Nationella strategier för ökad konkurrenskraft. Erfarenheter från Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella strategier för ökad konkurrenskraft. Erfarenheter från Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA"

Transkript

1 A2008:005 Nationella strategier för ökad konkurrenskraft Erfarenheter från Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA Björn Falkenhall, Martin Flack, Magnus Härviden och Per Tervahauta

2

3 Nationella strategier för ökad konkurrenskraft Erfarenheter från Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA Björn Falkenhall, Martin Flack, Magnus Härviden och Per Tervahauta

4 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, Östersund Telefon Telefax E-post ISSN (webb), (tryck) Elanders Sverige AB, Stockholm 2008 För ytterligare information kontakta Per Tervahauta Telefon E-post

5 Förord I ITPS regleringsbrev avseende 2007 års verksamhet fick myndigheten i uppdrag att bistå regeringen i framtagandet av en nationell strategi inom näringspolitiken. ITPS uppgift var att studera andra länders politikåtgärder för att stärka det egna landets konkurrenskraft. Efter samråd med Näringsdepartementet beslutades att Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA skulle ingå i uppdraget. Fokus för studierna skulle ligga på ländernas politiska prioriteringar, organisationsformer, konkreta åtgärder och utvärderingar som har bäring på den svenska näringspolitiken. Syftet med de olika studierna har varit att lyfta fram hur andra länder resonerar och agerar i frågor som rör den nationella konkurrenskraften. Ett litet exportberoende land som Sverige måste på ett tidigt stadium få kännedom om vilka nya trender och skeenden som är på gång i dess omvärld för att kunna anpassa politiken till nya förutsättningar. De konkreta exemplen och erfarenheterna från andra länder kan fungera som inspiration i detta arbete. Rapporten har författats av Björn Falkenhall vid ITPS kontor i Los Angeles, Martin Flack ITPS Stockholm, Magnus Härviden ITPS Washington, samt Per Tervahauta (projektledare), ITPS Bryssel. Östersund, februari 2008 Brita Saxton Generaldirektör 3

6

7 Innehåll Sammanfattning Inledning Per Tervahauta Bakgrund Danmark världens konkurrenskraftigaste land? Martin Flack Fakta om landet Ekonomisk utveckling Den politiska situationen Danmarks väg till världens starkaste konkurrenskraft Utbildning och forskning Grundskola och gymnasium Högskola och universitet Forskning Innovationer och entreprenörskap, två centrala frågor Omställning och förnyelse för stärkt konkurrenskraft Entreprenörskapspolitik med fokus på produktivitet och tillväxt Andra fokusområden Arbetsmarknaden Hållbar utveckling, energi och klimat Infrastruktur Kommentarer och slutsatser Referenser Irland har den keltiska tigern tappat sitt klös? Per Tervahauta Fakta om landet Ekonomisk utveckling Politiska situationen på Irland Näringspolitikens organisation och övergripande prioriteringar Näringspolitikens utveckling och ändrade inriktning Näringspolitikens organisation Irlands sociala partnerskap Den nationella utvecklingsplanen regeringens övergripande prioriteringar Näringsklimatet Viktiga entreprenörskapsinitiativ och dokument Regelförenkling Skatter Arbetsmarknad Innovationsklimatet Utbildning Viktiga innovationsstrategier och prioriteringar Innovationspolitikens organisation Åtgärder för ökad innovation Energi och hållbar utveckling

8 3.5.1 Viktiga strategier och prioriteringar Åtgärder Infrastruktur och kommunikationer Slutsatser Vad kan Sverige lära av Irland? Referenser Kanada är lönnlövet på väg att vissna? Magnus Härviden Fakta om landet Den politiska situationen Ekonomisk utveckling Regeringens övergripande prioriteringar Ett stolt och suveränt Kanada En stark federation Ett blomstrande och framgångsrikt Kanada Ett säkert och tryggt Kanada En hälsosam miljö Regeringens strategi för ökad konkurrenskraft En central strategi Advantage Canada Konkreta åtgärder och insatser Åtgärder inom skatteområdet Åtgärder inom finanser Åtgärder inom företagande Åtgärder inom forskning och utbildning Åtgärder inom infrastruktur Utvärdering och rådgivande organ Competition Policy Review Panel The Science, Technology and Innovation Council Årlig intern utvärdering av regeringens bidrag Slutsatser Referenser Nederländerna på väg att bota den holländska sjukan? Per Tervahauta Fakta om landet Politiska situationen i Nederländerna Ekonomisk utveckling Näringspolitikens utveckling och prioriterade områden Ökat fokus på innovationskapaciteten Regeringens övriga prioriterade områden Näringsklimat Särskild kommission för entreprenörskap och utbildning Kvinnors företagande Enklare regler och minskad administrativ börda Skatteincitament Åtgärder för att underlätta företagsstart Finansiering och lånegarantier till SME Åtgärder som underlättar företagsöverlåtelser Åtgärder som underlättar omstart

