Innehåll. 1. Det svenska valsystemet Valgeografi Rösträtt och röstlängd Partier och valsedlar Röstning...

Transkript

1 Val i Sverige

2

3 Innehåll 1. Det svenska valsystemet Valgeografi Rösträtt och röstlängd Partier och valsedlar Röstning Rösträkning på valnatten Slutlig rösträkning Mandatfördelning Ledamöter och ersättare Valmyndigheter Överklagande... 24

4 2 VAL I SVERIGE 1. Det svenska valsystemet Det svenska valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt. Valen ska vara fria, hemliga och direkta. Valsystemet är proportionellt. Det innebär att andelen mandat som partierna får i t.ex. riksdagen är i stort sett lika som andelen röster partiet fått. I det svenska valsystemet ingår val och folkomröstningar. Vallagen, valförordningen, folkomröstningslagen och ett antal andra lagar styr hur val och folkomröstningar ska genomföras. Allmänna val Ordinarie val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år. Ordinarie val till Europaparlamentet hålls i alla europeiska unionens medlemsstater i juni vart femte år. I Sverige hålls valet alltid på en söndag. Extra val Extra val till riksdagen genomförs om riksdagen beslutar om detta. I princip gäller samma regler som för ett ordinarie val till riksdagen. Ett extra val ska enligt regeringsformen genomföras inom tre månader från beslutet. Därför är t.ex. tider för förtidsröstning kortare vid extra val än vid ordinarie val.

5 VAL I SVERIGE 3 Extra val till kommun- och landstingsullmäktige genomförs om fullmäktige beslutar om det. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av ledamöterna röstar för det. Men - ett beslut om extra val får inte fattas förrän sex månader efter ordinarie val. Folkomröstningar I Sverige finns två slag av folkomröstningar som gäller hela landet: rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i en grundlagsfråga. Det är riksdagen som beslutar om en landsomfattande folkomröstning ska genomföras. Riksdagen fattar också beslut om vilka som ska vara röstberättigade och vilka svarsalternativen ska vara. Vid folkomröstningar för hela landet gäller i princip samma regler som vid riksdagsval om bl.a. valdistrikt och röstning inom och utom Sverige. En folkomröstning i en kommun eller ett landsting är alltid rådgivande. Det är kommunerna och landstingen som fattar beslut om sådana folkomröstningar.

6 4 VAL I SVERIGE 2. Valgeografi Valområdet är det område som valet gäller, t.ex. en kommun eller som vid riksdagsval, hela landet. Valområdet är indelat i valkretsar och det är för valkretsarna som det väljs ledamöter. Valkretsarna är i sin tur indelade i valdistrikt, med en vallokal per valdistrikt. Valdistriktet består av ett antal fastigheter och det är på fastigheterna som röstberättigade personer är folkbokförda. Valdistriktens storlek varierar men som regel omfattar de personer som har rösträtt. Det finns ingen absolut undre eller övre gräns för hur stora valdistrikten kan vara. De minsta omfattar bara något hundratal röstberättigade och de största över För varje valdistrikt finns en vallokal. I vallokalen kan de som bor i distriktet rösta på valdagen. Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valdistrikt på förslag av kommunfullmäktige. Senast den 1 december året före valåret ska länsstyrelsen besluta om indelningen.

7 VAL I SVERIGE 5 Mandat För att valresultatet så nära som möjligt ska bli proportionellt finns vid val till riksdagen och landstingsfullmäktige utjämningsmandat. Först fördelas de fasta mandaten och sedan utjämningsmandaten. Ett parti som inte fått något fast mandat kan ändå få utjämningsmandat. Vid val till kommunfullmäktige och till Europaparlamentet finns bara fasta mandat. För mer information om mandatfördelning, se kapitel 8. Senast den 30 april valåret ska Valmyndigheten ha beslutat hur många fasta mandat varje riksdagsvalkrets ska ha. Fördelningen grundar sig på antalet röstberättigade i valkretsarna. För val till kommun- och landstingsfullmäktige beslutar kommunrespek tive landstingsfullmäktige om det totalt antal mandat som ska tillsättas. Länsstyrelsen beslutar senast den 30 april valåret hur många fasta mandat varje valkrets ska ha. Hela Sverige är en valkrets vid val till Europaparlamentet. Antal mandat som varje medlemsland får beror på hur stor folkmängden i landet är. Sverige hade 18 mandat vid valet år 2009 och får ytterligare två mandat när Lissabonfördraget träder i kraft. 3. Rösträtt och röstlängd Rösträtt Rösträtt vid val till riksdagen och till Europaparlamentet har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller någon gång varit folkbokförda i Sverige. Rösträtt vid val till Europaparlamentet har också medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som fyller 18 år senast på valdagen. En förutsättning är att de är folkbokförda i Sverige senast 30 dagar före valet och att de har anmält sig till röstlängden. De får då inte rösta i någon annan medlemsstat. Rösträtt vid val till kommun- och landstingsfullmäktige har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda inom kommunen respektive landstinget. Också unionsmedborgare och medborgare i Island och Norge har rösträtt under samma förutsättningar. Övriga utländska medborgare har rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Det är uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen som avgör vem som har rätt att rösta och var. Det innebär att väljare bosatta i Sverige tas upp som röstberättigade i det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen.

8 6 VAL I SVERIGE Röstlängd För att få rösta måste man finnas i en röstlängd Botkyrka 1 Nr Personnummer R K L F Leg Intygar Namn Not Svensson, Anna Johansson, Nils Larsson, Sten Väljare, Olle Olsson, Eskil Jakobsson, Ove Röstlängderna upprättas inför varje val och innehåller endast de personer som har rösträtt vid det aktuella valet. När flera val hålls samtidigt är röstlängden gemensam för alla val. En röstlängd upprättas för varje valdistrikt och används i vallokalerna Johansson, Tor Enström, Torsten Bergström, Emil Johansson, Majbritt Lund, Alma Olsson, Katarina Johansson, Inge Berg, Anna Johansson, Sven Jansson, Jakob Svensson, Maria Svensson, Helmer Lund, Eva Ström, Nils Johansson, Bengt Fager, Samuel Stenström, Henry Ström, Harriet Johansson, Johan Berg, Astrid Jakobsson, Helena Lund, Gustaf Svensson, Helge Olsson, Martha De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem måste skriftligen begära att uppgifterna rättas. Begäran ska ha kommit in till länsstyrelsen senast 12 dagar före valdagen Lind, Emma Svensson, Stig Larsson, Karin Lund, Dagmar Lund, Karin Svensson, Frans Olsson, Love Olsson, Inga Svensson, Lilian Bergström, Emil Utvandrade svenska medborgare (utlandssvenskar) tas med i röstlängden om de utvandrat under de senaste tio åren eller om de senast 30 dagar före valdagen anmält till Skatteverket att de vill tas upp i röstlängden. Anmälan görs genom att en adressuppgift sänds in till Skatteverket. Det finns en särskild blankett för utlandssvenskar som vill anmäla sig till röstlängden. Röstkort Inför ett val skickar Valmyndigheten röstkort till alla röstberättigade. Röstkortet skickas till den adress som finns registrerad i Skatteverkets folkbokföringsregister. När förtidsröstningen börjar 18 dagar innan valet ska röstkorten ha nått alla röstberättigade. Den som tappat bort sitt röstkort kan få ett nytt hos valnämnden i kommunen, länsstyrelsen eller Valmyndigheten. 4. Partier och valsedlar Det finns inga regler om hur man bildar ett parti i Sverige. Definitionen av ett parti enligt regeringsformen är Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning. Valbarhet Den som har rösträtt är också valbar. Valbarheten grundar sig på uppgifterna i folkbokföringsregistret på valdagen. För att vara valbar i en kommun eller ett landsting måste personen vara folkbokförd där. För valbarhet till riksdagen finns det däremot inga krav på bostadsort. Man måste dock vara eller någon gång varit folkbokförd i Sverige.

9 VAL I SVERIGE 7 Vid val till Europaparlamentet är unionsmedborgare valbara under förutsättning att de inte kandiderar i någon annan medlemsstat och att de intygar att de inte förlorat valbarheten i sin hemstat. Personer som vill kandidera vid val till Europaparlamentet för ett parti i Sverige men som är medborgare i något av de andra EU-länderna ska lämna in en försäkran till Valmyndigheten att de inte kandiderar i något annat land. För att bli invald måste man vara kandidat för ett politiskt parti. Registrering av partibeteckning Partibeteckningen är det namn som partiet vill ska stå på valsedlarna. Ett parti behöver inte registrera sin partibeteckning för att ställa upp i val. Partiet kan beställa valsedlar utan att ha en registrerad partibeteckning. Genom att partibeteckningen registreras hos Valmyndigheten kan partiets namn skyddas så att det inte användas av ett annat parti. För att Valmyndigheten ska kunna registrera en partibeteckning måste anmälan stödjas av ett visst antal väljare. Beteckningen får inte vara så lik en annan registrerad partibeteckning att de kan antas bli förväxlade. Det krävs också att partiet visar att stadgar antagits och att man valt en styrelse. Anmälan om att registrera en partibeteckning ska ha kommit in till Valmyndigheten senast den sista februari valåret för att registreringen ska gälla i valet samma år. Om en partibeteckning registrerats för val till riksdagen, gäller registreringen också för val till kommun- och landstingsfullmäktige i hela landet samt för val till Europaparlamentet. Registreras en partibeteckning för val till landstingsfullmäktige, gäller den val i det landstinget och val till kommunfullmäktige i de kommuner som finns inom landstinget. En registrering för val till Europaparlamentet gäller endast för val till Europaparlamentet. Anmälan av kandidater Partier som har registrerat sin partibeteckning har även möjlighet att anmäla kandidater inför ett val. Anmäla kandidater innebär att partiet skyddar sin kandidatlista från att väljare själva kan nominera kandidater. Anmälan sker i samband med att partiet beställer valsedlar. Partierna ska senast ett visst datum anmäla sina kandidater. Det är Valmyndigheten som bestämmer datum. Kandidaterna kan bara anmälas av partiets behöriga företrädare. Kandidaterna ska också skriftligen förklara att de gett partiet tillstånd att anmäla dem. Dessa förklaringar ska lämnas in samtidigt som partierna anmäler sina kandidater. Att anmäla kandidaterna är frivilligt. Om partiet väljer att inte anmäla

10 8 VAL I SVERIGE kandidaterna på en valsedel så innebär det att väljare kan skriva till ett namn på valsedeln och på så sätt personrösta på en person som partiet inte nominerat. På valsedeln med partiets kandidater finns en text som förklarar för väljarna hur de ska göra när de personröstar. Om partiet har anmält kandidaterna står det så här: Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. Om partiet INTE har anmält sina kandidater står det så här: Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald eller genom att skriva till ett namn på valsedeln. Om du skriver flera namn får den överst tillskrivna kandidaten din personröst. Valsedlar Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till landstingsfullmäktige och vita för val till kommunfullmäktige och för val till Europaparlamentet. Valsedlarna ska vara lika till storlek och material. Beställning av valsedlar Vid val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige beställs valsedlar hos länsstyrelsen. Vid val till Europaparlamentet beställs valsedlar hos Valmyndigheten. Partierna måste beställa valsedlar före en viss tidpunkt för att dessa med säkerhet ska kunna levereras senast 45 dagar före valdagen. Valsedlar kan beställas även efter den fastställda tidpunkten, men då lämnas ingen garanti om leveranstid. De partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått minst en procent av rösterna i hela landet har rätt till gratis tryckning av namnvalsedlar i riksdagsvalet. Den s.k. fria kvoten valsedlar är tre gånger antalet röstberättigade. Vid val till kommun- och landstingsfullmäktige är ett parti berättigat till fri kvot i den kommun eller det landsting där partiet är representerat. Efter att ett val genomförts får de partier som fått mer än en procent av rösterna i riksdagsvalet eller blivit representerade kommun- och landstingsfullmäktige tillbaka sina kostnader för valsedlar. Reglerna för fria valsedlar gäller även val till Europaparlamentet.

11 VAL TILL RIKSDAGEN Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. 1 Patrik Enström, 40, läkare 2 Daniella Rond, 36, busschaufför 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare 22 Inga Svensson, 50, kontorist 23 Runa Karlsson-Valde, 66, byggmästare 24 Birgitta Martinsson, 44, postmästare 25 Nils Mellström, 75, konsthantverkare 26 Assar Larsson, 66, jur.kand. 27 Minna Kassel, 23, ek.kand. STOCKHOLMS LÄN vänd VAL TILL RIKSDAGEN VAL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. 1 Patrik Enström, 40, läkare 2 Daniella Rond, 36, busschaufför 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare 22 Inga Svensson, 50, kontorist 23 Runa Karlsson-Valde, 66, byggmästare 24 Birgitta Martinsson, 44, postmästare 25 Nils Mellström, 75, konsthantverkare 26 Assar Larsson, 66, jur.kand. 27 Minna Kassel, 23, ek.kand. ÖREBRO NORDÖSTRA vänd VAL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE VAL TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. 1 Patrik Enström, 40, läkare 2 Daniella Rond, 36, busschaufför 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare 22 Inga Svensson, 50, kontorist 23 Runa Karlsson-Valde, 66, byggmästare 24 Birgitta Martinsson, 44, postmästare 25 Nils Mellström, 75, konsthantverkare 26 Assar Larsson, 66, jur.kand. 27 Minna Kassel, 23, ek.kand. GÖTEBORGS KOMMUN VAL TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE vänd VAL I SVERIGE 9 Tre typer av valsedlar förekommer i valen: Namnvalsedlar valsedlar med både partinamn och kandidater. Partivalsedlar valsedlar med partinamn men utan kandidater. VAL TILL RIKSDAGEN VAL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE VAL TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Blanka valsedlar valsedlar utan såväl partinamn som kandidater. Utläggning av valsedlar För de partier som fått mer än en procent av rösterna i riksdagsvalet ansvarar röstmottagarna för att partivalsedlar läggs ut på alla ställen det går att rösta. Det gäller för såväl riksdagsval som kommun- och landstingsval. Partierna måste viss tid före valet själva begära att valsedlarna ska läggas ut. Vid val till kommun- och landstingsfullmäktige har partier som är representerade rätt att få partivalsedlar utlagda i vallokalerna och röstningslokalerna i kommunen respektive landstinget. Röstmottagarna lägger också ut blanka valsedlar för alla val på alla ställen där man kan rösta. Namnvalsedlar får däremot partierna själva lägga ut. Vid val till Europaparlamentet svarar valadministrationen för att namnvalsedlar läggs ut på alla ställen där man kan rösta, om partiet har endast en namnvalsedel som gäller för hela landet och fick minst en procent av rösterna i senaste valet till Europaparlamentet.

12 10 VAL I SVERIGE 5. Röstning Vid all röstning ska en väljare som inte är känd av röstmottagarna visa ID-handling eller på annat sätt styrka sin identitet. Röstmottagarna ska också dokumentera hur de har kontrollerat väljarnas identitet. Vallokaler I varje valdistrikt finns en vallokal. Väljarna kan på valdagen rösta i vallokalen i det distrikt där de finns i röstlängden. Vilken lokal det är framgår av röstkortet. Vallokaler ska som regel vara tillgängliga även för personer med fysiska funktionshinder. Om en väljare på grund av fysiskt funktionshinder ändå inte kan ta sig in i vallokalen, kan röstmottagarna hämta upp rösten utanför vallokalen. Vallokaler är i regel öppna kl (vid val till Europaparlamentet till kl ). Valnämnden kan efter samråd med länsstyrelsen besluta om kortare öppettider. Valnämnden i respektive kommun bestämmer vilka lokaler som är mest lämpliga. Valnämnden utser dessutom minst fyra personer att vara röstmottagare i varje vallokal. I vallokalen måste minst tre röstmottagare vara närvarande när väljarna röstar. Röstningslokaler Valnämnden ansvarar även för förtidsröstning inom kommunen. En lokal som väljare kan förtidsrösta i kallas röstningslokal. Det kan t.ex. vara kommunhuset eller ett bibliotek. Valnämnden ansvarar också för att ordna röstmottagare i röstningslokalerna.

13 VAL I SVERIGE 11 Alla val- och röstningslokaler ska vara tillgängliga för alla. Om valnämnden vill använda en lokal som inte är tillgänglig för fysiskt funktionshindrade måste valnämnden lämna över frågan till länsstyrelsen för beslut. Valnämnden måste då kunna visa att det inte finns någon annan lokal som är lämplig. Väljare som av någon anledning inte kan rösta i sin vallokal på valdagen kan rösta i förväg i en röstningslokal var som helst i landet. Förtidsröstningen börjar 18 dagar före valdagen och pågår fram till valet. För ytterligare service till väljarna finns dessutom minst en röstningslokal i varje kommun som är öppen även på valdagen. På vissa sjukhus och andra vårdinrättningar ordnar valnämnden röstmottagning för de väljare som vill rösta där, t.ex. patienter, personal och besökande. Vid förtidsröstning tar röstmottagarna hand om rösterna och skickar dem i speciella fönsterkuvert till valnämnden. Den som röstar i en röstningslokal måste ha röstkort och kunna visa en ID-handling eller på annat sätt styrka sin identitet. Budröstning Att rösta med bud betyder att någon annan än väljaren transporterar rösten till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning. Den som är sjuk, funktionshindrad eller gammal och inte själv kan ta sig till sin vallokal eller en röstningslokal kan rösta med bud. Det krävs särskilt material för att rösta med bud. Det kan beställas hos Valmyndigheten eller kommunen. I materialet finns ett instruktionsblad som visar hur man ska göra. Vissa kommuner utser kommunala bud som kan vara bud för de väljare som inte har någon som kan hjälpa dem.

14 12 VAL I SVERIGE Lantbrevbärare Alla som bor längs en lantbrevbärarlinje kan använda lantbrevbäraren som bud. Lantbrevbäraren har material för budröstning med sig. Röstning på utlandsmyndigheter Alla som är utomlands vid tiden för röstningen kan rösta på de utlandsmyndigheter som ordnar röstmottagning. Valmyndigheten beslutar, efter förslag från Utrikesdepartementet, om vilka svenska utlandsmyndigheter som ska ha röstmottagning. Röstningen börjar 24 dagar före valdagen och pågår på vissa orter bara en kort tid. Röstningen måste avbrytas i så god tid före valet att rösterna har nått Valmyndigheten senast dagen före valdagen. Alla röster från utlandsmyndigheterna sänds till Valmyndigheten som sorterar dem och sänder dem vidare till respektive valnämnd. Brevröstning från utlandet De som är röstberättigade och vistas utomlands kan brevrösta från vilket land de än befinner sig i. Sjömän på fartyg i utrikes fart kan också brevrösta. Brevrösten får inte skickas tidigare än 45 dagar före valdagen och inte senare än valdagen. Det behövs särskilt material för att kunna brevrösta. Materialet kan beställas från Valmyndigheten eller från en utlandsmyndighet. Brevrösten måste postas i utlandet och ska ha kommit fram till väljarens kommun senast till onsdagsräkningen. Läs mer om onsdagsräkningen i kapitel 6. Ångerröstning Den som röstat i förväg (i Sverige eller från utlandet) kan ångerrösta. Då måste man rösta i vallokalen på valdagen. Rösten i vallokalen blir då godkänd och förtidsrösten förklaras ogiltig. Rösta på parti och person Väljarna röstar på ett parti och kan samtidigt på valsedeln markera vilken kandidat de helst vill se vald. Det kallas att personrösta. Väljaren kan personrösta genom att kryssa för en kandidat. I vissa fall kan väljaren själv nominera en kandidat genom att skriva ett namn på valsedeln. Läs mer om vilka regler som gäller i kapitel 4 och kapitel 7.

15 VAL I SVERIGE Rösträkning på valnatten Efter att röstmottagningen avslutats på valdagen ska röstmottagarna i respektive valdistrikt räkna de röster som tagits emot. Innan rösträkningen får börja läggs de godkända förtidsrösterna ner i respektive valurna. Därefter töms urnorna och rösterna i respektive val räknas. Vid val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige räknas riksdagsvalet först, sedan kommunfullmäktigvalet och sist landstingsfullmäktigvalet. När ett valdistrikt på valkvällen räknat rösterna rings resultaten in till rapportmottagare som registrerar resultaten i Valmyndighetens valdatasystem. På det sättet kan Valmyndigheten redan på valkvällen räkna fram ett preliminärt valresultat och senare på natten räknas en preliminär mandatfördelning fram. Samtidigt som resultaten för valdistrikten registreras in görs de direkt tillgängliga för media och allmänhet på Valmyndighetens webbplats. När räkningen är klar läggs valsedlarna in i speciella säkerhetspåsar som förseglas och överlämnas till valnämnden. Valnämnden svarar för att rösterna från vallokalerna så snart som möjligt transporteras till länsstyrelsen. Onsdagsräkning Onsdagen efter valdagen räknar valnämnderna de förtidsröster som vallokalerna inte hunnit få under valdagen. Det är främst röster från utlandet och förtidsröster som avgetts i andra kommuner på valdagen. När valnämndernas räkning är klar transporteras även dessa röster till länsstyrelsen. 7. Slutlig rösträkning Måndagen efter valdagen börjar den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen. Där räknas alla röster ännu en gång och denna gång räknas även alla personröster. Riksdagsvalet räknas först, därefter kommunfullmäktigvalet och sist landstingsfullmäktigvalet. Cirka tio dagar efter valdagen brukar det sista resultatet för valet till landstingsfullmäktige kunna publiceras. Även den slutliga rösträkningen kan följas direkt på Valmyndighetens webbplats,

16 14 VAL I SVERIGE Bedömning av valsedlar Enbart giltiga röster deltar i mandatfördelningen. Länsstyrelsen bedömer utifrån vallagen vilka valsedlar som är giltiga respektive ogiltiga och räknar antalet röster för varje parti. Samma granskning görs för personrösterna, och giltiga personröster räknas. Giltiga valsedlar En valsedel är giltig om den innehåller en partibeteckning. Det kan vara en tryckt namnvalsedel, partivalsedel eller en blank valsedel som väljaren skrivit partinamnet på. VAL TILL RIKSDAGEN VAL TILL RIKSDAGEN Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. 1 Patrik Enström, 40, läkare 2 Daniella Rond, 36, busschaufför 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare 22 Inga Svensson, 50, kontorist 23 Runa Karlsson-Valde, 66, byggmästare 24 Birgitta Martinsson, 44, postmästare 25 Nils Mellström, 75, konsthantverkare 26 Assar Larsson, 66, jur.kand. 27 Minna Kassel, 23, ek.kand. STOCKHOLMS LÄN vänd Personrösten räknas En korrekt personröst kan antingen vara ett kryss framför en kandidat på en namnvalsedel. Eller ett tillskrivet namn på en valsedel för ett parti som inte anmält sina kandidater. Det står på valsedeln hur väljaren kan personrösta. VAL TILL RIKSDAGEN Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. 1 Patrik Enström, 40, läkare 2 Daniella Rond, 36, busschaufför 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare 22 Inga Svensson, 50, kontorist 23 Runa Karlsson-Valde, 66, byggmästare 24 Birgitta Martinsson, 44, postmästare 25 Nils Mellström, 75, konsthantverkare 26 Assar Larsson, 66, jur.kand. 27 Minna Kassel, 23, ek.kand. STOCKHOLMS LÄN vänd VAL TILL RIKSDAGEN Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald eller genom att skriva till ett namn på valsedeln. Om du skriver flera namn får den överst tillskrivna kandidaten din personröst. 1 Patrik Enström, 40, läkare 2 Daniella Rond, 36, busschaufför 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare STOCKHOLMS LÄN Ogiltiga valsedlar En valsedel är ogiltig om den: saknar partibeteckning (se bild), har mer än en partibeteckning (t.ex. om det ligger två (eller flera) valsedlar i samma kuvert och de har olika partibeteckningar), eller har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt. Valsedlar som saknar partibeteckning kallas även blanka och är den vanligaste typen av ogiltiga röster. Antalet blanka röster redovisas separat från övriga ogiltiga röster. VAL TILL RIKSDAGEN 90000

17 VAL I SVERIGE 15 Inga kandidatnamn räknas I vissa fall ska länsstyrelsen bortse från alla kandidatnamn på valsedeln, t.ex om: väljaren kryssat för två eller flera kandidater (se exempel nedan), personrösten kan ha gjorts maskinellt, det ligger flera valsedlar i samma kuvert med samma partibeteckning men med olika kandidatuppsättningar, eller kryss på olika kandidater, det för ett parti använts en valsedel avsedd för en annan riksdags valkrets/kommun/ landsting. Exempel: Valsedeln är giltig och bedöms som en partivalsedel VAL TILL RIKSDAGEN Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. 1 Patrik Enström, 40, läkare 2 Daniella Rond, 36, busschaufför 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare 22 Inga Svensson, 50, kontorist 23 Runa Karlsson-Valde, 66, byggmästare 24 Birgitta Martinsson, 44, postmästare 25 Nils Mellström, 75, konsthantverkare 26 Assar Larsson, 66, jur.kand. 27 Minna Kassel, 23, ek.kand. STOCKHOLMS LÄN vänd VAL TILL RIKSDAGEN Ett visst kandidatnamn räknas inte I vissa fall ska länsstyrelsen bortse från ett eller flera kandidatnamn: om en kandidat inte är valbar (det kontrolleras mot uppgifterna i folkbokföringen på valdagen), VAL TILL RIKSDAGEN om ett namn skrivits till för Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du ett parti som anmält sina kandidater (se exempel till höger). 2 Daniella Rond, 36, helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. 1 Patrik Enström, 40, läkare busschaufför Exempel: Valsedeln är giltig men vid rösträkningen bortses från det tillskrivna namnet. Valsedeln bedöms som en namnvalsedel utan kryss. 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare 22 Inga Svensson, 50, kontorist STOCKHOLMS LÄN VAL TILL RIKSDAGEN Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. 1 Patrik Enström, 40, läkare 2 Daniella Rond, 36, busschaufför 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare 22 Inga Svensson, 50, kontorist STOCKHOLMS LÄN Överstrukna kandidatnamn Även om ett kandidatnamn strukits över på en valsedel räknas namnet. Strykningar påverkar alltså inte ordningen mellan kandidaterna på en valsedel. Exempel: Valsedeln är giltig, men strykningen bortses från. Valsedeln bedöms som en namnvalsedel utan kryss. VAL TILL RIKSDAGEN Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. 1 Patrik Enström, 40, läkare 2 Daniella Rond, 36, busschaufför 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare 22 Inga Svensson, 50, kontorist 23 Runa Karlsson-Valde, 66, byggmästare 24 Birgitta Martinsson, 44, postmästare 25 Nils Mellström, 75, konsthantverkare 26 Assar Larsson, 66, jur.kand. 27 Minna Kassel, 23, ek.kand. STOCKHOLMS LÄN vänd VAL TILL RIKSDAGEN Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan. 1 Patrik Enström, 40, läkare 2 Daniella Rond, 36, busschaufför 3 Thomas Vall, 68, snickare 4 Ann Sten, 62, chef 5 Leif Påhlsson, 21, fullmäktigeledamot 6 Tina Karlsson, 35, kokerska 7 Birgitta Kullström, 49, sköterska 8 Axel Karlsson, 62, konstnär 9 Stina Karlsson, 40, socionom 10 Irene Blomma, 70, läkare 11 Ellinor Änglesson, 39, idrottslärare 12 Jakob Brens, 37, logistiker 13 Sabina Lind, 48, bilmontör 14 Emilie Wagner, 23, hästskötare 15 Jan Borst, 64, köpman 16 Evaldo Landelo, 55, ingenjör 17 Björn Jansson, 53, fil.kand. 18 Staffan Levinsson, 44, civilingenjör 19 Nisse Pärlström, 32, polis 20 Robert Kviding, 66, kapten 21 Göran Stormare, 65, hamnarbetare 22 Inga Svensson, 50, kontorist 23 Runa Karlsson-Valde, 66, byggmästare 24 Birgitta Martinsson, 44, postmästare 25 Nils Mellström, 75, konsthantverkare 26 Assar Larsson, 66, jur.kand. 27 Minna Kassel, 23, ek.kand. STOCKHOLMS LÄN vänd

18 16 VAL I SVERIGE 8. Mandatfördelning När länsstyrelsen räknat klart alla röster kan mandatfördelningen mellan partierna börja. Spärrar för partier För att få delta i mandatfördelningen vid riksdagsvalet och vid valet till Europaparlamentet måste ett parti ha fått minst 4 procent av antalet giltiga röster i hela landet. Om ett parti vid riksdagsval fått minst 12 procent av rösterna i en valkrets får partiet delta i fördelningen av de fasta mandaten i den valkretsen. 4% Vid landstingsfullmäktigvalet måste ett parti ha fått minst 3 procent av de giltiga rösterna i hela landstinget för att få delta i mandatfördelningen. Vid kommunfullmäktigval finns ingen spärr. Mandatfördelning mellan partier Först fördelas de fasta mandaten och sedan utjämningsmandaten. De fasta mandaten fördelas på grundval av de röster som partierna fått i respektive valkrets. Den beräkningsmetod som används för att fördela de fast mandaten heter den jämkade uddatalsmetoden. Riksdagsval När de fasta mandaten fördelats summeras antalet fasta mandat från alla valkretsar för varje parti (totalt 310 mandat). För att fördela utjämningsmandaten görs därefter en mandatfördelning med partiernas röstetal i hela landet som underlag. Denna gång fördelas 349 mandat och hela landet räknas som en valkrets. Resultaten av de båda mandatfördelningarna jämförs. Om ett parti fått fler mandat vid fördelningen med hela landet som en valkrets har partiet rätt till utjämningsmandat. Ett parti får utjämningsmandat i den valkrets där partiets jämförelsetal är störst efter fördelningen av de fasta mandaten.

19 VAL I SVERIGE 17 Om ett parti inte fått fasta mandat i alla valkretsar används partiets röstetal som jämförelsetal i de valkretsar där partiet ännu inte fått mandat, när utjämningsmandaten fördelas. Om ett parti får fler mandat vid summeringen av valkretsmandat än vid fördelningen med hela landet som en valkrets får det ändå behålla valkretsmandatet. Det betyder att det blir ett utjämningsmandat mindre att dela ut. Val till landstingsfullmäktige I landstingsfullmäktige är 9/10 av mandaten fasta mandat och 1/10 utjämningsmandat. Mandaten fördelas på samma sätt som i riksdagsvalet. Först fördelas de fasta mandaten i varje valkrets. Därefter görs en fördelning av landstingets samtliga mandat med partiernas röstetal i hela landstinget som grund. Därmed kan man bestämma vilka partier som har rätt till utjämningsmandat. Utjämningsmandaten fördelas efter samma regler som vid riksdagsvalet. Val till kommunfullmäktige Vid val till kommunfullmäktige är alla mandat fasta och antalet mandat för varje valkrets har tidigare fastställts av länsstyrelsen. Val till Europaparlamentet Vid val till Europaparlamentet är alla mandat fasta och hela landet en valkrets. FAKTARUTA Den jämkade uddatalsmetoden De fasta mandaten fördelas på grundval av det antal röster som partierna fått i respektive valkrets. För de partier som får delta i mandatfördelningen i valkretsen räknas jämförelsetal fram. Det första jämförelsetalet får man genom att varje partis röstetal delas med 1,4. Det parti som har högst jämförelsetal får det första mandatet i valkretsen. Det partiet får då ett nytt jämförelsetal genom att partiets röstetal delas med 3. Övriga partier behåller och konkurrerar med sina ursprungliga jämförelsetal tills de fått mandat. När ett parti får sitt andra mandat delas röstetalet med 5 och då får man fram nästa jämförelsetal. Vid tredje mandatet delas röstetalet med 7 osv. Denna beräkning fortsätter tills alla mandat är utdelade.

20 18 VAL I SVERIGE EXEMPEL 1: Fördelning av de fasta mandaten i Kronobergs län vid 2002 års riksdagsval 1. Alla partiers röstetal delas med 1,4. Röstetal = antalet röster partiet fick totalt i valkretsen. 3. Röstetalet för det parti som fick högst jämförelsetal (dvs S) delas nu med nästa delningstal, dvs Röstetalet för det parti som fick högst jämförelsetal (dvs M) delas nu med nästa delningstal, dvs 3. Övriga partier konkurrererar fortfarande med samma ursprungliga jämförelsetal, förutom S som ju redan har delats med 3 och 5. Parti Röstetal Mandat 1 Mandat 2 Mandat 3 Mandat 4 M , , , ,66 S , , , ,20 Fp , , , ,14 C , , , ,00 V , , , ,14 Mp , , , ,00 Kd , , , ,57 7. Det parti som då har högst jämförelse tal är S och S får därmed mandat nr Det parti som då har högst jämförelse tal är M och M får därmed mandat nr Det parti som då har högst jämförelsetal är S, och S får därmed det första mandatet. 4. Det parti som då har högst jämförelsetal är fortfarande S och S får därmed mandat nr 2. Partiets röstetal delas med 5 för att få fram nästa jämförelsetal EXEMPEL 2: Fördelning av utjämningsmandaten i 1998 års val till Uppsala läns landstingsfullmäktige Uppsala läns landsting har tre valkretsar. Landstinget hade vid valet 1998 totalt 71 mandat. De fasta mandaten var 63 och utjämningsmandaten 8. De 63 mandaten fördelades på Södra kretsen 11, Mellersta kretsen 41 och Norra kretsen 11. Partier som fått mindre än 3 procent av rösterna får inte delta i mandatfördelningen. De fasta mandaten fördelades mellan partierna inom de tre valkretsarna enligt följande: Parti Södra Mellersta Norra Totalt M S Fp C V Mp Kd Totalt