FORSKNINGENS UPPGIFTER I SAMHÄLLET EN ANALYSMODELL. Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNINGENS UPPGIFTER I SAMHÄLLET EN ANALYSMODELL. Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning"

Transkript

1 FORSKNINGENS UPPGIFTER I SAMHÄLLET EN ANALYSMODELL Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning

2 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2012 Box 5073, se Stockholm Tfn: IVA-R 477 ISSN: ISBN: Författare: Anders Broström, IVA/KTH Layout: Pelle Isaksson & Anna Lindberg, iva Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida

3 Innehåll 1. Bakgrund Från offentligt finansierad forskning till samhällsnytta...5 Uppgift 1: Forskning skapar kulture lla och bildningsmässiga värden i samhället...5 Uppgift 2: Forskning har en banbryt ande uppgift...5 Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor...5 Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling...6 Perspektiv på forskningens uppgifte r En analysmodell...7 Mål för forskningspolitiken...7 Två exempelanalyser...7 Från analys till förändring Kvalitetsbegrepp för forskning...10 Vad är dålig forskning?...10 Vad är god forskning?...10 I vilken mån kan dessa kriterier för god forskning tillåtas ersätta varandra? Att stödja forskning av hög kvalite t...12 Att väga samman olika kvalitetsbegrepp...12 Forskningspolitisk kommentar...14 Fotnoter

4 1. Bakgrund Inom Agenda för forskning har en analysmodell för forskningspolitisk diskussion utvecklats. Genom att diskutera forskningen som en samhällskraft med fyra huvudsakliga uppgifter vill vi på ett systematiskt sätt utveckla den viktiga insikten att forskningspolitiken har ett antal mål som inte automatiskt går hand i hand. Kanske är det till och med så att vissa mål står i konflikt med varandra när det gäller att fatta enskilda politiska beslut? Vi har beslutat att pröva tanken att formulera en sammanhängande beskrivning av forskningspolitikens olika mål medelrelationer ur ett samhällsperspektiv. Framför allt vill vi systematiskt diskutera hur olika explicita eller implicita forskningspolitiska målsättningar relaterar till forskningens olika uppgifter i samhället respektive till mått på måluppfyllelse/kvalitetsbegrepp. Tänkta fördelar med denna ansats är att forskningspolitiken genom att beskrivas från ett samhällsperspektiv sätts i relation till andra politikområden att den hjälper oss hålla isär projektets analytiska ambition från den politiska uppgiften att prioritera mellan olika målsättningar att diskussioner om differentierade kvalitetsbegrepp och om forskningspolitisk utvärdering kan föras inom en gemensam struktur att en lång rad forskningspolitiska frågor (till exempel frågan om i vilken mån forskningspolitiken kan/bör vara svensk och frågan om i vilken mån vi behöver öka resurskoncentrationen till så kallade starka forskningsmiljöer) kan relateras till olika forskningspolitiska målsättningar (olika svar på frågorna för olika målsättningar), vilket synliggör synergier och motsättningar mellan olika mål. 4