9 5.3.9 Åtgärder som främjar arbetsmarknaden Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Väl fungerande marknader Utökade befogenheter för konkurrensverket Ny sjukvårds- och sjukförsäkringsreform Ny lag delar upp energibolagen Nytt finansieringssystem för universiteten Övriga reformer Infrastruktur och kommunikationer Privat-offentliga partnerskap (PPP-lösningar) Bättre utnyttjande av IT-lösningar IT och SME Innovationsklimat Satsningar på humankapitalet Åtgärder för fler innovativa företag Åtgärder inom hållbar utveckling och miljöteknik Satsningar på design Slutsatser Vad kan Sverige lära av Nederländerna? Referenser USA hur upprätthålla den globala ledarrollen? Björn Falkenhall Fakta om landet Den federala tillväxtstrategin och prioriterade områden Ett mer innovativt USA Förbättrat näringsklimat Skattesänkningar Minskade kostnader för sjukvård Reducera bördan av godtyckliga stämningar Utbildning och kompetensutveckling av arbetskraften Immigrationsreform Öppna upp nya marknader för amerikanska produkter Specifika program med inriktning mot små företag Konsekvensanalyser av nya regler Delstatliga strategier och prioriteringar Tillväxtpolitik i Kalifornien Tillväxtstrategier i Iowa och andra delstater Slutsatser Tillväxtpolitikens inriktning och utformning Vad kan Sverige lära av USA? Referenser

10

11 Sammanfattning I dagens globaliserade värld med få gränser för det internationella kapitalet och en allt hårdare konkurrens mellan företagen, blir näringsklimatet i de enskilda länderna allt viktigare för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Detta gäller inte minst för ett litet öppet land som Sverige. Ett konkurrenskraftigt näringsklimat omfattar de flesta politikområdena i samhället, vilket ökar behovet av en samlad konkurrenskraftsstrategi för att möta globaliseringens utmaningar och att ta vara på de möjligheter som ges. I ITPS regleringsbrev avseende 2007 års verksamhet fick myndigheten i uppdrag att bistå regeringen i framtagandet av en nationell strategi inom näringspolitiken. ITPS uppgift var att studera andra länders politikåtgärder för att stärka det egna landets konkurrenskraft. I denna rapport redovisas fem länders politiska prioriteringar, organisationsformer och konkreta åtgärder för att stärka det egna landets konkurrenskraft. Dessa är: Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna och USA. En intressant generell iakttagelse är att flertalet länder på senare tid har etablerat någon form av råd eller rådgivande organ nära knutet till regeringen, som har till uppgift att ge vägledning i konkurrenskrafts- och globaliseringsfrågor. Dessa råd består vanligtvis av representanter för näringsliv, fackförbund och akademi, men även andra intressenter i samhället. I Danmark finns ett Globaliseringsråd som har tjänat som förebild för det svenska Globaliseringsrådet, på Irland och i Kanada har regeringen tillsatt ett konkurrenskraftsråd. I USA ska en särskild kommitté President s Council on Innovation and Competitiveness inrättas. Nederländerna har inget motsvarande konkurrenskraftsråd, men däremot ett innovationsråd eftersom landets största svaghet i fråga om internationell konkurrenskraft anses vara en bristande innovationskapacitet. Danmark Danmark är ett utvecklat industriland med en hög och jämnt fördelad levnadsstandard. Välståndet, mätt som BNP per capita, är något högre än i Sverige och Finland, men omkring 15 procent lägre än i till exempel USA och Norge. Det är den danska regeringens målsättning att Danmark ska bli ett av världens mest konkurrenskraftiga länder så att välståndet kan fortsätta att öka och att Danmark även i framtiden ska tillhöra de rikaste länderna i världen. 9

12 Den danska näringspolitiken för stärkt internationell konkurrenskraft finns formulerad i dokumentet Danmark i den Globala Ekonomin 1 och omfattar över 300 konkreta målsättningar inom elva områden, vilka kan samlas under fyra huvudsakliga rubriker: Utbildning i världsklass Stark och nyskapande forskning Omställning och förnyelse (Innovationer) Entreprenörskap med tillväxtfokus Utbildning anses vara en helt central del för konkurrenskraft på lång sikt, såväl grundskola som gymnasium, högskola och universitet. I grundskolan prioriteras i första hand de fyra grundläggande ämnena läsning, matematik, naturkunskap och engelska, men på senare år har barnens kreativa förmåga blivit en allt viktigare aspekt. Målsättningen är att höja nivån avsevärt för de svagaste samtidigt som de bästa eleverna ska kunna mäta sig med de bästa i världen. Fler ska börja i och framför allt slutföra gymnasiet. Målsättningen är att minst 85 procent av varje årskull ska ta gymnasieexamen 2010 och 95 procent I dag har Danmark en situation där en stor grupp ungdomar inte avslutar sina gymnasiestudier utan hoppar av för att arbeta i lågkvalificerade yrken. Omkring 80 procent av varje årskull tar studentexamen och denna siffra har varit i stort sett oförändrad de senaste tio åren. Syftet med att öka andelen som genomgår gymnasiet är att fler också ska få möjlighet att studera vidare vid universitet och högskola, vilket anses vara en viktig förutsättning för såväl en stark och nyskapande forskning som en ökad innovationskapacitet i ekonomin. Danmark har ambitioner att bli en utpräglad kunskapsnation. För att uppnå detta måste man satsa på de högre utbildningarna, det vill säga på universitet och högskolor. Regeringens målsättning är att minst 50 procent av varje årskull ska genomgå en högre utbildning från 2015 och framåt. Fler unga ska också välja naturvetenskapliga utbildningar och innehållet i samtliga kurser och program ska svara mot samhällets behov. Ett viktigt motiv bakom satsningarna på grundskola och högre utbildning är att förbättra kvaliteten på forskningen. Redan i dag är Danmark ett av de länder i världen som har högst andel vetenskapliga publikationer per capita och citeringar per artikel. För att ytterligare stärka forskningen är målsättningen att gradvis öka de offentliga satsningarna till en procent av BNP samtidigt som ett flertal åtgärder genomförs för att förbättra även kvaliteten. En större andel av 1 Danska regeringen 2006b. 10

13 de offentliga forskningsbidragen ska delas ut i konkurrens mellan olika aktörer, samarbetet mellan forskningsinstitut och näringsliv ska öka och tillgången till kvalificerade forskare inom relevanta områden likaså. Forskningens resultat ska också i högre grad omsättas till ny kunskap, nya produkter och tjänster som kan användas i ett kommersiellt syfte, det vill säga till innovationer i det privata näringslivet. I februari 2007 sjösatte regeringen, genom Rådet för Teknologi och Innovation (RTI), ett särskilt handlingsprogram för innovationer, Innovation Danmark Programmet omfattar mer än 70 konkreta initiativ för att främja innovationer och RTI har avsatt tre miljarder DKK för att initiativen ska omvandlas i faktiska och effektiva åtgärder. Danmark har ett relativt högt nyföretagande jämfört med andra länder och fokuserar entreprenörskapspolitiken på att öka tillväxten i de nya företagen. De så kallade tillväxtentreprenörerna anses vara särskilt viktiga för den samlade utvecklingen i ekonomin genom deras bidrag till både sysselsättnings- och produktivitetstillväxt. Ramvillkoren för entreprenörskap med tillväxtfokus beskrivs i Erhvervs- og Byggestyrelsen årliga rapport Entreprenörskapsindex. Basen för entreprenörskapsindexet är de fem huvudområden som identifierats som de viktigaste för ett gynnsamt entreprenörskapsklimat: Marknad och efterfrågan Kapitalförsörjning Kunskapsförsörjning Incitament Kultur (synen på företagande och entreprenörskap) Ambitionen är att utvecklingen inom varje område ska kunna mätas och följas upp över tiden med hjälp av lämpliga indikatorer. Till viss del har man redan uppnått detta. Allmänt erkända och internationellt jämförbara indikatorer finns framför allt inom områdena Kapital, Kunskap och Incitament, medan det fortfarande saknas några pusselbitar gällande Marknad och Kultur. Vid sidan av nämnda huvudsakliga faktorer som antas vara viktiga för Danmarks konkurrenskraft finns två övriga områden som tar stor plats både i den offentliga debatten och på den politiska agendan: klimat- och energifrågan och arbetsmarknadspolitiken. Danmark har skrivit på Kyoto-protokollet och förbundit sig att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser under kommande år. Detta innebär en stor utmaning 11

14 och kräver betydande insatser inom samhällets samtliga delar. Den danska regeringens strategi bygger på två huvudsakliga pusselbitar som anses kunna åstadkomma en stor del av den förändring som krävs. Dels satsar man kraftigt på att utveckla miljötekniken då denna ses som ett verktyg som både kan minska miljöpåverkan och har potential att bidra till ekonomisk tillväxt, dels arbetar man fokuserat på att öka energieffektiviteten i såväl industrin som hushållen. I juli 2007 presenterade regeringen sin handlingsplan för främjandet av miljöteknik vilken innehåller nio övergripande initiativ inom vilka ett flertal konkreta åtgärder planeras för de kommande 5 10 åren. Till viss del finansieras åtgärderna av den så kallade miljömiljarden, varav 120 miljoner är avsatta till miljötekniksatsningar under perioden Därutöver är den främsta källan till finansiering medel från de övergripande satsningarna på forskning, utveckling och innovationer inom ramen för globaliseringsbudgeten. Bidraget härifrån är 670 miljoner DKK fram till Även finansiering från EU kommer att spela en avgörande roll för den danska handlingsplanens framgång. Energieffektiviseringar är den andra delen i klimatstrategin och här har regeringen träffat breda uppgörelser med såväl övriga riksdagspartier som stora delar av näringslivet. Till exempel slöt regeringen i augusti 2006 ett avtal om energieffektivitet med landets energiproducenter och -distributörer. Avtalet gäller mellan 2006 och 2013 och innebär att dessa företag förbinder sig att genomföra energibesparingar motsvarande 30 miljoner kw-timmar per år under perioden. Hur besparingarna sker är upp till företagen själva att bestämma för att få till stånd en så kostnadseffektiv förändring som möjligt. Slutligen är arbetsmarknadspolitiken ett mycket viktigt område, inom vilket den danska modellen också blivit uppmärksammad internationellt. Kombinationen av en flexibel arbetsmarknadslagstiftning och generösa trygghetssystem, så kallad flexicurity har av många ansetts relativt framgångsrik. Efter att detta system togs i bruk i början av 1990-talet har arbetslösheten sjunkit från tio procent till knappt fyra procent (2006). Det bör dock poängteras att denna period kännetecknats av en relativt gynnsam ekonomisk utveckling, vilket sannolikt spelat en avgörande roll också för den positiva sysselsättningsutvecklingen. Enligt en tidigare studie från ITPS är dock rörligheten på den danska arbetsmarknaden avsevärt högre än på den svenska, samtidigt som sjukfrånvaron är lägre och känslan av trygghet högre. Irland Irland har sedan början av 1990-talet genomgått en ekonomisk omvandling av stora mått. Fram till och med 1980-talet var Irland ett av Europas fattigaste 12

15 länder som karaktäriserades av en låg ekonomisk tillväxt, hög inflation, höga skatter och en betydande statsskuld. I början av 1990-talet inleddes dock Irlands ekonomiska metamorfos som gav Irland benämningen den keltiska tigern. Från 1994 till 2001 hade landet en enastående hög genomsnittlig tillväxt på närmare tio procent per år, vilket har resulterat i att Irland i dag har EU:s näst högsta BNP per capita. En rad samverkande faktorer låg bakom rekordtillväxten, både externa och interna. Till de externa hör bland annat tillväxten i den globala handeln och den amerikanska ekonomin, samt skapandet av EU:s inre marknad och tillgången till EU-bidrag. När det gäller de interna faktorerna fattade den irländska regeringen ett antal strategiskt viktiga beslut, däribland att sänkta skatterna och att ingå överenskommelser med Irlands sociala partnerskap som höll tillbaka löneutvecklingen och gav stabilitet på arbetsmarknaden. Regeringen har även under lång tid fört en aktiv politik för arbetskraftsinvandring, vilket har bidragit till att landet har en ung och välutbildad befolkning. Sammantaget har dessa faktorer lockat ett betydande antal multinationella företag (främst amerikanska) till Irland. Inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI) har varit mycket stort i ett internationellt perspektiv och de utländska företagen står i dag för cirka 90 procent av landets totala export. Den ekonomiska tillväxten har dock mattats av på senare år och en negativ utveckling inom ett flertal viktiga områden hotar den irländska framgångssagan. Kostnaderna skenar, produktiviteten avtar och lönerna stiger allt snabbare, vilket gradvis urholkar Irlands internationella konkurrenskraft. Fastighetspriserna har dessutom rusat i höjden och många befarar en bostadsbubbla som ifall den spricker skulle få allvarliga konsekvenser för ekonomin, inte minst mot bakgrund av att byggbranschen för närvarande står för en ohållbart stor del av sysselsättningen och tillväxten i ekonomin. Privatkonsumtionen, som har varit motorn i ekonomin de senaste åren, riskerar vidare att mattas av om bostadspriserna faller och de tungt skuldbelagda irländarna får mindre kvar i plånboken. Bertie Ahern, som för tredje mandatperioden i rad utsetts att leda landet, står onekligen inför stora politiska utmaningar. Hans parti Fianna Fail leder en koalitionsregering som även består av Progressive Democrats och de gröna. Den nya regeringen har utannonserat stora investeringar inom en rad områden för att åtgärda brister i infrastrukturen, höja kunskapsnivån på humankapitalet och stärka det allmänna innovationsklimatet i landet. Den nationella utvecklingsplanen utgör det huvudsakliga ramverket för regeringens viktigaste prioriteringar de kommande åren och omfattar 13

16 investeringar på totalt 184 miljarder euro. En intressant aspekt är att prioriteringarna har förhandlats fram inom ramen för Irlands till synes inflytelserika och betydelsefulla sociala partnerskap, The National Economic and Social Council (NESC). NESC bildades redan 1973 och består av representanter för en rad intressenter i samhället däribland näringsliv, fack och utbildningsväsende. Den senaste uppgörelsen inom ramen för NESC, Towards 2016, täcker en tioårsperiod och utgör själva fundamentet för den nationella utvecklingsplanen Att regeringens huvudprioriteringar i stor utsträckning bygger på dessa uppgörelser skapar goda förutsättningar för långsiktiga beslut som har stor chans att överleva även ett regimskifte. Med utgångspunkt i den nationella utvecklingsplanen har regeringen tagit fram en mängd områdesspecifika strategier för exempelvis teknisk utveckling och innovationer, utveckling av humankapitalet, energi, hållbar utveckling samt bioenergi och transport, som innehåller konkreta mål, program och åtgärder. Irlands näringsklimat rankas relativt högt i internationella studier även om det är på väg att försvagas i takt med stigande kostnader. Låga skatter är ett viktigt inslag i detta, men även anställningsvillkor och regelförenkling. Innovationsklimatet, som omfattar bland annat satsningar på FoU och utbildning, har dock länge kännetecknats av stora brister. Irland faller inte särskilt väl ut i olika internationella jämförelser av innovationsindikatorer. Investeringarna i FoU och utbildning ligger långt under genomsnittet inom EU och antalet patent är få. Regeringen har dock vidtagit en rad åtgärder under 2000-talet för att komma ikapp övriga länder och ännu fler planeras för de kommande åren. Satsningar på bioteknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) tillhör de prioriterade sektorerna. Irland är i dag en av världens största läkemedelsexportörer och det finns flera betydande bioteknikkluster på den gröna ön. Vad kan då Sverige lära av Irland? Bägge länderna är små befolkningsmässigt och starkt beroende av exporten. Mot bakgrund av den stora myndighetsöversyn som den svenska regeringen för närvarande genomför och då främst den del som avser Näringsdepartementets område, kan det finnas anledning att titta närmare på de olika myndigheternas roll och funktion. På Irland finns exempelvis Enterprise Ireland, en med svenska mått stor genomförandemyndighet som har till uppgift att stötta det inhemska företagandet (främst tillväxtföretag) på en mängd olika sätt. Enterprise Ireland, som hade en budget på 277 miljoner euro 2006, kan närmast liknas vid en kombination av Nutek, Exportrådet, Vinnova och Almi. I Sverige främjar dessa myndigheter (och bolag) företagandet ur olika perspektiv, var och en inom sitt avgränsade uppdrag och ibland med otydlig ansvarsfördelning. Kan det finnas 14

17 skäl att samla de olika främjandeinsatserna inom ramen för en myndighet och vilka för- respektive nackdelar skulle det i så fall innebära? De svenska företagens konkurrenskraft och tillväxt bestäms onekligen av en mängd faktorer som i flera avseenden hänger ihop och är inbördes beroende av varandra. I regeringens fortsatta arbete med att förnya myndighetsstrukturen inom Näringsdepartementets område finns det därför goda skäl att studera det irländska exemplet närmare. Utgångspunkten för en sådan studie borde vara i vilken utsträckning (om alls) den irländska strukturen bidrar på ett bättre, tydligare och mer kraftfullt sätt än den svenska till näringslivets utveckling och en exportledd tillväxt. I övrigt vore det intressant att titta närmare på de irländska sociala partnerskapens funktion och betydelse. Dessa påminner i mångt och mycket om Saltsjöbadsavtalen och den konsensus som präglade dåtidens svenska politik. Irlands politik för arbetskraftsinvandring (mot bakgrund av Sveriges demografiska utveckling), olika former av skatteincitament och regelförenklingsarbete är andra områden av intresse för Sverige. Kanada Kanada är ett av världens rikaste länder med en stark ekonomi framburen både av råvarubaserad och av högteknologisk industri. Landet, världens till ytan näst största, är en federation med tio provinser med stort självbestämmande samt tre territorier. Närheten till USA präglar både inrikes- och utrikespolitiken och dominerar handelspolitiken. Kanada har haft en stabil tillväxt kring tre procent under de senaste åren och ekonomin är i dag stark med en historiskt sett låg arbetslöshet. Trots de just nu goda tiderna står Kanada inför ett antal utmaningar i form av en trög inre marknad med bristande konkurrens och handelshinder mellan provinserna, ökande sjukvårdskostnader, alltför få studenter i högre utbildning samt social misär bland delar av ursprungsbefolkningen. Ett av de allvarligaste hoten mot landets långsiktiga välstånd och konkurrenskraft är ett växande produktivitetsgap gentemot USA, vilket kan bli förödande vid en konjunkturnedgång. Efter många år av liberalt styre lyckades en konservativ minoritetsregering under premiärminister Stephen Harper ta över makten år 2006 genom att lägga sig mer i mitten och därmed locka över många väljare från vänstersidan. Den nya regeringen är mer Bushvänlig, marknadstillvänd och mer fokuserad på inrikesfrågor än den tidigare, men har också i snabb takt genomfört uppskattade reformer med bland annat skattesänkningar och väntetidsgaranti i vården. 15

18 Den nya regeringen har också tagit fram nya strategier för forskning, innovation, tillväxt och konkurrenskraft. Övergripande är inriktningen mer fokuserad på att skapa ekonomisk tillväxt genom ökad konkurrenskraft och kommersialisering. För att öka landets konkurrenskraft, och därmed skapa fler och mer högavlönade arbetstillfällen samt ekonomiskt välstånd, har regeringen lanserat en långsiktig strategisk ekonomisk plan, Advantage Canada. Den identiferar fem områden med kanadensiska komparativa fördelar som prioriteras i regeringens satsningar för att stärka landets konkurrenskraft. 1 Skatter skatterna ska sänkas för alla invånare och den lägsta bolagsbeskattningen inom G7-gruppen ska etableras för att frigöra kapital till investeringar. 2 Finanser statsskulden ska avbetalas varje år för att helt elimineras till år 2021 och insparade räntekostnader ska överföras direkt till skattebetalarna. 3 Företagande den administrativa bördan ska minskas, regelverken förenklas och den inhemska konkurrensen ökas för att göra företagen mer effektiva och konkurrenskraftiga på den globala marknaden. 4 Forskning och utbildning Kanada ska ha den bäst utbildade, kompetenta och anpassningsbara arbetskraften i världen. 5 Infrastruktur den moderna infrastruktur som behövs för ett effektivt flöde av varor, tjänster och människor samt för att utveckla handel och välstånd ska byggas ut. Alla program och initiativ ska utgå från någon eller några av de kärnprinciper som styr regeringens policyarbete: 1 En fokuserad offentlig sektor och regering: Regeringen ska fokusera på uppgifter inom sin kärnkompetens och ansvarsfullt använda skattemedlen. 2 Skapa nya möjligheter och val för medborgarna: Regeringen ska underlätta för människor att nå sina mål. 3 Investera i hållbar tillväxt: Regeringen ska söka samarbeten med provinser och näringsliv inom strategiska områden som forskning, miljövård och modern infrastruktur. 4 Få företagen att växa och lyckas: Regeringen ska skapa rätt förutsättningar för tillväxt. Konkurrenskraftsstrategin är i sin tur en del av regeringens övergripande målsättning och prioriteringar som bland annat omfattar miljö, sjukvård, nationell sammanhållning, trygg närmiljö och en arktisk strategi för att hävda Kanadas 16

19 intressen. Näringsdepartementet och Finansdepartementet leder de flesta av de konkreta initiativ som skapas ur konkurrenskraftsstrategin. Särskilda delstrategier, med utgångspunkt i Advantage Canada, har tagits fram för vissa politiska områden som finanspolitik samt forskning och teknik. I budgeten 2007 finansieras och därmed konkretiseras de program som valts ut inom de styrkeområden som definieras i konkurrenskraftsstrategin. Bland satsningarna märks program för att locka högutbildad arbetskraft till landet och en invandringspolitik inriktad på att minska de negativa effekterna av den åldrande befolkningen, en betydande upprustning i infrastruktur som ska underlätta handelsutbyte med de viktigaste framtida handelsnationerna i Asien och USA, en satsning på fort- och utbildning, skattesänkningar för att uppmuntra arbetslinjen och investeringar, sänkning av statsskulden med målet att helt eliminera den år 2021 samt en minskning av redovisnings- och pappersbördan för företag. Regeringen inrättade i juli 2007 ett råd, Competition Policy Review Panel, som har till uppgift att till juni 2008 ta fram rekommendationer med det övergripande målet att stärka landets konkurrenskraft och skapa fler jobb i Kanada. Ett permanent råd, Science, Technology and Innovation Council, som bildades i juni 2007 efter sammanslagning av tre tidigare vetenskapliga råd, ska ge evidensbaserade rekommendationer till regeringen kring hur forskning och teknikutveckling kan stärka Kanadas konkurrenskraft och förbättra livskvaliteten för landets invånare. Nederländerna Nederländerna företräds sedan den 22 februari 2007 av en koalitionsregering under ledning av den tidigare premiärministern Jan Peter Balkenende, Kristdemokraterna (CDA). Det är den fjärde koalitionsregeringen i rad som leds av Balkenende. Ingen av de tidigare har suttit hela mandatperioden och den nuvarande koalitionen har redan visat tecken på inre stridigheter. Regeringen driver en mittenpolitik med dragning åt vänster. Oavsett vilka partier som har styrt landet det senaste decenniet har näringspolitiken huvudsakligen byggt på generella åtgärder för att förbättra näringsklimatet och stärka landets konkurrenskraft. Tyngdpunkten har legat på åtgärder för att förbättra konkurrensen inom olika sektorer och att minska den administrativa bördan för företagen. Regeringens filosofi har varit att innovationer och konkurrenskraftiga företag främst skapas genom öppna marknader och en väl fungerande konkurrens och att staten i övrigt inte ska detaljstyra för mycket genom riktade insatser till olika målgrupper eller områden. Officiellt existerar 17

20 exempelvis ingen särskild politik för kvinnors eller invandrares företagande. Alla satsningar sker i stället inom ramen för den generella näringspolitiken som syftar till att underlätta för fler och växande företag. Nederländerna betraktas som världsledande i dag när det gäller metoder för att mäta och minska den administrativa bördan. Många andra länder, däribland Sverige, har haft Nederländerna som förebild i regelförenklingsarbetet. Nederländerna var också det första landet inom EU att sätta kvantitativa mål för regelförenklingsarbetet. Företagens administrativa börda skulle minskas med 25 procent till 2007, vilket man nu säger sig ha uppnått. Det nya målet är att minska den totala regelbördan, det vill säga även genomförandekostnaden, med 25 procent till 2011 och för detta ändamål har nya metoder tagits fram. Nederländernas ovanligt kraftiga lågkonjunktur i början av 2000-talet, då landet tappade stort i konkurrenskraft jämfört med andra likvärdiga länder, ledde dock till ett något ändrat fokus för näringspolitiken. Att landet drabbades hårdare än sina viktigaste konkurrentländer ansågs nämligen bero på en bristande innovationskapacitet, vilket fick benämningen den holländska sjukan. Sedan 2003 har därför regeringen initierat ett flertal åtgärder för att stärka innovationskapaciteten i landet genom bland annat utbildningssatsningar, ökat samarbete mellan privata och offentliga aktörer, samt specifika branschprogram. Dessa åtgärder har dock än så länge inte gett några avtryck i statistiken. FoU-investeringarnas andel av BNP har till och med minskat på senare tid och landets produktivitetsutveckling är fortsatt svag. En annan stor utmaning för Nederländerna rör arbetsmarknaden och utbudet av arbetskraft. Landet har för närvarande EU:s lägsta arbetslöshet på endast 3,2 procent (2007), vilket inte enbart är av godo. Den låga arbetslösheten pressar upp lönerna och inflationen. En viktig politisk prioritering är därför att öka arbetskraftsutbudet, främst bland kvinnor (som i väldigt stor utsträckning arbetar deltid jämfört med övriga EU) och invandrare. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder på senare tid för att åtgärda problemet, bland annat skärpta regler för arbetslöshetsersättning och sjukpenning, men även utbyggd barnomsorg. Samtidigt har dock reglerna för invandring blivit betydligt striktare på senare år, vilket har resulterat i en nettoutvandring från landet. Eftersom Nederländerna precis som Sverige har en demografisk utveckling där färre ska försörja fler i framtiden väntar stora problem. Vad kan Sverige lära av Nederländerna? Trots den dystra bilden av arbetskraftsutbudet finns det dock exempel på enskilda initiativ för att främja arbetskraftsinvandringen där Sverige kan lära av Nederländerna. Ett sådant exempel är att utländska studenter från länder utan- 18

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Världens konkurrenskraftigaste land? Danmarks strategier för ökad konkurrenskraft

Världens konkurrenskraftigaste land? Danmarks strategier för ökad konkurrenskraft Världens konkurrenskraftigaste land? Danmarks strategier för ökad konkurrenskraft Martin Flack Regleringsbrevsuppdrag nr 8, 2007 Dnr 1-010-2007/0028 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Månadsbrev Oktober 2003

Månadsbrev Oktober 2003 Månadsbrev Entreprenörskap och småföretagsutveckling - ett nyhetsbrev i samverkan med NUTEK Makroekonomisk bakgrund... 2 USA-konjunkturen har knuffats igång? Jobben flyttar över havet Skatter & Lagar...

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Månadsbrev februari 2004

Månadsbrev februari 2004 Månadsbrev februari 2004 Entreprenörskap och småföretagsutveckling i USA Makroekonomisk bakgrund 2 Regioner 2 Forskning, tolerans och kultur skapar högavlönade jobb Biotech räcker inte åt alla Skatter

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Statligt stöd till näringslivet

Statligt stöd till näringslivet Statligt stöd till näringslivet 1 Statligt stöd projektet omfattar: -Att bygga upp en databas (med makro och mikro data). -En statsstödrapportering som Sverige lämnar till WTO respektive EUkommissionen.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Innovationsindikatorer semaforer på vad?

Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer och politiklärande Anförande på SCBs användarseminarium inom FOU-statistiken 24 maj 2011 Lars Bager-Sjögren Tillväxtanalys Indikatorerna

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

På väg mot ett Stockholm i världsklass

På väg mot ett Stockholm i världsklass På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION

QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION QUÉBEC QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION NÅGRA SKÄL TILL VARFÖR DU SKA VÄLJA JUST QUÉBEC: INNOVATION OCH KREATIVITET Stockholm KOMPETENT ARBETSKRAFT London Québec City

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer