Skåne en stark kulinarisk region

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skåne en stark kulinarisk region"

Transkript

1 Skåne en stark kulinarisk region

2 2 Skåne en stark kulinarisk region

3 Inledning Skåne har sedan länge varit ansedd som en stark kulinarisk region i Sverige. Men det går inte att leva på gamla traditioner i en kulinarisk värld i ständig förändring. Hur ser egentligen det kulinariska Skåne ut idag, 2014? Syftet med rapporten är att få ett faktaunderlag för att identifiera viktiga innovationsoch utvecklingsområden för livsmedels- och måltidsnäringen i Skåne. Upplägget följer de fokusområden som formulerats för Matlandet Sverige av regeringen; Primärproduktion, förädlad mat, handel, offentlig mat, restaurang och turism. Dessutom beskrivs forskning och utbildning, som är en viktig resurs i utvecklingsarbetet. Skåne är en nyckelregion i Matlandet Sverige, både med tanke på sin höga livsmedelsproduktion och sitt geografiska läge. Skåne ligger närmast kontinenten, med alla de hot och möjligheter som EU:s inre marknad, världens största livsmedels marknad, utgör. Skåne kan ta täten i utvecklingen mot att flytta fram de internationella positionerna för svensk mat, men kan också bli den mest drabbade regionen om Sverige inte lyckas att uppgradera sin produktion av mat, dryck och måltidsupplevelser. Livsmedelsakademin vill ta täten och arbeta för att det positiva scenariot blir verklighet. Skåne skall vara Nordens ledande kulinariska region Möjligheterna finns. Sverige som land är klassat som en av världens Innovation leaders, med Skåne som en av de mest framstående regionerna i EU:s Innovation Union Scoreboard Samma slutsats gör OECD, som samtidigt pekar på hur Sverige och Skåne är betydligt sämre på social integration. Maten och måltiden har en unik förmåga att föra människor samman, och det är i gränslandet mellan olika matkulturer och traditioner som mycket av de nya innovationerna på livsmedelsområdet kan födas. Lyckas vi ta tillvara den entreprenöriella drivkraft som finns i Skåne inom det kulinariska fältet kommer vi också en bit på vägen mot att tackla de globala utmaningar som ligger både vad gäller personlig hälsa som i strukturella utmaningar där en ökande befolkning koncentrerad till storstadsregioner skall dela på ändliga naturresurser. π Om rapporten Rapporten har tagits fram av Livsmedels akademin, som arbetar för att utveckla framtidens mat, dryck och måltider. Huvudförfattare har varit Håkan Jönsson, projektledare i Livsmedelsakademin och docent i etnologi vid Lunds universitet. För avsnittet om offentliga måltider har Fredrik Holmgren Holm, innovationstrainee vid Livsmedelsakademin, stått för viktiga bidrag. Rapporten har granskats och reviderats av Livsmedelsakademins ledningsgrupp. Siffrorna i rapporten bygger på officiell statistik. Den största utmaningen har varit att få fram regionala siffror som täcker just Skåne. För primärproduktion, förädlade livsmedel och handel har regionala siffror tagits fram av AgriFoodsEconomic Centre och tidigare publicerats i Agrifoods Economics report 2013:3. Dessa siffror bygger i sin tur på statistik från SCB, Lantbruksregistret, Jordbruksverket, Konkurrensverket, Eurostat, EU25 och Delfi. För avsnitten om offentlig mat och restaurang har siffror från Delfi foodservice guide 2013 varit den viktigaste källan. När siffror hämtats från andra källor listas dessa i rapporten. Samtliga källor återfinns i referenslistan. Där specifika siffror för Skåne saknas har uppskattningar utifrån befolkningsandel och geografisk storlek gjorts. π Skåne en stark kulinarisk region 3