5 2. Från offentligt finansierad forskning till samhällsnytta Forskningen har ett flertal viktiga uppgifter i ett modernt samhälle. I arbetet med Agenda för forskning har vi använt oss av en kategorisering i fyra övergripande uppgifter. Uppgift 1: Forskning skapar kulture lla och bildningsmässiga värden i samhället Det vetenskapliga arbetet utgör en slags infrastruktur för organiserat vetande och diskuterande som ger avtryck i det offentliga samtalet och i människors normer och självuppfattning. I vissa fall är dessa avtryck ett resultat av direkta ambitioner från forskarens sida, i andra fall uppstår dialog mellan forskning och andra samhällssfärer på mer indirekta vägar. Forsknings arbete skapar kulturella och bildningsmässiga värden exempelvis genom att ge nya perspektiv på människors beteenden och känsloliv, genom att göra nya rön om världens beskaffenhet tillgängliga för en bredare publik och genom att belysa ett specifikt skeende. Exempel: Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse. En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt. Uppgift 2: Forskning har en banbryt ande uppgift Forskning bidrar till att kartlägga naturens lagar, avtäcka dolda strukturer och slå hål på tidigare generationers myter och föreställningar. Genom att utvinna ny generaliserbar kunskap bryter forskningen ny mark åt mänskligheten. 1 Det är viktigt att påpeka att vi här inte enbart syftar på det arbete som resulterar i vetenskapliga verk som av eftervärlden erkänns som banbrytande. En överväldigande majoritet av det forskningsarbete som möjliggör banbrytande framsteg får aldrig någon uppmärksamhet utanför det specifika forskningssamhälle som arbetar med liknande frågor. Forskning som lägger bitar i det teoretiska pussel som till slut framstår som ett banbrytande framsteg och studier som empiriskt blottlägger generaliserbara mönster bidrar dock till den övergripande uppgiften så länge de förmår väcka intresse hos andra forskare. Exempel: Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks. En förbättrad empirisk metod föreslås. Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor Högskoleutbildning bör stå i kontakt med den ständiga utvecklingen inom forskningen. För att detta samband ska upprätthållas är det viktigt att studenterna under sin utbildning kommer i kontakt med lärare som själva har aktuell erfarenhet av forskning. Givetvis är det stor skillnad mellan olika utbildningar; det är till exempel inte självklart att det krävs internationellt erkända forskare för att bedriva en förstklassig A-kurs i företagsekonomi. Men överlag gäller att forskningsarbete som utförs av undervisande personal spelar en central roll för högskoleutbildningens kvalitet, och därmed för den höga samhällsnytta som förknippas med högre utbildning. Exempel: Genom att forska inom ett område får en högskolelektor en överblick över kunskapsfronten, som förmedlas i hennes undervisning inom området. En forskare för in uppdaterade rön i undervisningen genom att författa ett läromedel. Forskning bygger även upp förmågor hos de som aktivt deltar i forskningsarbete. En ansenlig del av den offentligt finansierade forskningen utförs i anknytning till forskarutbildning. Ett synbart resultat av denna forskning är det kontinuerliga examinerandet av forskarutbildade, som förväntas träda in på arbetsmarknaden med högspecialiserade kunskaper och förmågor. Genom vidare forskning ges tillfälle till förkovran bland befintliga forskare och internationell rörlighet av forskarutbildade uppstår.

6 Exempel: Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år, vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre. Genom en licentiatutbildning bibringas en industrianställd nya förmågor, kontakter och perspektiv. Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling Forskning bidrar på en rad olika sätt till att samhälleliga frågeställningar adresseras på nya sätt. Detta sker dels genom att forskningens banbrytande uppgift som den beskrivs ovan banar väg för framtida kunskapsutveckling, problemlösning och utveckling, men också genom processer där forskning och tillämpning knyts närmare varandra. Stundom sker detta som en följd av långsiktig medveten strävan från forskares sida, stundom som spontant uppkommet tillämpningsnära arbete. I vissa sammanhang är forskning och tillämpning organisatoriskt sammankopplade. Samhällets olika forskningsavnämare kan beställa en särskild forskningsbaserad utvecklingsuppgift inom ett område man identifierat som relevant, till exempel i syfte att snabba på teknisk utveckling eller att möta en identifierad utmaning. Exempel: Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar. En samhällsvetenskaplig forskargrupp tilldelas forskningsmedel med villkor att under programtidens gång leverera ett antal synteser inom frågeställningar preciserade av finansiären. I andra sammanhang kopplas forskningskunskap till praktik genom samverkan mellan forskare och någon form av avnämare. Sådan samverkan kan ta många former, till exempel i form av informella, spontana konsultationer, organiserade semi-permanenta kontaktytor, formaliserade samarbeten eller så kallad uppdragsforskning. Exempel: En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik. Forskare från en offentlig forskningsorganisation och forskare från ett företag arbetar tillsammans i ett avgränsat projekt. Perspektiv på forskningens uppgifte r Den ledande tanken bakom vår beskrivning av forskningens uppgifter har varit att fånga in den bredd av förväntningar som ställs på forskningen och att göra en indelning där de olika uppgifterna kan kopplas till distinkta forskningspolitiska målsättningar. Var återfinns då forskningens uppgift som grund för innovation och ekonomisk utveckling? Hur förhåller sig vår indelning till forskningens roll i arbetet med att hantera globala utmaningar? Vår tanke är att dessa och andra övergripande uppdrag som forskningen åläggs kan ses som olika perspektiv, som var och en kastar olika ljus över de uppgifter vi skisserat ovan. Låt oss som exempel kontrastera ett ekonomiskt innovationsperspektiv med ett individcentrerat kunskapsideal. Från ett ekonomiskt perspektiv kan forskningens bildningsmässiga värden (uppgift 1) ses som stimuli för tillväxtfrämjande institutioner och den banbrytande uppgiften (uppgift 2) som en förutsättning för forskningsbaserad innovation. Vi konstaterar att tillgång till högutbildad arbetskraft (uppgift 3) spelar en central roll för förnyelse och tillväxt i moderna, kunskapsintensiva ekonomier och att samverkan och utveckling (uppgift 4) är medel genom vilket forskningskompetens och forskningsframsteg nyttiggörs i näringslivet. Låt oss nu istället betrakta samma genomgång av forskningens uppgifter utifrån en syn på kunskapens egenvärde för den lärande individen. Forskning, högskoleutbildning och forskarutbildning får då sitt värde genom att studenter under sin utbildning utvecklar särskilda färdigheter och förhållningssätt (kritiskt tänkande, förmåga till kontinuerligt lärande, självständig analys och värderingsförmåga etc.). Dessa båda perspektiv står inte med någon nödvändighet i motsättning till varandra, men det finns en möjlighet att betoningen avgör hur forskningens samhällsroll kopplas till forskningspolitiska mål. Vi vill inom Agenda för forskning inte tynga ned analysmodellen genom att diskutera även detta steg separat; vår ambition är istället att i arbetet med att koppla forskningspolitiska mål till forskningens olika uppgifter vinnlägga oss om en ansats som inte snävar in alltför hårt åt det ena eller andra av de relevanta perspektiv man kan anlägga på forskningen. Finns då inte redan tydliga mål för forskningspolitiken? Det är lätt att i propositioner och utredning hitta forskningspolitiska målsättningar som kopplar till var och en av de fyra ovan beskrivna samhällsrollerna. En närmare läsning visar dock att de målsättningar för den offentliga forskningen som helhet är tämligen vagt formulerade: viljeyttringar om vad forskningspolitiken ska åstadkomma förekommer främst som motivering till specifika politiska förslag. 2 Detta hänger samman med svårigheten att hantera forskningens alla ansikten och samhällsroller på ett sammanhållet och integrerat sätt. 6

7 3. En analysmodell Forskningens uppgifter i samhället Hänsyn till internationella sammanhang Forskningspolitiska målsättningar De nationella forskningssystemets strukturer, dimensionering och finansiering Kvalitetsbegrepp Forskningens samhällsroller kan beskrivas i olika kategorier och från olika utgångspunkter. Det motiv som drivit just den här föreslagna uppdelningen i fyra samhällsuppgifter är en önskan att diskutera två breda frågekomplex. För det första gäller detta förmågan att styra mot uppsatta forskningspolitiska mål genom att påverka forskningssystemets strukturer, dimensionering och finansiering. För det andra har vi inom Agenda för forskning betonat uppgiften att hantera den nationella forskningspolitikens förhållande i internationella kontexter. I den schematiska analysmodellen nedan beskrivs dessa komplex som kopplade till forskningspolitiska målsättningar. Vår nyckelidé här är att de vågrätta pilarna illustrerar ett samband om hur ett visst policyverktyg (till exempel resursfördelning enligt de av regeringen uppsatta kvalitetsindikatorerna) påverkar ett givet forskningspolitiskt mål. Dessa samband ser olika ut för olika forskningspolitiska målsättningar. Som analysverktyg för forskningspolitisk diskussion kan den modell som beskrivs ovan fungera som en checklista över vilka forskningspolitiska mål och därmed förknippade samband som bör tas med i diskussionen när ett visst policyverktyg eller en annan typ av systemförändring diskuteras. På så sätt synliggörs målkonflikter, men också synergier, som kan uppstå genom en viss policyförändring. Mål för forskningspolitiken Tabell I illustrerar tanken om hur olika forskningspolitiska mål kan kopplas till de fyra olika uppgifter som angetts ovan. 3 Två exempelanalyser Vi demonstrerar analysmodellens implikationer på två av de frågor som diskuterats i Agenda för forskning. Resurskoncentration och starka forskningsmiljöer Tanken om att genom resurskoncentration skapa förutsättningar för framväxten av fler svenska forskningsmiljöer av högsta vetenskapliga status och med god internationell synlighet har tydlig bäring på mål kopplade till uppgift nummer två (forskningsarbetets banbrytande uppgift). Dessutom kan denna tanke ligga i linje med flera mål kopplade till uppgift nummer fyra (problemlösning och behovsstyrd utveckling). Men vi noterar att mål kopplade till uppgift nummer tre (lärande vid universitet och högskolor) snarast står i konflikt till idén om resurskoncentration. Att förse de stora grupper lärare som undervisar inom till exempel pedagogik och vård med forskningsresurser 7

8 TABELL I: FORSKNINGSPOLITISKA MÅL För att säkerställa att forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället kan man sätta upp som mål att Sverige bygger upp en infrastruktur av forskningsbaserad kunskap och forskningskompetens som ger samhället god beredskap för framtida behov att forskningsresultat och forskningskompetens tar plats i samhällsdebatten att relevant forskningsbaserad kunskap tillförs olika samhällsaktörer att forskningsbaserad kunskap om specifika svenska och nordiska förhållanden byggs upp. För att säkerställa att forskningen uppfyller sin banbrytande uppgift kan man sätta upp som mål att svensk forskning ska bidra till den globala kunskapsproduktionen på ett kraftfullt sätt. För att säkerställa att forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor kan man sätta upp som mål att svensk forskning ska möjliggöra forskningsanknytning av den högre utbildningen att svenska högskolor ska bedriva forskarutbildning för att säkerställa tillgången på forskarutbildad arbetskraft i Sverige. För att säkerställa att forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling kan man sätta upp som mål att forskningskompetens uppstår inom områden där sådan efterfrågas av samhällets olika intressentgrupper att forskningsresultat som bidrar till särskilda identifierade problemkomplex tas fram att direkt samverkan mellan forskare och forskningsavnämare. Analytiska ramverk som förekommer i svensk forskningspolitisk diskussion Den offentliga forskningen och dess institutioner ingår i så gott som samtliga analyser som görs under beteckningen innovationssystem. I regel fokuseras beskrivningen på de olika vägar (mobilitetsströmmar, kommersialisering, samverkan, uppdragsutbildning etc.) genom vilka högskolor och forskningsinstitut interagerar med näringslivet i vid mening, samt på offentligt stödd FoU-verksamhet som ett slags smörjmedel för det system som föder fram innovation på nationell, regional eller sektoriell nivå. Modellen trippelhelix är på en och samma gång beskrivande och normativ. I sin beskrivande del fungerar modellen som en metafor för budskapet att universitet, näringsliv och offentlig sektor allt oftare överskrider sin traditionella rollfördelning, vilket ses som en central process för ekonomisk utveckling. I sin normativa del pekar trippelhelix-modellen på hur denna utveckling för främjas, till exempel genom att staten tar initiativ till samverkan eller genom att uppmuntra framväxten av hybridorganisationer, vilka förväntas bidra till att minska de bestående spänningarna inom trippelhelixen. Teser om en Mode2 för den akademiska forskningen har förts fram i två framgångsrika böcker med stark svensk anknytning. Denna modell fokuserar på påståendet att kunskapsproduktionen bör anta nya former som en följd av att forskningen under mode 2 blir centrerad kring problem som uppstår i ett tillämpningssammanhang. Tvärvetenskaplig verksamhet växer därmed i betydelse, och forskning ska kunna bedömas efter fler kriterier än de traditionellt inomvetenskapliga. John Ziman har fört fram begreppet post-academic science, vilket som tankemodell står för en slags forskningens industrialisering. För att möta krav på kunskapsproduktion med avseende på praktiska mål växer nya organisationsformer och arbetsformer fram inom det akademiska systemet. Ernest Boyer föreslog i en uppmärksammad skrift från 1997 fyra element av scholarship, som han menade bör prägla akademisk forskning. Dessa är upptäckt (utvidga kunskapsgränsen), integration (koppla samman kunskap från olika discipliner och sammanhang), tillämpning (använda forskningskunskap i olika former av problemlösning) och, slutligen, undervisning. 8

9 binder upp ansenliga resurser som man inte kan räkna med ska användas i starka forskningsmiljöer. Hänsyn till internationella sammanhang I vilken mån är det rimligt att utveckla internationell finansiering och organisation för forskning utan att ta särskilda nationella hänsyn? För att förenkla diskussionen, låt oss ställa frågan i vilken mån det är centralt för Sverige att den forskning som utförs finns just i vårt land? Svaret torde skilja sig åt, beroende på vilka forskningspolitiska mål som diskuteras. Samhällsuppgift tre (forskning som bas för lärande vid universitet och högskolor) och de associerade målen är i hög utsträckning nationellt orienterade. Så länge inte rörligheten mellan länder är högre än den är idag kommer det först och främst vara den svenska arbetsmarknaden som tar emot de personer som utexamineras från svenska högskolor. Även inom vår första och fjärde samhällsuppgift (kulturella och bildningsmässiga värden respektive problemlösning) är många av de viktigaste länkarna av nationell karaktär, och det är förmodligen även på längre sikt av betydelse att det svenska forskningssystemet är utrustat att fylla dessa samhällsroller. Samtidigt måste man hålla i minnet att svenska aktörer framför allt de svenska storföretagen har viktiga samarbetslänkar till en rad forskningsmiljöer över hela världen. Det är först när vi utgår från den andra samhällsuppgift vi tecknat ovan (forskningens banbrytande uppgift) som argumenten för att sköta såväl finansiering som utförande av forskning i internationella (till exempel europeiska) sammanhang i högre grad än idag faller helt och hållet på plats. Från analys till förändring Vår analysmodell utgår från ett utifrån och in-perspektiv där samhällets nytta av olika slag står i centrum. Vi menar att detta är naturligt för en analys vars syfte är att utgöra ett ramverk för forskningspolitisk diskussion. Vi konstaterar samtidigt att de befintliga ramverk som förekommer i dagens forskningspolitiska diskussion (se faktaruta nedan) snarare utgår från aktiviteter, organisationer eller strukturer alla olika varianter av inifrån och ut-perspektiv. Jämfört med sådana analysramverk har vår modell den nackdelen att den inte integrerar den utförande nivån fullt ut. Ändå är det förstås på forskningens olika verkstadsgolv som alla förändringar mot en starkare forskning måste ske. Hur omsätter vi då den här beskrivna analysen i forskningspolitiska förslag? Det avgörande steget sker i vår analysmodell när olika forskningspolitiska mål kopplas till skilda kvalitetsbegrepp. Vi går från analys till förslag för hur det svenska forskningssystemet kan och bör förändras genom en översyn över vilken incitamentsstruktur som idag finns på plats för att stödja de olika kvalitetsbegrepp som identifierats. Förslag till forskningspolitiska åtgärder inriktas sedan mot att förändra eller komplettera de befintliga incitamentsstrukturerna. 9

10 4. Kvalitetsbegrepp för forskning Det är naturligt att tänka sig att två olika forskningsinsatser uppfyller vart och ett av de forskningspolitiska mål som beskrivs ovan i olika hög grad. Det är därmed naturligt att tala om forskning som varande av olika hög kvalitet. Det blir också tydligt att kvalitet i denna mening är en egenskap med flera dimensioner. Vad är dålig forskning? De kvalitetsbegrepp som på detta sätt kan härledas ur analysmodellen ska ses som tillägg på de baskriterier som ställs upp för vad som kännetecknar forskning som verksamhet. OECD använder följande definition av Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU): FoU är systematisk verksamhet för att öka det samlade vetandet, att utnyttja detta vetande för nya användningsområden och att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, system eller metoder. Inom Agenda för forskning arbetar vi med det snävare begreppet forskning ; vi vill med andra ord dra gränsen för projektets analys vid sådan verksamhet som är renodlad utredning, utveckling, journalistik och så vidare. Följande kriterier, som föreslås av Esaiasson m.fl. (2007) 4 demonstrerar hur en sådan avgränsning kan göras genom att följande sju ambitioner måste finnas i det arbete som är forskarens 5 : 1. Forskning är teoretisk i betydelsen kumulativ, man tittar alltid på tidigare forskning som utgångspunkt. 2. Forskning är teoretisk i betydelsen att den använder sig av vetenskapligt språk, det vill säga använder en tydlig terminologi och gärna väldefinierade begrepp. 3. Forskning är empirisk i betydelsen att observationer av verkligheten fäller avgörandet. 4. Forskning är empirisk i betydelsen att den genomför systematiska och hederliga undersökningar. 5. Forskning är intersubjektiv i betydelsen forskaroberoende, genomskinlig och värderingsfri. 6. Forskning har i princip förklarande ambitioner. 7. Forskning har i princip generaliserande ambitioner. En verksamhet som inte passar in i denna trots allt tämligen vida definition blir inte god forskning hur väl den än leder till måluppfyllelse för något av de tänkbara forskningspolitiska mål som skisseras i tabell I ovan. Vad är god forskning? Med denna basnivå klarlagd är vi redo att diskutera ett mer mångfacetterat kvalitetsbegrepp för forskning. I tabellen på nästa sida listas, för var och ett av de forskningspolitiska mål som skisseras i tabell I ovan, ett tänkbart kriterium för måluppfyllelse. I vilken mån kan dessa kriterier för god forskning tillåtas ersätta varandra? En nyckelfråga för den diskussion vi för här är i vilken mån kvalitetsbegrepp som de som skisseras ovan kan tillåtas ersätta varandra. I synnerhet: kan något vara bra forskning utan att uppmärksammas av det internationella vetenskapssamhället? I traditionella former för beslut om finansiering av forskning betraktas i regel inomvetenskaplig kvalitet som ett oundgängligt kriterium vid bedömningar av ansökningar; samhällsrelevans av olika slag hanteras i praktiken som ett komplement snarare än ett substitut till ett föreslaget projekts inomvetenskapliga konkurrenskraft. För svensk forskning som helhet är det dock viktigt att det finns ett visst utrymme för att göra olika slags avvägningar mellan inomvetenskaplig kvalitet och kvalitetsbegrepp orienterade efter forskningens samhällsrelevans i olika delar av forskningssystemet. Det finns på inget sätt direkta motsättningar mellan de ovan skisserade kvalitetsbegreppen; forskning som tillmäts högst samhällsrelevans av insatta bedömare kan mycket väl vara den forskning som tillmäts högst inomvetenskaplig relevans av det internationella forskarsamhället. Men det finns ingen anledning att tro att all den forskning som har hög samhällsrelevans dimensioneras på ett rimligt sätt om den ska konkurrera på rent inomvetenskapliga kriterier. Det är därmed betydelsefullt att upprätthålla en mångfald av forskningsfinansiärer och forskningsutförare i det svenska forskningssystemet som genom olika kvalitetsbedömningar kan möjliggöra god forskning av olika slag. 10

11 TABELL II: KVALITETSBEGREPP FÖR FORSKNING UPPGIFT 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att Sverige bygger upp en infrastruktur av forskningsbaserad kunskap, kultur och forsknings kompetens som ger samhället god beredskap för framtida behov att forskningsresultat och forskningskompetens tar plats i samhällsdebatten att relevant forskningsbaserad kunskap tillförs olika samhällsaktörer att forskningsbaserad kunskap om specifika svenska och nordiska förhållanden byggs upp att svensk forskningsbaserad kunskap bidrar till ökad förståelse över kulturella och geografiska avstånd. God forskning utmärks av hög relevans för samhällets nuvarande och framtida kunskapsbehov att forskare kommunicerar egna och andras forskningsresultat och i kraft av sin forskningskompetens deltar aktivt i samhällsdebatten att den står i kontakt med samhällsliv och samhällsverksamhet (genom aktiva kontakter mellan forskare och praktiker, genom personrörlighet mellan forskning och praktik osv) att forskningskunskap om specifikt svenska företeelser, personer och platser skapas och tillgängliggörs att den utvecklas i samspel med forskare från olika nationer och kulturområden. UPPGIFT 2: Forskning har en banbrytande uppgift Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att svensk forskning ska bidra till global kunskapsproduktion. God forskning utmärks av att den uppmärksammas av det internationella forskarsamhället. UPPGIFT 3: Forskning lägger grunden till lärande vid högskolan Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att svensk forskning ska möjliggöra forskningsanknytning av den högre utbildningen att svenska lärosäten ska bedriva forskarutbildning av tillräcklig omfattning och kvalitet för att säkerställa tillgången på forskarutbildad arbetskraft i Sverige. God forskning utmärks av att den utförs i direkt anslutning till högre utbildning att den utförs som en komponent i doktorandutbildning. UPPGIFT 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att forskningskompetens uppstår inom områden där sådan efterfrågas av samhällets olika intressentgrupper att forskningsresultat som bidrar till särskilda identifierade problemkomplex tas fram att skapa förutsättningar för direkt samverkan mellan forskare och forskningsavnämare. God forskning utmärks av att den uppmärksammas och erkänns som sådan av relevanta avnämargrupper att den framgångsrikt adresserar ett (utomveten skapligt) definierat och prioriterat problemområde att den utförs i meningsfull samverkan med avnämare. 11

12 5. Att stödja forskning av hög kvalitet TABELL III: SAMHÄLLSUPPGIFTER OCH FORSKNINGENS INRIKTNING Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället. Forskning har en banbrytande uppgift. Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor. Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling. Forskningens inriktning påverkas av det civila samhällets behov. Forskningens inriktning styrs av strävan efter fundamental förståelse. Forskningens inriktning påverkas av undervisningens behov av kunskap och av bedömningar av framtida kunskapsbehov på arbetsmarknaden. Forskningens inriktning orienteras mot praktikrelevanta frågeställningar. Även om det finns flera legitima forskningspolitiska mål och en mångfald av därmed förknippade kvalitetsbegrepp är det långt ifrån självklart hur denna mångfald ska hanteras i konkret forskningspolitik. Är det nödvändigt att ge de olika kvalitetsbegreppen direkt forskningspolitisk betydelse? Frågan kan också formuleras något skarpare: är det nödvändigt (eller ens produktivt) att sträva efter samhällsrelevans i forskningen genom att använda därmed förknippade kvalitetskriterier vid fördelning av forskningsresurser? Det är inte självklart att så är fallet. Akademisk forskning drivs i många fall av forskares genuina intresse för att bidra till att lösa för samhället relevanta uppgifter. Så är det idag, och så har det alltid varit. Även om akademiker anklagats för att vara världsfrånvända i alla tider (se till exempel Bacon, ) är det inte självklart att man specifikt behöver tvinga fram relevanssträvan i akademisk forskning. De enskilda forskarnas spontana intresse, prestige, fåfänga och såväl pekuniära som icke-pekuniära morötter från forskningsintressenter av olika slag kommer i många fall att se till att akademisk forskning inrättas efter idéer om vad som är relevant för det nuvarande och kommande samhället. Frågan är dock vad som händer med dessa mekanismer när medelstilldelningen allt starkare kopplas till rent inomvetenskapligt definierade kvalitetskriterier? För att värna om forskningens samhällsrelevans är det viktigt att forskare inte leds bort ifrån de viktigaste problemen av publiceringsstrategiska skäl, och att forskares intresse att engagera sig i samhällsdebatten och i samverkan med avnämare inte kvävs av ett alltför snävt incitamentssystem där sådan verksamhet betraktas som slöseri med forskningstid. Att väga samman olika kvalitetsbegrepp Med ett flertal identifierade kvalitetsbegrepp för forskning kan man skissera utgångspunkter för utvärdering av forskning. I princip finns två skilda tillvägagångssätt: att bedöma en föreslagen forskningsinsats innan den genomförs (ex-ante) eller att bedöma forskning och/eller forskare efter åstadkomna resultat (ex-post). 7 Givet ett visst forskningspolitiskt mål kan två slags faktorer hos ett föreslaget forskningsprojekt ge en uppfattning om måluppfyllelse ex-ante. En första faktor är hur väl inriktningen på den föreslagna forskningen matchar det aktuella målet. Tabell III illustrerar hur denna matchning kan tänkas bero av hur val och utformning av forskningsfrågor relaterar till de övergripande samhällsuppgifter som skisserats ovan. En andra faktor som kan bedömas ex-ante är forskarnas förmåga och ambition att realisera de möjligheter som forskningen och den föreslagna inriktningen ger. Vid många tillfällen där forskningskvalitet bedöms dominerar ex-post-perspektivet. Detta gäller till exempel vid tjänstetillsättning eller strategiska utvärderingar vid en enskild högskola, vid extern utvärdering av en offentlig forskningsinstitution eller vid fördelning av statens kvalitetsbaserade resurser till uni- 12

13 TABELL IV: METODER FÖR BEDÖMNING AV FORSKNINGSKVALITET EX-POST God forskning utmärks av Forskningskvalitet kan lämpligen bedömas genom 9 utvärdering av bedömargrupp bedömning av forskares självutvärdering UPPGIFT 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället hög relevans för samhällets nuvarande och framtida kunskapsbehov att forskare kommunicerar egna och andras forskningsresultat och i kraft av sin forskningskompetens deltar aktivt i samhällsdebatten att den står i kontakt med samhällsliv och samhällsverksamhet (genom aktiva kontakter mellan forskare och praktiker, genom personrörlighet mellan forskning och praktik och så vidare) att forskningskunskap om specifikt svenska företeelser, personer och platser skapas och tillgängliggörs. UPPGIFT 2: Forskning har en banbrytande uppgift att den uppmärksammas av det internationella forskarsamhället. UPPGIFT 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor att den utförs i direkt anslutning till högre utbildning att den utförs som en komponent i doktorandutbildning. UPPGIFT 4: Forskning bidrar till problemlösning och tillämpad utveckling att den uppmärksammas och erkänns som sådan av relevanta avnämargrupper att den framgångsrikt adresserar ett (utomvetenskapligt) definierat och prioriterat problemområde att den utförs i meningsfull samverkan med avnämare. formelbaserad utvärdering versitet och högskolor som infördes i och med 2008 års forskningspolitiska proposition. Ex-post utvärdering används också för utvärdering i farten som en form av kontinuerlig styrning av en enskild forskningsorganisation. Vid ex-post bedömning av forskningskvalitet uppstår särskilda utmaningar för den som förordar en flerdimensionell uppfattning av vad som är god forskning. Som nedanstående schematiska uppställning demonstrerar kommer ett försök att väga samman de olika kvalitetsbegrepp som skisserats ovan att kräva att åtminstone tre olika slags kvalitetsbedömningar vägs samman. Den minst formaliserade metoden är att en bedömargrupp ges i uppgift att utvärdera forskningskvalitet. Den renodlat formaliserade metoden är att standardiserade, centralt insamlade data ligger till grund en bedömning av forskningskvalitet på bas av en matematisk formel. Däremellan ryms ett spektrum av metoder, som här ställs samman under samma rubrik, där kvalitet bedöms genom att sakkunniga personer bedömer forskares självutvärdering. 8 13

14 Forskningspolitisk kommentar Svårigheten att väga dessa olika utvärderingsmetoder mot varandra är ett stort hinder mot att komma vidare i debatten om forskningskvalitet. Man kan dock konstatera att ett system för forskningsfinansiering som ska ha till uppgift att rikta resurser mot god forskning av alla de olika kvalitetsbegrepp som skisseras i denna rapport måste kombinera ett flertal mekanismer. Ex-ante och ex-post bedömning bör kombineras, och formelbaserad fördelning av resurser kompletteras med olika former av finansiering där bedömning av måluppfyllelse läggs i händerna på lämpligt sammansatta bedömargrupper. 14

15 Fotnoter 1. Även om de två förstnämnda uppgifterna inte ska ses som strängt disciplinorienterade hänger synen på en banbrytande uppgift tydligare samman med en positivistisk kunskapssyn och med sökande efter generaliserbara resultat, så som är legio inom de tekniska, medicinska och naturvetenskapliga ämnena, men också inom till exempel psykologi och nationalekonomi. Med en hermeneutisk kunskapssyn torde uppgiften att skapa kulturella och bildningsmässiga värden ligga närmare till hands som målsättning för forskning års forsknings- och innovationspolitiska proposition har en bred, samlad beskrivning av forskningens uppgifter i samhället som väl speglar den analys som gjorts i Agenda för forskning. 3. Målen för forskningspolitiken, som de är formulerade här, är begränsade till att handla om vad som krävs av forskningen. För att målen ska uppfyllas ställs också krav på förmåga att motta och värdera forskningskompetens och forskningsresultat i olika delar av samhället. Den välbildade och intresserade medborgaren respektive den kunskapsintensiva och öppna organisationen har lättare att tillgodogöra sig nya forskningsrön. I Agenda för forskning gör vi dock avgränsningen att forskningspolitik främst tänks handla om att påverka villkoren för den forskningsverksamhet som bekostas av offentliga medel. 6. I The advancement of learning angriper filosofen Francis Bacon sin tids metafysiska forskning som han kallar a kind of adoration of the mind by means whereof men have withdrawn themselves too much from the contemplation of nature, and the observations of experience, and have tumbled up and down in their own reason and conceits. 7. I många praktiska fall förekommer inslag av båda dessa stiliserade slags bedömningar. Ex-post bedömning av en forskares meriter används till exempel ofta i anslutning till en ex-ante bedömning av ett föreslaget projekt. 8. Denna mellanmetod är särskilt lämplig då sakförhållanden som inte är omedelbart avläsbara för en bedömargrupp är viktiga för bedömningen eller då en viss kvalitetsaspekt kan motsvaras av flera olika förhållanden (till exempel kan en forskningsgrupp demonstrera samhällsrelevans genom att peka på så skilda saker som deltagande av avnämare i forskningsprocesserna, personrörlighet mellan avnämarsidan och den egna organisationen, uppmärksamhet i fackpress, och så vidare). 9. Dessa tre utvärderingsmetoder kan ta olika uttryck och genomföras med kraftigt varierande tidshorisont, beroende på hur styrningen av forskningen är implementerad. 4. Källa: Esaiasson, Peter & Gilljam, Mikael & Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Tredje upplagan. Norstedts Juridik. 5. Observera att de sju kriterierna inte ska uppfattas som en checklista för enstaka arbeten/projekt/artiklar; de ambitioner som nämns bör dock finnas i det sammanhang där det enstaka arbetet ingår. 15

16

FORSKNING FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET

FORSKNING FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET FORSKNING FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET Slutrapport från IVA-projektet Agenda för forskning Agenda för FORSKNING KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp 1(5) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits International

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Universitets- och högskolepolitiskt program

Universitets- och högskolepolitiskt program Universitets- och högskolepolitiskt program Innehållsförteckning Sveriges Ingenjörers forskningspolitik för universitet och högskola 3 Varför en politik för forskning? 3 Finansiering och kvalitet 4 Fri

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Dnr: L 2015/91 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Området och ämnet Området Innovationsvetenskap betecknar ett område där

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Aktuella frågor 150602 Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Utbildningsminister Gustav Fridolin Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark

Läs mer

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Agenda för 20 februari 2013 09.30-10.00 Inledning (dekaner) 10.00-10.20

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer