Stoppa pressarna. - Om tidningen och nyhetsartikeln. I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: Dagstidningen

Transkript

1 Stoppa pressarna - Om tidningen och nyhetsartikeln I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: - läsa och analysera texter för olika syften Du läser en typisk nyhetsartikel som är uppbyggd med rubrik, ingress, brödtext, bild och bildtext. - formulera dig och kommunicera i skrift Du skriver en egen nyhetsartikel och redigerar din text med hjälp av stavningsprogram. - anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Du disponerar din text, det vill säga ordnar textens innehåll, på ett sådant sätt att den blir lätt att förstå för den som läser. Vad är det som är så bra med tidningar? Räcker det inte med att titta på nyheterna på tv? Jo, om du vill få en överblick över det senaste som hänt är TV-nyheterna en perfekt informationskälla. Men om du är speciellt intresserad av något område är det tidningen du behöver. Tidningen fungerar som ett smörgåsbord där du själv kan välja det som du vill fördjupa dig i och läsa mer om. Här hittar du artiklar om det mesta. Om politik, brott, sport, musik, film, vetenskap och ekonomi. I det här arbetsområdet får du lära dig om allt möjligt som har med tidningar och nyheter att göra. Och därefter ser vi fram emot det stora avslöjandet - i din egen nyhetsartikel! Dagstidningen Tidningar som publiceras varje dag brukar kallas dagstidningar. I Sverige finns många olika dagstidningar och tillsammans ger de oss massvis av nyheter varje dag.

2 Olika sorters dagstidningar Dagstidningar kan huvudsakligen delas in i större morgontidningar, kvällstidningar och lokaltidningar. De större morgontidningarna, som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, säljs över hela landet men har storstäderna som största marknad. En stor del av materialet i dessa tidningar tar upp nyheter från hela landet och hela världen, men också lokala nyheter från storstadsområdena. De flesta av morgontidningarnas läsare är prenumeranter och får tidningen i brevlådan på morgonen. Det är därför de kallas morgontidningar. Kvällstidningarna, som Expressen och Aftonbladet, säljs även de över hela landet. Dessa tidningar går inte ut till prenumeranter utan säljs i affärer, kiosker, bensinstationer och liknande försäljningsställen. Kvällstidningarna tar upp nyheter från hela landet och hela världen. Förr brukade kvällstidningarna publiceras på kvällen så att de kunde få med de senaste nyheterna under dagen som gått. Nu för tiden trycks de ofta tidigt på morgonen, men kallas ändå fortfarande kvällstidningar. Lokaltidningar kallas de tidningar som mest har artiklar om det egna länet eller den egna staden. Exempelvis Östersundsposten eller Västerbottens Kuriren. 1. Morgonpress, kvällspress och lokalpress Dela in er i smågrupper. Titta i en nätupplaga av en morgontidning, en kvällstidning och en lokaltidning från samma dag. Jämför och hitta likheter och skillnader mellan tidningarna. Undersök: - om tidningarna består av olika delar - hur förstasidan ser ut och vilka nyheter de tar upp - hur stor del som upptas av bilder och av text Försök att förklara varför tidningarna är olika. Redovisa era slutsatser genom att skriva ned gruppens tankar. 2. Papperstidning eller tidning på nätet Allt fler läser tidningen på sin dator eller telefon. Men många föredrar fortfarande papperstidning. Diskutera i mindre grupper fördelar och nackdelar med de olika formaten och skriv sedan ner en sammanfattning av er diskussion.

3 Dagstidningens olika delar Om du går igenom innehållet i en större dagstidning märker du att den är indelad efter olika ämnesområden. Alla artiklar som handlar om sport samlas i en sportdel, till exempel. Detta är för att det ska bli lättare för läsaren att hitta tidningen. 3. Från vaggan till graven I en tidning finns artiklar som handlar om personer i alla möjliga åldrar, till exempel födelseannonser, artiklar om barn, ungdomar, vuxna, pensionärer och slutligen dödsannonser. Livets alla skeenden finns med andra ord med. Gruppens uppgift är att producera en väggtidning i A3-format, där artiklarna handlar om en enda påhittad person. - Utgå ifrån en dagstidning. Finns ingen papperstidning tillgänglig kan ni använda Umeå Tidning (scrolla ner och klicka på Aktuellt nummer!). Börja med att leta fram en födelseannons. Personen i födelseannonsen blir huvudpersonen i alla era artiklar. Ändra födelseåret så att personen föddes för ca 80 år sedan. Ni berättar nu, i en rad olika artiklar, om saker som händer den här personen under hans/hennes livstid. - Hämta rubriker och bilder från de tidningar ni har och använd dem i er väggtidning. Under varje rubrik skriver ni en ingress och en brödtext där ni utgår ifrån den riktiga artikeln men ändrar namn och annat så at det handlar om er huvudperson. Exempel: Om er huvudperson heter Susanne Ericsson och ni har klippt ut artikeln Hon vill förändra genom sina serier, så skriver ni kort om att Susanne fick ett kulturstipendium när hon var 20 år, eftersom hon var så duktig på att teckna serier. Låna så mycket ni behöver från originalartikeln men ändra allt som inte stämmer in på Susanne Ericsson och hennes liv. Försök få med artiklar från så många olika delar av tidningen som möjligt, till exempel delarna

4 med utrikesnyheter, inrikesnyheter, kultur, sport och ekonomi. - Klistra in artiklarna i väggtidningen i kronologisk ordning, så att det går att följa personens liv från början till slut. Avsluta med dödsannonsen! Häng upp era väggtidningar och titta gärna på de andras. Spännande att få höra om alla livsöden! Dagstidningens olika artiklar Förutom att en dagstidning består av olika delar, så består den också av olika typer av artiklar.

5 4. Jämför Det är inte bara så att det finns olika typer av artiklar i en tidning, de är skrivna på olika sätt också. Sätt er i grupper och jämför två artiklar, till exempel en nyhetsartikel och en krönika eller en debattartikel och en recension. Ni ska diskutera: - På vilka sätt är artiklarna olika? - Tror ni att det är olika personer som läser artiklarna? Så här skriver du en nyhetsartikel De större tidningarna får sitt nyhetsmaterial både från nyhetsbyråer, tidningens egna journalister och frilansande journalister. Nyhetsbyråer är företag som arbetar med att samla in och sälja nyheter och bilder till tidningar och TV-bolag. Kända nyhetsbyråer är amerikanska AP (Associated Press), engelska Reuters och svenska TT (Tidningarnas Telegrambyrå). Journalister som skriver tidningens nyhetsartiklar är antingen direkt anställda av tidningen eller frilansande. De frilansande journalisterna jobbar inte för en särskild tidning utan skriver artiklar som de sedan säljer till olika tidningar. Läs nyhetsartikeln Häst vann Tonaloppet. Därefter ska vi gå igenom nyhetsartikelns typiska drag.

