Vägledning för beräkningsunderlag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning för beräkningsunderlag 2005 2007"

Transkript

1 ESV 2004:6 Vägledning för beräkningsunderlag (24)

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Nyheter samt frågor som bör uppmärksammas Principer för beräkningsunderlag Intäkter av skatter Intäkter av avgifter m.m Intäkter av bidrag Kostnader i egen verksamhet Kostnader för transfereringar Återkrav (fordringar) i transfereringsverksamhet Upplösning av statskapital Tillgängliga anslagsmedel Beräkningsunderlaget i Hermes Resultatbudget Egen verksamhet och transfereringar...12 Verksamhetens intäkter...12 Offentligrättsliga avgifter som myndigheten får behålla...12 Upplösning av statskapital...13 Verksamhetens kostnader...13 Transfereringar Avgiftsfinansierad verksamhet med ekonomiskt mål Bidragfinansierad verksamhet Uppbörd Resultatandelar i dotter- och intresseföretag Tilläggsinformation Anläggningstillgångar...15 Investeringar och deras finansiering...15 Anslag för investeringar...15 Försäljningar av anläggningstillgångar Utlåning Balansposter (förändring under året) Anslagsöversikt Krediter och bemyndiganden Realekonomisk fördelning av anslag...19 Bilaga 1: Förslag till översiktlig arbetsordning för det praktiska arbetet med beräkningsunderlaget...21 Bilaga 2: Rapport från Hermes (24)

3 1. Inledning Myndigheterna ska senast den 1 mars lämna budgetunderlag enligt 9 kap. 3 förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen beslutade den 22 januari 2004 om ändringar i förordning om årsredovisning och budgetunderlag. Ändringarna som träder i kraft den 1 mars 2004 innebär att myndigheterna inklusive affärsverken skall senast den 6 april 2004 till regeringen lämna ett beräkningsunderlag för de tre närmast följande räkenskapsåren. Beräkningsunderlaget skall enligt ESV:s föreskrifter till 9 kap. 3 a förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag rapporteras in i koncerninformationssystemet Hermes. Skillnader mellan budgetunderlag och beräkningsunderlag Budgetunderlaget baseras på inkomster/utgifter medan beräkningsunderlaget utgår från bokföringsmässiga grunder 1 (intäkter/kostnader). Uppgifterna i beräkningsunderlaget ska lämnas i löpande priser medan uppgifterna i budgetunderlaget, som tidigare, lämnas i fasta priser. I bilaga 1 lämnar ESV förslag till en översiktlig arbetsordning för det praktiska arbetet med beräkningsunderlaget. Beräkningsunderlaget behöver inte beslutas av myndighetens styrelse eller myndighetens chef. I stället görs en utskrift av sammanställda budgetrapporter från Hermes och undertecknas av myndighetens chef. Den undertecknade utskriften arkiveras hos myndigheten. Myndigheterna lämnar beräkningsunderlaget genom att inrapportera uppgifter i Hermes. Det innebär att myndigheterna inte behöver lämna ett pappersexemplar av beräkningsunderlaget till regeringen. Denna promemoria beskriver kort de principer som myndigheterna ska utgå från i sitt arbete med beräkningsunderlaget. Den beskriver också hur myndigheterna ska lägga in sitt beräkningsunderlag i Hermes. Promemorian är tänkt att användas som en vägledning av dem som ska arbeta med beräkningsunderlaget, exempelvis ekonomichefer, controller, redovisningschefer m.fl. hos myndigheterna men också departementshandläggarna i Regeringskansliet. För att beskriva funktionaliteten i Hermes har ESV arbetat fram en manual som återfinns på ESV:s webbsida. Hermes beräknas öppnas och vara tillgängligt för myndigheternas inrapportering från mitten av mars månad. 1 Även begreppet kostnadsmässig budget används. 3 (24)

4 Eventuella frågor om beräkningsunderlaget ställs till Hermessupporten. E-post: Telefon: Nyheter samt frågor som bör uppmärksammas Uppgifter i beräkningsunderlag lämnas för tre år, dvs. 2005, 2006 och Uppgifter om intäkter och kostnader lämnas och ligger till grund för beräkning av anslagsprognos på kostnadsmässig grund. Därutöver ska myndigheterna lämna prognos på utgiftsmässig grund. Differenser mellan kostnadsmässig och utgiftsmässig prognos ska fördelas för alla tre år. Till skillnad från föregående år specificeras bidrag som disponeras av myndigheten i underlaget Resultatbudget under avsnittet varav avgiftsoch bidragsfinansierad verksamhet. I underlaget realekonomisk fördelning av anslag har vissa tydliggöranden gjorts (se avsnitt 4.5). Transfereringar till övriga organisationer och ideella föreningar (s-kod 7911 och 7912) redovisas i resultatbudgeten under raden Transfereringar till hushåll. 2. Principer för beräkningsunderlag Uppgifter i beräkningsunderlaget beräknas med utgångspunkt av myndighetens beräknade intäkter och kostnader i resultaträkningen för de perioder (räkenskapsår) beräkningsunderlaget avser. Vid en övergång till en budget på bokföringsmässiga grunder skulle statsbudgeten i huvudsak bygga på samma principer som redovisningen, vilket innebär att anslaget beräknas och redovisas på bokföringsmässig grund. Det beräkningsunderlag som myndigheterna lämnar för ska utgå från bokföringsmässiga grunder (intäkter/kostnader). Det innebär att inkomster och utgifter periodiseras till den tidsperiod och det räkenskapsår då prestationerna genomförs (intäkt) eller resurserna förbrukas (kostnad). Det betyder också att beräkningsunderlaget baseras på det utfall som myndigheten bedömer kommer att redovisas i resultaträkningen för den räkenskapsperiod som underlaget avser. 4 (24)

5 Myndigheten ska vid budgeteringstillfället bedöma sitt årsutfall utifrån de principer som gäller för hur ekonomiska händelser redovisas i resultaträkningen. De principer som allmänt gäller för upprättande av resultaträkningen framgår av förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2.1 Intäkter av skatter Intäkt av skatter uppkommer i princip den period då den händelse som utgör grund för beskattning inträffar. En förutsättning för att redovisa intäkter är dock att de kan verifieras, dvs. att det finns tillförlitliga metoder att kunna beräkna skatteintäkterna. Kravet på mätbarhet innebär att skatteintäkter i de flesta fall redovisas när betalning sker eller vid tidpunkten då skatten debiteras/faktureras. När skatteintäkter tas upp måste även befarade förluster beaktas. När det gäller inkomstskatter och skatter på kapital är det ofta inte möjligt att fastställa intäkterna förrän vid slutlig taxering. De preliminära inbetalda skatterna redovisas i dessa fall som intäkter. När det gäller skatter på varor och tjänster, arbetsgivaravgifter m.m. kan ofta intäkten fastställas i nära anslutning till den skattegrundande händelsen. Skatten betalas i de flesta fall med en månads eftersläpning, vilket innebär att december månads skatteintäkt kan fastställas först i januari. Inbetald skatt bör i sådana fall hänföras (periodiseras) till rätt redovisningsperiod. 2.2 Intäkter av avgifter m.m. Med intäkter av avgifter m.m. avses avgiftsintäkter och övriga intäkter såsom finansiella intäkter, reavinster etc. Intäkter ska tas upp i beräkningsunderlaget utifrån gällande principer för hur dessa ekonomiska händelser redovisas i resultaträkningen. Alla intäkter som kan hänföras till perioden ska tas upp i beräkningsunderlaget. Om storleken på fakturerade belopp i samband med bokslut är lika stor mellan åren eller skillnaden bedöms oväsentligt kan myndigheten bortse från periodiseringsaspekten för att beräkna utfallet. Avgiftsintäkter i verksamhet som bedrivs med fullkostnadstäckning som ekonomiskt mål och där myndigheten disponerar avgiftsintäkterna ska specificeras i beräkningsunderlaget. Beräknat överskott/underskott i sådan verksamhet påverkar således inte myndighetens beräknade anslagsprognos. 2.3 Intäkter av bidrag För erhållna bidrag tillämpas vid budgeteringstillfället den periodiseringsmodell som gäller för hur bidraget ska redovisas. Det innebär 5 (24)

6 att enbart bidragsbelopp som beräknas förbrukas under perioden (motsvarande redovisade kostnader) ska tas upp som intäkt av bidrag i beräkningsunderlaget. Även överskott i bidragsfinansierad verksamhet eller kvarvarande bidrag från avslutade projekt som myndigheten inte ska återbetala till bidragsgivaren ska tas upp som bidragsintäkt i beräkningsunderlaget. Bidrag skall specificeras under avsnittet varav avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet (se avsnitt 4.1.3). 2.4 Kostnader i egen verksamhet Till verksamhetens kostnader hör personalkostnader inklusive semesterlöneskuld, lokalkostnader, övriga driftkostnader, finansiella kostnader och avskrivningar. Redovisning av kostnader sker med utgångspunkt från de principer som allmänt gäller för upprättande av resultaträkningen. Till skillnad mot nu gällande principer för redovisning mot anslag kommer periodiseringar vid bokslut, s.k. periodavgränsningsposter, att påverka anslagsutfallet. Dessa är i många verksamheter på en relativt konstant nivå. Det innebär att myndighetens anslag för förvaltningskostnader i de flesta fall påverkas i liten utsträckning. Effekten av periodiseringar är ofta försumbara och kan hanteras inom ramen för tillgängliga anslagsmedel. Anläggningstillgångar som används i myndighetens egen verksamhet (produktionsinsatser) finansieras med lån i Riksgäldskontoret. En budget enligt bokföringsmässiga grunder innebär att det är avskrivningar i stället för amorteringar på lån som ska belasta anslaget. Redan idag finns en koppling mellan amorterat belopp som anslagsavräknas och avskrivningar vilket medför att den beräknade anslagsbelastningen i princip inte påverkas av övergången. 2.5 Kostnader för transfereringar Transfereringar redovisas på statsbudgeten det år till vilket kostnaden hänför sig (bokföringsmässig princip). Avgifter och bidrag till EU och andra internationella organisationer samt bidrag finansierade med medel från EU redovisas däremot mot anslag det år då betalning sker. Merparten transfereringar påverkas inte av en övergång till mer bokföringsmässiga principer på statsbudgeten eftersom tidpunkten för kostnad och utbetalning normalt sammanfaller. Kostnader för transfereringar uppkommer således i de flesta fall när transfereringar betalas ut. Bokföringsmässiga grunder innebär dock att betalningar eller utgifter som uppenbart bör hänföras till en viss period ska redovisas mot denna. En 6 (24)

7 förutsättning är dock att den ekonomiska händelsen kan mätas och verifieras och information om den period bidraget avser framgår tydligt. 2.6 Återkrav (fordringar) i transfereringsverksamhet Utbetalda transfereringar kan av olika skäl krävas tillbaka från bidragsmottagare. Det kan exempelvis bli aktuellt för bostadsbidrag och underhållstöd där utbetalning sker med utgångspunkt från preliminära inkomstuppgifter men också andra transfereringar som betalats på felaktiga grunder eller med för stort belopp. Återkrav av utbetalda transfereringar som får disponeras av myndigheten bör beräknas och beaktas i beräkningsunderlaget under den period dessa kan fastställas och redovisas. I beräkningsunderlaget reducerar beräknade återkrav periodens kostnader för transfereringar och därmed anslagsbelastningen. På motsvarande sätt ska även befarade förluster som uppkommer som en följd av värdering av fordringar beaktas i beräkningsunderlaget. Skillnaden mot nu gällande principer blir att anslaget påverkas när fordran bokförs och inte när inbetalning sker. På motsvarande sätt ska förluster beaktas i beräkningsunderlaget och påverka anslagsbehovet när de befaras och inte såsom idag först när de är konstaterade. Lämnade bidrag 1200 Återkrav av tidigare bidrag - 30 Befarade förluster + 13 Kostnad för transfereringar (netto) 1183 Anslag för transfereringar Upplösning av statskapital Investeringar i infrastruktur, krigsmateriel och dylikt finansieras med anslag vid anskaffningstillfället. Det innebär att det är hela anskaffningen som ska finansieras med anslag på statsbudgeten och att något anslag för avskrivningskostnader för dessa investeringar inte ska anvisas. Avskrivningskostnaderna för dessa investeringar ska i beräkningsunderlaget finansieras genom att myndigheten i resultatbudgeten redovisar upplösning av statskapital med ett belopp motsvarande periodens avskrivningar. Principen innebär att resultatbudget och myndighetens beräknade anslagsutfall inte påverkas av dessa avskrivningar. Det innebär att redovisningen av statskapital i detta avseende skiljer sig från i dag gällande redovisningsprinciper för årsredovisningen. Sammanfattningsvis kan sägas att myndighetens förvaltningskostnader måste finansieras med anslag till den del dessa inte bedöms kunna 7 (24)

8 finansieras med bidrag, avgiftsintäkter m.m. eller upplösning av statskapital. Eventuellt överskott/underskott i avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning får dock inte påverka storleken på den beräknade anslagsprognosen. Myndighetens kostnader för transfereringar måste finansieras med anslag till den del dessa inte bedöms kunna finansieras med bidrag, avgiftsintäkter m.m. exempelvis fonder. Myndighetens belastning av anslag i form av kapitaltillskott för infrastrukturinvesteringar och dylikt motsvaras av de anskaffningar som myndigheten beräknar göra för de perioder beräkningsunderlaget avser. 3. Tillgängliga anslagsmedel Budgeteringsförutsättningarna för beräkningsunderlaget överensstämmer i princip med de förutsättningar som myndigheterna utgår från i budgetunderlaget. Förutsättningarna för beräkningsunderlaget baseras på dagens utgiftsmässiga anslag. Det betyder att myndigheterna i beräkningsunderlaget för ska utgå från en budgeteringsförutsättning som är beräknad på utgiftsmässig grund för att ta fram ett beräkningsunderlag som baseras på bokföringsmässiga principer. För huvuddelen av myndigheterna torde detta inte innebära några svårigheter eller väsentliga skillnader. Skillnaden mellan utgifter och kostnader är i de flesta fall små, vilket innebär att övergång till bokföringsmässiga principer ofta har marginella effekter på anslagsbelastningen. Exempelvis lokalhyror som utgör en stor kostnadspost periodiseras i dagsläget även i fråga om anslagsbelastningen. Avskrivningar avräknas inte mot anslag för närvarande men amorteringsutgifterna som ligger till grund för anslagsavräkningen är i princip lika stora som kostnaderna för avskrivningar. I en normal verksamhet utan stora förändringar är storleken på periodiseringar relativt konstant över tiden. De fluktuationer som kan bli aktuella kan normalt hanteras inom ramen för tillgängliga anslagsmedel. Tillgängliga anslagsmedel (respektive år) = + Beräknat anslag + Kredit på anslag + prognos på föregående års eventuella utgående anslagssparande - prognos på föregående års eventuella utnyttjande av anslagskredit Regeringskansliet lägger in tillgängliga anslagsmedel i Hermes. Om myndighetens medel på anslagsdelar bedöms vara felaktiga ska myndigheten i första hand ta kontakt med sin budgethandläggare på fackdepartementet. Prognos på 2004 års anslagsutfall läggs in av myndigheten och påverkar beräkningen av tillgängliga anslagsmedel 8 (24)

9 för Myndigheterna behöver inte ta fram en ny prognos på 2004 års anslagsutfall per anslag utan den prognos som myndigheterna lämnade i budgetunderlaget förs in i beräkningsunderlaget i Hermes. Myndigheterna ska i beräkningsunderlaget lämna uppgifter för tre år, nämligen 2005, 2006 och Beräknade tillgängliga anslagsmedel för 2006 och 2007 påverkas av tidigare års inlagda uppgifter (bruttokostnader, övriga intäkter, annan finansiering och statskapital) under anslagsöversikten. För 2006 och 2007 kan av Regeringskansliet inlagda uppgifter om anslag ligga till grund för budgetering i Hermes. Myndigheterna bör dock beakta eventuella utnyttjande av anslagssparande eller anslagskrediter. Hermes tillåter inte att myndighetens beräknade anslagsbelastning överstiger tillgängliga anslagsmedel. En myndighet ska inte kunna godkänna beräkningsunderlaget om den lägger in belopp som innebär att tillgängliga anslagsmedel överskrids. Denna restriktion gäller alla de tre år som beräkningsunderlaget avser. För anslag som avser myndigheternas förvaltningskostnader måste myndigheten beakta att ett prognostiserat anslagssparande överstigande 3 procent i normala fall inte är tillgängligt när verksamheten ska budgeteras. Vidare ska myndigheterna i normala fall vid budgetering inte utnyttja anslagskrediten. Därför bör myndigheterna inte budgetera alla tillgängliga medel. I förekommande fall kan det bli aktuellt att en myndighet på grund av omläggningen till bokföringsmässiga principer behöver budgetera belopp som överstiger tillgängliga anslagsmedel. Observera att detta kan bli aktuellt enbart till följd av tekniska aspekter hänförliga till omläggningen och inte avse volymförändringar i myndighetens normala verksamhet. Överbudgeterat belopp som inte framgår av beräkningsunderlaget ska i stället kunna lämnas i form av bifogade kommentarer i Hermes för respektive anslag. 4. Beräkningsunderlaget i Hermes Beräkningsunderlaget är i vissa delar mer omfattande än nuvarande budgetunderlag. Budgetunderlaget används idag till att beräkna anslag, låneramar och beställningsbemyndiganden m.m. på myndighetsnivå. Beräkningsunderlaget kommer även att användas till att sammanställa konsoliderade budgeter för staten. Av den anledningen måste bl.a. inomstatliga transaktioner i resultatbudgeten specificeras. Myndigheternas beräkningsunderlag läggs in under Översikt myndighet och består av sex underlag. Dessa är: 9 (24)

10 Anslagsöversikt: Anslag Realekonomisk fördelning per anslag Resultatbudget: Intäkter och kostnader Tilläggsinformation: Anläggningstillgångar, utlåning samt fordringar och skulder Bemyndiganden Krediter: Låneramar och kreditramar Myndigheterna kommer att kunna anpassa beräkningsunderlaget efter egna förutsättningar. Det innebär att alla underlag, avsnitt och rader i systemet inte behöver vara tillgängliga för samtliga myndigheter. Myndigheten behöver därför inledningsvis markera vilka underlag och i förekommande fall vilka avsnitt och rader i respektive underlag som är aktuella för det egna beräkningsunderlaget. Myndigheten har möjlighet att kunna utöka underlaget med de avsnitt/rader som visas bli nödvändiga efter hand. I beräkningsunderlaget lämnas information om kostnader, intäkter, investeringar, låneramar, etc. i olika avsnitt. När beräkningsunderlaget är klart kan myndigheten ta fram rapporter och budgetar som presenteras för myndighetens ledning, däribland resultatbudget och beräknat anslagsutfall (se bilaga 2). Beräkningsunderlaget kommer att utgå från samma principer och presenteras på motsvarande sätt som informationen i årsredovisningen. Det finns dock vissa skillnader som framgår nedan. Konsistenskontroller i Hermes I vissa fall läggs samma belopp in i två strukturer i Hermes. Kostnader och intäkter läggs exempelvis in både i en resultatbudgetstruktur och i en anslagsstruktur. Det är viktigt att beloppen på myndighetsnivå överensstämmer i de två strukturerna. I andra fall finns restriktioner som myndigheten inte får överstiga, t.ex. tillgängliga anslagsmedel. I Hermes finns vissa konsistenskontroller inlagda för att se till att belopp i olika strukturer överensstämmer eller att man håller sig inom de restriktioner som finns inlagda. För att myndigheten ska kunna godkänna inlagda budgetbelopp måste samtliga konsistenskontroller vara godkända. Användarna kan via konsistenskontrollerna klicka sig vidare och komma fram till orsakerna till att inte konsistens råder. I konsistenskontrollen kommer bl.a. framgå om totala kostnader och totala intäkter i anslagsfinansierad verksamhet stämmer överens med resultatbudgetens avsnitt Egen verksamhet och transfereringar med beaktande av kostnader och intäkter i avgiftsfinansierad verksamhet med full kostnadstäckning. 10 (24)

11 4.1 Resultatbudget Underlaget till resultatbudgeten där resultatinformation läggs in är uppdelat i två huvudavsnitt. Under dessa avsnitt ska inomstatliga transaktioner specificeras. Egen verksamhet och transfereringar - varav avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet Uppbörd (intäkter som ej disponeras) Under Egen verksamhet och transfereringar ska även intäkter och kostnader i avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet specificeras i ett eget avsnitt. Några myndigheter har andelar i dotter- eller intresseföretag. Dessa myndigheter kommer även att behöva i ett eget avsnitt beräkna resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Underlaget till resultatbudget har delats upp för att det bättre ska kunna anpassas till respektive myndighet och för att användarna lättare ska kunna arbeta i avsnitten i en webbaserad miljö. Intäkter av anslag kan inte läggas in i underlaget till resultatbudgeten. Det beräknade anslagsutfallet framräknas när resultatbudgeten och tilläggsinformationen är ifylld. Det innebär att det inte finns någon rad i underlaget resultatbudget för att lägga in intäkter av anslag. En resultatrapport kommer dock att kunna tas fram där bl.a. intäkter av anslag framgår. Resultatrapporten kommer i princip överensstämma med resultaträkningens uppställningsform (se bilaga 2). Myndigheten kommer i beräkningsunderlaget att fördela summa intäkter och summa kostnader från resultatbudgeten per anslag. Det är viktigt att summa kostnader och summa intäkter på samtliga anslag överensstämmer med resultatbudgeten. Myndigheten kommer i en konsistenskontroll att kunna utläsa om det finns en sådan överensstämmelse och i förekommande fall orsaken till misstämning. Myndigheten behöver inte redovisa intäkter eller betalningar mot inkomsttitlar eller motsvarande i beräkningsunderlaget. Intäkter och andra medel som myndigheten inte får behålla kommer dock även i framtiden att redovisas mot titlar eller motsvarande. Hur dessa titlar kommer att klassificeras och benämnas är i dagsläget oklart 2. 2 Förutom intäkter av uppbörd och offentligrättsliga avgifter etc. som redovisas i resultaträkningen kommer även kapital som myndigheten återbetalar till staten att redovisas mot titlar. 11 (24)

12 För att underlätta arbetet med beräkningsunderlaget kommer utfallet för 2003 att läggas in på motsvarande sätt som informationen ska lämnas i underlaget resultatbudget. Utfallet är hämtat från vad myndigheten har rapporterat in till statsredovisningen. Under respektive rad kan myndigheten ta fram vilka S -koder som har summerats. I Hermes kommer det att finnas en möjlighet att lämna kommentarer för respektive anslag. Därutöver kan myndigheten under underlaget myndighetsbilaga skicka med filer som innehåller kompletterande information Egen verksamhet och transfereringar I avsnittet ska myndigheten lämna information om intäkter och kostnader i egen verksamhet och för transfereringar. Inomstatliga transaktioner ska i förekommande fall specificeras under respektive rad. Det innebär att myndigheten måste uppskatta hur stor del av redovisade intäkter och kostnader som är hänförbara till andra myndigheter, inkl. affärsverk. Det ställs dock inga krav på att budgeterade inomstatliga transaktioner ska stämmas av mellan myndigheter. Till hjälp för att uppskatta inomstatliga transaktioner kan tidigare års utfall användas. I de fall omsättningen i resultaträkningen sammanlagt understiger 100 miljoner kronor behöver inomstatliga transaktioner inte läggas in i underlaget. Med omsättning avses här summan av samtliga intäkter i myndighetens senaste resultaträkning inklusive intäkter av anslag för såväl verksamheten som transfereringar samt intäkter av uppbörd. Verksamhetens intäkter Utgångspunkten är att alla intäkter som kan hänföras till perioden ska tas upp i beräkningsunderlaget under avsnittet Egen verksamhet och transfereringar. Med intäkter avses avgiftsintäkter (inklusive 4 -intäkter), bidragsintäkter, reavinster och finansiella intäkter etc. Det innebär bl.a. att ränteintäkter på räntekonto ska tas upp som finansiell intäkt under den period intäkten beräknas uppkomma. Avgiftsfinansierad verksamhet med fullkostnadstäckning som ekonomiskt mål läggs in i resultatbudgeten under avsnittet Egen verksamhet och transfereringar och klassificeras på motsvarande sätt som i resultaträkningen. Det innebär exempelvis att avgiftsintäkter redovisas på raden Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Offentligrättsliga avgifter som myndigheten får behålla Offentligrättsliga avgifter beräknas av riksdagen och får normalt inte disponeras av myndigheterna. I underlaget resultatbudget läggs dessa in på egen rad under avsnittet Uppbörd (intäkter som ej disponeras). 12 (24)

13 I vissa fall har regeringen med riksdagens godkännande gett vissa myndigheter rätt att få disponera offentligrättsliga avgifter för att finansiera verksamheten. Myndigheten ska i sådana fall ta upp dessa avgifter under egen rad som benämns Offentligrättsliga avgifter. Upplösning av statskapital I beräkningsunderlaget ska en minskning av statskapital för finansiering av avskrivningar i resultatbudgeten redovisas enligt nya principer. Finansieringen av avskrivningar tas upp under en egen rad i underlaget till resultatbudget som benämns Upplösning av statskapital. Det innebär att kapitalförändringen (saldot) i resultaträkningen och myndighetens anslagsprognos påverkas inte av dessa avskrivningar. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader ska redovisas och klassificeras på motsvarande sätt som i resultaträkningen. För att koppla avskrivningar till rätt tillgångsslag i underlaget Tilläggsinformation ska dock avskrivningar delas upp beroende på om de är hänförbara till materiella eller immateriella tillgångar. Utfall för 2003 avseende avskrivningskostnader har lagts in under raden avskrivningar för materiella anläggningstillgångar. Transfereringar Redovisning av transfereringar i resultatbudgeten skiljer sig från resultaträkningen i två hänseenden. Transfereringar ska redovisas i avsnittet Egen verksamhet och transfereringar. Kostnaderna ska delas upp beroende på vilken sektor enligt nationalräkenskaperna transfereringen är hänförbar till, exempelvis hushåll, företag, kommuner, utland. Intäkter som hänförs till transfereringsverksamhet tas upp tillsammans med andra intäkter i verksamheten beroende på klassificering, dvs. om de avser finansiella intäkter, bidrag etc. Finansiella kostnader hänförbara till transfereringar redovisas tillsammans med övriga finansiella kostnader i verksamheten. Därutöver finns det en rad för avsättningar till eller upplösning av fonder m.m. Utbetalda transfereringar kan av olika skäl krävas tillbaka från bidragsmottagare. I resultatbudgeten reducerar beräknade återkrav periodens kostnader för transfereringar. Befarade förluster som uppkommer som en följd av värdering av fordringar ska också beaktas i resultatbudgeten. Har myndigheten rapporterat utfall för 2003 på S-koder för periodiseringar kommer dessa att läggas in på den sektor som har störst utfallsbelopp Avgiftsfinansierad verksamhet med ekonomiskt mål Samtliga intäkter och kostnader som är hänförbara till den egna verksamheten eller transfereringar läggs in i resultatbudgeten under avsnittet 13 (24)

14 Egen verksamhet och transfereringar och klassificeras på motsvarande sätt som i resultaträkningen. En myndighet som har en eller flera verksamheter som bedrivs med ett ekonomiskt mål ska dessutom specificera sådan avgiftsbelagd verksamhet på summa intäkter och summa kostnader i resultatbudgeten under avsnittet varav avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet. Detsamma gäller även för blandfinansierad verksamhet som bedrivs med ett ekonomiskt mål. Beräknat över-/underskott framräknas i systemet. När anslag framräknas kommer summa intäkter och summa kostnader i avgiftsfinansierad verksamhet att beaktas, vilket medför att över-/underskottet inte kommer att påverka beräknat anslagsutfall Bidragfinansierad verksamhet Myndigheter som har bidragsfinansierad verksamhet ska specificera sådan verksamhet med samma belopp på raderna Summa intäkter och Summa kostnader under avsnittet varav avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet. Om myndighetens bidragsintäkter uppgår till stora belopp kan myndigheten kommentera dessa i anslutning till detta avsnitt Uppbörd Intäkter som inte disponeras av myndigheterna i beräkningsunderlaget delas upp på motsvarande sätt som i resultaträkningen. Det kommer dock att finnas ett krav att särredovisa offentligrättsliga avgifter. Därutöver kommer försäljningsinkomster och amorteringar etc. som inte får disponeras att redovisas i underlaget Tilläggsinformation. Kostnader för medel som tillförts statsbudgeten behöver inte läggas in i avsnittet uppbörd. Däremot kommer dessa kostnader finnas med när rapporter tas fram i Hermes. Kostnader för medel som tillförts statsbudgeten kommer då att vara lika stora som beräknade uppbördsintäkter Resultatandelar i dotter- och intresseföretag Myndigheter som har andelar i dotter- eller intresseföretag ska lägga in årets resultatandel under detta avsnitt. Det är oftast svårt att bedöma vilket resultat dotter- eller intresseföretag kommer att ha i framtiden. Om företaget inte har lämnat någon egen prognos eller om man inte kan befara att resultatet kommer att förändras torde det vara lämpligt att utgå från tidigare års resultat. 4.2 Tilläggsinformation I underlaget Tilläggsinformation läggs information om anläggningstillgångar och utlåning in. Det gäller t.ex. årets anskaffningar av anläggningstillgångar och hur dessa investeringar beräknas finansieras. Myndigheter som bedriver utlåningsverksamhet ska även lägga in vilka 14 (24)

15 medel som beräknas lånas ut och vad som kommer amorteras av tidigare utlåning. Myndigheter som har en balansomslutning överstigande 1 miljard kronor kommer därutöver att behöva lägga in beräknade fordringar och skulder i ett eget avsnitt som benämns Balansposter (förändringar under året). Anläggningstillgångar Utlåning Balansposter (förändringar under året) Anläggningstillgångar I beräkningsunderlaget ska information om förändringar av anläggningstillgångar redovisas i avsnittet Anläggningstillgångar. Den information som lämnas är i första hand om anskaffningar, avskrivningar och försäljningar. Avsnittet är uppdelat på materiella, immateriella och finansiella anläggningstillgångar. Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar hämtas från underlaget resultatbudget (se Egen verksamhet och transfereringar). I de fall finansiella anläggningstillgångar beräknas minska/öka i värde ska även denna värdeförändring läggas in. Det är dock i de flesta fall inte möjligt att bedöma framtida värdeförändringar när beräkningsunderlaget tas fram. Investeringar och deras finansiering Under respektive tillgångsslag redovisas årets beräknade anskaffningar (investeringar). I avsnittet summeras totala anskaffningar under året. Hur dessa investeringar kommer finansieras ska framgå i underlaget. Det är den slutliga finansieringen av investeringarna som ska redovisas. Det innebär att upprättaren ska bortse från eventuell kortsiktig finansiering från räntekonto eller leverantörsskulder vid bokslut. Summa finansiering av anläggningstillgångar ska stämma överens med summa anskaffningar. Om inte dessa är lika stora rödmarkeras dem för att tydliggöra att det inte finns en konsistens mellan anskaffningar och finansiering. Investeringar i verksamheten finansieras huvudsakligen med lån i RGK. Myndigheter kan dock i vissa fall finansiera investeringar på annan sätt, t.ex. via anslag eller bidrag. Anslag för investeringar I de fall anskaffningen helt eller delvis finansieras med anslag vid investeringstillfället ska dessa redovisas under statskapital. I nedanstående exempel framgår hur en myndighet som beräknar att anskaffa anläggningstillgångar för 2000 tkr under året ska redovisa dessa. 15 (24)

16 Av investeringarna beräknas 350 finansieras från lån i Riksgäldskontoret, 50 från bidrag och 1600 från anslag. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsutgifter 1500 Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsutgifter 500 Finansiella anläggningstillgångar Anskaffningsutgifter Summa årets anskaffningsutgifter 2000 Finansiering, lån m.m. Lån i RGK (räntekonto) 350 Bidrag 50 Statskapital (anslag) 1600 Summa årets finansiering 2000 Försäljningar av anläggningstillgångar Under avsnittet Anläggningstillgångar ska försäljningsinkomster och bokfört värde av försålda anläggningstillgångar läggas in. Det är viktigt att ta ställning till när beräkningsunderlaget tas fram hur eventuella försäljningsinkomster får disponeras. I de fall anläggningstillgångar säljs uppkommer vanligtvis reavinster/- förluster. Dessa intäkter och kostnader ska beaktas när underlaget resultatbudget tas fram. Reavinster/-förluster som disponeras i verksamheten tas upp under avsnittet Egen verksamhet och transfereringar. I en anslagsfinansierad verksamhet kommer dessa att påverka anslagsbehovet. I de fall reavinster inte får disponeras ska dessa redovisas under avsnittet Uppbörd (intäkter som ej disponeras) i underlaget till resultatbudget Utlåning De myndigheter som har regeringens medgivande att bedriva utlåningsverksamhet ska lämna uppgifter under detta avsnitt. Information om tillgångar som redovisas under balansposten utlåning i årsredovisningen kommer i beräkningsunderlaget att särredovisas i eget avsnitt 3. Uppställningen i avsnittet liknar i stora delar avsnittet anläggningstillgångar. I avsnittet ska nyutlåning, amorteringar, eventuella nedskrivningar och kapitaliserad ränta läggas in. Dessutom ska myndigheten redovisa hur 3 Myndigheter som har till uppgift att låna ut medel ska redovisa dessa under utlåning. Det oberoende av om utlåningen är kort eller långsiktig. 16 (24)

17 nyutlåningen ska finansieras. Summa nyutlåning ska stämma överens med summa finansiering. Om inte dessa är lika stora rödmarkeras dem för att tydliggöra att det inte finns en konsistens mellan nyutlåning och finansiering. I de fall nyutlåningen helt eller delvis finansieras med anslag ska dessa läggas in under raden Statskapital (anslag). I de fall amorteringar eller ränteintäkter får användas för att finansiera nyutlåning ska dessa medel läggas in under raden Egen finansiering Balansposter (förändring under året) Myndigheter som har en balansomslutning överstigande 1 miljard kronor ska under avsnittet Balansposter redovisa lager och utomstatliga fordringar och skulder. I de flesta fall ska endast ingående och utgående värden redovisas. När det gäller balansposten Fonder behöver dock avsättningar till fonder och upplösning av fonder särredovisas. I de fall oförbrukade bidragsmedel överstiger 50 miljoner kronor men myndighetens balansomslutning understiger 1 miljard kronor ska endast oförbrukade bidragsmedel redovisas. Oförbrukade bidrag ska specificeras på bidragsinbetalningar och förbrukade bidragsmedel. 4.3 Anslagsöversikt I underlaget Anslagsöversikt kommer myndighetens samtliga anslag och anslagsposter att redovisas. För att lägga in uppgifter går man i på respektive anslag. Under respektive anslag ska myndigheten lägga in totala kostnader som benämns Bruttokostnader och totala intäkter som benämns Övriga intäkter. Myndigheter som har investeringar som finansieras med anslag eller en prestationsbaserad redovisning mot anslag (universitet och högskolor) kommer dessutom att behöva lägga in uppgifter på flera rader. Avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet samt uppbörd enligt avsnitt ska inte finnas med i fördelningen av intäkter och kostnader per anslag. I de fall myndighetens fördelade Övriga intäkter per anslag uppgår till väsentliga belopp kan det vara lämpligt att myndigheten specificerar dessa i avgifter, bidrag m.m. i en kommentar till anslagsbilden. I de fall upplösning av statkapital beräknas finansiera avskrivningskostnader (se avsnitt 2.7) ska denna redovisas på raden Annan finansiering. Därutöver ska investeringar som finansieras med anslagsmedel läggas in under raden statskapital. Beräknat anslagsutfall benämns Prognos anslag i underlaget. Inom högskolesektorn är det vissa fall inte nedlagda kostnader som ligger grund för att beräkna framtida anslagsutfall utan i stället utförda 17 (24)

18 prestationer. Skillnaden mellan Bruttokostnader reducerat med övriga intäkter och beräknat anslagsutfall ska i sådana fall redovisas under raden Annan finansiering för att Prognos anslag ska bli korrekt redovisat. I resultatbudgeten redovisas denna post under raden kapitalförändring verksamhetsanslag. Under Anslagsöversikt ska myndigheterna utöver uppgifter för beräkning av anslagsprognos på bokföringsmässig grund även lämna en anslagsprognos på utgiftsmässig grund. Uppgifter för den utgiftsmässiga prognosen hämtas från myndighetens senaste budgetunderlag och redovisas för Eventuella differenser mellan dessa två prognoser ska specificeras för åren i Hermes. Differens mellan kostnadsmässig och utgiftsmässig prognos Differens - varav Periodavgränsningsposter - varav Varulager - varav Avsättningar (pensioner och övriga) - varav Övrigt Differens att fördela Den differens som synliggörs som skillnaden mellan kostnadsmässig och utgiftsmässig prognos ska av myndigheterna fördelas på en underliggande bild på varav raderna enligt tabellen ovan. Bilden tas fram genom att dubbelklicka på ordet Differens i anslagsbilden. Om myndigheten har fördelat hela differensen blir raden Differens att fördela noll. I annat fall rödmarkeras raden Differens att fördela och innebär att myndigheten inte har konsistens. Varav Periodavgränsningsposter Här fördelas differenser hänförliga till upplupna och förutbetalda kostnader/intäkter. Differensen är lika med beräknade förändringar under året. Varav Varulager Här fördelas differenser hänförliga till varulager m.m. (inklusive pågående arbeten). Beredskapstillgångar ska dock inte ingå eftersom dessa redovisas som en anläggningstillgång. Differensen är lika med den beräknade skillnaden mellan anskaffade och förbrukade varor under året. Varav Avsättningar (pensioner och övriga) Här fördelas differenser hänförliga till avsättningar för pensioner och övriga avsättningar. Differensen är lika med beräknade förändringar av avsättningar under året. 18 (24)

19 Varav Övrigt Här fördelas differenser som inte kan hänföras till övriga rader, till exempel befarade förluster, samt eventuella differenser som uppkommer till följd av olika prisnivåer. Den kostnadsmässiga prognosen baseras på löpande priser medan den utgiftsmässiga baseras på fasta priser. I de fall belopp som fördelats på raden Övrigt uppgår till väsentliga belopp är det lämpligt att myndigheten kommenterar vad raden består av Krediter och bemyndiganden Utöver underlag till resultatbudget och tilläggsinformationer ska samtliga myndigheter lämna förslag på låne- och kreditramar. Därutöver ska en realekonomisk fördelning göras per anslag. De myndigheter som har ramar för beställningsbemyndiganden kommer även att ha en skyldighet att redovisa dessa för respektive anslag. I underlaget Krediter ska myndigheten lämna uppgifter om låneramar, kreditramar och övriga krediter. Uppgifterna kommer att läggas in på motsvarande sätt som uppgifterna lämnas i budgetunderlaget. I underlaget beställningsbemyndiganden ska myndigheterna lägga in uppgifter per anslag på motsvarande sätt som i budgetunderlaget. Beloppsuppgifterna till underlagen Krediter och Beställningsbemyndiganden hämtar myndigheten från sitt budgetunderlag. 4.5 Realekonomisk fördelning av anslag Varje anslag har en realekonomisk fördelning. Den realekonomiska fördelningen visar vad anslaget används till exempelvis löner, lokalkostnader, övrig konsumtion, räntor, transfereringar och investeringar för infrastruktur och dylikt. Den realekonomiska utfallsredovisningen används i flera olika sammanhang. Men en bedömning eller prognos av vad anslaget kommer att användas till i framtiden är kanske än viktigare. Förutom att fördelningen används vid den preliminära pris- och löneomräkningen av vissa anslag används den för att översätta statsbudgetens utgifter till utgifter i nationalräkenskapstermer i vilken regeringen presenterar sina makroekonomiska prognoser och prognoser över det finansiella sparandet. Uppgifter om anslagens realekonomiska fördelning är ett nödvändigt underlag vid bedömningen av kommunsektorns finanser, disponibel inkomst, offentliga sektorns utgiftstak m.m. Det är således av yttersta vikt att den realekonomiska fördelningen är av god kvalitet. Att den realekonomiska informationen är riktig och konsistent med uppgifterna som lämnas i resultatbudgeten är vidare en förutsättning för en budget enligt bokföringsmässiga grunder. För varje anslag finns i beräkningsunderlaget en flik där myndigheten anger den realekonomiska fördelningen. Liksom i fjol sker fördelningen som en procentuell andel av anslagsprognosen. Den realekonomiska fördelningen som redan ligger i systemet baseras på 2003 års anslagsutfall. Prognoser 19 (24)

20 görs emellertid ofta på anslagsdelsnivå varför utfallssiffrorna kan vara missvisande för anslagsdelen i fråga. Det är viktigt att fördelningen uppdateras med kända och förväntade förändringar beträffande anslagets användning. Det kan vara praktiskt att uppdatera det första året och med hjälp av inbyggd funktionalitet låta den valda fördelningen slå på följande år. Därefter kan man gå in och göra marginal justeringar för vart och ett av de kommande åren. Den realekonomiska fördelning som används kallas för r-koder. Till varje r- kod finns en eller flera arter och till varje art finns en eller fler s-koder. Det betyder att varje r-kod består av ett aggregat av arter och s-koder. Vilka arter och s-koder som ligger under en viss r-kod kommer att framgå i Hermes. Tabell över realkoder Realkoder Avskrivningar Räntor Hyresförbrukning Löner Sociala avgifter Övriga investeringar Köp av mark och fastigheter Lagerinvesteringar Amorteringar (enbart VV och BanV) Försvaret, materiel och anläggningar Transfereringar till affärsverk Transfereringar till företag Transfereringar till hushåll Transfereringar till hushållens ideella föreningar (HIO) Transfereringar till hushåll - in natura (1) Transfereringar till landsting, konsumtion Transfereringar till landsting, investeringar Transfereringar till kommuner, konsumtion Transfereringar till kommuner, investeringar Transfereringar till utlandet Transfereringar till EU Transfereringar till ålderspensionssystemet Övrig förbrukning (1) Som transferering in natura räknas myndigheters köp av varor och tjänster som produceras av en marknadsproducent (företag) och som levereras till hushållen. Det är t.ex. Läkemedel, handikapphjälpmedel, rättshjälp, arbetsmarknadsutbildning m.m. 20 (24)

21 Bilaga 1 Förslag till översiktlig arbetsordning för det praktiska arbetet med beräkningsunderlaget 1. Ta fram nödvändiga uppgifter från senaste budgetunderlag, årsredovisning m.m. 2. Anpassa underlagen i Hermes för myndighetens behov under menyn Myndighetsanpassning. 3. Kontrollera om uppgifter avseende inomstatliga transaktioner och balansposter måste lämnas. 4. Myndigheter med två eller flera anslag kan använda excel eller motsvarande för att beräkna intäkter, kostnader m.m. och fördela de på respektive anslag. 5. Framräknade och fördelade belopp läggs in i Hermes under respektive underlag eller avsnitt. 6. Uppgifterna exempelvis i resultatbudgeten och anslagsöversikten ska vara konsistenta. 21 (24)

22 Bilaga 2 Rapport från Hermes Resultatbudget Intäkter (inkl transfereringar) Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter -varav inomstatliga intäkter Upplösning av statskapital Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamheten kostnader -varav inomstatliga kostnader Kostnader för transfereringar Lämnade bidrag Avsättningar till /upplösning av fonder Summa kostnader för transfereringar -varav transfereringar till andra myndigheter Verksamhetsutfall inkl transferingar Resultat från andelar i dotterföretag och intresserföretag Uppbörd Intäkter av avgifter m.m. Intäkter av skatter Medel som tillförts statsbudgeten Årets kapitalförändring Avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet Summa intäkter Summa kostnader Över-/underskott 22 (24)

23 Anslag Anslag A Anslag B Anslag C Summa Prognos anslag Utgående överföringsbelopp Bemyndigande Anslag A Ingående åtagande Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtagande vid årets slut Bemyndiganderam Investeringar Anskaffningar Materiella Immateriella Finansiella Summa anskaffningar Finansiering Lån i RGK Bidrag Leasing Egen finansiering Statskapital (anslag) Summa finansiering Försäljninginkomster Utlåning Nyutlåning Amorteringar Finansiering av nyutlåning Lån i RGK Statskapital (anslag) Egen finansiering Summa finansiering Krediter Låneram Övrig kreditram Räntekontoram 23 (24)

24 Drottninggatan 89, Box , STOCKHOLM. Telefon Telefax (24)

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd. Rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd. Rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder). Beslutade den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599

Läs mer

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2014-08-11 BESLUT Dnr LiU-2014-01028 1(5) Delårsrapport för räkenskapsåret 2014 per den 30 juni 2014 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2012

Delårsrapport för januari - juni 2012 2012-08-15 Dnr V-2012-0001 Doss 31 Delårsrapport för januari - juni 2012 Inledning KTH har sedan höstterminen 2011 för första gången tagit ut studieavgifter för tredjelandsstudenter enligt förordningen

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport aåê=mrjqvmnjnmm Delårsrapport 2005-06-30 2005-08-11 = 2 av 6 Väsentlig information Inom ramen för Finansinspektionens kompetensväxlingsprogram ersätts succesivt de som lämnat myndigheten och genom nyrekryteringen

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2013

Delårsrapport för januari juni 2013 Stockholm, 2013-08-15 Delårsrapport för januari juni 2013 Ekonomiskt resultat och prognos De senaste åren har KTH uppvisat stora positiva resultat. Detta har varit en följd av att intäkter, bland annat

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Delårsrapport för räkenskapsåret 2017 per den 30 juni 2017

Delårsrapport för räkenskapsåret 2017 per den 30 juni 2017 2017-08-09 DNR LIU-2017-01829 BESLUT 1(8) Delårsrapport för räkenskapsåret 2017 per den 30 juni 2017 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag senast

Läs mer

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen Denna publikation kan beställas från: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice Box 45316 104 30

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten 2012

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten 2012 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2012 2013:43 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Datum: 2013-06-19

Läs mer

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :37

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :37 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2013 2014:37 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT Dnr: SU 71-1575-05 Doknr: 1 DELÅRSRAPPORT 2005-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Innehållsförteckning sid. Resultatanalys 1 Kommentarer till prognos 2 Resultaträkning 3 Resultaträkning per

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25

Läs mer

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet Delårsrapport 2015 Linköpings universitet 2015-08-10 DNR LIU-2015-00873 BESLUT 1(7) Delårsrapport för räkenskapsåret 2015 per den 30 juni 2015 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)

Läs mer

Delårsrapport Linköpings universitet

Delårsrapport Linköpings universitet Delårsrapport 2016 Linköpings universitet 2016-08-09 DNR LIU-2016-01014 BESLUT 1(8) Delårsrapport för räkenskapsåret 2016 per den 30 juni 2016 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Cirkulär beslutade

Läs mer

Kostnadsbaserad anslagsavräkning. Innehåll. 16 Anslagsförordningen. Regelverk Bokföringsexempel

Kostnadsbaserad anslagsavräkning. Innehåll. 16 Anslagsförordningen. Regelverk Bokföringsexempel Kostnadsbaserad anslagsavräkning g Anna Sundelönn och Mikael Lindvall Seminarium 18 mars 2009 Innehåll Regelverk Bokföringsexempel 13:e månaden Teknik/systemanpassningar Budget/uppföljning Differens kapital

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till anslagsförordningen (2011:223) ESV Cirkulär beslutade den 30 mars 2011.

Läs mer

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2014 2015:29 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT Dnr: SU 113-1684-07 Doknr: 1 DELÅRSRAPPORT 2007-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Innehållsförteckning sid. Resultatanalys 1 Kommentarer till prognos 2 Resultaträkning 3 Resultaträkning per

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2011

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2011 BESLUT Datum 2011-08-10 Beteckning 111-2011-20076 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Nya principer för utformning av statsbudgeten

Nya principer för utformning av statsbudgeten Nya principer för utformning av statsbudgeten Konsekvenser för budgetlagen en no REGERINGSKANSLIET Finansdepartementet Sammanfattning 11 1 Lagtext 21 1.1 Förslag till budgetlag 21 1.2 Förslag till lag

Läs mer

2 Barnombudsmannen ska inom ramen för regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting bidra till utformandet och förverkligandet av en handlingsplan för att stärka barns rättigheter enligt

Läs mer

AD /05 1(8) Delårsrapport

AD /05 1(8) Delårsrapport AD 12-579/05 1(8) Delårsrapport 2005 2005-01-01 2005-06-30 AD 12-579/05 2(8) Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 2 RESULTATRÄKNING...4 3 BALANSRÄKNING...5 4 ANSLAGSREDOVISNING...6 5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR...5

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2011

Delårsrapport för januari - juni 2011 2011-08-15 Dnr V-2011-0002 Doss 31 Delårsrapport för januari - juni 2011 Sammanfattning KTH har ett gott ekonomiskt resultat. Den förväntade resultatnedgången jämfört med föregående år är en effekt av

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Avser Ståthållarämbetet (Slottsförvaltningarna) och Kungl. Husgerådskammaren, 4.1:1 anslagspost nr 2 i regleringsbrevet för Kungl.

Läs mer

Sid Finansiell redovisning 1. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Balansräkning 6. Anslagsredovisning 7. Beslut och undertecknande 8

Sid Finansiell redovisning 1. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Balansräkning 6. Anslagsredovisning 7. Beslut och undertecknande 8 Delårsrapport 2013 Delårsrapport 2013 Beslutad 2013-08-13 Dnr 1-447/2013 INNEHÅLL Sid Finansiell redovisning 1 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 7 Beslut och undertecknande

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport 2014-01-01 -- 2014-08-31 Delårsrapport Innehåll 1 Inledning 5 2 Resultaträkning med prognos för 2014 6 3 Kommentarer till resultaträkning 7 4 Balansräkning 8 5 Kommentarer till balansräkning 10 6 Anslagsredovisning

Läs mer

Rapp. port Tidss. erier för Årsredovisning för staten 2011:31

Rapp. port Tidss. erier för Årsredovisning för staten 2011:31 Rapp port Tidss erier för sredovisning för staten 2011:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas

Läs mer

Dnr V KS-kod 1.2. Delårsrapport för januari juni 2017

Dnr V KS-kod 1.2. Delårsrapport för januari juni 2017 Delårsrapport för januari juni 2017 Innehåll Ekonomiskt resultat och prognos... 2 Intäkter... 3 Kostnader... 4 Vissa balansposter och ev. ansvarsförbindelser... 4 Upplupna bidragsintäkter... 4 Oförbrukade

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) ESV Cirkulär 2007:9

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2016

Delårsrapport för januari juni 2016 Delårsrapport för januari juni 2016 Ekonomiskt resultat och prognos I samband med delårsrapporten 2016 uppvisar KTH ett resultat på -46,8 mnkr, samma period 2015 var resultatet -25,6 mnkr. I budgetunderlaget

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens

1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens 1 Ramavtalsbilaga 14 - Statlig redovisning 1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens redovisning Den statliga redovisningen är i grunden inte så olik företagens redovisning. Men det finns några

Läs mer

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital Kostnadsbaserad anslagsavräkning Mt Mats Tolander Tl och hanna Loréhn Seminarium i 10 juni 2009 Innehåll Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel Positiv respektive negativ övergångseffekt

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ESV Beslutade

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT Dnr: SU 71-1759-09 Doknr: 1 DELÅRSRAPPORT 2009-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Dag för underskrift: 2009-08-11 Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2016

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2016 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2016 BESLUT Datum 2016-08-15 Beteckning 111-27884-2016 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 POD 38/2011 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 1 Verksamhetsresultat... 2 1.1 Verksamhetens intäkter och kostnader 2 1.2 Organisation 2 2 Resultatredovisning...

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT Dnr: SU 71-2037-08 Doknr: 1 DELÅRSRAPPORT 2008-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Dag för underskrift: 2008-08-14 Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader,

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ESV Cirkulär

Läs mer

Svenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden bestående av

Svenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden bestående av 1(8) Diarienummer 2008-08-11 2008-01743 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Delårsrapport 2008 Svenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden 2008-01-01 2008-06-30 bestående

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen ESV Cirkulär 2002:2 beslutade

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens museer för världskultur

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens museer för världskultur Regeringsbeslut 26 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1309/KA Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 GÖTEBORG Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens museer

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

INTÄKTER Medlemsavgifter Not 1 Annat statligt bidrag Övriga bidrag Not 2 Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER

INTÄKTER Medlemsavgifter Not 1 Annat statligt bidrag Övriga bidrag Not 2 Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER RESULTATRÄKNING Räken- Jämförelseskapsår år INTÄKTER Medlemsavgifter Not 1 Annat statligt bidrag Övriga bidrag Not 2 Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER ADMINISTRATIONSKOSTNADER Personalkostnader Övriga externa

Läs mer

Budgetunderlag 2013-2015

Budgetunderlag 2013-2015 BESLUT 1 (1) 2012-03-01 Dnr 111-1197-12 Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Budgetunderlag Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 47 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS(delvis) Kulturdepartementet Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Uppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius

Uppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius Uppföljning och redovisning inom staten Eva Engberg och Mikael Marelius Agenda Rapportering och uppföljning i staten Statens budget Resultat- och balansräkning för staten Nationalräkenskaper Rapportering

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2015

Delårsrapport för januari juni 2015 Delårsrapport för januari juni 2015 Ekonomiskt resultat och prognos I samband med delårsrapporten 2015 uppvisar KTH ett negativt resultat på 25,6 mnkr, samma period 2014 var resultatet 4,4 mnkr. För 2015

Läs mer

Läkemedelsverkets delårsrapport 2010. Dnr: 5829:2010/516027

Läkemedelsverkets delårsrapport 2010. Dnr: 5829:2010/516027 Läkemedelsverkets delårsrapport 2010 Dnr: 5829:2010/516027 Innehåll KOMMENTARER 2 Redovisnings- och värderingsprinciper 2 Allmänt 2 Återrapportering 2 Avgiftsbelagd och bidragsfinansierad verksamhet 2

Läs mer

Delårsrapport Dnr: 2017/03316

Delårsrapport Dnr: 2017/03316 Delårsrapport 2017 Dnr: 2017/03316 Innehåll Viktiga händelser första halvåret 2017... 1 Resultaträkning... 2 Kommentarer till resultaträkningen... 2 Verksamhetens intäkter och kostnader... 2 Prognos...

Läs mer

Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR RESULTATRÄKNING (tkr) Utfall Utfall Budget helår 2018 Verksamhetens intäkter 25129 24524 37508 Verksamhetens kostnader -16459-16010 -25918 Avskrivningar/nedskrivningar -3665-3640 -5985 Verksamhetens nettokostnader

Läs mer

Revisionsrapport. Naturhistoriska riksmuseets årsredovisning Sammanfattning. Naturhistoriska riksmuseet Box STOCKHOLM

Revisionsrapport. Naturhistoriska riksmuseets årsredovisning Sammanfattning. Naturhistoriska riksmuseet Box STOCKHOLM Revisionsrapport Naturhistoriska riksmuseet Box 50007 104 05 STOCKHOLM Datum Dnr 2008-03-31 32-2007-0787 Naturhistoriska riksmuseets årsredovisning 2007 Riksrevisionen har granskat Naturhistoriska riksmuseets

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) SCBFS 2015:29 Bilaga 3 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund.

Läs mer

Delårsrapport 2015. Dnr. 2015/04521. Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10

Delårsrapport 2015. Dnr. 2015/04521. Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10 Delårsrapport 2015 Dnr. 2015/04521 Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret 2015... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder). Beslutade den

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT Dnr SU FV-1.1.8-2231-13 DELÅRSRAPPORT 2013-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Dag för underskrift: 2013-08-12 Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader,

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2004

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2004 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2004 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2004 Avser Ståthållarämbetet (Slottsförvaltningarna) och Kungl. Husgerådskammaren, 90:1 anslagspost nr 2 i regleringsbrevet för Kungl.

Läs mer

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT Dnr: SU 71-1594-06 Doknr: 1 (jfr SU 121-1379-06) DELÅRSRAPPORT 2006-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Innehållsförteckning sid. Resultatanalys 1 Kommentarer till prognos 2 Resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport AD /06 1(8)

Delårsrapport AD /06 1(8) Delårsrapport 2006 2006-01-01 2006-06-30 AD 12-744/06 1(8) AD 12-744/06 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDANDE KOMMENTARER...3 2 RESULTATRÄKNING...4 3 BALANSRÄKNING...5 4 ANSLAGSREDOVISNING...6 5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR...7

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Bilaga nr 3) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2013 Organisationsnummer

Riksförbundet Bokslut (Bilaga nr 3) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2013 Organisationsnummer Riksförbundet Bokslut (Bilaga nr 3) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2013 2012 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 209 4 295 3 949 3 784 4 024 Gåvor 90-konto 37 18 39 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 36 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/1844/KO Ku2013/1934/KO Ku2013/2461/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 103 26 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder). ESV Cirkulär 2015:6

Läs mer

Handledning Avräkning med statsverket. Att stämma av och specificera balansposten ESV 2008:26

Handledning Avräkning med statsverket. Att stämma av och specificera balansposten ESV 2008:26 Handledning Avräkning med statsverket Att stämma av och specificera balansposten ESV 2008:26 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52

Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52 Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande.

Läs mer

Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17

Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17 Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17 ISBN: 978-91-7249-246-5 FÖRFATTARE: Curt Johansson LAYOUT: Lena Rebeling, ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET BOX 45316 104 30 STOCKHOLM DROTTNINGGATAN 89 TELEFON:

Läs mer

STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER)

STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER) STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER) EKONOMISTYRNINGS- VERKETS FÖRESKRIFTER FÖR RAPPORTERING AV EKONOMISK INFORMATION TILL STATS- REDOVISNINGEN EKONOMISTYRNINGSVERKETS FÖRESKRIFTER FÖR RAPPORTERING

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR BUDGETÅRET 2013

DELÅRSRAPPORT FÖR BUDGETÅRET 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR BUDGETÅRET 2013 per den 30 juni 2013 Linköpings universitet 2013-08-09 BESLUT Dnr LiU-2013-01245 1(6) Delårsrapport för räkenskapsåret 2013 per den 30 juni 2013 Vissa myndigheter ska

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens

1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens 1/7 Bilaga 11 - Statlig redovisning 1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens redovisning Den statliga redovisningen liknar på många sätt redovisningen hos företag. Det finns dock krav i den statliga

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

Statliga inrapporteringskoder 2015. (S-koder) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen

Statliga inrapporteringskoder 2015. (S-koder) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen Statliga inrapporteringskoder 2015 (S-koder) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen ESV 2015:16 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Statens försvarshistoriska museer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Statens försvarshistoriska museer Regeringsbeslut 10-12-08 Ku/02596/KL Kulturdepartementet Statens försvarshistoriska museer Box 14095 104 41 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens försvarshistoriska museer Riksdagen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för. Svenska Orienteringsförbundet Årsredovisningen omfattar:

ÅRSREDOVISNING för. Svenska Orienteringsförbundet Årsredovisningen omfattar: ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 -- 2007-12-31 för Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Tilläggsupplysningar 6 Sid 2 (9) ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter; SFS 2016:1091 Utkom från trycket den 2 december 2016 utfärdad den 24 november 2016. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Publik och tillgänglighet Statens centrum för arkiektur och design ska redovisa

Publik och tillgänglighet Statens centrum för arkiektur och design ska redovisa Regeringsbeslut 4-11-12 Ku/02715/KI Kulturdepartementet Statens centrum för arkitektur och design Skeppsholmen 11149 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens centrum för arkitektur och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Naturhistoriska riksmuseet Regeringsbeslut I:9-12-11 Ku/1782/KA Kulturdepartementet Naturhistoriska riksmuseet Box 50007 104 05 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Naturhistoriska riksmuseet Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Delårsrapport 2012 INNEHÅLL. Beslutad Dnr 4642/ Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2012 INNEHÅLL. Beslutad Dnr 4642/ Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2012 Delårsrapport 2012 Beslutad 2012-08-13 Dnr 4642/2012-100 INNEHÅLL Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Institutet för språk och folkminnen

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Institutet för språk och folkminnen Regeringsbeslut 9-12-05 Ku/28/KA Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 75104 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen Riksdagen har beslutat

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

Resultaträkningar. Göteborg Energi

Resultaträkningar. Göteborg Energi Göteborg Energi Resultaträkningar Koncernen Moderföretaget Belopp i mkr Not 2016 2015 2016 2015 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 4 5 963 5 641 3 438 3 067 Anslutningsavgifter 88 88 35 45 Aktiverat arbete

Läs mer