Ljudimmissionsberäkningar vid Viksjö Centrum efter inbyggnad av Kaj A och B

Transkript

1 UPPDRAG Wiksjö Centrum detaljplan UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Karin Hurtig UPPRÄTTAD AV Crispin Dickson DATUM Ljudimmissionsberäkningar vid Viksjö Centrum efter inbyggnad av Kaj A och B Sammanfattning Detta avser ljudimmissionsberäkningar på de planerade bostäderna kring Viksjö Centrum. Beräkningarna avser dels buller från industriverksamheten efter åtgärder i Viksjö Centrum samt buller från vägtrafik. För industribuller prognosticerar beräkningarna inga överskridanden av riktvärden givet villkoren under beräkningsförutsättningarna. För buller från vägtrafik visar beräkningarna att maximala ÅDT vid Viksjöplan max bör vara 1200 fordon per dygn för att inte överskrida riktvärdet på 55 dba Leq vid fasad. 1 (15) S w e co Inf r as t r u ct u r e AB

2 Bakgrund Inför planerandet av bostadshus kring Viksjö Centrum har en industribullerkartläggning samt trafikbullerutredning genomförts för att utreda eventuell bullerpåverkan på det tänkta bostadsområdet. I Industrikartläggning Viksjö Centrum framkom att ljudet från industriverksamheten i Viksjö centrum i nuläget skulle påverka den tänkta bostadsbebyggelsen så att riktvärdena för industribuller skulle överskridas. Som åtgärdsförslag för att få ner nivåerna från hanteringen av varor och lastvagnar samt transporter presenterades i Industrikartläggning Viksjö Centrum bl.a. en lösning där kaj A och B inklusive lastbilar byggdes in. Detta förslag har visat sig mycket kostsamt och därför har en ny lösning tagits fram där man endast bygger in lastkajen för att hindra att bullrande verksamhet hindras att spridas till bostäderna. I och med ombyggnaden kommer även att trafiken på Viksjöplan att öka, därför har maximala ÅDT beräknats för att inte överskrida ställda riktvärdet på 55 dba Leq vid fasad. 2 (15)

3 Riktvärden och avsteg Det finns två olika typer av riktvärden att diskutera i detta fall. 1. Rikvärden för vägtrafikbuller som bland annat säger att den ekvivalenta ljudnivån vid fasad ej skall överskrida 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå. 2. Rikvärden för industribuller som säger att den ekvivalenta ljudnivån vid bostäder ej skall överskrida 50 dba dagtid på vardagar, 45 på kvällar och helger dagtid samt 40 dba nattetid. Momentana ljud nattetid får ej heller överskrida 55 dba. Riktvärdena för industribuller omfattar även transporter till och från industriverksamheten. Riktvärden för vägtrafik och industribuller presenteras i Tabell 1 och Tabell 2. Angående rikvärden för vägtrafikbuller så har man insett svårigheten att klara dessa riktvärden i områden med stadskaraktär där tätare bebyggelse kommer nära vägar. Därför har både boverket (Boverket, 2008) och länsstyrelsen i Stockholms län (Länsstyrelsen i Sockholms län, 2007) påpekat att avsteg från riktvärdena i vissa fall bör kunna göras om lägenheterna ges tillgång till en tyst sida. Riktvärdena för inomhusnivåer skall däremot alltid klaras. Naturvårdsverket nämner i sina tillämpningsanvisningar till riktvärdena för industribuller att det ibland kan vara nödvändigt att se till det enskilda fallet för att därefter justera riktvärdena uppåt eller nedåt: Riktvärdena skall ses som utgångspunkt och vägledning för den individuella bedömning som bör göras i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att man bör göra avsteg, såväl uppåt som nedåt, från ovan angivna värden. (Naturvårdsverket, 1978 rev. 1983) Det finns ingen policy eller praxis som gör gällande att avstegsfall liknande de som finns för vägtrafikbuller även skulle vara tillämpbart för industribuller, även om andemeningen i Länsstyrelsens bullerpolicy kan tolkas som att högre ljudnivåer kan vara accepterbart i miljöer med stadskaraktär under givna förutsättningar. Länsstyrelsens utelämnande av avstegsfall för industribuller ställer inte bara till problem i byggandet av bostäder vid Viksjö Centrum, utan även andra projekt där man ser över möjligheterna att bebygga områden i närheten av industriverksamhet, exempelvis hamnområden. Den ökade efterfrågan av bostäder i stadsregionerna och strategin att satsa på en komplettering förtätning av befintliga stadsdelar går idag stick i stäv med ställda riktvärden från industriverksamhet och vi kommer troligtvis därför inom en snar framtid även ha avstegsfall liknande de som finns för vägtrafikbuller. Tabell 1. Riktvärden för vägtrafik (Naturvårdsverket, 1991) Lokaltyp eller områdestyp Ekvivalent ljudnivå i db(a) för dygn Maximal ljudnivå i db(a) Utomhus Vid permanentbostäder, vårdlokaler och undervisningslokaler 55 1) - Rekreationsområden i tätbebyggelse 55 1) - 3 (15)

4 Vid arbetslokaler 65 1) - Inomhus Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler ) Undervisningslokaler 30 - Arbetslokaler 40 - Utomhus i områden med låg bakgrundsnivå Friluftsområde avsatt i kommunal översiktsplanering Bostadsområden med låg bakgrundsnivå utan andra aktiviteter än boende 40 1) ) 1) Riktvärdena gäller för frifältsvärde utanför fönster eller fasad eller för värden som har korrigerats till frifältsvärden. Värdena gäller även för uteplatser, lekplatser och balkonger vid permanentbostäder och undervisningslokaler. 2) Avser boningsrum. 4 (15)

5 Tabell 2. Riktvärden för industribuller (Naturvårdsverket, 1978 rev. 1983) Områdesanvändning 1) Ekvivalent ljudnivå i L Aeq Högsta ljudnivå i db(a)-läge FAST Helgfri måndag - fredag kl Kväll kl samt lördag, söndag, helgdag kl , helgdagsaftnar 7 kl Natt kl Momentana ljud nattetid kl Arbetslokaler för tyst verksamhet 1) ) - Bostäder för permanent boende och rekreationsytor i bostäders närhet samt vårdlokaler och utbildningslokaler 3) ) 55 5) Områden för fritidsbebyggelse och friluftsområden 4) 1) Vid de fall där kringliggande områden inte utgörs av angivna områdestyper bör nivåer i beslut anges på annat sätt, t ex ljudnivå vid detaljplanegräns eller på ett visst avstånd från anläggningen eller vid fastställd bullergränslinje. 2) Med arbetslokaler menas lokaler för icke bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. 3) Med rekreationsytor i bostäders närhet bör avses ytor i direkt anslutning till bostad. Mätningen sker då i normalfallet vid tomtgräns. Med tomt avses en normal storlek på villatomt. Balkonger bör ses som rekreationsytor. 4) Med friluftsområde avses område i detalj- eller översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Bakgrundsnivån är låg och inga andra bullrande aktiviteter förekommer som t.ex. motorsportbanor, fritidsbåtstrafik eller skoterleder. 5) Värdet för natt bör inte tillämpas på utbildningslokaler. 6) Om arbete i lokalen pågår. 7) Dag före röd dag. Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbete, slag i transportörer, lossning av järnskrot etc. eller innehåller rena toner eller bådadera bör för den ekvivalenta ljudnivån tillämpas ett värde 5 db(a)-enheter lägre än vad som anges i tabellen. 5 (15)

6 Beräkningar Industribuller Som åtgärdsförslag för att få ner nivåerna från hanteringen av varor och lastvagnar samt transporter presenterades i Industrikartläggning Viksjö Centrum en lösning där varuhanteringen vid kaj A och B inklusive lastbilar byggdes in. Detta förslag har visat sig mycket kostsamt och därför har en ny lösning tagits fram där man endast bygger in lastkajen för att hindra att bullrande verksamhet hindras att spridas till bostäderna. Tanken är att transporter till Viksjö Centrum skall kunna ske genom dockningsstationer med tätade öppningar mellan lastbil och lastkaj för att i högsta mån undvika att ljud från hantering av varorna på kajen sprids till omgivningen. Efter bullerdämpande åtgärder på fasta installationer samt inbyggnad av Kaj A (A1 och A2) och Kaj B (inklusive sopcontainer) så kommer ljudnivån främst att påverkas av trafiken till och från lastkajerna, hanteringen av varor inuti lastbilar samt kylaggregat kopplade till lastbilar som kör färskvaror. En närmare undersökning av dessa bullerkällor visar att kylaggregaten går att stänga av vid lastning och lossning (och skall så göras enligt telefonintervju med åkeriet). Kvar återstår trafiken och hanteringen av varor inuti lastbilen som främst orsakar rulljud från varukorgar och pallyft. Värst oljud orsakar varukorgar när de rullas på baklyften av metall som är försedd med en ytstruktur som förhindrar halka. Med en modernisering av lastkajerna så kan varorna lastas av direkt från lastbil till kaj utan att använda baklyften vilket kommer sänka bullret från varuhanteringen. Med mätning och beräkning av bullret från lastutrymmet har nya beräkningar tagits fram som prognos för hur bullersituationen kan se ut efter inbyggnad av lastkaj A och B. Kaj B Kaj A1 Kaj A2 Figur 1. Lastkajernas placering vid Viksjö Centrum 6 (15)

7 Beräkningsförutsättningar Beräkningarna har genomförts i beräkningsprogrammet CadnaA version enligt nordisk beräkningsmodell för industribuller (Danish Acoustical Laboratory, 1982). Grunddata De tunga transporterna till respektive kaj har modellerats som rörliga punktkällor med en ljudeffekt på 92 dba och en hastighet av 5 km/h. Lastbilarna antas ej stå på tomgångskörning. Antagen tung trafik till respektive lastkaj presenteras i Tabell 3. Hanteringen av varor inuti lastbilen (ej på baklyft) modelleras som areakällor med en utsträckning motsvarande lastbilens lastutrymme och med en ljudeffekt på 86 dba per m 2 vid rullning av vagnar inuti lastbilen. Bullerdämpande åtgärder Högljudda, fasta bullerkällor såsom fläktar på tak antas vara avskärmade. För att simulera inbyggnaden i beräkningarna har lastkajen (inklusive sopcontainern vid kaj B) försetts med en bullerskärm för att stänga in oönskat ljud. Eventuella kylaggregat på lastbilarna som antas vara avstängda. Lossning av varor vid Kaj A helgtid antas ske vid port A2. Tabell 3. Antagen trafik till och från lastkaj A och B lastkaj Tidsperiod Antal lastbilar per timme under perioden vardag helg A Dagtid 1,2 0,5 Kväll 0 0 Nattetid 0 0 B Dagtid 0,3 0,2 Kväll 0 0 Nattetid (15)

8 Resultat När samtliga stationära ljudkällor har fått bullerdämpande åtgärder och lastkajerna har blivit inbyggda kommer transporterna till och från lastkajerna bli dimensionerande. För att få ner ljudnivån dagtid under helger så har lastning och lossning av varor som på vardagar sker vid port A1 flyttats till port A2. Figur 2-Figur 7 visar beräknade ljudnivåer för dag, kväll och nattetid för vardagar respektive helg. Dag: 34 dba Kväll 32 dba Natt: 31 dba Dag: 39 dba Kväll 33 dba Natt: 33 dba Trafik Kaj B Dag: 0.3 lastbilar/h mätpunkt lastkaj B ICA015 ICA014 Dag: 44 dba Kväll 37 dba Natt: 37 dba ICA011 ICA012 ICA010 ICA013 Trafik Kaj A Dag: 1.2 lastbilar/h ICA009 ICA016 ICA007 ICA006 ICA005 ICA004 mätpunkt lastkaj A ICA021 ICA022 ICA002 ICA001 ICA027 ICA003 ICA020 ICA018 Dag: 46 dba Kväll40 dba ICA026 ICA019 > 40.0 dba > 45.0 dba > 50.0 dba > 55.0 dba > 60.0 dba > 65.0 dba > 70.0 dba Dag: 49 dba Kväll 40 dba ICA024 Dag: 50 dba Kväll36 dba Natt: 36 dba Figur 2. Industribuller, dagtid vardagar 8 (15)

9 Dag: 34 dba Kväll 32 dba Natt: 31 dba Dag: 39 dba Kväll 33 dba Natt: 33 dba Trafik Kaj B Dag: 0.3 lastbilar/h mätpunkt lastkaj B ICA015 ICA014 Dag: 44 dba Kväll 37 dba Natt: 37 dba ICA011 ICA012 ICA010 ICA013 Trafik Kaj A Dag: 1.2 lastbilar/h ICA009 ICA016 ICA007 ICA006 ICA005 ICA004 mätpunkt lastkaj A ICA021 ICA022 ICA002 ICA001 ICA027 ICA003 ICA020 ICA018 Dag: 46 dba Kväll40 dba ICA026 ICA019 > 35.0 dba > 40.0 dba > 45.0 dba > 50.0 dba > 55.0 dba > 60.0 dba > 65.0 dba Dag: 49 dba Kväll 40 dba ICA024 Dag: 50 dba Kväll36 dba Natt: 36 dba Figur 3. Industribuller, kvällstid vardag 9 (15)

10 Dag: 34 dba Kväll 32 dba Natt: 31 dba Dag: 39 dba Kväll 33 dba Natt: 33 dba Trafik Kaj B Dag: 0.3 lastbilar/h mätpunkt lastkaj B ICA015 ICA014 Dag: 44 dba Kväll 37 dba Natt: 37 dba ICA011 ICA012 ICA010 ICA013 Trafik Kaj A Dag: 1.2 lastbilar/h ICA009 ICA016 ICA007 ICA006 ICA005 ICA004 mätpunkt lastkaj A ICA021 ICA022 ICA002 ICA001 ICA027 ICA003 ICA020 ICA018 Dag: 46 dba Kväll40 dba ICA026 ICA019 > 30.0 dba > 35.0 dba > 40.0 dba > 45.0 dba > 50.0 dba > 55.0 dba > 60.0 dba Dag: 49 dba Kväll 40 dba ICA024 Dag: 50 dba Kväll: 36 dba Natt: 36 dba Figur 4. Industribuller, nattetid vardag 10 (15)

11 Dag: 34 dba Kväll 32 dba Natt: 31 dba Dag: 38 dba Kväll 33 dba Natt: 33 dba Trafik Kaj B helg Dag: 0.2 lastbilar/h mätpunkt lastkaj B Dag: 42 dba Kväll 37 dba Natt: 37 dba Trafik Kaj A helg Dag: 0.5 lastbilar/h mätpunkt lastkaj A ICA022 Kväll40 dba > 35.0 dba > 40.0 dba > 45.0 dba > 50.0 dba > 55.0 dba > 60.0 dba > 65.0 dba Kväll 40 dba Kväll: 36 dba Natt: 36 dba Figur 5. Industribuller, dagtid helg 11 (15)

12 Dag: 34 dba Kväll 32 dba Natt: 31 dba Dag: 38 dba Kväll 33 dba Natt: 33 dba Trafik Kaj B helg Dag: 0.2 lastbilar/h mätpunkt lastkaj B Dag: 42 dba Kväll 37 dba Natt: 37 dba Trafik Kaj A helg Dag: 0.5 lastbilar/h mätpunkt lastkaj A ICA022 Kväll40 dba > 35.0 dba > 40.0 dba > 45.0 dba > 50.0 dba > 55.0 dba > 60.0 dba > 65.0 dba Kväll 40 dba Kväll: 36 dba Natt: 36 dba Figur 6. Industribuller, kvällstid helg 12 (15)

13 Dag: 34 dba Kväll 32 dba Natt: 31 dba Dag: 38 dba Kväll 33 dba Natt: 33 dba Trafik Kaj B helg Dag: 0.2 lastbilar/h mätpunkt lastkaj B Dag: 42 dba Kväll 37 dba Natt: 37 dba Trafik Kaj A helg Dag: 0.5 lastbilar/h mätpunkt lastkaj A ICA022 Kväll40 dba > 30.0 dba > 35.0 dba > 40.0 dba > 45.0 dba > 50.0 dba > 55.0 dba > 60.0 dba Kväll 40 dba Kväll: 36 dba Natt: 36 dba Figur 7. Industribuller, nattetid helg 13 (15)

14 Vägtrafikbuller Beräkningsförutsättningar Beräkningarna är genomförda i beräkningsprogrammet Cadna/A version i enlighet med Nordisk beräkningsmetod (Naturvårdsverket, 1996). Resultat Resultaten visar att maximala tillåtna trafikflöde på Viksjöplan bör vara 50 fordon per timme (1200 ÅDT) med en beräknad hastighet på 30 km/h för att inte överskrida riktvärdet på 55 dba Leq (se Figur 8). 39 dba 53 dba Viksjöplan 50 fordon/h 30 km/h Trafik Kaj B 0.2 fordon/h 3 km/h 53 dba 55 dba ICA022 Trafik Kaj A 0.6 fordon/h 3 km/h > 40 dba > 45 dba > 50 dba > 55 dba > 60 dba > 65 dba > 70 dba > 75 dba 55 dba : 55 dba Figur 8. Trafikbuller, dygnsekvivalenta nivåer 14 (15)

15 Kommentarer/Rekommendationer Trots att beräkningarna visar att riktvärdena kan klaras under givna förutsättningar kan det fortfarande upplevas negativt att ha hörbar aktivitet från trafik, industri och flyg utanför sitt fönster. Det rekommenderas därför att vid planeringen av bostäderna ha länsstyrelsens publicering Trafikbuller och planering III ljudkvalitetspoäng (Länsstyrelsen i Stockholms Län, 2006) i åtanke vid planering av exempelvis boningsrum, entreer och fasadisolering. Ljudklass A rekommenderas. Litteraturförteckning Danish Acoustical Laboratory. (1982). Environmental noise from industrial plants - General prediction methods. The Danish Academy of Technical Science. Länsstyrelsen i Stockholms Län. (2006). Trafikbuller och planering III - ljudkvalitetspoäng. Sundbyberg: Länsstyrelsen i Stockholms Län. Naturvårdsverket. (1978 rev. 1983). Riktlinjer för externt industribuller. Stockholm: Sven Lundström. Naturvårdsverket. (1991). BRÅD, Buller från vägtrafik. Allmänna råd remissutgåva. Naturvårdsverket. (1996). Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell, Rapport Stockholm: Naturvårdsverket förlag. 15 (15)