Upphovsman Dokumentnummer Beteckning. Dokumentansvarig Dokumentdatum Version. Anna Gabrielsson UHnv /2.02

Transkript

1 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 1 (11) Upphovsman Dokumentnummer Beteckning Fredrik Ekström UHnvf Dataproduktspecifikation Dokumentansvarig Dokumentdatum Version Anna Gabrielsson UHnv /2.02 Spår Upp/Ned/Enkel Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn Fastställd Tina Saetre 1 Översikt 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten Innehåll i dataprodukten Denna dataprodukt tillhör produktslaget järnvägsdata och produktgruppen BIS-data, se referens [4]. Produkten är en indelning, egentligen indelningstyp. Indelningstyper i BIS är administrativa indelningar av järnvägsnätet. Denna indelning innehåller uppgifter vilka spår som är upp- eller nedspår samt om det är enkelspår. Produkten är knuten till Det svenska järnvägsnätet, referens [5] Syftet med dataprodukten Generellt syfte Indelningarnas syfte är att kunna göra olika utsökningar och urval i databasen BIS. Indelningstyperna kan här användas som sökbegrepp och avgränsning. Indelningstyperna nyttjas t.ex. för att ta fram olika budget- och statistikunderlag t ex till årsredovisningen eller för mängdförteckningar. Specifikt syfte Indelningstypen behövs för identifiering av spår d.v.s. kunna särskilja/ namnge, de olika spåren på linjen Kunder och användning Interna kunder Begreppet används bl. a. för årsredovisningen, för att räkna ut banlängd (endast ett av spåren vid dubbel eller flerspår ska då räknas). Spårlängd är totalt antal spårmeter. Besiktningsmännen har nytta av informationen för att lokalisera besiktningsobjekten genom att identifiera spåren på linjen. VO Trafikledning behöver uppgiften för att trafikleda tågen Externa kunder Järnvägsföretag kan se uppgifterna i linjeboken IT-system DPS_Spår Upp_Ner_Enkel

2 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 2 (11) Omfattning i tid o rum Avgränsning i data: Produkten ska finnas och ajourhållas på huvudspår på linje samt på normalhuvudspår på driftplatser och linjeplatser på Det svenska järnvägsnätet. Geografisk utsträckning: Sverige. Omfattning i tid: Produkten ska innehålla aktuella data. 1.2 Referenser till aktuella standarder, ramverk o dylikt Referenser giltiga för hela produktgruppen Ref # Dokumentnamn Standard/Dokumentnummer Kommentar [1] Geographic information Data product specifications SS-ISO :2007 Specifikationen ansluter till denna standard. [1b] Geographic information - Data quality principles SS-ISO :2002 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår [1c] Geographic information - Quality evaluation procedures SS-ISO :2004 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår [1d] Geographic information - Data quality measures SS-ISO 19138:2007 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår [2] Geographic information Data quality SS ISO Under 2012 ersätter denna standard 19138, och (Specifikationen ansluter till denna standard.) [3] Banverkets Anläggningsstruktur BVS811 I de fall Dataproduktspecifikationen avviker från BVS811 är det Dataproduktspecifikationen som gäller. [4] Föreskrift förvaltningsdata järnväg BVF [5] Dataproduktspecifikation Det svenska järnvägsnätet [6] Geographic information - Metadata SS-ISO 19115: 2003 För betydelsen av ordet metadata [7] BIS - Informationskrav, BVF Ajourhållningsansvar [8] Överlämnande av ny eller förändrad BVR 2165 infrastruktur [9] Förvaltningsdata järnväg arbetsmetodik mellan förvaltning och anläggningsprojekt BVH

3 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 3 (11) Referenser specifika för denna dataprodukt Ref # Dokumentnamn Standard/Dokumentnummer Kommentar [101] 1.3 Termer, begrepp och förkortningar Namn på dataprodukter, BIS objekttyper, attribut, komponenter och namn på organisatoriska enheter skrivs med kursiv stil. Exempel: Kilometertavla Referenser till rubriker eller avsnitt i dataproduktspecifikationen skrivs med citationstecken. Exempel: Se rubriken Termer, begrepp och förkortningar. Referenser skrivs enligt: Se referens [8] Generella termer, begrepp och förkortningar Term/Förkortning Beskrivning Anläggningsstruktur Attribut BIS Indelningstyp Komponent I BIS-systemet delas objekttyperna in i olika anläggningsstrukturer efter var objekten finns i anläggningen. De olika strukturerna är: Banöverbyggnad, Banunderbyggnad, Bangårdsanläggning, Elkraftsanläggning, Signalanläggning, Teleanläggning, Övriga anläggningar samt Övriga objekttyper (ej anläggningsstruktur). Hur objekttypen beskrivs i databasen anges i Tabell Attribut. Varje objekttyp innehåller ett antal attribut. Attributen beskriver objektets egenskaper såsom höjd, längd, bredd, typ av material, leverantör mm. Ett attribut har ett bestämt format/datatyp t e x integer, text eller värdelista. Hur många tecken man kan använda för att beskriva anges i kolumnen antal tecken. Datatypen värdelista har ett antal fördefinierade giltiga värden som man kan välja mellan. Attribut refereras ibland till som objektattribut. Även komponenter har beskrivande attribut. BanInformationsSystem för de svenska järnvägar som förvaltas av Trafikverket. Notera att det även upplåtits för Inlandsbanan, Öresundsbanan och Arlandabanan som inte förvaltas av Trafikverket. Beskriver en egenskap på en referenslänk. Indelningen kan omfatta hela referenslänken eller delar av den. Kännetecknande för en indelning är att den endast beskriver en (1) egenskap (attribut). En indelning är också giltig i båda riktningarna för referenslänken. Indelningar delas in i administrativa indelningar och funktionella indelningar. Exempel på administrativ indelning är kommun, region, spårnummer och spårägare. Funktionella indelningar beskriver funktionella och tekniska egenskaper på referenslänken som t.ex. elektrifiering, linjeklass, trafikstyrningssystem och besiktningsklass. En del av ett objekt som kan ha ett ett till flera förhållande till objektet. En komponent beskriver t.ex. bomdrivet på en vägskyddsanläggning eller reläer i ett signalställverk. Komponenterna kan ha ett antal nivåer som i sin tur kan ha ett antal attribut (komponentattribut). Benämningen av komponenter och

4 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 4 (11) Term/Förkortning Beskrivning nivåer i strukturen baseras på referens [3]. Objektinstans Objekttyp Produktgrupp Produktslag Spårlänk Varje enskilt anläggningsobjekt beskrivs m h a en objektinstans av motsvarande objekttyp. Exempel: Varje spårväxel beskrivs med en objektinstans av objekttypen spårväxel. Objektinstans refereras ibland till som instans eller objekt. Objekttyp är en förekomst i eller vid sidan av en spårlänk som är en del av järnvägsinfrastrukturen. Objekttypen representerar oftast en fysisk förekomst såsom räl, sliper, ballast, trumma, signal eller tavla men kan också representera fiktiva objekt såsom STH A/B/S-tåg och LÖ-spåravstånd. Tematisk indelning av dataprodukter inom ett produktslag. För järnvägsdata är BIS-data ett exempel på representation av en produktgrupp. Tematisk indelning av dataprodukter. Vägdata, järnvägsdata, trafikslagsnät är exempel på representation av olika produktslag. Spårlänk är länken (spåret) mellan två referensnoder. På makronivån utgör det förbindelsen mellan två trafikplatser (förutom driftsplatsdelar och hållställen) och på mikronivån utgör detta alla spår, t.ex. spåret mellan två spårväxlar Termer, begrepp och förkortningar specifika för produkten Term/Förkortning Trafikplats Beskrivning Gemensam benämning för driftplats, driftplatsdel, linjeplats, hållplats och hållställe. Varje trafikplats har ett fastställt namn [JvFSG]. Linje 1. Kortform av järnvägslinje. 2. Banan utanför driftplatsernas gränser (JvSFS). 2 Produktspecifikationens omfattning Dataproduktspecifikationen omfattar rubricerad BIS-indelningstyp kopplad till Det svenska järnvägsnätet, referens [5].

5 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 5 (11) 3 Identifiering av dataprodukten Titel Spår Upp/Ned/Enkel Ev. alternativa namn Sammanfattning Syfte med produkten Geometrisk representation U/N/E ger namn åt spåren på linjen Särskilja/ namnge, de olika spåren på linjen. Vektordata Ämnesområde Transportation = 018 enligt SS ISO Geografisk utsträckning Sverige 4 Dataproduktens innehåll och struktur I spårnätet finns det enkelspår, dubbelspår och flerspår. Inne på driftplatser finns det flera parallella spår som är till för resandeutbyte, last- och lossning, möten, växling och uppställning av spårfordon. Inne på driftplatser och linjeplatser med huvudspår och sidospår så benämns spåren med ett spårnummer som kan vara antingen numeriskt eller alfanumeriskt. På linjen mellan driftplatser existerar endast huvudspår. De benämns UNE-spår, med E för enkelspår, U (uppspår) och N (nedspår) för dubbelspår. Uppspår (U;usp) är det vänstra spåret på dubbelspår för tåg med jämna tågnummer, dvs i regel tåg med målet nordligare än utgångsstationen. Uppspåret används huvudsakligen för den upp- (=nord)gående trafiken. Nedspår (N;nsp) är det vänstra spåret på dubbelspår för tåg med udda tågnummer, dvs. i regel tåg med målet sydligare än utgångsstationen. Nedspåret används huvudsakligen för den ned-(syd)gående trafiken. Enkelspår (E;esp) är en sträcka med bara ett huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser. Kapaciteten är beroende av hur tätt driftplatserna för tågmöten (mötesstationerna) är placerade och hur snabbt tågen kan köra samt hur signalsystemet fungerar. Flerspår. Vid flera spår får varje spår sin egen benämning med hjälp av U eller N samt et löpnummer. Vid riktigt stora driftplatser, t.ex. Stockholm Central kan ytterligare en bokstav behövas, ex U1S, det framgår då i BIS. Bilden. Exempel på flerspår med upp- och ned-spår. Första uppspåret benämns U1 och andra uppspåret benämns U2. Första nedspåret benämns N1 och andra nedspåret benämns N2. Bilden visar hur det redovisas i BIS.

6 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 6 (11) Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Relaterade objekt Produkten ska vara är heltäckande på Indelningstypen Spår Huvud/Sido med värde Normalhuvudspår. Uppgiften har egentligen endast relevans på en linje, men för att fungera som heltäckande i databasen måste registrering ske även på normalhuvudspåren på trafikplatserna Tabell: Attribut för dataprodukten Spår Upp/Ner/Enkel Attribut Datatyp Antal tecken Giltigt värde Förklaring Indkod sträng 8 Se tabell nedan Indelningsvärde Indbesk sträng 50 Se tabell nedan Indelningsbeskrivning 8 Datum för senaste ändring, fylls i Senast ändrad Datum <datum> automatiskt 20 <namn på Person som utförde senaste Senast ändrad av Datum person> ändring, fylls i automatiskt 5 Referenssystem Spatialt referenssystem för indelningar kopplade till järnvägsnätet är Det svenska järnvägsnätet som det är implementerat av Trafikverket ett linjärt referenssystem med noder, spårlänkar och topologi. Järnvägsnätets geografi (läge) beskrivs enligt lägesreferenssystemet SWEREF 99 TM. Referenssystem för tid är UTC +1. Vid mätning av storheter används SI-systemet som standard för måttenheter. 6 Krav på datakvalitet 6.1 Krav på dataprodukten Krav per datakvalitetselement Mått enligt referens [2] Nivå för godkännande % Aktualitet vid ny eller ändrad bansträcka. Databasen ska vara uppdaterad med alla indelningstyper (utom de 4 som levereras via LKO-teknik) senast vid ibruktagandet. Namn: Aktualitetskravet, grad av uppfyllande Definition: Antal uppdateringar som inte uppfyller kraven/totala antalet uppdateringar. Värdetyp: Avvikelsekvot % 0%

7 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 7 (11) Krav per datakvalitetselement Mått enligt referens [2] Nivå för godkännande % De resterande 4 indelningarna ska finnas senast 14 dagar efter ibruktagandet. Lägesnoggrannhet Indelningar har utbredningar från nod till nod, därför får indelningarna samma lägesnoggrannhet som noder som är +/- 1.0 meter (i spårets längdriktning), se referens [7], vid 95 % konfidensnivå, detta gäller i varje ände av sträckan. Namn: Mätosäkerhet vid 95 % konfidensnivå Definition: Halva längden av intervallet som definieras av en övre och en nedre gräns, inom vilket man med 95 % sannolikhet finner det sanna värdet. Värdetyp: Mått i meter Jfr mått nr 36 i referens [2 ] Se kravet i vänstra kolumnen Fullständighet objektinstanser Indelningstypen ska vara heltäckande på värde Normalhuvudspår på indelningstypen Spår Huvud/Sido på Det svenska järnvägsnätet. Klassificering av indelningskoder (tematisk noggrannhet i klassning av icke kvantitativa attribut) Kravet är att indelningskoderna ska vara rätt klassade, enligt vad som sägs i förklaringstext i attributlistor (värdelistor) Logisk konsistens Logiska fel ska inte få förekomma. Arbete pågår för att säkra att produktens data endast sätts samman på ett giltigt sätt. Skulle det uppstå logiska fel ska de korrigeras omgående. Namn: Fullständighet, brist Definition: Saknad längd i meter i relation till den totala längden som borde ha funnits. Värdetyp : Avvikelsekvot % Jfr mått nr 7 i referens [2] Namn: Andel felaktiga indelningskoder Definition: Antal felaktiga indelningskoder i relation till det totala antalet indelningskoder. Värdetyp: Avvikelsekvot % Jfr mått nr 67 i referens [2] Namn: Andel objekt med logiska fel för format, domän samt konceptuellt Definition: Antal objekt i datamängden som bryter mot uppsatta logiska regler i relation till det totala antalet objekt i datamängden Värdetyp: Avvikelsekvot Jfr mått 12, 16, 20 i referens [2] 0 % 0,1 % 0 %

8 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 8 (11) 7 Metadata Det finns inga rutiner för leverans av metadata enligt referens [8] vid dataleveranser. Specifikationer av data inklusive kvalitetsuppföljning av data finns för hela objekttypens datamängd i detta dokument, som tillhandahålls på 8 Datafångst 8.1 Datakällor Initiala datakällor Datakällor för ajourhållning I samband med registrering av nya järnvägar ska indelningarna läggas in, se referens [4], [7], [8], [9]. De flesta indelningarna framgår av ritningsunderlaget på järnvägen. Ansvariga för leverans av underlag: Projektledaren vid nybyggnads-/investeringsprojekten Underhållsentreprenören när underhållsarbete resulterar i dataförändringar Informationsansvarig för indelningstypen ansvarar för att underlag för ajourhållning av indelningskoder/betydelse/klassning levereras till BIS-förvaltningen. Specifikt Trafikverkets verksamhetsområde Underhåll är informationsansvarig för produkten. 8.2 Krav på spårbarhet Krav finns på spårbarhet för tillkomst för en indelningstyp. Varje förändring ska loggas på länken, vem som utförde och när Det finns idag inga krav på spårbarhet i dataproduktionsprocessen. Det finns idag inga krav på spårbarhet av vilka tillämpningar som använder sig av dataprodukten. 9 Underhåll av data Ajourhållning av data Ajourhållning av data sker kontinuerligt vid förändring. Ajourhållning kan ske genom att underlag från respektive dataleverantör levereras till Trafikverkets verksamhet för förvaltningsdata järnväg för beredning, registrering och lagring enligt uppgjorda avtal och produktionsprocesser, se referens [4], [7], [8] och [9].

9 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 9 (11) Övergripande förvaltningsansvar Ansvarig för underhåll av dataprodukten (kontroll och uppföljning samt regelverk, rutiner och dokumentation) är Trafikverkets verksamhet för förvaltningsdata järnväg. Produkten produceras enligt processen Tillhandahålla grunddata om transportsystemet som finns beskriven i Trafikverkets ledningssystem. Hantering av avvikelser ska ske enligt processbeskrivning och rutiner. Avvikelser i data upptäcks främst av enskilda personer som anmäler avvikelser till ärendebrevlåda på Trafikverkets verksamhet för förvaltningsdata järnväg. 10 Tillhandahållande av data 10.1 Tillhandahållandesätt Data från BIS kan tillhandahållas på tre olika sätt: Direkt som visualisering eller rapporter i BIS systemet Som exporter av data från BIS systemet Via automatiska dataöverföringar till andra IT-system Interna användare söker åtkomst till BIS via systemet Berit. Externa kunder med legitim anledning att läsa eller exportera data m h a IT-systemet BIS ska ansöka via Kundservice Järnväg via Trafikverkets växel eller kundservice.jarnvag@trafikverket.se. IT-system inom Trafikverket kan erhålla automatiska dataöverföringar med olika tidsintervall. För regelbundna dataöverföringar krävs att ett informationssambandsavtal upprättas Tillhandahållandeformat Data kan levereras i följande filformat: *.xls Det format som används för uttag av listor från BIS egen rapportgenerator. Kräver Microsoft Excel eller motsvarande. Vissa data kan även fås i förädlad form via Trafikverkets TNE-miljö. Data kan då levereras i följande filformat: *.xml - svensk standard SS637004:2009 (gäller vägnätet), SS (gäller företeelser) och SS (gäller definitioner för transaktionell uppdatering). Kräver specialiserad importfunktionalitet. *.shp- shape, ett filformat som idag får anses vara bransch-standard. Fungerar i flertalet GIS-verktyg. Formatet är enkelt för dem som exempelvis behöver ögonblicksbilder för kartframställning eller för enklare analyser. *.mdb personlig geodatabas. Kräver ESRI-verktyg. Ger möjlighet till komplexa analyser. Har dock en begränsning i storlek 2 GB.

10 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 10 (11) 10.3 Information om begränsningar För att data ska kunna tillhandahållas krävs ibland att avtal om leveranser först tecknas med Trafikverket. Avtalen reglerar rättigheter och skyldigheter för leverantören Trafikverket och för användaren. Avtalen kan vara förenade med kostnader beroende på kund och avtalsmodell. Avgifterna som kan tas ut är uttagsavgift, nyttjanderättsavgift eller avgifter för specialpreparering och följer Trafikverkets modell för prissättning. 11 Datakvalitetsdeklaration 11.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen Kvalitetsstyrning av produktionen sker genom att systemet använder sig av fastställda värdemängder och datatyper. Övrig kvalitetsstyrning görs genom att: Certifiering krävs för att få registrera i BIS. Certifieringen måste förnyas regelbundet för att man ska få behålla behörigheten. Speciell behörighet krävs för att få ajourhålla referenssystemet Uppföljning av kravuppfyllelse Fullständighet följs inte upp. Spår U/N/E är dock obligatoriskt att registrera Överensstämmelse med ställda krav Tabellen visar kvalitetsläget för det över en längre tid rådande läget för dataprodukten i hela databasen. Det kan råda överensstämmelse eller ej med i kapitel 6 ställda krav samt att måttet avvikelsekvot för det rådande läget kan vara uppskattat eller uppmätt. Förklaring: Överensstämmer. = Överensstämmelse med kraven som finns i kapitel 6 Överensstämmer ej Uppmätt till x % = Uppmätt till betyder att uppföljning har skett och procentsiffran beskriver mätetalet för avvikelsekvoten för det rådande läget för alla objektinstanser. Uppskattat till x % = Uppskattat till betyder att ingen uppföljning har skett utan värdet på avvikelsekvoten är uppskattad. Procentsiffran beskriver ett uppskattat mätetal för avvikelsekvoten för det rådande läget för alla objektinstanser. o Uppskattat till innebär att medarbetare med insikt i verksamheten har gjort en uppskattning/bedömning av det rådande läget. Avvikelsekvoten kan alltså endast ge en viss ledning till det rådande läget. Ingen uppgift = Ingen uppföljning och ingen uppskattning finns. Ej relevant = Datakvalitetselementet inte relevant för objekttypen

11 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 11 (11) Datakvalitetselement Aktualitet vid ny bana Lägesnoggrannhet Fullständighet objektinstanser Klassificering av indelningskoder (tematisk noggrannhet i klassning av icke kvantitativa attribut) Logisk konsistens konceptuellt Överensstämmelse med ställda krav per datakvalitetselement samt uppgifter om avvikelsekvot mm Överensstämmer Uppskattat till 0 % Överensstämmer som referensnätet Överensstämmer Uppskattat Överensstämmer Uppskattat Överensstämmer Uppskattat till 0 % 11.4 Redovisning av spårbarhet Det finns ingen spårbarhet för dataprodukten: Spårbarhet bakåt (tillkomst och ursprung) finns som: senast ändrat med datum och ändrat av med namn på den som gjort senaste ändringen. Spårbarhet för ledtid från att förändring har skett i verkligheten tills uppgiften finns tillgänglig i databasen finns inte. Spårbarhet i process/processhistorik finns inte. Spårbarhet framåt (tillämpningsspårbarhet) finns inte. 12 Övrig information -