Utbildningsinspektion i Kvinnerstaskolan gymnasieskola, gymnasiesärskola

Transkript

1 Utbildningsinspektion i gymnasieskola, gymnasiesärskola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal studerande Gymnasieskola 410 Gymnasiesärskola 11 I erbjuds flera utbildningsvägar inom naturbruk till olika målgrupper. Skolan är belägen 1 mil norr om Örebro och har funnits sedan talet. Den var tidigare lantbruksskola och lanthushållsskola i landstingets regi. Skolområdet är vidsträckt och förutom vanliga skollokaler och verkstäder finns stora lokaler för skolans specifika verksamheter inom naturbruk. Utbildning bedrivs också på den egendom med fält och skogar som hör till skolan. Skolan använder även, i samarbete med kommunens parkavdelning, stadsträdgården i centrala Örebro som undervisningsområde. Skolan har en uttalad miljöprofil med ekologisk odling, förnyelsebar energi och miljötänkande i alla sammanhang. Skolan har samarbete med skolor i andra länder i Europa vilket bl.a. innebär att elever kan erbjudas arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i olika europeiska länder, exempelvis Grekland. Skolan erbjuder naturbruksprogrammet med inriktningarna djurvård, hästhållning, jordbruk, skogsbruk och trädgård. Inom programmets samtliga inriktningar erbjuds en naturvetenskaplig profil, ett specialutformat program, Hästhållning med inriktning körning samt individuella programmet. I skolan finns även gymnasiesärskolans nationella naturbruksprogram med inriktningarna djurvård, jordbruk och trädgård. Örebro kommun erbjuder riksrekryterande utbildning för elever som är döva, hörselskadade eller språkstörda (RGD; RGH och RGS). För dem som studerar inom naturbruksprogrammet är utbildningen förlagd till men organisatoriskt hör den till Tullängsskolan. Skolan erbjuder också en ettårig naturbruksutbildning med inriktning trädgård för vuxna, påbyggnadsutbildningar samt uppdragsutbildningar. I skolan arbetar ett 70-tal personer, huvudsakligen lärare. De är organiserade i arbetslag utifrån skolans olika inriktningar. Merparten av skolans elever kommer från Örebro län. För elever med lång resväg finns möjlighet att bo på skolans internat. Skolan har en lokal styrelse med elevmajoritet. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den fredagen den 28 maj skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsrådet Anders Kennberg och experten Nils Eklund. Besök i genomfördes den september

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes formella intervjuer med elever i årskurserna 1 och 3, föräldrar till eleverna, lärare, elevvårdspersonal, representanter för den lokala styrelsen samt administrativ personal och skolledningen. Lektioner i kärnämnen och karaktärsämnen besöktes. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit dokumentation som skickats in till Skolverket eller överlämnats vid skolbesöken.. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I mötte inspektörerna elever som visar att de tar ansvar för sin utbildning. Det finns flera forum för elevinflytande och vid intervjuer gav eleverna exempel på att de påverkat schemaändringar och justeringar av tidtabellen för skolbussarna. Eleverna kände väl till målen för utbildningen men uttrycker att de inte vill påverka innehåll och uppläggning av kurser mera än vad de gör. Skolans lokala styrelse ses i första hand som en möjlighet att utbilda i demokratifrågor och eleverna visade i intervjuer att de hade kunskap om demokratins betydelse och styrelsesätt. Inspektörerna fick uppfattningen att alla parter på skolan tar arbetet och inflytandefrågorna i den lokala styrelsen på allvar. Förekomsten av kränkande behandling är liten. Tidvis har främlingsfientliga yttringar kommit fram i skolan. Personalen då reagerat och agerat mot dessa 3

4 SKOLVERKET och skolan har genomfört särskilda temaaktiviteter. Verksamheten med asylklassen har haft en positiv inverkan på attityder och relationer i elevgruppen. Lärare, elever och elevvårdspersonal arbetar med jämställdhetsfrågor utifrån ett gemensamt policydokument för. Skolledning, lärare och elevvårdspersonal arbetar mycket med att stärka flickorna, men ser också att pojkar behöver stöd. Intervjuer med elever och lärare visar att skolans jämställdhetspolicy inte är så väl förankrad utan skolan behöver fortsätta sitt arbete med jämställdhetsfrågorna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med inom området normer och värden givit goda resultat. Skolan sätt att arbeta med jämställdhetsfrågor bedöms som godtagbart och arbetet behöver utvecklas så att frågorna omfattas av skolan som helhet. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Den nationella statistiken visar att den genomsnittliga betygspoängen i har legat lägre än genomsnittet för riket under de senaste fem åren ( ). Antalet behöriga till högskolan från naturbruksprogrammet och det specialutformade programmet har, med något undantag, sjunkit de senaste åren. Även här är resultatet lägre än i riket som helhet. Av de få elever som studerar inom individuella programmet är det en liten andel som fortsätter på något nationellt program. Våren 2004 erhöll en större andel av eleverna i slutbetyg än i Örebro som helhet. I jämförelse med alla skolor i Örebro är andelen elever med betyget Icke godkänd något högre i. En lägre andel elever får betyget Väl godkänd eller Mycket väl godkänd. Gymnasiesärskolan hade 2002 fyra elever som gick ut årskurs 4 med fullständigt slutbetyg. Under 2003 och 2004 gick inga elever ut från årskurs 4. De flesta elever inom gymnasiesärskolan går vidare till arbete inom Örebro kommun. De finns ett utbyggt system med dagverksamhet och arbetsplatser som inkluderar stödfunktioner för elevgruppen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamhetens resultat inom området kunskaper är godtagbart. Skolan behöver utveckla verksamheten så att fler elever når betyget Godkänd eller högre. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I finns en väl utarbetad verksamhetsplan Grön kunskap för ett uthålligt samhälle som anger en vision för övergripande normer och värderingar i skolan. Skolan deltar i försöksverksamheten med lokal styrelse med elevmajoritet. Eleverna är väl medvetna om den lokala styrelsen. Representanter väljs genom allmänna val. Skolan erbjuder en demokratikurs (50 p). Det finns en allmän syn i skolan att den lokala styrelsen är en övning i demokrati och inflytandefrågor. Utöver den lokala styrelsen finns även klassråd och elevråd för samverkan. Frågor kan väckas i klassråden och föras till styrelsen via elevrådet eller väckas av representanterna i styrelsen och beslut återförs till klassråden. Bl.a. har styrelsen drivit och fått genomfört anpassning av skolbussarnas tider till skolschemat. Man upplever också att styrelsen har inflytande på schemafrågor, schematider för individuellt val m.m. Skolan har tydlig dokumentation med handlingsprogram mot kränkande behandling. Programmet innehåller definitioner, förebyggande arbete och åtgärder. Lärare och elever visar stor förståelse för dessa frågor och är aktiva i arbetet. Intervjuer med elever och personal från gymnasiesärskolan visar att skolans handlingsprogram mot kränkande behandling är känt. De ger också bilden av förekomsten av kränkande behandling är liten. Ett särskilt policydokument finns för skolans, och lokala styrelsens, syn på främlingsfientlighet och rasistiska yttranden. Skolan har därmed tydligt markerat var man står och är aktiv i att bekämpa de främlingsfientliga yttranden som tidvis kommit fram på skolan. Skolan har en väl utarbetad krisplan med ett innehåll som är känt av elever och personal. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete för att skapa en bra arbetsmiljö och ge eleverna möjlighet till delaktighet är av god kvalitet. Arbetet med den lokala styrelsen är på god väg men behöver förbättras så att den blir ett verkligt forum för inflytande. 5

6 SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. De flesta yrkesinriktade karaktärskurser i läses integrerade i ämnesövergripande block. Skolans ambition är att skapa en helhetssyn på lärandet. Det förekommer några försök att integrera kärnämnen och karaktärsämnen. I intervjun med lärarna framkom att man önskar utveckla denna samverkan. Eleverna arbetar självständigt och i grupper. De känner sina starka och svaga sidor i att lära och de flesta eleverna uppskattar det fria arbetssättet i karaktärsämnena. I kärnämnet svenska blir de också uppmärksammade på sina olika lärstilar. Lärarna menar att elever som väljer den här typen av utbildning har ett sätt att lära som stimuleras av variationen mellan teori och praktik. Någon uttrycker det på följande sätt; elever lär genom att göra. Elever som har lagt tyngdpunkten på studierna inom de naturvetenskapliga kurserna uppger mycket tydligt att de uppskattar och inspireras i sina studier av en skolmiljö med en profil som s. Eleverna känner väl till målen för utbildningen och kurserna. För de flesta kurser finns lokala arbetsplaner utarbetade men de anger inte hur genomförandet av kurserna skall ske för att eleverna skall nå målen. Elever uppger att de inte vill påverka innehållet och uppläggningen av kurser mer än vad de gör. I praktiken betyder det att de litar på lärarnas planering och uppläggning. Inspektörerna konstaterar att informationen om effekten av och möjligheten till inflytande behöver fokuseras och utvecklas så att eleverna blir medvetna om dess betydelse. I har varje elev en individuell studieplan som beskriver kurser och betyg men också innehåller information om arbetsplatsförlagd utbildning och dokumentation om provresultat. Eleverna tillsammans med mentorer, lärare och studievägledning använder planen aktivt. Genom en datorhantering är planen alltid föredömligt uppdaterad. Lärarna och eleverna genomför regelbundet utvecklingssamtal. Bl.a. programmål, kursmål och elevernas individuella studieplaner ligger till grund för samtalen. Information till föräldrar ges, men för många familjer är det långt till skolan och kommunikationen får ofta ske via telefon. Eleverna vid skolan följs upp i sin utveckling och elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas. En specialpedagog har god kontakt med lärarlagen och när särskilda behov finns upprättas åtgärdsprogram tillsammans med berörda, inte minst eleven själv. I åtgärdsprogrammen försöker man sätta fokus på elevens studiemiljö och omgivning, snarare än på eleven själv. Alla elever som riskerar 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun att inte uppnå målen för betyget Godkänd diskuteras i arbetslagen. Resurser för stöd till eleverna finns i arbetslagen och resursgruppen bestående av elevvårdspersonal och specialpedagog arbetar aktivt för att stödresurserna skall riktas till eleverna med störst behov. Inspektörerna kan konstatera att skolan arbetar bra med insatserna för elever i behov av särskilt stöd. Betygen i sätts utifrån skriftliga och praktiska prov som främst förekommer i slutet av kurser. Betygssättningen utgår också utifrån kontinuerliga observationer och bedömningar av praktiskt arbete under kursernas gång. Utvärdering av lärandet sker främst genom arbetet med betygssättning av eleverna. Det växlar hur kurserna utvärderas utifrån andra sammanhang t.ex. arbetssätt. Några exempel visar på utvärderingar som leder till en förändring medan andra inte har någon effekt på den fortsatta undervisningen. Praktiska inslag i kurserna utvärderas kontinuerligt under kursens gång. Det utvecklingsarbete som pågår på skolan med att erbjuda naturvetenskaplig profil på samtliga inriktningar i skolan skapar positiva förutsättningar för att utveckla skolans kunskapsområde och kunskapssyn. Elever får ett utökat kursutbud och ges därmed fler utbildningsalternativ. I gymnasiesärskolans naturbruksprogram studerar elever med mycket olika behov och förutsättningar. Det finns elever med utvecklingsstörning och elever med autism i samma grupperingar. Lärarna har stor förståelse för elevernas behov och har en hög ambitionsnivå för att tillgodose dessa. Lärarna uppgav i intervjuerna att de kan känna en otillräcklighet i det breda spektrum av behov som skall tillfredsställas. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen i är av god kvalitet. Elevernas möjligheter till inflytande i undervisningen är godtagbara men behöver förbättras. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. s ledning består av en gymnasiechef och en rektor. Rektorn är pedagogiskt ansvarig för de nationella och de specialutformade programmen vid samt gymnasiesärskolan. Därutöver bedriver skolan uppdragsutbildningar som rektorn är ansvarig för. Rektorn har personalansvar för ett 70-tal personer, huvudsakligen lärare. Övriga anställda representeras av instruktörer och servicepersonal där personalansvaret delas med gymnasiechefen. 7

8 SKOLVERKET Inspektörerna bedömer att rektorn, som har sin yrkesbakgrund inom området, har mycket stor förtrogenhet med skolans verksamhet och med elevernas förutsättningar och behov för studierna. Gymnasiechefen samordnar de sex arbetslagen och är personalansvarig för icke pedagogisk personal samt är ytterst ansvarig för ekonomi och lokaler. Gymnasiechefens roll upplevs av elever och personal vara att företräda skolan utåt. Inspektörerna konstaterar att rektorns och gymnasiechefens roller framstår som otydliga och att de ibland går in i varandra. Relationen och funktionen mellan de två rollerna framstår som informella och mycket flexibla. I intervjuer med lärare bekräftas utsagorna om otydlighet. Bl.a. ges exempel där lärarna uppger, att för att veta vilka beslut som gäller, så tar man kontakt med både gymnasiechefen och rektorn. Eleverna vet dock tydligt vem som är rektor och därmed har ansvar för deras utbildning. Även om antalet elever vid skolan inte är stort är det ekonomiska ansvaret för rektorn stort vid en skola med s utbildningsutbud. Utrustningen och maskinparken är omfattande. Rektorn anger att man försöker följa skolhuvudmannens delegationsordning och arbetsordning för lokal styrelse. Elever som går i den riksrekryterande delen av skolan för döva, hörselskadade och språkstörda har sin rektor i Tullängsskolan vilket de är väl medvetna om. s rektor är chef för de lärare som undervisar dessa elever men har inte det pedagogiska ansvaret för verksamheten. Ledning, personal och elever känner väl till dessa förhållanden och samarbetet mellan rektorerna fungerar bra. I har man på flera sätt arbetat med utvecklingsfrågor. Man har arbetat fram en plan, ett styrdokument för den pedagogiska färdriktningen som kan jämställas med en arbetsplan för skolan. Planen innehåller bl.a. ledningsdeklaration och strategier. Utvecklingsarbetet drivs utifrån en helhetssyn av attityder och förhållningssätt. Skolan arbetar med följande utvecklingsarbete: - sätt att tänka, - teori och praktik, - allmänna kunskaper och färdigheter samt - yrkesspecifika kunskaper och färdigheter. Arbetet är intensivt, men någon samlad utvärdering av resultat av arbetet finns inte. Inspektörerna konstaterar att det finns goda ambitioner för att bedriva ett utvecklings- och kvalitetsarbete men skolan saknar i dagsläget en övergripande strategi för hur resultat och analys skall påverka detta arbete. Skolan har lämnat en års- och kvalitetsredovisning och innehållet motsvarar de krav som anges i förordningen. Betygskataloger förs på korrekt sätt. Beslut om reducerade program finns dokumenterade liksom beslut om utökat program. Betygs- och beslutsdokument förvaras under betryggande former. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna styrning, ledning och kvalitetsarbetet är av godtagbar kvalitet. Ansvarsförhållanden och mandat behöver förtydligas mellan gymnasiechefen och rektorn. I dag framgår det t.ex. inte vem som har det yttersta ansvaret när det gäller den pedagogiska ledningen. Kvalitetsarbetet behöver förbättras så att analyser av skolans resultat synliggörs och används som underlag för utvecklingsarbetet. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I finns ett varierat utbud av utbildning inom Naturbruksprogrammet. Man erbjuder modersmålsundervisning i den omfattning som krävs, liksom svenska som andraspråk. Skolan är anpassad för att möta elever med funktionshinder. Föräldrar upplever att de sällan får möjlighet att delta i utvecklingssamtal och önskar mer information från skolan. Även om skolan har ändamålsenliga lokaler och utrustning för praktisk och teoretisk undervisning i naturbruksämnen saknas det i viss mån laborationssalar för att kunna bedriva undervisning inom de naturvetenskapliga kurserna. För närvarande samarbetar man med Karolinska skolan i kemi. I deltar man i utbudet av individuella val som finns för alla gymnasieskolorna i Örebro. Avståndet till andra skolor blir i praktiken begränsande för eleverna för att kunna ta tillvara alla valmöjligheterna. De väljer företrädesvis kurser som erbjuds i den egna skolan. Eleverna önskar en bättre organisation av det individuella valet. Bl.a. påpekar de att kurser ibland blir fulla så att elevens val inte kan tillgodoses. Populära kurser är körkortsteknik och svetsteknik. I poängplanen har utrymme för individuellt val tagits i anspråk för kurser som anknyter till inriktningen av programmet. Eleverna erbjuds således inte att fritt välja 300 poäng för individuellt val. Det finns behov av skyddskläder i karaktärsämnena enligt arbetsmiljölagstiftning och en lista över nödvändig skyddsutrustning finns. Skolan erbjuder köp av skyddskläder (och miniräknare) till låga priser, men ställer inga krav på att eleverna skall köpa sådana från skolan. Utrustningen kan också lånas. Informationen till föräldrar och elever kan dock ge intryck av att eleverna måste köpa skyddsutrustning. 9

10 SKOLVERKET Inspektörerna vill i sammanhanget påtala att eleverna i gymnasieskolan kostnadsfritt skall ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Skolan bör förtydliga informationen till elever och föräldrar så att det tydligt framgår att det är frivilligt att köpa utrustningen. Arbetsplatsförlagd utbildning bedrivs i den omfattning som föreskrivs, men genom att skolan har praktisk verksamhet som eget jordbruk, skogsbruk, trädgårdsmästeri m.m. genomförs APU också i den egna produktionen. Den arbetsplatsförlagda andelen av utbildningen blir därmed stor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning som helhet är god. Elevernas möjligheter att välja kurser inom ramen för det individuella valet uppgår inte till 300 poäng vilket inte är godtagbart. Skolans information till föräldrar är godtagbar men behöver utvecklas. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I finns ändamålsenliga resurser för undervisningen i skolans profilområde. Mycket av utrustningen vid skolan kräver dock stora investeringar. Den tekniska utvecklingen inom naturbruksområdet går fort och arbetsformerna inom naturbruket förändras. Investeringsresurser har inte funnits för att helt följa utvecklingen inom alla områden. Jord- och skogsbruksmaskiner uppges vara gamla och ibland omoderna. I den arbetsplatsförlagda utbildningen har eleverna dock tillgång till andra maskiner. Skolans lärare har god kompetens. Särskolans personal behöver dock fördjupade kunskaper för att bättre kunna möta elever i behov av olika former av stöd. I lärarintervjuerna framkommer att lärarna erbjuds kompetensutveckling i tillräcklig omfattning i övrigt. Skolan är välutrustad i klassrum och verkstadslokaler men saknar i viss utsträckning laborationssalar för undervisningen i naturvetenskapliga ämnen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans samlade resurser är av god kvalitet. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolans sätt att arbeta med jämställdhetsfrågor behöver utvecklas, - arbetet med den lokala styrelsen behöver utvecklas så att den blir ett verkligt forum för inflytande, 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun - skolans verksamhet behöver utvecklas så att fler elever når betyget Godkänd eller högre, - elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin undervisning behöver förbättras, - förhållandet mellan rektorns och gymnasiechefens roller behöver utvecklas så att respektive ansvarsområden förtydligas, - skolans kvalitetsarbete behöver utvecklas så att resultat synliggörs och används i det fortsatta utvecklingsarbetet samt - informationen till föräldrar behöver utvecklas. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Eleverna erbjuds inte individuellt val i enlighet med bestämmelserna (5 kap. 19 gymnasieförordningen). Datum Ort Linköping Anders Kennberg Nils Eklund 11