Yttrande över Naturvårdsverkets Underlag till färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050
|
|
- Margareta Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE 1(10) Vår referens Miljöstrategiska enheten Hanna Savola 040/ Miljödepartamentet Stockholm Yttrande över Naturvårdsverkets Underlag till färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Sammanfattning Färdplan 2050 är ett utmärkt tillfälle att förmedla en framtidsvision av ett samhälle utan klimatutsläpp inklusive de positiva samhällsekonomiska effekter ett klimatperspektiv ger, och för att presentera några alternativa, konkreta vägar för att nå dit. Länsstyrelsen Skåne anser att Naturvårdsverkets rapport 6537 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (härefter kallad rapporten) ger en bra sammanfattning över de stora utmaningar vi står inför. Dessvärre föreslår rapporten främst fortsatta utredningar i stället för att presentera konkreta lösningar. Detta kommer att leda till en ytterligare fördröjning av konkreta klimatåtgärder. Länsstyrelsen Skåne hade förväntat en djärvare och mer handlingsorienterat rapport, speciellt med tanke på att Sverige vill bli sett som ett av världens ledande länder inom miljöområdet. Övergripande ekonomisk analys liksom diskussioner kring ekonomiska konsekvenser av utredningens förslag saknas i stort i rapporten. Erfarenheter från andra länder behandlas visserligen i Bilaga 4, men används inte i utredningens slutsatser eller förslag, vilket bedöms som en stor brist. Detta med hänsyn till att energi- och klimatfrågan är global och att lösningarna med fördel bör ske i samverkan med våra grannländer. Detta gäller inte minst i samarbetet med Danmark inom Öresunds samverkan och i södra Östersjön inom Östersjö samarbetet. De utsläppsminskningar som rapporten förespeglar till 2050 baseras dessutom till stor del på inköp av utsläppsrätter från internationella marknader, koldioxidavskiljning och lagring, samt upptag av koldioxid i skog och mark. Det Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx lansstyrelsen@m.lst.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx
2 YTTRANDE 2(10) finns en stor osäkerhet kring dessa metoder och Länsstyrelsen Skåne efterfrågar ett större fokus på sektors överskridande energieffektiviseringar och förnybar energi. Länsstyrelserna arbetar med de flesta sakområden som tas upp i rapporten och har vana av regional samverkan. Länsstyrelserna har och tar gärna en aktiv roll i genomförandet av energi- och klimatpolitiken. Samtidigt är det regeringen som sätter ramen för de stöd som en länsstyrelse har att fördela, krav på vårt läns verksamhetsutövare och principer som appliceras i samhällsplaneringen m.m. Vi ser fram emot styrmedel och regelverk som ger länsstyrelser verktyg för och rådighet över ett effektivt arbete med miljö- och klimatrelaterade frågor. För att stärka dialogen med de nationella myndigheterna och samarbetet mellan Länsstyrelserna samt för att vässa länsstyrelsernas verktyg inom energi- och klimatområdet bildar länsstyrelserna under våren 2013 en gemensam organisation för energi- och klimatsamverkan (LEKS). Bakgrund Länsstyrelsen Skåne har som alla länsstyrelser utfört uppdraget att identifiera möjligheter och hinder för att nå målsättningen med hjälp av regional dialog. Som ett av de tre pilotlänen för grön utveckling har Länsstyrelsen Skåne även bidragit med ett regionalt perspektiv på behov av styrmedelsförändringar. Länsstyrelsernas arbete tas upp i kap. 4.2 och i bilaga 10. Resultatet av Länsstyrelsen Skånes regionala dialog, analys och bedömning finns dokumenterad i Färdplan 2050 Underlag från Länsstyrelsen i Skåne Län. Föreliggande yttrande bygger på slutsatserna i det ovan nämnda dokumentet samt våra generella synpunkter på rapporten som ett styrdokument för att driva en ambitiös klimatpolitik i Sverige (i linje med EU:s målsättning om 80 procents utsläppsminskning till 2050). Länsstyrelsens synpunkter Regeringskansliet rekommenderar att man följer betänkandets disposition i remiss svaret. I detta fall har Länsstyrelsen Skåne dock valt en sektorsvis disposition med ett undantag: Sektors överskridande energieffektivisering har behandlats som egen rubrik. Förnybara drivmedel diskuteras kort både under Samhällsplanering och transporter och under Jord- och skogsbruk. Samhällsplanering och transporter diskuteras under samma rubrik på grund av den viktiga roll som samhällsplanering har i utvecklingen av ett transportsnålt samhälle.
3 YTTRANDE 3(10) Sektors överskridande energieffektivisering Energieffektivisering är ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen. Dessutom kan man genom energieffektivisering frigöra kapacitet i det befintliga energisystemet och exempelvis exportera mer energi eller välja att minska andelen av en viss typ av ohållbar energiproduktion. Förutsättningar i Skåne: I Skåne krävs ytterligare insatser för att nå det regionala klimatmålet om Effektivare energianvändning. Fram till 2008 hade energianvändningen i länet minskat med drygt 8 % jämfört med medelvärdet för , men därefter har energianvändningen ökat kraftigt. Det innebär att energianvändningen fram till 2020 årligen måste minska med 0,4 TWh eller drygt 1 procent av totala energianvändningen för att målet om 10 procentenhets minskning ska nås. För att klara kraven på 80 % utsläppsminskningar till år 2050 behöver energieffektiviseringen öka mångfalt mer. Effektiva regelverk och styrmedel från regeringen har en avgörande roll i energieffektiviseringsarbetet på länsnivå men ger inte den önskade effekten idag. Ställningstagande: Länsstyrelsen Skånes bedömning är att det i rapporten saknas en övergripande analys över: Energieffektiviseringspotentialen i olika samhällssektorer och; Hur stor del av den totala utsläppsminskningen som kan uppnås genom energieffektivisering. Länsstyrelsen Skåne anser att rapporten bör ta en tydligare ställning för energieffektivisering (den så kallade negawatt-timmen) som första prioritet på vägen mot ett Sverige utan klimatutsläpp. Vi vill att man som första prioritet: Kompletterar rapporten med beräkningar av energieffektiviseringspotentialen i olika samhällssektorer (med fokus inte enbart på de utsläppintensiva sektorerna). Sätter sektorsspecifika och ambitiösa energieffektiviseringsmål baserade på den uppskattade potentialen. Använder målen som utgångspunkt för framtagande av styrmedel och strategier som leder till förverkligande av de uppsatta målen. Länsstyrelsen Skåne efterfrågar styrmedel i form av: Riktade punktskatter på energi och koldioxidutsläpp. Höjda anslag och fortsatta investeringsbidrag till solceller och vätgasbilar.
4 YTTRANDE 4(10) Krav på energideklaration för industrifastigheter. Slopade subventioner för industrins oljeanvändning. Lagkrav på energiledningssystem för alla tillståndspliktiga verksamheter. El- och värmesektorn Enligt rapporten är kärnkraft en viktig del av svensk elproduktion. Detta för att möjliggöra noll nettoutsläpp år 2050 (Bilaga 2, sida 12). I rapportens scenario 1 och 2 uppskattas ungefär hälften av elproduktionen fram till år 2044 vara kärnkraftsbaserad (Bilaga 6, sida 43 figur 6:11). Rapporten hävdar även att: För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör beroendet av kärnkraft och vattenkraft minska. Kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion bör utvecklas som ett tredje ben så att de tillsammans svarar för en betydande del av elproduktionen (bilaga 2, sida 11). Man anger dock inte någon konkret siffra för vad som anses vara en betydande del av elproduktionen. Förutsättningar i Skåne: Den förnybara elproduktionen ökar i Skåne län, framförallt genom ökad utbyggnad av vindkraft och kraftvärme. Jämfört med 2002 har den förnybara elproduktionen ökat med 1 TWh år Denna ökning är dock inte tillräcklig för att det regionala klimatmålet om förnybar el ska kunna nås. Enligt målet ska elproduktionen år 2020 vara 6 TWh högre än den var år Vindkraften har ökat kraftigt sedan 2002 men inte i den takt som krävs, och den havsbaserade vindkraften har de senaste åren inte byggts ut tillnärmelsevis tillräckligt pga. osäker lönsamhet. Accelererar inte denna utbyggnad under kommande år är det sannolikt inte troligt att målet kommer att nås till Ställningstagande: För att säkerställa utvecklingen av hållbara energisystem i Sverige behövs det enligt Länsstyrelsens bedömning: Mer konkreta och ambitiösa mål för utökning av förnybar elproduktion än de som presenteras i rapporten. Dessa mål borde även täcka den ökade elefterfrågan kopplat till den planerade ökningen av elbilar. Långsiktiga ekonomiska styrmedel för att förverkliga regeringens vision att en betydande del av elproduktionen baseras på kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion, inklusive incitament för småskalig elproduktion och inmatning till elnätet. En analys över de totala världsomspännande samhällsekonomiska kostnaderna och riskerna nu och framgent kopplade till kärnkraftproduktionen, en analys som föregår ett förslag om kärnkraftens
5 YTTRANDE 5(10) roll. I stället för att enbart fokusera på klimatpåverkan bör analysen även omfatta andra miljö-, hälso- och säkerhetsrelaterade risker. Analysen måste naturligtvis även inbegripa de totala kostnaderna kopplade till gruvdrift och slutförvaring, exempelvis hur slutförvaringen kommer att påverka miljömålen om en giftfri miljö och säker strålmiljö. Samhällsplanering och transporter Naturvårdsverket har i rapporten pekat ut transportsektorn som ett centralt område för att utsläppen ska kunna minska till nära noll. Det handlar om att, genom smart samhällsplanering, minska transportbehoven och se till att det sker en överflyttning till mer energieffektiva trafikslag (gäller både person- och godstransporter). När det gäller regional planering framförs i rapporten att resande och godstransporter sker alltmer mellan kommuner, och att bebyggelse-, transport- och översiktsplanering därför behöver ske på regional nivå. Länsstyrelsen menar att den målbild som beskrivs i rapporten är rimlig, men har en annan bild av vilka styrmedel som behövs för att målen ska kunna nås. Förutsättningar i Skåne: Utsläpp från transportsektorn (internationell sjöfart och luftfart exkluderade) i Skåne har ökat med 2 % mellan Sedan 2007 har dock transportsektorns utsläpp av växthusgaser i Skåne minskat med 3,5 % (målet till 2015 är -10 %). Att utsläppen minskar i transportsektorn är dock ingen trend. År 2010 började utsläppen istället öka, förmodligen beroende på den ekonomiska återhämtningen. Det är därför osäkert om det befintliga målet kommer att nås. Ställningstagande: Länsstyrelsen bedömer att kommunal översiktsplanering är helt central för att nå den målbild som beskrivs i rapporten om en samhällsplanering som ger ett transportsnålt samhällsbyggande. Denna bild stämmer också överens med miljömålspropositionen (2009:10/155) och propositionen till ny PBL (2009:10/170). Länsstyrelsen Skåne delar inte rapportens bild av att det behövs fortsatta utredningar och metodutveckling för att integrera klimat- och miljöperspektivet i planlagstiftningen. Enligt Länsstyrelsen Skånes bedömning är klimat- och miljöperspektivet redan idag integrerat med översiktsplanering i lagstiftningen. Däremot finns brister i hur lagen tillämpas i kommunerna. Enligt Länsstyrelsens bedömning beror dessa brister inte på saknad av kunskap eller kompetens på
6 YTTRANDE 6(10) kommunal nivå utan är en följd av planmonopolet där kommunpolitikerna ges ett stort ansvar att avväga alla frågor som inte är uttalat statliga frågor. Idag har inte minskad klimatpåverkan status av att vara en fråga där staten har sista ordet. Detta kan jämföras med att översvämningsrisker som konsekvens av klimatpåverkan är en fråga där kommunen måste vara överens med staten (länsstyrelsen) för att kunna genomföra sina planer. Med hänsyn till regional planering uttrycks det i rapporten att Sverige inte har någon tydlig planeringshierarki, att det är svårt att få genomslag för nationella mål på den lokala nivån och att en nyckel är att den regionala nivån är med mer i planeringen. Länsstyrelsen har en delvis annorlunda bild av dessa frågor. Länsstyrelsen vill understryka att den regionala nivån redan idag är med i planeringen både i form av Länsstyrelsen som regional statlig aktör och i form av de organ som är ansvariga för regional transportinfrastrukturplanering. En av Länsstyrelsens uppgifter i samband med kommunal översiktsplanering är bland annat att tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar, att ge råd om allmänna intressen, inklusive minskad klimatpåverkan, och att verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Länsstyrelsen bedömer att det glapp som fortfarande finns mellan målsättningar om transportsnålt samhällsbyggande och den utveckling som faktiskt genomförs inte beror på luckor i själva planeringshierarkin utan - återigen - på att staten inte hävdat minskad klimatpåverkan och transportsnålt byggande som statliga intressen med möjlighet till statligt ingripande. Mot bakgrund av dessa erfarenheter ser Länsstyrelsen inte att klimatfrågan i sig ger skäl att revidera de bestämmelser som redan finns om regionalt perspektiv i översiktsplanering eller om regionplanering enligt 7 kap PBL. Redan idag kan regeringen besluta om att regionplanering ska finnas. Länsstyrelsen Skåne ifrågasätter att presenterade förslag till styrmedel rörande samhällsplanering och transporter kommer att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Länsstyrelsen föreslår i stället följande konkreta styrmedel som kan resultera i en bättre tillämpning av gällande lag och som kommer att medföra metodutveckling: Att klimatpåverkan blir en av Länsstyrelsens överprövningsgrunder enligt 11 kap PBL, och samtidigt en av de frågor Länsstyrelsen särskilt ska kommentera i sitt granskningsyttrande över kommunal ÖP. En sådan
7 YTTRANDE 7(10) förändring bör samordnas med att staten presenterar vägledningsmaterial om vilka krav som bör ställas. Boverket bör då få i uppdrag att presentera en nationell vägledning och Länsstyrelserna bör få i uppdrag att presentera regionala analyser av förutsättningarna för att nå klimatmålen. Att Länsstyrelsen får en kontrollfunktion när det gäller MKB till översiktsplaner. Redan idag är samråd om planförslag integrerat med miljöbedömning men det sker aldrig någon prövning av om innehållet i den färdiga MKB:n tillräckligt väl beskriver konsekvenserna av ÖP. Om Länsstyrelsen fick i uppdrag att godkänna MKB:n innan den får ligga till grund för antagande av ÖP skulle det kunna säkerställas att MKB:n belyser klimatpåverkan. Länsstyrelsen Skåne har följande synpunkter avseende överflyttning av person- och godstransporter till mer miljövänliga alternativ: Det behövs konkreta investeringsbeslut för att stödja överflyttningen av person- och godstranposter till mer effektiva transportslag. För att öka person- och godstransporterna på järnväg är det absolut nödvändigt att satsa på långsiktiga underhållsplaner, bygga fler dubbelspår och mötesplatser och komplettera järnvägsnätet i trånga sektorer och storstadområden. Detta mot bakgrund av att det redan idag är fullt på spåren och att förseningar är mer regel än undantag. Att flyget ofta är ett billigare transportsätt än tåg är ett stort marknadsmässigt hinder för överflyttning av persontransporter. En satsning på järnvägsnätet borde kompletteras med ekonomiska styrmedel som gör det ekonomiskt fördelaktigt att välja tåg framför flyg (där Malmö-Stockholm sträckan är ett enkelt exempel). Den ekonomiska skillnaden mellan att pendla kollektivt eller ta bilen är idag alldeles för liten. Detta gör att många väljer bil framför tåg/buss. Vi efterfrågar följande beteendepåverkande åtgärder: o slopa skatteavdraget för pendlarresor med bil o öka skatteavdragen för pendlarkort/cykel till arbete o inkludera kollektivtrafik i friskvårdsbidraget Länsstyrelsen Skåne ser även avsaknaden av förslag på långsiktiga ekonomiska styrmedel för att driva på utvecklingen av förnybara drivmedel som en stor brist i rapporten. Därför vill Länsstyrelsen Skåne lyfta upp behovet av att:
8 YTTRANDE 8(10) Utreda ett klimatbonussystem för förnybara drivmedel, som finansieras genom avgifter på icke förnybara drivmedel. I rapporten läggs i stället stor fokus på utveckling av andra och tredje generationens biodrivmedel. Införa kostnadseffektiva stöd till produktion och distribution av biogas. Byggnorm för elbilsladdare på parkeringsplatser/garage och offentliga platser. För mer specifika synpunkter om utvecklingen av biogasproduktion inom lantbruk hänvisar vi till sista avsnitt i detta yttrande: Jord- och skogsbruk. Bostäder och lokaler I bilaga 6 till rapporten konstaterar man att Även om användningen av energi i bostäder och lokaler svarar för cirka en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige är de direkta utsläppen av växthusgaser små (Energimyndigheten, 2012b). Därefter listar man ut några åtgärder som kan bidra till en effektiv omställning till ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser, exempelvis att ersätta fossil uppvärmning och förbättra klimatskalet. I bilaga 7 till rapporten sammanfattar man strategin på följande sätt: Sammanfattningsvis är strategin för bostads- och lokalsektorn att utveckla och följa styrningen mot biobränsleeldning med låga utsläpp av metan och lustgas samt mot reduktion av effekttoppar (se avsnitt om eloch värmesektorn). Länsstyrelsen Skåne anser denna strategi vara otillräcklig eftersom den saknar fokus på/åtgärder för energieffektivisering. Förutsättningar i Skåne: Efter en nedåtgående trend sedan 2002, ökade de skånska hushållens totala energianvändning med 16 %, 2010 jämfört med 2009 vilket berodde på ökad användning av el och fjärrvärme. Den skånska ökningen går emot den nationellt nedåtgående trenden i hushållens energianvändning även under 2010 om man korrigerar för normalårstemperatur. De skånska hushållen har under de senaste 20 åren förändrat sin bränslemix genom utfasningen av olja för uppvärmning. Ännu på 2000-talet var oljepannor ett vanligt uppvärmningssätt men har sedan dess ersatts av framförallt el, fjärrvärme (en allt större andel av den skånska fjärrvärmen baseras på förnybara bränslen, 73 procent år 2010 att jämföras med 23 procent år 1990) och biobränslen. Ställningstagande: I bilaga 7 till rapporten sammanfattas regeringens strategi för bostäder och lokaler på följande sätt:
9 YTTRANDE 9(10) Sammanfattningsvis är strategin för bostads- och lokalsektorn att utveckla och följa styrningen mot biobränsleeldning med låga utsläpp av metan och lustgas samt mot reduktion av effekttoppar (se avsnitt om el- och värmesektorn). Länsstyrelsen Skåne anser denna strategi vara otillräcklig eftersom den saknar fokus på/åtgärder för energieffektivisering. Länsstyrelsen Skåne ser behovet för följande konkreta styrmedel: Höjda energikrav i Boverkets byggregler (BBR). Ändrat systemgräns i BBR. Idag fokuserar BBR på köpt energi och med en systemgräns som är lika med fastighetsgräns. Detta ökar incitament för att installera värmepumpar inom fastigheten. Ur ett samhällsperspektiv borde det vara bättre att sätta fokus på att minska användningen av primärenergi. Styrmedel för att främja energieffektivisering vid ombyggnation och renovering inom miljonprogrammet. Ökade anslag för och omfördelning av investeringsstöd till solvärme som det finns ett stort intresse för i Skåne (länsstyrelsens medel räcker idag endast för ansökningar inkomna 2011). Även industrin borde ha krav på sig att energideklarera sina byggnader/industrilokaler. Att ställa kvalitetskrav på energideklarationer är också viktigt för att de ska bli ett konkret verktyg för i) planering av energieffektiviseringsåtgärder och ii) jämförelse av byggnaders energiprestanda. Jord och skogsbruk Jordbruksverket (2012) har i ett underlag till färdplanearbetet tagit fram en översikt över möjliga åtgärder inom jordbruket och räknat på potentiella utsläppseffekter. Med hänsyn till styrmedel konstaterar man sammanfattningsvis att styrningen de närmaste åren bör inriktas på forskning och utveckling, information/rådgivning och ekonomisk ersättning för klimatåtgärder. Dessutom ser man en stor potential för att minska utsläppen i konsumtionsförändring och föreslår att införande av en differentierad klimatskatt på kött utreds. En strategi för hur omställningen mot mer produktion av förnybar energi ska se ut inom lantbruket saknas i rapporten. Förutsättningar i Skåne: Skåne har målet att öka produktionen av biogas, i första hand som drivmedel, till 3 TWh år 2020 från dagens 0,3 TWh. Denna produktionsnivå har en uppskattad tillväxteffekt på 2800 helårstjänster (från dagens 500 till 3300) eller en ökning på 4838 Mkr i brutto regionalprodukt. Den nuvarande
10 YTTRANDE 10(10) avsaknaden på långsiktiga incitament innebär dock att investerare inte vågar satsa på nya anläggningar för biogasproduktion. Ställningstagande: I Naturvårdsverkets rapport läggs stort fokus för att minska denna sektors klimatpåverkan på kolinlagring i skog. Länsstyrelsen i Skåne hade gärna sett ambitiösare och fler konkreta åtgärder för att minska jord- och skogsbrukssektorns klimatpåverkan. I Naturvårdsverkets rapport saknas en strategi för hur omställningen mot mer produktion av förnybar energi ska se ut inom lantbruket, vilket tillsammans med målsättningar är viktigt för att lantbrukare ska våga satsa långsiktigt. Det räcker inte med att anta att energipriserna kommer höjas tillräckligt mycket fram till Omställningen mot en hållbar energiproduktion måste komma igång så fort som möjligt och fler styrmedel än ett produktionsstöd för biogasproduktion kommer att behövas. Exempel på detta är bl.a. ändrad skattelagstiftning kring nettodebitering och gemensamma riktlinjer för nätanslutning för att gynna småskalig elproduktion. Länsstyrelsen Skånes ser behovet för följande konkreta styrmedel: Ta beslut om en lämplig ersättningsnivå (Länsstyrelsen Skåne har tidigare föreslagit 20 öre/kwh) för lantbrukets metanreduktion. Detta för att på allvar få igång biogasproduktionen och för att internalisera dess miljönytta. Inför produktionsstöd för biogasproduktion Ändrad skattelagstiftning kring nettodebitering Gemensamma riktlinjer för nätanslutning för att gynna småskalig elproduktion Detta yttrande har beslutats av ställföreträdande länsöverdirektör Annelie Johansson. Vid den slutliga handläggningen har deltagit: klimat- och energistrateg Hanna Savola (föredragande), ställföreträdande avdelningschef Ola Gustafsson, planhandläggare Karin Kallioniemi, landsbygdsutvecklare Helena Nilsson, klimatoch energistrateg Åsa Skillius och miljöekonom Stefan Jendteg. Annelie Johansson Hanna Savola
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merNaturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merAtt skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson
Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merOlika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor
Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merSamtal på FAH 19 april 2013
Klimatfärdplan 2050 kommunernas roll och möjligheter Samtal på FAH 19 april 2013 NV Färdplan 2050 Målscenario 1 minskade utsläpp - teknik, samhällsplanering, beteendeförändringar, CCS NV Färdplan 2050
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merStoppa utsläppen inte utvecklingen
Stoppa utsläppen inte utvecklingen Stoppa utsläppen inte utvecklingen Sommaren 2018 kan bli en vändpunkt i den svenska klimatdebatten. Sverige har fått uppleva vad extremväder kan orsaka för skada för
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merHållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06
Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Naturskyddsföreningen 221 000 270 1909 2 IPCC : Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 3 Stora möjligheter i städerna Energieffektivisera 100% förnybar
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merDelbetänkande av Miljömålsberedningen - En klimatoch luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) Ert diarienummer M2016/01735/KI
YTTRANDE 1(5) KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-07 KS 2016/0827-13 410 Handläggare, titel, telefon Leif Björk, kommunsekreterare 011-15 33 23 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Miljömålsberedningen
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merOm kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,
Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merMiljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Henrik Johansson miljösamordnare Tel. 0470-413 30 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merRamverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Läs merSkånes Klimat- och energistrategi
Skånes Klimat- och energistrategi Social hållbarhet Johannes Elamzon Klimat - och energistrateg johannes.elamzon@lansstyrelsen.se Foto: Bertil Hagberg Länsstyrelsens uppgifter inom klimatområdet enligt
Läs merRemissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län
Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merFossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merNaturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Läs merStyrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)
Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merTrafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merVerksamhetsplan EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2017
Verksamhetsplan 2017 EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2017 EID Samverkan huvudsakliga planerade insatser inför 2017 Fortsatt arbete med att utveckla samverkan inom EID. Nystart för
Läs merYttrande. Till Miljö- och energidepartementet STK M 2016 / /Kl. Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2016-10-17 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-849 Yttrande Till Miljö- och energidepartementet Remiss från Miljö- och energidepartementet av delbetänkande
Läs merNVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige
NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)
Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets rapport Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp
MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-12 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08 508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-03-12 p. 15 Remiss av Naturvårdsverkets rapport Underlag
Läs merEtt steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät
Ett steg till Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Tillsammans
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merTa ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi
Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merTransportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter
Läs merWorkshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län
Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel 2018-10-03, Länsstyrelsen i Dalarnas län Agenda för förmiddagen Introduktion och uppvärmning (45 min) Presentations runda Nationella mål samt
Läs merOmställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merNuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi
Nuläge och framtidsutsikter för restvärme - Mål -Utsläpp - Restvärmesamarbeten - Aktuellt från staten Ylva Gjetrang Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning Industriell symbios Cirkulär ekonomi 1
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merFossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014
Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer
Läs merLänsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet
Länsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet LEKS nätverksträff 26 mars 2014 Per-Erik Sandberg Miljönätverket Länsstyrelsens roll Länsstyrelseinstruktion Energi- och klimatpropositionen 2009 Regleringsbrev
Läs merTransporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:
1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt
Läs merAngående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar
Dnr Sida 1 (5) 2013-08-08 Handläggare Daniel Edenborgh 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-08-27 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens
Läs merFörnybara möjligheter
Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merSammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
Läs merMiljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Läs merSvensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Läs merTack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Läs merRegionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan
Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockolm 2050
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avd för samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-17 Handläggare Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Remissyttrande
Läs merEn hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet
2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merYTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dickinson, Joanna Tel: 010-698 10 94 joanna.dickinson@naturvardsverket.se YTTRANDE 2017-10-15 Ärendenr: NV-06931-17 Region Skåne region@skane.se Remissyttrande
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål
Läs merYttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merLokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merPM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3
UPPDRAGSNAMN PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 Bakgrund Trafikverket har givit WSP i uppdrag att analysera klimatpåverkan från den planerade höghastighetsjärnvägen mellan
Läs merRemissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)
2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430
Läs merFörnybar energi och Boverkets byggregler
2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merFörstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Läs merSveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-18 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2013-06-13 Remiss från kommunstyrelsen
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs mer