FORSKNINGENS UPPGIFTER I SAMHÄLLET EN ANALYSMODELL. Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNINGENS UPPGIFTER I SAMHÄLLET EN ANALYSMODELL. Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning"

Transkript

1 FORSKNINGENS UPPGIFTER I SAMHÄLLET EN ANALYSMODELL Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning

2 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2012 Box 5073, se Stockholm Tfn: IVA-R 477 ISSN: ISBN: Författare: Anders Broström, IVA/KTH Layout: Pelle Isaksson & Anna Lindberg, iva Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida

3 Innehåll 1. Bakgrund Från offentligt finansierad forskning till samhällsnytta...5 Uppgift 1: Forskning skapar kulture lla och bildningsmässiga värden i samhället...5 Uppgift 2: Forskning har en banbryt ande uppgift...5 Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor...5 Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling...6 Perspektiv på forskningens uppgifte r En analysmodell...7 Mål för forskningspolitiken...7 Två exempelanalyser...7 Från analys till förändring Kvalitetsbegrepp för forskning...10 Vad är dålig forskning?...10 Vad är god forskning?...10 I vilken mån kan dessa kriterier för god forskning tillåtas ersätta varandra? Att stödja forskning av hög kvalite t...12 Att väga samman olika kvalitetsbegrepp...12 Forskningspolitisk kommentar...14 Fotnoter

4 1. Bakgrund Inom Agenda för forskning har en analysmodell för forskningspolitisk diskussion utvecklats. Genom att diskutera forskningen som en samhällskraft med fyra huvudsakliga uppgifter vill vi på ett systematiskt sätt utveckla den viktiga insikten att forskningspolitiken har ett antal mål som inte automatiskt går hand i hand. Kanske är det till och med så att vissa mål står i konflikt med varandra när det gäller att fatta enskilda politiska beslut? Vi har beslutat att pröva tanken att formulera en sammanhängande beskrivning av forskningspolitikens olika mål medelrelationer ur ett samhällsperspektiv. Framför allt vill vi systematiskt diskutera hur olika explicita eller implicita forskningspolitiska målsättningar relaterar till forskningens olika uppgifter i samhället respektive till mått på måluppfyllelse/kvalitetsbegrepp. Tänkta fördelar med denna ansats är att forskningspolitiken genom att beskrivas från ett samhällsperspektiv sätts i relation till andra politikområden att den hjälper oss hålla isär projektets analytiska ambition från den politiska uppgiften att prioritera mellan olika målsättningar att diskussioner om differentierade kvalitetsbegrepp och om forskningspolitisk utvärdering kan föras inom en gemensam struktur att en lång rad forskningspolitiska frågor (till exempel frågan om i vilken mån forskningspolitiken kan/bör vara svensk och frågan om i vilken mån vi behöver öka resurskoncentrationen till så kallade starka forskningsmiljöer) kan relateras till olika forskningspolitiska målsättningar (olika svar på frågorna för olika målsättningar), vilket synliggör synergier och motsättningar mellan olika mål. 4

5 2. Från offentligt finansierad forskning till samhällsnytta Forskningen har ett flertal viktiga uppgifter i ett modernt samhälle. I arbetet med Agenda för forskning har vi använt oss av en kategorisering i fyra övergripande uppgifter. Uppgift 1: Forskning skapar kulture lla och bildningsmässiga värden i samhället Det vetenskapliga arbetet utgör en slags infrastruktur för organiserat vetande och diskuterande som ger avtryck i det offentliga samtalet och i människors normer och självuppfattning. I vissa fall är dessa avtryck ett resultat av direkta ambitioner från forskarens sida, i andra fall uppstår dialog mellan forskning och andra samhällssfärer på mer indirekta vägar. Forsknings arbete skapar kulturella och bildningsmässiga värden exempelvis genom att ge nya perspektiv på människors beteenden och känsloliv, genom att göra nya rön om världens beskaffenhet tillgängliga för en bredare publik och genom att belysa ett specifikt skeende. Exempel: Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse. En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt. Uppgift 2: Forskning har en banbryt ande uppgift Forskning bidrar till att kartlägga naturens lagar, avtäcka dolda strukturer och slå hål på tidigare generationers myter och föreställningar. Genom att utvinna ny generaliserbar kunskap bryter forskningen ny mark åt mänskligheten. 1 Det är viktigt att påpeka att vi här inte enbart syftar på det arbete som resulterar i vetenskapliga verk som av eftervärlden erkänns som banbrytande. En överväldigande majoritet av det forskningsarbete som möjliggör banbrytande framsteg får aldrig någon uppmärksamhet utanför det specifika forskningssamhälle som arbetar med liknande frågor. Forskning som lägger bitar i det teoretiska pussel som till slut framstår som ett banbrytande framsteg och studier som empiriskt blottlägger generaliserbara mönster bidrar dock till den övergripande uppgiften så länge de förmår väcka intresse hos andra forskare. Exempel: Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks. En förbättrad empirisk metod föreslås. Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor Högskoleutbildning bör stå i kontakt med den ständiga utvecklingen inom forskningen. För att detta samband ska upprätthållas är det viktigt att studenterna under sin utbildning kommer i kontakt med lärare som själva har aktuell erfarenhet av forskning. Givetvis är det stor skillnad mellan olika utbildningar; det är till exempel inte självklart att det krävs internationellt erkända forskare för att bedriva en förstklassig A-kurs i företagsekonomi. Men överlag gäller att forskningsarbete som utförs av undervisande personal spelar en central roll för högskoleutbildningens kvalitet, och därmed för den höga samhällsnytta som förknippas med högre utbildning. Exempel: Genom att forska inom ett område får en högskolelektor en överblick över kunskapsfronten, som förmedlas i hennes undervisning inom området. En forskare för in uppdaterade rön i undervisningen genom att författa ett läromedel. Forskning bygger även upp förmågor hos de som aktivt deltar i forskningsarbete. En ansenlig del av den offentligt finansierade forskningen utförs i anknytning till forskarutbildning. Ett synbart resultat av denna forskning är det kontinuerliga examinerandet av forskarutbildade, som förväntas träda in på arbetsmarknaden med högspecialiserade kunskaper och förmågor. Genom vidare forskning ges tillfälle till förkovran bland befintliga forskare och internationell rörlighet av forskarutbildade uppstår.

6 Exempel: Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år, vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre. Genom en licentiatutbildning bibringas en industrianställd nya förmågor, kontakter och perspektiv. Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling Forskning bidrar på en rad olika sätt till att samhälleliga frågeställningar adresseras på nya sätt. Detta sker dels genom att forskningens banbrytande uppgift som den beskrivs ovan banar väg för framtida kunskapsutveckling, problemlösning och utveckling, men också genom processer där forskning och tillämpning knyts närmare varandra. Stundom sker detta som en följd av långsiktig medveten strävan från forskares sida, stundom som spontant uppkommet tillämpningsnära arbete. I vissa sammanhang är forskning och tillämpning organisatoriskt sammankopplade. Samhällets olika forskningsavnämare kan beställa en särskild forskningsbaserad utvecklingsuppgift inom ett område man identifierat som relevant, till exempel i syfte att snabba på teknisk utveckling eller att möta en identifierad utmaning. Exempel: Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar. En samhällsvetenskaplig forskargrupp tilldelas forskningsmedel med villkor att under programtidens gång leverera ett antal synteser inom frågeställningar preciserade av finansiären. I andra sammanhang kopplas forskningskunskap till praktik genom samverkan mellan forskare och någon form av avnämare. Sådan samverkan kan ta många former, till exempel i form av informella, spontana konsultationer, organiserade semi-permanenta kontaktytor, formaliserade samarbeten eller så kallad uppdragsforskning. Exempel: En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik. Forskare från en offentlig forskningsorganisation och forskare från ett företag arbetar tillsammans i ett avgränsat projekt. Perspektiv på forskningens uppgifte r Den ledande tanken bakom vår beskrivning av forskningens uppgifter har varit att fånga in den bredd av förväntningar som ställs på forskningen och att göra en indelning där de olika uppgifterna kan kopplas till distinkta forskningspolitiska målsättningar. Var återfinns då forskningens uppgift som grund för innovation och ekonomisk utveckling? Hur förhåller sig vår indelning till forskningens roll i arbetet med att hantera globala utmaningar? Vår tanke är att dessa och andra övergripande uppdrag som forskningen åläggs kan ses som olika perspektiv, som var och en kastar olika ljus över de uppgifter vi skisserat ovan. Låt oss som exempel kontrastera ett ekonomiskt innovationsperspektiv med ett individcentrerat kunskapsideal. Från ett ekonomiskt perspektiv kan forskningens bildningsmässiga värden (uppgift 1) ses som stimuli för tillväxtfrämjande institutioner och den banbrytande uppgiften (uppgift 2) som en förutsättning för forskningsbaserad innovation. Vi konstaterar att tillgång till högutbildad arbetskraft (uppgift 3) spelar en central roll för förnyelse och tillväxt i moderna, kunskapsintensiva ekonomier och att samverkan och utveckling (uppgift 4) är medel genom vilket forskningskompetens och forskningsframsteg nyttiggörs i näringslivet. Låt oss nu istället betrakta samma genomgång av forskningens uppgifter utifrån en syn på kunskapens egenvärde för den lärande individen. Forskning, högskoleutbildning och forskarutbildning får då sitt värde genom att studenter under sin utbildning utvecklar särskilda färdigheter och förhållningssätt (kritiskt tänkande, förmåga till kontinuerligt lärande, självständig analys och värderingsförmåga etc.). Dessa båda perspektiv står inte med någon nödvändighet i motsättning till varandra, men det finns en möjlighet att betoningen avgör hur forskningens samhällsroll kopplas till forskningspolitiska mål. Vi vill inom Agenda för forskning inte tynga ned analysmodellen genom att diskutera även detta steg separat; vår ambition är istället att i arbetet med att koppla forskningspolitiska mål till forskningens olika uppgifter vinnlägga oss om en ansats som inte snävar in alltför hårt åt det ena eller andra av de relevanta perspektiv man kan anlägga på forskningen. Finns då inte redan tydliga mål för forskningspolitiken? Det är lätt att i propositioner och utredning hitta forskningspolitiska målsättningar som kopplar till var och en av de fyra ovan beskrivna samhällsrollerna. En närmare läsning visar dock att de målsättningar för den offentliga forskningen som helhet är tämligen vagt formulerade: viljeyttringar om vad forskningspolitiken ska åstadkomma förekommer främst som motivering till specifika politiska förslag. 2 Detta hänger samman med svårigheten att hantera forskningens alla ansikten och samhällsroller på ett sammanhållet och integrerat sätt. 6

7 3. En analysmodell Forskningens uppgifter i samhället Hänsyn till internationella sammanhang Forskningspolitiska målsättningar De nationella forskningssystemets strukturer, dimensionering och finansiering Kvalitetsbegrepp Forskningens samhällsroller kan beskrivas i olika kategorier och från olika utgångspunkter. Det motiv som drivit just den här föreslagna uppdelningen i fyra samhällsuppgifter är en önskan att diskutera två breda frågekomplex. För det första gäller detta förmågan att styra mot uppsatta forskningspolitiska mål genom att påverka forskningssystemets strukturer, dimensionering och finansiering. För det andra har vi inom Agenda för forskning betonat uppgiften att hantera den nationella forskningspolitikens förhållande i internationella kontexter. I den schematiska analysmodellen nedan beskrivs dessa komplex som kopplade till forskningspolitiska målsättningar. Vår nyckelidé här är att de vågrätta pilarna illustrerar ett samband om hur ett visst policyverktyg (till exempel resursfördelning enligt de av regeringen uppsatta kvalitetsindikatorerna) påverkar ett givet forskningspolitiskt mål. Dessa samband ser olika ut för olika forskningspolitiska målsättningar. Som analysverktyg för forskningspolitisk diskussion kan den modell som beskrivs ovan fungera som en checklista över vilka forskningspolitiska mål och därmed förknippade samband som bör tas med i diskussionen när ett visst policyverktyg eller en annan typ av systemförändring diskuteras. På så sätt synliggörs målkonflikter, men också synergier, som kan uppstå genom en viss policyförändring. Mål för forskningspolitiken Tabell I illustrerar tanken om hur olika forskningspolitiska mål kan kopplas till de fyra olika uppgifter som angetts ovan. 3 Två exempelanalyser Vi demonstrerar analysmodellens implikationer på två av de frågor som diskuterats i Agenda för forskning. Resurskoncentration och starka forskningsmiljöer Tanken om att genom resurskoncentration skapa förutsättningar för framväxten av fler svenska forskningsmiljöer av högsta vetenskapliga status och med god internationell synlighet har tydlig bäring på mål kopplade till uppgift nummer två (forskningsarbetets banbrytande uppgift). Dessutom kan denna tanke ligga i linje med flera mål kopplade till uppgift nummer fyra (problemlösning och behovsstyrd utveckling). Men vi noterar att mål kopplade till uppgift nummer tre (lärande vid universitet och högskolor) snarast står i konflikt till idén om resurskoncentration. Att förse de stora grupper lärare som undervisar inom till exempel pedagogik och vård med forskningsresurser 7

8 TABELL I: FORSKNINGSPOLITISKA MÅL För att säkerställa att forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället kan man sätta upp som mål att Sverige bygger upp en infrastruktur av forskningsbaserad kunskap och forskningskompetens som ger samhället god beredskap för framtida behov att forskningsresultat och forskningskompetens tar plats i samhällsdebatten att relevant forskningsbaserad kunskap tillförs olika samhällsaktörer att forskningsbaserad kunskap om specifika svenska och nordiska förhållanden byggs upp. För att säkerställa att forskningen uppfyller sin banbrytande uppgift kan man sätta upp som mål att svensk forskning ska bidra till den globala kunskapsproduktionen på ett kraftfullt sätt. För att säkerställa att forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor kan man sätta upp som mål att svensk forskning ska möjliggöra forskningsanknytning av den högre utbildningen att svenska högskolor ska bedriva forskarutbildning för att säkerställa tillgången på forskarutbildad arbetskraft i Sverige. För att säkerställa att forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling kan man sätta upp som mål att forskningskompetens uppstår inom områden där sådan efterfrågas av samhällets olika intressentgrupper att forskningsresultat som bidrar till särskilda identifierade problemkomplex tas fram att direkt samverkan mellan forskare och forskningsavnämare. Analytiska ramverk som förekommer i svensk forskningspolitisk diskussion Den offentliga forskningen och dess institutioner ingår i så gott som samtliga analyser som görs under beteckningen innovationssystem. I regel fokuseras beskrivningen på de olika vägar (mobilitetsströmmar, kommersialisering, samverkan, uppdragsutbildning etc.) genom vilka högskolor och forskningsinstitut interagerar med näringslivet i vid mening, samt på offentligt stödd FoU-verksamhet som ett slags smörjmedel för det system som föder fram innovation på nationell, regional eller sektoriell nivå. Modellen trippelhelix är på en och samma gång beskrivande och normativ. I sin beskrivande del fungerar modellen som en metafor för budskapet att universitet, näringsliv och offentlig sektor allt oftare överskrider sin traditionella rollfördelning, vilket ses som en central process för ekonomisk utveckling. I sin normativa del pekar trippelhelix-modellen på hur denna utveckling för främjas, till exempel genom att staten tar initiativ till samverkan eller genom att uppmuntra framväxten av hybridorganisationer, vilka förväntas bidra till att minska de bestående spänningarna inom trippelhelixen. Teser om en Mode2 för den akademiska forskningen har förts fram i två framgångsrika böcker med stark svensk anknytning. Denna modell fokuserar på påståendet att kunskapsproduktionen bör anta nya former som en följd av att forskningen under mode 2 blir centrerad kring problem som uppstår i ett tillämpningssammanhang. Tvärvetenskaplig verksamhet växer därmed i betydelse, och forskning ska kunna bedömas efter fler kriterier än de traditionellt inomvetenskapliga. John Ziman har fört fram begreppet post-academic science, vilket som tankemodell står för en slags forskningens industrialisering. För att möta krav på kunskapsproduktion med avseende på praktiska mål växer nya organisationsformer och arbetsformer fram inom det akademiska systemet. Ernest Boyer föreslog i en uppmärksammad skrift från 1997 fyra element av scholarship, som han menade bör prägla akademisk forskning. Dessa är upptäckt (utvidga kunskapsgränsen), integration (koppla samman kunskap från olika discipliner och sammanhang), tillämpning (använda forskningskunskap i olika former av problemlösning) och, slutligen, undervisning. 8

9 binder upp ansenliga resurser som man inte kan räkna med ska användas i starka forskningsmiljöer. Hänsyn till internationella sammanhang I vilken mån är det rimligt att utveckla internationell finansiering och organisation för forskning utan att ta särskilda nationella hänsyn? För att förenkla diskussionen, låt oss ställa frågan i vilken mån det är centralt för Sverige att den forskning som utförs finns just i vårt land? Svaret torde skilja sig åt, beroende på vilka forskningspolitiska mål som diskuteras. Samhällsuppgift tre (forskning som bas för lärande vid universitet och högskolor) och de associerade målen är i hög utsträckning nationellt orienterade. Så länge inte rörligheten mellan länder är högre än den är idag kommer det först och främst vara den svenska arbetsmarknaden som tar emot de personer som utexamineras från svenska högskolor. Även inom vår första och fjärde samhällsuppgift (kulturella och bildningsmässiga värden respektive problemlösning) är många av de viktigaste länkarna av nationell karaktär, och det är förmodligen även på längre sikt av betydelse att det svenska forskningssystemet är utrustat att fylla dessa samhällsroller. Samtidigt måste man hålla i minnet att svenska aktörer framför allt de svenska storföretagen har viktiga samarbetslänkar till en rad forskningsmiljöer över hela världen. Det är först när vi utgår från den andra samhällsuppgift vi tecknat ovan (forskningens banbrytande uppgift) som argumenten för att sköta såväl finansiering som utförande av forskning i internationella (till exempel europeiska) sammanhang i högre grad än idag faller helt och hållet på plats. Från analys till förändring Vår analysmodell utgår från ett utifrån och in-perspektiv där samhällets nytta av olika slag står i centrum. Vi menar att detta är naturligt för en analys vars syfte är att utgöra ett ramverk för forskningspolitisk diskussion. Vi konstaterar samtidigt att de befintliga ramverk som förekommer i dagens forskningspolitiska diskussion (se faktaruta nedan) snarare utgår från aktiviteter, organisationer eller strukturer alla olika varianter av inifrån och ut-perspektiv. Jämfört med sådana analysramverk har vår modell den nackdelen att den inte integrerar den utförande nivån fullt ut. Ändå är det förstås på forskningens olika verkstadsgolv som alla förändringar mot en starkare forskning måste ske. Hur omsätter vi då den här beskrivna analysen i forskningspolitiska förslag? Det avgörande steget sker i vår analysmodell när olika forskningspolitiska mål kopplas till skilda kvalitetsbegrepp. Vi går från analys till förslag för hur det svenska forskningssystemet kan och bör förändras genom en översyn över vilken incitamentsstruktur som idag finns på plats för att stödja de olika kvalitetsbegrepp som identifierats. Förslag till forskningspolitiska åtgärder inriktas sedan mot att förändra eller komplettera de befintliga incitamentsstrukturerna. 9

10 4. Kvalitetsbegrepp för forskning Det är naturligt att tänka sig att två olika forskningsinsatser uppfyller vart och ett av de forskningspolitiska mål som beskrivs ovan i olika hög grad. Det är därmed naturligt att tala om forskning som varande av olika hög kvalitet. Det blir också tydligt att kvalitet i denna mening är en egenskap med flera dimensioner. Vad är dålig forskning? De kvalitetsbegrepp som på detta sätt kan härledas ur analysmodellen ska ses som tillägg på de baskriterier som ställs upp för vad som kännetecknar forskning som verksamhet. OECD använder följande definition av Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU): FoU är systematisk verksamhet för att öka det samlade vetandet, att utnyttja detta vetande för nya användningsområden och att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, system eller metoder. Inom Agenda för forskning arbetar vi med det snävare begreppet forskning ; vi vill med andra ord dra gränsen för projektets analys vid sådan verksamhet som är renodlad utredning, utveckling, journalistik och så vidare. Följande kriterier, som föreslås av Esaiasson m.fl. (2007) 4 demonstrerar hur en sådan avgränsning kan göras genom att följande sju ambitioner måste finnas i det arbete som är forskarens 5 : 1. Forskning är teoretisk i betydelsen kumulativ, man tittar alltid på tidigare forskning som utgångspunkt. 2. Forskning är teoretisk i betydelsen att den använder sig av vetenskapligt språk, det vill säga använder en tydlig terminologi och gärna väldefinierade begrepp. 3. Forskning är empirisk i betydelsen att observationer av verkligheten fäller avgörandet. 4. Forskning är empirisk i betydelsen att den genomför systematiska och hederliga undersökningar. 5. Forskning är intersubjektiv i betydelsen forskaroberoende, genomskinlig och värderingsfri. 6. Forskning har i princip förklarande ambitioner. 7. Forskning har i princip generaliserande ambitioner. En verksamhet som inte passar in i denna trots allt tämligen vida definition blir inte god forskning hur väl den än leder till måluppfyllelse för något av de tänkbara forskningspolitiska mål som skisseras i tabell I ovan. Vad är god forskning? Med denna basnivå klarlagd är vi redo att diskutera ett mer mångfacetterat kvalitetsbegrepp för forskning. I tabellen på nästa sida listas, för var och ett av de forskningspolitiska mål som skisseras i tabell I ovan, ett tänkbart kriterium för måluppfyllelse. I vilken mån kan dessa kriterier för god forskning tillåtas ersätta varandra? En nyckelfråga för den diskussion vi för här är i vilken mån kvalitetsbegrepp som de som skisseras ovan kan tillåtas ersätta varandra. I synnerhet: kan något vara bra forskning utan att uppmärksammas av det internationella vetenskapssamhället? I traditionella former för beslut om finansiering av forskning betraktas i regel inomvetenskaplig kvalitet som ett oundgängligt kriterium vid bedömningar av ansökningar; samhällsrelevans av olika slag hanteras i praktiken som ett komplement snarare än ett substitut till ett föreslaget projekts inomvetenskapliga konkurrenskraft. För svensk forskning som helhet är det dock viktigt att det finns ett visst utrymme för att göra olika slags avvägningar mellan inomvetenskaplig kvalitet och kvalitetsbegrepp orienterade efter forskningens samhällsrelevans i olika delar av forskningssystemet. Det finns på inget sätt direkta motsättningar mellan de ovan skisserade kvalitetsbegreppen; forskning som tillmäts högst samhällsrelevans av insatta bedömare kan mycket väl vara den forskning som tillmäts högst inomvetenskaplig relevans av det internationella forskarsamhället. Men det finns ingen anledning att tro att all den forskning som har hög samhällsrelevans dimensioneras på ett rimligt sätt om den ska konkurrera på rent inomvetenskapliga kriterier. Det är därmed betydelsefullt att upprätthålla en mångfald av forskningsfinansiärer och forskningsutförare i det svenska forskningssystemet som genom olika kvalitetsbedömningar kan möjliggöra god forskning av olika slag. 10

11 TABELL II: KVALITETSBEGREPP FÖR FORSKNING UPPGIFT 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att Sverige bygger upp en infrastruktur av forskningsbaserad kunskap, kultur och forsknings kompetens som ger samhället god beredskap för framtida behov att forskningsresultat och forskningskompetens tar plats i samhällsdebatten att relevant forskningsbaserad kunskap tillförs olika samhällsaktörer att forskningsbaserad kunskap om specifika svenska och nordiska förhållanden byggs upp att svensk forskningsbaserad kunskap bidrar till ökad förståelse över kulturella och geografiska avstånd. God forskning utmärks av hög relevans för samhällets nuvarande och framtida kunskapsbehov att forskare kommunicerar egna och andras forskningsresultat och i kraft av sin forskningskompetens deltar aktivt i samhällsdebatten att den står i kontakt med samhällsliv och samhällsverksamhet (genom aktiva kontakter mellan forskare och praktiker, genom personrörlighet mellan forskning och praktik osv) att forskningskunskap om specifikt svenska företeelser, personer och platser skapas och tillgängliggörs att den utvecklas i samspel med forskare från olika nationer och kulturområden. UPPGIFT 2: Forskning har en banbrytande uppgift Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att svensk forskning ska bidra till global kunskapsproduktion. God forskning utmärks av att den uppmärksammas av det internationella forskarsamhället. UPPGIFT 3: Forskning lägger grunden till lärande vid högskolan Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att svensk forskning ska möjliggöra forskningsanknytning av den högre utbildningen att svenska lärosäten ska bedriva forskarutbildning av tillräcklig omfattning och kvalitet för att säkerställa tillgången på forskarutbildad arbetskraft i Sverige. God forskning utmärks av att den utförs i direkt anslutning till högre utbildning att den utförs som en komponent i doktorandutbildning. UPPGIFT 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att forskningskompetens uppstår inom områden där sådan efterfrågas av samhällets olika intressentgrupper att forskningsresultat som bidrar till särskilda identifierade problemkomplex tas fram att skapa förutsättningar för direkt samverkan mellan forskare och forskningsavnämare. God forskning utmärks av att den uppmärksammas och erkänns som sådan av relevanta avnämargrupper att den framgångsrikt adresserar ett (utomveten skapligt) definierat och prioriterat problemområde att den utförs i meningsfull samverkan med avnämare. 11

12 5. Att stödja forskning av hög kvalitet TABELL III: SAMHÄLLSUPPGIFTER OCH FORSKNINGENS INRIKTNING Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället. Forskning har en banbrytande uppgift. Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor. Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling. Forskningens inriktning påverkas av det civila samhällets behov. Forskningens inriktning styrs av strävan efter fundamental förståelse. Forskningens inriktning påverkas av undervisningens behov av kunskap och av bedömningar av framtida kunskapsbehov på arbetsmarknaden. Forskningens inriktning orienteras mot praktikrelevanta frågeställningar. Även om det finns flera legitima forskningspolitiska mål och en mångfald av därmed förknippade kvalitetsbegrepp är det långt ifrån självklart hur denna mångfald ska hanteras i konkret forskningspolitik. Är det nödvändigt att ge de olika kvalitetsbegreppen direkt forskningspolitisk betydelse? Frågan kan också formuleras något skarpare: är det nödvändigt (eller ens produktivt) att sträva efter samhällsrelevans i forskningen genom att använda därmed förknippade kvalitetskriterier vid fördelning av forskningsresurser? Det är inte självklart att så är fallet. Akademisk forskning drivs i många fall av forskares genuina intresse för att bidra till att lösa för samhället relevanta uppgifter. Så är det idag, och så har det alltid varit. Även om akademiker anklagats för att vara världsfrånvända i alla tider (se till exempel Bacon, ) är det inte självklart att man specifikt behöver tvinga fram relevanssträvan i akademisk forskning. De enskilda forskarnas spontana intresse, prestige, fåfänga och såväl pekuniära som icke-pekuniära morötter från forskningsintressenter av olika slag kommer i många fall att se till att akademisk forskning inrättas efter idéer om vad som är relevant för det nuvarande och kommande samhället. Frågan är dock vad som händer med dessa mekanismer när medelstilldelningen allt starkare kopplas till rent inomvetenskapligt definierade kvalitetskriterier? För att värna om forskningens samhällsrelevans är det viktigt att forskare inte leds bort ifrån de viktigaste problemen av publiceringsstrategiska skäl, och att forskares intresse att engagera sig i samhällsdebatten och i samverkan med avnämare inte kvävs av ett alltför snävt incitamentssystem där sådan verksamhet betraktas som slöseri med forskningstid. Att väga samman olika kvalitetsbegrepp Med ett flertal identifierade kvalitetsbegrepp för forskning kan man skissera utgångspunkter för utvärdering av forskning. I princip finns två skilda tillvägagångssätt: att bedöma en föreslagen forskningsinsats innan den genomförs (ex-ante) eller att bedöma forskning och/eller forskare efter åstadkomna resultat (ex-post). 7 Givet ett visst forskningspolitiskt mål kan två slags faktorer hos ett föreslaget forskningsprojekt ge en uppfattning om måluppfyllelse ex-ante. En första faktor är hur väl inriktningen på den föreslagna forskningen matchar det aktuella målet. Tabell III illustrerar hur denna matchning kan tänkas bero av hur val och utformning av forskningsfrågor relaterar till de övergripande samhällsuppgifter som skisserats ovan. En andra faktor som kan bedömas ex-ante är forskarnas förmåga och ambition att realisera de möjligheter som forskningen och den föreslagna inriktningen ger. Vid många tillfällen där forskningskvalitet bedöms dominerar ex-post-perspektivet. Detta gäller till exempel vid tjänstetillsättning eller strategiska utvärderingar vid en enskild högskola, vid extern utvärdering av en offentlig forskningsinstitution eller vid fördelning av statens kvalitetsbaserade resurser till uni- 12

13 TABELL IV: METODER FÖR BEDÖMNING AV FORSKNINGSKVALITET EX-POST God forskning utmärks av Forskningskvalitet kan lämpligen bedömas genom 9 utvärdering av bedömargrupp bedömning av forskares självutvärdering UPPGIFT 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället hög relevans för samhällets nuvarande och framtida kunskapsbehov att forskare kommunicerar egna och andras forskningsresultat och i kraft av sin forskningskompetens deltar aktivt i samhällsdebatten att den står i kontakt med samhällsliv och samhällsverksamhet (genom aktiva kontakter mellan forskare och praktiker, genom personrörlighet mellan forskning och praktik och så vidare) att forskningskunskap om specifikt svenska företeelser, personer och platser skapas och tillgängliggörs. UPPGIFT 2: Forskning har en banbrytande uppgift att den uppmärksammas av det internationella forskarsamhället. UPPGIFT 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor att den utförs i direkt anslutning till högre utbildning att den utförs som en komponent i doktorandutbildning. UPPGIFT 4: Forskning bidrar till problemlösning och tillämpad utveckling att den uppmärksammas och erkänns som sådan av relevanta avnämargrupper att den framgångsrikt adresserar ett (utomvetenskapligt) definierat och prioriterat problemområde att den utförs i meningsfull samverkan med avnämare. formelbaserad utvärdering versitet och högskolor som infördes i och med 2008 års forskningspolitiska proposition. Ex-post utvärdering används också för utvärdering i farten som en form av kontinuerlig styrning av en enskild forskningsorganisation. Vid ex-post bedömning av forskningskvalitet uppstår särskilda utmaningar för den som förordar en flerdimensionell uppfattning av vad som är god forskning. Som nedanstående schematiska uppställning demonstrerar kommer ett försök att väga samman de olika kvalitetsbegrepp som skisserats ovan att kräva att åtminstone tre olika slags kvalitetsbedömningar vägs samman. Den minst formaliserade metoden är att en bedömargrupp ges i uppgift att utvärdera forskningskvalitet. Den renodlat formaliserade metoden är att standardiserade, centralt insamlade data ligger till grund en bedömning av forskningskvalitet på bas av en matematisk formel. Däremellan ryms ett spektrum av metoder, som här ställs samman under samma rubrik, där kvalitet bedöms genom att sakkunniga personer bedömer forskares självutvärdering. 8 13

14 Forskningspolitisk kommentar Svårigheten att väga dessa olika utvärderingsmetoder mot varandra är ett stort hinder mot att komma vidare i debatten om forskningskvalitet. Man kan dock konstatera att ett system för forskningsfinansiering som ska ha till uppgift att rikta resurser mot god forskning av alla de olika kvalitetsbegrepp som skisseras i denna rapport måste kombinera ett flertal mekanismer. Ex-ante och ex-post bedömning bör kombineras, och formelbaserad fördelning av resurser kompletteras med olika former av finansiering där bedömning av måluppfyllelse läggs i händerna på lämpligt sammansatta bedömargrupper. 14

15 Fotnoter 1. Även om de två förstnämnda uppgifterna inte ska ses som strängt disciplinorienterade hänger synen på en banbrytande uppgift tydligare samman med en positivistisk kunskapssyn och med sökande efter generaliserbara resultat, så som är legio inom de tekniska, medicinska och naturvetenskapliga ämnena, men också inom till exempel psykologi och nationalekonomi. Med en hermeneutisk kunskapssyn torde uppgiften att skapa kulturella och bildningsmässiga värden ligga närmare till hands som målsättning för forskning års forsknings- och innovationspolitiska proposition har en bred, samlad beskrivning av forskningens uppgifter i samhället som väl speglar den analys som gjorts i Agenda för forskning. 3. Målen för forskningspolitiken, som de är formulerade här, är begränsade till att handla om vad som krävs av forskningen. För att målen ska uppfyllas ställs också krav på förmåga att motta och värdera forskningskompetens och forskningsresultat i olika delar av samhället. Den välbildade och intresserade medborgaren respektive den kunskapsintensiva och öppna organisationen har lättare att tillgodogöra sig nya forskningsrön. I Agenda för forskning gör vi dock avgränsningen att forskningspolitik främst tänks handla om att påverka villkoren för den forskningsverksamhet som bekostas av offentliga medel. 6. I The advancement of learning angriper filosofen Francis Bacon sin tids metafysiska forskning som han kallar a kind of adoration of the mind by means whereof men have withdrawn themselves too much from the contemplation of nature, and the observations of experience, and have tumbled up and down in their own reason and conceits. 7. I många praktiska fall förekommer inslag av båda dessa stiliserade slags bedömningar. Ex-post bedömning av en forskares meriter används till exempel ofta i anslutning till en ex-ante bedömning av ett föreslaget projekt. 8. Denna mellanmetod är särskilt lämplig då sakförhållanden som inte är omedelbart avläsbara för en bedömargrupp är viktiga för bedömningen eller då en viss kvalitetsaspekt kan motsvaras av flera olika förhållanden (till exempel kan en forskningsgrupp demonstrera samhällsrelevans genom att peka på så skilda saker som deltagande av avnämare i forskningsprocesserna, personrörlighet mellan avnämarsidan och den egna organisationen, uppmärksamhet i fackpress, och så vidare). 9. Dessa tre utvärderingsmetoder kan ta olika uttryck och genomföras med kraftigt varierande tidshorisont, beroende på hur styrningen av forskningen är implementerad. 4. Källa: Esaiasson, Peter & Gilljam, Mikael & Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Tredje upplagan. Norstedts Juridik. 5. Observera att de sju kriterierna inte ska uppfattas som en checklista för enstaka arbeten/projekt/artiklar; de ambitioner som nämns bör dock finnas i det sammanhang där det enstaka arbetet ingår. 15

16

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

FORSKNING FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET

FORSKNING FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET FORSKNING FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET Slutrapport från IVA-projektet Agenda för forskning Agenda för FORSKNING KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE Särskilda nämnden för lärarutbildning 1 Ämnesområde Matematik och lärande som vetenskapligt område fokuserar människans sätt att

Läs mer

A. Utbildningsplan för kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap (Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies)

A. Utbildningsplan för kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap (Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies) S2013/249 Samhällsvetenskapliga fakulteten A. Utbildningsplan för kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap (Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies) Omfattning: 180 högskolepoäng

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition

Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition 2011 11 30 Utbildningsdepartementet Registrator Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition Med denna skrivelse vill Naturvetarna lägga fram sina synpunkter och rekommendationer

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet Värt att notera Forskning pågår professioner ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Utbildningsplan Masterprogram i biologi

Utbildningsplan Masterprogram i biologi Dnr: HNT 2016/65 Fakulteten förhälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i biologi Programkod: Programmets benämning: Inriktning: NABIM Masterprogram i biologi Ekologi och naturvård

Läs mer