6

7 Journalistens förberedelse Att skriva en nyhetsartikel kräver en hel del arbete även innan du sätter dig ner för att skriva artikeln. Helst ska journalisten förstås besöka platsen för händelsen för att få en direkt upplevelse av situationen. På plats ska också journalisten intervjua inblandade personer och ta bilder. Om nyhetsartikeln skrivs för en större tidning tas bilderna ofta av en fotograf som följer med journalisten. Innan artikeln skrivs måste journalisten också skaffa sig bakgrundsinformation från andra kännor än de direkt inblandade personerna. Det kan vara information som finns tillgänglig på internet, men ofta måste journalisten ringa till myndigheter, företag och andra. För att skriva artikeln om Tonaloppet har journalisten förmodligen behövt fråga någon personal på Tonaskolan om hur många deltagare som varit med i loppet, och vem som höll i uppvärmningen. Nyhetsartikeln När förarbetet är klart är det dags att skriva artikeln. Artikeln Häst vann Tonaloppet består av de här olika delarna, som är typiska för nyhetsartikeln: Rubriken Rubriken kommer först, men skrivs ofta sist. Rubrikens uppgift är att väcka intresse och sammanfatta det viktigaste i artikeln. Rubriken uppfattas oftast först av läsaren och är därför extra viktig. Några råd: - Rubriken ska vara kort. Den kan kompletteras med en underrubrik, som ger mer information. - Undvik personnamn i rubriken. Möjligtvis kan mycket kända personer stå med i rubriken. - Rubriken placeras oftast högt upp och till vänster. - Undvik att sätta punkt efter rubriken. Frågetecken och utropstecken kan vara ok. I vår exempelartikel har tidningen valt rubriken Häst vann Tonaloppet för att den väcker uppmärksamhet. Rubriken är kort, lätt att uppfatta och gör läsaren nyfiken. Tonaloppet är

8 välkänt i kommunen och läsarna blir intresserade av hur det kan komma sig att en häst har vunnit ett lopp för skolungdomar. 5. Rubrik till notiser Sätt passande rubriker på de tre notiserna nedan. Diskutera och jämför gärna era förslag med andra i klassen.

9 Ingressen Ingressen är den korta text som inleder en tidningsartikel. Den skrivs oftast i fet stil för att visa att den är viktig. Ingressens uppgift är att sammanfatta artikeln och göra läsaren intresserad av att läsa resten. I ingressen till Häst vann Tonaloppet sammanfattas innehållet i artikeln. Läsaren får reda på att Tonaloppet är en löpartävling i skolan och vem som vann loppet. Förutom att informera ska ingressen också väcka intresse. I det här fallet är det informationen om att en häst på något sätt vunnit loppet som ska få läsaren att bli nyfiken och vilja läsa artikeln. 6. Sätt betyg på ingresser Bläddra igenom en lokaltidning och läs ingresserna. Välj ut en ingress som på ett bra sätt sammanfattar artikeln och som väcker intresse, och en ingress som inte fungerar så bra. Diskutera varför ni valt just dessa ingresser och vad som var bra och dåligt. 7. Rubrik och ingress Läs igenom artikeln nedan och skriv rubrik och en kort ingress på en A4 som ni hänger upp i klassrummet. Diskutera och jämför gärna era olika förslag i klassen.

10 Brödtexten Med brödtext menas den löpande text som kommer efter ingressen. Alla journaliststudenter får lära sig sex viktiga frågor som ska besvaras i brödtexten i en nyhetsartikel: Ibland går det inte att besvara den sista frågan, varför något har hänt. Men de övriga frågorna ska du alltid försöka besvara i din artikel. 8. Sex viktiga frågor A Läs Häst vann Tonaloppet. Diskutera i gruppen hur journalisterna har besvarat de sex frågorna. B Välj en nyhetsartikel i en lokaltidning. Gå igenom artikeln och försök hitta journalistens svar på de sex frågorna. Vilka svar hittar ni och är det några som saknas? Tycker ni att journalisten har lyckats bra med sina svar på frågorna? Skriv det viktigaste först I rubrik och ingress sammanfattas det allra viktigaste. Även i brödtexten som kommer därefter berättar du det viktigaste först. Förhoppningsvis blir läsaren intresserad av ämnet och läser resten. Skriv enkelt Det är viktigt att anpassa en nyhetsartikels text till de tänkta läsarna. Nyhetsartiklar i en dagstidning är tänkta att kunna läsas av vem som helst. Det betyder att journalisten inte kan förvänta sig att läsaren har så mycket förkunskaper om ämnet, utan måste skriva på ett sätt som alla kan förstå. Artikeln Häst vann Tonaloppet riktar sig till alla läsare av lokaltidningen Tonabladet, även barn och ungdomar. Språket är därför enkelt och underhållande skrivet. Till exempel kan journalisten skämta och skriva att hästen fattade galoppen. Försök att ligga nära talspråket, men använd dig av korrekt svenska. Skriv inte för långa meningar. Texten ska vara enkel och lätt att förstå, men ändå fri från talspråksord som kolla och liknande ord.

11 Dela upp texten i flera avsnitt Brödtexten i artikeln bör delas in i avsnitt så att den blir luftig och lätt att läsa. Tidigare använde man sig av underrubriker när man började på ett nytt avsnitt, men i modern press hoppar man i stället över en rad (blankrad) och inleder nästa stycke med några ord i fet stil. Använd bara blankrad och fet stil för att dela in texten i större avsnitt. När du börjar på nytt stycke bör du använda dig av ny rad och indrag istället. Så här kan det se ut: Skriv inte i jag-form I nyhetsartikeln är det inte du som författare som ska stå i centrum, utan det du skriver om. Därför ska du inte skriva något om dig själv! I artikeln om Tonaloppet nämner journalisten aldrig sig själv, det är bara de intervjuade som får komma till tals. Bilder Bilder är, tillsammans med rubriken, det som först fångar läsarens uppmärksamhet. Bilder på människor är nästan alltid intressantare än bilder på föremål. Bildtexten bör utnyttjas för att skapa intresse och för att förstärka bildinformationen. Skriv vem personen på bilden är och vad personen varit med om. Ibland är det en bra idé att ha ett citat av personen på bilden i bildtexten. Layouten På en tidning är det också viktigt att man funderar över hur en artikel ska se ut, dess layout. Att göra en snygg layout för en nyhetsartikel är lättare än man tror. Ett sätt är att använda en blyertspenna och en tom sida och göra en dummy, en grovskiss på sidan. Rita in ett utrymme för rubriken och ett för ingressen. Dela in sidan i spalter -

12 nyhetsartiklar är alltid skrivna i spalter eftersom det är lättare att läsa. Planera också var bilden eller bilderna ska ligga och hur stora de ska vara. 9. Sätt betyg på bilder och bildtexter Bläddra igenom en lokaltidning och studera bilderna och bildtexterna. Välj ut en bild som ni tycker fungerar bra och en som ni tycker är mindre bra. Välj sedan ut en bildtext som ni tycker fungerar bra och en som ni tycker är mindre bra. Motivera er åsikt och kom med förslag på hur man skulle kunna förbättra den bild och bildtext som ni tyckte fungerade mindre bra. Individuell slutuppgift Skriv en egen nyhetsartikel Nu är det din tur att skriva en nyhetsartikel till lokaltidningen. Välj något som du själv är intresserad av och som har hänt i din skola eller i din kommun. Gör efterforskningar för att ta reda på bakgrundsfakta. Förbered frågor som du vill ha svar på och intervjua de inblandade. Och du glömmer väl inte vad du har lärt dig: - Förbered dig innan du börjar skriva så att du har all bakgrundsinformation som behövs. - Skriv en ingress i fetstil. - Svara på de sex journalistiska frågorna i brödtexten. - Skriv det viktigaste först. - Skriv enkelt men korrekt och inte i jag-form. Använd stavningsprogram! - Dela upp texten i större avsnitt med blankrad och ord i fetstil. - Skriv en kort rubrik - Använd helst bild på personer. Skriv bildtext till bilden. - Gör en dummy, dela in texten i spalter och ge artikeln en snygg layout. Se tips nedan. När du skriver din artikel kan du använda Word. Gå då in på Arkiv, välj Nytt och välj Nyhetsbrev. Här kan du lägga in bild och text i de rutor som finns och flytta dem så att de passar din dummy.

13 Spara sedan artikeln som en PDF-fil, lägg den filen i din svenskamapp på Google Drive och lägg länken till PDF:en i Lärum.