Konsumentverket 2013 ISBN Redaktör och projektledare: Helén Spetsmark Författare: Eva Molander och Ingrid Sillén Medförfattare:

Transkript

1 vid matbordet och i affären Hem- och konsumentkunskap

2 Konsumentverket 2013 ISBN Redaktör och projektledare: Helén Spetsmark Författare: Eva Molander och Ingrid Sillén Medförfattare: Maria Feldt, lärare i hem- och konsumentkunskap, har provat materialet tillsammans med elever på Högsätra skola, Lidingö Faktagranskare: Åsa Brugård Konde, Livsmedelsverket Feedback och andra värdefulla idéer: Jessica Ingerby, lärare i hem- och konsumentkunskap Illustrationer: Sara Persson Layout: Spenat Reklambyrå Tryck: Elanders Sverige AB

3 vid matbordet och i affären Hem- och konsumentkunskap Emma och Viktor bor med sin pappa i en liten stad i Sverige. Vi ska följa dem under en dag och se vad de äter för att få i sig det de behöver för att må bra. Vi ska även få se hur de väljer olika varor i affären för att det både ska vara billigt för plånboken och bra för miljön. Emma går i 4:an och det bästa hon vet är musik. Viktor har just börjat i 6:an och han spelar helst innebandy. Nyligen har de fått en liten hund till familjen, en ljusbrun tax som heter Stella. Där hemma är det mycket tid som går åt till att bestämma olika saker, till exempel vad de ska äta till middag, vem som ska diska och plocka undan, vem som ska gå ut med Stella, vad som ska handlas och vad pengarna ska räcka till. Det är många val som Emma, Viktor och deras pappa behöver göra varje dag. För att göra smarta val i vardagen behöver man kunskap, tid och pengar. Kunskap får man genom att söka fakta, ställa frågor och prata med andra. Det är också viktigt att våga prova nya saker och använda alla sina sinnen. Med rätt kunskap går det att göra smarta val så att man mår bra, skonar miljön och får tiden och pengarna att räcka. 3

4 4 Viktor vaknar med ett ryck. Stella har hoppat upp i sängen och slickar honom i ansiktet. Hon vill gå ut, det märks. Pappa, ropar Viktor, jag hinner inte gå ut med Stella nu. Jag måste sticka. Pappa sitter vid köksbordet och läser tidningen. Han har dukat fram frukost: fil, flingor, bröd, pålägg, juice och ett fat med äpplen. Jag måste få barnen att göra mer hemma, suckar han för sig själv. Efter en stund kommer Emma in i köket. God morgon, gäspar hon. Viktor kommer inrusande och rycker snabbt åt sig ett äpple. Jag har löpträning före skolan i dag, säger han och springer iväg. Pappa och Emma hinner inte ens säga hej då. Pappa suckar igen. Emma, kan du ta en tur med Stella innan du äter upp frukosten? frågar pappa. Okej, svarar Emma och tar på Stella kopplet. Förresten, vad vill ni ha till mellanmål när ni kommer hem? frågar pappa. Ingen aning. Du kan väl fråga Viktor, flinar Emma och försvinner ut med Stella.

5 PRATA OM: Vad kan man äta till frukost? Vad tycker du bäst om att äta till frukost? Varför är det bra att äta på morgonen? Hur kan man göra om man har bråttom på morgonen? Fakta Din kropp behöver mat för att du ska växa och utvecklas. Det är lätt att äta lagom mycket om du äter regelbundet frukost, lunch, middag och något mellanmål däremellan. Lika viktigt som det är att äta bra är det att röra på sig varje dag. På morgonen när du vaknar behöver kroppen påfyllning. Den energi du får i dig vid frukost ska räcka ända fram till lunch. Därför är det bra att äta ordentligt på morgonen. Vad en bra frukost består av kan du se i bilden med byggstenarna här nedanför. Bygg din frukost Din kropp behöver olika slags näring. Med hjälp av byggstenarna här på bilden är det lätt att göra en bra frukost som ger dig vad din kropp behöver. Byggsten 1 Byggsten 2 Byggsten 3 Bröd, gröt, flingor och müsli. Mjölk, fil eller yoghurt. Frukt och grönsaker. Det här ger dig energi så att du Mjölkprodukter innehåller protei- Här får du massor av vitaminer, orkar jobba i skolan. Om du äter ner som bygger upp dina muskler, mineraler och antioxidanter som grovt bröd får du i dig fibrer som är och vitaminer och mineralämnen hjälper dig att hålla dig frisk. bra för magen och gör att du håller som är viktiga för ditt skelett. dig mätt längre. Här får du också i dig mineralämnen och vitaminer. Källa: CTN/Hälsomålet, Stockholms läns landsting 5

6 UPPdRAg Gör din egen frukost med hjälp av byggstenarna. Skriv och rita in din frukost på de tomma byggstenarna. Vill du äta hälsosamt? Ät mycket frukt och grönt gärna 500 gram per dag! Välj i första hand fullkorn, när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris! Välj gärna nyckelhålsmärkt! Ät fisk ofta gärna 2 3 gånger i veckan! Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat! Pigg av socker? Maten bygger upp kroppen och ger dig energi. Socker ger dig också energi men inga vitaminer och mineraler. Att äta socker kan göra att du känner dig pigg en stund, men snart blir du hungrig igen. Det finns flingor och müsli som innehåller mycket socker, och har du dessutom smaksatt mjölk eller yoghurt blir det ännu mer. Läs på förpackning- arna och se vad de innehåller så kan du jämföra olika matvaror. Källa: Livsmedelsverket 6

7 UPPdRAg Jämför två olika müslisorter eller två olika flingpaket. Läs på förpackningen och fyll i protokollet. PROTOkOLL Jämför och värdera olika produkter PROdUkTeNS Symboler Näringsinnehåll Pris/ Pris/kg Pris/ Övrigt NAMN t.ex. miljömärken, t.ex. järn, socker, förpack- eller liter portion t.ex. smak, ekologisk produktion, nyckelhål, egna fibrer ning (jämförspris) märken, m.m. ursprungsland, Rita gärna! transporter. Kopiera protokollet så kan det användas vid fler tillfällen. Val: Motivering: PRATA OM: Vilken ingrediens är det mest av i förpackningen? Ser ni några prisskillnader? Hur stor är en portion? gör TILLSAMMANS Laga en frukost. Receptförslag hittar du på sidan 14. Nyckelhålet Det gröna nyckelhålet är en symbol som du kan hitta på olika paket och det talar om att det är ett mer hälsosamt alternativ. 7

8 8 Emma har just ätit lunch i skolan. Det var fiskgratäng med potatis och morotsstavar. Ingen höjdare direkt, tyckte Emma och skyndar sig hem för att gå ut med Stella. När Emma öppnar ytterdörren kommer Stella glatt viftande på svansen. Kom så går vi ut, säger Emma och tar på henne kopplet. De tar en snabb promenad runt kvarteret. Nu hinner vi inte mer, säger Emma och börjar springa hemåt med en ivrigt hoppande Stella. När de kommer hem dricker Stella glupskt av vattnet som Emma häller upp i skålen i köket. Vi ses i eftermiddag, gullar Emma med Stella. Hon tar ett äpple från skålen på bordet innan hon stänger dörren och skyndar tillbaka till skolan. Musikläraren är sjuk så vi får en vikarie, säger Leila som möter henne på skolgården. Å nej, suckar Emma. Då blir det säkert rörigt. Fast jag har hört att han är helt okej. Man får visst provspela alla instrument, skrattar Leila.

9 Koll på lunc hen Tallrik smodellen är ett sma kolla om d rt sätt att u får i dig lagom my olika sorte cket av rs mat nä r du äter lu middag. nch och En balans erad lunch eller midd innehålla: ag ska potatis, p a grönsaker sta eller ris och bröd, kött, fisk, rotfrukter och frukt ägg eller b önor/ärto r/linser. De tre stegen i tallriksmodellen 1. Låt potatis, ris eller pasta fylla så här stor del av din tallrik. 2. Grönsaker, rotfrukter och frukt ska också få stort utrymme på tallriken. 3. Sedan finns det lite mindre plats kvar på tallriken för kött, fisk, ägg, bönor, ärtor och linser. Lägg märke till att tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om du äter mycket eller lite är proportionerna desamma. Modellen säger alltså ingenting om hur mycket du ska äta. Mängden mat avgörs i stället av hur hungrig du är och vilket energibehov du har. 9

10 UPPdRAg Min tallriksmodell. Rita eller klistra in din egen lunch i tallriksmodellen. Du kan också välja att rita in det som Emma åt. Stämmer lunchen med modellen? Om inte, vad måste du förändra? Vad är lättast att glömma och vad kan det få för konsekvenser? 10

11 gör TILLSAMMANS Leta reda på ett fiskrecept och laga en lunch efter tallriksmodellen. Ta reda på vilka fiskar som inte är utrotningshotade. Smart i köket Tvätta alltid händerna noga innan du börjar laga mat Läs igenom hela receptet Tänk igenom vad som ska göras och planera i matlaget a fram allt som behövs T Byt kniv och skärbräda mellan kött/fisk och frukt/grönsaker Plocka undan redskapen efter hand, vik ihop påsar och ställ in kylvaror Diska och rengör noggrant när du är klar Skölj disktrasan i kallt vatten, vrid ur hårt och häng på tork UPPdRAg Vilka ord och begrepp hör ihop med matlagning? Ringa in de ord som har med matlagning att göra. Har du koll på vad de inringade orden betyder? gratinera skriva hoppa bryna nåla svarva koka sy baka köra strimla sova skala spela vänta sjuda vispa skära backa gräva färglägga promenera hacka riva woka steka fräsa ringa grilla hamra sjunga 11

12 12 När Emma kommer hem från skolan är hon vrålhungrig. Det ligger en stor lapp på hallgolvet: Jag blir sen i dag från jobbet så ni får fixa middagen, det finns färdig köttfärssås i kylen. Glöm inte bort att äta mellanmål. Kram Pappa. Varför kan inte pappa sms:a som andra föräldrar, tänker Emma. Hon går ut i köket och tar fram bröd, ost och mjölk. Hon hittar en morot som hon skalar och knaprar på. Viktor öppnar ytterdörren. Har du fixat något käk? Jag är vrålhungrig. Pappa blir sen i dag så vi måste laga middag själva, säger Emma. Va? Men jag måste ha något att äta nu! Äh, jag får göra en smoothie, så jag hinner till träningen. Och syrran, om du lagar middagen i dag så lovar jag att ta disken. Viktor mixar en smoothie. Sedan slänger han yoghurtpaketet i soppåsen. Den ska ju inte ligga där, protesterar Emma. Skölj ur och lägg den i byttan för pappersförpackningar. Den är ju proppfull, klagar Viktor. Varför har inte pappa tömt den? Det kan väl lika gärna du göra, svarar Emma. Ja, eller du kanske? retas Viktor och klunkar i sig sin smoothie. Jag ska på innebandyträning nu. Okej, då fixar jag det, suckar Emma. Men glöm inte att det är du som diskar i kväll.

13 PRATA OM: Lista Vad händer i kroppen om man hoppar över måltider? Är du ofta sugen på något sött när du kommer hem från skolan? Hur gör du för att minska sötsuget? Gör en lista på hur många sorter av smaksatt yoghurt och filmjölk du har sett i affären! gör TILLSAMMANS Laga smarta mellanmål eller frukostar, receptförslag finns på sidan 14. Be din lärare att dela in klassen i grupper med 3 4 elever. Dra lott om vilket mellanmål ni ska prova att göra. 1. Använd byggstenarna på sidan 5 och rita ert mellanmål på ett papper. 2. Gör en inköpslista på baksidan och visa för läraren. Finns allt eller måste ni byta ut något? 3. Plocka fram ingredienserna och laga mellanmålet. 4. Visa för klassen och berätta hur ni tänkte. 5. Fundera på vilken byggsten som är lättast att glömma bort? Vad kan det få för konsekvenser? Sugen på något sött? Mat bygger upp din kropp och ger dig energi. Socker ger dig också energi men inga vitaminer och mineraler. Om du ska få i dig det kroppen behöver utan att gå upp för mycket i vikt, finns det inte plats för särskilt mycket läsk, godis, kakor, glass och snacks. Du kan välja att äta dessa godsaker vid lite festligare tillfällen. I dag äter vi svenskar ungefär dubbelt så mycket av dessa tomma kalorier som det egentligen finns plats för. Visste du förresten att vi svenskar äter mest godis i hela världen? De viktiga mellanm ålen Mellan mål kan behövas om det blir lång t mell an måltiderna. De flesta mår bra av att äta frukost, lunch, midda g och ett till tre mellanmål. Om du ska träna före midda gen är det extra viktig t med ett ordent ligt mellanmål, så att du orkar med träningen. 13

14 Gröt (1 person) 1 dl havregryn 2 dl vatten ½ krm salt 1. Blanda sam man allt i en ka 2. Koka i 3 m inuter, rör om 3. Servera gröt en direkt i en tillsammans m En tallrik fil eller yoghur t med müsli Egen müsli fixar du så här: 2 dl Cornflakes 2 dl havre- och rågflingor blandat 1 msk vetegroddar 1 msk solrosfrön 1 msk torkad frukt 1 tsk nyponsoppspulver (ger söt smak och c-vitamin) Du varierar och bestämmer mängden själv. Häll i en burk. Ät en frukt också. Minipizza kaka och lägg på 1. Ta en rund bröd ats eller ett par tom 1 msk tomatkros bönor, tunt skuren skivor, några goda r. och lök om du ha svamp eller oliver e ppar och smula lit 2. Krydda med pe fetaost över. er på nen cirka 7 minut 3. Gratinera i ug ler ad oregano och/el 225. Strö på tork a äta. basilika när du sk rårivet äpple, Du kan även ed mjölk och russin, skivad strull. då och då. djup tallrik sylt, eller banan. göra gröt i mik ron. Varm dubbels mörgås (1 person) 1. Ta fram två brödskiv or, gärna med fullkorn. 2. Bred marg arin på en b rödskiva. 3. Lägg på skinka eller korv och gä rna någon grön saksskiva. K rydda med lite peppar och pizzakrydda (b a si li k a /o regano). 4. Lägg på en skiva ost. Lägg den a ndra brödskivan överst. 5. Värm i sm örgåsjärn el ler i våffeljä rn. Glöm inte a tt dra ur ko ntakten! Drick ett gla s mjölk och ät en frukt till. Smoothie (2 personer) 1. Skär 1 apelsin på mitten 2. Pressa apelsinen i en juic epress. 3. Skala en banan och mosa den på en tallrik. 4. Häll bananmoset, juicen och 2 dl vaniljyoghurt i en skål. 5. Vispa med elvisp eller mix er tills den är fluffig. 6. Häll upp i två glas med sugrör. Servera som mellanmål me d en smörgås på grovt bröd eller en knäckemacka. 14 med naveln upp.

15 Klockan är halv sex. Pappa ringer för att kolla om Viktor och Emma kommer ihåg att de ska laga mat. Emma, i kylen finns färdig köttfärssås som jag tog ut från frysen i morse. Den är bara att värma! Sedan kokar du upp vatten i den stora grytan och när det kokar lägger du i lite salt tillsammans med pastan som står på diskbänken. Enkelt, va? Pappa, lägg av. Jag vet faktiskt hur man kokar pasta, säger Emma och lägger på. Emma dukar middagsbordet och fixar sedan till en sallad på vitkål och paprika. Efter ett tag kommer pappa hem och hjälper till att göra i ordning det sista inför middagen. Köttfärssåsen luktar jättegott och Emma känner hur det kurrar i magen. Till slut kommer Viktor hem. Ursäkta att jag är sen, säger han. Jag diskar och plockar undan sedan jag lovar! Hur har ni haft det i dag? frågar pappa när de väl satt sig vid bordet. Bra, svarar Viktor. Vi har match på söndag, kommer du och tittar? Hoppas det. Om jag inte måste jobba, suckar pappa. Vi hade en vikarie i dag, säger Emma. Men han var inte så bra. Det är inte så lätt att vara vikarie, säger pappa. Jag minns en gång för länge sedan när vi hade vikarie i skolan. Vi skulle åka skridskor Sluta pappa, säger Emma och Viktor i kör. Vi har hört den historien tusen gånger. Jaså, på så vis, säger pappa. Nåja, det var i alla fall väldigt god mat men det blev mycket över. Du kan väl lägga över lite i en plastburk innan du diskar, Viktor. Så kan jag ta med den till lunch i morgon. 15

16 PRATA OM: Varför är det viktigt att planera när man ska laga mat? Vad gör man om det blir mat över? Vem dukar fram och vem dukar av, diskar och ställer in maten hemma hos dig? FUNdeRA PÅ Måltid betyder tid för mål. Man har tid för varandra när man äter tillsammans. Har du tid att prata med dina kompisar vid maten i skolan och med din familj hemma vid middagsbordet? UPPdRAg Hemmastök Vad måste göras i ett hem varje dag? Gör en lista! Sätt ett plus bakom det som är roligt att göra och ett minus bakom det du tycker är tråkigt att göra i ett hushåll. Jämför med en klasskompis lista. Lista Hur kan man fördela sysslorna rättvist? Vad behövs för att du ska kunna hålla rent hemma? Varför finns det så många olika sorters rengöringsmedel och vet du vad de innehåller? 16

17 gör TILLSAMMANS Grynutställning Vilka olika matgryner och pastasorter känner ni till? Gör en utställning av tomma matgrynspaket. Läs på förpackningarna och jämför. Tomatsåser Leta reda på ett recept och laga en italiensk tomatsås. Provsmaka matgrynerna med tomatsåsen. Jämför olika färdiglagade tomatsåser med den hemlagade i protokollet på sidan 7. UPPdRAg Hur var det förr i tiden? Intervjua någon äldre släkting om hushållet när han eller hon var liten. PRATA OM Vilka sysslor fanns förr men inte nu, och tvärtom? Vem gjorde vad hemma? Vilka redskap är gamla och vilka är nya? Vad behövs i dag för att klara hushållet? Vem gör vad hemma? Ett kök för hundra år sedan För 100 år sedan fanns det vedspis i köket. Innan dess hade man lagat mat över eld i en öppen spis. Man var tvungen att hugga ved själv eller köpa och bära hem den. De flesta hade inte el hemma, så man använde fotogenlampor till belysning. Det fanns inte heller rinnande vatten eller avlopp inomhus, även om det började komma i de absolut modernaste husen. I stället fick man hämta vatten från pump ute på gården. A vloppsvattnet fick man bära ut för att tömma i en brunn på gården och tvätten kokades i stora grytor. Det tog lång tid och var tungt att klara hushållsarbetet på den tiden. gör TILLSAMMANS Redskapsauktion Lägg ut olika redskap på en bänk. Någon får vara utropare och hålla upp ett redskap i taget. Den som först säger rätt namn på redskapet får 1 poäng. Den av er som fått flest poäng vinner och får vara utropare nästa gång. Kolla till sist att allt är på rätt plats i skåpen. Vem tar hand om det som eventuellt blir över? 17

18 Filip har kommit på besök. Han är kusin till Emma och Viktor och är lika gammal som Viktor. De brukar ha väldigt kul tillsammans och i dag ska de handla inför en utflykt som familjen ska göra. Emma, häng med till affären, ropar Viktor som redan står i dörren på väg ut. Emma hänger med. Vad ska vi köpa? frågar hon. Har vi en lista? Jadå, svarar Filip. Han tycker att det är häftigt att handla i en så stor affär. Där han bor är det långt till affären och den är ganska liten också. Det är lite svårt att hitta i affären där Emma och Viktor bor. Det är många gångar och massor av varor överallt. Viktor läser på listan: Bröd, smör, ost, mjölk, äpplen, bananer, sallad, majonnäs, tomater, saft, skinka, gurka, hushållspapper, schampo och kex. Vi delar upp oss, säger Filip. Jag kan ta bröd, ost, mjölk och smör. Då tar jag grönsaker och frukt, säger Emma. Jag får väl ta resten då, fyller Viktor i. Och så träffas vi vid kassan. Men vilket bröd ska jag ta? frågar Filip. Det billigaste eller det godaste? Välj det du tycker bäst om, säger Emma. Du är ju gäst hos oss. Men om jag hade köpt, skulle jag kolla på hyllkanten vad det kostar och sedan läsa innehållsförteckningen. Då kan man få ett nyttigt bröd som inte är för dyrt. Vi brukar köpa bröd med grönt nyckelhål på. Du låter som en reklamfilm, flinar Viktor. Ta det godaste brödet, Filip! Det brukar jag göra. 18

19 PRATA OM: Vad är viktigt för dig när du väljer mat och andra varor i en affär? Varför är det dyrare att köpa färdig mat än att laga själv? Varför är det viktigt att du sparar kvittot när du handlar? UPPdRAg Jämförpriser och streckkoder Vilken av de här två brödsorterna är billigast? Ringa in ditt svar. Rågbullar Anderssons 355g Rågkakor Karlssons 700g Vilken av de här fyra juicesorterna är billigast? Ringa in ditt svar. Jos, apelsin Blandas 1+4, 2dl Gostart, apelsin 1,5 liter Sunshine, apelsin 1 liter Fresh, apelsin 2 liter Vilken av juicesorterna skulle du välja? Sätt ett kryss och fundera på varför. 19

20 Vad är jämförpriser och varför finns de? Vad är streckkoder och varför finns de? Jämför pris och kvalitet på några olika varor i en butik. Fyll i protokollet på sidan 7. PRATA OM: Vad är bekämpningsmedel och konstgödsel? Fördelar och nackdelar? Är ekologisk mat billig eller dyr? Varför? Är den värd sitt pris, tycker du? Vad är det för skillnad mellan vanlig och ekologisk mjölk? Är närodlat detsamma som ekologiskt? Vill du veta mer om hur du kan handla smart? Gå in på: Handla klimatsmart Klimatpåverkan minskar om du: äter mer vegetarisk mat, till exempel bröd, gryner, potatis, rotfrukter, ärter, bönor och linser väljer frukt och grönsaker efter säsong köper sådant som odlas nära där du bor planerar dina inköp, förvarar maten rätt och återanvänder rester. Då behöver du inte slänga så mycket mat och det är även bra för plånboken Vad är ekologiskt? Ekologisk mat kommer från odlingar där man inte använder bekämp- ningsmedel och konstgödsel. I stället arbetar man i samspel med naturen. På ekologiska jordbruk ska djur få vara ute så mycket som möjligt. Grisarna får böka i jorden, hönorna får sprätta och äta gräs. Kalvarna är nära sin mamma och diar längre. 20

21 UPPdRAg Märken och symboler. Det finns många olika märken och symboler som talar om hur varorna har tillverkats och hur de påverkar miljön och din hälsa. Ta reda på vad de betyder! UPPdRAg Gå på märkesjakt! Försök att hitta de olika märkena på varor eller förpackningar i en butik eller på förpackningar som finns i klassrummet. Vilka varor finns de på? 21

22 UPPdRAg Var finns vad i en affär? Var i den här affären hittar du mjölken, brödet och godiset? Markera i bilden. Tror du att det finns någon tanke bakom var varorna är placerade? PRATA OM: Vad tycker du om reklam? Påverkas du av reklam? Är det bra eller dåligt att man ibland kan köpa två varor för samma pris som en? Det finns många knep för att locka dig att handla. Kan du ge exempel på olika reklamknep? Information ger dig fakta. Reklam vill få dig att köpa. Reklam eller information? I affärer finns både information och reklam. En skylt som talar om när affären är öppen är information. Den uppmanar dig inte att gå in i butiken och köpa något. En skylt som talar om att du får köpa två varor till priset av en är reklam. Du lockas att köpa mer. 22

23 Kan du nämna några fler knep som matbutiker använder för att få kunder att göra impulsköp, alltså köpa det de inte planerat att köpa? Vad är det för skillnad mellan reklam och information? Varför finns reklam? Gör en lista på var du hör och ser reklam under en dag. Lista Ge exempel på bra och dålig reklam? Vad menas med dold reklam? Ge exempel. 23

24 Det är söndag eftermiddag i början av september. Viktor har just kommit hem från en match. Vi vann med 7 5! ropar han in i köket. Bravo! ropar pappa. Jag är jätteledsen att jag inte kunde komma på matchen. Kanske nästa gång Du är bäst Viktor, hojtar Emma och kommer rusande. Nu ska vi göra något gott. Vi har fått en hel kasse med äpplen från Mattsons. De har plockat på sitt lantställe. Pappa föreslår att de ska göra en äppelpaj till efterrätt. Det är viktigt att använda säsongens frukter, säger han. Men då vill jag ha vaniljsås till, säger Emma. Eller glass, lägger Viktor till. Ja, det är väl bara att vi sätter igång, säger pappa. Ni kan väl ta fram allt som behövs? Jag måste ta en tur med Stella först. Hur gör man paj? frågar Viktor och börjar bläddra i en receptbok. Äsch, det går fortare att leta upp ett recept på nätet, säger Emma och går till datorn. PRATA OM Vet du vilka höstens frukter är? Varför är det smart att följa säsonger när du handlar? Hur många rotfrukter känner du igen? Kan du namnen på några svenska äpplen? Skördetid Under hösten dignar fruktträden av äpplen och päron. Potatis och rotfrukter är färdiga att skördas. I skogen finns svampar och bär. I Sverige har alla människor rätt att vara i naturen. Det kallas för allemansrätten. Vill du veta mer? gå in på 24

25 UPPdRAg Varifrån kommer frukterna som finns i affären? Vilken frukt har längst resväg? Är det skillnad i pris om det är svenska eller utländska äpplen? Jämför och värdera Gör en jämförande undersökning av några äppelsorter, använd protokollet på sidan 7. gör TILLSAMMANS Smaktest Välj tre olika sorters äpplen, dela varje äpple i mindre bitar och lägg upp på tre fat. Skriv siffrorna 1, 2 och 3 på lappar och lägg en lapp bredvid varje fat. Alla får varsin lapp där det står sött, syrligt, hårt, mjöligt, saftigt och krispigt. Sedan smakar ni på en bit av varje sort och skriver in siffran för det äpple ni tyckte smakade sött eller syrligt eller var hårt, mjöligt, saftigt eller krispigt. Till sist redovisar ni alla resultat. Vad tyckte klassen? Laga en höstmåltid När man lagar mat är det viktigt att ha en plan. Diskutera med er lärare om hur man planerar smart. 25

26 Höstsoppa (4 personer) Vitlök 2 klyftor Gul eller röd lök 1 Morot 1 Palsternacka 1 Potatis 1 Kålrot 1 bit, ca 5x5 cm Rotselleri 1 bit, ca 5x5 cm Rapsolja 1 msk Krossade tomater 400 g Vatten 4 dl Salt 1 tsk Chilipeppar 1 tsk Oregano 2 tsk Smart i köket Tvätta alltid händerna noga innan du börjar laga mat Läs igenom hela receptet Tänk igenom vad som ska göras och planera i matlaget Ta fram allt som behövs Byt kniv och skärbräda mellan kött/fisk och frukt/grönsaker Plocka undan redskapen efter hand, vik ihop påsar och ställ in kylvaror Diska och rengör noggrant när du är klar Skölj disktrasan i kallt vatten, vrid ur hårt och häng på tork Variera soppan genom att lägga i 200 g avrunna bönor, 2 msk linser, 200 g brynt köttfärs eller 200 g korv i bitar. 1. Skala och skiva vitlöken/löken tunt. 2. Skala och riv rotfrukterna grovt (eller skär i små bitar). 3. Fräs vitlöken/löken i oljan i en gryta. 4. Sänk värmen och tillsätt vattnet, tomatkrosset och rotfrukterna. 5. Låt soppan sjuda under lock 10 min. 6. Krydda och smaka. 7. Lägg i bönor, linser, köttfärs eller korv och sjud 10 min till under lock. 8. Servera med ett grovt bröd. Snabba rågbröd (4 stycken) Hur gör man en smulpaj? Leta efter recept på Internet. Hur många recept hittar ni? Jämför pris på hemgjord och köpt smulpaj. Stark ost, riven ½ dl Grovt rågmjöl 1 dl Vetemjöl 2 dl Salt ½ tsk Bakpulver 1 tsk Filmjölk eller yoghurt 2 dl 1. Sätt ugnen på Ta fram en plåt med bakplåtspapper. 3. Blanda alla ingredienser i en bunke. 4. Rör kraftigt tills degen känns smidig. 5. Forma fyra runda bollar i degbunken. 6. Platta med mjölade händer ut bollarna till ½ cm direkt på bakplåtspappret. 7. Grädda ca 10 min (beroende på hur tunna kakorna är) Låt kakorna svalna på ett brödgaller.

27 ATT PRATA OM Hur fördelade ni arbetet med måltiden? Vad pratade ni om när ni åt? Smakade maten som ni hade tänkt er och blev det som ni hade planerat? UPPdRAg Skriv namnen på de fyra sädesslagen. Brödhistoria Under den yngre stenåldern började man odla spannmål och kom då på att krossa sädeskornen för att göra gröt och välling. Brödet uppstod när man kom på att det gick att rosta gröten. Arkeologer har hittat spår av bröd i Sverige från 200-talet på Helgö i Mälaren. I de flesta länder köper man bröd i bageri. Till Sverige kom bagerier först på 1400-talet, men de flesta bakade sitt bröd hemma. På 1930-talet bakades fortfarande det mesta i hemmen. Nu köper de flesta bröd i mataffären, även om allt fler har börjat baka eget bröd igen. 27

28 Brr, den första snön har kommit och Stella lyfter försiktigt på tassarna. Emma och Stella är ute på promenad. Det känns som om vintern har kommit tidigt, det är ju bara några veckor sedan det var höstlov. Fast det är klart, snart är det jul. Emma har gjort en ganska lång önskelista. Mest av allt önskar hon sig en keyboard, men det är för dyrt säger pappa. Kanske kan man köpa en begagnad på Blocket, funderar Emma. När hon kommit hem och borstat av Stellas tassar dyker Viktor upp. Jag tänker göra scones, säger han. Vad gott! Vet du hur man gör? Lätt som en plätt, svarar Viktor och börjar plocka fram mjöl och andra ingredienser. Har du gjort någon önskelista än, frågar Emma som fortfarande tänker på keyboarden. Självklart, säger Viktor. Det har väl alla. Eller förresten, alla firar ju inte jul. Ahmed, som är ny i klassen, berättade i dag om Ramadan i skolan. Vad är det för något? undrar Emma. Det är muslimernas stora högtid. Men innan de får ha fest måste de fasta en hel månad. Oj, får de inte äta på en hel månad? utbrister Emma. Jo, men inte så länge solen är uppe. På kvällen får de äta. PRATA OM Varför firar vi jul och vad kan du hitta för mat på ett julbord? Vilka andra högtider och helger firar vi i Sverige och vilka traditioner hör till dem? Vet du varför vi firar de olika högtiderna? Finns det högtider som kommit till Sverige från andra kulturer och länder? Traditioner Traditioner finns i alla kulturer men kan se lite olika ut runt om i världen. Under högtider och helger vill vi gärna vara tillsammans med släkt och vänner. Maten brukar också spela en stor roll. 28

29 Om två veckor är det påsk och det ska bli skönt att vara ledig tycker Viktor. Men först ska hans klubb ordna loppis för att få in pengar till innebandylägret som de ska åka på under lovet. När Viktor kommer hem sitter Stella vid dörren. I köket möts han av sönderrivna kassar, tidningar och förpackningar som ligger utspridda på golvet. Men lilla Stella så får man inte göra, säger han strängt. Va, är du hemma? säger Emma när hon kommer lite senare. Ska du inte träna? Nej, svarar Viktor. Inte förrän i kväll. Har du sett röran? Det är Stella! Då passar det väl bra att vi städar, säger Emma. Vi skulle ju få extra pengar av pappa om vi hjälper till att slänga allt skräp. Javisst ja, säger Viktor och skiner upp. Vi kan väl åka till miljöstationen allihop när pappa kommer hem. Efter att de plockat upp skräpet går Viktor in på sitt rum och kollar om han hittar något att sälja på loppisen. Det blir en ganska stor hög med grejer: gamla böcker, kläder som han har vuxit ur och andra prylar som han inte längre använder. Han stoppar allt i två stora kassar. Se här vad mycket saker jag har fått ihop till loppisen, säger han till Emma. Får jag se, säger Emma. Å den där dvd:n, den vill ju jag ha! Då får du väl komma till loppisen och köpa den, säger Viktor retsamt. PRATA OM Vad är skräp? Varför sorterar man sopor? Vad händer med soporna sedan? Vad är kompostering? Vad gör du med det du inte längre vill ha kvar: som t.ex. mobilen, mediciner, kuvert, batterier, trasiga kläder, nagellack, matavfall och plastflaskor? Sopsortering Bra information om sopor och återvinning hittar du på:

30 UPPdRAg Sortera, rätt sopa på rätt plats! Nu ska du sortera olika förpackningar genom att sätta rätt siffra vid rätt symbol. Plastförpackningar 10 Pappersförpackningar IN-1 Shampo 8 7 Metallförpackningar Glasförpackningar Tidningar Ge exempel på något man kan återanvända? Ge exempel på något man kan återvinna? Kan man kompostera sopor där du bor? Hur mycket sopor blir det på en dag hemma hos dig? Gör ett studiebesök på en återvinningsstation eller en återvinningscentral. 30