KVALITET. välfärdsstatens nya modeord. Lena Olving kör så det ryker med ingenjörerna på hightechbolaget. SPECIAL: Skatten som världens ledare vill åt

Transkript

1 No KPMG Sweden kpmg.se KVALITET välfärdsstatens nya modeord SPECIAL: Skatten som världens ledare vill åt MARTIN WOLF: Sorry, men Europa saknar dynamik s. 20 Lena Olving kör så det ryker med ingenjörerna på hightechbolaget

2 INNEHÅLL LEDARE Nya spelregler, nya utmaningar Välkommen till ett nytt nummer av View, ett magasin för dig som är intresserad av näringsliv och samhälle SPECIAL: BOLAGSSKATTER Bolagens skatter snart en CSR-fråga 08 SUPERUTREDAREN OECD:s skattedirektör ritar om skattekartan 10 KORTSIKTIGT TÄNKANDE Hållbarhet är inget för finansmarknaden 12 NOTERAT Guide till appar och senaste nytt 14 HEMMA ÄR BÄST Småländska företag fnyser åt outsourcing 18 LÄSVÄRT Fyra nya heta böcker KRISEN INTE ÖVER Financial Times Martin Wolf om Europa ORDET PÅ MODET Kvalitet nu även i välfärden PROFIL LENA OLVING Kör hårt med ingenjörerna NYA KPMG CHEFEN om framtidens revision ÅRETS FRAMTIDA LEDARE Christoffer Carlsson paddlade hem segern 20 Ansvarig utgivare: George Pettersson, VD KPMG AB Kontaktperson: Ellen Huitfeldt Redaktör, KPMG AB Tel: , ellen.huitfeldt@kpmg.se Produktion: KPMG AB i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson Art Director/Grafisk form: Jenny Övrebö, Elina Anttila Foto: Peter Jönsson, Allan Seppa, SNS och istockphoto Illustrationer: Elina Anttila och istockphoto Repro: Kaigan AB Omslagsbild: Elina Anttila De åsikter som förs fram i denna tidning är författarnas egna och delas inte nödvändigtvis av KPMG. Löpnummer: K3t7500ex/1306/1/T KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. KPMG and the KPMG logo are registered trademarks of KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. Som revisorer och rådgivare, både globalt och lokalt, ser vi många av de utmaningar som företag och samhälle står inför. Detta magasin är ett sätt att dela de insikterna med dig och bjuda in initierade personer i diskussionerna. Just nu förändras företagens spelregler på många sätt, bland annat genom ett ökat tryck på information, transparens och hållbarhet ur ett flertal aspekter. BEPS (Base Erosion and Profit Shifting) inom skatteområdet är ett sådant initiativ. Offentlig verksamhet befinner sig under ett hårt förändringstryck, både från samhälle och från brukare. Samtidigt finns det ökade krav på uppföljning och kvalitet. Dessa frågor finns högt på vår agenda inom KPMG och vi ser att våra kunder har liknande utmaningar i många länder världen över. Vi kommer även att diskutera dessa frågor i Almedalen där vi återkommer till flera av dessa ämnen. Vi hoppas på att se er där. George Pettersson, Vd KPMG ÅSE BÄCKSTRÖM om Hållbart tänkande på sidorna chef för KPMGs Climate change and Sustainability Services Georg Kell beskriver hur Global Compact driver näringslivet mot en mer hållbar värld, han visar också hur finansmarknadens kortsiktighet är vårt största hot. Vi ser det också och det stora intresset från näringslivet kring integrerad rapportering <IR> handlar just om att visa investerarna hur det egna företaget skapar långsiktigt värde. DAVID PERRONE om OECD:s arbete på sidorna 8 9 skatterådgivare på KPMG OECD- initiativet BEPS (Base Erosion Profit Shifting) är en intressant utveckling inom skatte området. Det är ett ambitiöst program, men också politiskt laddat. Det är därför svårt att i detta läge dra några riktiga slutsatser. Att det kommer bli förändringar kan vi vara säkra på och min rekommendation är att hålla sig uppdaterad inom området. SARA LINGE om Kvalitet i välfärden på sidorna Rådgivare inom offentlig verksamhet på KPMG Det är viktigt att vi aktivt arbetar med kvalitetsstärkande målsättningar och kontroller för att höja kvaliteten på välfärdstjänsterna. Den offentliga finansieringsmodellen måste utvecklas så att god kvalitet belönas och incitamenten att skapa ekonomisk vinst på bekostnad av kvaliteten minimeras. MAGNUS LARSSON om Ordet på modet på sidorna Revisor och expert inom kommun och landsting på KPMG Valfrihet är en demokratisk rättighet som kräver genomtänkta system och uppföljning. Metodval vid mätning av kundnöjdhet är väldigt viktigt. Skickas enkäter till 95 åringar med demensdiagnos? Då får man tänka om, eftersom brukarundersökningar är en grundbult krävs fokus på ändamålsenliga metoder och kvalitetskontroll. TINA ZETTERLUND om Bolagens skatter på sidorna 2 7 chef för verksamhetsområde Skatt på KPMG Det är intressant att skattefrågorna flyttar allt högre upp på företagens agendor. Skatt är numera en fråga på styrelsernas bord och diskuteras på en strategisk nivå. Debatten kring transparens och moral visar hur viktigt det är att ha funderat igenom sin skattesituation och att ha en skattepolicy på plats. VIEW ÄR en tidning från KPMG som skickas till dig som kund eller till dig som på annat sätt visat intresse för KPMG. Har du funderingar kring någon av våra tjänster eller ämnena som berörs i tidningen är du varmt välkommen att kontakta våra experter på Besök oss gärna på webben, kpmg.se eller följ oss via våra sociala kanaler, twitter/ KPMGSweden, LinkedIn/company/KPMG-sweden, Facebook.com/KPMGkarriär. KPMG ERBJUDER branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med medarbetare på 60 orter. KPMG View # KPMG View #

3 SPECIAL BOALGSSKATTER Bolagens skatter i världens fokus Från att ha varit en skatt som levt lite i skymundan har bolagsskatten fått en medial och politisk uppmärksamhet av oanade mått. Inom OECD arbetas det för högtryck med ett regelverk som ska försvåra för företagen att skatteplanera bort bolagsskatten. Och redan nu pekas skatten ut som en hållbarhetsfråga som de multinationella företagen inte kan ignorera. Av Richard Björnelid Bolagsskatten är sannolikt den vanligast förekommande skatten som är föremål för någon form av skatteplanering. För finanschefen i ett större bolag har bolagsskatten betraktats som en kostnad bland andra som ska minimeras i möjligaste mån. Sällan har ögonbryn höjts för det. Men på senare år har ett flertal uppmärksammade fall i främst internationella medier skapat ett kolossalt medialt och politiskt tryck i frågan om bolagsskatterna: I Storbritannien blev upprördheten stor när det uppdagades att en rad stora amerikanska bolag knappt betalade bolagsskatt i landet trots betydande verksamheter där. Amazon, Google och kafékedjan Starbucks kallades till parlamentet där de fick förklara sig. För Starbucks fick skattemanövern omedelbara konsekvenser då britterna röstade med fötterna och bojkottade de amerikanska kaféerna. För att blidka de uppretade britterna och förhoppningsvis minimera skadan meddelade Starbucks att bolaget frivilligt avstår från legitima avdrag för 2013 och 2014 vilket lär ska inbringa 10 miljoner pund per år till den brittiska statskassan. Även i USA har politikerna reagerat på företagens agerande. Apples vd kallades till senaten för att förklara varför företaget använder brevlådeföretag på Irland för att undvika amerikansk skatt. Tidningen Economist konstaterade att i USA hade 30 av landets största multinationella företag med samlade vinster på över 160 miljarder dollar nolltaxerat Frivilligorganisationer, så kallade NGO:er (non-governmental organizations) har kunnat påvisa hur multinationella företag undvikit att betala bolagsskatt i fattiga utvecklingsländer genom långtgående skatteplanering. Summorna är så stora att de kan jämföras med biståndspengarna och frågan som ställts i den debatten är om det inte vore bättre att företagen betalade sin skatt än att länderna skickar biståndspengar. Skatternas etiska dimension har till och med fått regeringar på fall. Det fick förra vänsterregeringen i Danmark nyligen erfara när den ville sälja ut delar av det statliga energibolaget Dong Energy till Goldman Sachs. Den amerikanska investmentbanken skulle sedan placera bolagsandelar i klassiska skatteparadis som Cayman Islands, Luxemburg och den amerikanska delstaten Delaware. För svenskt vidkommande har debatten de senaste åren mest kretsat kring riskkapitalbolagens användning av räntesnurror. Med räntesnurror menas att bolagen lånefinansierar sin verksamhet och investeringar med lån från andra koncernbolag. Det låntagande bolaget fick enligt tidigare lagstiftning avdrag för räntekostnaden medan ränteintäkten togs upp av det långivande bolaget. Men räcker det inte att företagen följer lagen? I en artikel i Skattenytt från år 2000, och återpublicerad 2011 på grund av ämnets aktualitet, tar skattejuristen Bo Svensson vid Wistrands Advokatfirma upp frågan om rätt och moral med skattelagstiftningen som utgångspunkt. Han börjar med att konstatera att i juridiken skiljer man mellan lagregler och moralregler. 2 KPMG View # KPMG View #

4 De flesta bolag vill vara good corporate citizens. Om de ska vara det hör det till att ta ansvar för den gemensamma bördan. Företagen har inte bara rättigheter utan också en del medborgarskyldigheter som de måste axla. Hans De Geer En moralregel kan inte bli föremål för rättslig prövning och utgör som regel en ickejuridisk norm hur vi handlar i vissa situationer, skriver han. Men när han sedan kommer till skatteflyktsklausulen blir rågången inte lika glasklar. I samband med införandet av skatteflyktslagen och vid senare ändringar av densamma diskuterades och definierades i förarbetena centrala begrepp som skatteplanering, skatteflykt och skattefusk: Skatteplanering: Går ut på att minska skatteunderlaget i linje med lagstiftarens intentioner. Skatteflykt: Underlaget för skatteberäkningen är korrekt angivet men underlaget har påverkats av åtgärder som syftar till att minska skatteuttaget i strid med andan i skattelagstiftningen. Skattefusk: Förfarande som medför oriktigt angivande av underlag för fastställande av skatt. Att allt detta kommer upp till ytan nu har säkert flera orsaker. Många länder släpar sig fram med höga statsskulder och globaliseringen har ökat möjligheterna för multinationella företag att helt eller delvis komma undan skatten. Å andra sidan har globaliseringen tvingat företagen att vara mer öppna med sin verksamhet. Hans De Geer, professor i etik och hållbarhetsexpert Transparensen gör att företag inte kan gömma sig någonstans. Numera finns det så många iakttagare gammelmedier, NGO:er, sociala medier, mobiler som är uppkopplade i realtid med inbyggda kameror och mikrofoner. Journalister eller vem som helst kan sätta mobilen under näsan på en vd och fråga: Varför gör du så här?, säger Hans De Geer, professor i etik och hållbarhetsexpert. Bo Svensson: Om man är av den uppfattningen att rätten och moralen inte bör sammanblandas är frågan huruvida en transaktion omfattas av skatteflyktsklausulen enbart en juridisk fråga. Om man å andra sidan anser att skatteflyktsklausulen ger uttryck för en moralisk grundnorm, att man inte bör genomföra skatteplanering som strider mot lagstiftningens syfte, kan förfaranden som faller in under skatteflyktsklausulen betraktas som klandervärda. Han konstaterar att skatteflyktsklausulen är kontroversiell och att det inte finns några givna svar, och ställer frågan: Om moralen skulle utgöra en integrerad del av vårt rättssystem uppkommer naturligen frågan vems moral ska äga företräde? Bo Svenssons egen slutsats är att skatterättslig moral och etik inte bör integreras i rättsreglerna, men att de utgör en del av samhällsdebatten. Finns det en risk för att sammanblanda etik och juridik så att moraliska överväganden görs i rättstillämpningen? Hur ser Ingemar Hansson, generaldirektör för Skatteverket, på saken? När vi granskar deklarationer är det förstås endast utifrån lagstiftningen och om ett handlande ligger innanför lagens ram, säger Ingemar Hansson men tillägger samtidigt att Skatteverket även har en uppgift att främja välfärd och drivs av visionen om ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Vårt visionära mål är att inte behöva rätta en enda deklaration. De allra flesta företagen håller heller inte på med skatteplanering, de vill fylla i sin deklaration rätt och skydda sitt varumärke. Skatteverkets omfattande granskningar av ränteavdragen i bolagssektorn visar dock på många fall och verket noterar en överrepresentation av riskkapitalbolag där skatten tagits ned till nära noll. Omfattningen av externa lån vid företagsförvärv uppskattas till miljarder kronor, en skatteplanering som enligt Skatteverket utgör ett allvarligt hot mot den svenska bolagsskattebasen. Ska vi göra transaktioner och deklarationer på ett sådant sätt att risken är att en domstol säger nej? Ska man agera i de här gråzonerna? En tänkbar ståndpunkt är att företaget inte vill ta den risken utan vara på den säkra sidan. Och ska företaget även om det vet att förfarandet ligger inom lagens ram använda ränteavdragen maximalt när både massmedier och alla andra ser det som omoraliskt? Skatteverket tycker att det kan finnas anledning för företagens styrelser att överväga skattefrågan ur ett hållbarhetsperspektiv, på samma sätt som man gör med till exempel klimatfrågan och mänskliga rättigheter. Ska man ha en skattepolicy som en del i CSR- och varumärkesarbetet? Företagen har ofta en klimatpolicy som går utanför lagens krav, för att skydda varumärket. Att framhålla skattepolicy som en CSR-fråga är nytt för Skatteverket men att skatter kan vara en varumärkesfråga är känt sedan länge, menar han. Hela hållbarhetsarbetet handlar om att väga in mer än kostnader och risker. Och att inte bara beakta kortsiktiga åtgärder... Ingemar Hansson, generaldirektör för Skatteverket Hela hållbarhetsarbetet handlar om att väga in mer än beräknade kostnader och intäkter genom att beakta risker. Men det är klart att det är svåra överväganden, säger Ingemar Hansson som tror att det inte ens bland dem som arbetar med hållbarhet är vanligt att se skatter som en hållbarhetsfråga. Etikprofessorn Hans De Geer anser även han att bolagsskatterna inte setts som en CSR-fråga men att det börjar förändras, det handlar om stora summor som undanhålls i bolagsskatt världen över. När man väl fått syn på hur mycket pengar det handlar om kan man inte bortse från det, man kan inte bara låtsats som om det regnar. Exakt vilka belopp som det kan röra sig om är naturligtvis svårt att avgöra. Biståndsorganisationen Forum Syd uppger att enbart utvecklingsländerna årligen går miste om cirka 160 miljarder dollar i skatteintäkter som en följd av de multinationella företagens skatteplanering. Kampen om inflytandet förs i stor utsträckning via pressen och de sociala medierna och där går det ruskigt fort. NGO:erna är som blåslampor på företagen när det gäller CSRfrågorna. De sätter press på makthavarna och de tillerkänner företagen ett moraliskt ansvar. Det kan ju förstås diskuteras om företagen kan vara moraliska aktörer. Men som i fallet med Starbucks kan du sluta köpa deras kaffe. Då är det omvärlden som agerar moraliskt, människor attraheras av det som upplevs som bra och stöts bort av det som upplevs som moraliskt tvivelaktigt. Företagen måste förstå hur CSR-begreppet fungerar, menar Hans De Geer. Det är inte en samlingsbeteckning för direktiv eller en rad regler för då hade det bara varit att lagstifta om saken. Det karakteristiska för CSR är att du gör något som går utöver det som du absolut måste och där kan du som bolag på ett intelligent sätt åta dig något som ligger i linje med din kompetens. De flesta bolag vill vara good corporate citizens. Om de ska vara det hör det till att ta ansvar för den gemensamma bördan. Företagen har inte bara rättigheter utan också en del medborgarskyldigheter som de måste axla. Görs en transaktion bara för att förflytta vins ten från ett högskatteland till ett lågskatteland utan annan substantiell anledning än att få ner bolagsskatten så har man ett ansvar, menar Hans De Geer. Graden av eftertanke kommer in i bilden här, även om man inte hade uppsåt kanske man borde ha tänkt på att det kan få vissa konsekvenser. Även om företag som Starbucks som har konsumenten som slutkund är mest exponerade, anser Hans De Geer att inga företag kan slå sig till ro. Även business-to-business-företagen har Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea Asset Management blivit väldigt uppmärksammade på renommériskerna. Och det går heller inte att agera korrekt på hemmaplan men inte borta. Företagen kan leva i den föreställningen, det har vi sett när det gäller korruption. Men det är just det som inte längre gäller, det finns inget långt borta längre. Debatten om bolagsskatten har på sina håll varit större i andra länder än i Sverige, och som CSRfråga betraktad anser alla de som View har talat med att den ännu är i sin linda men att den ligger i startgroparna. Bolagsskatten började blir en CSR-fråga för ett och ett halvt år sedan, i Danmark och delar av Europa. Men i Sverige har frågan varit lite underskattad. Det är ett område som legat i skymundan, utan att det för den skull finns någon baktanke från bolagen. Men jag tror att vi bara är i början av den här utvecklingen, säger Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea Asset Management. Tina Zetterlund, skattechef på KPMG, gör en viktig distinktion mellan vad som är att betrakta som effektiv skatteplanering och vad som är aggressiv skatteplanering. Om företagen tidigare var beredda att ta risker genom att göra upplägg som rörde sig i en gråzon så känner vi numera att sådant är de inte längre intresserade av. De vill inte hamna på tidningarnas förstasidor, säger Tina Zetterlund. Men någon fråga som ligger på alla företagsstyrelsers bord är skatten ännu inte. Jag tror att bolagens skattepolicy kommer att bli en naturlig fråga för en styrelse med tiden, säger Tina Zetterlund. Hur långt perspektiv det kan handla om beror enligt Sasja Beslik mycket på hur politikerna agerar: Mycket av kraven på transparens kommer från politiskt håll, så det beror på hur fort det går där. 4 KPMG View # KPMG View #

5 Samtidigt måste det ske en förändring. Skattereglerna är inte anpassade till dagens verklighet. Tina Zetterlund Flera stora politiska initiativ har tagits på det internationella skatteområdet de senaste åren. G20-ländernas ledare har satt hård press på skatteparadisen att öppna sina bankkonton för insyn, vilket lett till en radikalt bättre informationsgivning från banksektorn. Sverige har slutit ett mycket stort antal avtal med skatteparadisen, vilket har lett till en massa självrättelser, säger Ingemar Hansson. I viss mån är OECD:s stora skatteprojekt BEPS (Base Erosion Profit Shifting) en fortsättning på det arbetet. Beställningen av projektet kommer även denna gång från G20-ländernas ledare som inte längre tolererar urholkade skatte baser och skatteplanering som ibland får betecknas som aggressiv. BEPS består av en samling handlingspunkter som syftar till att motverka erosion av skattebaser som uppstår som en följd av främst multinationella företags skatteplanering (se artikel intill). Syftet är däremot inte att bekämpa illegalt undandragande av skatt. Jag tror att BEPS har en potential och att arbetet kan leda till förändringar som pressar tillbaka skatteuppläggen. Lagstiftningen har inte hängt med och det här är ett sätt att samla kraft och skaffa bättre skydd mot skatteupplägg genom lagstiftning och avtal mellan länderna, säger Ingemar Hansson och tillägger att Sverige deltar aktivt i den här processen. Ur Skatteverkets synvinkel ser vi inte något större problem med handlingspunkterna. De är helt i enlighet med vår strävan att pressa tillbaka skatteuppläggen. Den allra största vinsten med alla avtal med före detta skatteparadis är att det inte längre är någon affärsidé att dölja pengar i utlandet. I en analys om OECD:s arbete med BEPSreglerna publicerad i Skattenytt 2013 skriver David Kleist, jur dr i finansrätt vid Handelshögskolan i Göteborg, att de problemområden som pekas ut i rapporten är centrala för att begränsa multinationella företags möjligheter till skatteplanering. Sådan skatteplanering kan medföra att multinationella företag och nationella företag konkurrerar på olika villkor och kan också negativt påverka vanliga skattebetalares förtroende för skattesystemet. Vidare skriver han: Samtidigt får man hoppas att OECD har den integritet som krävs för att stå emot det politiska trycket. Om det politiska trycket på att beskatta multinationella företag hårdare kvarstår är det inte omöjligt att vi kan få se omvälvande förändringar på den internationella skatterättens område under de kommande åren. Tina Zetterlund kan se att det finns ett starkt åtagande att åstadkomma förändringar. Men hon tror inte att det kommer att bli helt enkelt att få de olika länderna att enas. Det finns till exempel olika uppfattningar mellan USA och Frankrike kring var nyttjande av digitala tjänster ska beskattas, säger Tina Zetterlund som menar att om OECD ska gå i land med projektet kommer det att krävas kompromisser. Samtidigt måste det ske förändringar. Skattereglerna är inte anpassade till dagens verklighet. Om OECD skulle lyckas med BEPS kommer det att bli väldigt stora förändringar, anser Tina Zetterlund. Den svenska skattebasen kommer inte att på samma sätt som tidigare styras av svenska regler. Detta är den fråga som kommer att ligga högst hos skattecheferna i de internationella företagen, säger Tina Zetterlund. Tina Zetterlund, skattechef på KPMG OECD har satt en tuff tidplan, på 24 månader ska en översyn av 100 års internationell lagstiftning göras samtidigt som det ska säkerställas att redan fungerade delar av lagstiftningen inte går förlorade. Det är många länder inblandade och det krävs enighet om man ska förändra reglerna. Om vi får en vettig infrastruktur betyder det att man i stora transnationella koncerner måste börja följa upp med någon typ av redovisning land för land för hur det går. Nu är vi där, i princip ska företaget betala skatt där de har sin verksamhet. Bolagen är väldigt känsliga för det som påverkar konkurrenskraften och därför kan det vara väldigt bra med ett regelverk som sätter en gemensam ribba så att vissa länder inte springer i väg och gör något på egen hand, säger Hans De Geer som vill lägga till ytterligare en aspekt på hela skattefrågan: Om OECD ska nå framgång med att driva skattefrågan måste man samtidigt driva kravet på en hygglig insyn i de offentliga delarna som ska ta hand om skatterna, så att skattepengarna inte hamnar i ett svart hål. Kravet är riktat både mot företagen och de offentliga administrativa organisationerna, som måste vara öppna och transparenta med vad de får in och vad de gör med pengarna. Om de får fortsätta att vara korrupta och icke redovisande då kan man inte ställa de kraven på företagen, säger Hans De Geer. Färsk rapport om företagens förhållningssätt Nordea Asset Management har nyss sammanställt en rapport om företagens förhållningssätt till bolagsskatten efter att ha träffat och pratat med bolagsjurister och företagsledningar i cirka tjugo bolag. I rapporten konstateras att det finns risker för företagen att undvika bolagsskatt. Särskilt i utvecklingsländerna där behovet av intäkter till statskassan ofta är skriande riskerar företagen att förlora folks förtroende och skada sina lokala relationer, och på lång sikt, även sina tillstånd att verka på den marknaden. Aggressiv skatteplanering ökar också risken för taxeringsrevision vilket kan leda till en ökad skattebörda. En konvention som syftar till att förhindra skatteflykt och undvikande av skatt har antagits av mer än 60 länder, däribland samtliga G20-länder och nästan alla OECD-länder. Undersökningen visar att en majoritet av företagen hade en skattepolicy, men ingen av dem publicerade den externt. I allmänhet var transparens liten både på policy- och ledningssystemnivå. En orsak är att företagen generellt sett inte har en dialog med externa intressenter i ämnet då de senare inte intresserat sig för det, en annan är att bolagsskattefrågor brukar vara reserverade åt skatteadministratörer och specialister. Nordea Asset Management rekommenderar företagen att: Ha en skattepolicy godkänd av styrelsen. Ta in ett yttrande om skatter i uppförandekod eller hållbarhetspolicy. Ha en skattestrategi som inkluderar varumärkesoch renommérisker. Publicera skattepolicy och/eller lämpligt yttrande om principerna i policyn. Ha kontinuerlig dialog i skattefrågor med relevanta intressenter. 6 KPMG View # KPMG View #

6 SPECIAL BOLAGSSKATTER Vi måste fixa detta Konsensus mellan länderna och en snabb implementering av reglerna är vägen till framgång för OECD:s unika projekt om bolagsskatter. Annars hotar mer av dubbel taxering. Det säger Pascal Saint-Amans, som leder det svåra arbetet, i en intervju för View. av Richard Björnelid Pascal Saint-Amans och hans team av skatteexperter på OECD i Paris har kommit drygt halvvägs i arbetet med det så kallade BEPS-projektet. Det var i juni 2012 som OECD fick i uppdrag av ledarna för G20-länderna att ta fram rekommendationer till nya skatteregler som ska göra det svårare för företag att skatteplanera bort bolagsskatten. Det som normalt kanske skulle ha getts tio år ska nu klaras av på mindre än tre år då planen är att OECD:s arbete ska vara klart Skatteexperterna på OECD betar fortlöpande av fråga efter fråga. När View får tag på Pascal Saint-Amans, som leder OECD:s stora skatteprojekt, är han mitt uppe i arbetet med att finna en lösning på den brännheta frågan om PASCAL SAINT-AMANS Direktör vid OECD:s Centre for Tax Policy and Administration. Fransmannen Pascal Saint-Amans började på OECD 2007 där han spelade en nyckelroll i arbetet med OECD:s agenda för skattetransparens i G20- ländernas kontext. Före utnämningen till direktör var han sedan 2009 chef för Global Forums transparens och informations utbyte i skattesammanhang. Saint-Amans har en examen från National School of Administration (ENA), 1996, och var anställd på finansdepartementet i Frankrike i närapå ett decennium. hur företag inom den digitala ekonomin ska beskattas. Var har internetföretag som Google, Amazon och Facebook sitt fasta driftställe, vilket normalt är utgångspunkten för beskattningen? Ämnet hör till de knivigare frågorna som Pascal Saint-Amans och hans team ska lösa inom ramen för BEPS, som står för Base Erosion Shifting Profit, vilket kan utläsas som eroderade skattebaser och förflyttningar av vinster. Men han vill inte göra någon åtskillnad mellan de 15 olika handlingspunkterna (actions) som BEPS omfattar. De är alla lika svåra, säger han kort och som svar på nästa fråga om svårigheten att ro i land hela projektet: Det är en svår uppgift och en stor utmaning. Å andra sidan finns det en väldigt stark politisk enighet om att vi måste fixa detta. I en av honom själv författad artikel om vad BEPS är inleder han med att citera ett uttalande av John F Kennedy från 1961 där denne ifrågasätter företagens artificiella arrangemang mellan moder- och dotterbolag vad gäller sådant som internprissättning och transfereringar av patenträttigheter i syfte att komma undan bolagsskatt. Likheterna med dagens situation är slående, menar Pascal Saint-Amans, samtidigt som världen ser helt annorlunda ut jämfört med för drygt femtio år sedan. Det som är nytt är den dramatiska förändringen som följt med globaliseringen. Situationen är betydligt mer utmanande nu än den var på 1960-talet, säger Pascal Saint- Amans. Ja, vad är orättvis skatt? En del företag betalar över huvud taget ingen skatt. Vilken roll har medierna och NGO:er betytt för BEPS-initiativet? De spelar en mycket stor roll genom att göra denna fråga populär. Och de senaste årens ekonomiska kris? Naturligtvis har den betytt mycket. Regeringarna har ökat skatterna för medborgarna samtidigt som dessa sett att det finns företag som inte ens betalar skatt. En grundtanke bakom BEPS är att multinationella företag ska betala en skatt som uppfattas som rätt, vilket kan förstås som att skatt ska betalas på bolagsvinster i förhållande till det värde som skapas i ett land. Vad är rättvis skatt? Ja, vad är orättvis skatt? En del företag betalar över huvud taget ingen skatt för att vi har ett föråldrat regelsystem. Vad rättvis skatt är vet inte jag. Det är upp till regeringarna att avgöra. Vissa ser erläggande av bolagsskatter ur ett etiskt perspektiv och som en ny CSRfråga i likhet med till exempel korruption. Håller du med? Nej, bolagsskatterna är endast marginellt en CSR-fråga, och är inte alls i samma kategori som korruption som ju är illegalt. Viss aggressiv skatteplanering kan visserligen vara ett problem, men mer marginellt. Det här handlar dock inte om brott. De gamla BEPS-reglerna är helt enkelt föråldrade och behöver förändras. Det här handlar om regeringarnas ansvar. Hur ser du på risken att staterna kan ha olika syn på hur reglerna om bolagsskatterna ska utformas? De kan ha olika perspektiv på frågan men samtidigt finns det en konsensus om att vi måste avgöra saken. Det är för tidigt att säga hur detta utvecklas. Hur lång tid kommer det att ta för ländernas regeringar att anta rekommendationerna och införliva dem i sina nationella regelverk? Det beror på. De är ju inte tvingade att göra det. Men vad är avgörande för framgång? Vi måste få konsensus. OECD:s rekommendationer brukar beskrivas som mjuka regler (soft rules) som bygger på att de ska antas och implementeras av medlemsländerna. Skiljer sig BEPS-reglerna i något avseende från andra OECD-rekommendationer? Det som är ovanligt med dem är omfattningen och målet med dem. Hur ser företagen på era förslag och är ni utsatta för deras påtryckningar? Företagen är mycket involverade och medverkar signifikant. En del är förstås motvilliga. Är det några speciella branscher som är mer kritiska än andra, exempelvis de stora internetbolagen? Nej, det är inga speciella branscher. Många amerikanska företag betalar minimalt med bolagsskatt genom att vara registrerade i Delaware. Motsvarande i Europa är Kanalöarna. Hur tacklar ni det? Delaware och Kanalöarna handlar mer om transparens, man vet inte vem som ligger bakom ett bolag, och den frågan är inte så relaterad till BEPS. Vad är succéfaktorn för BEPS-projektet? Att få rekommendationerna implementerade snabbt. Om det misslyckas vilka blir konsekvenserna? Då får vi problem med dubbel taxering. Detta är BEPS: BEPS, som står för Base Erosion Profit Shifting (ungefär erosion av skattebaser och förflyttningar av vinster), är ett högprioriterat projekt som syftar till att täppa till hålen i ländernas internrätt och i skatteavtalen genom rekommendationer till staterna så att multinationella koncerner i slutänden betalar en skatt som uppfattas som korrekt av samtliga berörda länder. Syftet är alltså inte att bekämpa illegalt undandragande av skatt. OECD har identifierat fyra områden om sammanlagt femton handlingspunkter där koordinerade åtgärder behöver vidtas: Strukturella förändringar av OECD:s modellavtal. Idag ger de bilaterala avtalen möjlighet till treaty shopping, vilket innebär att bolagsstrukturer skapas för att uppnå avtalsförmåner på ett inte avsett sätt. Avtalens utformning har också lett till att frågan om kopplingen mellan värdeskapande och skattebelastning aktualiserats. Definitionen av fast driftställe ses över och den digital marknaden ska regleras. Förhindra aggressiv skatteplanering och missbruk av nationell lagstiftning. OECD:s arbete för att förhindra aggressiv skatteplanering och missbruk av nationell skattelagstiftning inriktas på att neutralisera effekterna av användandet av hybridinstrument och hybridföretag, att stärka CFC-lagstiftningen, att begränsa rätten till avdrag för räntekostnader i situationer där den motsvarande ränteintäkten inte beskattas alls eller med en låg skattesats och att skapa en transparens gällande koncerners skatteplanering. Internprissättning. OECD avser att utveckla regler gällande internprissättning av diverse transaktioner mellan närstående bolag, till exempel flytt av immateriella rättigheter, allokering av risker och överskjutande kapital, samt andra högrisktransaktioner. Övrigt. OECD avser att utveckla multilaterala instrument i syfte att på ett mer effektivt sätt kunna göra förändringar i de bilaterala avtalen. OECD avser även att effektivisera de olika förhandlingsförfaranden som idag finns att tillgå. Ett förslag är att koncerner själva ska lämna information om vissa förfaranden och fakta kring de egna bolagen i syfte att öka transparensen. För att undvika att behöva omförhandla alla skatteavtal kommer OECD att undersöka möjligheten att föreslå ett multilateralt skatteavtal eller i varje fall ett multilateralt tillvägagångssätt. EU har anslutit sig till BEPS-projektet och föreslagit flera ändringar, däribland i moder-dotterbolagsdirektivet när dess bestämmelser leder till dubbel icke-beskattning, till exempel gränsöverskridande hybridlån. EU väntas även att komma med förslag hur utmaningarna kopplade till den digitala ekonomin ska tacklas. Faktaartikeln bygger på en artikel i Skattenytt (2014) av jur dr Jérôme Mousenego forskare vid Uppsala Universitet, och fakta från KPMG. 8 KPMG View # KPMG View #

7 HÅLLBARHET INTERVJU Finansmarknadernas kortsiktighet Vårt största hot i dag Finansmarknadernas kortsiktighet är i dag det största hindret för socialt ansvarsfullt företagande. Ansvarstagande kräver långsiktighet men finansanalytiker och börsaktörer ser ofta inte längre än till nästa kvartalsrapport. Hur vi ska komma runt detta är vår största huvudvärk i dag. Det säger George Kell, chef för FN:s Global Compact, i en intervju för View. Av Martin Haag Georg Kell, chef för FN:s Global Compact, har stått i spetsen för FN-satsningen sedan den lanserades av förre generalsekreteraren Kofi Annan för snart femton år sedan. Global Compact har utarbetat tio grundläggande principer för ansvarsfullt företagande, det som också benämns CSR (Corporate Social Responsibility se faktaruta). De företag som vill ansluta sig utfäster sig att följa principerna, och att varje år rapportera om hur man lyckats med att genomföra dem. I dag är mer än företag världen över anslutna till Global Compact, däribland 155 svenska. Jag skulle tro att nästan alla de stora kända svenska företagen är medlemmar, säger Kell och visar en lista där idel kända blågula storheter som Electrolux, H&M, Ica, Ikea, Skanska, SKF, Vattenfall och Volvo med flera återfinns. Svenska företag ligger i den absoluta framkanten när det gäller den tekniska utveckling som har bäring på miljö- och uthållighetsfrågorna, oavsett om det gäller låga koldioxidutsläpp eller rent vatten. Sverige har också ett fantastiskt facit när det gäller sociala frågor. Men svenska företag är inte precis skrytsamma i de avseendena. Jag tror de väljer att överprestera och underkommunicera, säger Kell. Han påpekar att inte mindre än 25 svenska företag är engagerade i Global Compacts Caring for Climate, det speciella program för klimatfrågor som finns i organisationen. Även programmen för rent vatten och mänskliga rättigheter har lockat många svenska medlemmar. Dock är ännu inget svenskt företag med i den så kallade LEAD-gruppen, det fyrtiotal bolag som tillhör Global Compacts kärna av mest aktiva deltagare. Storföretag i all ära, men utmaningen för Global Compact är nu att engagera även små och medelstora företag i arbetet. Ett starkt argument för att få fler medlemmar är de studier, senast från forskare vid Harvard Business School, som visar att framsteg i CSR-arbetet går hand i hand med ekonomiska framgångar. Ju längre ett företag är engagerat i Global Compact, desto bättre går det, har vi nu bevis för. Men det är ingen quick fix, det kräver uthållighet och ett starkt engagemang inte minst från ledningens sida. Det finns tyvärr också brister i genomförandet det är inte alltid man lever som man lär företag kan tyckas mycket men Georg Kell erkänner att det är mindre än 10 procent av de möjliga kandidaterna. Dessutom tvingas man varje år utesluta ett antal företag för att de inte lever som de lär, alltså följer principerna. Genom åren har inte mindre än företag tvingats lämna Global Compact, hälften av dagens antal medlemmar. Kell talar engelska med en pikant tysk brytning, det låter som att han har schweiziskt påbrå men det visar sig vara sydtyskt. Jag är bayrare, kommer från bergen. Ju längre ett företag är engagerat i Global Compact, desto bättre går det. Kanske bidrar det till den seghet och uthållighet som krävs för att arbeta med CSR-frågorna på högsta internationella nivå. Georg Kells stora utmaning idag är att försöka bryta den kortsiktighet som präglar de finansiella marknaderna, och hotar de mödosamt vunna framgångarna för Global Compact. Den dåliga nyheten är tyvärr att den finansiella industrin inte har blivit mer långsiktig. Den fortsätter att kräva kortsiktiga framgångar, trots den finansiella kris vi gått igenom. En färsk studie från Mc Kinsey visar att kortsiktigheten snarast ökat de senaste åren. Det är ett verkligt hinder för de företag som vill allokera resurser för långsiktiga investeringar. Hur ska ni övervinna de hindren? Principles for Responsible Investment, som är världens största organisation för investerare, arbetare mycket med detta. Investerare och företagsägare förstår detta i teorin, att de måste se till nästa generations intressen. Men i praktiken lägger de ofta ut förvaltningen av sina pengar till den kortsiktiga finansindustrin. Jag tror vi måste hitta ett bättre språk för att kommunicera fördelarna för kapitalägare med ansvarsfullt företagande. Att rapportera om hur arbetet bedrivs är ett krav på era medlemmar. Hur kan revisonsföretag som KPMG bidra till det arbetet? Revisionsföretagen har en viktig roll. KPMG har exempelvis byggt upp en världsledande rådgivning när det gäller att utvärdera risker och fördelar med låga koldioxidutsläpp. Det är värdefullt att serviceföretag hjälper till här. En VD kan ofta förstå det långsiktiga värdet av en mer resurseffektiv koldioxidhantering, men hur detta sedan ska genomföras i praktiken, det är sådant som rådgivningsföretagen kan bidra med. Jag tror att KPMG i dag har flera hundra personer engagerade globalt i detta, det är betydelsefullt för oss. På vilket sätt kan rapporteringen utvecklas bättre? Inte minst handlar det om att göra det enklare för små och medelstora företag att delta i vårt arbete, ingenjörer och entreprenörer har inte precis i sitt DNA att fylla i rapporter. Jag sitter ibland med ledare för mindre företag och förklarar de affärsmässiga fördelarna med att vara engagerad i antikorruption, mänskliga rättigheter och miljö. De har inga svårigheter att förstå och omfamna det. Sedan behöver vi utveckla metoder att rapportera hur företagen lever upp till det på ett enkelt sätt. En viktig utmaning, säger Georg Kell, är också att göra rapporteringen mer framåtblickande. Vi har en arbetsgrupp som nu jobbar med framåtinriktade mål och uppföljningar. Genom att rapporteringen blir framåtriktad kommer också finansindustrin förstå oss bättre, den är ju också mer fokuserad på framtiden än det förflutna. GLOBAL COMPACTS 10 PRINCIPER FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Mänskliga rättigheter 1. Stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter 2. Säkerställa att inte missbruka eller överträda dessa Arbetsliv 3. Frihet att organisera anställda och rätt till kollektiva avtal 4. Eliminera alla former av tvångsarbete 5. Avskaffa allt barnarbete 6. Eliminera diskriminering avseende arbete och sysselsättning Miljö 7. Främja en förebyggande hållning till miljöutmaningar 8. Genomföra initiativ för ansvarstagande inom miljöarbetet 9. Främja miljövänliga teknologier Antikorruption 10. Arbeta mot korruption i alla former däribland mutor och utpressning 10 KPMG View # KPMG View #

8 HÅLLBARHET INTERVJU CFO:n växer i betydelse Under de senaste årens tuffa konjunktur har många finanschefer sparat pengar genom att, exempelvis automatisera eller outsourca fakturahantering eller löneadministration. Många kan därför nu lyfta blicken och fokusera på mer strukturella grepp kring operativ modell, beslutsstöd och strategiska frågor. Det gör CFO-rollen mer intressant än på länge enligt en KPMG-rapport som bygger på intervjuer av 440 finanschefer i 15 länder. HUR INFÖRLIVAS UPPFÖRANDEKODEN? PENNINGTVÄTT på styrelsens agenda Bankernas arbete med att upptäcka och anmäla misstänkt penningtvätt har aldrig tidigare varit så omfattande och intensivt som i dag. Dock räcker det inte med att transaktionssystemen finns på pappret informationen måste dessutom kontinuerligt tolkas. Det svåra är att tillämpa rutiner i praktiken, inte att ha dem på papper. Det handlar om att hitta de praktiska lösningarna för att identifiera sådant som kan vara tecken på penningtvätt i den dagliga verksamheten. Penningtvättsfrågorna berör alla anställda, inte bara de på compliance-avdelningen, säger Minela Hadziomerovic, expert på frågor kring penningtvätt på KPMG. KPMG:s rapport Codes of Conduct in the Swedish business sector 2013 visar att hela 84 procent av Sveriges 50 största börsbolag idag arbetar aktivt med uppförandekoder. Men hur gör man för att implementera uppförandekoderna i praktiken? Enligt rapporten används allt från e-learning, olika sorters utbildningar och bakgrundskontroller vid nyanställning till whistleblower-system. Det blir också allt vanligare att använda sig av dilemmadiskussioner, vilket kan vara ett användbart sätt att trycktesta det interna regelverket och stärka kulturen. Allt fler företag inser vikten av att skapa en motståndskraftig kultur där medarbetarna lever värderingarna och kan omsätta regler i praktisk handling. Vi ser en ökad efterfrågan på marknaden i dessa frågor just nu, säger Helena Mueller, på KPMG:s Risk Consulting. HANDLA BILEN PÅ NÄTET REDAN I DAG! E-handel väntas öka i betydelse även när det gäller bilar, på den konventionella bilhandelns bekostnad, enligt KPMG-rapporten Global Automotive Executive Survey. På etablerade marknader kommer bilaffären i allt högre utsträckning att ske på biltillverkarnas egna webbplatser, medan bilhandlarna reduceras till uthämtningsställen. LJUS FRAMTID FÖR BILLIGA BILAR Bilindustrins premiumsegment med bland annat märken som Audi och BMW, spås växa under de närmaste åren. Men även enkla och flärdfria bilar som exempelvis Dacia och Tata tar marknadsandelar, både på etablerade marknader och tillväxtmarknader. Det stora mittsegmentet, dit exempelvis Volkswagen och Volvo hör, kommer däremot att tappa i internationell betydelse under de närmaste åren enligt KPMG-studien Global Automotive Retail Market Outlook. Dyrare att köpa ut börsbolag 20% över börskurs (en vecka före budet) för att köpa ut ett företag från en nordisk börs. I dag är siffran 44%. KPMG tror på relativt APPARNA SOM FÖRENKLAR DIN VARDAG Känner du dig vilse i app-djungeln? Här får du tipsen om apparna som förenklar din vardag allt från skatteverktyget Tax Rates Online till träningshjälpmedlet RunKeeper. Clear To do-listor för människor på språng Appen Clear är perfekt för upptagna personer som snabbt behöver strukturera sin vardag. Med hjälp av denna app gör du enkelt användarvänliga to-do-listor. Dropbox Kom åt dina filer var du än befinner dig Med appen Dropbox arbetar du mot en molntjänst i stället för lokalt på datorns hårddisk. På detta sätt kan du enkelt komma åt dina filer, oavsett var du befinner dig och oberoende av om du surfar på en mobil, surfplatta eller desktop. Du kan också enkelt dela dokument och filer med vänner och kollegor. Evernote Kom ihåg allt, överallt Appen Evernote hjälper dig att samla och hitta allt som är viktigt, som länkar och bilder, på ett enda ställe. Du kan även enkelt göra digitala anteckningsböcker för olika events och händelser i livet eller på jobbet. KPMG Kunskapsbank Mängder av kunskap på din ipad KPMG gör ett stort antal undersökningar och rapporter varje år. Nu kan du enkelt nå dem via vår kunskaps-app för ipad. Du hittar den i Itunes genom att söka på KPMG Thought Leadership. Tax Rates Online Världens skattesatser i fickan Under våren/försommaren lanserar KPMG skatteverktyget Tax Rates Online som app för ipad och iphone. Verktyget ger dig möjlighet att jämföra skattesatser både inom ett specifikt land samt mellan länder. I appen har du även tillgång till all KPMG:s samlade kunskap kring global och svensk skatt, som undersökningar, rapporter och löpande nyhetsbrev från KPMG:s skatteavdelning. RunKeeper Kom i gång och kom i form Appen RunKeeper hjälper dig att komma i gång och komma i form, oavsett om du är nybörjare eller rutinerad motionär. Appen mäter med hjälp av GPS den sträcka du ska springa (eller kanske paddla eller cykla?) och håller dig uppdaterad om snittfart och avverkad distans. Trello Organisera dig själv! Med hjälp av appen Feedly kan du samla dina RSS feeds i en enkel app som presenterar artiklar med en snygg tidningskänsla. Trello är en smart app för mobil, läsplatta och desktop där man enkelt kan organisera egentligen vad som helst. Du kan exempelvis dela projektmappar med andra och spara projektspecifika filer, bilder och länkar. Du kan även diskutera och samarbeta via appen, som är perfekt både på kontoret och privat. Flipboard Världens nyheter i magasinformat Trevi Få ordning på dina foton Appen Flipboard samlar världens nyheter och sociala nyheter i en vacker tidskrift avsedd för din Android-telefon och läsplatta. Appen Trevi organiserar automatiskt dina foton på ett smart sätt och med ett elegant gränssnitt. Du kan skapa tidslinjer för dina resor, stadsalbum, en världskarta och dessutom dela snygga vykort. Feedly Snygga RSS feeds med tidningskänsla År 2007 räckte det i snitt att bjuda dyra utköp från de nordiska börserna även Främst väntas industriella spelare stå på köpsidan. Vid utköpsaffärer är det inte ovanligt att målbolagens aktier stiger redan innan budet, en indikation på spekulation eller i vissa fall till och med informationsläckage. Exempelvis lyfte rykten om ett bud från Volkswagen kursen i Scania med 17% veckorna innan budet offentliggjordes. 12 KPMG View # KPMG View #

9 HÅLLBARHET FOKUS OUTSOURCING INTERVJU Outsourcing ett skällsord i Småland Svensk industri har lärt läxan och blivit mycket bättre på att producera hemma de senaste åren. Nu talas det om reshoring i stället för outsourcing, alltså flytta hem i stället för att lägga ut tillverkningen. I dag är det inte kostnadsskäl utan snarare marknadsskäl som avgör om företag väljer att lägga sin tillverkning utomlands. Vi har en mycket god produktivitet i våra svenska enheter, det är få konkurrenter som kan slå oss på fingrarna där. Henrik Axelsson, produktionsteknisk chef Nibe Av Martin Haag Hos oss är outsourcing ett skällsord. Vi har nog aldrig fastnat i fällan att tro att någon annan skulle vara bättre på att tillverka det vi har utvecklat här. Det säger Henrik Axelsson, produktionsteknisk chef på Nibe, ledande producent i Europa av värme pumpar och braskaminer med säte i småländska Markaryd. Nibe har envetet och målmedvetet satsat på att tillverka sina produkter på samma plats som de utvecklats. Henrik Axelsson menar att på sikt riskerar företaget att tappa utvecklingskraft om man bryter den kedjan, att återföra erfarenheter från produktionen till utvecklingen och vice versa är avgörande för framgång. Att lägga produktionen någon annanstans i världen riskerar att bryta den kommunikationen och kan leda till dyrare snarare än billigare produkter, framhåller han. När Nibe för några år sedan skulle uppföra en ny fabrik för tillverkning av braskaminer var det aldrig tal om att lägga den någon annanstans än i Markaryd, även om många av de företag man konkurrerar med tillverkar sina produkter i östra Europa och andra regioner med vanligen betydligt lägre kostnadsläge än Sverige. Vi har en mycket god produktivitet i våra svenska enheter, det är få konkurrenter som kan slå oss på fingrarna där, säger Henrik Axelsson. Han framhåller lönesystemet på företaget med prestationsbaserade lönesystem (ackord) som starkt bidragande till den goda produktiviteten. Nibe har också automatiserat tillverkningen där det är ekonomiskt lönsamt. Ändå har vi inte lägre löner än andra, snarare tvärtom, säger Henrik Axelsson. När andra pratar kostnader pratar Nibe tid. Tiden det tar att utveckla en produkt, producera den och nå marknaden är ofta avgörande i den hårda konkurrensen. Att minimera den tiden är minst lika viktigt som ett rent kostnadstänkande, framhåller han. Om trenden i svensk industri under en rad av år har varit att flytta ut produktion till länder med lägre kostnader, främst löner, så har den vänt de Claes Seldeby, VD Ostnor Nu kan vi producera efter vår faktiska efterfrågan. senaste åren. Alltfler svenska företag väljer nu att ta hem produktion till Sverige, trots kostnadsläget och i vissa fall långa avstånd till marknaderna. Termen outsourcing har fått sällskap av reshoring. Ett uppmärksammat exempel är Ostnor i Mora som tillverkar kranar och blandare till kök och badrum under de välkända varumärkena FM Mattsson och Mora Armatur. Ostnor har valt att ta hem produktion som tidigare skedde i Kina till Mora, något statsminister Fredrik Reinfeldt förevisades när han besökte företaget förra sommaren. Ostnor har lyckats att effektivisera produktionen i fabriken i Mora, vilket gör att inköp från Kina inte längre är lika lönsamt. Vi menar att vår konkurrenskraft blivit så mycket bättre. Flexibiliteten är också mycket större med produktion i Mora. Tidigare tvingades vi köpa väldigt stora serier från Kina, kanske fylla en container med enheter. Nu kan vi producera efter vår faktiska efterfrågan, säger VD Claes Seldeby. Ostnor har framgångsrikt implementerat det så kallade lean-konceptet i sin tillverkning. Då gäller det att binda så litet kapital som möjligt. Att köpa in produkter från Kina i stora serier som transporteras under lång tid på båt binder mycket mer kapital än att tillverka i små serier i Sverige. En annan faktor är kvalitetskontrollen, som blir bättre med tillverkning i egen regi. 14 KPMG View #

10 Vi kan konkurrera med kunskapsintensiv verksamhet. Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle Det är också en fråga om varumärkets trovärdighet. Våra varumärken står för ett svenskt ursprung. Då ska produkterna också vara tillverkade här. Exemplen från Nibe och Ostnor bekräftas av aktuell forskning. Det finns i dag en mycket större starkare tendens till hemflyttning av produktion till Sverige än för tio-femton år sedan. Men fortfarande är trenden mot utflyttning något starkare, säger Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle. Forskare från högskolan i samarbete med kollegor från bland annat KTH och Handelshögskolan i Stockholm har gjort omfattande enkäter med inköps- och produktionschefer inom 260 industriföretag och har en ganska bra bild av vilka faktorer som styr hemflyttning respektive utflyttning. Det är främst tre saker som talar för hemflyttning: kvalitets brister i inköpen, höga logistiska kostnader samt ökade krav på flexibilitet och kundanpassning, säger Lars Bengtsson. Direkta lönekostnadernas andel av en produkts totalkostnad i Sverige Lönekostnaderna ligger ofta under 10 procent av en produkts totalkostnad. Andra faktorer väger tyngre. Det blir allt kortare ledtider mellan nya modeller och uppdaterade specifikationer, vilket gör att det är en stor fördel att ha korta avstånd i tid och rum mellan produktutveckling och produktion inom tillverkningsindustrin. De industriella ekonomerna vid Högskolan i Gävle pekar på det viktiga samspelet mellan produktutveckling, produktion och underleverantörer. För utflyttning talar å andra sidan lägre tillverkningskostnader. Men om företagen tidigare var ganska ensidigt fokuserade på de rena tillverkningskostnaderna så tittar de på betydligt fler faktorer i dag. Det ser ganska hoppfullt ut. Den globala konkurrenskraften beror alltmer på innovationsförmågan, och här ger den kunskaps intensiva verksamheten i Sverige försteg, säger Lars Bengtsson. Svenska företag är också mycket bättre på att involvera kompetenta leverantörer i verksamheten än företag i andra länder. På senare år har dessutom produktionen i Sverige blivit mycket effektivare vilket minskat tidigare kostnadsnackdelar. Enligt studierna från Högskolan i Gävle fanns det för tio år sedan oerhört mycket mer att göra i utveckling mot så kallad lean-produktion i svensk industri. Då hade kanske 25 procent av företagen kommit någonvart. Sedan dess har industriföretagen tagit stora kliv framåt mot effektivare och snålare produktion. Den potential för förbättringar som fanns har nu realiserats. Men fortfarande har vi en nackdel i långa avstånd till marknaderna, konstaterar Lars Bengtsson. Ett av många bidrag till utvecklingen är det så kallade Produktionslyftet för lönsam produktion i Sverige som initierades av Teknikföretagen och IF Metall för åtta år sedan. Med stöd av experter och universitet och högskolor har mer än 170 svenska företag fått hjälp med att effektivisera produktion i linje med lean-konceptet, det vill säga snål och optimerad resursanvändning. Faktorer som påverkar en produkts kostnader löner (industriarbetarlöner) Produkter (exempel) 1. Gräsklippare (mindre, som man skjuter fram) 2. Gräsklippare (större, som man skjuter fram) 3. Åkgräsklippare 4. Mobiltelefon 5. Surfplattor 6. Duschkabin 7. Värmepumpar (medelstora) 8. Köksfläktar 9. Snöskotrar 10. Gaffeltruckar (medelstora) Faktorer som påverkar monteringskostnaden Komponenter att montera Antal beslag / skruvar Antal komponenter att montera per arbetsstation Antal arbetsstationer Tid per monteringsstation Kostnad per monteringsminut Produktkostnad Typ av monteringsverktyg Effektivitetsnivå Slutsatsen är ganska entydig, det går ofta att räkna hem fortsatt industriproduktion i Sverige. Christer Johansson, ansvarig för operationell due diligence vid bolagsförvärv, KPMG KPMG har de senaste åren analyserat fler än 50 projekt där såväl kostnader som för- och nackdelar med att producera i olika länder tas hänsyn till och slutsatsen är att företagen i många fall knappast tjänar något längre på att lägga produktion i Asien. Det har länge varit ett ensidigt fokus på de rena produktionskostnaderna, säger Christer Johansson, ansvarig för operationell due diligence vid bolagsförvärv. Visserligen kan lönekostnaderna vid outsourcing vara lägre. Men lägger man till kostnader för logistik och transporter, importtullar och effekter av bundet kapital kan de ofta vara högre än besparingarna på direkta löner. Och på senare tid har också lönerna i exempelvis Kina stigit snabbt, med procent om året, vilket i många fall utjämnat de tidigare kostnadsfördelarna för outsourcing. Viktiga delar som kvalitetskostnader påverkar också, samt inte minst tillgången till produkter. Att ha leveranstider på 2 3 månader på produkter från Asien, kan i många fall betyda att ett bolag förlorar viktiga order i stället för att ha en något dyrare produktion i Sverige men där leveranstiderna är korta och effektiva. Det finns också en tilltagande kritik mot de stora skillnaderna i arbetsvillkor mellan arbetare i Asien och köparländerna i väst. Konsumenterna accepterar inte längre att köpa produkter som tillverkas under undermåliga förhållanden. Uppmärksamheten kring klädfabriker i Bangladesh och elektronikproducenter i Kina är exempel på det. Slutsatsen är ganska entydig, det går bra att räkna hem fortsatt industriproduktion i Sverige, säger Christer Johansson. Argumenten för outsourcing förändras I framtiden handlar det mer om att närma sig nya stora marknader än att köpa in billigt. Här är sju viktiga saker att tänka på när ett beslut ska fattas om var produktionen ska förläggas. 1. Följ inte bara strömmen och gör vad andra gör! En flytt av produktion måste byggas på en analys av alla relevanta faktorer. 2. Utmana dina antaganden! Gör känslighetsanalyser om verkligheten skulle bli 5 procentenheter bättre eller sämre än vad du räknar med. 3. Väg in varje kostnad! Dolda och svåråtkomliga kostnader som växelkurser, skatter, overheads kan påverka slutkalkylen kraftigt. Tänk på att tid också är en kostnad, att snabbt finnas på marknaden med produkten är ofta lika viktigt som prislappen. 4. Tänk på dina viktigaste marknader. Det kan vara motiverat att tillverka i ett annat land för att där finns en viktig marknad i dag eller i morgon. Electrolux tillverkar i Kina och Thailand för att man också ser en stor framtidsmarknad där samtidigt som produktion dras ner i Europa och Nordamerika. 5. Det handlar inte bara om tillverkning. År 2025 kan utvecklingsländerna komma att stå för 70 procent av den globala efterfrågan, det finns marknadshänsyn att ta vid beslut om produktionen. 6. Bortse inte från CSR! Att inte beakta det sociala ansvarstagandet kan skada varumärket. Tillverkning nära marknaden är oftast det miljövänligaste alternativet. 7. Lägg inte alla ägg i en korg! Man behöver inte tillverka allt i ett och samma land. Att sprida produktionen kan utjämna risker med fluktuationer i konsumenternas efterfrågan, politisk stabilitet och växelkurser. 16 KPMG View # KPMG View #

11 Vad händer på KPMG? Det finns många sätt att hålla sig uppdaterad om vad som händer inom KPMG. Här är några tips: 1 eller här hittar du bland annat nyheter, rapporter och seminarier. Fyra måsten på ditt nattduksbord 10 tips när du säljer ditt företag 2 Det 3 4 kanske snabbaste sättet att följa KPMG och debatten kring revision, rådgivning och skatt är att följa KPMG på Twitter och LinkedIn twitter.com/ KPMGSweden, company/kpmg-sweden. Följ spännande profiler inom KPMGvärlden, såsom: Yvo De tidigare Executive Secretary för FN:s klimat konvention, numera rådgivare inom klimat- och hållbarhetsfrågor på KPMG. Willy Global Chair, Consumer Markets på KPMG, rådgivare och revisor för många multinationella bolag. Michael Global Head of Citizenship, KPMG International och vice ordförande i World Economic Forums Global Agenda Council the Future of Civil Society. Adam Head of Foresight and Innovation på KPMG i Storbritannien. Prenumerera på våra nyhetsbrev, till exempel. Financial Reporting News, de senaste nyheterna rörande finansiell rapportering. KPMG TaxNews, de senaste nyheterna inom svensk och internationell skatterätt. Perspektiv, ett nyhetsbrev för mindre och medelstora företag. Blickpunkt, för dig som är verksam inom försäkring. Fientliga bud (SNS Förlag, 2014) av Sophie Nachemson-Ekwall Teorierna, maktspelet, kortsiktigheten så lyder undertiteln till före detta ekonomijournalisten Sophie Nachemson-Ekwalls bok. Med utgångspunkt från budstriderna i livförsäkringsbolaget Skandia och lastbilstillverkaren Scania visar författaren hur lätt det är att köpa svenska börsbolag. Nachemson-Ekwall anser det inte vara rimligt att endast de nuvarande aktieägarna ska besluta om ägandet i våra största börsbolag och ger i boken förslag på förändrade uppköpsregler. Att dansa med vargar (Ekerlids Förlag, 2014) av Bertil Torekull Närheten till fyra patriarker i svenskt näringsliv Peter Wallenberg, Ingvar Kamprad, Albert Bonnier och Jacob Palmstierna ramar in journalisten och författaren Bertil Torekulls nya bok. I skildringarna av företagsledarna väver författaren in sig själv, som slaven i relationen till slavägaren, så som bokens undertitel lyder. Torekull är en god berättare och har aldrig varit rädd för att sticka ut. Big Data at Work (Harvard Business Review Press, 2014) av Thomas H Davenport Big data är de senaste årens buzzword inom informationsteknologin. Men att begreppet både har substans och allmängiltighet berättar Thomas H Davenport, författare till bästsäljande Competing on Analytics. Han redogör för vad big data är, hur den används och vilken nytta den kan göra för dina affärer. The Second Machine Age (W W Norton & Company) av Erik Brynjolfsson och Andrew McAffe När robotarna tar över talar vi om skapandet av Frankensteins monster eller smarta maskiner som vi har nytta av? Frågan ställs av två MIT-forskare inom den digitala industrin, och svaret är förstås det senare. Världen kommer att få uppleva två av de mest fantastiska händelserna i människans historia: skapandet av den verkligt intelligenta maskinen och förbindelser mellan människor via ett gemensamt digitalt nätverk. Den som lever får se. Moms i den digitala världen I den snabbt växande internetekonomin med gränslösa plattformar och virtuell valuta måste även moms- och skatteregler hänga med. I dagsläget missgynnas ofta handel med digitala tjänster och appar av föråldrade skatteregler. Eftersom de nationella skattemyndigheterna inom EU tolkar och beskattar samma digitala tjänster på olika sätt kan det leda till dubbelbeskattning i vissa fall. På momsområdet träder den 1 januari 2015 nya EU-regler i kraft som gäller omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och tvsändningar och elektroniska tjänster. För att på bästa sätt möta de nya kraven bör du redan nu fundera över hur de kommande reglerna påverkar ditt företag och förbereda för en förändrad hantering i momsrapporteringen. Italiens och Greklands ekonomier kommer att stagnera under en lång tid. Fem tio eller tjugo år, det är omöjligt att förutsäga. Länderna är inte preparerade för en modern ekonomisk integration. De har så mycket inhemsk korruption och deras företag klarar inte av att konkurrera på den globala marknaden. Daniel Gros, direktör Centre for European Policy Studies (CEPS), en av talarna på KPMG Economic Forum Konjunkturen pekar uppåt och företags affärerna på börsen tar fart. Kanske är även du engagerad i ett företag på väg att säljas? Här är tio råd för en lyckad säljprocess från Jonas Lundgren, ansvarig på KPMG för finansiell rådgivning till små och medelstora företag. Börja säljprocessen 1 i tid. 2Skaffa en bra projektledare internt eller externt. Välj rådgivare och bollplank med 3 omsorg. Odla en egen personlig relation 4 med de inblandade det behövs när timman blir sen. Tvinga fram ett samarbete mellan 5 jurister, bankfolk och interna personer inblandade i säljprocessen. Alla är experter på sitt men kan också behöva styras så att de fokuserar på relevanta saker. Skatt komplicerade upplägg 6 kan lätt bli översmarta och skrämma motparten. Angrip värdefrågan så snart som 7 möjligt finns inte en samsyn om pris och struktur hjälper inga avtal i världen. Var transparent visa upp eventuella 8 problem tidigt i processen i stället för att låta dem bli negativa överraskningar som skapar misstro. Lägg energi på att förstå motpartens problem och 9 lösningsförslag, det kommer att underlätta förhandlingen. Ha bra sittfläsk parterna blir 10 sällan överens direkt. 18 KPMG View # KPMG View #

12 EKONOMI INTERVJU Martin Wolf om Europa: Pretty depressing Att länderna i eurozonen lyckades hålla ihop förvånar honom, men krisen är inte över. Skuldsituationen i södra Europa är skör och efterfrågan har kollapsat. Martin Wolf, Financial Times ekonomiske krönikör, tror dessvärre att Europa har framtiden bakom sig. Av Richard Björnelid Det är med en något butter uppsyn som Martin Wolf anländer till KPMG för den här intervjun. Möjligen kan det bero på den i hans tycke undermåliga komforten under flighten från London till Stockholm med ett skandinaviskt flygbolag. Inte ett dugg bättre än Ryanair. Tur att jag inte betalade biljetten själv, säger Financial Times berömde krönikör. Samtalsämnet bildar ofrivilligt en brygga till inledningsfrågan om det finns något hopp för gamla Europa. Martin Wolf rör om lite förstrött med skeden i kaffekoppen, gör en paus som känns som en evighet innan han till slut får fram ett Aaah, that s a very good question. Martin Wolf är journalisten som skärskådat den ekonomiska politiken i Europa i otaliga krönikor, som inte drar sig för att kalla brittiska premiärministrar för idioter eller ge dagens mediokra elit en känga för hanteringen av finans-och statsskuldskriser. Jag kan ju göra det eftersom jag sitter vid sidlinjen, säger han skrockande. Martin Wolf gillar verkligen sitt Europa med dess välfärdssystem och anständiga behandling av sina medborgare. Men när det kommer till kontinentens ekonomiska tillstånd och framtidsutsikter jämför han Europa med andra stora civilisationers tillbakagångar, som Kinas på och 1300-talen. Där finns hopp för Europa i den meningen att jag inte tror på en katastrof, en kollaps, eller slutet för Europa, även om jag inte kan vara helt säker på det. Men jag ser heller inte att det skulle finnas något hopp för en verklig dynamik, säger Martin Wolf. Inte helt säker säger du? Jag tror inte att krisen i eurozonen är över. Skuldsituationen i södra Europa är mycket skör. Tillväxtutsikterna är låga, delvis för att den inhemska efterfrågan inom eurozonen är mycket svag. Samtidigt ger inte kärnländerna något bidrag alls. Eurozonen förlitar sig helt och hållet på att drivas av en extern efterfrågan, vilket den som ekonomi betraktad är alldeles för stor för. När Martin Wolf beskriver Europas problem ur det korta perspektivet är det de krisdrabbade ländernas skuldsättning, tillsammans med efterfrågekollapsen, som är mest bekymmersamt och det som kommer att hänga kvar i generationer. Den låga inflationen i eurozonen, nu närapå deflation, förvärrar skuldsituationen. Den gör det omöjligt att reducera skulderna och driver upp räntorna som i sin tur håller tillbaka tillväxten. Jag tror att alla länderna i eurozonen har olika svagheter, och i fallet med Grekland anser jag att en skuldrekonstruktion är oundviklig. Det är bara en fråga om tid. I de andra fallen är det inte oundvikligt, men Italien har en strukturellt låg tillväxt, en otroligt hög skuldsättning i den publika sektorn. Men är inte italienarna vana vid den situationen? Jo, men det har blivit mycket värre. Skulderna har ökat med 30 procent sedan finanskrisen. Men visst, de kan leva med det så länge räntorna är tillräckligt låga, säger britten som finner klart lägre skulder i den publika sektorn i Spanien men fortfarande höga i den privata, och vad gäller Portugal och Irland fortsatt höga skulder i såväl den publika som privata sektorn. Sett ur ett långt perspektiv har Europa sakta men säkert gått tillbaka i förhållande till stora delar av omvärlden. Han pekar på att Europa år 1910 svarade för hälften av världens samlade ekonomi, i dag är kontinentens andel blott en femtedel. Det är normalt och förväntat och den relativa andelen kommer sannolikt fortsätta att minska. Vi har inte så värst stora möjligheter att göra bättre ifrån oss än andra världsdelar. Nu är det i stället de som får möjlighet att blomstra, säger han. På medellång sikt ligger Europas svaghet i den låga tillväxten och produktiviteten, där han anser den senare vara mest problematisk. Europas låga produktivitet speglar demografin. Vi har en åldrande befolkning men kan inte tvinga folk att skaffa fler barn. Till en viss del kan situationen lindras av en ökad invandring, men den kan också komma att betyda mer problem. Europa, fortsätter han, producerar fortfarande en mängd varor som omvärlden efterfrågar och är än så länge världens största exportör (med Kina hack i häl), främst tack vare företagen i kärnländerna och i norra Europa. Många av de europeiska företagen är också dominanter inom flera teknologiska branscher. Men länderna har denna svaghet i produktiviteten och en till den associerad svaghet i innovation inom de högteknologiska områdena. Sverige är dock ett undantag. Men jämför med hur mycket USA lägger ner på innovation så har USA gjort det bättre än Europa de senaste åren. Europa producerar fortfarande en mängd varor som omvärlden efterfrågar Europas låga produktivitet speglar demografin. Eurozonens ekonomi har krympt sedan finanskrisen slog till Återhämtningen är mycket svag, betonar han. Den inhemska efterfrågan har gått ner med runt 5 procent jämfört med före finanskrisen. Tysklands ekonomi har befunnit sig i stagnation i tre år. Så långsiktigt har vi en relativ tillbakagång, i ett medellångt perspektiv har vi ett teknologiskt produktivitetsgap och på kort sikt har vi en efterfrågekollaps. Det är ganska deprimerande. Hur kommer den här situationen att påverka relationerna mellan länderna? Jag vet inte. Det är den svåraste saken att bedöma. Engagemanget för länderna att vara kvar i eurozonen och för att få det att fungera har varit mycket starkare än jag trott. Alla länder har till en extraordinär grad anammat den tyska synen på hur ekonomin ska skötas. Jag tror inte att de har gjort det för att de tvingats, utan för att det är vad de faktiskt tror på. Detta är eurozonens kitt, säger Martin Wolf som samtidigt ser en fara i att radikala reformer kommer att utebli då alla ändå vill hålla ihop. Hur ser du på bankunionen kommer den att fungera? Jag anser att ECB:s reglering av banksystemet och stödmekanismer stärker eurozonen. Men bankunionen är väldigt begränsad. Det är inte en full bankunion så som jag ser det då den saknar en central fiskal back-up, vilket jag tycker är nödvändigt. Och det står heller inga stater bakom bankunionen. Martin Wolf pekar också på att banksystemet som sådant är mer nationellt än europeiskt och att konsolideringen i branschen har uteblivit. En förändring i riktning mot ett mer marknadsbaserat finansiellt system vore önskvärt. I slutet av den här perioden av justering förväntar jag mig att inom kanske tio år kommer banksektorn inom eurozonen att ha krympt. Den processen kommer dock att bli ett problem. Finns det någon kur för Europa? Vi måste vara realistiska. Länder är produkter av deras förflutna och de ändrar sig inte plötsligt till att bli något annat, annat än om de utsätts för press från extrema händelser. Europa är en åldrande kontinent, det kommer inte att ändras. Europa efter kriget är en stor succé. Men det är i huvudsak en konservativ region i världen som försöker att bevara allt det fantastiska vi har. Vi omfamnar inte förändringar, en del av våra länder är till och med intensivt emot det. Det kommer vi inte att ändra. Vi är inte bra på att skapa nya företag. Jämför med USA som har långt fler företag som inte fanns för 40 år sedan. Det är en bra indikation på transformation. Och några av våra nya succéer har fallit bort, titta på Nokia, säger Martin Wolf och pekar på en mängd hotade industrier, däribland stora delar av den europeiska bilindustrin. Så Europas jobb är att hantera en åldrande konservativ region så bra som möjligt. Det är tyvärr vad jag tror. Och vissa delar av Europa kommer att klara det bättre än andra. Norra Europa har gjort det bättre än södra. Den nordsydliga skiljelinjen är mycket störande. Sedan har vi förstås de geopolitiska utmaningarna, med en ganska instabil zon kring Ryssland, och vi har en extremt instabil muslimsk zon i söder och sydost, och som bara förvärras. Fattas bara att Storbritannien lämnar EU? Det skulle kunna hända även om sannolikheten är större att vi blir kvar, säger Martin Wolf och levererar en lång utläggning om risker och konsekvenser och premiärminister David Camerons taktiskt briljanta men strategisk galna idé med en folkomröstning i frågan. Storbritannien är ett europeiskt land och det vore vansinne att låta sig självt exkluderas från diskussionerna som bestämmer ödet för kontinenten till vilken det är en del av, säger Martin Wolf. 20 KPMG View # KPMG View #

13 TEMA VÄLFÄRD Nu vill alla satsa på kvalitet i välfärden Kvalitet är det nya honnörsordet i debatten om välfärden. Efter flera års uppmärksamhet och heta diskussioner om privatiseringar, vinster, riskkapitalbolag och finansieringsupplägg, eller vem som ska utföra tjänsterna inom skola, vård och omsorg, så har vi nu fått fokus på innehållet i välfärden. Av Martin Haag Det vill säga att de tjänster som erbjuds också håller den kvalitet som vi skattebetalare, konsumenter och medborgare har anledning att förvänta oss och kräva av de som levererar dem. Oavsett om det handlar om kommunala eller privata utförare. Frågar man svenska folket vad som är betydelsefullt inom välfärden svarar nära 90 procent att välfärdens kvalitet är mycket viktig, medan bara knappt hälften ger samma omdöme om frågan vem som äger och driver verksamheten (källa: Novus 2013, för tankesmedjan Katlys). Frågan om vinsterna i vårdbolagen ska begränsas engagerar ännu färre. Men kvalitetsfrågorna hade knappast kommit i fokus på det sätt de nu gör om vi inte hade haft de senaste årens skandaler inom äldrevården och andra välfärdstjänster som blåslampa. Vi har i många år försökt lyfta fram kvalitetsfrågorna. Men i och med de här händelserna såg vi att vi behövde göra mycket mer, säger Lena Svensson, projektledare inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL driver sedan två år tillbaka ett stort projekt, kvalitetssäkrad välfärd. Det syftar både till att öka kunskapsnivån och utveckla metoder och instrument för upphandling, kravställande, uppföljning och kontroll av kvaliteten. Kommuner, landsting och regioner ska utveckla system, rutiner och arbetssätt som gör att man kan kvalitetssäkra tjänsterna oavsett vem som utför dem. Lena Svensson, projektledare inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL har i sin webbtjänst uppföljningsguiden.se tagit fram handfasta lösningar på hur kvalitetsfrågorna kan följas upp genom checklistor och webbaserade verktyg. Den senaste tiden har det växt fram en omfattande privat-offentlig samverkan på välfärdsområdet, bortom den politiskt hårda retoriken om stopp för friskolor, privata vårdbolag och vinster i vården. Tillsammans har en rad fackliga organisationer, privata vårdföretag och SKL bildat ett råd för etisk plattform inom välfärden i syfte att öka insynen och promovera kvalitet, oavsett ägarform och utövare. Svenskt Näringsliv har tagit initiativ till en expertgrupp för kvalitetsfrågor inom de privatägda vård-och skolföretagen. De lade fram flera förslag i sin rapport i fjol. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) driver också ett stort projekt inom välfärdsområdet, där den senaste rapporten handlar om tillsyn och uppföljning av välfärdstjänster (se faktaruta). Att kvalitetsfrågorna kommit upp i kölvattnet på de omfattande privatiseringar som skett på välfärdsområdet är inte förvånande. Den offentliga sektorn har av tradition ett kvalitetsfokus. Men man har kanske varit litet vårdslös med kostnaderna, säger Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och forskare inom välfärdsområdet. Den privata sektorn har däremot ofta varit bra på effektivitet, men ibland till priset av bristande kvalitet. Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och forskare inom välfärdsområdet Mats Bergman menar att välfärden nu står inför utmaningen att förena de bägge världarna. Särskilt mot bakgrunden att verksamheten är skattefinansierad och resurserna begränsade. Hans recept är kundval eller brukarval. Alltså att ge de som konsumerar välfärdstjänsterna en större makt. Och makten följer ofta med pengarna. Kunden, till exempel en äldre på ett omsorgsboende, ska med sina val styra vem som ska få ersättningen för den tjänst han eller hon konsumerar. Inte en kommunal tjänsteman. Ska vi släppa in privata utförare i välfärden måste man ha ett system med valfrihet, säger Bergman. Den som bara försöker vinstmaximera på kvalitetens bekostnad riskerar därmed att förlora sina kunder. Hotet måste vara reellt, och trösklarna för att komma in på marknaden höga. På så sätt sorteras rena lycksökare effektivt bort, menar han. De som blir kvar har allt att förlora, inte minst sitt varumärke, på att leverera dålig kvalitet. Vinstbegreppet blir därmed mindre kontroversiellt. De som leverarar bra kvalitet får legitimitet att också göra ett bra resultat, resonerar han. Detta skiljer sig åt från den gamla upphandlingsmodellen, där ofta den som lade det lägsta anbudet vann. Och sedan blev kvaliteten därefter. Tyvärr görs många kommunala upphandlingar fortfarande med priset som det huvudsakliga bedömningskriteriet. Vi ser dock en positiv trend där kvaliteten får ett allt större utrymme. Humana vann nyligen en Kvalitet måste få kosta Per Granath, VD för Humana upphandling där vi hade högst pris av anbudslämnarna, men där vi samtidigt hade högst kvalitetspoäng och där vi i den sammantagna bedömningen hade det mest attraktiva erbjudandet. Att en upphandling kan göras på ett sådant sätt är naturligtvis mycket glädjande, säger Per Granath, VD för Humana, en privat vårdkoncern inom personlig assistans och äldreomsorg. Kvalitet måste få kosta, menar han. Sett i ett längre perspektiv är det vår övertygelse att endast de leverantörer som jobbar seriöst med kvalitet, kommer att finnas kvar på marknaden. Det finns en gräns för hur mycket man kan spara utan att kvaliteten påverkas negativt. Den gränsen balanserar många kommunala uppdrag i marknaden på i dag. Om kommunerna pressar de privata leverantörerna för hårt på priset, ökar risken för att kvalitetsambitionerna inte kan upprätthållas, anser han. På denna punkt finns det verkligen anledning att jobba mycket mer med benchmarking mellan Sveriges kommuner och se till att man lär av varandra, säger Per Granath. Kundval håller successivt på att införas på en allt större del av välfärdsområdet. Inom primärvården har den funnits några år genom vårdvalet. Inom skolan har vi principen om skolpeng som följer eleven. Äldreomsorgen har dock släpat efter. Men nu börjar principen om det egna valet även göra insteg på det området, när äldre kan välja sitt äldreboende eller hemtjänst och ersättningen följer med den enskilde i valet. För att följa upp kvaliteten finns olika styrmedel. Det traditionella är olika krav i upphandlingar som följs upp med inspektioner och utvärderingar från upphandlarnas sida. Numera kompletteras de allt oftare med att även kunden, vårdmottagaren, får komma till tals. Enkäter om kundnöjdhet, eller brukarnöjdhet, är ett bra styrmedel, menar forskaren Mats Bergman. Kundval ger större möjlighet att väga in de aspekter av kvalitet som är svåra att mäta objektivt, som bemötande i vården och god pedagogisk kvalitet. Däremot är han mer skeptisk till mätningar av själva processerna kring tjänsterna. Läkare kanske tvingas fylla i långa formulär om på vilket sätt vården bedrivs utan att det säger så mycket Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning om kvaliteten på slutresultatet. Men han medger att det är svårt att utforma mått på kvalitet, som inte kan manipuleras. Och i slutänden måste ändå samhället ha det yttersta ansvaret för kvaliteten, till exempel hantering av läkemedel på ett äldreboende eller sjukhus. Det kan inte överlämnas till kunden. Lösningen är en kombination av brukarenkäter kring mjuka frågor och samhällets kriterier för de hårda, anser Mats Bergman. Tillsammans med forskarkollegan Henrik Jordahl på Institutet för Näringslivsforskning har han nyligen författat en rapport om äldreomsorgen åt ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. De pläderar för att öppna marknaderna för äldreomsorgen, med ökat kundval och insatser för att följa upp och säkra kvaliteten. Det behövs en kombination av flera mekanismer för att upprätthålla god kvalitet: förhandsgranskning, myndighetstillsyn, kommunal uppföljning och brukarinflytande, säger Henrik Jordahl. I grunden kommer de förändringar som sker på välfärdsområdet att stärka den enskildes ställning, anser han. Den är visserligen svagare än på andra marknader. Men starkare nu än innan valfrihet infördes. Några av förslagen i rapporten från Svenskt Näringsliv Fokusera på resultatkrav kopplade till kvalitet och kundnöjdhet vid upphandling och i valfrihetssystem. Utarbeta branschstandards som är gemensamma för privata offentliga och ideella aktörer och som möjliggör jämförelser på objektiva grunder och förbättrar informationen till allmänheten. Ta fram riktlinjer för och säkerställ införande av kvalitetsledningssystem, kvalitetsbokslut samt en ökad öppenhet i den ekonomiska redovisningen för offentliga, privata och ideella aktörer. 22 KPMG View # KPMG View #

14 HÅLLBARHET TEMA INTERVJU VÄLFÄRD Kommunerna som låter kunderna välja och utvärdera Solna kommun är en av pionjärerna för valfrihet inom äldreomsorgen som infördes 2002 och successivt har breddats till att omfatta hemtjänst, äldreboenden och handikappomsorg. I dag har kommunen ett tjugotal upphandlade leverantörer av service för äldre, vilket innebär att cirka 70 procent av omsorgen utförs av privata utförare medan den kommunala förvaltningen svarar för resten. Kvalitetsinitiativ Men vi upphandlar alla enligt samma krav. Våra kommunala utövare får också tävla om jobben i en upphandlingsprocess i konkurrens, säger Elisabet Sundelin, stabschef inom Solnas omvårdnadsförvaltning. För några år sedan var det nästan bara de stora vårdföretagen som upphandlades. Men sedan den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes har en rad mindre företag kunnat tävla om uppdragen då upphandlingsprocessen blivit mycket enklare. Det har inte minst gjort att flera mindre företag med en annan kulturell och språklig bakgrund har kommit in i verksamheten. Kommunens politiker har haft målsättningen att uppmuntra både småföretagsamhet och mångfald bland kommunens leverantörer. Kvaliteten följer man upp både genom egna så kallade avtalsuppföljningar och brukarundersökningar. Resultatet läggs ut på kommunens hemsida så att både leverantörerna av tjänster och kunderna, de som beviljas äldreomsorg, kan se hur olika utförare betygsätts. Det är nog en av de viktigaste sakerna inom kvalitetsuppföljningen, att publicera resultaten, säger Elisabet Sundelin. Allt som blir offentligt skapar ett tryck på utförarna, som givetvis vill hamna så bra till som möjligt i rankinglistorna. Det blir inte sällan nyheter i de lokala medierna. Liknande erfarenheter har man i Stockholms kommun, som också publicerar resultaten av sina enkäter med de äldre på sina hemsidor, där man lätt kan jämföra olika äldreboenden och hemtjänstutövare och se hur de betygsätts i olika variabler. Utförarna kastar sig över de resultaten, det märker vi, säger Carl Smitterberg, informationsansvarig på Stockholms äldreförvaltning. Enkäterna kompletterar kommunens egna inspektioner, och de används flitigt i utövarnas as eget kvalitetsarbete. På så sätt får vi en lärande organisation, det är så vi vill ha det, inte banka folk i huvudet med krav, säger han. Ett av de viktigaste kvalitetsmåtten inom äldreomsorgen och kanske all vård är kontinuitet. Det vill säga att de äldre får möta samma personer under sin behandling eller service. Inom Solna kommun har man utvecklat ett digitalt tidssystem där hemtjänstpersonal lfyller i uppgifter om alla sina besök, så kommunen kan se exakt hur många personer som varit hemma hos en vårdtagare under en fjortondagarsperiod. Det utövare som ligger för högt på våra skalor får en påminnelse från oss. Det uppskattar de, att vi följer upp detta kontinuerligt. Det är ett av de nyckeltal vi jobbar aktivt med, säger Elisabet Sundelin. Solna utarbetar också en kvalitetsdeklaration för omsorgen som man ger till dem som beviljas omsorg, så att de vet vad de kan vänta sig. Det är viktigt att sätta förväntningarna rätt. Valfriheten används, men omsättningen är ändå ganska låg. Bara 8 procent av de som har äldreomsorg i Solna byter utövare eller boende varje år. Högre siffror ska man kanske inte vänta sig, trots allt är nästan alla som beviljas kommunalt finansierad äldreomsorg 80 år eller äldre. I genomsnitt har en femtedel av den äldre befolkningen (över 65 år) någon form av kommunal omsorg. Ju äldre, desto högre andel. I de stora kommunerna är detta en mycket stor marknad. Stockholms kommun har en budget för äldreomsorgen på 7 miljarder kronor och cirka 150 olika företag som är med och tävlar om uppdragen för kunder. Närmare 60 procent av äldreomsor- gen utförs av privata utövare. Det var Stockholms äldreomsorg som drabbades av all negativ uppmärksamhet kring äldreboendet Koppargården i Carema-koncernen, som numera bytt namn till Vardaga. Vi har självklart tagit till oss mycket av det som då hände. Framför allt har vi nu helt andra möjligheter att se vad som fungerar och inte på våra olika boenden då vi skapat gemensamma rutiner för kvalitetsuppföljning, säger Carl Smitterberg på Stockholms äldreförvaltning. Kvaliteten mäts i en rad olika variabler, allt ifrån risker för trycksår till matens innehåll, för samtliga kommunens boenden, kommunala som privata. Detsamma sker för hemtjänstutövare. Alla resultat finns tillgängliga på de kommunala hemsidorna. Därtill kommer vassare inspektionsenheter som kan gå ut på dagen om man får in något larm. Och i slutänden är det kunden som ska styra genom att välja eller välja bort. Vi märker att våra utövare måste konkurrera med kvalitet och specialiteter, till exempel språkkunskaper. Marknaden har blivit tuffare, den är inget för lycksökare, säger Carl Smitterberg. Det finns i dag ett stort antal initiativ från samhället, företag och organisationer för att förbättra och styra kvaliteten inom vård och omsorg. Här är några av de mest framträdande: OmVård.se Möjliggör jämförelser mellan vårdgivare med hjälp av offentlig statistik på ett enkelt sätt. Statistiken kommer från landstingen och vårdgivarna själva OmVård.se använder sig både av datakällor om kvalitet i sjukvården och patientomdömen. De vill möjliggöra medvetna val av vård hos vårdtagare. Vårdbarometern.se Undersöker svenskars attityder till, kunskap om och förväntningar på hälso- och sjukvården. Alla landsting och regioner deltar i Vårdbarometern. Resultaten redovisas öppet. Syftet med undersökningen är att ge politiker och tjänstemän kunskap om hur medborgarna upplever tillgängligheten. Nationell patientenkät Mäter patienters upplevda kvalitet av hälso- och sjukvård. Resultaten används för att utveckla och förbättra vården, men också för att ge information till svenskarna. Undersökningen genomförs varje år och samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting. Alla landsting och regioner deltar. Etisk plattform för vård och omsorg Ett projekt som håller på att arbetas fram mellan Sveriges Kommuner och Landsting, arbetsgivare och fackföreningar. Etisk plattform ska säkerställa öppenhet om kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor hos utförare inom vård och omsorg med offentlig finansiering. Upphandla bättre guide för styrning mot kvalitet i upphandling av särskilt boende inom äldreomsorgen Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna har tillsammans utarbetat en guide för upphandling av särskilt boende inom äldreomsorgen. Denna guide innehåller verktyg för att kvaliteten ska säkras och följas upp, genom checklistor för upphandlingens olika steg och mall för kravspecifikationer. branschnyheter/ny-guide-for-battre-upphandlingav-aldreboende Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Samarbete mellan SNS och Institutet för Näringslivsforskning. Ett program ska ta fram forskningsbaserade underlag som kan bidra till förslag om hur det svenska systemet, som tar fram välfärdstjänster, kan förbättras. Huvudsakligen kommer programmet att studera styrning och kvalitetskontroll av välfärdstjänster, så som ersättningssystem, management, marknadsdynamik och kvalitetsmått. Uppföljningsguiden Stöder dem som arbetar med kommunen, landstingets och regionernas övergripande uppföljning av välfärdstjänster. Guiden innehåller stöd i uppföljning, kontroll, ledningssystem, konkurrens och upphandling för att på så sätt kvalitetssäkra verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting står bakom guiden KPMG View # KPMG View #

15 PROFIL INTERVJU I tusen knutar med Lena Olving Hon har utsetts till näringslivet mäktigaste kvinna, innehaft toppositioner på Volvo och Saab och levt i en manligt dominerad värld i hela sitt yrkesliv. Nu kör hon så det ryker med ingenjörerna på det högteknologiska nischföretaget Micronic Mydata, som tillverkar en helt unik produkt. Av Richard Björnelid Lena Olving ger inte mycket för karriärplanering. Det är ju ändå mest slumpen som avgör var man hamnar. Däremot tror hon på kompetensplanering. Det enda som jag har eftersträvat är att utveckla min kompetens. Jag vill lära mig nya saker. Jag har nästan ägnat ett helt arbetsliv åt att lära mig. Jag brukar faktiskt säga det högt: Nu har jag lärt mig något nytt. En kombination av livslångt lärande inom näringslivet samt en och annan tillfällighet har således fört henne till vd-posten för det högteknologiska börsföretaget Micronic Mydata. Genom Åke Svensson, dåvarande vd för försvarskoncernen Saab, där hon själv var operativ chef och näst högst i hierarkin, fick hon höra talas om Micronic Mydata då han satt i dess styrelse. Innan hade jag ingen aning om att företaget fanns. Efter höga positioner inom Volvo Personvagnar och toppjobbet på Saab, där hon av vissa tippades ta över efter Åke Svensson, kunde det framstå som att hon klev ner ett par pinnhål på karriärstegen när hon för åtta månader sedan intog vd-stolen på det lilla nischföretaget i Täby. Men, säger Lena Olving, hon har alltid gått mellan små och stora organisationer, och känner heller ingen prestige. Jag tänker inte så. Jag har aldrig varit styrd av storlek. Det tror jag är en typiskt manlig grej. Jag värdesätter utmaningar och gräver där jag står, säger hon. Manliga och kvinnliga aspekter har följt henne genom hela karriären, alltsedan utbildningen till civilingenjör i maskinteknik på Chalmers i hemstaden Göteborg och chefsjobben på Torslandaverken och i Asien, i mångt och mycket manligt präglade miljöer. Jag har alltid gillat att tävla, och har alltid haft väldigt höga förväntningar på mig själv, satt ribban högt. Jag har alltid varit sådan, det är min grundpersonlighet. Därför kände hon inget särskilt när bolagets styrelseordförande Patrik Tigerschiöld, som representerar huvudägaren Bure, i en intervju för tidningen Affärsvärlden sa att förväntningarna är enorma på Lena Olving. När du hör till toppskiktet i näringslivet då ska du ha höga förväntningar på dig, säger hon. Däremot söker hon inte rampljuset, eller är direkt road av att sitta i intervjuer som denna. Det är snarare rampljuset som dragits till henne. LENA OLVING Arbete: Vd Micronic Mydata, noterat på Stockholmsbörsens small cap-lista. Född: 1956 i Göteborg. Bor: Göteborg, övernattningslägenhet i Stockholm. Familj: Gift och två vuxna barn. Pappan Sven Olving är professor i elektronfysik och var rektor för Chalmers. Utbildning: Civilingenjörsexamen i maskinteknik, Chalmers. Karriär: Vice vd och operativ chef i försvarskoncernen Saab, , juni. Chefsposter under och 1990-talen inom Volvo Personvagnar, bland annat Asienchef. Vd Samhall Högland, Nässjö, Gillar: Köra motorcykel. 26 KPMG View #

16 När du hör till toppskiktet i näringslivet då ska du ha höga förväntningar på dig. Först när hon 2010 utsågs till näringslivets mäktigaste kvinna av Veckans Affärer och därpå fick utmärkelsen Årets Ruter Dam. Jag har inte den sortens ego, men när jag vinner de här sakerna tycker jag att jag har ett ansvar som jag försöker utnyttja. Kan jag få en enda tjej att göra ett annat yrkesval så är det värt det. Lena Olving berättar att hon håller en del föredrag, dels i ämnet kvinnligt och manligt och dels i förändringringsarbete och ledarskap. Hon är emot könskvotering, pratar hellre om mångfald. När alla förstår att vi ska gå från homogen till heterogen, då kommer det här att vara en icke-fråga. Om man ändå ska lagstifta i den här frågan då tycker jag att man ska formulera lagen så att männen får ha max 60 procent i styrelsen, inte att kvinnor ska ha minimum 40 procent. Och hon lever faktiskt som hon lär. Trots att Micronic Mydata är ett ingenjörstungt och därmed manligt företag har Lena Olving hunnit utse sju nya chefer varav fem kvinnor. I koncernledningen är två av sju kvinnor mot inte någon för ett år sedan. Och i styrelsen är det fifty-fifty. Hennes andra föredragsämne, förändringsarbete, passar väl in på hennes uppdrag som vd för Micronic Mydata. Målet om en lönsam tillväxt och en fördubblad omsättning till 2 miljarder kronor på medellång sikt ska uppnås genom en rad förändringar. Bolaget, som egentligen är två sammanslagna sedan 2009, har haft en ganska slagig utveckling med olika företagskulturer och flera förlustår bakom sig. Vi måste skaffa oss ett utifrån-in-fokus och förstå vilka problem kunden har. I ett ingenjörstungt företag som detta är man väldigt bra på att göra det man kan, men det räcker inte. Vi måste förstå portföljen och jobba mer systematiskt med product life cycle management. När det gäller affärsområde mönsterritare kan man onekligen tala om en unik produkt. Den kallas för maskritare och är så tekniskt avancerad att ingen annan i världen har lyckats ta fram en konkurrerande produkt trots att teknologin funnits i 30 år. Maskritaren möjliggör tillverkning av alla de bildskärmar som finns på en mobiltelefon, dator eller surfplatta. En bildskärms konstruktion och funktion bestäms genom det mönster som ritas ner av maskritaren på en glasskiva, vilken kan sägas utgöra en förlaga till en specifik typ av bildskärm. VAD KÄNDE DU NÄR: Saab vann Brasilienordern till JAS Gripen-planen? Jag blev oerhört stolt, som svensk och som före detta Saabare. Skickade omedelbart sms till alla mina kollegor på Saab och gratulerade. Volvo PV fick kinesiska ägare sedan Ford sålt? Det var lite blandade känslor. Jag reagerade som vanlig svensk och tyckte att det var tråkigt att bolaget inte kunde vara svenskägt. Det är lite samma sak som med Scania nu. Å andra sidan, med en annan ägare kan det bli bättre. Huvudsaken är att ägarna är professionella. Det är helt fascinerande. Vår maskin är helt oumbärlig. Utan den kan du inte se det du ser på en display, säger Lena Olving och pekar i riktning inåt huset där 120 maskritarmaskiner av olika typ tillverkats och sålts till bildskärmsindustrin. En enda maskritare kan kosta uppemot 30 miljoner dollar, alltså runt 180 miljoner kronor. Ett bra år säljer bolaget två maskiner, ett dåligt ingen alls. Det som är problemet är att marknaden inte styrs av de som tillverkar bildskärmarna, utan av dem som gör slutprodukterna. Det vill säga de stora elektronikbjässarna. En del av vår utmaning är att förstå och att ha tillgång till hur företag som Apple och Samsung tänker strategiskt. Den dialogen finns men måste utvecklas, säger Lena Olving som tycker att hon fört med sig det nödvändiga nätverk som företaget tidigare har saknat. För ett företag som omsätter 1 miljard kronor av elektronikbranschens totala omsättning på miljarder US-dollar är det förstås ingen lätt uppgift att göra sin röst hörd. Det vi gör är ett processteg av många. Vi är underleverantörer till underleverantörer och ligger väldigt tidigt i värdekedjan. Genom det andra affärsområdet ytmonteringsutrustning vänder sig Micronic Mydata till en annan del av elektronikindustrin. Bolaget säljer egenutvecklade maskiner för att applicera lodpasta på kretskort och för att sedan montera halvledarkomponenter på dessa. En stor del av de kretskort som monteras med Micronic Mydatas maskiner är avancerade och tillverkas inom till exempel rymd-, flyg-, medicin-, energioch telekomindustrin. Båda affärsområdena har utvecklat en mängd unika produkter och lösningar som baseras på svensk ingenjörskonst. Lena Olving är djupt imponerad över vad svenska ingenjörer åstadkommit i företag som Saab och Micronic Mydata. Samtidigt känner hon en oro för framtiden. Som medborgare i det här landet frågar jag mig om det finns samma drivkraft, samma vilja, som det fanns tidigare att utveckla företag kring innovativa produkter. Det kommer att saknas ingenjörer i Sverige år 2030 samtidigt som nästan hälften av dem som går på tekniska högskolor inte tagit ut examen inom åtta år. Ingenjörsyrket är ett yrke där man löser problem, men om vi inte har så många ingenjörer, vilka ska då lösa problemen? Så mycket av vår välfärd bygger på att svenska ingenjörer varit duktiga på innovation och att bygga företag. Vi kan inte leva av att alla ska sälja tjänster till varandra. Att kunna bidra med lösningar till kunden är en av Lena Olvings käpphästar i sitt ledarskap på Micronic Mydata. Hon säger att hon mötts av en skepsis bland de anställda men att den ofta är sund. Jag vill inte bara sända, utan både sända och lyssna. Samtidigt är det en del av min uppgift som ledare att massera fram resultat och att sätta tuffa mål, säger hon. Det höga tempot tror hon har överraskat de anställa mest. Kravet är att de ska kunna göra många saker parallellt, och göra arbetet snabbare. På två veckor i stället för sex. På ett år i stället för två. Efter åtta månader med mig som vd tror jag att man har förstått att jag är extremt uthållig och att jag är extremt envis. Men man har också förstått att jag är en del av supporten. Jag ställer höga krav men är väldigt supporterande och behjälplig. I ett litet företag måste man tåla att få lite skit under naglarna. 28 KPMG View #

17 REVISION & RÅDGIVNING INTERVJU En ny spelplan för kunder och revisorer GEORGE PETTERSSON Ålder: 49 år. Bostadsort: Stockholm. Utbildning: Stockholms Universitet. Yrke: Auktoriserad revisor 1994, VD KPMG AB sedan Revisionsuppdrag: Holmen, Hufvudstaden, Sandvik, Skanska. Det är inte bara nya direktiv som kommer att påverka företagen och revisorns roll framöver. KPMG:s VD George Pettersson menar att även den lavinartade ökningen av information och en allmänt minskad tillit till företag och olika samhällsinstitutioner innebär att spelplanen för såväl kundföretag som revisorer förändras. Av Per Blixt Även om KPMG:s VD George Pettersson är övertygad om att revisorerna i hög grad kommer att fortsätta att verka på samma marknad med liknande kundbehov som tidigare är han medveten om att spelplanen förändras och att revisorns roll kommer att påverkas. Bland annat efterfrågan på ökad transparens samtidigt som nästan alla har tillgång till mycket stora mängder information, som de behöver få verifierad och certifierad, gör tillvaron mycket svårare för de flesta av företagens intressenter. KORTA FAKTA OM EU:S NYA REGELVERK EU inför regler om obligatorisk rotation av revisionsbyrå minst vart tionde år. Tidsgränsen kan utsträckas till 20 år om det genomförs en ny upphandling efter 10 år och företag som har mer än en vald revisionsbyrå kan använda samma byrå upp till 24 år. I den miljön har vi definitivt en roll att spela, men även vi måste naturligtvis förändra oss och utvecklas med vår omvärld, säger George Pettersson. Starka drivkrafter Finanskrisen är bakgrunden till mycket av det förändringstryck som den svenska bolagsstyrningsmodellen utsetts för just nu. Den finansiella sektorns behov av skatte betalarnas stöd under den akuta krisen gör att lagstiftarna vill se ett minskat risktagande och ökad kontroll. EU inför förbud mot att leverera ickerevisions - tjänster till revisionskunder. De förbjudna tjänsterna kommer att listats i särskilda gemensamma och nationella kataloger. Arvodet för de tilläggstjänster som inte förbjuds får inte uppgå till mer än 70 procent av det genomsnittliga revisionsarvodet över en treårsperiod. Även vi måste naturligtvis förändra oss och utvecklas med vår omvärld Det leder samtidigt till att kraven även på kontrollfunktioner som revisorerna ökar. EU är just nu i färd med att besluta om nya direktiv för revisionsbranschen. Det nya regelverket, som blir såväl europeiskt som nationellt, har som huvudsakliga inslag att företagen, med vissa undantag, måste byta revisor minst vart tionde år. Reglerna kommer begränsa möjligheten att bistå med rådgivningstjänster till revisions kunder genom att innehålla en katalog av förbjudna rådgivningstjänster. George Pettersson menar att tillvaron för såväl branschen som för kunderna riskerar att bli mer komplicerad framöver. Samtidigt ser han möjligheter att hitta rationella lösningar. Om förtroendet ökar med de här åtgärderna har vi absolut uppnått något gott Att handla upp revisionen oftare än idag ökar givetvis kostnaderna för kunderna och innebär att de kan komma att behöva se över sina processer för upphandling av revisions- och rådgivningstjänster. Men det leder också till att våra försäljningskostnader stiger. Förbudet mot att sälja rådgivning till revisionskunder kan också komma att leda till att kunderna delar upp tjänsterna i olika paket. Separat upphandling av revision och rådgivning blir den rationella lösningen för t ex de företag som har verksamhet i flera länder. Även om det övergripande regelverket blir europeiskt kommer det att kompletteras med specifika nationella regler. Det kan leda till att den bästa lösningen blir att köpa den multinationella revisionen från en leverantör medan man vänder sig till en annan för motsvarande leverans av rådgivningstjänster. Vi kommer att få se ett mera regelbundet utbyte av kunder mellan de stora revisions- och rådgivningsföretagen. Storlek och förmåga att stödja kunderna i flera dimensioner som t ex geografi och specifik bransch kunskap blir än mer avgörande konkurrensfördelar. Lång infasning Enligt George Petersson finns det ingen anledning till panik över att regelverken förändras. Det kommer att bli en lång period av infasning för företagen. Dessutom kan det vara bra för revisionsföretagen att utsättas för ett förändringstryck. Samtidigt finns det en risk att man skjuter bredvid målet med det nya regelverket även om han har förståelse för att EU ser behov av att göra något efter finanskrisen. Ett byte av revisor var tionde år leder ju inte i sig till att man säkrar och ökar kvaliteten i revisionsarbetet. Men om förtroendet för såväl de europeiska och nationella institutionerna som företagen och revisorerna ökar med de här åtgärderna har vi absolut uppnått något gott. 30 KPMG View # KPMG View #

18 TALANG INTERVJU För femte året i rad utser KPMG Årets framtida ledare i samarbete med Universum. Tävlingen riktar sig till ekonomi-, ingenjörs- och juriststudenter i Sverige som utmärkt sig särskilt inom ledarskap. I år kammade drakbåtpaddlaren Christoffer Carlsson hem priset. Christoffer pluggar på Handelshögskolan i Stockholm, med inriktning på finans och marknadsföring. Men det var inte bara studierna som fick juryn på fall, Christoffers väg till Årets framtida ledare handlar också om paddling och djävlar anamma. Av Robin Olenius Hej Christer Carlsson grattis, hur känns det? Känns jättebra! Jag har fått enormt mycket gratulationer på social medier. Extra kul att få grattishälsningar från drakbåtslaget eftersom jag på många sätt delar priset med dem. 115 andra studenter tävlade om titeln Året framtida ledare. Varför tror du att just du vann? En stor anledning är nog mitt engagemang i drakbåts-vm. Att jag under ett år byggt upp och motiverat en grupp till att vara konkurrenskraftig internationellt. Jag brinner för ledarskap och att vara kapten för ett lag med 25 personer ger bra erfarenheter. Du är alltså världsmästare i drakbåt? Ja, jag fick idén strax före VM 2012 i Milano. Det svenska seniorlandslaget hade nått framgånger under decennier, men Sverige saknade ett U24-landslag. Jag ville ge fler unga chansen att tävla för Sverige och startade därför Sveriges första landslag i U24-klassen. Därefter lyckades jag övertyga 25 personer (varav 18 gjorde landslagsdebut) om att göra en seriös satsning. Bara ett år senare tog vi hem VM-guldet i Szeged i Ungern. Vad fick dig att söka till Årets framtida ledare? Jag blev faktiskt nominerad av en lagkompis. Jag hade ju hört mycket om tävlingen innan, men hade aldrig tänkt söka själv. Men efter nomineringen blev jag snabbt kontaktad av KPMG som ville höra mer om mig och så var bollen i rullning. Att leda ett lag till VM-guld är ju en stor bedrift, men går detta att applicera på näringslivet? Definitivt, även i näringslivet jobbar man ofta i team och jag tror det är jättebra att veta hur en grupp fungerar och hur man skapar gemenskap och får alla att vara delaktiga. Då presterar laget mycket bättre. Men kan även själva träningen hjälpa dig i arbetslivet? Jag känner ofta att det är svårt att koppla av efter lång dag på jobbet, men på gymmet får man något helt annat att tänk på. Och man orkar mer sen. När hjärnan är slut längtar jag ofta att även få göra slut på kroppen. Vad kommer vinsten betyda för dig och din karriär? Jag har först och främst höga förväntningar på ledarskapskursen som jag vunnit. Men jag tror framför allt att vinsten gör mig mer självsäker och att jag får fortsätta med det jag brinner för ledarskap. Något drömyrke? Vill ju jobba med ledarskap, men exakt var och hur är för tidigt att säga. Det skulle vara kul att arbeta som konsult, att få se olika branscher och att möta olika människor. Har du några råd till andra studenter och arbetssökande? Jag tycker man ska ta initiativ själv, det är sällan som man som ung blir tilldelad en ledarroll. Jag tror även att det är en nödvändighet att ha sidoprojekt utanför studierna. Man måste ta för sig, mycket är upp till dig själv. Framtidslöfte med TAKTKÄNSLA Christoffer Carlsson: Drakbåtspaddlare Född: 1991 Bor: Stockholm Studerar: Handelshögskolan i Stockholm Ranking: VM-guld i drakbåt 2013 Mål: Bli en lika bra ledare i näringslivet som i båten 32

19 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. MÖTESPLATS ALMEDALEN. Vi på KPMG kan locka med ett fullmatat program för dig som besöker Almedalsveckan i sommar. Våra seminarier tar upp ett antal aktuella ämnen som vi tror är kittlande: Kan svensk industri bidra till hållbar utveckling i Afrika? Vilka är de stora utmaningarna när Stockholms tunnelbana byggs ut? Håller skatt på att bli en CSR-fråga? Är bättre ekonomisk styrning en väg till ökad kvalitet i skolan? Vad krävs för att förbättra vård och omsorg för våra äldre? Hur skapas en tydligare rollfördelning inom kommunerna? Välkommen att lyssna på våra experter och de förhoppningsvis heta diskussioner som följer. Ytterligare information, inklusive tider och platser, hittar du på kpmg.se/almedalen Väl mött i Visby!