ATT VÄLJA YRKE - faktorer som påverkar valet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT VÄLJA YRKE - faktorer som påverkar valet"

Transkript

1 PSYKOLOGI hp ATT VÄLJA YRKE - faktorer som påverkar valet Författare: Anna Lundgren Uppsats 15 hp Vårterminen 2012 Handledare: Anna Herbert Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

2 ABSTRAKT Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet. Däremot visade studien att familjen och uppväxten hade större betydelse än vad tidigare forskning har visat. En faktor som inte förväntades vara en orsak till yrkesvalet var det yrkesmässiga ryktet, men som flera av deltagarna tog upp som en faktor som påverkat yrkesvalet. Eftersom fakta samlades in genom kvalitativa intervjuer, så finns det en begränsning i att studien inte berör därför faktorer som verkar undermedvetet. Nyckelord: yrkesval, karriärval, personlighet, sociala faktorer, motivation, personligt varumärke

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRAKT... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INTRODUKTION... 1 INLEDNING... 1 TEORI... 3 Personlighet... 3 Sociala faktorer... 6 Motivation... 9 SYFTE FRÅGESTÄLLNING METOD FORSKNINGSANSATS DELTAGARE MATERIAL Intressetest HERMENEUTIK PROCEDUR Intervjun Transkribering VALIDITET RESULTAT DET YRKESMÄSSIGA RYKTET SOCIALA FAKTORER INTRESSE PERSONLIGHET Intressetest MOTIVATION DISKUSSION RESULTATDISKUSSION Karriärplanering Personlighet Sociala faktorer Motivation METODDISKUSSION Objektivitet Sammanhang Generalisering BEGRÄNSNINGAR FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING Personligt varumärke Social påverkan Tilltro till den egna förmågan REFERENSER ENKÄT FÖR INTRESSETEST... 1

4 INTRODUKTION INTRODUKTION Inledning Arbetslivet har blivit mer flexibelt, men det har också lett till att det har tagit över en större del av det privata livet (Allvin, Aronson, Hagström, Johansson & Lundberg, 2006). Idag är arbetet mer integrerat i övriga livet än det var tidigare. Yrket har därför fått en större betydelse för den identitet en person förknippas med. Å andra sidan är det relativt många som inte har något arbete att gå till. Arbetslösheten i Sverige ligger på cirka 8 % (Statistiska Centralbyrån, ). Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) är mycket högre, drygt 24 %. Inom vissa branscher är konkurrensen om jobben större än andra. Ett viktigt steg i att välja yrke är att välja utbildning. Det finns flera institut som ger ut arbetsmarknadsprognoser där det går att läsa hur utsikterna för att få ett jobb inom yrket ser ut i framtiden. Prognoserna visar hur hård konkurrensen om jobben kommer att vara inom ett visst yrkesområde. Att det kommer bli brist på arbetskraft inom ett yrkesområde innebär att det finns få utbildade i förhållande till antalet arbeten. Yrken där det kommer råda brist på arbetskraft inom det närmaste året är till exempel biomedicinska analytiker, läkare och civilingenjörer (Arbetsförmedlingen, ). Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer det till exempel vara svårt att få jobb som marknadsförare, språkvetare eller journalist. Det är också relativt stor konkurrens om jobben för ekonomer och jurister. Ändå var ekonomprogrammet och juristprogrammet vid Stockholms universitet de mest sökta utbildningsprogrammen 2011 (Verket för högskoleservice, ). Trots att det finns en betydande risk att en utbildning inom en bransch med hård konkurrens om jobben leder till arbetslöshet, finns det ändå många som väljer att utbilda sig inom yrket. Å andra sidan finns det yrken där en framtida brist på arbetskraft beror på lågt intresse för utbildningarna (Verket för högskoleservice, ). Förskollärarutbildningen är ett sådant exempel. Att ha ett arbete och en inkomst är en förutsättning för mycket annat i livet. Ändå tycks inte chansen att få ett arbete efter utbildningen vara den enda drivkraften när människor väljer ett yrke och en utbildning. Flera faktorer kan spela in när en person ska välja karriär. Det finns många omständigheter som kan påverka valet vi gör och att ta hänsyn till alla faktorer är svårt. För att göra rätt karriärval krävs att personen är medveten om sina styrkor, svagheter och värderingar (Bandura, 1997). Den som ska välja måste också ha kunskap om olika yrken, 1

5 INTRODUKTION kunna matcha sina egenskaper med arbetet och vilken identitet som personen vill förknippas med. En persons yrke är något som är starkt förknippat med dennes identitet och arbetet upptar en mycket stor del av en persons liv (Holland, 1997). Därför är yrkesvalet ett utav de största och viktigaste besluten en människa tar i sitt liv. Däremot behöver inte yrkesvalet vara någonting en person gör en gång i livet utan att beslutet går att förändra. Det finns många karriärvägar att gå och det kommer finnas många utvecklingsmöjligheter. Ofta gör en person inte bara ett yrkesval, utan flera val under karriären. När någon väljer en utbildning som ska leda till ett yrke är det valet ofta till någon grad genomtänkt. Det är få som startar en utbildning utan att ha en tanke på vad den skulle kunna leda till. Bandura (1997) menar att redan de beslut en människa tar i tidig ålder påverkar karriären. Valen har betydelse för vilka förmågor som utvecklas och vilka valmöjligheter som blir begränsade eller fortsätter vara öppna under livet. Efter att ha gjort en bred sökning i databasen PsycInfo med orden career choice och occupational choice, så kom det upp många träffar på artiklar som undersökte sambandet mellan personlighet och karriärval. Även tilltro till sin egen förmåga, biologiska faktorer och motivation visade sig vara vanliga forskningsområden att kombinera med karriär. I den breda sökning som gjordes var en betydande del resultat från studier utförda på studenter. I sökningen av tidigare forskning gjordes ingen begränsning i om studierna utfördes på studenter eller redan yrkesverksamma, även om den här studien enbart undersöker de faktorer som påverkat de som redan har ett arbete. Tidigare studier med studenter som deltagare kan också visa vilka faktorer som skulle kunna ligga till grund för vilket yrke personerna har idag. Tidigare forskning visar att karriär och yrkesval är ett komplext område eftersom många faktorer verkar påverka varandra sinsemellan och inverka på yrkesvalet direkt eller indirekt. Det finns kulturella och biologiska skillnader, men det verkar också finnas vissa mönster som gör att yrkesvalen går att förutse (Holland, 1997). Att välja rätt yrke är framför allt viktigt för att en person ska trivas med sina arbetsuppgifter, vilket är en grundförutsättning för att prestera bra på sitt jobb. Många studier har en naturvetenskaplig ansats och strävar efter att hitta orsakssamband mellan olika faktorer. Det finns en brist på kvalitativa studier inom området som belyser enskilda personers uppfattningar om vilka faktorer som påverkat vilket yrke personen har. 2

6 INTRODUKTION Det finns en tydlig uppdelning i den forskning som görs om hur människan fattar beslut. Dels finns det normativ forskning som undersöker hur val borde göras utifrån olika beslutsteorier (Vroom, 1995). Dels finns det empirisk forskning som undersöker hur besluten faktiskt tas i verkligheten. De karriärvalsteorier som fått mest uppmärksamhet är teorier som menar att det finns ett samband mellan karriär och personlighet. Därför kommer de viktigaste teorier inom personlighetspsykologin tillsammans med tidigare forskning att presenteras mer ingående nedan. Teori Det har gjorts många studier om vad som påverkar vår karriär och de teorier som har betytt mest för forskningen är framför allt teorier inom personlighetsteorin. Avsnittet inleds med en presentation av två av de teorier som har vunnit mest framgång inom personlighetsoch karriärforskningen, Teorin om the Big Five och Hollands personlighetsteori. Sedan följer en beskrivning av tidigare forskning av sociala faktorer och motivation. Det är inom de presenterade områdena den mesta utav karriärforskningen har bedrivits. Det verkar finnas samband som går i olika riktningar mellan alla faktorer och därför går de ofta in i varandra. Forskning av till exempel externa faktorer kommer därför att beröras i både avsnittet om sociala faktorer och i avsnittet om motivation. Personlighet Big Five-teorin Teorin om Big Five har sitt ursprung i traitteorin, som menar att personligheten utgörs av ett antal grundläggande karaktärsdrag (Karlsson, 2007). Flera forskare kom fram till liknande resultat (Digman & Takemoto-Chock, 1981; Costa & McCrae, 1990), men The Big Five-teorin presenterades av Warren Norman. Forskarna har funnit bevis för att det går att dela in personligheten i fem olika dimensioner: extroversion, neurotisism, samvetsgrannhet, vänlighet och öppenhet. En person som har en hög grad av extroversion är social, beslutsam, aktiv och äventyrlig. En person som får höga poäng inom neurotisism är orolig, deprimerad, impulsiv och sårbar. En hög grad av samvetsgrannhet har ett starkt samband med personer som är 3

7 INTRODUKTION kompetenta, plikttrogna och disciplinerade. Vänlighet innebär att personen visar förtroende, är osjälvisk och tillmötesgående medan öppenhet kopplas samman med fantasi, känslosamhet, idéer och värden. Personlighetstesterna som utgår från Big Five-teorin analyseras genom en faktoranalys som visar sambandet mellan olika beteenden. Det har forskats om en del skillnader på gruppnivå när det handlar om Big Five. Till exempel får kvinnor i genomsnitt högre värden på vänlighet och neurotisism Faktorerna inte stabila över tid. Mellan 20 och 30 år minskar överlag neurotisism, extroversion och öppenhet, medan vänlighet och samvetsgrannhet ökar. Däremot har The Big Five-teorin visat sig vara giltig globalt, oavsett kultur eller språk (Hammond, 2001). Människan är en social varelse och därför finns det andra faktorer än personligheten som påverkar karriärvalet. Socialkognitiv forskning undersöker hur människor interagerar med varandra. Hollands personlighetsteori John Holland (1997) har utvecklat en teori som matchar personligheten med en människas yrkesmässiga intressen. Holland har identifierat sex olika personligheter och menar att alla människor har någon eller några dominerande personlighetstyper. I en hexagon delar Holland in personligheten i sex olika typer; praktisk, vetenskaplig, konstnärlig, social, företagssam och systematisk. Den här modellen har även bekräftats av andra forskare (Lent, Paixao, Silva & Leitao, 2010; Tracey & Rounds, 1996) Modellen förkortas RIASEC efter den engelska översättningen. En person som är praktisk tycker om att spendera tid utomhus och gärna fysiska aktiviteter. En vetenskaplig person tycker om logik och är duktig på abstrakt tänkande. Den som är konstnärlig använder gärna fantasin och har lätt för att uttrycka känslor, men tycker inte om regler och begränsningar. En social person tycker om att spendera tid tillsammans med andra. Sociala personer beskrivs ofta som varma och omtänksamma. Den företagsamma tycker om att dominera och agerar hellre än tänker efter medan den systematiska tycker om regler och struktur. De är ofta välorganiserade, men inte särskilt fantasifulla. En utgångspunkt i Hollands teori är att människor är nöjda med sin omgivning när det finns en kongruens mellan omgivningen och en människans beteende (Holland, 1997). Holland menar att när människor trivs med sin omgivning kommer de också att prestera 4

8 INTRODUKTION bättre. Så länge det inte finns en överensstämmelse mellan personlighet och omgivning kommer människan att förändra sitt beteende eller söka sig till andra miljöer som bättre överensstämmer med personligheten. När människors personligheter speglar deras arbetsmiljö kommer de att känna tillfredsställelse på arbetet. I verkligheten har hälften av alla människor yrken som matchar deras yrkesmässiga intressen och värden, en femtedel har nästan matchande intressen och värden, medan resterande dels yrken inte överensstämmer med personens intressen och värden (Arnold et al., 2005). De som byter yrken tenderar att välja yrken som bättre överensstämmer med personens intressen och värden, vilket stödjer Hollands (1997) teori. Hollands personlighetsteori visat att det finns ett starkt samband mellan personlighet och karriär. Det gör att även andra personlighetsteorier kommer att kunna vara aktuella i samband med karriären. Därför kommer en kort sammanfattning som beskriver den mest erkända personlighetsteorin, Big Five. Tidigare forskning om personlighet Seibert, Crant och Kraimer (1999) visade att personligheten, oavsett andra faktorer, har betydelse för en framgångsrik karriär. I en annan studie kom Sutin, Costa, Miech och Eaton (2009) fram till att personligheten påverkade karriären, men bara när det handlade om löneutveckling. Arbetstillfredsställelsen påverkades däremot inte av personligheten. Gelissen och de Graaf (2006) kom fram till liknande resultat när de undersökte om personligheten, utifrån Big Five-teorin, påverkade karriären. De visade att lön och status påverkades mer av personlighet än andra sociala variabler. Det finns en koppling mellan Hollands personlighetsteori och Big Five-teorin. Personer med sociala och företagsamma intressen enligt RIASEC-modellen har också visat sig vara extroverta (Costa, McCrae & Holland, 1984; Larson & Borgen, 2002; Tokar & Swanson, 1995). Personer med konstnärliga och vetenskapliga intressen tenderar att ha högre poäng inom öppenhet än andra (Pervin, 2010). De som har låga poäng på skalan tenderar istället att ha praktiska eller systematiska yrken. För män finns det en negativ korrelation mellan extroversion och vetenskapliga yrken (Costa et al., 1984) De här sambanden kvarstår oavsett om en persons intressen mäts av aktiviteter, kompetenser, yrkesmässiga preferenser eller självuppskattade förmågor. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan intressen och personlighet. Däremot säger studierna ingenting om i vilken riktning sambandet 5

9 INTRODUKTION går, det vill säga vad som påverkar vad. Costa et al. (1984) har i sin studie genom självskattade intressen kunnat visa vilka yrken som föredras av extroverta personligheter. Studien visar att skillnaden mellan extroverta och introverta män är som störst i att de extroverta männen föredrar yrken som ceremonimästare, marknadsföringschef, äktenskapsrådgivare, företagsrepresentanter och försäljningschef. Bland kvinnorna finns de största skillnaderna i yrken som artist, marknadsföringschef, idrottsarrangör, dirigent och frilansande skribent. Öppna män föredrar att arbeta som författare, antropolog, frilansande författare, journalist och dramatiker. Öppna kvinnor väljer yrken som frilansande skribent, författare, forskare, journalist och antropolog. Många av de studier som har undersökt personers intressen har också visat skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor får högre poäng inom artistiska, sociala och systematiska intressen och lägre poäng inom praktiska, vetenskapliga och företagsamma intressen (Costa et al. 1984). Den här skillnaden mellan män och kvinnor påverkas inte av ålder. Kvinnor tenderar att välja typiska kvinnoyrken under hela livsspannet. Kvinnor och män väljer i regel stereotypa yrken. Män väljer i högre grad tekniska yrken medan kvinnor väljer socialt arbete (Duffy & Sedlacek, 2007; Fernández, Castro, Otero, Foltz och Lorenzo, 2006). Däremot finns det ingen större skillnad i yrkesmässiga mål mellan män och kvinnor. Även om kvinnorna i högre grad tycker det är viktigt med ett yrke där man hjälper människor. Sociala faktorer Hirschi, Niles och Akos (2011) kunde inte visa något samband mellan karriärplanering och personlighet eller social påverkan när de undersökte faktorerna var för sig. Däremot visade studien att de personer som visar känslomässig instabilitet samtidigt som de upplever att deras liv är styrda av externa krafter kommer ha svårigheter med att planera sin karriär. De tenderar istället att undersöka och testa olika alternativ. Frågan hur status påverkar yrkesvalet är komplex eftersom status har ett starkt samband med en persons sociala identitet. En person har flera sociala identiteter, som tillsammans formar personens självuppfattning och känsla av tillhörighet. Även om en person har ett arbete med låg status, kan denne väga upp det med att ha en position med hög status inom organisationen. Rogers & Creed (2011) fann inget samband mellan förväntningar på externa belöningar och karriärval, medan Shim, Warrington och Goldsberry (1999) visade i 6

10 INTRODUKTION sin studie att självförverkligande och social tillhörighet hade en indirekt påverkan på karriärvalet. I Huppatz (2010) studie med kvinnliga deltagare hävdade de flesta att ekonomiska faktorer hade väldigt lite inflytande när de gjorde sitt karriärval. Däremot fanns det en skillnad i om kvinnorna hade en bakgrund i medelklass eller arbetarklass. Ekonomiska faktorer betydde mer för de som identifierade sig själva som arbetarklass, än de andra deltagarna. Det betydde också mycket att ha ett stabilt och tryggt arbete. Män väljer i högre grad än kvinnor yrken som ger materiella förmåner och hög status (Dyke & Murphy, 2006; Fernández et al., 2006) Familjen och människor i omgivningen har begränsat inflytande på en persons karriärval (Eddy, Ronald & Fiksenbaum, 2008), men det finns vissa kulturella skillnader i omgivningens inflytande. Tang et al. (1999) visade i sin studie om vilka faktorer som påverkar asien-amerikanska personers karriärval att de två faktorerna som framför allt påverkade karriärvalet var kultur och familj. Enligt Daire, LaMothe och Fuller (2007) har lön och status hade större inverkan på det framtida karriärvalet för afro-amerikaner än deras vita kollegor. Tilltro till den egna förmågan Bandura (1977) menar att tilltro till sin egen förmåga är en bra vägledare för att kunna förutse ett beteende. Tilltro till den egna förmågan har visats sig mer avgörande för karriärval än både Hollands teori och beslutsteori (Lent, Brown & Larkin, 1984). Människor med hög tilltro till sin förmåga kommer i högre grad sätta utmanande mål och försöka uppnå målen trots motgångar. Ju högre tilltro en person har till sina förmågor att klara en utbildning eller ett yrke, desto fler yrken kommer personen också ha att välja mellan. Socialkognitiv karriärteori innebär att tilltro till sin egen förmåga föregår utvecklingen av en persons intressen (Lent et al., 1994). Det bestämmer i sin tur riktningen på en persons mål. Den socialkognitiva karriärteorin fokuserar på hur tilltro till sin egen förmåga, förväntningar och mål samverkar med omgivningen (Lent, Brown & Hacket, 2000). Bandura (1997) har funnit könsbundna skillnader för upplevd tilltro till sin förmåga att klara arbetskraven. Kvinnor bedömer oftast sig själva som att ha lägre förmåga att klara av vetenskapliga yrken och kvantitativa aktiviteter än vad män gör. En hög grad av neurotisism innebär att personen har låg tilltro till sin egen förmåga 7

11 INTRODUKTION (Jin, Watkins & Yuen, 1998). Det påverkar karriärvalet direkt eller indirekt. Personer med hög tilltro till sin egen förmåga hade mer motivation till att sätta upp mål och var mer planerande när det gäller karriär (Jin et al., 1998; Rogers & Creed, 2011), vilket stödjer Banduras (1977) socialkognitiva teori att tilltro till sin egen förmåga påverkar karriärplaneringen och därmed karriärvalet. De som är säkra på sina karriärval visar också mer engagemang för att utvecklas. Rogers och Creeds (2011) studie visade däremot att det inte finns något direkt samband mellan personlighet och karriärplanering, förutom att extroverta personer tenderade att planera sin karriär i högre grad. Människor som har en tilltro till sin förmåga att klara av sitt arbete har också höga poäng inom de intressen som stämde överens med arbetsbeskrivningen, vilket bekräftar Hollands teori om att människor är nöjda när arbetet matchar deras personlighet (Bonitz, Larson och Armstrong, 2010). Tang, Fouad och Smith (1999) menar att intresse och tilltro till sin egen förmåga kan vara avgörande faktorer för valet av karriär. Tilltro till sin egen förmåga formas av en persons kulturella bakgrund och påverkar både intresse och yrkesval. Även om socioekonomiska faktorer skulle kunna påverka yrkesvalet direkt, så är det vanligare att föräldrar påverkar sina barn indirekt genom att stödja och uppmuntra barnets tilltro till sin förmåga framför allt i akademiska sammanhang (Bandura, 1997). Barn som har en hög tilltro till sin akademiska förmåga har också en hög tilltro till att klara vetenskapliga, pedagogiska, litterära och medicinska yrken. Barn med hög tilltro till sin sociala förmåga tycker själva att de passar för sociala och vårdande yrken. Sheu et al. (2010) visar att tilltro till sin egen förmåga, intresse och förväntningar var för sig kan förutse en persons yrkesval. Människor tar beslut utifrån sin tilltro till sin förmåga och sin kunskap om yrken. Till exempel finns det en koppling mellan upplevd tilltro till sin förmåga att klara vetenskapliga yrken och en framgångsrik karriär inom det vetenskapliga området (Lent, Brown & Larkin, 1984). Människor agerar utifrån de föreställningar som finns om ett yrke, även om de inte är sanna (Bandura, 1997). Många tror till exempel att det behövs avancerad matematisk förmåga för att klara yrken som kräver datavana, även om så inte är fallet. Bandura (1997) menar att tilltron till den egna förmågan framför allt är av betydelse i ett senare skede av karriären. Det är en sak att välja en utbildning och studera till ett yrke. Det är en annan sak att hålla sig till yrket trots motgångar. Då krävs tilltro till den egna förmågan för att klara av att trivas på arbetet trots prövningar. 8

12 INTRODUKTION Motivation Motivation består av tre delar; riktning, ansträngning och uthållighet (Arnold et al., 2005). Motivation är alltså det som är drivkraften till en persons val, men också hur hårt och länge personen kommer att anstränga sig för att nå sitt mål. Det går att dela upp motivation i tre delar. Människan motiveras av inre motivation, motivation från internalisering av mål och extern motivation (Leonard, Beauvois & Sholl, 1999). Den inre motivationen kommer från arbetet i sig. Personen motiveras av att utföra själva arbetsuppgiften. Internalisering av mål innebär att personen övertar attityder och beteende som överensstämmer med deras grundläggande värderingar. Extern motivation är yttre belöningar, till exempel lön och förmåner. Ett stort område inom forskning om motivation är behovsteorier som innebär att människan drivs av sina behov. Den mest kända behovsteorin är Maslows behovshierarki. Maslow (1970) menar att de mänskliga behoven kan delas in i olika steg där behoven uppfylls steg för steg i ordning. De mest grundläggande behoven är de fysiologiska behoven, såsom mat. En människa kommer inte att sträva efter högre behov innan de grundläggande är uppfyllda. Nästa steg i behovshierarkin är behov av säkerhet och trygghet, följt av en känsla av samhörighet och behov av kärlek. När de här behoven är uppfyllda kommer människan att sträva efter att bygga upp sitt självförtroende och sin prestige. Det sista behovet i hierarkin är behovet av självförverkligande. För att en person ska vara fullständigt tillfredsställd ska personen göra det han eller hon är bäst lämpad för. What humans can be, they must be (Maslow, 1970 sid. 22). De första stegen i Maslows behovstrappa går att koppla till extern motivation, medan de senare stegen har ett samband med inre motivation. En annan teori inom motivationsforskning kopplat till yrkesval är förväntningsteori, där den mest vedertagna teorin är Vrooms teori. Vroom (1995) menar, utifrån sin förväntningsteori, att yrkesvalen har tre olika meningar. En person gör ett val utifrån det yrke som kommer ge mest positivt värde (yrket som föredras) eller det yrke som har den starkaste positiva kraften (det valda yrket). Personen kan också välja ett yrke där denne är medlem (det uppnådda yrket). Alla tre innebörder används, men till slut brukar personen välja ett yrke som ger mest positivt värde. Vrooms (1995) teori går ut på att alla människor, vid en viss tidpunkt, upplever att vissa yrken har ett positivt, negativt eller neutralt värde. Det yrke som personen kommer att föredra är det yrke med det högsta positiva värdet. 9

13 INTRODUKTION Det finns mycket forskning om vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett yrkesval. Däremot är det bara en liten del som sträcker sig över alla yrkesområden. Den forskning som gjorts berör framför allt vad som motiverar personer att bli lärare eller ett annat specifikt yrke (Grunert, 2011; Ud Din, Khan & Murtaza, 2011). Motivation är ett komplext begrepp som måste isoleras till mindre beståndsdelar för att kunna bevisa ett orsakssamband. Det finns mycket äldre forskning som menar att människans motivation har ett samband med miljö och situationer. Det verkar dock inte vara hela förklaringen till en persons motivation. Pervin och Cervone (2010) menar att även personligheten har en stark koppling till motivationen, eftersom det finns beteenden som inte kan förklaras med omgivningens påverkan. Individers beteende skiljer sig åt från persons till person, och beteendet verkar vara stabilt över tid och inte situationsberoende. Vrooms förväntningsteori skiljer på yrkespreferens och yrkesval (Brooks & Betz, 1990). En persons yrkespreferens beskrivs som det personen finner mest attraktivt medan yrkesvalet är en kombination av det yrke personen lägger mest värde i och den förväntan personen har på att nå yrket. Teorin menar att motivation består av tre faktorer; förväntan, belöning och värde. När en person väljer ett yrke tar denne hänsyn till de egna förväntningarna på att kunna klara av yrket eller utbildningen som krävs för yrket. Personen kommer också ta hänsyn till vilka belöningar som yrket ger och hur mycket värde personen lägger i dessa belöningar. Syfte Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för vilka faktorer som kan inverka på vilket yrke en person har. Här förutsätts att personen faktiskt gör ett val när han går in i ett yrke. Ett val kan vara omedvetet eller medvetet och även i det fall personen inte tar något beslut alls har han ändå gjort valet att inte ta något eget beslut. Ett yrke består egentligen av två delar, en yrkesmässig och en organisatorisk (Vroom, 1995). Oftast väljer vi yrken innan vi väljer organisation att arbeta i, men det motsatta kan också inträffa även om det inte är lika vanligt. Studien kommer att avgränsas till de yrkesmässiga valen, men de organisatoriska aspekterna kommer inte utelämnas om det kommer upp som en faktor som påverkar yrkesvalet. Organisatoriska och yrkesmässiga val 10

14 INTRODUKTION påverkar varandra. Frågeställning yrkesval. Studien utgår ifrån frågeställningen om vilka faktorer som kan påverka en persons 11

15 METOD METOD Forskningsansats Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för en persons yrkesval genom att spegla deltagarnas verklighet. Undersökningen har varit kvalitativ för att få möjlighet att kunna få fram alla faktorer som har kunnat ha betydelse för yrkesvalet. Att tolka en människas berättelse görs bäst med en humanvetenskaplig ansats. Den insamlade datan analyserades enligt den hermeneutiska cirkeln. Det innebär att de enskilda delarna i datan varvades med analysen av helheten tills dess att inga motsättningar fanns mellan texten och dess beståndsdelar (Kvale, 1997). Deltagare För att undersöka vilka faktorer som påverkade en persons faktiska yrkesval så var det första kriteriet för deltagarna att de hade ett yrke. Deltagarna valdes till stor del utifrån tillgänglighet. Den mest betydande faktorn för urvalet var dock yrket. Eftersom syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka yrkesvalet så var det en fördel att ha en så stor spridning på yrkena som möjligt. Avvägningen av antalet deltagare gjordes både med hänsyn till att för få deltagare gör att det inte går att generalisera resultatet samtidigt som för många deltagare gör att det finns en risk att studiens kvalitet försämras till förmån för kvantiteten (Kvale, 1997). För att behålla en god kvalitet på den information som samlades in omfattades studien av tio deltagare. Deltagarna var fem kvinnor och fem män. Kvinnornas yrken var glasgraverare, präst, sjuksköterska, fritidsledare och kock. Männens yrken var projektledare i eventbolag, säljare, trädgårdsarkitekt, bilplåtslagare och bonde. När urvalet gjordes tog ingen hänsyn till om kvinnorna hade stereotypa kvinnoyrken och tvärtom. Däremot togs det hänsyn till att det skulle vara en spridning i ålder både inom gruppen med män och i gruppen med kvinnor. Deltagarna var mellan år. Alla var födda i Sverige och hade föräldrar som var födda och uppväxta i landet. De flesta i urvalet arbetade heltid. Kvinnorna som arbetade som kock och sjuksköterska arbetade deltid. Mannen som var projektledare arbetade olika tider från vecka till vecka, men uppger att han har arbetet i snitt mer än heltid. En princip för hermeneutisk tolkning är att texten ska förstås utifrån sin egen 12

16 METOD referensram (Kvale, 1997). Därför tillfrågades inte deltagarna om någon bakgrundsinformation före datainsamlingen. Det enda som var intressant för studien var deras kön, ålder och deras nuvarande yrke. Material Tidigare forskning visade att frågeställningen vilka faktorer som påverkar yrkesvalet är komplex. Det skulle vara svårt att säkerställa orsaksförhållanden genom kvantitativa studier. Den komplexa karaktären låg till grund för en kvalitativ ansats. Eftersom det fanns finns standardiserade procedurer för kvalitativa intervjuer måste många analyser av de metodologiska avgörandena fattas på plats, vilket innebär att den som intervjuar måste vara skicklig och bra förberedd (Kvale, 1997). För att få en bra möjlighet till ny kunskap och insikt så användes en öppen intervju. Fördelen och nackdelen med en sådan intervju är att det inte går att förutse vad som kommer komma upp under intervjuerna. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för yrkesvalet explorativt. Ett alternativ hade varit att använda en kvantitativ metod eftersom det hade gått att säkerställa vilka faktorer som påverkar yrkesvalet statistiskt. En förutsättning för det var att intervjuerna var strukturerade, vilket innebär att det fanns en risk att gå miste om ny kunskap som inte gått att förutse. I valet av intervjumetod togs också hänsyn till hur mycket tid de olika formerna av intervjuerna tar. En ostrukturerad intervju kan resultera i mycket insamlat material. Därför gjordes en testintervju innan beslutet togs att fullfölja de andra intervjuerna. Testintervjun visade att intervjun inte gav lika mycket material som förväntat och därför användes ostrukturerade intervjuer i hela studien. Det fullständiga materialet blev ändå omfattande, men betydelsen av att kunna få med alla faktorer som skulle kunna haft betydelse var av större vikt. Intressetest Utifrån tidigare forskning fanns det en betydande chans att personlighet skulle visa sig ha betydelse för yrkesvalet. Intervjuerna var öppna, vilket innebär att forskaren inte hade något inflytande på vilka faktorer som kom att behandlas under intervjuerna (Kvale, 1997). Efter att intervjun var avslutad fick alla deltagare möjlighet att svara på ett webbformulär 13

17 METOD som var baserat på Hollands personlighetsteori. Om den här studien skulle visa att personlighet hade spelat in på yrkesvalet, så fanns det sedan underlag att jämföra deltagarens yrke och egen upplevda personlighet med vad intressetestet visade. Det finns många personlighetstester på marknaden. McCrae och Costa har utvecklat ett test utifrån Big- Five-teorin som de kallar NEO-PI. En utav de mest använda testerna för yrkesval är Vägvisaren som är utvecklad av John Holland. Den bygger på RIASEC-modellen och mäter en persons intresse och motivation för arbetet. Utvecklandet av testerna är väldigt omfattande, vilket innebär att de också blir dyra att använda. Därför valdes ett test som är baserat på Hollands intresseteori och finns i en gratis-version. Validiteten skulle öka med hjälp av ett bättre utvecklat test. Bedömningen var dock att fördelarna med att kunna använda ett test för att jämföra med intervjuerna var större än nackdelarna med att använda ett billigt test. Det test som användes var framtaget av Ekonomiska Informationsbyrån i Finland, som är det finländska näringslivets informationsbyrå (se bilaga 1). Deltagarna fick göra egna bedömningar inom fyra områden: Hur de är, vilka yrken de är intresserade av, vilka branscher de är intresserade av och vad för slags arbete de helst skulle vilja ha. När testet var klart fick de ett resultat som visade hur många procent deras personlighet överensstämde med de sex personlighetstyperna enligt RIASEC-modellen. De fick också förslag på yrken som överensstämde med deras personlighetstyp. Hermeneutik Hermeneutik betyder tolkning av budskap eller tolkning av texter (Egidius, 1986). Det innebär att en hermeneutisk tolkning försöker ge betydelse åt texten, även det som finns mellan raderna. Den hermeneutiska tolkningen har framför allt en viktig roll i de sammanhang forskaren vill tolka kontakter och relationer som inte är av språklig natur. Hermeneutiken går emot den naturvetenskapliga lagen om att alla experiment ska vara reproducerbara. Syftet med humanvetenskaper är inte att hitta allmänna lagbundenheter (Christensen, 2004). Istället ska händelser behandlas i sin individualitet och unikhet. Empirin i humanvetenskaplig forskning består av berättelser till exempel i form av intervjuer och syftet är som tidigare nämnts inte att hitta allmänna lagbundenheter. Syftet är att behandla enskilda fall i dess individualitet. Människan ska betraktas som subjekt, existerande i en omvärld. 14

18 METOD Tolkningen skedde enligt den hermeneutiska cirkeln som innebär att tolkningen av de enskilda delarna i texterna varvades med en tolkning av helheten tills dess att det inte fanns några inre motsägelser i tolkningen (Kvale, 1997). Det historiska sammanhanget som forskaren befinner sig innebär att det finns en förförståelse som påverkar den förståelse som uppnås (Langemar, 2008). Procedur Intervjun De flesta av intervjuerna utfördes på ett café. En deltagare intervjuades i det egna hemmet. Alla intervjuer inleddes med frågan: Kan du berätta för mig om hur du blev [den intervjuades yrke]? Sedan styrdes intervjuerna utefter syftet med undersökningen, det vill säga att det ställdes både följdfrågor och kontrollfrågor om det ämne som är relevant i studien, faktorer som påverkar yrkesvalet. Alla deltagare informerades om undersökningens generella syfte i god tid före intervjuerna ägde rum. Deltagarna upplystes också om att de deltog frivilligt vilket innebar att de hade rätt att dra sig ur när som helst. Eftersom intervjuerna var ostrukturerade gick det inte på förhand att förutse vad som skulle komma att behandlas under intervjutillfällena. Därför fick alla deltagare möjlighet att gå igenom tolkningen av intervjutexterna före publiceringen. För att följa de grundläggande principerna för vetenskaplig forskning skrevs deltagarnas namn ut i texten (Kvale, 1997). Även om intervjuerna inte berört några känsliga frågor så gavs de deltagare som ville vara anonyma möjligheten att få vara det. Det finns ingen forskning som är konfidentiell, men om deltagarna önskade det skulle de få vara anonyma i texten (Parker, 2005). Registrering av intervjun gjordes med hjälp av anteckningar. För att underlätta den kommande analysen gjordes anteckningar direkt efter intervjutillfällena med syftet att ta tillvara på den icke-verbala kommunikationen och andra intryck under intervjun. Deltagarna fick sedan information om intressetestet som de fick möjlighet att göra frivilligt. De fyllde i testet i webbformuläret på egen hand och mailade in resultatet. Alla deltagare valde att genomföra intressetestet. 15

19 METOD Transkribering Att översätta en taltext till en skrifttext innebär alltid att det görs en tolkning. Det fanns en risk med att översätta taltext till skrift eftersom språken i sig har olika uppsättningar av regler (Kvale, 1997). Den utskrift som fyllde studiens syfte bäst var att återge samtalet. Att utföra en fullständig språklig analys var inte relevant i det här fallet. Exempelvis pauser och tonläge under intervjun hade mindre betydelse eftersom syftet var att förmedla intervjupersonens berättelse, inte att utföra en psykologisk tolkning. Istället låg fokus på att återge samtalet. Det innebar att intervjuerna inte återgetts ordagrant. Däremot har alla teman som kommit upp under intervjun tagits med i utskriften oberoende av om de tycktes vara irrelevanta under intervjutillfället. Syftet med intervjun var att ta reda på vilka faktorer som kan påverka yrkesvalet varför det var viktigt att inte utelämna några faktorer. En anledning till att den kvalitativa intervjun använts var för att söka ny kunskap som inte gått att förutse. Efter transkriberingen fick deltagarna möjlighet att gå igenom texten för att säkerställa att det var deras åsikter som belystes. Efter transkriberingen gicks texten igenom och nyckelord markerades. Sedan sorterades och grupperades nyckelorden utifrån olika övergripande begrepp. Begreppen skapades utifrån svaren i intervjuerna eftersom syftet var explorativt. Därefter lästes hela texten igenom igen med syftet att tema efter tema sortera in all text som tillhörde begreppet i gruppen. När det arbetet var klart gavs en slutgiltig benämning på varje tema och materialet sammanfattades tema för tema tillsammans med belysande citat och konkreta exempel. Olika meningar delades in i olika kategorier och underkategorier. Efter kategoriseringen var det lättare att jämföra och hitta likheter och skillnader mellan de olika personernas berättelser. Syftet med studien var att förklara vilka faktorer som påverkar yrkesvalet, inte att förklara ett visst fenomen. Därför användes en hermeneutisk tolkning av intervjutexterna. Efter intervjuerna tolkades berättelserna med syftet att finna en giltig och gemensam förståelse för vilka faktorer som påverkar yrkesvalet (Kvale, 1997). Intervjutexterna har tolkats enligt den hermeneutiska cirkeln som innebär att tolkningen av de enskilda delarna i texterna varvas med en tolkning av helheten tills dess att det inte finns några inre motsägelser i tolkningen (Kvale, 1997). Det innebar att alla intervjuer först lästes igenom för att sedan gå tillbaka till vissa teman i texten. Därefter tolkades helheten igen och procedurer fortskred tills dess att det 16

20 METOD gick att finna ett inre sammanhang i texten utan logiska motsägelser. Eftersom materialet var relativt omfattande kompletterades den hermeneutiska analysen med en tematisk analys. Den tematiska analysen har utgått från Hayes (i Langemar, 2008, s. 128) modell och valdes dels utifrån att den var lätt att använda för nybörjaren inom tematiska analyser och dels utifrån att den skulle vara induktiv. Validitet En förutsättning för hög validitet var resultatets empiriska förankring (Langemar, 2008). En ostrukturerad intervju innebar att ingen information har utelämnats. Alla teman som har tagits upp av de intervjuade personerna har funnits med i materialet och i analysen. God förankring innebar att resultatet skulle kunna generaliseras (ibid). När urvalet gjordes togs hänsyn till att få ett brett urval som täckte in olika åldrar och olika typer av yrken. Eftersom urvalet var relativt litet fanns det inte tillräckligt med data för att säkert kunna generalisera resultatet över en population. Däremot gick resultatet att generalisera i den mening att det gick att hitta en generell förståelse för vilka faktorer som kan påverka yrkesvalet. Det finns ingen entydig korrekt tolkning utav en text (Christensen, 2004). Det kan finnas många möjliga tolkningar som kan få ett påstående att vara förnuftigt. För att en hermeneutisk tolkning ska betraktas som vetenskaplig bör den betraktas utifrån progressionskriteriet. Att progression ska vara en förutsättning för vetenskapen innebär att forskningen utvecklas så länge dess teoretiska utveckling föregriper dess empiriska utveckling. Det fanns också en risk att tolkarens subjektiva antagande påverkat tolkningen, vilken till viss del förminskades genom öppna intervjuer. 17

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.

Läs mer

Din karriär och utveckling

Din karriär och utveckling Din karriär och utveckling Din karriär Framåt uppåt i cirkel? Det är mycket som händer i ditt liv och i ditt arbetsliv. Din karriär, utveckling, trygghet och lön är vårt intresse. Det kan vara svårt att

Läs mer

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC.

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. INLEDNING: Motiv, Värderingar, Preferenser Inventoriet beskriver personers grundläggande värderingar, mål och

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Namn: Kön: Ålder: Adress: Postadress: Telefon dagtid: Telefon kvällstid: Mobil: E-post: Högsta utbildning: Övrig utbildning: Nuvarande arbete/befattning: Nuvarande

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013 Decision Dynamics Karriärmodell CareerView Karriärrapport 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg för strategisk

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren Boksammanfattning Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill Händer det att saker och ting inte blir som du tänkt dig? Att personer i din omgivning inte alls reagerar som

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN? LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

UGL & Big Five. Charlotte Bäccman, Forskare/Doktorand, ILM Karlstad

UGL & Big Five. Charlotte Bäccman, Forskare/Doktorand, ILM Karlstad UGL & Big Five Disposition Historiskt perspektiv på personlighetsteorier och Big Five Big Five s stora fem En djupare förståelse för varje faktor/dimension och de olika underaspekter som kan framträda

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Vad är viktiga coachbeteenden

Vad är viktiga coachbeteenden Svenska Ishockeyförbundet Elittränarutbildning Vad är viktiga coachbeteenden Fredrik Olausson Handledare: Göran Pegenius 2011 06 13 Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 2. Bakgrund sid. 2 2.1 Ledarteorier

Läs mer