Bara man ser till barnens bästa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bara man ser till barnens bästa"

Transkript

1 Bara man ser till barnens bästa En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla Gunbritt Tornberg Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete nr 1 1

2 Den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete (NaPA) är en av de sammanlagt 16 forskarskolor som riksdagen inrättade år Den representerar en strävan att bredda och förnya forskning och forskarutbildning med anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet dels innehållsligt och dels genom att svara upp mot kravet att samtliga institutioner som medverkar i grundutbildningen också skall bedriva forskning och forskarutbildning i anslutning till grundutbildningsuppdraget. Umeå universitet är värdhögskola och de partnerhögskolor som medverkar är Högskolan Dalarna, Högskolan i Kristianstad, Karlstad universitet, Linköpings universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Malmö högskola samt Örebro universitet. Forskarskolan har en ledningsgrupp med representanter för partnerhögskolorna, yrkeslivet och de studerande. Forskarskolan har organiserats så att framväxten av en sammanhållen forskningsmiljö i Pedagogiskt arbete stärks. Doktoranderna har tillsammans med handledarna deltagit i gemensamma kurser och seminarier. Flertalet av de avhandlingsprojekt som bedrivs inom Forskarskolan placerar sig inom de kategorier som har en mycket tydlig koppling till den pedagogiska praktiken. Arbetet inom forskarskolan har på ett avgörande sätt präglats av det faktum att samtliga doktorander har en så stark knytning till läraryrket. Gunbritt Tornberg 2006 Omslag: Print & Media, Umeå universitet Inlaga och redigering: Elisabeth Wallmark, NaPA, Umeå universitet Tryck: Print & Media, Umeå universitet, Umeå 2006 ISSN ISBN X Distribution: Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avd. för utbildningsvetenskap, barn och samhälle, Pedagogiskt arbete, Karlstad Tel: +46 (0) E-post: 2

3 Tornberg, Gunbritt, 2006: Bara man ser till barnens bästa. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla. ( As long as it s for the children s own good. A study of teachers professional and ethically based conversations at a school for everyone.) Monograph. Language: Swedish, with a summary in English. Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Educational work, SE Karlstad, Sweden. Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete nr 1 ISSN ISBN X Abstract This thesis draws attention to how teachers view and experience their professional task to encounter and treat all children in the same way, regardless of needs, abilities and background. The wider frame for the study presented in the thesis is to be found in Swedish educational policy as presented in the national curricula and other documents directing educational activities in pre-schools and schools. According to these documents, education should be organised and carried out so as to include every child. In the thesis, this generally accepted idea is investigated and discussed from the perspective of professional ethics in special education. The empirical data was generated through conversations in twelve focus groups, consisting of school leaders and teachers who had teaching experience in pre-school and compulsory school contexts. The groups were presented with a fabricated story in which two children with conflicting needs had created a problematic situation for the teachers involved. The groups were told to discuss the problem and to try to find a solution. The conversations were analyzed by means of concepts drawn from the theory of social representations, and from theoretical conceptualisations of teachers professional ethics. According to the former, people who share day-to-day experiences, and who are expected to form common frames for action, develop social representations of cultural and social phenomena in the context at hand. This is made through interactions in which processes of anchoring and objectification are important. It was anticipated that views and ideas expressed during the conversations were to be regarded as elements in the group members shared professional ethics. The results are presented in four sections. First, the thematic analysis identified four content themes in the conversations. The groups talked about the core of the problem, how the problem should be handled, what the teacher was responsible for regarding the problem, and basic values. Secondly, it was shown that during the conversations, the group members used five different strategies to anchor the problem at hand. These included, relating to earlier experience; giving voice to own experiences; trying different solutions; giving voice to others experiences; making comparisons. Third, analyses showed that the conversations to a large extent brought up contradictive strategies for action. The problem was discussed as both a problem for the child and for the school, needs were related to the individual as well as to the group, there was a need for supportive as well as corrective pedagogic, for inclusive as well as exclusive action, for adding as well as redistribution of resources, for teachers competence as well as for expert competence of another kind, and, finally, teachers responsibilities were contrasted with parents participation. In the fourth part of the presentation of the results, ethical considerations as they 3

4 came about in the conversations are discussed and identified as related to the themes that were presented in the first result section, i.e. issues concerning definition of problems, how to solve problems, what it means to be responsible for solving the problem, and basic values. The overall conclusion from the study is that realising the idea of a school for everyone, calls for particular emphasis on teachers professional competence in the area of ethics and its complexity. Key words: Teachers, pre-school and compulsory school, special education, inclusive education, diversity, dilemmas, ethical conflicts, teachers professional ethics, social representations, focus groups. 4

5 Förord Denna avhandling är ett arbete inom Pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete. Arbetet har varit spännande, roligt, lärorikt och mödosamt. Jag har fått möjlighet att fördjupa min förståelse för det pedagogiska arbetet, ett verksamhetsområde som jag sedan många år själv varit verksam inom. Ett stort tack vill jag rikta till skolledare och lärare på den förskola och grundskola som med varm hand tog emot mig, ni gav av er tid, och era tankar om uppdraget att ta hänsyn till alla elever i verksamheten. Ni har gjort det möjligt för mig att genomföra denna studie. Solveig Hägglund, min huvudhandledare som följt mig genom hela arbetet, Kennert Orlenius, min biträdande handledare som funnits med i nästan hela arbetsprocessen, Anders Arnqvist, min första biträdande handledare som var med vid inledningen och avslutningen av processen, ni har genom er noggrannhet, ert tålamod och er kunskap lotsat mig fram i färdigställandet av denna avhandling. Ett stort tack, utan er hade det inte gått vägen! Tack Carin Roos, Lena Rubinstein Reich och Kerstin Bladini som läst mitt manus och lämnat värdefulla synpunkter! Jag vill också tacka Ulf Lundström som läst den inledande forskningsplanen och gett relevanta kommentarer. Under hela forskarutbildningen har jag deltagit i seminarieverksamhet både i Karlstad och inom den Nationella Forskarskolan. Till alla kolleger vill jag säga ett varmt tack för att ni kritiskt läst och kommenterat delar av min text. Jag vill också rikta tack till Nomie Eriksson som läst och lämnat värdefulla synpunkter på delar av mitt arbete. Tack Eva Söderström, Margaret Brännberg, Mark Beckenham för översättningshjälp och Elisabeth Wallmark för redigeringshjälp! Många enskilda vänner har visat intresse för mitt arbete och uppmuntrat mig att inte ge upp. Ett varmt tack! Allra mest vill jag tacka min familj Christer, Alexander, Andreas samt Emma och Elin. Ni har visat stort tålamod, gett mig inspiration och stöd på så många sätt. Noah och Vilda, mina barnbarn, den här boken tillägnar jag Er! Karlstad i maj 2006 Gunbritt Tornberg 5

6 6

7 Innehållsförteckning Introduktion Avhandlingens disposition Kapitel I Bakgrund Idéer bakom en skola för alla Politiska styrdokument Läroplanerna FN:s konvention om barnets rättigheter Tolkning av styrdokumenten Intentionen om en skola för alla och faktisk skolverksamhet Läraruppdraget i en skola för alla Sammanfattning Studiens syfte och frågeställningar Kapitel II Tidigare forskning Forskning om specialpedagogisk verksamhet Elevers olikheter Integrering, inkludering och segregering, exkludering Differentiering av elever och deras förutsättningar Hur elevers skolsvårigheter kan förstås och behandlas Samhällets intentioner och praktikens möjligheter Forskning om lärares yrkesetik och moraliska dimensioner i lärararbetet Lärare i rollen som etisk och moralisk påverkare Lärare i rollen som moralisk person och förebild Lärares kunskapsbas Sammanfattning Kapitel III Teoretiska utgångspunkter Teorin om sociala representationer Empiriska studier av sociala representationer Sociala representationer, förskola, skola och skolkulturer Sociala representationer och yrkesetik Sammanfattning

8 Kapitel IV Metod och genomförande Fokusgrupper Allmänt om fokusgrupper Förundersökning och inledande undersökning Urval och rekrytering Beskrivning av studiens två skolor Fokusgrupperna i studien Diskussionsuppgiften Genomförande av fokusgruppssamtalen Närmare presentation av förskolans fokusgrupper Närmare presentation av grundskolans fokusgrupper Studiens tillförlitlighet och etiska överväganden Bearbetning, analys och tolkning Tematisk innehållsanalys Analys av förankringsprocessen Analys av yrkesetiska överväganden Sammanfattning Kapitel V Samtalens innehåll Definition av problemet Aspekter som rör skolans organisation och verksamhet Aspekter som rör elevers olikheter Problemhantering Pedagogiska åtgärder Organisatoriska åtgärder Läraren som problemlösare Relationen lärare föräldrar Lärarkompetens Fokala värden Trygghet Hänsyn till elevers behov Alla människors lika värde Sammanfattning

9 Kapitel VI Förankringsprocesser i samtalen Att hänvisa till egen erfarenhet Ge sig själv en röst Prövande ansats Ge röst åt andra Jämförelser Sammanfattning Kapitel VII En spänningsfylld praktik Elevproblem skolproblem Individens behov gruppens behov Lärarens kompetens annan expertkompetens Föräldrars delaktighet lärares ansvar Stödjande pedagogik korrigerande pedagogik Resurstillskott resursomfördelning Inkluderande verksamhet exkluderande verksamhet Sammanfattning Kapitel VIII Yrkesetiska överväganden i samtalen Yrkesetiska överväganden vid definition av problem Yrkesetiska överväganden vid problemhantering Yrkesetiska överväganden som rör rollen som problemlösare Yrkesetiska överväganden som rör fokala värden Sammanfattning Kapitel IX Diskussion Synen på elevers olikheter och åtgärder Hantering av dilemman i det pedagogiska arbetet Varför kollegial samstämmighet? Dilemmaområden Principen om barnens bästa och yrkesetiska överväganden Formulering och realisering Reflektion över metod och teoretiska utgångspunkter Fortsatt forskning Avslutande reflektion

10 Summary Background Aim Theoretical frame The theory of social representations Professional ethical competence Method Results Conclusions Referenser Bilaga 1a Bilaga 1b Bilaga 1c Bilaga 1d Bilaga Bilaga

11 Introduktion Lärares arbete i svensk för- och grundskola handlar mycket om att möta elevers olikheter och att ta hänsyn till alla elever i verksamheten. Den här avhandlingen är tänkt att bidra till en fördjupad förståelse för hur detta uppdrag kan te sig i ett lärarperspektiv. Avhandlingen tar som utgångspunkt de intentioner som återfinns i utbildningspolitiska texter och som kan sammanfattas med begreppet en skola för alla. Tre erfarenhetsbilder från min yrkespraktik har bidragit till att den studie som redovisas i denna avhandling kom till. Erfarenheterna har alla på något sätt att göra med hur idén om en skola för alla elever kan möjliggöras. Jag har arbetat ett antal år som specialpedagog inom grundskolan, grundsärskolan och inom särskilda ungdomshem. Arbetet har varit tillsammans med elever som i högre eller lägre grad varit särskilda från sin klass eller åldersgrupp. Flera av dessa elever gav uttryck för en känsla av att inte passa in i den vanliga skolan och att inte duga som elev. De tycktes uppleva ett utanförskap i och med placeringen i den särskiljande verksamheten. Jag mötte emellertid också elever som gav uttryck för att de just i den särskiljande verksamheten äntligen funnit en bra skoltillvaro, som kännetecknades av gemenskap, utveckling och lärande. Under åren som specialpedagog i ett så kallat elevvårdsteam, ställdes vi i teamet vid ett flertal tillfällen inför svårbedömda valsituationer. Det kunde röra sig om hur undervisningen skulle utformas för elever som vi bedömde vara i behov av extra hjälp och stöd. Valen kunde till exempel handla om att låta eleven stanna kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp och få extra hjälp och stöd eller låta eleven skiljas från gruppen för längre eller kortare period för att få stöd i en elevgruppering utanför ordinarie undervisning. Det senare alternativet möttes många gånger av tveksamhet och ibland motstånd från både elev och föräldrar. På en skola som jag arbetade vid en grundskola med en integrerad grundsärskola genomförde jag en undersökning. Ett syfte med undersökningen var att få kunskap om grundskoleelevers föreställningar om elever som var placerade i grundsärskolan. Resultaten visade att grundsärskolans elever beskrevs som avvikare. Enkätsvaren dominerades av negativa omdömen om dessa. Ett annat syfte var att få kunskap om lärares uppfattningar om elevers olikheter och mångfalden i skolan. Resultaten visade att lärarna ansåg att 11

12 det var viktigt att möta elevers olikheter utifrån perspektivet att alla elever är lika mycket värda och har något att tillföra. Lärarna menade vidare att mångfald skall hanteras pedagogiskt och att elevers olikheter skall ses som en tillgång i verksamheten. Skolans brist på resurser i form av tid och kunskap samt lärares attityder var förklaringen till att den aktuella skolan var organiserad med särlösningar för vissa grupper av elever menade de (Tornberg, 2000). Erfarenheter från genomförandet av denna undersökning väckte ett intresse att fördjupa kunskaperna om hur lärare tänker och resonerar kring hur elevers olikheter kan och bör mötas samt vilka förutsättningar som råder för detta i skolans vardag. Sammantaget har dessa tre erfarenheter från min egen yrkespraktik bidragit till föreliggande studies problemfokus, nämligen hur lärare ser på sina möjligheter att ta hänsyn till och tillgodose alla elevers behov i den pedagogiska verksamheten i relation till de intentioner som återfinns i utbildningspolitiska texter och styrdokument om en skola för alla. I studien avser begreppet lärares arbete den pedagogiska verksamhet som bedrivs i för- och grundskola. Lärare innefattar alla kategorier av skolpersonal inom denna pedagogiska verksamhet. Begreppet skola inkluderar även förskolan 1. Elever avser barn i för- och grundskola. Avhandlingens disposition Avhandlingen är indelad i nio kapitel. Kapitel I ger en bakgrund till studiens utgångspunkt intentionen om en skola för alla. Här beskrivs idéerna bakom en skola för alla som ett utbildningspolitiskt mål och skolans styrdokument. Därefter redogörs för några studier och rapporter som belyser faktisk skolverksamhet i relation till det utbildningspolitiska målet. Avslutningsvis behandlas läraruppdraget i en skola för alla och studiens syfte och frågeställningar presenteras. Kapitel II redovisar tidigare forskning med relevans för forskningsområdet. Specialpedagogisk verksamhet och lärares yrkesetik behandlas. 1 Sedan 1998 inkluderar grundskolan även förskoleklass och fritidshem. Förskolan fick sin första läroplan Förskolan ingår i och utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom (Lpfö 98, Utbildningsdepartementet, 1998, s. 3). 12

13 I kapitel III behandlas den teoretiska ramen, teorin om sociala representationer och för studien relevanta yrkesetiska begrepp. Kapitel IV innehåller studiens metod och genomförande, studiens tillförlitlighet och etiska överväganden. Här presenteras också analysförfarandet. Studiens empiriska resultat redovisas i kapitel V VIII. Kapitel V redogör för innehåll i lärarnas samtal, kapitel VI redogör för samtalsstrategier. Kapitel VII belyser dilemman i den pedagogiska praktiken så som de kommer fram i samtalen. I kapitel VIII redovisas innehåll i samtalen ur ett yrkesetiskt perspektiv. I kapitel IX diskuteras studien och dess resultat. 13

14 14

15 Kapitel I Bakgrund I detta kapitel ges en bakgrund till studiens utgångspunkt, som jag alltså vill sammanfatta med begreppet en skola för alla. Jag presenterar kortfattat idéerna bakom en skola för alla som ett utbildningspolitiskt mål och så som några författare har formulerat dem. De nuvarande läroplanerna för förskolan (Lpfö 98) och grundskolan (Lpo 94) samt FN:s konvention om barnets rättigheter redovisas också. Exempel ges från några studier och rapporter som belyser den faktiska skolverksamheten i relation till det utbildningspolitiska målet. Avslutningsvis behandlas läraruppdraget i en skola för alla och därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar. Idéer bakom en skola för alla I en informationsbroschyr om den svenska skolan från Utbildningsdepartementet kan läsas: 2000-talets skola ska vara en skola för alla (s. 5). Begreppet en skola för alla lanserades i samband med införandet av 1980 års läroplan för grundskolan, men en riktningsändring inom utbildningsväsendet mot en skola för alla fanns redan i grundskolans första läroplan, 1962 års läroplan (Persson, 2001). Den grundläggande utgångspunkten i en skola för alla är likvärdigheten med mål som delaktighet, inkludering och demokrati som bas för skolans verksamhet. Haug (1998) menar att redan hos pedagogen och filosofen Dewey, i början av 1900-talet, återfinns ett demokratiskt deltagarperspektiv på utbildningen. Det moraliska demokratiidealet tar sin utgångspunkt i mänskliga olikheter som en viktig förutsättning för arbetet där alla har rätt att delta efter sina förutsättningar (jämför Boman, 2002). En pedagogisk implikation för skolan är således att i undervisningen ta utgångspunkt i elevers olikheter. Olikhet hör hemma i en demokratisk skola. Debatt och tankar om en jämlik och demokratisk skola för alla barn och ungdomar har förts och funnits ännu tidigare, framför allt från början av 1800-talet (Helldin, 1997). Krav på en allmän och gemensam bottenskola, där alla kunde få samma grundläggande utbildning, ställdes på 1880-talet. Helldin hävdar att redan i de första skolpolitiska texterna från 1600-talet fanns en mer eller mindre stark strävan efter en skola för alla. År 1950 fattade den svenska riksdagen ett principbeslut om en 9-årig enhetsskola för alla barn. Beslutet utgjorde den första etappen i grundskolereformen. Fram till 1960-talet och grundskolans genomförande fanns den obligatoriska 15

16 folkskolan, påbyggnadsskolor och läroverk med realskola och gymnasium. Berg (2003) beskriver den officiella huvudinriktningen i det statliga utbildningsreformarbetet under efterkrigstiden med formuleringen från en urvalsskola till en skola för alla (s. 23). Det Berg betecknar som urvalsskolan innebar en social differentiering av eleverna vid övergången från folkskola till realskola och vid övergången från realskola till gymnasiet. I och med grundskolans införande fick Sverige alltså en gemensam skolform och en grundläggande 9-årig skola för alla barn. Isling (1974) beskriver reformen som ett organisatoriskt genombrott för de skoldemokratiska idéerna (s. 111) och nämner begrepp som jämlikhet, solidaritet, samarbete, lojalitet, objektivitet, tolerans, kritik och självständighet, som kännetecknande för en demokratisk skola. Grundskolan genomfördes med ett uttalat jämlikhetsmål och skolans struktur skulle vara en garanti för detta, skriver Tallberg Broman, Rubinstein Reich och Hägerström (2002). Tillsammans med jämlikhetsmålet fanns också tankar om en nationell medborgarfostran. Till att börja med var jämlikhetsidealet en fråga om vad som betecknats som enkel jämlikhet, det vill säga alla skulle ha lika mycket av det goda utan hänsyn till behov. Boman (2002) beskriver ett sådant jämlikhetsbegrepp som elitistiskt. Under 1970-talet sker en omtolkning av jämlikhetsbegreppet, mot idén om likvärdighet. I skolundervisningen betyder det att resurser måste omfördelas, eftersom elever med större behov behöver mer av skolans resurser en positiv särbehandling (Berg, Groth, Nytell & Söderberg, 1999). Under 1990-talet tonades värden som icke-segregering och social utjämning ner och värden som valfrihet och den individuella rätten att utveckla sin särart kom att dominera (Boman, 2002; Haug, 1998; Lindensjö, 2002; Lindensjö & Lundgren, 2000). Den gemensamma skolformen med den jämlikhetspolitiska grunden för medborgerlig och nationell fostran utmanas i det postmoderna samhället, hävdar Haug (1998). Medborgarintresset konkurrerar med privata intressen. Under de senaste åren har friskolorna ökat i antal och dragit till sig elever från de kommunala skolorna. Valfrihet betonas, något som har ifrågasatts och diskuterats i relation till idén om en skola för alla. En annan utmaning mot idén om en skola för alla är, enligt Persson (1998), kursplanernas så kallade uppnåendemål och betygskriterier, vilka betonar individuella och mätbara prestationer. De fastställda kravnivåerna tar inte hänsyn till att elever har varierande förutsättningar för skolarbete (Emanuelsson & Persson, 1996). Individuella och privata intressen tenderar att uppmärksammas framför det kollektiva och gemensamma. Persson (1998) menar att detta 16

17 innebär motstridiga budskap i de politiska styrdokumenten. I det individualiserade samhället har ett individorienterat demokratibegrepp trängt undan det kollektivistiska demokratibegreppet (Bauman, 2001/2002; Boman, 2002). En skola med likvärdighets- och jämlikhetsideal utmanas även med tanke på samhällets tilltagande heterogenitet och pluralism (Tallberg Broman m.fl., 2002). Mångfald å ena sidan och allas rätt till en likabehandling å den andra väcker frågor om kulturell identitet och rätten att vara annorlunda. När det gäller relationen mellan rättvisa och jämlikhet har Taylor (1994/1999) föreslagit en erkännandes politik. Det som kommit att kallas erkännandes politik diskuteras i relation till rätten till lika behandling och rätten att vara olik och få behålla sin kultur (se de los Reyes, 2000; Ålund, 1999). I skolsituationen betyder det att elever från olika kulturer och bakgrunder blir bemötta och erkända för sin unika identitet. Parszyk (1999) diskuterar detta och talar om olika respektive lika bemötande. Hon menar att om elever bemöts utifrån sina olika förutsättningar på olika sätt, skapar detta förutsättningar för jämlikhet. Lika bemötande av alla elever kan däremot utesluta vissa elever från möjligheten till extra resurser. Sammantaget beskriver litteraturen idéerna bakom en skola för alla i termer av ett jämlikhets- och likvärdighetsideal, vilket handlar om att ge lika möjligheter för alla barn i en demokratisk skola. Idealen utmanas i det postmoderna samhället och med tanke på samhällets tilltagande pluralism. Politiska styrdokument Den svenska grundlagen, andra lagtexter, olika nationella och internationella överenskommelser, bland annat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Konventionen om barnets rättigheter, ligger till grund för de svenska läroplanerna. Dokumenten är styrande för verksamheten. I texten som följer redovisas skolans mål, inriktning och den politiska värdegrund på vilken skolan skall vila, så som den kommer till uttryck i nuvarande läroplaner samt i FN:s konvention om barnets rättigheter. Läroplanerna Utbildningssystemet omfattas av tre läroplaner som skall länkas samman och genomsyras av samma syn på kunskap, utveckling och lärande. De tre läroplanerna gäller förskolan (Lpfö 98), den obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det är de två förstnämnda läroplanerna som är aktuella i föreliggande studies datainsamling. De beteckningar som används i studien om dessa är förrespektive grundskolans läroplan. 17

18 I läroplanerna kan läsas att det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund och en hänvisning görs till skollagen 1985:1100, 1 kapitlet, 2 (Utbildningsdepartementet, 1998; 2004). I skollagen anges hur det offentliga skolväsendet för barn och unga skall utformas: Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. [...] I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd (SFS 1985:1100). För- och grundskolans läroplan ger uttryck för att utbildningen är till för och skall ta hänsyn till alla elever, den är knuten till den demokratiska samhällssynen och skall vara likvärdig. Texterna uttrycker en tydlig intention att den svenska skolan skall vara en demokratisk skola för alla elever. Den pedagogiska verksamheten i förskolan och undervisningen i grundskolan skall anpassas till elevers olikheter och skilda förutsättningar: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. [ ] Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. [...] Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen (Lpo 94, s. 6). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet (Lpo 94, s. 7). Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (Lpo 94, s. 9). Verksamheten skall utgå från varje barns behov. Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver (Lpfö 98, s. 5). Hänsyn skall tas till barnens olika förutsättningar och behov. [...] Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan (Lpfö 98, s. 8). Förutom begrepp som omsorg, omtanke, generositet och trygghet anges begrepp i förskolans läroplan som skall synliggöras och lyftas fram i verksamheten som: hänsyn till andra människor, rättvisa, jämställdhet och egna och 18

19 andras rättigheter. De grundläggande värden som för- och grundskolan skall grundlägga, förankra, gestalta och förmedla är: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta (Utbildningsdepartementet, 1998; 2004). Grundskolans läroplan nämner begrepp som: rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande, det vill säga dygder som demokratifostran skall leda till. Förskola och skola skall också värna om kulturell mångfald och utveckla förståelse och förmåga till inlevelse för andra människor och den kulturella mångfalden inom landet (Utbildningsdepartementet, 1998; 2004). Läroplanerna betonar allas lika värde och möjligheter och uttrycker alltså det etiska förhållningssätt som skall prägla skolverksamheten. Det handlar om relationer mellan människor och hur de behandlar och värderar varandra som barn och vuxna. Värdegrunden, som gäller frågor om etik och moral, skall genomsyra hela skolarbetet, den rör verksamheten i sin helhet och omfattar alla i förskola och skola. Sammantaget kan läroplanstexterna tolkas och förstås som innehållande ett demokratiskt inkluderingsperspektiv, där deltagande och inkludering framstår som styrande principer (Ekström, 2004; Haug, 1998). Läroplanerna utgår från den etiska principen om alla människors (elevers) lika värde oavsett olikhet och skilda förutsättningar, vilket ryms inom jämlikhetsbegreppet. Elever i behov av särskilt stöd skall särskilt uppmärksammas och prioriteras resursmässigt. Ovanstående utgör en ideologisk grund för inkludering och allas delaktighet i skolan. FN:s konvention om barnets rättigheter Frågor kring barns välfärd har fungerat som en enande faktor i svensk politik under 1900-talet. Ett stärkande av samhällets ansvar för barnen skedde då Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter år 1990 (Lindgren & Halldén, 2001). FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989 och fastställer vilka rättigheter varje land skall garantera alla barn. Konventionen innehåller 54 artiklar och omfattar medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen är ett uttryck för en internationell politisk vilja att värna om vissa värden, däribland etiska. I konventionen brukar fyra centrala grundprinciper lyftas fram. Dessa principer har FN-kommittén betonat som grundläggande och vägledande 19

20 för reformarbetet i de länder som skrivit under konventionen. De grundläggande artiklarna är artikel 2, 3, 6 och 12. Artikel 2 handlar om rätt till icke-diskriminering, det vill säga att alla barn oavsett ras, kön, språk, etnicitet, sociala ursprung, handikapp, ålder eller religion skall ha samma rättigheter. Artikel 3 handlar om principen om barnets bästa. Alla beslut som fattas och har konsekvenser för barns liv skall utgå från barnets bästa. Artikel 6 handlar om att varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barnet har rätt att få sina grundläggande behov tillfredsställda. Artikel 12 handlar om rätt till åsiktsfrihet och rätt att bli hörd. Barnet har rätt till delaktighet och inflytande. Med andra ord: alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör barnet. Barnets bästa skall alltid sättas främst. Barn har rätt till överlevnad, utveckling, deltagande samt skydd. Artikel 23 behandlar de särskilda behov som barn med funktionshinder kan ha utöver de rättigheter som gäller för alla barn (Bartley, 2001; Hammarberg, 2006; Rädda Barnen, dec. 2005). Två perspektiv på barnet i konventionens artiklar kan urskiljas: barnet som objekt och barnet som subjekt. Konventionens olika artiklar betonar dessa perspektiv i varierande grad. I vissa artiklar ses barnet som objekt med behov av vuxna personers och myndigheters stöd och skydd, med andra ord som ett beroende barn vilket kan tolkas som ett omsorgsperspektiv. I andra artiklar ses barnet som subjekt med eget handlingsutrymme, som självständigt och oberoende, vilket kan tolkas som ett rättviseperspektiv. Bilden av barnet som subjekt signalerar en politisk dimension, det politiska barnet som har kompetens att involveras i politiska handlingar. Barnets behov av trygghet och en beskyddande omgivning (beroendet) och barnets förmåga att agera självständigt (autonomin) får konsekvenser för hur barn får komma till tals (Bartley, 2001; Lindgren & Halldén, 2001). Bethke Elshtain (1996) ser det som att barnet å ena sidan skall förberedas för politik och all form av ansvarsuppgifter i vuxenlivet men skall å andra sidan inte skyddas från att delta i det politiska livet under barndomen. Barnets bästa är alltså en viktig princip i konventionen om barnets rättigheter. Svensson (2001) för ett resonemang om barnets bästa i främsta rummet som ett rättsligt begrepp och menar att begreppet är mångtydigt. Det kan ses ur politisk, etisk eller juridisk synvinkel och får då innebörd utifrån sammanhanget. Det finns en spänning i konventionen mellan synen på barnet som självständigt rättssubjekt och barnet i behov av omsorg och skydd. Bland barnrättsforskare och rättsfilosofer diskuteras huruvida barnet bästa skall hanteras som en extensiv princip eller som en restriktiv regel. Utmaningen 20

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Barn av vår tid - FoU i Väst/GR Konferens 17 mars 2011, Göteborg Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Yvonne Karlsson Yvonne.Karlsson@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer