Nationella strategier för ökad konkurrenskraft. Erfarenheter från Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella strategier för ökad konkurrenskraft. Erfarenheter från Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA"

Transkript

1 A2008:005 Nationella strategier för ökad konkurrenskraft Erfarenheter från Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA Björn Falkenhall, Martin Flack, Magnus Härviden och Per Tervahauta

2

3 Nationella strategier för ökad konkurrenskraft Erfarenheter från Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA Björn Falkenhall, Martin Flack, Magnus Härviden och Per Tervahauta

4 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, Östersund Telefon Telefax E-post ISSN (webb), (tryck) Elanders Sverige AB, Stockholm 2008 För ytterligare information kontakta Per Tervahauta Telefon E-post

5 Förord I ITPS regleringsbrev avseende 2007 års verksamhet fick myndigheten i uppdrag att bistå regeringen i framtagandet av en nationell strategi inom näringspolitiken. ITPS uppgift var att studera andra länders politikåtgärder för att stärka det egna landets konkurrenskraft. Efter samråd med Näringsdepartementet beslutades att Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA skulle ingå i uppdraget. Fokus för studierna skulle ligga på ländernas politiska prioriteringar, organisationsformer, konkreta åtgärder och utvärderingar som har bäring på den svenska näringspolitiken. Syftet med de olika studierna har varit att lyfta fram hur andra länder resonerar och agerar i frågor som rör den nationella konkurrenskraften. Ett litet exportberoende land som Sverige måste på ett tidigt stadium få kännedom om vilka nya trender och skeenden som är på gång i dess omvärld för att kunna anpassa politiken till nya förutsättningar. De konkreta exemplen och erfarenheterna från andra länder kan fungera som inspiration i detta arbete. Rapporten har författats av Björn Falkenhall vid ITPS kontor i Los Angeles, Martin Flack ITPS Stockholm, Magnus Härviden ITPS Washington, samt Per Tervahauta (projektledare), ITPS Bryssel. Östersund, februari 2008 Brita Saxton Generaldirektör 3

6

7 Innehåll Sammanfattning Inledning Per Tervahauta Bakgrund Danmark världens konkurrenskraftigaste land? Martin Flack Fakta om landet Ekonomisk utveckling Den politiska situationen Danmarks väg till världens starkaste konkurrenskraft Utbildning och forskning Grundskola och gymnasium Högskola och universitet Forskning Innovationer och entreprenörskap, två centrala frågor Omställning och förnyelse för stärkt konkurrenskraft Entreprenörskapspolitik med fokus på produktivitet och tillväxt Andra fokusområden Arbetsmarknaden Hållbar utveckling, energi och klimat Infrastruktur Kommentarer och slutsatser Referenser Irland har den keltiska tigern tappat sitt klös? Per Tervahauta Fakta om landet Ekonomisk utveckling Politiska situationen på Irland Näringspolitikens organisation och övergripande prioriteringar Näringspolitikens utveckling och ändrade inriktning Näringspolitikens organisation Irlands sociala partnerskap Den nationella utvecklingsplanen regeringens övergripande prioriteringar Näringsklimatet Viktiga entreprenörskapsinitiativ och dokument Regelförenkling Skatter Arbetsmarknad Innovationsklimatet Utbildning Viktiga innovationsstrategier och prioriteringar Innovationspolitikens organisation Åtgärder för ökad innovation Energi och hållbar utveckling

8 3.5.1 Viktiga strategier och prioriteringar Åtgärder Infrastruktur och kommunikationer Slutsatser Vad kan Sverige lära av Irland? Referenser Kanada är lönnlövet på väg att vissna? Magnus Härviden Fakta om landet Den politiska situationen Ekonomisk utveckling Regeringens övergripande prioriteringar Ett stolt och suveränt Kanada En stark federation Ett blomstrande och framgångsrikt Kanada Ett säkert och tryggt Kanada En hälsosam miljö Regeringens strategi för ökad konkurrenskraft En central strategi Advantage Canada Konkreta åtgärder och insatser Åtgärder inom skatteområdet Åtgärder inom finanser Åtgärder inom företagande Åtgärder inom forskning och utbildning Åtgärder inom infrastruktur Utvärdering och rådgivande organ Competition Policy Review Panel The Science, Technology and Innovation Council Årlig intern utvärdering av regeringens bidrag Slutsatser Referenser Nederländerna på väg att bota den holländska sjukan? Per Tervahauta Fakta om landet Politiska situationen i Nederländerna Ekonomisk utveckling Näringspolitikens utveckling och prioriterade områden Ökat fokus på innovationskapaciteten Regeringens övriga prioriterade områden Näringsklimat Särskild kommission för entreprenörskap och utbildning Kvinnors företagande Enklare regler och minskad administrativ börda Skatteincitament Åtgärder för att underlätta företagsstart Finansiering och lånegarantier till SME Åtgärder som underlättar företagsöverlåtelser Åtgärder som underlättar omstart

9 5.3.9 Åtgärder som främjar arbetsmarknaden Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Väl fungerande marknader Utökade befogenheter för konkurrensverket Ny sjukvårds- och sjukförsäkringsreform Ny lag delar upp energibolagen Nytt finansieringssystem för universiteten Övriga reformer Infrastruktur och kommunikationer Privat-offentliga partnerskap (PPP-lösningar) Bättre utnyttjande av IT-lösningar IT och SME Innovationsklimat Satsningar på humankapitalet Åtgärder för fler innovativa företag Åtgärder inom hållbar utveckling och miljöteknik Satsningar på design Slutsatser Vad kan Sverige lära av Nederländerna? Referenser USA hur upprätthålla den globala ledarrollen? Björn Falkenhall Fakta om landet Den federala tillväxtstrategin och prioriterade områden Ett mer innovativt USA Förbättrat näringsklimat Skattesänkningar Minskade kostnader för sjukvård Reducera bördan av godtyckliga stämningar Utbildning och kompetensutveckling av arbetskraften Immigrationsreform Öppna upp nya marknader för amerikanska produkter Specifika program med inriktning mot små företag Konsekvensanalyser av nya regler Delstatliga strategier och prioriteringar Tillväxtpolitik i Kalifornien Tillväxtstrategier i Iowa och andra delstater Slutsatser Tillväxtpolitikens inriktning och utformning Vad kan Sverige lära av USA? Referenser

10

11 Sammanfattning I dagens globaliserade värld med få gränser för det internationella kapitalet och en allt hårdare konkurrens mellan företagen, blir näringsklimatet i de enskilda länderna allt viktigare för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Detta gäller inte minst för ett litet öppet land som Sverige. Ett konkurrenskraftigt näringsklimat omfattar de flesta politikområdena i samhället, vilket ökar behovet av en samlad konkurrenskraftsstrategi för att möta globaliseringens utmaningar och att ta vara på de möjligheter som ges. I ITPS regleringsbrev avseende 2007 års verksamhet fick myndigheten i uppdrag att bistå regeringen i framtagandet av en nationell strategi inom näringspolitiken. ITPS uppgift var att studera andra länders politikåtgärder för att stärka det egna landets konkurrenskraft. I denna rapport redovisas fem länders politiska prioriteringar, organisationsformer och konkreta åtgärder för att stärka det egna landets konkurrenskraft. Dessa är: Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA. En intressant generell iakttagelse är att flertalet länder på senare tid har etablerat någon form av råd eller rådgivande organ nära knutet till regeringen, som har till uppgift att ge vägledning i konkurrenskrafts- och globaliseringsfrågor. Dessa råd består vanligtvis av representanter för näringsliv, fackförbund och akademi, men även andra intressenter i samhället. I Danmark finns ett Globaliseringsråd som har tjänat som förebild för det svenska Globaliseringsrådet, på Irland och i Kanada har regeringen tillsatt ett konkurrenskraftsråd. I USA ska en särskild kommitté President s Council on Innovation and Competitiveness inrättas. Nederländerna har inget motsvarande konkurrenskraftsråd, men däremot ett innovationsråd eftersom landets största svaghet i fråga om internationell konkurrenskraft anses vara en bristande innovationskapacitet. Danmark Danmark är ett utvecklat industriland med en hög och jämnt fördelad levnadsstandard. Välståndet, mätt som BNP per capita, är något högre än i Sverige och Finland, men omkring 15 procent lägre än i till exempel USA och Norge. Det är den danska regeringens målsättning att Danmark ska bli ett av världens mest konkurrenskraftiga länder så att välståndet kan fortsätta att öka och att Danmark även i framtiden ska tillhöra de rikaste länderna i världen. 9

12 Den danska näringspolitiken för stärkt internationell konkurrenskraft finns formulerad i dokumentet Danmark i den Globala Ekonomin 1 och omfattar över 300 konkreta målsättningar inom elva områden, vilka kan samlas under fyra huvudsakliga rubriker: Utbildning i världsklass Stark och nyskapande forskning Omställning och förnyelse (Innovationer) Entreprenörskap med tillväxtfokus Utbildning anses vara en helt central del för konkurrenskraft på lång sikt, såväl grundskola som gymnasium, högskola och universitet. I grundskolan prioriteras i första hand de fyra grundläggande ämnena läsning, matematik, naturkunskap och engelska, men på senare år har barnens kreativa förmåga blivit en allt viktigare aspekt. Målsättningen är att höja nivån avsevärt för de svagaste samtidigt som de bästa eleverna ska kunna mäta sig med de bästa i världen. Fler ska börja i och framför allt slutföra gymnasiet. Målsättningen är att minst 85 procent av varje årskull ska ta gymnasieexamen 2010 och 95 procent I dag har Danmark en situation där en stor grupp ungdomar inte avslutar sina gymnasiestudier utan hoppar av för att arbeta i lågkvalificerade yrken. Omkring 80 procent av varje årskull tar studentexamen och denna siffra har varit i stort sett oförändrad de senaste tio åren. Syftet med att öka andelen som genomgår gymnasiet är att fler också ska få möjlighet att studera vidare vid universitet och högskola, vilket anses vara en viktig förutsättning för såväl en stark och nyskapande forskning som en ökad innovationskapacitet i ekonomin. Danmark har ambitioner att bli en utpräglad kunskapsnation. För att uppnå detta måste man satsa på de högre utbildningarna, det vill säga på universitet och högskolor. Regeringens målsättning är att minst 50 procent av varje årskull ska genomgå en högre utbildning från 2015 och framåt. Fler unga ska också välja naturvetenskapliga utbildningar och innehållet i samtliga kurser och program ska svara mot samhällets behov. Ett viktigt motiv bakom satsningarna på grundskola och högre utbildning är att förbättra kvaliteten på forskningen. Redan i dag är Danmark ett av de länder i världen som har högst andel vetenskapliga publikationer per capita och citeringar per artikel. För att ytterligare stärka forskningen är målsättningen att gradvis öka de offentliga satsningarna till en procent av BNP samtidigt som ett flertal åtgärder genomförs för att förbättra även kvaliteten. En större andel av 1 Danska regeringen 2006b. 10

13 de offentliga forskningsbidragen ska delas ut i konkurrens mellan olika aktörer, samarbetet mellan forskningsinstitut och näringsliv ska öka och tillgången till kvalificerade forskare inom relevanta områden likaså. Forskningens resultat ska också i högre grad omsättas till ny kunskap, nya produkter och tjänster som kan användas i ett kommersiellt syfte, det vill säga till innovationer i det privata näringslivet. I februari 2007 sjösatte regeringen, genom Rådet för Teknologi och Innovation (RTI), ett särskilt handlingsprogram för innovationer, Innovation Danmark Programmet omfattar mer än 70 konkreta initiativ för att främja innovationer och RTI har avsatt tre miljarder DKK för att initiativen ska omvandlas i faktiska och effektiva åtgärder. Danmark har ett relativt högt nyföretagande jämfört med andra länder och fokuserar entreprenörskapspolitiken på att öka tillväxten i de nya företagen. De så kallade tillväxtentreprenörerna anses vara särskilt viktiga för den samlade utvecklingen i ekonomin genom deras bidrag till både sysselsättnings- och produktivitetstillväxt. Ramvillkoren för entreprenörskap med tillväxtfokus beskrivs i Erhvervs- og Byggestyrelsen årliga rapport Entreprenörskapsindex. Basen för entreprenörskapsindexet är de fem huvudområden som identifierats som de viktigaste för ett gynnsamt entreprenörskapsklimat: Marknad och efterfrågan Kapitalförsörjning Kunskapsförsörjning Incitament Kultur (synen på företagande och entreprenörskap) Ambitionen är att utvecklingen inom varje område ska kunna mätas och följas upp över tiden med hjälp av lämpliga indikatorer. Till viss del har man redan uppnått detta. Allmänt erkända och internationellt jämförbara indikatorer finns framför allt inom områdena Kapital, Kunskap och Incitament, medan det fortfarande saknas några pusselbitar gällande Marknad och Kultur. Vid sidan av nämnda huvudsakliga faktorer som antas vara viktiga för Danmarks konkurrenskraft finns två övriga områden som tar stor plats både i den offentliga debatten och på den politiska agendan: klimat- och energifrågan och arbetsmarknadspolitiken. Danmark har skrivit på Kyoto-protokollet och förbundit sig att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser under kommande år. Detta innebär en stor utmaning 11

14 och kräver betydande insatser inom samhällets samtliga delar. Den danska regeringens strategi bygger på två huvudsakliga pusselbitar som anses kunna åstadkomma en stor del av den förändring som krävs. Dels satsar man kraftigt på att utveckla miljötekniken då denna ses som ett verktyg som både kan minska miljöpåverkan och har potential att bidra till ekonomisk tillväxt, dels arbetar man fokuserat på att öka energieffektiviteten i såväl industrin som hushållen. I juli 2007 presenterade regeringen sin handlingsplan för främjandet av miljöteknik vilken innehåller nio övergripande initiativ inom vilka ett flertal konkreta åtgärder planeras för de kommande 5 10 åren. Till viss del finansieras åtgärderna av den så kallade miljömiljarden, varav 120 miljoner är avsatta till miljötekniksatsningar under perioden Därutöver är den främsta källan till finansiering medel från de övergripande satsningarna på forskning, utveckling och innovationer inom ramen för globaliseringsbudgeten. Bidraget härifrån är 670 miljoner DKK fram till Även finansiering från EU kommer att spela en avgörande roll för den danska handlingsplanens framgång. Energieffektiviseringar är den andra delen i klimatstrategin och här har regeringen träffat breda uppgörelser med såväl övriga riksdagspartier som stora delar av näringslivet. Till exempel slöt regeringen i augusti 2006 ett avtal om energieffektivitet med landets energiproducenter och -distributörer. Avtalet gäller mellan 2006 och 2013 och innebär att dessa företag förbinder sig att genomföra energibesparingar motsvarande 30 miljoner kw-timmar per år under perioden. Hur besparingarna sker är upp till företagen själva att bestämma för att få till stånd en så kostnadseffektiv förändring som möjligt. Slutligen är arbetsmarknadspolitiken ett mycket viktigt område, inom vilket den danska modellen också blivit uppmärksammad internationellt. Kombinationen av en flexibel arbetsmarknadslagstiftning och generösa trygghetssystem, så kallad flexicurity har av många ansetts relativt framgångsrik. Efter att detta system togs i bruk i början av 1990-talet har arbetslösheten sjunkit från tio procent till knappt fyra procent (2006). Det bör dock poängteras att denna period kännetecknats av en relativt gynnsam ekonomisk utveckling, vilket sannolikt spelat en avgörande roll också för den positiva sysselsättningsutvecklingen. Enligt en tidigare studie från ITPS är dock rörligheten på den danska arbetsmarknaden avsevärt högre än på den svenska, samtidigt som sjukfrånvaron är lägre och känslan av trygghet högre. Irland Irland har sedan början av 1990-talet genomgått en ekonomisk omvandling av stora mått. Fram till och med 1980-talet var Irland ett av Europas fattigaste 12

15 länder som karaktäriserades av en låg ekonomisk tillväxt, hög inflation, höga skatter och en betydande statsskuld. I början av 1990-talet inleddes dock Irlands ekonomiska metamorfos som gav Irland benämningen den keltiska tigern. Från 1994 till 2001 hade landet en enastående hög genomsnittlig tillväxt på närmare tio procent per år, vilket har resulterat i att Irland i dag har EU:s näst högsta BNP per capita. En rad samverkande faktorer låg bakom rekordtillväxten, både externa och interna. Till de externa hör bland annat tillväxten i den globala handeln och den amerikanska ekonomin, samt skapandet av EU:s inre marknad och tillgången till EU-bidrag. När det gäller de interna faktorerna fattade den irländska regeringen ett antal strategiskt viktiga beslut, däribland att sänkta skatterna och att ingå överenskommelser med Irlands sociala partnerskap som höll tillbaka löneutvecklingen och gav stabilitet på arbetsmarknaden. Regeringen har även under lång tid fört en aktiv politik för arbetskraftsinvandring, vilket har bidragit till att landet har en ung och välutbildad befolkning. Sammantaget har dessa faktorer lockat ett betydande antal multinationella företag (främst amerikanska) till Irland. Inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI) har varit mycket stort i ett internationellt perspektiv och de utländska företagen står i dag för cirka 90 procent av landets totala export. Den ekonomiska tillväxten har dock mattats av på senare år och en negativ utveckling inom ett flertal viktiga områden hotar den irländska framgångssagan. Kostnaderna skenar, produktiviteten avtar och lönerna stiger allt snabbare, vilket gradvis urholkar Irlands internationella konkurrenskraft. Fastighetspriserna har dessutom rusat i höjden och många befarar en bostadsbubbla som ifall den spricker skulle få allvarliga konsekvenser för ekonomin, inte minst mot bakgrund av att byggbranschen för närvarande står för en ohållbart stor del av sysselsättningen och tillväxten i ekonomin. Privatkonsumtionen, som har varit motorn i ekonomin de senaste åren, riskerar vidare att mattas av om bostadspriserna faller och de tungt skuldbelagda irländarna får mindre kvar i plånboken. Bertie Ahern, som för tredje mandatperioden i rad utsetts att leda landet, står onekligen inför stora politiska utmaningar. Hans parti Fianna Fail leder en koalitionsregering som även består av Progressive Democrats och de gröna. Den nya regeringen har utannonserat stora investeringar inom en rad områden för att åtgärda brister i infrastrukturen, höja kunskapsnivån på humankapitalet och stärka det allmänna innovationsklimatet i landet. Den nationella utvecklingsplanen utgör det huvudsakliga ramverket för regeringens viktigaste prioriteringar de kommande åren och omfattar 13

16 investeringar på totalt 184 miljarder euro. En intressant aspekt är att prioriteringarna har förhandlats fram inom ramen för Irlands till synes inflytelserika och betydelsefulla sociala partnerskap, The National Economic and Social Council (NESC). NESC bildades redan 1973 och består av representanter för en rad intressenter i samhället däribland näringsliv, fack och utbildningsväsende. Den senaste uppgörelsen inom ramen för NESC, Towards 2016, täcker en tioårsperiod och utgör själva fundamentet för den nationella utvecklingsplanen Att regeringens huvudprioriteringar i stor utsträckning bygger på dessa uppgörelser skapar goda förutsättningar för långsiktiga beslut som har stor chans att överleva även ett regimskifte. Med utgångspunkt i den nationella utvecklingsplanen har regeringen tagit fram en mängd områdesspecifika strategier för exempelvis teknisk utveckling och innovationer, utveckling av humankapitalet, energi, hållbar utveckling samt bioenergi och transport, som innehåller konkreta mål, program och åtgärder. Irlands näringsklimat rankas relativt högt i internationella studier även om det är på väg att försvagas i takt med stigande kostnader. Låga skatter är ett viktigt inslag i detta, men även anställningsvillkor och regelförenkling. Innovationsklimatet, som omfattar bland annat satsningar på FoU och utbildning, har dock länge kännetecknats av stora brister. Irland faller inte särskilt väl ut i olika internationella jämförelser av innovationsindikatorer. Investeringarna i FoU och utbildning ligger långt under genomsnittet inom EU och antalet patent är få. Regeringen har dock vidtagit en rad åtgärder under 2000-talet för att komma ikapp övriga länder och ännu fler planeras för de kommande åren. Satsningar på bioteknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) tillhör de prioriterade sektorerna. Irland är i dag en av världens största läkemedelsexportörer och det finns flera betydande bioteknikkluster på den gröna ön. Vad kan då Sverige lära av Irland? Bägge länderna är små befolkningsmässigt och starkt beroende av exporten. Mot bakgrund av den stora myndighetsöversyn som den svenska regeringen för närvarande genomför och då främst den del som avser Näringsdepartementets område, kan det finnas anledning att titta närmare på de olika myndigheternas roll och funktion. På Irland finns exempelvis Enterprise Ireland, en med svenska mått stor genomförandemyndighet som har till uppgift att stötta det inhemska företagandet (främst tillväxtföretag) på en mängd olika sätt. Enterprise Ireland, som hade en budget på 277 miljoner euro 2006, kan närmast liknas vid en kombination av Nutek, Exportrådet, Vinnova och Almi. I Sverige främjar dessa myndigheter (och bolag) företagandet ur olika perspektiv, var och en inom sitt avgränsade uppdrag och ibland med otydlig ansvarsfördelning. Kan det finnas 14

17 skäl att samla de olika främjandeinsatserna inom ramen för en myndighet och vilka för- respektive nackdelar skulle det i så fall innebära? De svenska företagens konkurrenskraft och tillväxt bestäms onekligen av en mängd faktorer som i flera avseenden hänger ihop och är inbördes beroende av varandra. I regeringens fortsatta arbete med att förnya myndighetsstrukturen inom Näringsdepartementets område finns det därför goda skäl att studera det irländska exemplet närmare. Utgångspunkten för en sådan studie borde vara i vilken utsträckning (om alls) den irländska strukturen bidrar på ett bättre, tydligare och mer kraftfullt sätt än den svenska till näringslivets utveckling och en exportledd tillväxt. I övrigt vore det intressant att titta närmare på de irländska sociala partnerskapens funktion och betydelse. Dessa påminner i mångt och mycket om Saltsjöbadsavtalen och den konsensus som präglade dåtidens svenska politik. Irlands politik för arbetskraftsinvandring (mot bakgrund av Sveriges demografiska utveckling), olika former av skatteincitament och regelförenklingsarbete är andra områden av intresse för Sverige. Kanada Kanada är ett av världens rikaste länder med en stark ekonomi framburen både av råvarubaserad och av högteknologisk industri. Landet, världens till ytan näst största, är en federation med tio provinser med stort självbestämmande samt tre territorier. Närheten till USA präglar både inrikes- och utrikespolitiken och dominerar handelspolitiken. Kanada har haft en stabil tillväxt kring tre procent under de senaste åren och ekonomin är i dag stark med en historiskt sett låg arbetslöshet. Trots de just nu goda tiderna står Kanada inför ett antal utmaningar i form av en trög inre marknad med bristande konkurrens och handelshinder mellan provinserna, ökande sjukvårdskostnader, alltför få studenter i högre utbildning samt social misär bland delar av ursprungsbefolkningen. Ett av de allvarligaste hoten mot landets långsiktiga välstånd och konkurrenskraft är ett växande produktivitetsgap gentemot USA, vilket kan bli förödande vid en konjunkturnedgång. Efter många år av liberalt styre lyckades en konservativ minoritetsregering under premiärminister Stephen Harper ta över makten år 2006 genom att lägga sig mer i mitten och därmed locka över många väljare från vänstersidan. Den nya regeringen är mer Bushvänlig, marknadstillvänd och mer fokuserad på inrikesfrågor än den tidigare, men har också i snabb takt genomfört uppskattade reformer med bland annat skattesänkningar och väntetidsgaranti i vården. 15

18 Den nya regeringen har också tagit fram nya strategier för forskning, innovation, tillväxt och konkurrenskraft. Övergripande är inriktningen mer fokuserad på att skapa ekonomisk tillväxt genom ökad konkurrenskraft och kommersialisering. För att öka landets konkurrenskraft, och därmed skapa fler och mer högavlönade arbetstillfällen samt ekonomiskt välstånd, har regeringen lanserat en långsiktig strategisk ekonomisk plan, Advantage Canada. Den identiferar fem områden med kanadensiska komparativa fördelar som prioriteras i regeringens satsningar för att stärka landets konkurrenskraft. 1 Skatter skatterna ska sänkas för alla invånare och den lägsta bolagsbeskattningen inom G7-gruppen ska etableras för att frigöra kapital till investeringar. 2 Finanser statsskulden ska avbetalas varje år för att helt elimineras till år 2021 och insparade räntekostnader ska överföras direkt till skattebetalarna. 3 Företagande den administrativa bördan ska minskas, regelverken förenklas och den inhemska konkurrensen ökas för att göra företagen mer effektiva och konkurrenskraftiga på den globala marknaden. 4 Forskning och utbildning Kanada ska ha den bäst utbildade, kompetenta och anpassningsbara arbetskraften i världen. 5 Infrastruktur den moderna infrastruktur som behövs för ett effektivt flöde av varor, tjänster och människor samt för att utveckla handel och välstånd ska byggas ut. Alla program och initiativ ska utgå från någon eller några av de kärnprinciper som styr regeringens policyarbete: 1 En fokuserad offentlig sektor och regering: Regeringen ska fokusera på uppgifter inom sin kärnkompetens och ansvarsfullt använda skattemedlen. 2 Skapa nya möjligheter och val för medborgarna: Regeringen ska underlätta för människor att nå sina mål. 3 Investera i hållbar tillväxt: Regeringen ska söka samarbeten med provinser och näringsliv inom strategiska områden som forskning, miljövård och modern infrastruktur. 4 Få företagen att växa och lyckas: Regeringen ska skapa rätt förutsättningar för tillväxt. Konkurrenskraftsstrategin är i sin tur en del av regeringens övergripande målsättning och prioriteringar som bland annat omfattar miljö, sjukvård, nationell sammanhållning, trygg närmiljö och en arktisk strategi för att hävda Kanadas 16

19 intressen. Näringsdepartementet och Finansdepartementet leder de flesta av de konkreta initiativ som skapas ur konkurrenskraftsstrategin. Särskilda delstrategier, med utgångspunkt i Advantage Canada, har tagits fram för vissa politiska områden som finanspolitik samt forskning och teknik. I budgeten 2007 finansieras och därmed konkretiseras de program som valts ut inom de styrkeområden som definieras i konkurrenskraftsstrategin. Bland satsningarna märks program för att locka högutbildad arbetskraft till landet och en invandringspolitik inriktad på att minska de negativa effekterna av den åldrande befolkningen, en betydande upprustning i infrastruktur som ska underlätta handelsutbyte med de viktigaste framtida handelsnationerna i Asien och USA, en satsning på fort- och utbildning, skattesänkningar för att uppmuntra arbetslinjen och investeringar, sänkning av statsskulden med målet att helt eliminera den år 2021 samt en minskning av redovisnings- och pappersbördan för företag. Regeringen inrättade i juli 2007 ett råd, Competition Policy Review Panel, som har till uppgift att till juni 2008 ta fram rekommendationer med det övergripande målet att stärka landets konkurrenskraft och skapa fler jobb i Kanada. Ett permanent råd, Science, Technology and Innovation Council, som bildades i juni 2007 efter sammanslagning av tre tidigare vetenskapliga råd, ska ge evidensbaserade rekommendationer till regeringen kring hur forskning och teknikutveckling kan stärka Kanadas konkurrenskraft och förbättra livskvaliteten för landets invånare. Nederländerna Nederländerna företräds sedan den 22 februari 2007 av en koalitionsregering under ledning av den tidigare premiärministern Jan Peter Balkenende, Kristdemokraterna (CDA). Det är den fjärde koalitionsregeringen i rad som leds av Balkenende. Ingen av de tidigare har suttit hela mandatperioden och den nuvarande koalitionen har redan visat tecken på inre stridigheter. Regeringen driver en mittenpolitik med dragning åt vänster. Oavsett vilka partier som har styrt landet det senaste decenniet har näringspolitiken huvudsakligen byggt på generella åtgärder för att förbättra näringsklimatet och stärka landets konkurrenskraft. Tyngdpunkten har legat på åtgärder för att förbättra konkurrensen inom olika sektorer och att minska den administrativa bördan för företagen. Regeringens filosofi har varit att innovationer och konkurrenskraftiga företag främst skapas genom öppna marknader och en väl fungerande konkurrens och att staten i övrigt inte ska detaljstyra för mycket genom riktade insatser till olika målgrupper eller områden. Officiellt existerar 17

20 exempelvis ingen särskild politik för kvinnors eller invandrares företagande. Alla satsningar sker i stället inom ramen för den generella näringspolitiken som syftar till att underlätta för fler och växande företag. Nederländerna betraktas som världsledande i dag när det gäller metoder för att mäta och minska den administrativa bördan. Många andra länder, däribland Sverige, har haft Nederländerna som förebild i regelförenklingsarbetet. Nederländerna var också det första landet inom EU att sätta kvantitativa mål för regelförenklingsarbetet. Företagens administrativa börda skulle minskas med 25 procent till 2007, vilket man nu säger sig ha uppnått. Det nya målet är att minska den totala regelbördan, det vill säga även genomförandekostnaden, med 25 procent till 2011 och för detta ändamål har nya metoder tagits fram. Nederländernas ovanligt kraftiga lågkonjunktur i början av 2000-talet, då landet tappade stort i konkurrenskraft jämfört med andra likvärdiga länder, ledde dock till ett något ändrat fokus för näringspolitiken. Att landet drabbades hårdare än sina viktigaste konkurrentländer ansågs nämligen bero på en bristande innovationskapacitet, vilket fick benämningen den holländska sjukan. Sedan 2003 har därför regeringen initierat ett flertal åtgärder för att stärka innovationskapaciteten i landet genom bland annat utbildningssatsningar, ökat samarbete mellan privata och offentliga aktörer, samt specifika branschprogram. Dessa åtgärder har dock än så länge inte gett några avtryck i statistiken. FoU-investeringarnas andel av BNP har till och med minskat på senare tid och landets produktivitetsutveckling är fortsatt svag. En annan stor utmaning för Nederländerna rör arbetsmarknaden och utbudet av arbetskraft. Landet har för närvarande EU:s lägsta arbetslöshet på endast 3,2 procent (2007), vilket inte enbart är av godo. Den låga arbetslösheten pressar upp lönerna och inflationen. En viktig politisk prioritering är därför att öka arbetskraftsutbudet, främst bland kvinnor (som i väldigt stor utsträckning arbetar deltid jämfört med övriga EU) och invandrare. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder på senare tid för att åtgärda problemet, bland annat skärpta regler för arbetslöshetsersättning och sjukpenning, men även utbyggd barnomsorg. Samtidigt har dock reglerna för invandring blivit betydligt striktare på senare år, vilket har resulterat i en nettoutvandring från landet. Eftersom Nederländerna precis som Sverige har en demografisk utveckling där färre ska försörja fler i framtiden väntar stora problem. Vad kan Sverige lära av Nederländerna? Trots den dystra bilden av arbetskraftsutbudet finns det dock exempel på enskilda initiativ för att främja arbetskraftsinvandringen där Sverige kan lära av Nederländerna. Ett sådant exempel är att utländska studenter från länder utan- 18

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Har den keltiska tigern tappat sitt klös?

Har den keltiska tigern tappat sitt klös? Har den keltiska tigern tappat sitt klös? Irlands strategier för ökad konkurrenskraft Per Tervahauta Regleringsbrevsuppdrag nr 8, 2007 Dnr 1-010-2007/0028 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Världens konkurrenskraftigaste land? Danmarks strategier för ökad konkurrenskraft

Världens konkurrenskraftigaste land? Danmarks strategier för ökad konkurrenskraft Världens konkurrenskraftigaste land? Danmarks strategier för ökad konkurrenskraft Martin Flack Regleringsbrevsuppdrag nr 8, 2007 Dnr 1-010-2007/0028 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät?

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Smarta nät vad krävs? Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Bo Normark Ordförande avdelningen för elektroteknik, IVA Kommissionen lanserar ny innovationsindikator Här är det första resultatet Indikatorn

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Mot EU:s lägsta arbetslöshet

Mot EU:s lägsta arbetslöshet Mot EU:s lägsta arbetslöshet Reformer för fler jobb Högre arbetslöshet än andra jämförbara länder Arbetslöshet i EU15, 15-74 år 26,9 24,7 14,4 12,5 11,7 10,2 8,6 8,5 8,0 7,0 6,5 6,3 6,1 5,0 4,9 Källa:

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd)

Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd) PM 2006 RI (Dnr 305-2168/2005) Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Ewa Samuelsson

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Månadsbrev Oktober 2003

Månadsbrev Oktober 2003 Månadsbrev Entreprenörskap och småföretagsutveckling - ett nyhetsbrev i samverkan med NUTEK Makroekonomisk bakgrund... 2 USA-konjunkturen har knuffats igång? Jobben flyttar över havet Skatter & Lagar...

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer