Ekonomisk och handelspolitisk grundrapport för Nigeria 2011

Transkript

1 Telemeddelande (A) Sid. 1(13) Mnr ABUJ/ Abuja Lundgren/Holmström UD-AF Dnr 47 Ekonomisk och handelspolitisk grundrapport för Nigeria 2011 Sammanfattning 2011 års budgetförslag innebär en minskning av statsutgifterna med 3,5 procent jämfört med Fokus kommer att ligga på implementeringen av vision 2020, ökad tillväxt och minskad arbetslöshet. Näringspolitiskt har framsteg gjorts för att förbättra affärsklimatet, men inte tillräckligt för att hävda sig i den internationella reformkonkurrensen. Investeringsklimatet är emellertid relativt gott jämfört med övriga Afrika söder om Sahara. Finanspolitiskt är Nigeria starkt med betydande valutareserver (35,2 miljarder USD den 16 mars 2011). Satsningar på jordbruksektorn anses vara en nyckelreform, både för att diversifiera ekonomin och bekämpa fattigdomen, medan de främsta hindren mot ekonomisk utveckling är den utbredda korruptionen och den otillräckliga energiförsörjningen. Handelspolitiskt påverkas Nigeria av att 90 procent av exporten består av olja, något som även påverkat EPA-förhandlingarna där Nigeria har visat ett ljumt intresse.

2 2(13) Nigeria är Sveriges näst största handelspartner i Afrika söder om Sahara. Handeln med Nigeria uppgick under 2010 till 4,1 miljarder SEK, en ökning med 22 procent på årsbasis. De svenska företagen är starka och har goda tillväxtmöjligheter inom bl a telekom, infrastruktur och energi. Ekonomiska nyckeltal BNP (nominell): 252 miljarder USD - BNP-tillväxt: 7,9 procent, prognostiserat 5,8 procent BNP per capita: USD, eller USD köpkraftskorrigerat. - Statsskuld: 12 procent av BNP. - Export (varor): 79 miljarder USD - Import (varor): 41 miljarder USD Makroekonomisk utveckling Nigeria är inte bara Afrikas folkrikaste land med sina drygt 150 miljoner invånare, utan också Afrikas tredje största ekonomi, näst efter Sydafrika och Egypten. Sedan övergången till civilstyre 1999 har ekonomin växt med i genomsnitt sex procent, jämfört med två procent Under 2010 har landet haft en tillväxttakt på cirka åtta procent, pådriven av tillväxten inom icke-oljesektorn, främst jordbruks- och servicesektorerna. Internationella valutafonden bedömer att Nigerias ekonomi kommer fortsätta att växa med sju procent under Economist Intelligence Unit (EIB) tror att tillväxten snarare hamnar på sex procent. Tillväxten ligger dock en bra bit under landets potential på grund av strukturella problem som bristande infrastruktur, otillräcklig energiförsörjning och utbredd korruption hamnade inflationen på 13,7 procent och EIB tror att den kan komma att sjunka till knappt tretton procent innan årets slut. Internationella valutafonden tror att inflationen kan sjunka så lågt som till 9 procent vid årets slut. Finanspolitik 2011 års budget godkändes i mitten av mars i år av nationalförsamlingen. Den slutgiltiga budgeten innebär en utgiftsökning med 17 procent från den först föreslagna till 32,6 miljarder USD, vilket dock är 3,5 procent lägre än 2010.

3 3(13) Skatteintäkterna ökade 2010 med över 30 procent jämfört med föregående år till 18,3 miljarder USD. Fördelen med att skattepengar allteftersom tar över oljeinkomsternas betydelse för statsbudgeten är att de folkvalda förhoppningsvis börjar se väljarna som sina arbetsgivare och därmed börjar använda pengarna mer ansvarsfullt. Mycket arbete återstår dock innan det nigerianska folkets pengar företrädesvis används för att främja allmänhetens bästa. President Jonathan ämnar med årets statsbudget bl a minska budgetunderskottet genom hårdare utgiftskontroll. Statliga lönekostnader utgör halva budgeten och omkring en tredjedel (10 miljarder USD) kommer att investeras i infrastruktur och främja utvecklingen i Nigerdeltat, satsningar som regeringen hoppas ska leda till högre ekonomisk tillväxt. Nigerias centralbankschef Sanusi avslöjade i december 2010 att cirka 25 procent av landets budget går till nationalförsamlingens (109 senatorer och 360 medlemmar i representanthuset) enorma löner och förmåner. Jämförelsevis står Sveriges riksdag för 0,02 procent av statsbudgeten. Trots de enorma lönerna är representanthusets medlemmar dock oerhört ineffektiva. Under 2010 godkände de endast fem lagförslag, varav tre berörde den egna ersättningen. Nigerias Excess Crude Account (ECA) är den fond dit överskottet (allt över det budgeterade priset på olja) från oljeintäkterna hittills sparats. Fonden uppgick i januari 2009 till 20 miljarder USD, men hade i september 2010 sjunkit till 416 miljoner USD. Enligt centralbankschefen Sanusi, som ansvarar för fonden, finns ingen styrande lagstiftning utan man lyder under ett gentleman s agreement, vilket i praktiken innebär att pengarna betalas ut om presidenten så önskar. Pengarna från oljefonden har därför inte sällan använts till politiska kampanjer och andra ljusskygga aktiviteter. För att komma tillrätta med styrningen av oljefonden ligger det för närvarande ett lagförslag inför nationalförsamlingen - Nigerian Sovereign Investment Authority (NSIA) - en suverän inkomstfond som består av tre komponenter, en stabiliseringsfond, en sparfond för framtida generationer samt en infrastrukturfond. Varje fond ska få 20 procent av det totala överskottet, medan resterande 40 procent kommer att fördelas i enlighet med styrelsens beslut. Enligt liggande lagförslag skulle en styrelse bestående av representanter från olika samhällsinstitutioner och privata aktörer ansvara för fonden. Uttag skulle endast kunnas göras från stabiliseringsfonden när intäkterna från oljan

4 4(13) sjönk under det budgeterade oljepriset och finansministern gett sitt godkännande. Detta skulle minska, om än inte eliminera, illegitima uttag från stabiliseringsfonden. Nationalförsamlingen och president Jonathan godkände i mars ett lagförslag om en ny minimilön på naira (ca 705 SEK)/månad. Den nya minimilönen innebär en avsevärd ökning från den gamla som låg på naira (ca 294 SEK). Det är ännu oklart hur den nya minimilönen kommer att påverka inflationen. I dagsläget drivs inflationen i Nigeria i huvudsak av stigande matvarupriser. Den höga inflationen gröper ur köpkraften, särskilt för den majoritet av befolkningen som lever under fattigdomsstrecket. Trots att BNP per capita (köpkraftskorrigerat) uppgår till USD så lever 84 procent av nigerianerna på under två dollar per dag, och 65 procent på mindre än 1,25 USD per dag (köpkraftskorrigerade dollar). Utvecklingen har dessutom gått i fel riktning levde under hälften av befolkningen på mindre 1,25 USD per dag. Utvecklingen inom oljesektorn I dagsläget inbringar försäljningen av råolja över 282 miljoner USD (2,4 miljoner fat) dagligen. Det är en betydlig ökning jämfört med situationen 2009 då produktionen låg på ca en miljon fat om dagen. Den stora ökningen beror enligt oljeministern på att amnesti- och demobiliseringsprogrammet, som påbörjades i oktober 2009, har medfört en ökad stabilitet i Nigerdeltat. Nigerias oljeminister Alison-Madeueke hävdar att olje- och gasintäkterna kommer att öka till ca 680 miljarder USD, från dagens ca 103 miljarder USD, när lagförslaget, som för tillfället ligger hos nationalförsamlingen, Petroleum Industry Bill (PIB) antas. PIB ämnar omstrukturera energisektorn, förbättra effektiviteten hos nationella oljeföretag, samt förbättra utnyttjandet av landets gastillgångar. Mellan januari och 16 mars i år spenderade Nigeria 1,34 miljarder USD på att importera förädlade petroleumprodukter. För att minska denna kostnad och spendera pengarna inom landet planeras betydande investeringar inom processindustrin. Nigerian National Petrol Cooperation (NNPC) har exempelvis signerat ett samförståndsavtal med Xenel (Saudiarabiskt oljeföretag) vad gäller byggandet av en petrokemisk fabrik. NNPC planerar även, tillsammans med indiska Nagarjuna och Chevron, att bygga två gödselfabriker.

5 5(13) Regeringen avser också investera 25 miljarder USD inom gassektorn. Enligt planerna kommer dessa investeringar att skapa över jobb för ingenjörer och byggarbetare, vilket uppskattas leda till ytterligare jobb inom andra sektorer. Att Nigeria behöver bli kvitt sitt oljeberoende handlar inte så mycket om en nedprioritering av oljesektorn som att ta ett helhetsgrepp om den nigerianska ekonomin och stimulera övriga sektorer med tillväxtpotential. Staten behöver alltså göra satsningar inom andra sektorer och bredda skattebasen, för att inte paralyseras när priset på och/eller produktionen av olja sjunker. En slopad subventionering av bensin och gas torde frigöra stora resurser, upp till 5 miljarder USD om året, för detta ändamål. Bensinpriset är dock en känslig politisk fråga, då detta i stort sett varit den enda fördel som allmänheten upplevt sig ha åtnjutit av oljeutvinningen. Näringspolitik Affärsklimatet Nigeria har ett rykte om sig att ha ett tufft affärsklimat: Nigeria, not for beginners. Enligt Världsbankens Doing Business Report för 2010 hamnar Nigeria på plats 137 av 183 länder. På Global Competitive Ranking för 2010, som sammanställs av World Economic Forum, har Nigeria tappat 28 placeringar det senaste året och hamnar på plats 127 av 139 länder. Nigeria har haft som ambition att förbättra placeringarna. Trots att en inte obetydlig mängd reformer vidtagits sedan framförallt 2005, och det faktiskt har blivit enklare att göra affärer i Nigeria, har reformerna emellertid inte gett nämnvärt utslag på ovanstående affärsindex. Detta beror främst på att många andra länder hållit en högre reformtakt, även en del i Afrika söder om Sahara (Moçambique, Kenya, Ghana, m.fl.). Att uttala sig om affärsklimatet på nationell nivå är dock vanskligt, då affärsklimatet varierar väsentligt från delstat till delstat. Enligt en särskild nationell Doing Business Report för Nigeria som Världsbanken låtit göra 2010 får delstaten Jigawa, Borno och Gombe i norr de högsta betygen av samtliga delstater. Lagos i söder det ekonomiska navet hamnar på tjugofemte plats och Abuja Federal Capital District kniper en sjuttonde plats. Ett område där Nigerias affärsklimat förbättrats generellt är uppstartande av företag. Detta delvis beroende på införandet av en One Stop Investment Centre vid Nigerian Investment Promotion Council (NIPC). I huvudstaden

6 6(13) Abuja är det enklast: där är 5 procedurer och 22 dagar tillräckligt. I Bayelsa däremot måste en entreprenör genomföra ytterligare 6 procedurer och vänta ytterligare en månad innan företaget kan registreras. Det är dock sammantaget siffror som står sig mycket väl internationellt, även gentemot många av OECD-länderna. Ett annat område där framsteg har gjorts är framtvingad kontraktsuppfyllelse. Nya processregler har t ex införts i Lagos och Abuja som underlättar civilrättslig tvistlösning. Rörande investeringsklimatet får Nigeria ofta ett godare betyg än många andra afrikanska länder. Det beror mycket på befolkningsmängden och marknadspotentialen det i sig skapar, men även på att utländska investerare har rätt att ta ut hela sitt investerade kapital och vinster, något som i Afrika är unikt för Nigeria. Att Nigeria har ett förhållandevis gott investeringsklimat bekräftas av att Standard and Poors 2009 gav Nigeria det för Afrika förhållandevis höga B+ i kreditbetyg. Regeringens ekonomiska reformpolitik Enligt Vision 2020 ska Nigeria idag världens 32:a (2010) största ekonomi (Sverige ligger på 33:e plats) till år 2020 vara världens tjugonde största. Ett ambitiöst mål som förutsätter en genomsnittlig årlig BNP-tillväxt på 15 procent. Seven Point Agenda anger att konkurrenskraft ska uppnås genom att förbättra energiförsörjningen, återuppliva jordbrukssektorn, öka sysselsättningsgraden, förbättra infrastrukturen, reformera ägandet av mark, stärka säkerheten (särskilt i Nigerdeltat), samt förbättra utbildningsväsendet. Även om de flesta bedömare menar att agendans målsättningar är relevanta har regeringen hittills varit långsam vad gäller realiseringen av reformpolitiken. Diversifiering: från olja till jordbruk Vid tiden för självständigheten 1960 var Nigeria inte bara självförsörjande vad gäller jordbruksprodukter, utan även en stor exportör av livsmedel. Sedan man funnit olja i Nigerdeltat tilläts dock jordbrukssektorn att förfalla under flera decennier och landet är idag starkt importberoende för sitt livsmedelsbehov. Olje- och jordbrukssektorn utgör var för sig ungefär en fjärdedel av BNP. Jordbruket fortsätter vara en viktig sektor inte bara med sitt bidrag till den ekonomiska tillväxten men även som en viktig arbetsgivare. De senaste årens tillväxt inom jordbruket har dock tyvärr inte skett genom ökad produktivitet utan på grund av att arealen uppodlad mark ökat. En starkare

7 7(13) jordbrukssektor skulle öka sysselsättningen, bidra till att diversifiera exporten, samt stävja inflationen, eftersom ett högre inhemskt utbud skulle sänka matpriserna som idag är den främsta inflationsdrivaren. Regeringen har också nyligen tagit initiativ till att utveckla jordbrukssektorn genom att t ex slopa importtullar på jordbruksmaskiner och -kemikalier, besluta om skattebefrielse i fem år, samt förbättra tillgången till kredit. Centralbanken administrerar en specialfond på 3,2 miljarder USD för utlåning till jordbrukssektorn via kommersiella banker de närmsta fem åren. För att sänka bankernas riskaversion står centralbanken för en betydande del av eventuell förlust. Tyvärr är reformtakten inte tillräcklig, och ifall den inte ökar är, enligt internationella valutafonden, risken stor att tillväxten kommer minska inom jordbruket de kommande åren och den totala BNP-tillväxten kan därför komma att sjunka till runt sex procent runt Ekonomiska utvecklingshinder Att undanröja hinder mot den ekonomiska utvecklingen i Nigeria, som hämmar kraften och dynamiken i den nigerianska ekonomin i så gott som samtliga led, anses av de flesta inhemska och utländska bedömare vara den kanske mest trängande åtgärden i ekonomisk-politiskt hänseende. Många menar att det årliga tillväxtmålet om 15 procent i Vision 2020 faktiskt skulle kunna ligga inom räckhåll, om nedanstående hinder undanröjdes och förenades med en diversifiering av ekonomin. Brist på energi Bristande energitillgång brukar lyftas fram som en av de främsta ekonomiska flaskhalsarna och en starkt bidragande orsak till att Nigeria aldrig industrialiserats. Det är helt enkelt inte lönsamt att under en längre tid driva fabriker på dieseldrivna generatorer. En viktig orsak till bristen på energi är att energisektorn varit särskilt anfrätt av korruption. Korruptionen förklarar de många och alltför dyra upphandlingsavtal, officiellt har 16 miljarder USD investerats i energisektorn de senaste tolv åren, vilket redan borde ha säkerställt en god energiförsörjning i Nigeria. Att söka upphäva avtalen genom korruptionsbekämpande åtgärder vore därför ett effektivt sätt att både frigöra offentliga resurser för satsningar inom energisektorn och vinna tillbaka investerarnas förtroende. President Goodluck Jonathan presenterade under 2010 en energisektorreform som bl a innebär att distributionsnätet delvis ska privatiseras. Den nya reformen innehåller, förutom privatisering, också en förlustgaranti som

8 8(13) innebär att staten kommer att ersätta nya energibolag ifall de går med förlust. Exakt vad förlustgarantin kommer att innebära, och vilka krav som måste uppfyllas, är dock ännu oklart. Enligt Nigerias privatiseringsorgan hade i mars i år 174 företag anmält sitt intresse för de kraftanläggningar som Nigeria ämnar sälja ut. Investerare är dock något tveksamma eftersom Nigerias fackförbund ännu motsätter sig försäljningen av kraftanläggningarna. Man önskar också se ett trovärdigt regelverk som garanterar investerare en rimlig avkastning på gjorda investeringar, bl a genom marknadskänsliga konsumentpriser. Regeringen har också lovat införa marknadskänsliga konsumentpriser efter årets nationella val, något som nu flera investerare väntar på med spänning. Världsbanken har uttalat sig positivt om energireformen och beskrivit den som en realistisk plan som är tekniskt och kommersiellt gångbar vad gäller både den privata sektorns och regeringens roll. Enligt presidenten har regeringen som mål att generera MW till I reformens spår har redan planer på 3,5 miljarder USD tillkännagivits för byggandet av ett nytt supernät. Det är dock långt kvar innan presidentens mål MW är uppnått. Energiuttaget är i dagsläget, enligt officiella uppgifter (mars 2011), ca MW. Tillgången till elektricitet är särskilt dålig på landsbygden och drygt 60 procent av befolkningen, eller 80 miljoner människor, saknar helt tillgång till elektricitet. Utan tvivel har Nigeria på i vart fall medellång och lång sikt stor potential inom energisektorn. Vid sidan av oljan och gasen, där Nigeria har de sjunde största kända reserverna i världen, finns det gott om förnyelsebara energikällor, framför allt inom vattenkraft. Det vattenkraftverk som är under uppbyggnad i Maliba i norra delstaten Taraba, kommer t ex att ha en kapacitet på MW. Flera av dessa energiprojekt kan dessutom kvalificera sig för finansiering genom olika klimatpolitiska instrument. Underinvestering i humankapital Fler än 70 miljoner nigerianer kan varken läsa eller skriva. Landets utbildningsväsende byggdes upp av kristna och muslimska missionärer. Från 1970-talet och fram till år 2000 har utbildningssystemet lidit brist på kontinuitet eftersom varje ny militärdiktator själv avgjorde hur mycket resurser som skulle tilldelas utbildningsväsendet. Under 80-talet veks cirka 3,5 procent av BNP till utbildning för att därefter minska till mindre än 1 procent under 90-talet. I dagsläget spenderar Nigeria återigen cirka 4 procent av BNP

9 9(13) på utbildning, vilket är detsamma som snittet i Afrika söder som Sahara. Sverige lägger jämförelsevis 8-9 procent av BNP på utbildning. Först 1976 blev grundskolan obligatorisk i hela landet och samma år flyttades huvudansvaret för grundutbildningen, precis som i Sverige i början av 90- talet, över från nationell till delstatlig och kommunal nivå. Detta innebar att kvaliteten i grundutbildningen blev mycket ojämn. År 2000 initierades en nationell utbildningsreform med en 10-årig utbildningsplan som bl a avser harmonisera landets 36 delstaters olika utbildningsplaner. Enligt en undersökning utförd av UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) 2007 kvarstår dock betydande finansieringsproblem för att utbildningsplanen ska kunna genomföras. Nigerias grundskolor har i dagsläget kapacitet att ta emot ca 25 miljoner barn, samtidigt som uppskattningsvis 78 miljoner nigerianer är under 18 år. Ett resultat av denna underkapacitet är att 35 procent av alla kvinnor på mellan år och 22 procent av alla män inte kunde läsa eller skriva Utbredd korruption Bilden av Nigeria som ett av världens mest korrupta länder har ett datum: år 2000 hamnade Nigeria sist på organisationen Transparency Internationals Corruption Perception Index (CPI). Denna bild har hängt kvar, trots att Nigeria 2010 klättrat upp till plats 134 (av 178). Det anses vara de korruptionsbekämpande organens relativa framgångar under senare år som legat bakom Nigerias bättre placeringar i korruptionsrankningar. Det organ som tilldragit sig mest uppmärksamhet i detta sammanhang har varit Economic and Financial Crimes Commission (EFCC). Under Yar Aduas första månader vid makten greps bl a fem inflytelserika delstatsguvernörer misstänkta för ekonomiskt brottslighet. Många bedömare menar att EFCC:s framgångar är en extra stor bedrift givet att man verkar i en så pass ogästvänlig miljö, ofta utan nödvändigt stöd från domstolar, polis och den lagstiftande makten. EFCC tappade dock tyvärr tempo efter att dess chef, Nuhu Ribadu, tvingades avgå i december 2007 efter att ha gripit de fem delstatsguvernörerna. Inom lagstiftningsområdet görs en del för att underlätta antikorruptionsarbetet. I februari godkändes Anti-Terrorism Bill och Anti- Money Laundering Bill och i mars Freedom of Information Bill som alla kommer att bistå i arbetet mot korruption. Det finns dock mer att göra. T ex

10 10(13) har ännu inte Whistle Blowers Protection Bill, trots att den lades fram i parlamentet för drygt fyra år sedan, antagits av nationalförsamlingen. Nigeria har sammanlagt över 20 myndigheter med antikorruptionsmandat. Hittills har de dock tävlat mot varandra snarare än samarbetat. I syfte att förbättra samarbetet myndigheterna emellan har Nigerias regering i samarbete med United Nations Development Programme (UNDP) och United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) tillsatt ett nytt samarbetsorgan; Inter- Agency Task Team (IATT) ; som förhoppningsvis kan effektivisera arbetet mot korruption. Till de gynnsammare utvecklingarna hör även att byrån för allmän upphandling, ett central statligt organ vid den nationella planeringskommissionen som skapades för att formulera politik och riktlinjer för offentlig upphandling, har lyckats spara den federala regeringen ca 590 miljoner USD de senaste tre åren genom att granska uppblåsta kontrakt och förhindra att illegala kontrakt godkänts. Därutöver har Nigerias inträde i Extractive Industries Transparency International lämnat avtryck i oljesektorn, en sektor som historiskt varit förknippad med omfattande politisk och ekonomisk korruption. Handelspolitik Export av olja och import av verkstadsprodukter Nigerias export domineras av oljan som sedan sjuttiotalet har stått för mellan 90 till 95 procent av exporten: vid ett högt råoljepris den högre andelen, vid ett lågt pris den lägre. Fluktuationerna i världsmarknadspriset, även om de varit betydande, har alltså inte påverkat exportandelen annat än marginellt. Trots att oljans dominans över Nigerias ekonomi inte kommer att brytas under överskådlig tid kan noteras att Nigerias icke olje- eller gasrelaterade varuexport ökat. Enligt Nigerian Export Promotion Council uppgick den till 2,3 miljarder USD 2010, vilket innebär en ökning med 35 procent från förgående år. De huvudsakliga exportprodukterna är kakao, kryddor och yammjöl. Importsidan domineras av verkstadsprodukter, maskiner, färdigvaror, kemikalier och livsmedel. Nigeria håller för tillfället på att reformera sitt tullsystem, vilket kommer att göra det enklare att handla med landet, bl a ska man se över de lagar som senast reviderades 1958, de omfattande handelshindren och ändra tullen från en paramilitärisk enhet till en serviceorganisation. För tillfället har Nigeria en

11 11(13) stor andel handelshinder- ofta i strid med både WTO-regler och ECOWAS gemensamma externa tullsatser. Hela 963 varor, t ex nudlar och vissa textilier, omfattas fortsatt av importförbud. Några importförbud har dock tagits bort under 2010, bland annat på cassava och tandpetare, även om det i dagarna på regeringsnivå diskuteras om att eventuellt återinföra dem. Det officiella argumentet att importförbud gynnar den nationella industrin, gäller i flera fall inte eftersom ingen industri att tala om existerar. Andra produktgrupper påläggs tullar om upp till hundra procent, vilket i flera fall i praktiken motsvarar ett importförbud. När ett nytt importförbud införs, eller tullar höjs, beror det ofta på att en dominerande spelare inom den aktuella branschen har goda politiska kontakter. Handelspartners Nigeria handlar officiellt mest med länder utanför regionen. USA tar emot 34,2 procent av exporten, Indien 9,5 procent, Brasilien tio procent, och Spanien sju procent. Vad gäller importen står Kina för 15 procent, USA för 8,6 procent, Holland för 7,9 procent och Sydkorea för 5,7 procent. EU:s handel med Nigeria ökade med cirka 25 procent under 2010 till 25,4 miljarder USD och har nästan kommit upp i samma siffror som innan finanskrisen. Oljans del av Nigerias export har minskat från 95 procent 2008 till 92 procent 2010 och exporten av kakao, fisk, läder, gummi och elmaterial ökat. Bilden av handelsflödena måste emellertid justeras med anledning av att den regionala handeln till största delen är informell och därmed kraftigt undervärderad. De porösa gränserna uppmuntrar den informella/illegala handeln och gränshandeln med Benin, Tchad, Niger och Kamerun uppskattas till omfattande belopp. Enbart den informella konfektionsimporten från Benin värderas enligt Världsbanken till flera miljarder USD per år. Regionalt samarbete och integration, inklusive EPA Nigeria är initiativtagare till den regionala samarbetsorganisationen ECOWAS, Economic Organisation for West African States, som bildades Den ekonomiska integrationen i ECOWAS kan sägas vara byggd på EU:s modell, dock förenad med (eller snarare underställd) målet om fattigdomsbekämpning. ECOWAS arbetar alltså för att upprätta en tullunion, en gemensam marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, samt så småningom införandet av en gemensam valuta och en gemensam makroekonomisk politik.

12 12(13) Integrationsprocessen präglas av medlemsstaternas olika förutsättningar. Särskilt utmanande är det att integrera Nigeria, vars BNP är större än de övriga fjorton medlemsstaternas tillsammans och vars oljeinriktade export gör att handelspolitiken främst fokuseras utanför regionen. Sedan några år tillbaka har ECOWAS försökt skynda på den regionala ekonomiska integrationen. Förhandlingen av ekonomiska partnerskapsavtal (EPA) mellan EU och Västafrika, representerat av ECOWAS, har skapat ett tryck i den regionala integrationsprocessen, om än utifrån snarare än inifrån. Nigeria har emellertid, eller kanske just därför, kommit att inta en överlag kritisk inställning till EPA-förhandlingarna och har inte skrivit under något interimsavtal. Man har varit negativ till den form av enskilda interimsavtal som Ghana och Elfenbenskusten framförhandlat med EU, då man ansett att dessa försvagar ECOWAS och den regionala integrationen. Vidare har man hävdat att utvecklingsbenet saknats i förhandlingarna. Nigeria har också framhärdat i att det är nödvändigt att upprätta en gemensam tullregim för ECOWAS innan förhandlingarna med EU kan avslutas. Svensk-nigeriansk handel Nigeria är Sveriges näst största handelspartner i subsahariska Afrika. Den svensk-nigerianska handeln uppgick 2010 till cirka 4,1 miljarder SEK, där exporten stod för 3,5 miljarder och importen för cirka 570 miljoner. Exporten ökade med 65 procent på årsbasis och dominerades av verkstadsprodukter. Den svenska importen från Nigeria var under 2006 och 2007 mycket blygsam, endast några miljoner kronor. Under 2008 och 2009 steg dock importen till 1,4 miljarder SEK respektive 1,2 miljarder SEK, vilket främst var ett utslag av den ökade bränsleimporten, för att därefter minska till 570 miljoner Den 10 maj 2011 kommer Open Trade Gate Sweden att anordna ett exportseminarium i Lagos i samarbete med Nigerian Export Promotion Council (NEPC) och Lagos Chamber of Commerce and Industry (LCCI) för att uppmuntra nigerianska exportörer att satsa på Sverige och inspirera till en diversifiering av den nigerianska exporten. Den svenska företagsparken med verksamhet i eller mot Nigeria domineras av större och internationella företag. Nigeria räknas som Ericssons tionde största marknad i världen, och företaget har en marknadsledande ställning vad gäller utbyggnad av mobiltelefonnät. Tetra Pak har en framgångsrik verksamhet i Nigeria inom paketering och livsmedelsförädling. ABB är sedan länge

13 13(13) etablerat på den nigerianska marknaden inom underhåll och uppbyggnad av kraftanläggningar och elnät. Atlas Copco säljer från sitt huvudkontor i Abuja maskiner till bland annat gruvbrytning och vägbyggen. Gulf Agency Corporation har en betydande verksamhet i landet där de erbjuder logistikstöd till olje- och gasindustrin. Ett par företag som under senare år fördjupat sin verksamhet på den nigerianska marknaden är Volvo Construction Equipment och Swedesurvey. Nigeria är sammantaget såväl en faktiskt som potentiellt stor marknad för svenska företag. Sektorer av särskilt intresse är företrädesvis telekom, energi, jordbruk, miljöteknik, stadsplanering och infrastruktur. I sammanhanget kan nämnas att Nigeria har en av Afrikas mest dynamiska och konkurrenskraftiga mobiltelefonmarknader, som mest har den växt med en miljon abonnenter per månad, och telekom är idag den sektor som drar till sig mest investeringar näst efter olja och gas. Därutöver kan särskilda satsningar, såväl privata som statliga, förväntas inom utvecklingen av jordbrukssektorn och den eftersatta energisektorn. Två sektorer med goda tillväxtutsikter för svenska företag. Sveriges ambassad undertecknade i april i år, tillsammans med Finlands och Norges ambassader, ett samförståndsavtal med Nigerias energiministerium. Samförståndsavtalet är ett uttryck för en viljeinriktning till ett utökat samarbete på energiområdet och den förutsedda regelbundna dialogen kommer förhoppningsvis att underlätta för svenska företag att göra affärer i Nigeria inom energisektorn. Som en del av samförståndsavtalet planeras till hösten en nigeriansk energidelegation till de nordiska länderna. I oktober i år planerar ambassaden, tillsammans med Exportrådet, att anordna en Symbiocityseminarium i Abuja, med fokus på waste-to-energy, tillsammans med inbjudna svenska företag. Flera delstatsregeringar har redan meddelat sitt intresse och förväntningarna är höga. LINDGÄRDE