handlingsplan Antagen av kommittén

Handlingsplan Antagen av kommittén Handlingsplan 2013 Antagen av kommittén 2012-11- 14 Inledning Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst till Atlanten i väst.

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Entreprenörskap och nätverkande till gagn för lokal utveckling

Entreprenörskap och nätverkande till gagn för lokal utveckling Entreprenörskap och nätverkande till gagn för lokal utveckling Bengt Johannisson Linnéuniversitetet/Högskolan i Jönköping Anförande vid konferens kring näringslivsutveckling, Ästad Gård, Varberg, Sverige

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister?

Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Doktorand, Umeå universitet Definitioner av begrepp Glesbygd: Glesbygdsverket: Områden med mer än 45 minuters

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling? Vilka luckor har kommuner som NÄRINGSLIVET kan fylla? Nätverkande mötesplatser med både näringsliv och partners Kommunen har ingen produktionskapacitet till skillnad från företagen Att få till verkstad

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

Socialt entreprenörskap Både solskenshistorier och orosmoln. Docent Ester Barinaga, Copenhagen Business School Fil dr Malin Gawell, ESBRI och KTH

Socialt entreprenörskap Både solskenshistorier och orosmoln. Docent Ester Barinaga, Copenhagen Business School Fil dr Malin Gawell, ESBRI och KTH Socialt entreprenörskap Både solskenshistorier och orosmoln Docent Ester Barinaga, Copenhagen Business School Fil dr Malin Gawell, ESBRI och KTH Upplägg Ett framväxande och brokigt fält Några sociologiska

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta!

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta! P 0 Proposition : Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning Motion #P-0- Ett ställningstagande rörande internationalisering Internationalisering av högre utbildning är ett brett område där

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

SKOLAN - KONTEXT EN DELSTUDIE I PROJEKTET INTERNATIONALISERING SOM EN INTERN FÖRBÄTTRINGSKAPACITET

SKOLAN - KONTEXT EN DELSTUDIE I PROJEKTET INTERNATIONALISERING SOM EN INTERN FÖRBÄTTRINGSKAPACITET INTERNATIONALISERING SOM EN INTERN FÖRBÄTTRINGSKAPACITET Maria Styf, Lektor i pedagogik Susanne Sahlin, Doktorand i pedagogik Avdelningen för utbildningsvetenskap Mittuniversitetet, Härnösand VÄRLDENS

Läs mer