Bara man ser till barnens bästa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bara man ser till barnens bästa"

Transkript

1 Bara man ser till barnens bästa En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla Gunbritt Tornberg Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete nr 1 1

2 Den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete (NaPA) är en av de sammanlagt 16 forskarskolor som riksdagen inrättade år Den representerar en strävan att bredda och förnya forskning och forskarutbildning med anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet dels innehållsligt och dels genom att svara upp mot kravet att samtliga institutioner som medverkar i grundutbildningen också skall bedriva forskning och forskarutbildning i anslutning till grundutbildningsuppdraget. Umeå universitet är värdhögskola och de partnerhögskolor som medverkar är Högskolan Dalarna, Högskolan i Kristianstad, Karlstad universitet, Linköpings universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Malmö högskola samt Örebro universitet. Forskarskolan har en ledningsgrupp med representanter för partnerhögskolorna, yrkeslivet och de studerande. Forskarskolan har organiserats så att framväxten av en sammanhållen forskningsmiljö i Pedagogiskt arbete stärks. Doktoranderna har tillsammans med handledarna deltagit i gemensamma kurser och seminarier. Flertalet av de avhandlingsprojekt som bedrivs inom Forskarskolan placerar sig inom de kategorier som har en mycket tydlig koppling till den pedagogiska praktiken. Arbetet inom forskarskolan har på ett avgörande sätt präglats av det faktum att samtliga doktorander har en så stark knytning till läraryrket. Gunbritt Tornberg 2006 Omslag: Print & Media, Umeå universitet Inlaga och redigering: Elisabeth Wallmark, NaPA, Umeå universitet Tryck: Print & Media, Umeå universitet, Umeå 2006 ISSN ISBN X Distribution: Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avd. för utbildningsvetenskap, barn och samhälle, Pedagogiskt arbete, Karlstad Tel: +46 (0) E-post: 2

3 Tornberg, Gunbritt, 2006: Bara man ser till barnens bästa. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla. ( As long as it s for the children s own good. A study of teachers professional and ethically based conversations at a school for everyone.) Monograph. Language: Swedish, with a summary in English. Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Educational work, SE Karlstad, Sweden. Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete nr 1 ISSN ISBN X Abstract This thesis draws attention to how teachers view and experience their professional task to encounter and treat all children in the same way, regardless of needs, abilities and background. The wider frame for the study presented in the thesis is to be found in Swedish educational policy as presented in the national curricula and other documents directing educational activities in pre-schools and schools. According to these documents, education should be organised and carried out so as to include every child. In the thesis, this generally accepted idea is investigated and discussed from the perspective of professional ethics in special education. The empirical data was generated through conversations in twelve focus groups, consisting of school leaders and teachers who had teaching experience in pre-school and compulsory school contexts. The groups were presented with a fabricated story in which two children with conflicting needs had created a problematic situation for the teachers involved. The groups were told to discuss the problem and to try to find a solution. The conversations were analyzed by means of concepts drawn from the theory of social representations, and from theoretical conceptualisations of teachers professional ethics. According to the former, people who share day-to-day experiences, and who are expected to form common frames for action, develop social representations of cultural and social phenomena in the context at hand. This is made through interactions in which processes of anchoring and objectification are important. It was anticipated that views and ideas expressed during the conversations were to be regarded as elements in the group members shared professional ethics. The results are presented in four sections. First, the thematic analysis identified four content themes in the conversations. The groups talked about the core of the problem, how the problem should be handled, what the teacher was responsible for regarding the problem, and basic values. Secondly, it was shown that during the conversations, the group members used five different strategies to anchor the problem at hand. These included, relating to earlier experience; giving voice to own experiences; trying different solutions; giving voice to others experiences; making comparisons. Third, analyses showed that the conversations to a large extent brought up contradictive strategies for action. The problem was discussed as both a problem for the child and for the school, needs were related to the individual as well as to the group, there was a need for supportive as well as corrective pedagogic, for inclusive as well as exclusive action, for adding as well as redistribution of resources, for teachers competence as well as for expert competence of another kind, and, finally, teachers responsibilities were contrasted with parents participation. In the fourth part of the presentation of the results, ethical considerations as they 3

4 came about in the conversations are discussed and identified as related to the themes that were presented in the first result section, i.e. issues concerning definition of problems, how to solve problems, what it means to be responsible for solving the problem, and basic values. The overall conclusion from the study is that realising the idea of a school for everyone, calls for particular emphasis on teachers professional competence in the area of ethics and its complexity. Key words: Teachers, pre-school and compulsory school, special education, inclusive education, diversity, dilemmas, ethical conflicts, teachers professional ethics, social representations, focus groups. 4

5 Förord Denna avhandling är ett arbete inom Pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete. Arbetet har varit spännande, roligt, lärorikt och mödosamt. Jag har fått möjlighet att fördjupa min förståelse för det pedagogiska arbetet, ett verksamhetsområde som jag sedan många år själv varit verksam inom. Ett stort tack vill jag rikta till skolledare och lärare på den förskola och grundskola som med varm hand tog emot mig, ni gav av er tid, och era tankar om uppdraget att ta hänsyn till alla elever i verksamheten. Ni har gjort det möjligt för mig att genomföra denna studie. Solveig Hägglund, min huvudhandledare som följt mig genom hela arbetet, Kennert Orlenius, min biträdande handledare som funnits med i nästan hela arbetsprocessen, Anders Arnqvist, min första biträdande handledare som var med vid inledningen och avslutningen av processen, ni har genom er noggrannhet, ert tålamod och er kunskap lotsat mig fram i färdigställandet av denna avhandling. Ett stort tack, utan er hade det inte gått vägen! Tack Carin Roos, Lena Rubinstein Reich och Kerstin Bladini som läst mitt manus och lämnat värdefulla synpunkter! Jag vill också tacka Ulf Lundström som läst den inledande forskningsplanen och gett relevanta kommentarer. Under hela forskarutbildningen har jag deltagit i seminarieverksamhet både i Karlstad och inom den Nationella Forskarskolan. Till alla kolleger vill jag säga ett varmt tack för att ni kritiskt läst och kommenterat delar av min text. Jag vill också rikta tack till Nomie Eriksson som läst och lämnat värdefulla synpunkter på delar av mitt arbete. Tack Eva Söderström, Margaret Brännberg, Mark Beckenham för översättningshjälp och Elisabeth Wallmark för redigeringshjälp! Många enskilda vänner har visat intresse för mitt arbete och uppmuntrat mig att inte ge upp. Ett varmt tack! Allra mest vill jag tacka min familj Christer, Alexander, Andreas samt Emma och Elin. Ni har visat stort tålamod, gett mig inspiration och stöd på så många sätt. Noah och Vilda, mina barnbarn, den här boken tillägnar jag Er! Karlstad i maj 2006 Gunbritt Tornberg 5

6 6

7 Innehållsförteckning Introduktion Avhandlingens disposition Kapitel I Bakgrund Idéer bakom en skola för alla Politiska styrdokument Läroplanerna FN:s konvention om barnets rättigheter Tolkning av styrdokumenten Intentionen om en skola för alla och faktisk skolverksamhet Läraruppdraget i en skola för alla Sammanfattning Studiens syfte och frågeställningar Kapitel II Tidigare forskning Forskning om specialpedagogisk verksamhet Elevers olikheter Integrering, inkludering och segregering, exkludering Differentiering av elever och deras förutsättningar Hur elevers skolsvårigheter kan förstås och behandlas Samhällets intentioner och praktikens möjligheter Forskning om lärares yrkesetik och moraliska dimensioner i lärararbetet Lärare i rollen som etisk och moralisk påverkare Lärare i rollen som moralisk person och förebild Lärares kunskapsbas Sammanfattning Kapitel III Teoretiska utgångspunkter Teorin om sociala representationer Empiriska studier av sociala representationer Sociala representationer, förskola, skola och skolkulturer Sociala representationer och yrkesetik Sammanfattning

8 Kapitel IV Metod och genomförande Fokusgrupper Allmänt om fokusgrupper Förundersökning och inledande undersökning Urval och rekrytering Beskrivning av studiens två skolor Fokusgrupperna i studien Diskussionsuppgiften Genomförande av fokusgruppssamtalen Närmare presentation av förskolans fokusgrupper Närmare presentation av grundskolans fokusgrupper Studiens tillförlitlighet och etiska överväganden Bearbetning, analys och tolkning Tematisk innehållsanalys Analys av förankringsprocessen Analys av yrkesetiska överväganden Sammanfattning Kapitel V Samtalens innehåll Definition av problemet Aspekter som rör skolans organisation och verksamhet Aspekter som rör elevers olikheter Problemhantering Pedagogiska åtgärder Organisatoriska åtgärder Läraren som problemlösare Relationen lärare föräldrar Lärarkompetens Fokala värden Trygghet Hänsyn till elevers behov Alla människors lika värde Sammanfattning

9 Kapitel VI Förankringsprocesser i samtalen Att hänvisa till egen erfarenhet Ge sig själv en röst Prövande ansats Ge röst åt andra Jämförelser Sammanfattning Kapitel VII En spänningsfylld praktik Elevproblem skolproblem Individens behov gruppens behov Lärarens kompetens annan expertkompetens Föräldrars delaktighet lärares ansvar Stödjande pedagogik korrigerande pedagogik Resurstillskott resursomfördelning Inkluderande verksamhet exkluderande verksamhet Sammanfattning Kapitel VIII Yrkesetiska överväganden i samtalen Yrkesetiska överväganden vid definition av problem Yrkesetiska överväganden vid problemhantering Yrkesetiska överväganden som rör rollen som problemlösare Yrkesetiska överväganden som rör fokala värden Sammanfattning Kapitel IX Diskussion Synen på elevers olikheter och åtgärder Hantering av dilemman i det pedagogiska arbetet Varför kollegial samstämmighet? Dilemmaområden Principen om barnens bästa och yrkesetiska överväganden Formulering och realisering Reflektion över metod och teoretiska utgångspunkter Fortsatt forskning Avslutande reflektion

10 Summary Background Aim Theoretical frame The theory of social representations Professional ethical competence Method Results Conclusions Referenser Bilaga 1a Bilaga 1b Bilaga 1c Bilaga 1d Bilaga Bilaga

11 Introduktion Lärares arbete i svensk för- och grundskola handlar mycket om att möta elevers olikheter och att ta hänsyn till alla elever i verksamheten. Den här avhandlingen är tänkt att bidra till en fördjupad förståelse för hur detta uppdrag kan te sig i ett lärarperspektiv. Avhandlingen tar som utgångspunkt de intentioner som återfinns i utbildningspolitiska texter och som kan sammanfattas med begreppet en skola för alla. Tre erfarenhetsbilder från min yrkespraktik har bidragit till att den studie som redovisas i denna avhandling kom till. Erfarenheterna har alla på något sätt att göra med hur idén om en skola för alla elever kan möjliggöras. Jag har arbetat ett antal år som specialpedagog inom grundskolan, grundsärskolan och inom särskilda ungdomshem. Arbetet har varit tillsammans med elever som i högre eller lägre grad varit särskilda från sin klass eller åldersgrupp. Flera av dessa elever gav uttryck för en känsla av att inte passa in i den vanliga skolan och att inte duga som elev. De tycktes uppleva ett utanförskap i och med placeringen i den särskiljande verksamheten. Jag mötte emellertid också elever som gav uttryck för att de just i den särskiljande verksamheten äntligen funnit en bra skoltillvaro, som kännetecknades av gemenskap, utveckling och lärande. Under åren som specialpedagog i ett så kallat elevvårdsteam, ställdes vi i teamet vid ett flertal tillfällen inför svårbedömda valsituationer. Det kunde röra sig om hur undervisningen skulle utformas för elever som vi bedömde vara i behov av extra hjälp och stöd. Valen kunde till exempel handla om att låta eleven stanna kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp och få extra hjälp och stöd eller låta eleven skiljas från gruppen för längre eller kortare period för att få stöd i en elevgruppering utanför ordinarie undervisning. Det senare alternativet möttes många gånger av tveksamhet och ibland motstånd från både elev och föräldrar. På en skola som jag arbetade vid en grundskola med en integrerad grundsärskola genomförde jag en undersökning. Ett syfte med undersökningen var att få kunskap om grundskoleelevers föreställningar om elever som var placerade i grundsärskolan. Resultaten visade att grundsärskolans elever beskrevs som avvikare. Enkätsvaren dominerades av negativa omdömen om dessa. Ett annat syfte var att få kunskap om lärares uppfattningar om elevers olikheter och mångfalden i skolan. Resultaten visade att lärarna ansåg att 11

12 det var viktigt att möta elevers olikheter utifrån perspektivet att alla elever är lika mycket värda och har något att tillföra. Lärarna menade vidare att mångfald skall hanteras pedagogiskt och att elevers olikheter skall ses som en tillgång i verksamheten. Skolans brist på resurser i form av tid och kunskap samt lärares attityder var förklaringen till att den aktuella skolan var organiserad med särlösningar för vissa grupper av elever menade de (Tornberg, 2000). Erfarenheter från genomförandet av denna undersökning väckte ett intresse att fördjupa kunskaperna om hur lärare tänker och resonerar kring hur elevers olikheter kan och bör mötas samt vilka förutsättningar som råder för detta i skolans vardag. Sammantaget har dessa tre erfarenheter från min egen yrkespraktik bidragit till föreliggande studies problemfokus, nämligen hur lärare ser på sina möjligheter att ta hänsyn till och tillgodose alla elevers behov i den pedagogiska verksamheten i relation till de intentioner som återfinns i utbildningspolitiska texter och styrdokument om en skola för alla. I studien avser begreppet lärares arbete den pedagogiska verksamhet som bedrivs i för- och grundskola. Lärare innefattar alla kategorier av skolpersonal inom denna pedagogiska verksamhet. Begreppet skola inkluderar även förskolan 1. Elever avser barn i för- och grundskola. Avhandlingens disposition Avhandlingen är indelad i nio kapitel. Kapitel I ger en bakgrund till studiens utgångspunkt intentionen om en skola för alla. Här beskrivs idéerna bakom en skola för alla som ett utbildningspolitiskt mål och skolans styrdokument. Därefter redogörs för några studier och rapporter som belyser faktisk skolverksamhet i relation till det utbildningspolitiska målet. Avslutningsvis behandlas läraruppdraget i en skola för alla och studiens syfte och frågeställningar presenteras. Kapitel II redovisar tidigare forskning med relevans för forskningsområdet. Specialpedagogisk verksamhet och lärares yrkesetik behandlas. 1 Sedan 1998 inkluderar grundskolan även förskoleklass och fritidshem. Förskolan fick sin första läroplan Förskolan ingår i och utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom (Lpfö 98, Utbildningsdepartementet, 1998, s. 3). 12

13 I kapitel III behandlas den teoretiska ramen, teorin om sociala representationer och för studien relevanta yrkesetiska begrepp. Kapitel IV innehåller studiens metod och genomförande, studiens tillförlitlighet och etiska överväganden. Här presenteras också analysförfarandet. Studiens empiriska resultat redovisas i kapitel V VIII. Kapitel V redogör för innehåll i lärarnas samtal, kapitel VI redogör för samtalsstrategier. Kapitel VII belyser dilemman i den pedagogiska praktiken så som de kommer fram i samtalen. I kapitel VIII redovisas innehåll i samtalen ur ett yrkesetiskt perspektiv. I kapitel IX diskuteras studien och dess resultat. 13

14 14

15 Kapitel I Bakgrund I detta kapitel ges en bakgrund till studiens utgångspunkt, som jag alltså vill sammanfatta med begreppet en skola för alla. Jag presenterar kortfattat idéerna bakom en skola för alla som ett utbildningspolitiskt mål och så som några författare har formulerat dem. De nuvarande läroplanerna för förskolan (Lpfö 98) och grundskolan (Lpo 94) samt FN:s konvention om barnets rättigheter redovisas också. Exempel ges från några studier och rapporter som belyser den faktiska skolverksamheten i relation till det utbildningspolitiska målet. Avslutningsvis behandlas läraruppdraget i en skola för alla och därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar. Idéer bakom en skola för alla I en informationsbroschyr om den svenska skolan från Utbildningsdepartementet kan läsas: 2000-talets skola ska vara en skola för alla (s. 5). Begreppet en skola för alla lanserades i samband med införandet av 1980 års läroplan för grundskolan, men en riktningsändring inom utbildningsväsendet mot en skola för alla fanns redan i grundskolans första läroplan, 1962 års läroplan (Persson, 2001). Den grundläggande utgångspunkten i en skola för alla är likvärdigheten med mål som delaktighet, inkludering och demokrati som bas för skolans verksamhet. Haug (1998) menar att redan hos pedagogen och filosofen Dewey, i början av 1900-talet, återfinns ett demokratiskt deltagarperspektiv på utbildningen. Det moraliska demokratiidealet tar sin utgångspunkt i mänskliga olikheter som en viktig förutsättning för arbetet där alla har rätt att delta efter sina förutsättningar (jämför Boman, 2002). En pedagogisk implikation för skolan är således att i undervisningen ta utgångspunkt i elevers olikheter. Olikhet hör hemma i en demokratisk skola. Debatt och tankar om en jämlik och demokratisk skola för alla barn och ungdomar har förts och funnits ännu tidigare, framför allt från början av 1800-talet (Helldin, 1997). Krav på en allmän och gemensam bottenskola, där alla kunde få samma grundläggande utbildning, ställdes på 1880-talet. Helldin hävdar att redan i de första skolpolitiska texterna från 1600-talet fanns en mer eller mindre stark strävan efter en skola för alla. År 1950 fattade den svenska riksdagen ett principbeslut om en 9-årig enhetsskola för alla barn. Beslutet utgjorde den första etappen i grundskolereformen. Fram till 1960-talet och grundskolans genomförande fanns den obligatoriska 15

16 folkskolan, påbyggnadsskolor och läroverk med realskola och gymnasium. Berg (2003) beskriver den officiella huvudinriktningen i det statliga utbildningsreformarbetet under efterkrigstiden med formuleringen från en urvalsskola till en skola för alla (s. 23). Det Berg betecknar som urvalsskolan innebar en social differentiering av eleverna vid övergången från folkskola till realskola och vid övergången från realskola till gymnasiet. I och med grundskolans införande fick Sverige alltså en gemensam skolform och en grundläggande 9-årig skola för alla barn. Isling (1974) beskriver reformen som ett organisatoriskt genombrott för de skoldemokratiska idéerna (s. 111) och nämner begrepp som jämlikhet, solidaritet, samarbete, lojalitet, objektivitet, tolerans, kritik och självständighet, som kännetecknande för en demokratisk skola. Grundskolan genomfördes med ett uttalat jämlikhetsmål och skolans struktur skulle vara en garanti för detta, skriver Tallberg Broman, Rubinstein Reich och Hägerström (2002). Tillsammans med jämlikhetsmålet fanns också tankar om en nationell medborgarfostran. Till att börja med var jämlikhetsidealet en fråga om vad som betecknats som enkel jämlikhet, det vill säga alla skulle ha lika mycket av det goda utan hänsyn till behov. Boman (2002) beskriver ett sådant jämlikhetsbegrepp som elitistiskt. Under 1970-talet sker en omtolkning av jämlikhetsbegreppet, mot idén om likvärdighet. I skolundervisningen betyder det att resurser måste omfördelas, eftersom elever med större behov behöver mer av skolans resurser en positiv särbehandling (Berg, Groth, Nytell & Söderberg, 1999). Under 1990-talet tonades värden som icke-segregering och social utjämning ner och värden som valfrihet och den individuella rätten att utveckla sin särart kom att dominera (Boman, 2002; Haug, 1998; Lindensjö, 2002; Lindensjö & Lundgren, 2000). Den gemensamma skolformen med den jämlikhetspolitiska grunden för medborgerlig och nationell fostran utmanas i det postmoderna samhället, hävdar Haug (1998). Medborgarintresset konkurrerar med privata intressen. Under de senaste åren har friskolorna ökat i antal och dragit till sig elever från de kommunala skolorna. Valfrihet betonas, något som har ifrågasatts och diskuterats i relation till idén om en skola för alla. En annan utmaning mot idén om en skola för alla är, enligt Persson (1998), kursplanernas så kallade uppnåendemål och betygskriterier, vilka betonar individuella och mätbara prestationer. De fastställda kravnivåerna tar inte hänsyn till att elever har varierande förutsättningar för skolarbete (Emanuelsson & Persson, 1996). Individuella och privata intressen tenderar att uppmärksammas framför det kollektiva och gemensamma. Persson (1998) menar att detta 16

17 innebär motstridiga budskap i de politiska styrdokumenten. I det individualiserade samhället har ett individorienterat demokratibegrepp trängt undan det kollektivistiska demokratibegreppet (Bauman, 2001/2002; Boman, 2002). En skola med likvärdighets- och jämlikhetsideal utmanas även med tanke på samhällets tilltagande heterogenitet och pluralism (Tallberg Broman m.fl., 2002). Mångfald å ena sidan och allas rätt till en likabehandling å den andra väcker frågor om kulturell identitet och rätten att vara annorlunda. När det gäller relationen mellan rättvisa och jämlikhet har Taylor (1994/1999) föreslagit en erkännandes politik. Det som kommit att kallas erkännandes politik diskuteras i relation till rätten till lika behandling och rätten att vara olik och få behålla sin kultur (se de los Reyes, 2000; Ålund, 1999). I skolsituationen betyder det att elever från olika kulturer och bakgrunder blir bemötta och erkända för sin unika identitet. Parszyk (1999) diskuterar detta och talar om olika respektive lika bemötande. Hon menar att om elever bemöts utifrån sina olika förutsättningar på olika sätt, skapar detta förutsättningar för jämlikhet. Lika bemötande av alla elever kan däremot utesluta vissa elever från möjligheten till extra resurser. Sammantaget beskriver litteraturen idéerna bakom en skola för alla i termer av ett jämlikhets- och likvärdighetsideal, vilket handlar om att ge lika möjligheter för alla barn i en demokratisk skola. Idealen utmanas i det postmoderna samhället och med tanke på samhällets tilltagande pluralism. Politiska styrdokument Den svenska grundlagen, andra lagtexter, olika nationella och internationella överenskommelser, bland annat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Konventionen om barnets rättigheter, ligger till grund för de svenska läroplanerna. Dokumenten är styrande för verksamheten. I texten som följer redovisas skolans mål, inriktning och den politiska värdegrund på vilken skolan skall vila, så som den kommer till uttryck i nuvarande läroplaner samt i FN:s konvention om barnets rättigheter. Läroplanerna Utbildningssystemet omfattas av tre läroplaner som skall länkas samman och genomsyras av samma syn på kunskap, utveckling och lärande. De tre läroplanerna gäller förskolan (Lpfö 98), den obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det är de två förstnämnda läroplanerna som är aktuella i föreliggande studies datainsamling. De beteckningar som används i studien om dessa är förrespektive grundskolans läroplan. 17

18 I läroplanerna kan läsas att det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund och en hänvisning görs till skollagen 1985:1100, 1 kapitlet, 2 (Utbildningsdepartementet, 1998; 2004). I skollagen anges hur det offentliga skolväsendet för barn och unga skall utformas: Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. [...] I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd (SFS 1985:1100). För- och grundskolans läroplan ger uttryck för att utbildningen är till för och skall ta hänsyn till alla elever, den är knuten till den demokratiska samhällssynen och skall vara likvärdig. Texterna uttrycker en tydlig intention att den svenska skolan skall vara en demokratisk skola för alla elever. Den pedagogiska verksamheten i förskolan och undervisningen i grundskolan skall anpassas till elevers olikheter och skilda förutsättningar: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. [ ] Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. [...] Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen (Lpo 94, s. 6). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet (Lpo 94, s. 7). Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (Lpo 94, s. 9). Verksamheten skall utgå från varje barns behov. Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver (Lpfö 98, s. 5). Hänsyn skall tas till barnens olika förutsättningar och behov. [...] Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan (Lpfö 98, s. 8). Förutom begrepp som omsorg, omtanke, generositet och trygghet anges begrepp i förskolans läroplan som skall synliggöras och lyftas fram i verksamheten som: hänsyn till andra människor, rättvisa, jämställdhet och egna och 18

19 andras rättigheter. De grundläggande värden som för- och grundskolan skall grundlägga, förankra, gestalta och förmedla är: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta (Utbildningsdepartementet, 1998; 2004). Grundskolans läroplan nämner begrepp som: rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande, det vill säga dygder som demokratifostran skall leda till. Förskola och skola skall också värna om kulturell mångfald och utveckla förståelse och förmåga till inlevelse för andra människor och den kulturella mångfalden inom landet (Utbildningsdepartementet, 1998; 2004). Läroplanerna betonar allas lika värde och möjligheter och uttrycker alltså det etiska förhållningssätt som skall prägla skolverksamheten. Det handlar om relationer mellan människor och hur de behandlar och värderar varandra som barn och vuxna. Värdegrunden, som gäller frågor om etik och moral, skall genomsyra hela skolarbetet, den rör verksamheten i sin helhet och omfattar alla i förskola och skola. Sammantaget kan läroplanstexterna tolkas och förstås som innehållande ett demokratiskt inkluderingsperspektiv, där deltagande och inkludering framstår som styrande principer (Ekström, 2004; Haug, 1998). Läroplanerna utgår från den etiska principen om alla människors (elevers) lika värde oavsett olikhet och skilda förutsättningar, vilket ryms inom jämlikhetsbegreppet. Elever i behov av särskilt stöd skall särskilt uppmärksammas och prioriteras resursmässigt. Ovanstående utgör en ideologisk grund för inkludering och allas delaktighet i skolan. FN:s konvention om barnets rättigheter Frågor kring barns välfärd har fungerat som en enande faktor i svensk politik under 1900-talet. Ett stärkande av samhällets ansvar för barnen skedde då Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter år 1990 (Lindgren & Halldén, 2001). FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989 och fastställer vilka rättigheter varje land skall garantera alla barn. Konventionen innehåller 54 artiklar och omfattar medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen är ett uttryck för en internationell politisk vilja att värna om vissa värden, däribland etiska. I konventionen brukar fyra centrala grundprinciper lyftas fram. Dessa principer har FN-kommittén betonat som grundläggande och vägledande 19

20 för reformarbetet i de länder som skrivit under konventionen. De grundläggande artiklarna är artikel 2, 3, 6 och 12. Artikel 2 handlar om rätt till icke-diskriminering, det vill säga att alla barn oavsett ras, kön, språk, etnicitet, sociala ursprung, handikapp, ålder eller religion skall ha samma rättigheter. Artikel 3 handlar om principen om barnets bästa. Alla beslut som fattas och har konsekvenser för barns liv skall utgå från barnets bästa. Artikel 6 handlar om att varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barnet har rätt att få sina grundläggande behov tillfredsställda. Artikel 12 handlar om rätt till åsiktsfrihet och rätt att bli hörd. Barnet har rätt till delaktighet och inflytande. Med andra ord: alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör barnet. Barnets bästa skall alltid sättas främst. Barn har rätt till överlevnad, utveckling, deltagande samt skydd. Artikel 23 behandlar de särskilda behov som barn med funktionshinder kan ha utöver de rättigheter som gäller för alla barn (Bartley, 2001; Hammarberg, 2006; Rädda Barnen, dec. 2005). Två perspektiv på barnet i konventionens artiklar kan urskiljas: barnet som objekt och barnet som subjekt. Konventionens olika artiklar betonar dessa perspektiv i varierande grad. I vissa artiklar ses barnet som objekt med behov av vuxna personers och myndigheters stöd och skydd, med andra ord som ett beroende barn vilket kan tolkas som ett omsorgsperspektiv. I andra artiklar ses barnet som subjekt med eget handlingsutrymme, som självständigt och oberoende, vilket kan tolkas som ett rättviseperspektiv. Bilden av barnet som subjekt signalerar en politisk dimension, det politiska barnet som har kompetens att involveras i politiska handlingar. Barnets behov av trygghet och en beskyddande omgivning (beroendet) och barnets förmåga att agera självständigt (autonomin) får konsekvenser för hur barn får komma till tals (Bartley, 2001; Lindgren & Halldén, 2001). Bethke Elshtain (1996) ser det som att barnet å ena sidan skall förberedas för politik och all form av ansvarsuppgifter i vuxenlivet men skall å andra sidan inte skyddas från att delta i det politiska livet under barndomen. Barnets bästa är alltså en viktig princip i konventionen om barnets rättigheter. Svensson (2001) för ett resonemang om barnets bästa i främsta rummet som ett rättsligt begrepp och menar att begreppet är mångtydigt. Det kan ses ur politisk, etisk eller juridisk synvinkel och får då innebörd utifrån sammanhanget. Det finns en spänning i konventionen mellan synen på barnet som självständigt rättssubjekt och barnet i behov av omsorg och skydd. Bland barnrättsforskare och rättsfilosofer diskuteras huruvida barnet bästa skall hanteras som en extensiv princip eller som en restriktiv regel. Utmaningen 20

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG510 FÖRSKOLAN EN ARENA FÖR SMÅ BARNS LÄRANDE OM ANDRA, OMVÄRLDEN OCH SIG SJÄLV, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Preschool an arena for small children

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Skolplan för Högsby kommun

Skolplan för Högsby kommun Skolplan för Högsby kommun Detta är en av kommunfullmäktige fastställd skolplan för år 2008-2011. Den visar på ett övergripande sätt hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Vår verksamhet

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Tillsammans skapar vi möjligheter till ett lustfullt lärande och en hälsosam inställning till livet. Organisation På Varvaterrassens förskola

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet

Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation

Läs mer

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten.

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER (Spridda utdrag ur Lpfö-98 som är baserad på SKOLFS 1998:16. Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22) - Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem REMISSVAR 2015-10-12 3.9:0634/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem (dnr 2015:201) Sammanfattning Barnombudsmannen tillstyrker i stort

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer