MIELMUKKAVAARA VINDKRAFTPARK

Transkript

1 WPD FINLAND OY FORSTSTYRELSEN LAATUMAA MIELMUKKAVAARA VINDKRAFTPARK Miljökonsekvensbeskrivning Svenskspråkig resumé April 2010

2 FÖRORD OCH KONTAKTUPPGIFTER Förord Avsikten med denna miljökonsekvensbedömning (MKB) har varit att utreda miljökonsekvenserna av den planerade vindkraftparken på Mielmukkavaara i Muonio. Projektets miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) har sammanställts utifrån det MKB-program som upprättades i mars 2009 och de yttranden och åsikter som inkommit. I MKB-beskrivningen tillhandahålls information om projektet samt om den totalbedömning av projektets miljökonsekvenser som bedömningsförfarandet lett fram till. Detta dokument är en svenskspråkig sammanfattning av den finskspråkiga MKB-beskrivningens resultat både vad gäller totala miljökonsekvenser (i sammandrag) och de som berör Sverige (mer detaljerat). Syftet med översättningen är att möjliggöra samråd över riksgränsen med svenska staten. Projektområdet ligger ca. 3 km från gränsen mellan Finland och Sverige. Ansvariga för projektet är wpd Finland Oy och Forststyrelsen Laatumaa. Projektledare för MKB-projektet är Heli Rissanen wpd Finland Oy och kontaktperson vid Forststyrelsen är miljösakkunnig Olli-Matti Tervaniemi. MKB-beskrivningen har utarbetats som konsultuppdrag av Pöyry Management Consulting Oy. Denna resumé har sammanställts från det finska MKB-materialet av Heli Rissanen (wpd Finland Oy) och Karoliina Joensuu (Pöyry). Innehållsförteckning INFORMATIONS- OCH DISKUSSIONSMÖTE Kontaktuppgifter Presentationsmöte om miljökonsekvensbedömningen hålls den kl (finsk tid) hålls i Muonio (Muonio skolan, auditorium), Opintie 8, Muonio, Finland. MKB-projektchef som ansvarar för projektet: wpd Finland Oy Kägelstranden 13 FIN Esbo, Finland Direktör Heli Rissanen tel h.rissanen@wpd.fi Internet: > Tuulivoimaprojektit > Maatuulivoima > Muonio Mielmukkavaara > Mielmukkavaara på svenska Kontaktperson - Forststyrelsen: Forststyrelsen, Laatumaa PB 81 FIN Uleåborg, Finland Miljösakkunnig Olli-Matti Tervaniemi Tel olli-matti.tervaniemi@metsa.fi Internet: Kontaktmyndighet: Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral PB 8060 FIN Rovaniemi, Finland Överinspektör Leena Ruokanen tel leena.ruokanen@ely-keskus.fi Internet: > YVA-hankelista > Vireillä olevat YVA-hankkeet > Energian tuotanto: Mielmukkavaaran tuulipuisto, Muonio MKB-konsult: Pöyry Management Consulting Oy PB 93 (Teknikvägen 4 A) FIN Esbo, Finland Ledare Tiina Kähö tel tiina.kaho@poyry.com ÖVERSÄTTNING AV RESUMÉN: Nouveau Language (ISO 9001:2000 certifierad översättningsbyrå) 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 1. Projektinformation Projekt och projektansvariga Projektets bakgrund och syfte Tidsplan för realisering av projektet 6 2. I mkb-förfarandet bedömda projektalternativ och kort teknisk beskrivning av projektet Bedömda projektalternativ Kort teknisk beskrivning av projektet Mkb-förfarandet och internationellt samråd Bakgrund Statsgränsöverskridande miljökonsekvensbedömning Miljökonsekvensförfarandets centrala skeden, parter och tidtabell Svenska statens medverkan, avgivna yttranden och synpunkter Annan informationsgivning och medverkan i MKB-förfarandet Andra förfaranden och planer Bedömning av miljökonsekvenser Granskade påverkansområden Miljökonsekvenser som ska bedömas Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenser för Natura 2000-områden och andra skyddade områden Konsekvenser för vattendrag Trafikkonsekvenser Bullerkonsekvenser Ljus- och skuggeffekter Konsekvenser för luftkvalitet och klimat Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för turismen Konsekvenser för den regionala ekonomin Konsekvenser för människors levnadsförhållanden Konsekvenser av nedläggning av vindkraftparken Interaktion 27 7 Påverkan på svenska sidan Landskap och kulturmiljö Bedömningsmetoder för landskapspåverkan Landskapets och kulturmiljöns nuvarande status Projektets konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Fågelbestånd och andra naturvärden Bedömningsmetoder Beskrivning av områdets naturvärden och fågelbestånd Projektets påverkan på naturvärden och fågelbestånd Människors levnadsförhållanden Bedömningsmetoder Människors levnadsförhållanden, nuläge Projektets påverkan på människorna 40 Projektinformation 6 Sammanfattning av bedömda miljökonsekvenser Konsekvenser för markanvändning och byggd miljö Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för växtlighet, fauna och naturvärden 24 8 Nollalternativet 44 9 Alternativens genomförbarhet 46 Bilagor 48 Kartmaterial Finland: Terrängdatabasen 2010 Lantmäteriverket, Tillståndsnr 48/MML/10 Sverige: Lantmäteriet, MS2009/

4 PROJEKTINFORMATION PROJEKTINFORMATION 1. Projektinformation 1.1 Projekt och projektansvariga wpd Finland Oy och Forststyrelsen Laatumaa avser att bygga en vindkraftpark på Mielmukkavaara i Muonio (bild 1-1). Mielmukkavaara ligger ca. 16 km sydost om Muonios kommuncentrum och ca. 3 km från gränsen till Sverige (Pajala kommun). Projektet består av en vindkraftpark med en totaleffekt på MW (10 15 vindkraftverk, vilkas effekt per enhet är 3 MW) samt en kraftledning på 110 kv till Muonio elverk. wpd Finland Oy hör till den internationella wpd-koncernen som koncentrerar sig på förnyelsebara energiformer. wpd startade sin verksamhet 1996 och den nuvarande verksamheten är spridd i över 15 länder och har cirka 300 anställda. Bolagets kontor i Finland påbörjade sin verksamhet våren Som ägarrepresentant för staten administrerar forststyrelsen utvecklingen av det landområde som utsetts för projektet. Forststyrelsen är ett statligt affärsdrivande verk som har drygt 12 miljoner hektar av statsägda land- och vattenområden till sitt förfogande. Forststyrelsen tar ansvar för det ökade behovet av förnybar energi genom att utveckla lämpliga områden för vindkraftsproduktion tillsammans med aktörerna i branschen. Dessutom är målsättningen att delta i projekt för vindkraftsproduktion. 1.2 Projektets bakgrund och syfte Målsättningen för Europeiska unionens energipolitik ((2009/28/ EG) är att 20 procent av energiförbrukningen ska bestå av förnybar energi år Finlands nationella totalmålsättning för 2020 är 38 % av slutförbrukningen av energi, vilket innebär att den förnybara energin ökar med 9,5 procentenheter jämfört med Enligt den finländska långtidsstrategin för klimat och energi kommer den största ökningen av förnybara energikällor för elanskaffning att ske inom vindkraft. Målet är att öka vindkraftens installerade totaleffekt från nuvarande ca 140 MW till ca MW fram till år 2020, då den årliga elproduktionen från vindkraft skulle vara ca. 6 TWh. Den årliga elproduktionen i Mielmukkavaara vindkraftpark skulle vara ca GWh, vilket motsvarar ca. en fjärdedel av hela Fjäll-Lapplands årliga elförbrukning (i Finland) och ungefär dubbelt så mycket som Muonio kommuns hela elförbrukning Tidsplan för realisering av projektet Byggandet av vindkraftparken startar enligt planerna tidigast år 2012 och kommer sannolikt att periodiseras över två år. Vindkraftparken tas i bruk tidigast år Tidtabell för beräknad genomförandetid för projektet visas i bilden intill (Bild 1-3). Bild 1-2. Skiss över vindkraftparken på Mielmukkavaara (15 vindkraftverk) sedd från riksväg 99 i Sverige (avstånd ca. 3 km). Bild 1-1. Mielmukkavaaras läge i Muonio kommun. Bild 1-3. Beräknad tidtabell för genomförandet av vindparksprojektet på Mielmukkavaara. 6 7

5 Bild: Anna Koskinen I mkb-förfarandet bedömda projektalternativ och kort teknisk beskrivning av projektet

6 I MKB-FÖRFARANDET BEDÖMDA PROJEKTALTERNATIV OCH KORT TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET I MKB-FÖRFARANDET BEDÖMDA PROJEKTALTERNATIV OCH KORT TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 2. I mkb-förfarandet bedömda projektalternativ och kort teknisk beskrivning av projektet 2.1 Bedömda projektalternativ Två alternativ till vindkraftparksprojektet undersöks, samt ett så kallat nollalternativ. Skillnaderna mellan alternativen hänför sig till antalet vindkraftverk (bild 2-1). Enhetsstorleken är densamma i båda alternativen. Alternativen som undersöks är: Alternativ 1: Vindkraftverk 15 stycken, enhetseffekt 3 MW Alternativ 2: Vindkraftverk 10 stycken, enhetseffekt 3 MW I nollalternativet undersöks den situation där projektet inte förverkligas alls, dvs. att vindparken inte byggs. Dessutom granskas tre rutalternativ för kraftledningen: VEA, VEB och VEC (bild 2-2). Alla ruttalternativ leder från Mielmukkavaara till elstationen i Muonio som ligger nära Muonio kyrkby och är anslutningspunkt till regionnätet (110 kv). 2.2 Kort teknisk beskrivning av projektet Vindkraftparken består av vindkraftverk med fundament, mellanspänningskablar som förbinder dem med varandra, en transformatorstation, en kraftledning till anslutningspunkten i regionnätet (110 kv) i närheten av Muonio kyrkby samt vägar som förbinder vindkraftverken. Varje vindkraftverk utgörs av ett torn som monteras på ett fundament, en 3-bladig rotor och ett maskinrum. Tornet kommer att vara ca. 100 meter högt och rotorbladets längd högst ca. 50 meter. Vindkraftverkets totalhöjd blir då högst ca. 150 meter. Vindraftverken placeras på meters avstånd från varandra. Runt varje vindkraftverk behöver man röja skog på ett område av högst ett hektar för byggnads- och installationsarbeten. Vindkraftverkens enhetseffekt kommer att vara högst 3 MW. Det slutliga antalet kraftverk och enhetsstorlek påverkas av den tekniska och kommersiella utvecklingen av kraftverksklasserna de närmaste åren. I vindkraftparken byggs en liten 110/20 kv transformatorstation där effekten från parkens vindturbiner omvandlas till 110 kv överföringsspänning. Från transformatorstationen byggs en 110 kv luftledning till bergets norra sida, där rutten fortsätter till elstationen i Muonio. Höjden på kraftledningskonstruktionen blir ca. 20 meter. 110 kv-ledningar byggs normalt med stagade trästolpar. Förklaring Alt. 1 Alt. 2 Nominaleffekt 15 x 3 MW (45 MW) 10 x 3 MW (30 MW) Tornets höjd 100 m 100 m Rotorns diameter 100 m 100 m Högsta höjd (Rotorn cirka 150 m cirka 150 m medräknad) Nettobrukbarhet 95 % 95 % Årlig brukstid h h Årlig brukstid räknad h/a h/a som uttag av toppeffekt (motsvarande nettoproduktion) Årlig elproduktion (netto, förluster medr.) cirka 110 GWh/v cirka 75 GWh/v MW = megawatt = 1000 kilowatt GWh = gigawattimme = kilowattimmar Tabell 2 1. Preliminär teknisk information gällande huvudalternativen Bild 2-1. Preliminär placering av vindkraftparken enligt alternativ 1 (ljusröda trianglar) och alternativ 2 (blå cirklar)

7 I MKB-FÖRFARANDET BEDÖMDA PROJEKTALTERNATIV OCH KORT TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Mkb-förfarandet och internationellt samråd Bild 2-2. Ruttalternativ för kraftledning Alt A, Alt B och Alt C. 12

8 MKB-FÖRFARANDET OCH INTERNATIONELLT SAMRÅD MKB-FÖRFARANDET OCH INTERNATIONELLT SAMRÅD 3. Mkb-förfarandet och internationellt samråd 3.1 Bakgrund Genom en skrivelse av den 17 november 2008 bekräftade Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral (f.d. Lapplands miljöcentral) att Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994 ändrad 458/2006) ska tillämpas på projektet enligt miljökonsekvensbedömningsförfarandet. Beslutet grundar sig på MKB-förfarandets tillämpning i enskilda fall (MKB-lagen 6 ). Detta motiveras bland annat med att projektet är omfattande och området som påverkas är vidsträckt, samt närheten till riksgränsen och till bosättningar. Förverkligandet av projektet förorsakar, med tanke på dess egenskaper, karaktär och läge, troligen sådana betydande miljökonsekvenser som kan jämföras med miljökonsekvenserna i MKB-förordningens projektförteckning. Miljökonsekvensbedömning av projektet har inletts enligt beslut från Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral. Syftet med MKBlagen är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser i planerings- såväl som i beslutsskedet. Samtidigt syftar lagen till att öka medborgarnas tillgång till information och möjligheter till medbestämmande. I detta projekt tillämpas också ett internationellt samrådsförfarande gentemot Sverige. 3.2 Statsgränsöverskridande miljökonsekvensbedömning Miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang fastställs i den så kallade Esbokonventionen (Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context). År 1995 ratificerade Finland denna konvention som arbetats fram inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (67/1997). Konventionen trädde i kraft rande sätt har Finland rätt att delta i ett MKB-förfarande som avser en annan stats område om det är möjligt att projektets miljökonsekvenser berör Finland. Denna rätt till deltagande i beslutsprocesser gäller såväl myndigheter som fysiska personer och organisationer. Miljöministeriet ansvarar för de praktiska arrangemangen i samband med ett internationellt samråd. 3.3 Miljökonsekvensförfarandets centrala skeden, parter och tidtabell Det finländska MKB-förfarandet består av två skeden. Under det första skedet utarbetas ett miljökonsekvensprogram (MKBprogram) som är en plan över vilka utredningar som kommer att utföras. Utgående från MKB-programmet och de åsikter och utlåtanden som ingetts och de miljökonsekvensutredningar som utförts görs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning). Information och samråd om såväl MKB-programmet som MKBbeskrivningen sker enligt MKB-lagstiftningen och i båda skedena har både myndigheter, allmänheten och medborgarna möjlighet att lämna yttranden och synpunkter. I detta MKB-förfarande har även svenska myndigheter, organisationer och medborgare rätt att lämna yttranden och synpunkter. MKB-förfarandet avslutas när kontaktmyndigheten (den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen) lämnar sitt yttrande över MKB-beskrivningen. MKB-beskrivningen och kontaktmyndighetens yttrande bifogas till de tillståndsansökningar och planer som krävs för projektet. Tillståndsmyndigheterna redovisar i sina tillståndsbeslut på vilket sätt man beaktat konsekvensbeskrivningen och yttrandet i besluten. 3.4 Svenska statens medverkan, avgivna yttranden och synpunkter Materialet för samrådet med Sverige skickades till miljöministeriet den Miljöministeriet meddelade Sveriges miljömyndigheter att MKB-förfarande hade inletts och ställde frågan om Sverige önskade medverka i MKB-förfarandet. Till meddelandet bifogades en svenskspråkig resumé av MKB-programmet. Sverige meddelade att man ville delta i MKB-förfarandet. Efter att Sverige meddelade sitt intresse att medverka har man på lokal nivå tagit särskild hänsyn till svenskarnas möjligheter att delta. Dessutom kommer det att ske samråd med svenska staten i projektets MKB-beskrivningsfas på samma sätt som i MKB-programmet. Den svenska resumén av MKB-beskrivningen sänds till finska miljöministeriet, som vidarebefordrar materialet till svenska myndigheter för samråd. Naturvårdsverket samlar in de svenska ställningstagandena även i MKB-beskrivningsfasen och skickar dem till kontaktmyndigheten via miljöministeriet så att de kan tas i beaktande i kontaktmyndighetens yttrande. Projektets MKB-material har funnits till påseende lokalt i Sverige genom att MKB-programmet och dess svenskspråkiga resumé ställdes ut i en samnordisk biblioteksbuss, som kör runt bland annat i Muodoslompolo, Kätkesuando och Saivomuotka på svenska sidan. Även konsekvensbeskrivningen och dess svenskspråkiga resumé kommer att ställas ut i den samnordiska biblioteksbussen. De offentliga möten som ordnats/ ordnas i Muonio ( och ) är också öppna för svenska medborgare. I samband med att Sverige meddelade sitt intresse att medverka i MKB-förfarandet skickade Sverige en sammanställning från Naturvårdsverket av de svenska ställningstagandena till miljöministeriet ( ). I yttrandena betonade man vikten av att bedöma inverkan på fågellivet och landskapet samt svenskarnas möjligheter att medverka. Yttrandena har tagits i beaktande i bedömningsarbetet och man har fäst vikt vid svenskarnas möjligheter att medverka i planeringen av MKB-förfarandet. Kiruna och Pajala kommuner inbjöds till projektets uppföljningsgrupp (kommunerna utsåg inga representanter till gruppen). Dessutom har man genom en invånarenkät på svenska sidan fått kunskap om de lokala invånarnas åsikter om projektet samt förmedlat information om projektet till närboende på svenska sidan. Frågor som tagits upp i de yttranden som Naturvårdsverket samlat in och hur de beaktats i detta MKB-förfarande redovisas i tabell Annan informationsgivning och medverkan i MKB-förfarandet. MKB-förfarandet är en öppen process som lokalbefolkningen och andra grupper som har intressen i vindparksprojektet har möjlighet att delta i. Lokalbefolkning och andra berörda kan under hela MKB-förfarandet delta i projektet genom att framföra synpunkter till kontaktmyndigheten Lapplands närings-, trafikoch miljöcentral, projektansvariga eller den konsult som utfört konsekvensbedömningen. Man har också strävat efter att kartlägga olika intressegruppers synpunkter aktivt och så omfattande som möjligt bland annat genom intervjuer och enkäter samt genom dialogmöten av olika slag. Under MKB-förfarandet arrangerades bland annat en workshop för reseföretag i Muonioområdet samt en särskild träff för jägare i området. Dessutom genomfördes en förhandling enligt den finländska renskötsellagen (848/1990). Den växelverkan som skett under MKB-förfarandet har påverkat bland annat de alternativa kraftledningsrutter som bedömts. I diskussionerna har dessutom olika sätt att förebygga och mildra negativa effekter av projektet övervägts. Konventionens parter har rätt att delta i ett finländskt förfarande för miljökonsekvensbedömning om det är möjligt att projektet får miljökonsekvenser som berör den aktuella staten. På motsva- I bild 3-1 redovisas huvudfaserna och tidtabellen för MKB-förfarandet för vindkraftparken på Mielmukkavaara. Bild 3-1. MKB-förfarandets centrala faser och tidtabellen för MKB-förfarandet för vindkraftparken på Mielmukkavaara. YTTRANDE Fågelpopulationerna på svenska sidan måste undersökas. Utredning av synlighetszoner bör utvidgas till 35 km, där i synnerhet Pessinkiområdet kan påverkas. I detta fall påverkar placeringen av flyghinderbelysningen och hur den syns på längre håll. Kätkesuando by har inte nämnts i MKB-programmet. Konsekvenserna för älvlandskapet som objekt av riksintresse måste utredas ur rekreations- och turismsynvinkel (kriterier för riksintresse). De nya flygrutterna för flyttfåglarna västerut över Sverige måste beaktas. BEAKTANDE I MKB-BESKRIVNINGEN Fågelbeståndet på svenska sidan har utretts i samband med bedömningen av påverkan på fågelbeståndet (avsnitt. 7.2). Bedömning av landskapspåverkan och analys av synlighetszoner har utvidgats till ett avstånd på 35 km (istället för 30 som tidigare) (avsnitt 3.1). Flyghinderbelysningen har ingen märkbar påverkan i Pessinkiområdet på grund av det långa avståndet. Bebyggelsen i vindkraftparksprojektets närområde har beskrivits i MKB-beskrivningen. I beskrivningen har även Kätkesuando beaktats. Påverkan på älvlandskapet har bedömts som en del av bedömningen av landskapspåverkan. Påverkan på flyttfåglarnas flygrutter har bedömts som en del av bedömningen av påverkan på fågelbeståndet. Tabell 3-1. Beaktande av svenska synpunkter på MKB-programmet (insamlade av Naturvårdsverket) i miljökonsekvensbedömningen av projektet

9 Bild: Anna Koskinen Andra förfaranden och planer

10 ANDRA FÖRFARANDEN OCH PLANER 4. Andra förfaranden och planer För att anlägga vindkraftverk krävs bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen. I Fjäll-Lapplands landskapsplan finns Mielmukkavaara utsatt som vindkraftområde, men ett beviljande av bygglov förutsätter också att en detaljplan för området utarbetas. Detaljplaneförfarandet inleddes i början av 2009 jämsides med MKB-förfarandet. Även i detaljplaneförfarandet handlar det om ett gränsöverskridande förfarande och i planarbetet ska föreskrifterna om miljökon- sekvenser som överskrider statsgränserna i markanvändnings- och bygglagen 199 och -förordningen 99 iakttas. Plan för medverkan och granskning av detaljplan har översatts till svenska och vidarebefordrats till miljöministeriet för samråd med Sverige. Detaljplaneförfarandet fortsätter efter avslutat MKB-förfarande på det sätt som visas i bild 4-1. Bedömning av miljökonsekvenser Bild 4-1. Huvudfaser i MKB- och detaljplaneförfarandet. 18

11 BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER 5. Bedömning av miljökonsekvenser 5.1 Granskade påverkansområden I miljökonsekvensbedömningen granskas verksamheterna inom vindparkområdet och de miljökonsekvenser som dessa kan få även utanför området, såväl under uppförandet och driftstiden som när vindparken en gång tas ur bruk. Verksamheter som når utanför vindparksområdet är t.ex. byggande och drift av kabelförbindelsen och kraftledningen, den trafik som uppbyggnadsfasen orsakar samt den servicetrafik som behövs då vindparken är i drift. Också nollalternativet bedöms ge en miljöbelastning (utsläpp mm.) och jämförs med de andra granskade alternativen. Med granskningsområde avses här ett för varje konsekvenstyp definierat område, inom vilket den ifrågavarande miljökonsekvensen utreds och bedöms. MKB-förfarandets totala granskningsområde har definierats på basis av de konsekvenser som potentiellt kan förekomma på största avstånd från projektområdet. Med influensområde avses det område där man på basis av utredningarna bedömer att miljökonsekvenser kommer att förekomma. MKB-förfarandets totala granskningsområde har definierats baserat på de konsekvenser som potentiellt kan förekomma på största avstånd från projektområdet. Buller granskas exempelvis inom en radie på ca tre kilometer, och inverkan på landskapet inom en radie på ca 35 kilometer från vindkraftverken. Konsekvensbedömningen och de geografiska avgränsningarna presenteras här punktvis efter influensområde. Man har strävat efter att göra granskningsområdet så omfattande att inga betydande miljökonsekvenser ska visa sig utanför området. Om det ändå under bedömningsarbetet framkommer att miljökonsekvenserna har ett mer vidsträckt påverkningsområde än man tidigare bedömt, kommer gransknings- och influensområdets omfattning att definieras om. Den slutgiltiga definitionen av influensområden görs alltså utgående från resultatet av miljökonsekvensbedömningsarbetet i miljökonsekvensbeskrivningen. De bifogade bilderna 5-1 och 5-2 visar granskningsområdenas storlek. 5.2 Miljökonsekvenser som ska bedömas Med miljökonsekvenser avses för detta projekt de direkta och indirekta konsekvenser som det planerade vindkraftverket kan ha för miljön. I bedömningen granskas konsekvenserna under såväl byggnads- som driftsskedet. Centrala konsekvenser som utreds är: konsekvenser för jordbruk och näringsidkande, särskilt när det gäller turism och renskötsel konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel konsekvenser orsakade av trafiken konsekvenser för naturförhållanden, t.ex. mångfalden och fågellivet konsekvenser för landskapet och kulturmiljön konsekvenser för säkerheten bullerkonsekvenser konsekvenser orsakade av skugga konsekvenser för klimatet och luftkvaliteten konsekvenser under uppbyggnadsfasen När miljökonsekvenser utreds läggs tyngdpunkten på de bedömda och upplevda konsekvenserna. Information om vad medborgare och olika intressegrupper upplever som viktigt har tillhandahållits bland annat genom uppföljningsgruppens arbete och samrådsförfarandet. Bild 5-1. Granskningsområden för vindparken

12 BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER Sammanfattning av bedömda miljökonsekvenser Bild 5-2. Granskningsområden för kraftledningsrutterna. 22

13 SAMMANFATTNING AV BEDÖMDA MILJÖKONSEKVENSER SAMMANFATTNING AV BEDÖMDA MILJÖKONSEKVENSER 6 Sammanfattning av bedömda miljökonsekvenser I detta kapitel ges en kort sammanfattning av projektets miljökonsekvenser i sin helhet. Möjliga konsekvenser på svenska sidan behandlas närmare i kapitel 7. Ansvarig för MKB-förfarandet och detaljplaneringen av vindparksprojektet på Mielmukkavaara har varit Pöyry på konsultbasis. I bedömningen av miljökonsekvenser har dessutom flera separata expertutredningar gjorts angående: Illustration av vindkraftparken och kraftledningen med fotomontage. Synlighetsområde för vindkraftparken Arkeologiska objekt Naturinventering Granskning av fåglarnas vår- och höstflyttning samt fågelräkning. Förekomst av fladdermöss Behov av Natura-bedömning Bullermätningar och -modellering Blinkande skuggor Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för turismen Kommunal- och regionalekonomiska konsekvenser Invånar- och närboendeenkäter I tabell 6-1 ges en sammanfattning av de viktigaste konsekvenserna av projektet och åtgärder för att förebygga och mildra dessa. 6.1 Konsekvenser för markanvändning och byggd miljö Byggandet av vindkraftparken på Mielmukkavaara förändrar områdets markanvändning, eftersom berget för närvarande är helt obebyggt. En vägförbindelse byggs till området och högst ca. ett hektar skog röjs runt varje vindkraftverk. Vindkraftparken hindrar inte fortsatt användning av Mielmukkavaara för rekreation och jakt. Den nya vägen gör det lättare att ta sig upp på berget och kan medverka till ökad användning av Mielmukkavaara även för andra ändamål. Vägen kommer dock sannolikt att vara stängd med bommar. Vindparksområdet på Mielmukkavaara uppfyller de riksomfattande målen för områdesanvändning och Fjäll-Lapplands landskapsplan. 6.2 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Projektet har inga direkta konsekvenser för värdeobjekt i landskap eller kulturmiljö. Genom byggandet av vindkraftparken förändras dock Mielmukkavaaras roll i landskapshelheten. Mielmukkavaara är för närvarande ett slags buffert mellan vildmarkens naturområden och en zon med traditionell mänsklig verksamhet ned till älvdalen. När vindkraftparken byggs utvidgas zonen för mänsklig verksamhet till en ny zon på åsens krön. På grund av projektets dimensioner, landskapets form och traktens växtlighetsegenskaper påverkas ett stort område. Sett ur en bred synvinkel förändrar vindkraftparken över ett stort område utsikten mot Mielmukkavaara, landskapets karaktär i älvdalen, Mielmukkavaaras roll i landskapshelheten och gränserna för den mänskliga verksamheten i älvdalen och verksamhetens natur. Ur ett lokalt perspektiv sett medför förverkligandet av vindkraftparken förändringar på krönet av Mielmukkavaara och bergets närområde i samband med att landskapet förändras genom byggandet av vindkraftverk och nya väg- och kraftledningsförbindelser. Vindkraftverkens synlighet påverkas av det omgivande landskapets egenskaper samt luftens klarhet och ljusförhållanden. Det storslagna landskapet i Muonio ger stöd åt vindkraftverkens stora konstruktioner, men å andra sidan är bebyggelsen i trakten småskalig och kontrasten mellan vindkraftverken och den bebyggda miljöns dimensioner och tidsmässiga karaktär är stor. Några kilometer från vindkraftparken finns det gles bebyggelse eller små grupper av fritidshus, där vindkraftverken syns helt eller delvis. Påverkan av kraftledningen är mycket mer lokal än vindkraftparkens landskapspåverkan. Enligt de preliminära planerna ska kraftledningsstolparna bli ca. 20 meter höga, vilket gör att kraftledningen höjer sig något över topparna på den omgivande skogen. I den arkeologiska inventering som Museiverket lät göra sommaren 2009 hittades inga fasta fornlämningar på vindparksområdet och inte heller på området för de olika alternativa kraftledningsrutterna. 6.3 Konsekvenser för växtlighet, fauna och naturvärden Vindkraftparken medför totalt sett inga betydande konsekvenser för växtlighet, djurliv eller naturens mångfald. Växtligheten under vindkraftverken, kraftledningsstolparna och ledningsgatan samt vägsträckningen avlägsnas, vilket kan medföra att naturområden splittras. Konsekvenserna för viltets rörlighet på vindparksområdet är små på längre sikt. I samband med utredningen gjordes inga observationer av fladdermöss på vindparksområdet. Det planerade vindparksprojektet påverkar alltså inte lokala eller flyttande fladdermöss. 6.4 Konsekvenser för fågelbeståndet I samband med bygget av vindkraftparken förändras livsmiljön för fågelbeståndet lokalt, men konsekvenserna för bofasta fåglar och PÅVERKANSOBJEKT PÅVERKAN FÖREBYGGANDE OCH MILDRANDE AV SKADLIG PÅVERKAN Landskap Naturförhållanden Rennäring Turism Buller Människors levnadsförhållanden och trivsel Mielmukkavaara förvandlas från ett område i nästan naturligt, obebyggt tillstånd till ett energiproducerande område. Den största påverkan kommer att bli på landskapsbilden. Vindkraftparken förändrar utsikten mot Mielmukkavaara över ett stort område. Ruttalternativ C för kraftledningen har sannolikt en negativ påverkan på Muonionjärvi-Utkujoki Natura 2000-område. Om denna kraftledningsrutt väljs för fortsatt planering krävs det en Naturabedömning enligt 65 naturskyddslagen. Byggandet av kraftledningen ökar risken för fågelkrockar. Vindkraftparken kan påverka dagrovfåglarna om den ligger inom deras revirområden. Vindkraftparken orsakar förlust av betesmark (högst 469 hektar), vilket motsvarar förlust av vinter-vårbete för högst ca. 50 renar. Kraftledningsgatorna orsakar också förluster och förändringar av betesmark i viss mån. Förverkligandet av vindkraftparken medför landskapsmässiga konsekvenser för turismens verksamhetsmiljö och en försvagning av områdets vildmarkskaraktär. I och med byggandet av vindkraftparken förändras den nuvarande vildmarksmiljön till en byggd miljö. Det är dock osäkert vilket förhållande och vilken attityd den enskilda turisten har till vindkraftparken. Under driften av vindkraftparken kommer ljudlandskapet i området att förändras och det är möjligt att riktvärdena för buller under vissa förhållanden kommer att överskridas i Mielmukkajärvi fritidshusområde. I synnerhet på Mielmukkajärvisidan framhävs skillnaden mellan drivkraftverkets buller och det låga bakgrundsbullret. Åsikter och inställning hos närboende om vindparksprojektet varierar. Vindkraftparkens påverkan på människors levnadsförhållanden och trivsel berör främst den landskapsbild som människor upplever. De egentliga miljöstörningarna, t.ex. buller och skuggeffekter är små. Vindkraftparken hindrar inte användningen av Mielmukkavaara-området för jakt och annan rekreation. Lokalisering och synlighet av vindraftverk tas i beaktande när man planerar skogsbruksåtgärder. I samband med detaljplaneringen av kraftverken undersöker man olika sätt att färglägga tornens sockel. På grund av den stora negativa effekten har man beslutat att inte ta med ruttalternativ C för kraftledningen i den fortsatta planeringen. Den ökade risken för fågelkrockar med kraftledningen minskas med hjälp av varningsbollar. Rovfåglarnas reviranvändning på projektets påverkansområde följs upp. Planeringen av åtgärder för att förebygga och mildra de negativa effekterna av projektet görs i samarbete med rennäringsidkarna. Dialogen mellan de projektansvariga och turistföretagen fortsätter angående möjliga metoder att mildra de negativa konsekvenserna. Det är möjligt att utveckla tillgodogörandet av vindkraftparken inom turismen. Den rådande nivån på bakgrundsbullret i området kommer att beaktas vid fortsatt planering av projektet. Ljudnivån på moderna vindkraftverk kan vid behov begränsas på så sätt att man ställer in en maximal ljudeffektnivå i en viss riktning genom att ändra på vingarnas anfallsvinkel. Den negativa påverkan under byggnadstiden kan mildras med hjälp av noggrann planering. De boende i närområdet informeras om hur projektet och byggnadsarbetena fortskrider och dialogen fortsätter allt eftersom planeringen av projektet går vidare. Projektets eventuella påverkan på viltet, framför allt älg, följs upp genom 1-2 gånger återkommande intervjuer med jägare. Tabell 6-1. Sammanfattning av projektets viktigaste konsekvenser och åtgärder för att förebygga och mildra dessa 24 25

14 SAMMANFATTNING AV BEDÖMDA MILJÖKONSEKVENSER SAMMANFATTNING AV BEDÖMDA MILJÖKONSEKVENSER flyttfåglar är ändå totalt sett små. Vindkraftparken kan få konsekvenser för dagrovfåglar om den ligger på deras revir. Kraftledningens konsekvenser för fågelbeståndet är totalt sett små med undantag av ruttalternativ C, som märkbart ökar krockrisken inom Muonio älvs- och Muoniojärvi-Utkujoki-området. 6.5 Konsekvenser för Natura 2000-områden och andra skyddade områden Vindparksprojektets konsekvenser för Natura 2000-områden är små totalt sett. Undantaget är kraftledningsalternativet C, som sannolikt medför negativa konsekvenser för Muonionjärvi-Utkujoki (FI ) Natura 2000-område. Om man skulle fortsätta med planeringen av ruttalternativ C, skulle man på grundval av behovsprövningen av Naturabedömning även behöva göra en egentlig Naturabedömning. 6.6 Konsekvenser för vattendrag Vindparksprojektet har ingen påverkan på ytvatten, grundvattenområden eller vattenförsörjning. Negativ påverkan från kraftledningsbygget undviks med hjälp av noggrann planering. Vid älvövergångar byggs kraftledningsstolparna så att de inte skadar strandzonerna. 6.9 Ljus- och skuggeffekter Enligt skuggsimuleringen för vindkraftparken på Mielmukkavaara beräknas blinkeffekten nå högst ca. två kilometer från kanten av vindparksområdet. I det kalkylerade maximiläget växlar timantalet för rörliga skuggeffekter för de närmast liggande fastigheterna mellan 3 och 22 timmar per år. Antalet s.k. verkliga skuggtimmar växlar mellan 1 och 8 timmar per år Konsekvenser för luftkvalitet och klimat. När vindparksprojektet är realiserat kommer det att minska växthusutsläppen i förhållande till nollalternativet. Dessutom minskar vindkraftsproduktionen andra utsläpp från elproduktion (bland annat svavel- och kväveoxider samt mikropartiklar). På grund av detta har projektet en positiv inverkan på luftkvalitet och klimat i större skala än på bara lokal nivå Konsekvenser för rennäringen Vindkraftparken orsakar en minskning av det område som kan användas för renskötsel samt förlust av betesmark (högst 469 hektar), vilket motsvarar förlust av vinter-vårbete för högst ca. 50 renar. I övrigt är vindparksbyggets konsekvenser för rennäringen att betrakta som små. Kraftledningsgatorna orsakar också vissa förluster och förändringar av betesmark Konsekvenser för den regionala ekonomin Vindkraftparkens totala sysselsättningspåverkan under hela dess livstid är årsverke. Vindkraftparken ökar sysselsättningstillväxten och genom ökat företagande kommunernas kommunal-, fastighets- och företagsskatteintäkter med ca. 1,3 miljon euro beräknat på vindkraftparkens minimidrifttid på 20 år. Större delen av den totala skatteintäktsökningen, ca. en miljon euro, kommer från fastighetsskatt, som går till Muonio. Kommunal- och företagsskatteintäkterna fördelas mellan flera kommuner och över flera år Konsekvenser för människors levnadsförhållanden Vindkraftparkens påverkan på människors levnadsförhållanden och trivsel berör främst den landskapsbild som människor upplever. De egentliga miljöstörningarna, t.ex. buller och skuggeffekter är små. Under vidkraftparkens drifttid går Mielmukkaområdet att använda för jakt och annan rekreation, även om jakten i viss mån kan bli störd högst uppe på bergets krön. Kraftledningsalternativen har inte några betydande effekter på människors levnadsförhållanden och trivsel. I närheten av kraftledningsalternativen finns bara gles bebyggelse och fritidshus. Trivseln kan minska närmast på grund av landskaps- och naturförändringar i omedelbar närhet av kraftledningen. Kraftledningarna har ingen påverkan på hälsan. Vindkraftparken på Mielmukkavaara har en stor skara motståndare i närområdet, men i svaren på de invånarenkäter som gjorts som en del av bedömningsarbetet kan man tydligt se att alla invånare i närområdet inte är negativa. En del av de svarande är neutrala eller positiva till projektet. De boende i närområdet bekymrar sig främst om bevarandet av turismnäringen, landskapet och naturen. Dessa faktorer påverkar näringslivet i hela Muonio kommun, möjligheten att bevara arbetsplatser och tjänster och därigenom det dagliga livet för de boende i området Konsekvenser av nedläggning av vindkraftparken De arbetsfaser och materiel som används vid rivning av vindkraftparken är i princip desamma som vid byggandet. Alltså kan man räkna med att även miljöpåverkan blir densamma Interaktion Om järnvägsförbindelsen till Ishavet på östra sidan av Mielmukkavaara förverkligas i framtiden måste man vid planeringen av järnvägen särskilt utreda hur man bäst bibehåller användningsvärdet för området mellan vindkraftparken och järnvägen. Vindparksprojektet på Mielmukkavaara beräknas inte ha någon interaktion med andra vindparksprojekt i Fjäll-Lappland. 6.7 Trafikkonsekvenser De transporter som utförs i samband med vindparksprojektet sker huvudsakligen under byggnadstiden. Under den mest aktiva transportfasen ökar de tunga transporterna trafikmängden på Kilpisjärvivägen, och i synnerhet vid anslutningspunkten från riksväg 21 till vägen till vindkraftparken kan transporterna störa annan trafik. Eftersom den livliga transportfasen inte varar längre än högst ca. två månader påverkas trafiken och trafiksäkerheten minimalt. 6.8 Bullerkonsekvenser Under driften av vindkraftparken kommer ljudlandskapet i området att förändras och det är möjligt att riktvärdena för buller under vissa förhållanden kommer att överskridas i fritidsfastigheter vid Mielmukkajärvi. Enligt beräkning av bullerutbredning är nuvarande bakgrundsbullernivå framför allt vid Mielmukkajärvi mycket låg särskilt nattetid, eftersom riksväg 21 går på andra sidan berget. Även bilvägen till Kajanki går i huvudsak bakom berget Kylkirova. Den låga nivån på bakgrundsbuller gör att kraftverkets driftbuller hörs och urskiljs mer tydligt. Påverkan är dock inte betydande. Under byggandet av vindkraftparken uppstår det buller vid byggandet av vägar och kraftverksfundament. Bullerpåverkan under byggnadstiden är dock lokal och övergående Konsekvenser för turismen De viktigaste konsekvenserna för turismen berör den dagliga verksamheten och utvecklingen inom turistverksamhet, turismens dragningskraft, områdets identitet i Muonio samt den regionala ekonomin och sysselsättningen inom turismen. Vindkraftparkens påverkan på turismen är totalt sett tämligen omfattande. Framför allt påverkas de programföretag inom turistnäringen som bedriver hundspanns-, skoter- eller annan natursafariverksamhet i Mielmukkavaaras närområde. Vindparksprojektet på Mielmukkavaara innebär inget direkt hinder för den operativa turistverksamheten, utan påverkan är närmast indirekt i och med att landskapets vildmarkskaraktär försvagas. I och med byggandet av vindkraftparken förändras den nuvarande vildmarksmiljön till en byggd miljö. I praktiken berör konsekvenserna en del av det totala antalet turister i Muonio, vars individuella åsikter och attityder är svåra att förutsäga. Även för researrangörernas del är det osäkert hur de förhåller sig till projektet, dvs. om turister hänvisas till andra resmål i stället för Muonio. Konsekvenserna av vindparksprojektet är mycket långvariga för turistsektorn, men enligt turismundersökningen är det möjligt att anpassa sig till det förändrade läget. Det är också möjligt att exploatera vindkraftparken inom turistverksamheten. Bild: Ville Suorsa 26 27

15 Bild: Anna Koskinen Påverkan på svenska sidan

16 PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN 7 Påverkan på svenska sidan Avståndet från vindkraftparken på Mielmukkavaara till svenska gränsen är ca. 3 kilometer. Konsekvenser av vindparksprojektet som når över gränsen till Sverige är små. Det är närmast frågan om landskapspåverkan och därigenom konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel samt i ringa mån konsekvenser för fågellivet. Rörliga skuggeffekter eller bullerpåverkan når inte svenskt område enligt de undersökningar som gjorts. 7.1 Landskap och kulturmiljö Bedömningsmetoder för landskapspåverkan Bedömningen av landskapspåverkan grundar sig både för Finlands och Sveriges del på befintliga undersökningar, kart- och flygfotogranskningar, platsdataanalyser, terrängvandring i juli 2009, skissmaterial och analys av synlighetszoner i samband med MKBprocessen samt planeringsmaterial för projektet. En bakgrundsutredning har gjorts angående hur vindkraftverk och andra höga byggnadsverk, t.ex. master, påverkar landskapet. I beskrivningen av områdets nuvarande status ingår en genomgång av basfaktorer i målområdets landskap och dess nära omgivning. Därutöver har en kortfattad lista över kända värdefulla objekt i landskapet och/ eller kulturmiljön utifrån tillgängligt källmaterial tagits fram. Konsekvenserna har bedömts i förhållande till områdets nuvarande status, men i bedömningen har även beaktats kommande projekt som ändrar landskapet på ett betydande sätt, och vars genomförande inte är beroende av om vindkraftparken byggs eller inte. I samband med arbetet har även en analys av synlighetszoner utifrån tillgängligt platsdatamaterial gjorts, vilket har gett en överblick över de områden och sektorer där vindkraftverken kommer att vara synliga. Som utgångsdata för analysen användes höjdmodeller, satellitbilder, flygfoton från Internet, vatten- och åkermasker samt annat tillgängligt kartmaterial både på finska och svenska sidan. Analysen beaktade förutom ytformationer och vattendrag även trädhöjden i olika områden. I bilaga 1 visas en kartbild över synlighetszoner för hela bedömningsområdet och på bild 7-1 ett exempel på vindkraftparkens synlighet vid Kätkesuando (Sverige) och Kätkäsuvanto (Finland). På bild 7-3 finns också en skiss över vindkraftparken i ett foto som tagits i Kätkesuando Landskapets och kulturmiljöns nuvarande status Mielmukkavaara är ett av de högsta skogklädda bergen i trakten. Bergets krön är ganska plant med lågväxande skog. På sina ställen finns små tjärnar och kärr. De skogklädda sidorna på berget är bitvis mycket branta och på sina ställen har det gjorts stora avverkningar. Bergets krön är ca. 450 meter över havsytan. Mielmukkavaara ligger i anslutning till Muonio älvdal. Älvdalen tillhör en traditionell zon för mänsklig verksamhet i trakten. I Bild 7-2. Värdefulla objekt i landskapet och kulturmiljön. Bild 7-1. Exempel på vindkraftparkens synlighet (violett färg) vid Kätkesuando (Sverige) och Kätkäsuvanto (Finland)

17 PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN Bild 7-3. Fotomontage (fotopunkt 9) från Kätkesuando på svenska sidan ca. 6 km från vindkraftparken. Bild 7-4. Fotomontage (fotopunkt 7) från Naankijärvi i Muodoslompolo på svenska sidan ca. 12 km från vindkraftparken. älvdalen och i höjd- och åsområdet intill finns särskilt på finska sidan gott om tecken på mänsklig verksamhet. Även om en stor del av byggnaderna i Muonio förstördes under andra världskriget var återuppbyggnaden klar i början av 1950-talet. Gårdsplaner, åkrar och ängar finns fortfarande bevarade på många ställen. På svenska sidan finns det färre tecken på mänsklig verksamhet än på finska sidan, men äldre bebyggelse har bevarats bättre än på finska sidan. I byarna i trakten är miljötyperna i hög grad småskaliga och traditionella och landskapet på många ställen tidsmässigt avstannat. Men det finns även gott om moderna element av mänsklig verksamhet i trakten, som till exempel turist- och skidcentra, vindkraftverk, vintertestbanor för bilar och gsm-master, som har gett nya, moderna och delvis storskaliga landmärken som kraftigt förändrat landskapet. På vissa ställen har stora skogsavverkningar förändrat även naturmiljöerna till människopåverkade miljöer. Bild 7-2 visar värdefulla objekt i landskapet och kulturmiljön inom området. Kätkesuando by på svenska sidan är en kulturhistorisk miljö av landskapsmässig betydelse med ett avstånd till Mielmukkavaara på ca. fem kilometer. Den finska delen (Kätkäsuvanto) har definierats som lokalt värdefull. Förutom Kätkesuando har även Merasjärvi by (avstånd till Mielmukkavaara ca. 19 km) klassats som värdefull kulturmiljö och värdefull kulturell landskapsmiljö (Meän väylä 2006) Projektets konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Genom byggandet av vindkraftparken förändras dock Mielmukkavaaras roll i landskapshelheten. Mielmukkavaara är för närvarande ett slags buffert mellan vildmarkens naturområden och en zon med traditionell mänsklig verksamhet ned till älvdalen. När vindkraftparken byggs utvidgas zonen för mänsklig verksamhet till en ny zon på åsens krön. På grund av projektets dimensioner, landskapets form och traktens växtlighetsegenskaper påverkas ett stort område. Sett ur en bred synvinkel förändrar vindkraftparken över ett stort område utsikten mot Mielmukkavaara, landskapets karaktär i älvdalen, Mielmukkavaaras roll i landskapshelheten och gränserna för den mänskliga verksamheten i älvdalen och verksamhetens natur. Ur ett lokalt perspektiv sett medför förverkligandet av vindkraftparken förändringar på krönet av Mielmukkavaara och bergets närområde i samband med att landskapet förändras genom byggandet av vindkraftverk och nya väg- och kraftledningsförbindelser. Vindkraftverken är ett dominerande element i landskapet upp till ett avstånd på ca. 5 kilometer. I synnerhet i Kätkesuando (på finska sidan i Kätkäsuvanto) är det öppna landskapet som bildas av älvdalen och de omgivande by- och odlingsområdena riktat så att Mielmukkavaara bildar en viktig sydlig gräns för landskapsrummet (bild 7-3). När man betraktar vindkraftparken från detta område ligger den på ett mycket synligt ställe och landskapsrummets karaktär ändras kraftigt när det avgränsande naturområdet omvandlas till ett vindparksområde. Från ett s.k. medellångt synlighetsområde på ett avstånd av 5-12 km ser man fortfarande vindkraftverken tydligt, men det är svårare att urskilja deras storlek eller bedöma avståndet. I mellanområdet ändras utsikten mot Mielmukkavaara i älvdalen. På svenska sidan syns Mielmukkavaara på detta avstånd från låga myrområden i sydost. I fjärrområdet, på km håll, syns vindkraftverken fortfarande, men andra landskapselement blir allt mer dominerande jämfört med vindkraftverken. På detta avstånd är vindkraftverken en del av fjärrlandskapet (bild 7-4). Vindkraftverken syns vid god sikt på högst ca. 35 kilometers avstånd. De kan alltså ses på svenska sidan ca. 30 kilometer från riksgränsen. Karta över fotopunkter för skisserna och de skisser som gjorts på svenska sidan visas i bilaga Fågelbestånd och andra naturvärden Bedömningsmetoder Befintliga data för området, kompletterade med terrängundersökningar som gjordes i augusti 2009 (växtlighet, naturtyper och fauna) har samlats in för undersökningen. Dessutom samlades data in från lokala viltvårdsföreningar och jaktföreningar om vilt och andra landlevande djur inom planeringsområdet i samband med en jägarträff den För fågellivets del grundade sig naturutredningen på terränginventering samt befintliga observationsdata, som insamlades dels från existerande naturutredningar och litteratur, dels i material från miljöstyrelsen (register över utrotningshotade arter), Forststyrelsen (revirdata om utrotningshotade dagrovfåglar), fågelvetenskapliga föreningar, nationella observationsdatabaser samt naturintresserade personer med kännedom om planeringsområdet. Flyttfåglar och flyttvägar undersöktes genom att granska våroch höstflyttningarna i maj och oktober. Häckfåglar undersöktes genom landskapsinventeringar som gjordes i juni. Landskapsinventeringarna riktade sig mot områden som utifrån preliminära data bedömdes vara de viktigaste och som kunde bli påverkade av projektet. Terrängräkningen koncentrerades till vindparksområdet på Mielmukkavaara och de planerade alternativa kraftledningsrutterna. I beräkningen ingick även de gamla skogarna och backmyrarna på Mielmukkavaaras sluttningar. Beräkningar gjordes också på svenska sidan på myrområdena Kahtovuoma och Isovuoma som ligger nära Mielmukkavaara (bild 7-5). Avsikten var att observera häckfågelbeståndet för att utreda om det fanns eventuellt skyddsvärda arter som häckade. I samband med höstflyttningen gjordes observationer på svenska sidan på ett stort avverkningsområde söder om Ylimuonio by, där man har obehindrad utsikt norrut mot Mielmukkavaara, Muonio älvdal och österut ända till Ylinen Utkujärvi

18 PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN Bild 7-5. Fågelräkning gjordes i Kahtovuoma och Isovuoma på svenska sidan. Bild 7-6. Värdeobjekt i områdets naturmiljö. För tydlighetens skull är Natura 2000 områdena Torne och Muonio älvars vattendrag (täcker hela Mielmukkavaara-området) och Torne älvs - Kalix älvs vattendrag inte utritade i bilden

19 PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN Beskrivning av områdets naturvärden och fågelbestånd Sydväst om Mielmukkavaara, på ca. tre kilometers avstånd, ligger Kahtovuoma, ett 571 hektar stort Natura 2000-område på svenska sidan. Ca. 10 kilometer väster om vindkraftparksområdet ligger det 576 hektar stora Natura 2000-området Särkitievat, och på ca. 20 kilometers avstånd Natura 2000-området Pessinki, som är ett vidsträckt naturskyddsområde med myrmark och boreal skogszon med gamla skogar, som övergår till kalfjäll i den nordligaste delen. Alla områden är skyddade i enlighet med miljödirektivet (SCI). Torne älvs och Kalix älvs vattenområde hör också till Natura 2000-nätverket som skyddas i enlighet med miljödirektivet. Särkinevat, Pessinki samt Könkämä-Muonioälvsområdet (ligger ca. två kilometer väster om vindkraftparken) hör också till de värdefulla naturmiljöerna (Riksintresse för naturvården, Miljöbalken 3:6). (bild 7-6) På myrområden (räkningsområden) på svenska sidan är de vanligaste häckande arterna grönbena och gluttsnäppa. Andra vanliga arter är myrarnas typarter ängspiplärka och gulärla (Motacilla flava). I närheten av Isovuoma observerades ett häckande svanpar och en ensam sädgås. Det blev dock inte helt klarlagt om arten häckar i Isovuomaområdet. I Kahtovuoma observerades inga häckande svanar eller gäss. Väster om Muonioälv observerades ett fiskgjusrevir ungefär på fem kilometers avstånd från vindparksområdet på Mielmukkavaara. Enligt beskrivningarna över fågelbeståndet på finska sidan består fågelbeståndet i vindparksområdet och dess närområde huvudsakligen av de största häckande arterna i Lappland, lövsångare (Phylloscophus trochilus) och bergfink (Fringilla montifringilla). I samband med fågelundersökningen fann man sammanlagt 96 fågelarter under häckningsperioden i undersökningsområdet. Utöver de ovannämnda var de vanligaste arterna barrskogsfåglarna grönsiska (Carduelis spinus) och rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus). Arter som typiskt föredrar ett gammalt och enhetligt skogsbestånd påträffades mest allmänt på Mielmukkavaara och dess sluttningar. Sådana arter var till exempel lavskrika (Perisoreus infaustus), tjäder (Tetrao urogallus) och tretåig hackspett (Picoides tridactylus). I myrområden, av vilka det fågelmässigt mest representativa var Isolompolo Vähälompolo Mertalompolo-området, är de förhärskande fågelarterna typarter som grönbena (Tringa glareola), gluttsnäppa (T. nebularia) och ängspiplärka (Anthus pratensis). Till arterna på Kaltiolahdenjänkkä-området sydost om Mielmukkajärvi hör också de mera ovanliga myrarterna dvärgsparv (Emberiza pusilla) och blå kärrhök (Circus cyaneus). Av sjöfåglar var den vanligaste häckande arten i det område som undersöktes med hjälp av terränginventering knipa (Bucephala clangula), som är allmänt förekommande i nästan alla sjöar, tjärnar och myrsjöar i vindparksområdet och kraftledningsområdena på Mielmukkavaara. Andra vanliga häckande arter är bläsand (Anas penelope) och gräsand (A. platyrhynchos). Till sjöfågelarterna hör också storlom (Gavia arctica) och salskrake (Mergus albellus). Till fågelbeståndet i närheten av Ylimuonio by hör även många arter som hör ihop med kulturpåverkade områden, t.ex. hussvala (Delichon urbica), gråsparv (Passer domesticus), björktrast (Turdus pilaris) och skata (Pica pica). Längs Muonio älv flyttar svanar, gäss och arktiska sjöfåglar. Även om det inte handlar om en betydande flyttningsväg på exempelvis nationell nivå är Muonio älv framför allt på våren en regionalt betydelsefull flyttväg. Speciellt svanarnas (Cygnus cygnus) och gässens (Anser spp.) flyttväg går på våren längs älvdalen, varifrån fåglarna sedan riktar sin kosa längre österut mot sina häckningsplatser. I Muonio- och Mielmukkavaaraområdet riktar sig flyttvägarna från Muonio älv mot nordost, i huvudsak från Utkujärviområdet (bild 7-7). De flesta vårflyttfåglarna fortsätter dock sin färd norrut längs Muonio älv. Nästa ställe där flyttvägarna tydligt skiljs åt är Sonkamuotka ca. 10 kilometer norr om Mielmukkavaara. De fåglar som flyttar vid Mielmukkavaara följer nästan undantagslöst Muonio älv och flyger inte exempelvis över Mielmukkavaara åt nordost. Fåglarnas höstflyttning är klart mindre enhetlig än vårflyttningen. Svanarna flyttar tillbaka huvudsakligen i september-oktober och flytten sker över ett större område än på våren. Muonio älv samlar till sig fler och fler fåglar som flyttar söderut och mängden flyttfåglar som följer älven ökar ju längre söderut man kommer (bild 7-8). Bild 7-7. Huvudsakliga flyttvägar under våren

20 PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN SAMPLE SAMPLETS STORLEK ANTAL SVAR SVARSPROCENT Slumpat sample från ,8 % befolkningsregistret (Finland) Sample från fastighetsregistret ,9 % (Sverige) Totalt ,3 % Tabell 7-1. Samplestorlek och svarsprocent på invånarenkäten. Bild 7-8. Huvudflyttvägar under hösten. Populära samlingsplatser för svanar är Sonkamuotka och Utkujärvi-Muoniojärvi-området. Där kan man på hösten hitta upp till flera hundra svanar som äter och vilar. Exempelvis observerades vid ett tillfälle på hösten 2009 över 700 vilande svanar. Svanarna kommer till Muonio älv nästan undantagslöst via låglänta områden, och de flyttande fåglarna undviker tydligt högre terräng Projektets påverkan på naturvärden och fågelbestånd Projektet beräknas inte medföra några andra konsekvenser för naturen på svenska sidan än en mindre påverkan av fågelbeståndet. Vindkraftparken får inga konsekvenser för häckfågelbeståendet på svenska sidan eftersom vindkraftverkens störande påverkan på fåglarna inte når svenska sidan. Projektet medför inga förändringar av häckfåglarnas levnadsmiljö. Muonioälvens strandområden mellan Muonio kyrkby och Ylimuonio är viktiga häckningsområden för vadare och sjöfåglar samt nationellt betydande samlingsplatser under svanars och sjöfåglars flyttningsperioder. En dragning av kraftledningen enligt ruttalternativ C ökar klart risken för fågelkollisioner med ledningarna i dessa områden. Däremot bedöms inte projektet orsaka några konsekvenser för fågelbeståndet väster om Muonioälven (svenska sidan). Flyttfåglarnas huvudflyttled följer på våren och hösten Muonioälven. De viktigaste flyttfågelarterna för konsekvensbedömningen, svanar, gäss och tranor, flyttar helt klart till områden med vattendrag. På våren flyttar en del från Utkujärvi åt nordost mot Kajanki och vidare till områden nordost om Könkäsenjärvi (Bild 7-7). Även på hösten följer de återflyttande svanarna, gässen och tranorna i huvudsak vattendrag (Bild 7-8). Flyttning över hög terräng är mycket ovanlig bland dessa arter. Den flyttning som sker genom vindparksområdet på Mielmukkavaara är mycket liten och ändrar inte läget vad gäller krockrisk i vindparksområdet för viktiga arter som svanar och gäss. Tranornas flytt sker oftast, speciellt på hösten, så högt att anläggningarna på vindkraftparken inte ökar artens kollisionsrisk. I närheten av vindkraftparken finns det heller inte några centrala viloområden som tranorna använder under flytten som t.ex. odlad mark. Vindkraftparken beräknas således inte öka sannolikheten för kollisionsrisk med fåglar som flyger upp från vilo- eller foderområden. Genom vindparksområdet flyger under flyttperioden något fler små tättingar såsom grönsiska och gråsiska än under häckningstiden. Flytten går för tättingarnas del huvudsakligen till objekt i terrängen. Det har konstaterats att tättingar undviker hinder senare än andra fåglar och kolliderar med vindkraftverk mer än till exempel rovfåglar (bl.a. Erickson m.fl. 2001). Detta förklaras dock till stor del av den klart större förekomsten av tättingar jämfört med exempelvis ugglor eller hökar. Som helhet beräknas projektet leda till endast små konsekvenser för tättingar som flyger via vindkraftparken, och de förblir storleksmässigt jämförbara med konsekvenserna för bofasta fåglar inom vindparksområdet. De tättingar som flyttar via vindparksområdet tillhör vanliga arter och det finns inga skyddsvärda arter bland dem. Projektets genomförande beräknas inte medföra några större konsekvenser för de flyttvägar som de fåglar använder som flyttar längs Muonioälven. Oberoende av alternativ för elöverföring är det inte sannolikt att flyttande svanar eller gäss skulle ändra sina flyttvägar exempelvis längre västerut. Inte heller själva vindkraftparken bedöms påverka flyttfåglarnas flygrutter. 7.3 Människors levnadsförhållanden Bedömningsmetoder Projektets konsekvenser för människors levnadsförhållanden, trivsel och rekreation har bedömts genom expertbedömningar samt utifrån synpunkter från invånare och andra intressentgrupper. I bedömningen om hur människor påverkas har information som inhämtats bl.a. i uppföljningsgruppen och vid träffar med allmänheten, turismworkshop och möten med jägare tillvaratagits. Dessutom har man tagit del av synpunkter som kommit in om bedömningsprogrammet samt information och diskussion i media om projektet. Människors inställning till vindkraft och det projekt som är under bedömning granskades dessutom med hjälp av invånarenkäter och temaintervjuer. Det gjordes två invånarenkäter: en första större enkät genom ett slumpvist urval till hela påverkansområdet samt en riktad närboendeenkät till bofasta och fritidsboende i omedelbar närhet av Mielmukkavaara. Den senare enkäten genomfördes på de boendes begäran vid ett senare tillfälle. Den stora invånarenkäten genomfördes genom utskick av frågeformulär per post i mars Den stora enkäten riktade sig till påverkansområdet för vindkraftparken, det vill säga Muonio, Ylimuonio och Kätkäsuvanto samt de närmaste bebodda trakterna på svenska sidan. På finska sidan skickades enkäten till 500 slumpvis utvalda invånare i närområdet och på svenska sidan genom ett specifikt urval av 70 fastigheter inom följande byar: Muonioalusta, Merasjärvi, Muodoslompolo, Ruosteranta, Saivomuotka 38 39

21 PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN PÅVERKAN PÅ SVENSKA SIDAN och Kätkesuando. Byarnas placering visas på befolkningskartan (sida 7-9). Svaren på enkäterna till påverkansområden i Finland och Sverige behandlades var för sig Människors levnadsförhållanden, nuläge På området för vindkraftparken på Mielmukkavaara finns ingen bebyggelse och ingen bebyggd omgivning. Närmaste fasta boende till vindkraftparken finns vid riksväg 21 väster om Mielmukkavaara. Gårdarna Niemelä och Karila ligger ca. 1,5 kilometer från det västligaste vindkraftverket i parken. Söder om Mielmukkavaara på ca. fyra kilometers avstånd ligger Ylimuonio by. Även Noidanpola nordväst om Mielmukkavaara och Kajanki på ostsidan ligger i Ylimuonios grannskap. Avståndet dit från vindkraftparken på Mielmukkavaara är ca. två respektive sex kilometer. Befolkningsmängden i Ylimuonio var 225 år Kätkäsuvanto är den nordligaste byn i Muonio kommun och har ca. 125 invånare. Avståndet från vindkraftparken på Mielmukkavaara är ca. sju kilometer. (Muonio kommun 2009) På den svenska sidan i Pajala och Kiruna kommuner är bosättningen vid Muonio älvstrand betydligt mindre än på den finska sidan. De byar som är närmast Mielmukkavaara är Ruosteranta ca. 5 km söderut och Kätkesuando ca. 7 km åt västnordväst. Andra byar i projektets närområde är Muodoslompolo (avstånd ca. 15 kilometer), Saivomuotka (ca. 15 kilometer), Muonionalusta (ca. 18 kilometer) och Merasjärvi (ca. 19 kilometer). Det finns få näringsidkare i området. Närmaste företag som erbjuder resetjänster finns i Muonionalusta (Lantto 2009) Projektets påverkan på människorna Människors attityder och hur projektet påverkar levnadsförhållandena i Sverige undersöktes utifrån svaren från invånarenkäten. Enkäten på svenska sidan visar att man i huvudsak förhöll sig mer positivt till projektet än på finska sidan av påverkansområdet. Nästan var tredje svarande trodde helt eller delvis att Muonio skulle utvecklas genom projektet. Majoriteten ansåg att vindkraftverk inte förstör landskapet. Ungefär hälften av de svarande tror inte att vindkraften försvagar Lapplands turistiska värde. Alla svarande var överens om att byggandet av vindkraftparken inte kommer att påverka det dagliga livet för den egna familjen. På grund av det lilla urvalet är resultaten bara riktgivande. Påverkan på landskapet är en av de viktigaste konsekvenserna för människors levnadsförhållanden och detta berör även Sverige. Landskapspåverkan behandlas närmare i avsnitt 7.1 ovan. Av invånarenkäten att döma tycker majoriteten av invånarna i det svenska närområdet inte att vindkraftparken förstör landskapet. Andra konsekvenser som berör människor på svenska sidan anses inte orsakas av projektet. Projektet kan således inte anses innebära några betydande konsekvenser för människor på svenska sidan. Bild: Anna Koskinen Bild 7-9. Fast bebyggelse och fritidsbebyggelse i närområdet till Mielmukkavaara

22 Bild: Anna Koskinen Nollalternativet

23 NOLLALTERNATIVET 8 Nollalternativet I nollalternativet uppstår inte de skadliga miljöeffekterna under byggnads- och driftperioden. Vindkraftverket minskar elproduktionen på andra håll med samma mängd som det producerar samtidigt som det ersätter dyrare elproduktion med växlande kostnader. Produktion av el med vindkraft medför inga utsläpp av växthusgaser eller andra utsläpp, som uppstår vid produktion av el t.ex. av kol och jordgas. Elproduktion enligt nollalternativet medför utsläpp av koldioxid på ton jämfört med elproduktion av vindkraft enligt alternativ 1 och ton jämfört med alternativ 2. Alternativens genomförbarhet Bild: Anna Koskinen 44

24 ALTERNATIVENS GENOMFÖRBARHET 9 Alternativens genomförbarhet De båda vindkraftalternativen 1 och 2 är vad gäller de flesta miljökonsekvenser mycket likvärdiga och skillnaderna mellan dem är små. Påverkansområdet för viss miljöpåverkan, t.ex. buller och landskapspåverkan, är dock något större i alternativ 1 (15 vindkraftverk) på grund av det större antalet kraftverk. I bedömningen av miljöpåverkan har inga sådana skadliga miljökonsekvenser konstaterats i något av vindparksalternativen så att de inte skulle kunna godkännas eller mildras till en godtagbar nivå. Vindparksalternativen är således miljömässigt genomförbara. Enligt alternativ A behövs färre nya kraftledningsgator byggas. Det är därför detta alternativ rekommenderas som miljömässigt mindre skadligt. Skillnaderna mellan A och B är dock inte stora. Således är både kraftledningsalternativ A och B miljömässigt genomförbara. Däremot skulle man i alternativ C behöva bygga flest nya kraftledningsgator och det har sannolikt en negativ påverkan på Muonionjärvi-Utkujoki (FI ) Natura 2000-område. Bland annat av den orsaken har man beslutat att inte ta med alternativ C i den fortsatta planeringen. Projektet är följaktligen för miljökonsekvensernas del genomförbart med noggrann fortsatt planering och med beaktande av resultaten och observationerna i miljöbeskrivningen. Den fruktbara dialogen med olika intressegrupper som startat under MKBförfarandet om metoder att förebygga, mildra och kompensera skadliga konsekvenser bör fortsätta. Bilagor Bild: Mauri Nieminen 46

25 BILAGOR Bilagor 1. Synlighetsanalys av undersökningsområdet (karta) 2. Skisser från svenska sidan (fotopunkter 7, 8 och 9) och karta över skissernas fotopunkter.

26

27

28

29

30

31 wpd Finland Oy Kägelstranden 13 FIN Esbo, Finland Heli Rissanen tel Pöyry Management Consulting Oy PB 93 (Teknikvägen 4 A) FIN Esbo, Finland Tiina Kähö tel tiina.kaho@poyry.com Forststyrelsen, Laatumaa PB 81 FIN Uleåborg, Finland Olli-Matti Tervaniemi Tel olli-matti.tervaniemi@metsa.fi