4 Primärproduktion 4 Skåne en stark kulinarisk region

5 Status I Skåne finns knappt lantbruk, som tillsammans har cirka hektar åkermark. Det är 17% av den svenska åkermarken. De skånska jordbruksföretagen är relativt stora jämfört med resten av Sverige, men det finns stora variationer. Skånes främsta styrkor i primärproduktionen ligger i spannmåls-, trädgårds-, sockerbets, olje- och potatisodlingen. Drygt hälften av all svensk trädgårdsodling sker i Skåne. Nästan 90% av svenska sockerbetor odlas i Skåne, och mer än en tredjedel av alla potatisar. Även andelen spannmål och oljeväxter samt svin, höns och slaktkycklingar är stor i Skåne med 20 till 30 procent av produktionen. Den ekologiska produktionen är förhållandevis låg, bara drygt 5% av den svenska ekologiska odlingen sker i Skåne. Den största delen av åkerarealen, cirka 55%, är lokaliserad till västra Skåne och framför allt till sydvästra Skåne medan nästan 40% av trädgårdsodlingen år 2010 var lokaliserad till nordöstra Skåne. En majoritet av animalieproduktionen är lokaliserad till östra Skåne, inte minst svinproduktionen. I nordöstra Skåne ligger den stora tyngdpunkten på animalieproduktionen bortsett från höns och kyckling. Den skånska specialiseringen återspeglar förutsättningarna för jordbruksproduktion i Skåne. Utvecklingen Liksom i övriga landet sjunker antalet lantbruk i snabb takt. De senaste tio åren har över 1400 lantbruk försvunnit i Skåne. Samtidigt är värdet på produktionen i stort sett oförändrat. Det rör sig alltså om en strukturomvandling mot allt större gårdar. Trädgårdsodlingen ökar, medan framför allt svinproduktionen minskar. Svinproduktionen är en dryg fjärdedel av den svenska produktionen, men den har minskat under det senaste decenniet. Däremot har fågel och lamm ökat, både i absoluta tal och i andel av svensk produktion. Även antalet mjölkkor minskar, om än inte i samma takt som svinen. Se Tabell 1. Utmaningarna Lönsamheten i skånskt lantbruk är, liksom i landet i övrigt låg. Särskilt animalieproduktionen står inför stora utmaningar. Generellt finns, vilket påpekats i arbetet med LRF:s livsmedelsstrategi, ett ökat behov av att anpassa primärproduktionen efter en föränderlig marknad och utgå från de olika förutsättningar lantbruksföretagen har i sin produktion. På trädgårdssidan, där kontakterna med konsument/marknadssidan är väl utvecklade har utvecklingen varit stark, med förmåga att ta fram nya grödor och koncept anpassade till både detaljhandel och måltidsnäringen. Om det skånska lantbruket lyckas ta fram råvaror med specifika egenskaper som möter behov i industri, offentlig sektor och detaljhandel/konsument kan det skånska lantbruket fortsätta att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. För detta behövs investeringar och inte minst ett ökat samarbete med de andra leden i värdekedjan, från forskning till industri, detaljhandel och offentliga aktörer. Ett ökat fokus på ekologiskt hållbar jordbruksproduktion är också viktig för framtiden. π Tabell 1: Omfattning av produktionsgrenar i Skåne och Sverige Produktion Omfattning, 1999 Andel av svensk produktion, 1999 Omfattning, 2010 Andel av svensk produktion, 2010 Förändring, , Skåne Svin, djurenheter ,50% ,70% 30,10% Nötboskap, djurenheter Höns och kycklingar, djurenheter Mjölkkor, djureneheter Får och lamm, djurenheter Spannmål och oljeväxter, hektar ,90% ,90% 0,10% ,90% ,70% 12,20% ,60% ,20% 25,20% ,70% ,20% 52,40% ,60% ,50% 14,10% Matpotatis, hektar ,80% ,20% 4,40% Sockerbetor, hektar ,10% ,70% 29,10% Skåne en stark kulinarisk region 5

6 Förädlad mat 6 Skåne en stark kulinarisk region

7 Status Den skånska livsmedelsindustrins omsättning är drygt 38 miljarder SEK (2010), vilket är 24% av den svenska livsmedelsindustrin. Störst omsättning i Skåne har det som i statistiken omtalas som Övriga livsmedel, vilket bl a innefattar bageriprodukter, kaffe, såser och konfektyr med 13,4 miljarder SEK. Därefter Frukt, bär och grönsaker (7,7 miljarder SEK), köttindustrin (6,3 miljarder SEK), följt av mejeriindustrin och dryckesindustrin, båda med runt 3,3 miljarder SEK i omsättning. Skånes andel skiftar stort mellan industrigrenarna. Nästan två tredjedelar av industrin för Frukt, bär och grönsaker är förlagd till Skåne. Även omsättningen i kvarnindustrin, foderindustrin och Övriga livsmedel är förhållandevis stor. Däremot är mejeriindustrin och i synnerhet Fisk och skaldjur samt Oljor och fetter förhållandevis liten i Skåne. Se Tabell 2. KNAPPT personer är anställda i skånsk livsmedels industri. I Skåne finns drygt 600 företag i livsmedelsindustrin, och antalet ökar (med 18% under de senaste 10 åren). Skånska livsmedelsföretag är förhållandevis stora jämfört med övriga Sverige. Men det finns en stor spridning, alla företagsformer, från mikroföretag till storföretag står för väsentliga andelar av skånsk livsmedelsproduktion. De flesta företag har färre än 10 anställda. Förutom företag som registreras som del av livsmedels industrin finns ett stort antal mindre företag som sysslar med förädling av livsmedel. Det finns cirka 850 mathantverkare i Skåne, vilket är överlägset störst i landet. Se Tabell 3. BÄST LÖNSAMHET har drycker, med ett resultat som uppgick till cirka 20% av omsättningen, medan mejeribranschen och köttbranschen haft lägre lönsamhet. I Skåne var till och med lönsamheten negativ för köttbranschen år 1999 och för mejeribranschen år Lönsamheten i Frukt, bär och grönsaker, Övriga livsmedel och kvarnindustrin har varit relativt god i Skåne liksom i övrig Sverige den senaste tioårsperioden. Investeringarna är störst i branscherna Övriga livsmedel och Frukt, bär och grönsaker samt kvarnprodukter. Skånska livsmedelsföretag exporterar varor för närmare 10 miljarder sek/år. De största företagen (företag med minst 250 anställda) står för mer än hälften av exportvärdet, men deras andel minskar. Medelstora företag ökar sin export och mikroföretag står för 13% av exporten. Störst är exporten till Danmark, USA, Finland, Tyskland och Norge. Utvecklingen Den främsta positiva tendensen är att den skånska exporten ökat kraftigt mellan åren 1999 och Ökningen var hela 183%, från 3,3 miljarder SEK till 9,4 miljarder SEK. Skånsk livsmedelsexport står därmed för nästan en tredjedel av den svenska livsmedelsexporten. Frukt, bär och grönsaker ökar mest på exportsidan. De industrier som växer mest i Skåne mellan åren är industrin för Frukt, bär och grönsaker samt foderindustrin medan omsättningen i köttindustrin och industrin för Oljor och fetter har sjunkit. Antalet företag ökar, däremot har antalet anställda i skånsk livsmedelsindustri sjunkit med 24% mellan 1999 och Investeringarna i skånsk livsmedelsindustri var lägre år 2010 jämfört med år 1999, 1 miljard SEK respektive 1,4 miljarder SEK. Även om det är vanskligt att jämföra enskilda år, visar siffrorna att investeringstakten inte är särskilt hög. Det finns stora skillnader mellan olika delar av livsmedelsindustrin. Flera grenar, som Drycker, Frukt, bär och grönsaker och Foder i utvecklas bra. Däremot har mejeri- och framför allt köttbranschen problem, med minskande investeringstakt och sjunkande omsättning och förädlingsvärde. Lantbrukskooperation som företagsform har, från att ha haft en dominerande ställning under större delen av 1900-talet, marginaliserats. Se Tabell 4 & 5. Utmaningarna Den skånska livsmedelsproduktionen är med sitt läge starkt konkurrensutsatt. Med ökat förädlingsvärde och unika produkter kan exporten fortsätta öka, samtidigt som ställningen på hemmamarknaden kan bibehållas. För detta krävs investeringar i både anläggningar och arbetskraft. Livsmedelsproduktion måste bli mer attraktivt för en ung generation, då medelåldern generellt är hög i industrin. Innovationstakten behöver bli högre och samarbetet med näraliggande branscher, som förpacknings- och läkemedelsbranschen utvecklas. Det finns också stora möjligheter till utvecklat samarbete mellan olika typer av livsmedelsföretag i Skåne. Det gäller samarbete mellan små och stora företag, såväl som tätare samarbete mellan primärproducenter och företag, och inte minst med restaurangsektorn för att utveckla nya högkvalitativa produkter. π Skåne en stark kulinarisk region 7

8 Tabell 2: Omsättning i skånsk och svensk livsmedelsindustri, miljoner SEK i löpande priser Industri Sverige, 1999 Skåne, 1999 Andel, Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Andel, Skåne, 2010 Kött ,90% ,60% Fisk och skaldjur ,50% ,70% Frukt, bär och grönsaker ,40% ,60% Oljor och fetter ,10% ,00% Mejerivaror ,50% ,20% Kvarnprodukter ,40% ,40% Foder ,70% ,50% Övriga livsmedel ,40% ,50% Drycker ,20% ,20% Livsmedels- framställning totalt ,20% (33,60%) (22,10%) 24,00% Tabell 3: Antalet anställda i skånsk och svensk livsmedelsindustri Industri Sverige, 1999 Skåne, 1999 Andel, Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Andel, Skåne, 2010 Kött ,20% ,20% Fisk och skaldjur ,30% ,00% Frukt, bär och grönsaker ,80% ,80% Oljor och fetter ,50% ,70% Mejerivaror ,70% ,40% Kvarnprodukter ,80% ,90% Foder ,20% ,20% Övriga livsmedel ,70% ,60% Drycker ,40% ,50% Livsmedelsframställning totalt ,70% ( 17%) ( 24%) 22,70% 8 Skåne en stark kulinarisk region

9 Tabell 4: Svensk och skånsk livsmedelsexport, miljoner SEK i löpande priser Sverige, 1999 Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Mikroföretag (<10 anställda) ( 10,6%) 258 ( 7,70%) ( 6,90%) 465 ( 4,90%) Små företag (10 49 anställda) ( 13,00%) 180 ( 5,40%) ( 10,20%) 717 ( 7,60%) Medelstora företag ( anställda) ( 22,90%) 546 ( 16,40%) ( 29,70%) ( 32,80%) Stora företag (>249 anställda) ( 53,5%) ( 70,50%) ( 53,90%) ( 54,70%) Totalt (172%) (183%) Tabell 5: De enskilda livsmedelsindustriernas exportandel av den totala exporten av livsmedel och drycker i Sverige respektive Skåne Sverige, 1999 Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Kött 2,90% 1,60% 5,00% 5,80% Fisk och skal- djur 6,60% 0,10% 4,00% 0,50% Frukt, bär och grönsaker 4,30% 3,00% 8,20% 15,90% Oljor och fetter 13,10% 10,80% 11,60% 0,30% Mejerivaror 10,70% 2,40% 6,60% 3,80% Kvarnprodukter 2,00% 3,40% 4,00% 6,40% Foder 0,00% 0,00% 3,30% 1,90% Övrig livsmedel 34,40% 42,90% 32,00% 33,40% Drycker 25,90% 45,30% 25,20% 32,10% Skåne en stark kulinarisk region 9

10 Handel 10 Skåne en stark kulinarisk region

11 Status Livsmedelsförsäljningen i Skåne inom handeln är cirka 27 miljarder SEK. Skåne är en viktig nod för flera av de stora dagligvaruaktörerna, såsom ICA och Bergendahls, liksom för Ikea Food Service, Sveriges största livsmedelsexportör. Nästan en femtedel av grossistverksamheten i livsmedel är förlagd till Skåne och andelen växer. Ett skäl är att en stor dagligvarukedja som Bergendahls har förlagt sin distributionscentral till Skåne. En annan är att en stor del av stora volymer frukt och grönt slussas vidare till den svenska marknaden via Helsingborg. Partihandeln i Skåne är förhållandevis stor jämfört med övriga Sverige, på grund av att Skåne har en hög befolkningstäthet som gynnar partihandeln och en stor livsmedelsindustri, vilket skapar närhet till leverantörerna. Antalet anställda i partihandeln år 2010 var ungefär hälften så stort som i livsmedelsindustrin, ungefär i Skåne. Till skillnad från livsmedelsindustrin ökar däremot antalet anställda (med cirka 20%) under den senaste tioårsperioden. Precis som för industrin är lönenivån i Skåne något högre än i resten av landet. Detaljhandeln sysselsätter betydligt fler arbetstagare än livsmedelsindustrin, cirka i Skåne. Detsamma gäller antalet företag som är fler än i partihandeln och livsmedelsindustrin sammantaget även om antalet företag sjunker till skillnad från de två föregående leden. Det senare kan förklaras av att butikerna med åren blir allt större. Omsättningen är också högre än i tidigare led, cirka 29 miljarder i Skåne. Se Tabell 6 & 7. Utvecklingen Både detalj- och partihandel har genomgått stora förändringar de senaste femton åren. Den svenska grossist- och detaljhandeln har internationaliserats. De två utländska lågpriskedjorna, Netto och Lidl, etablerade butiker i landet, inte minst i Skåne. Butikerna har blivit färre och större framförallt genom att stormarknader har ersatt mellanstora butiker. Utbudet i butikerna består allt mer av importerade livsmedel, samtidigt som flera butiker och kedjor framgångsrikt fokuserat på närproducerade livsmedel Utmaningarna Den bristande konkurrensen i svensk detaljhandel är ett hot mot utvecklingen, vilket påpekats bland annat av Konkurrensverket. Dock har mindre kedjor förhållandevis stora marknadsandelar i Skåne jämfört med resten av landet. π Tabell 6: Fördelningen av anställda efter företagsstorlek Sverige, 1999 Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Mikroföretag (<10 anställda) 25,60% 24,40% 24,60% 23,80% Små företag (10 49 anställda) 24,60% 27,50% 24,80% 24,20% Medelstora företag ( anställda) 15,10% 24,10% 11,40% 13,20% Stora företag (>249 anställda) 34,70% 24,00% 39,30% 38,70% Not: Omsättning, förädlingsvärde och investeringar avser löpande priser. Tabell 7: Utvecklingen i svensk och skånsk detaljhandel av livsmedel Sverige, 1999 Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Omsättning, miljarder SEK Antal anställda Antal företag Årslön, SEK Förädlingsvärde, miljarder SEK 21,6 2,5 35,4 4,3 Investeringar, miljoner SEK Lönsamhet 1,60% 1,40% 2,40% 2,40% Utbildningsnivå 7,40% 7,20% 15,40% 15,40% Not: Omsättning, förädlingsvärde och investeringar avser löpande priser. Skåne en stark kulinarisk region 11

12 Offentlig måltid 12 Skåne en stark kulinarisk region

13 Status Den totala kostnaden som den offentliga sektorn i Skåne spenderade på livsmedel år 2012 var ca 1,25 miljarder SEK. Antalet serverade måltider inom skola, äldrevård och sjukhus var ca 89 miljoner vilket ger en ungefärlig kostnad av 14 kr per måltid. Som en jämförelse var livsmedelskostnaden per grundskoleelev och gymnasieelev (lunchmåltid) 2012 i hela Skåne 9,47 kr resp. 12,28 kr (Skolmatens Vänner 2013). I Skåne är försäljningen av ekologiska livsmedel (med ekologisk mat avses den mat som har beteckningen KRAV, Demeter, EU-ekologiskt eller MSC) till offentlig sektor relativt stor, både jämfört med dagligvaruhandeln och den offentliga upphandlingen i övriga Sverige. Andel ekologisk mat i det offentliga hushållet i Skåne nådde 26,5 % år 2012 (EkoMatCentrum 2013). Det innebär att Skåne är ett av fem län som har passerat det nationella målet om 25 % ekologiskt i det offentliga köket. Det finns inga sammanställda siffror på andelen närproducerad mat som serveras i den offentliga måltiden. År 2009 hade bara en kommun av de 39 tillfrågade i Skåne och Halland ett uppsatt mål om hur stor andel av skolmaten skulle vara närproducerad. I en undersökning av Skolmatens Vänner angav dock en majoritet av kostcheferna i kommunerna att det är viktigare att köpa svenskt och närproducerat (2009) än att köpa in ekologiska livsmedel. Utvecklingen Under slutet av 1900-talet fokuserades arbetet inom offentlig måltid på att få till stånd en ökad storskalighet, standardisering och rationalitet i produktionen. Kring år 2000 ledde kritiken mot den offentliga måltidens kvalitet till omprövningar och vissa verksamheter började att i högre utsträckning laga mat från grunden till ett begränsat antal måltider. Trots detta har det totala antalet tillagningsplatser blir färre. Under tidsperioden har tillagningsenheterna i den offentliga sektorn i Sverige minskat med ca 7 % samtidigt som antalet serverade måltider har ökats från 82 milj. till 89 milj, vilket bör kunna kopplas till en större användning av centralkök. På fem år har den ekologiska andelen ökat i Skåne med ca 13 procentenheter till 26,5 %. Det är en hög andel jämfört med många andra län, men fortfarande långt från Region Skånes mål för 2016 vilket är att 50 % av all mat inom det offentliga storhushållet ska vara ekologisk. Det finns fortfarande många kommuner som ligger långt under målet på 25 % ekologiska livsmedel. Vad gäller andelen närproducerat finns inga exakta siffror. Det torde dock vara klart att andelen närproducerade råvaror, trots en uttalad önskan om motsatsen från många kostchefer, har minskat. Det beror dels på att tillämpningen om lagen om offentlig upphandling (LOU) gjort det svårare att bara köpa närproducerad mat, samt en något sjunkande råvaruproduktion i skånskt jordbruk. Från år har den reella livsmedelskostnaden per portion i skolor, äldrevård och sjukvård ökat med 47 %, 24 % resp. 35 %. (Siffrorna är uträknade med hjälp av livsmedelsprisindex som är livsmedelsdelen av konsumentprisindex.) Detta kan kopplas till den ökade andelen ekologiska råvaror och en önskan om att satsa på högre kvalitet. Utmaningarna En stor utmaning för den offentliga sektorn är utbildning. På skola saknar kökspersonalen ofta den kunskap som finns hos serveringspersonal i den privata sektorn i att skapa trivsel i matrummet. På sjukhus och äldreboende arbetar ofta vårdpersonalen med att komponera och servera måltider, trots att detta inte ingått som en del i deras vårdutbildning. Det finns stora skillnader i utbildningsnivån vad gäller mat och måltidspersonal i skånska kommuner. Vissa kommuner i Skåne har satsat mycket på att vidareutbilda sin personal. Ett sådant exempel är Kunskapslyftet i Klippan som har gett kost- och näringsteori till alla som jobbar med mat i kommunen. Andra kommuner ligger däremot långt efter. Även i de fall där kunskaper om nutrition och tillredning är goda, finns ofta behov av ökad kunskap om hur maten presenteras, både på menyn, på tallriken och i matrummet. De flesta måltidsgästerna i offentlig sektor har mycket begränsade möjligheter att påverka vad de skall äta och hur måltidsmiljön ser ut. De individer som befinner sig i de olika sektorerna är där av olika anledningar. Saknaden av möjlighet att kunna påverka måltidsmiljö och val av rätt gör att få patienter får i sig den näring de behöver (Socialstyrelsen 2011) och i skolor slängs mer mat. Varje dag slängs mat för kr i skolköken i Skåne (Modin 2011). Många äldre lider av sjukdomar som leder till sämre näringsupptag (Socialstyrelsen 2005) så det är av stor vikt att måltidsinramningen stimulerar aptiten. För att patienterna ska uppleva att de får rätt typ av mat och i rätt mängd är det kritiskt hur personalen behandlar den (Danini et al. 2008, Hartwell et al. 2007, Johns et al. 2010). En stor utmaning för alla sektorer ligger i att hitta lösningar mellan produktionssystem och måltidsupplevelse. På sjukhus skulle rehabiliteringsarbetet förbättras om måltidsupplevelsen integrerades (Biörklund 2013). Skolan skulle i ökad utsträckning kunna se lunchen som ett pedagogiskt moment. Inom äldrevården kan måltidens roll för livskvaliteten tydligare integreras i omvårdnadsarbetet. π Skåne en stark kulinarisk region 13

14 Restaurang 14 Skåne en stark kulinarisk region

15 Status Det finns drygt hotell och restauranger i Skåne enligt statistiken för antal arbetsställen. Totalt arbetar drygt personer inom Hotell- och Restaurang i Skåne. De flesta företagen är mikroföretag (97% har mindre än 20 anställda). Vad gäller det absoluta toppskiktet har Skåne en stark ställning framför allt på café sidan gav White Guide (den dominerande svenska restaurangrankingen) utmärkelsen Årets Café till Olov Viktors i Glemmingebro och Årets kaffebar till Koppi i Helsingborg. På restaurangsidan finns årligen flera skånska krogar som placerar sig i White Guides högsta kategori, dock sällan bland de allra bästa krogarna, som domineras av Stockholms- och Göteborgskrogar. Internationellt har framför allt Daniel Berlin i Skåne Tranås uppmärksammats med utnämningen Young chef of the Year 2011 av The Diners Club World s 50 Best Restaurants Academy. De rekommenderar även Daniel Berlin samt Malmörestaurangen Bastard som två av nio resmål för den kulinariske resenären till Sverige. Ingen skånsk krog har dock tagit sig in på själva listan av världens hundra bästa krogar (de svenska krogar som tagit plats på listan är Fäviken Magasinet, Frantzén och Mathias Dahlgren Matsalen). Utmaningarna Det finns ingen tydlig skånsk kulinarisk profil, och de nätverk och organisationer som bildats för att utveckla en sådan profil har tappat mark de senaste åren. Men potentialen finns. Många av de bättre krogarna genomsyras av samma matfilosofi, den Drejingska vurmen för tydliga smaker, lokala råvaror och rak matlagning (uppkallat efter Thomas Drejing, som med Petri Pumpa ledde utvecklingen av skånsk gastronomi på och 1990-talen). Ännu har dock inte detta resulterat i en tydlig profil gentemot restaurangbesökare. Kombinationen av regionens kulinariska kultur och historia och de senaste årens innovationer inom restaurangscenen kan nyttjas bättre än vad som hittills gjorts. Närheten till den Köpenhamnska restaurangscenen, en av världens främsta kan utnyttjas mer konsekvent än hittills, även om många samarbeten redan existerar. Lönsamheten i branschen är fortsatt låg, vilket förhindrar investeringar i såväl restauranger som personal. Även utbildningssidan behöver förstärkas, liksom kopplingarna till andra delar av matbranschen. π Utvecklingen Den skånska restaurangscenen är dynamisk, på gott och ont. Få krogar har klarat av att etablera sig i toppskiktet under en längre period, men nya initiativ tas ständigt. Det avspeglar den generellt dåliga lönsamheten i branschen, som dock blivit något bättre under den senaste tioårsperioden (de flesta nyckeltal pekar uppåt vid en jämförelse hämtad från Jämfört med och 1990-talen, då flera av de bästa krogarna i landet låg i Skåne, har regionen tappat lite av spetsen, även om det fortfarande finns många bra krogar. Flera av de riktigt bra krogarna ligger numera på den skånska landsbygden, vilket bildar en bra bas för vidareutvecklingen av den kulinariska turismen i Skåne. Skåne en stark kulinarisk region 15

16 Turism Status Skåne har ett stort och brett utbud av turistupplevelser kopplade till mat och måltid. Här finns mer än 180 gårdsbutiker, över 1000 restauranger/caféer (varav 16 gästgiverier) som fungerar som besöksmål och 26 vingårdar för att nämna några siffror. Skånskt lantbruk står för en viktig del av den kulinariska turismen. Gårdsförädlingen i Skåne är cirka 23 procent av den totala gårdsförädlingen i Sverige medan motsvarande andel för skånsk turismverksamhet bland lantbruksföretag) är cirka 18 procent. Framför allt lantbruk med trädgårdsodling är framgångsrika i att bedriva gårdsförädling och turismverksamhet. Både gårdsförädling och turismverksamhet i lantbruken år 2010 något mer utbredd i norra Skåne och framför allt i nordöstra Skåne. Utmaningarna Det behövs ett ökat kundfokus och ökad grad av exportmognad bland de kulinariska besöksmålen. Tillståndshantering och restriktioner för dryckesförsäljning kvarstår som utvecklingshämmande faktorer. En ökad grad av samarbete mellan lantbruk, restauranger och företag inom den etablerade besöksnäringen (researrangörer, konferensanläggningar) kan skynda på utvecklingen, liksom att utveckla detaljhandelns roll inom den kulinariska turismen. π Utvecklingen Antalet lantbruk som har någon verksamhet i livsmedelsförädling eller turism ökat markant, fyrdubblats under de senaste tio åren. Skånska lantbruk lägger förhållandevis mycket tid på både gårdsförädling och turism jämfört med lantbruk i Sverige som helhet. Besöksmål kopplade till dryck har ökat markant, liksom antalet evenemang (festivaler, marknader etc) som fokuserar på mat och dryck. De senaste åren har den skånska landsbygden fått fler restauranger i toppskiktet, vilket bildar en bra bas för vidareutvecklingen av den kulinariska turismen i Skåne. 16 Skåne en stark kulinarisk region

17 Forskning och utbildning Status I Skåne finns forskning och utbildning kring mat och livsmedel främst vid Lunds Universitet (inkluderande Campus Helsingborg), Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp och Högskolan Kristianstad. Även Malmö Högskola har forskning och utbildning i gränslandet till mat och måltid, framför allt med koppling till hälsa. Därutöver bedrivs industrinära forskning och utvecklingsprojekt vid SIK. Forskning kring mat och måltid finns vid samtliga lärosäten, och inom det största lärosätet, Lunds universitet, även vid samtliga fakulteter. Specialiserade utbildningar inom mat och måltidssektorn finns främst vid SLU Alnarp, Högskolan Kristianstad samt vid Lunds Tekniska Högskola. Även inom ämnen och lärosäten där renodlade mat/måltidsutbildningar inte existerar finns ofta möjligheter att på högre nivåer (Kandidat, Master, Phd) erbjuda specialisering inom mat/måltidsområd, t ex i Service management, företagsekonomi och etnologi. Därutöver finns en Yrkeshögskoleutbildning i mathantverk vid Folkuniversitetet i Kristianstad. I regionen finns 8 Science Parks/inkubatorer som helt eller delvis fokuserar på livsmedel och en rad andra aktörer i gränslandet mellan akademi och näringsliv. De flesta kommuner erbjuder gymnasieutbildningar med inriktning mot restaurang, storhushåll och/eller livsmedelsindustri. Utvecklingen Kompetensförsörjning, forskning och utveckling uppvisar en skiftande bild. En del högskoleutbildningar har lagts ned eller omformats, medan andra (som Gastronomiprogrammet vid Högskolan Kristianstad) tillkommit. Andelen högutbildade (anställda med minst treårig eftergymnasial utbildning) i livsmedelsindustrin har ökat markant, från 12,0 procent till 19,6 procent de senaste tio åren. Utbildningsnivån i livsmedelsindustrin är därmed något högre än i Tillverkningsindustrin och utvinning i stort. Även om det finns kompetensförsörjningsproblem i industrin är således den ofta förekommande uppfattningen om livsmedelsindustrin som en lågutbildad bransch överdriven. Skåne står sig generellt stark inom forskning, utveckling och utbildning. Samlokaliseringen av Orkla Foods Sveriges olika delar till Skåne kan leda till en ytterligare kraftsamling på utvecklingsområdet i Skåne. Utmaningarna För framtiden behövs attraktiva utbildningar och attraktiva arbeten för dem som genomgått utbildningarna. Det behövs också nya typer av kunskaper i den alltmer upplevelse- och hälsocentrerade livsmedelsmarknaden. Utbildningsutbudet måste anpassas så att kompetensuppgradering blir enkelt tillgänglig för alla nivåer och branscher. Både forskning och utbildning behöver utnyttja tvärdisciplinära kontakter, liksom kopplingar mellan olika typer av mat/måltidsutbildningar (mellan t ex restaurang och livsmedelsindustri). π Skåne en stark kulinarisk region 17

RAPPORT 2013:3. Christian Jörgensen. Från gröda till föda. -skånsk livsmedelsproduktion i siffror

RAPPORT 2013:3. Christian Jörgensen. Från gröda till föda. -skånsk livsmedelsproduktion i siffror RAPPORT 2013:3 Christian Jörgensen Från gröda till föda -skånsk livsmedelsproduktion i siffror AgriFood Economics Centre Från gröda till föda skånsk livsmedelsproduktion i siffror Christian Jörgensen

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Ekologisk livsmedelsmarknad

Ekologisk livsmedelsmarknad Ekologisk livsmedelsmarknad Halvårsrapport om den ekologiska livsmedelsförsäljningen i detaljhandeln inklusive Systembolaget. Januari Juli 2016 sammanställd av Ekoweb.nu 18 års erfarenhet av ekomarknaden

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Livsmedelssektorn i Halland

Livsmedelssektorn i Halland Livsmedelssektorn i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

Sverige det nya matlandet

Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat 2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län April 2014 De gröna näringarnas framtid i Kalmar län Fyra delstudier: Attityder, strukturer och omgivning Innovation i de gröna näringarna Möjligheterna för livsmedelsproduktion 2030 Energi och klimat

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen 2012-07-03 Omvärldsspaning Mälardalen 17 200 medlemmar 1/3 av Sveriges befolkning 95 riksdagsledamöter

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:2

Policy Brief Nummer 2011:2 Policy Brief Nummer 2011:2 Livsmedelspriser i Sverige; butikers lokalisering och konkurrens Svenska livsmedelspriser skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det finns också stora lokala skillnader.

Läs mer

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

En framtidsspaning inom besöksnäringen. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 25 Nov 2011

En framtidsspaning inom besöksnäringen. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 25 Nov 2011 En framtidsspaning inom besöksnäringen Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 25 Nov 2011 En framtidsspaning inom besöksnäringen Trendanalys: Vision 2020 151 miljarder 2000-2010 254 miljarder

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp

Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp Minskad överproduktion i storköken Projektet handlar om att höja kompetensen inom storkök. Målet är att upprätta en struktur för kunskapsöverföring

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling Offentlig upphandling -Luleå 24 april 2014 Axel Hansson LRF Marknadsutvecklare offentlig upphandling Offentlig upphandling av livsmedel Omsätter totalt 8,9 miljarder kronor 3 miljoner måltider per dag

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1 Ekologiskt är en växande konsumenttrend som skapar en

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Lennart Bjurström Macklean Strategiutveckling Macklean i korthet Strategi- och affärsutveckling

Läs mer

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? Sven-Olov Daunfeldt och Elina Fergin Wennberg 2016 HUI RESEARCH Utanförskapet är inte slumpmässigt Den senaste statistiken från SCB (januari,

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer