Skåne en stark kulinarisk region

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skåne en stark kulinarisk region"

Transkript

1 Skåne en stark kulinarisk region

2 2 Skåne en stark kulinarisk region

3 Inledning Skåne har sedan länge varit ansedd som en stark kulinarisk region i Sverige. Men det går inte att leva på gamla traditioner i en kulinarisk värld i ständig förändring. Hur ser egentligen det kulinariska Skåne ut idag, 2014? Syftet med rapporten är att få ett faktaunderlag för att identifiera viktiga innovationsoch utvecklingsområden för livsmedels- och måltidsnäringen i Skåne. Upplägget följer de fokusområden som formulerats för Matlandet Sverige av regeringen; Primärproduktion, förädlad mat, handel, offentlig mat, restaurang och turism. Dessutom beskrivs forskning och utbildning, som är en viktig resurs i utvecklingsarbetet. Skåne är en nyckelregion i Matlandet Sverige, både med tanke på sin höga livsmedelsproduktion och sitt geografiska läge. Skåne ligger närmast kontinenten, med alla de hot och möjligheter som EU:s inre marknad, världens största livsmedels marknad, utgör. Skåne kan ta täten i utvecklingen mot att flytta fram de internationella positionerna för svensk mat, men kan också bli den mest drabbade regionen om Sverige inte lyckas att uppgradera sin produktion av mat, dryck och måltidsupplevelser. Livsmedelsakademin vill ta täten och arbeta för att det positiva scenariot blir verklighet. Skåne skall vara Nordens ledande kulinariska region Möjligheterna finns. Sverige som land är klassat som en av världens Innovation leaders, med Skåne som en av de mest framstående regionerna i EU:s Innovation Union Scoreboard Samma slutsats gör OECD, som samtidigt pekar på hur Sverige och Skåne är betydligt sämre på social integration. Maten och måltiden har en unik förmåga att föra människor samman, och det är i gränslandet mellan olika matkulturer och traditioner som mycket av de nya innovationerna på livsmedelsområdet kan födas. Lyckas vi ta tillvara den entreprenöriella drivkraft som finns i Skåne inom det kulinariska fältet kommer vi också en bit på vägen mot att tackla de globala utmaningar som ligger både vad gäller personlig hälsa som i strukturella utmaningar där en ökande befolkning koncentrerad till storstadsregioner skall dela på ändliga naturresurser. π Om rapporten Rapporten har tagits fram av Livsmedels akademin, som arbetar för att utveckla framtidens mat, dryck och måltider. Huvudförfattare har varit Håkan Jönsson, projektledare i Livsmedelsakademin och docent i etnologi vid Lunds universitet. För avsnittet om offentliga måltider har Fredrik Holmgren Holm, innovationstrainee vid Livsmedelsakademin, stått för viktiga bidrag. Rapporten har granskats och reviderats av Livsmedelsakademins ledningsgrupp. Siffrorna i rapporten bygger på officiell statistik. Den största utmaningen har varit att få fram regionala siffror som täcker just Skåne. För primärproduktion, förädlade livsmedel och handel har regionala siffror tagits fram av AgriFoodsEconomic Centre och tidigare publicerats i Agrifoods Economics report 2013:3. Dessa siffror bygger i sin tur på statistik från SCB, Lantbruksregistret, Jordbruksverket, Konkurrensverket, Eurostat, EU25 och Delfi. För avsnitten om offentlig mat och restaurang har siffror från Delfi foodservice guide 2013 varit den viktigaste källan. När siffror hämtats från andra källor listas dessa i rapporten. Samtliga källor återfinns i referenslistan. Där specifika siffror för Skåne saknas har uppskattningar utifrån befolkningsandel och geografisk storlek gjorts. π Skåne en stark kulinarisk region 3

4 Primärproduktion 4 Skåne en stark kulinarisk region

5 Status I Skåne finns knappt lantbruk, som tillsammans har cirka hektar åkermark. Det är 17% av den svenska åkermarken. De skånska jordbruksföretagen är relativt stora jämfört med resten av Sverige, men det finns stora variationer. Skånes främsta styrkor i primärproduktionen ligger i spannmåls-, trädgårds-, sockerbets, olje- och potatisodlingen. Drygt hälften av all svensk trädgårdsodling sker i Skåne. Nästan 90% av svenska sockerbetor odlas i Skåne, och mer än en tredjedel av alla potatisar. Även andelen spannmål och oljeväxter samt svin, höns och slaktkycklingar är stor i Skåne med 20 till 30 procent av produktionen. Den ekologiska produktionen är förhållandevis låg, bara drygt 5% av den svenska ekologiska odlingen sker i Skåne. Den största delen av åkerarealen, cirka 55%, är lokaliserad till västra Skåne och framför allt till sydvästra Skåne medan nästan 40% av trädgårdsodlingen år 2010 var lokaliserad till nordöstra Skåne. En majoritet av animalieproduktionen är lokaliserad till östra Skåne, inte minst svinproduktionen. I nordöstra Skåne ligger den stora tyngdpunkten på animalieproduktionen bortsett från höns och kyckling. Den skånska specialiseringen återspeglar förutsättningarna för jordbruksproduktion i Skåne. Utvecklingen Liksom i övriga landet sjunker antalet lantbruk i snabb takt. De senaste tio åren har över 1400 lantbruk försvunnit i Skåne. Samtidigt är värdet på produktionen i stort sett oförändrat. Det rör sig alltså om en strukturomvandling mot allt större gårdar. Trädgårdsodlingen ökar, medan framför allt svinproduktionen minskar. Svinproduktionen är en dryg fjärdedel av den svenska produktionen, men den har minskat under det senaste decenniet. Däremot har fågel och lamm ökat, både i absoluta tal och i andel av svensk produktion. Även antalet mjölkkor minskar, om än inte i samma takt som svinen. Se Tabell 1. Utmaningarna Lönsamheten i skånskt lantbruk är, liksom i landet i övrigt låg. Särskilt animalieproduktionen står inför stora utmaningar. Generellt finns, vilket påpekats i arbetet med LRF:s livsmedelsstrategi, ett ökat behov av att anpassa primärproduktionen efter en föränderlig marknad och utgå från de olika förutsättningar lantbruksföretagen har i sin produktion. På trädgårdssidan, där kontakterna med konsument/marknadssidan är väl utvecklade har utvecklingen varit stark, med förmåga att ta fram nya grödor och koncept anpassade till både detaljhandel och måltidsnäringen. Om det skånska lantbruket lyckas ta fram råvaror med specifika egenskaper som möter behov i industri, offentlig sektor och detaljhandel/konsument kan det skånska lantbruket fortsätta att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. För detta behövs investeringar och inte minst ett ökat samarbete med de andra leden i värdekedjan, från forskning till industri, detaljhandel och offentliga aktörer. Ett ökat fokus på ekologiskt hållbar jordbruksproduktion är också viktig för framtiden. π Tabell 1: Omfattning av produktionsgrenar i Skåne och Sverige Produktion Omfattning, 1999 Andel av svensk produktion, 1999 Omfattning, 2010 Andel av svensk produktion, 2010 Förändring, , Skåne Svin, djurenheter ,50% ,70% 30,10% Nötboskap, djurenheter Höns och kycklingar, djurenheter Mjölkkor, djureneheter Får och lamm, djurenheter Spannmål och oljeväxter, hektar ,90% ,90% 0,10% ,90% ,70% 12,20% ,60% ,20% 25,20% ,70% ,20% 52,40% ,60% ,50% 14,10% Matpotatis, hektar ,80% ,20% 4,40% Sockerbetor, hektar ,10% ,70% 29,10% Skåne en stark kulinarisk region 5

6 Förädlad mat 6 Skåne en stark kulinarisk region

7 Status Den skånska livsmedelsindustrins omsättning är drygt 38 miljarder SEK (2010), vilket är 24% av den svenska livsmedelsindustrin. Störst omsättning i Skåne har det som i statistiken omtalas som Övriga livsmedel, vilket bl a innefattar bageriprodukter, kaffe, såser och konfektyr med 13,4 miljarder SEK. Därefter Frukt, bär och grönsaker (7,7 miljarder SEK), köttindustrin (6,3 miljarder SEK), följt av mejeriindustrin och dryckesindustrin, båda med runt 3,3 miljarder SEK i omsättning. Skånes andel skiftar stort mellan industrigrenarna. Nästan två tredjedelar av industrin för Frukt, bär och grönsaker är förlagd till Skåne. Även omsättningen i kvarnindustrin, foderindustrin och Övriga livsmedel är förhållandevis stor. Däremot är mejeriindustrin och i synnerhet Fisk och skaldjur samt Oljor och fetter förhållandevis liten i Skåne. Se Tabell 2. KNAPPT personer är anställda i skånsk livsmedels industri. I Skåne finns drygt 600 företag i livsmedelsindustrin, och antalet ökar (med 18% under de senaste 10 åren). Skånska livsmedelsföretag är förhållandevis stora jämfört med övriga Sverige. Men det finns en stor spridning, alla företagsformer, från mikroföretag till storföretag står för väsentliga andelar av skånsk livsmedelsproduktion. De flesta företag har färre än 10 anställda. Förutom företag som registreras som del av livsmedels industrin finns ett stort antal mindre företag som sysslar med förädling av livsmedel. Det finns cirka 850 mathantverkare i Skåne, vilket är överlägset störst i landet. Se Tabell 3. BÄST LÖNSAMHET har drycker, med ett resultat som uppgick till cirka 20% av omsättningen, medan mejeribranschen och köttbranschen haft lägre lönsamhet. I Skåne var till och med lönsamheten negativ för köttbranschen år 1999 och för mejeribranschen år Lönsamheten i Frukt, bär och grönsaker, Övriga livsmedel och kvarnindustrin har varit relativt god i Skåne liksom i övrig Sverige den senaste tioårsperioden. Investeringarna är störst i branscherna Övriga livsmedel och Frukt, bär och grönsaker samt kvarnprodukter. Skånska livsmedelsföretag exporterar varor för närmare 10 miljarder sek/år. De största företagen (företag med minst 250 anställda) står för mer än hälften av exportvärdet, men deras andel minskar. Medelstora företag ökar sin export och mikroföretag står för 13% av exporten. Störst är exporten till Danmark, USA, Finland, Tyskland och Norge. Utvecklingen Den främsta positiva tendensen är att den skånska exporten ökat kraftigt mellan åren 1999 och Ökningen var hela 183%, från 3,3 miljarder SEK till 9,4 miljarder SEK. Skånsk livsmedelsexport står därmed för nästan en tredjedel av den svenska livsmedelsexporten. Frukt, bär och grönsaker ökar mest på exportsidan. De industrier som växer mest i Skåne mellan åren är industrin för Frukt, bär och grönsaker samt foderindustrin medan omsättningen i köttindustrin och industrin för Oljor och fetter har sjunkit. Antalet företag ökar, däremot har antalet anställda i skånsk livsmedelsindustri sjunkit med 24% mellan 1999 och Investeringarna i skånsk livsmedelsindustri var lägre år 2010 jämfört med år 1999, 1 miljard SEK respektive 1,4 miljarder SEK. Även om det är vanskligt att jämföra enskilda år, visar siffrorna att investeringstakten inte är särskilt hög. Det finns stora skillnader mellan olika delar av livsmedelsindustrin. Flera grenar, som Drycker, Frukt, bär och grönsaker och Foder i utvecklas bra. Däremot har mejeri- och framför allt köttbranschen problem, med minskande investeringstakt och sjunkande omsättning och förädlingsvärde. Lantbrukskooperation som företagsform har, från att ha haft en dominerande ställning under större delen av 1900-talet, marginaliserats. Se Tabell 4 & 5. Utmaningarna Den skånska livsmedelsproduktionen är med sitt läge starkt konkurrensutsatt. Med ökat förädlingsvärde och unika produkter kan exporten fortsätta öka, samtidigt som ställningen på hemmamarknaden kan bibehållas. För detta krävs investeringar i både anläggningar och arbetskraft. Livsmedelsproduktion måste bli mer attraktivt för en ung generation, då medelåldern generellt är hög i industrin. Innovationstakten behöver bli högre och samarbetet med näraliggande branscher, som förpacknings- och läkemedelsbranschen utvecklas. Det finns också stora möjligheter till utvecklat samarbete mellan olika typer av livsmedelsföretag i Skåne. Det gäller samarbete mellan små och stora företag, såväl som tätare samarbete mellan primärproducenter och företag, och inte minst med restaurangsektorn för att utveckla nya högkvalitativa produkter. π Skåne en stark kulinarisk region 7

8 Tabell 2: Omsättning i skånsk och svensk livsmedelsindustri, miljoner SEK i löpande priser Industri Sverige, 1999 Skåne, 1999 Andel, Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Andel, Skåne, 2010 Kött ,90% ,60% Fisk och skaldjur ,50% ,70% Frukt, bär och grönsaker ,40% ,60% Oljor och fetter ,10% ,00% Mejerivaror ,50% ,20% Kvarnprodukter ,40% ,40% Foder ,70% ,50% Övriga livsmedel ,40% ,50% Drycker ,20% ,20% Livsmedels- framställning totalt ,20% (33,60%) (22,10%) 24,00% Tabell 3: Antalet anställda i skånsk och svensk livsmedelsindustri Industri Sverige, 1999 Skåne, 1999 Andel, Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Andel, Skåne, 2010 Kött ,20% ,20% Fisk och skaldjur ,30% ,00% Frukt, bär och grönsaker ,80% ,80% Oljor och fetter ,50% ,70% Mejerivaror ,70% ,40% Kvarnprodukter ,80% ,90% Foder ,20% ,20% Övriga livsmedel ,70% ,60% Drycker ,40% ,50% Livsmedelsframställning totalt ,70% ( 17%) ( 24%) 22,70% 8 Skåne en stark kulinarisk region

9 Tabell 4: Svensk och skånsk livsmedelsexport, miljoner SEK i löpande priser Sverige, 1999 Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Mikroföretag (<10 anställda) ( 10,6%) 258 ( 7,70%) ( 6,90%) 465 ( 4,90%) Små företag (10 49 anställda) ( 13,00%) 180 ( 5,40%) ( 10,20%) 717 ( 7,60%) Medelstora företag ( anställda) ( 22,90%) 546 ( 16,40%) ( 29,70%) ( 32,80%) Stora företag (>249 anställda) ( 53,5%) ( 70,50%) ( 53,90%) ( 54,70%) Totalt (172%) (183%) Tabell 5: De enskilda livsmedelsindustriernas exportandel av den totala exporten av livsmedel och drycker i Sverige respektive Skåne Sverige, 1999 Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Kött 2,90% 1,60% 5,00% 5,80% Fisk och skal- djur 6,60% 0,10% 4,00% 0,50% Frukt, bär och grönsaker 4,30% 3,00% 8,20% 15,90% Oljor och fetter 13,10% 10,80% 11,60% 0,30% Mejerivaror 10,70% 2,40% 6,60% 3,80% Kvarnprodukter 2,00% 3,40% 4,00% 6,40% Foder 0,00% 0,00% 3,30% 1,90% Övrig livsmedel 34,40% 42,90% 32,00% 33,40% Drycker 25,90% 45,30% 25,20% 32,10% Skåne en stark kulinarisk region 9

10 Handel 10 Skåne en stark kulinarisk region

11 Status Livsmedelsförsäljningen i Skåne inom handeln är cirka 27 miljarder SEK. Skåne är en viktig nod för flera av de stora dagligvaruaktörerna, såsom ICA och Bergendahls, liksom för Ikea Food Service, Sveriges största livsmedelsexportör. Nästan en femtedel av grossistverksamheten i livsmedel är förlagd till Skåne och andelen växer. Ett skäl är att en stor dagligvarukedja som Bergendahls har förlagt sin distributionscentral till Skåne. En annan är att en stor del av stora volymer frukt och grönt slussas vidare till den svenska marknaden via Helsingborg. Partihandeln i Skåne är förhållandevis stor jämfört med övriga Sverige, på grund av att Skåne har en hög befolkningstäthet som gynnar partihandeln och en stor livsmedelsindustri, vilket skapar närhet till leverantörerna. Antalet anställda i partihandeln år 2010 var ungefär hälften så stort som i livsmedelsindustrin, ungefär i Skåne. Till skillnad från livsmedelsindustrin ökar däremot antalet anställda (med cirka 20%) under den senaste tioårsperioden. Precis som för industrin är lönenivån i Skåne något högre än i resten av landet. Detaljhandeln sysselsätter betydligt fler arbetstagare än livsmedelsindustrin, cirka i Skåne. Detsamma gäller antalet företag som är fler än i partihandeln och livsmedelsindustrin sammantaget även om antalet företag sjunker till skillnad från de två föregående leden. Det senare kan förklaras av att butikerna med åren blir allt större. Omsättningen är också högre än i tidigare led, cirka 29 miljarder i Skåne. Se Tabell 6 & 7. Utvecklingen Både detalj- och partihandel har genomgått stora förändringar de senaste femton åren. Den svenska grossist- och detaljhandeln har internationaliserats. De två utländska lågpriskedjorna, Netto och Lidl, etablerade butiker i landet, inte minst i Skåne. Butikerna har blivit färre och större framförallt genom att stormarknader har ersatt mellanstora butiker. Utbudet i butikerna består allt mer av importerade livsmedel, samtidigt som flera butiker och kedjor framgångsrikt fokuserat på närproducerade livsmedel Utmaningarna Den bristande konkurrensen i svensk detaljhandel är ett hot mot utvecklingen, vilket påpekats bland annat av Konkurrensverket. Dock har mindre kedjor förhållandevis stora marknadsandelar i Skåne jämfört med resten av landet. π Tabell 6: Fördelningen av anställda efter företagsstorlek Sverige, 1999 Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Mikroföretag (<10 anställda) 25,60% 24,40% 24,60% 23,80% Små företag (10 49 anställda) 24,60% 27,50% 24,80% 24,20% Medelstora företag ( anställda) 15,10% 24,10% 11,40% 13,20% Stora företag (>249 anställda) 34,70% 24,00% 39,30% 38,70% Not: Omsättning, förädlingsvärde och investeringar avser löpande priser. Tabell 7: Utvecklingen i svensk och skånsk detaljhandel av livsmedel Sverige, 1999 Skåne, 1999 Sverige, 2010 Skåne, 2010 Omsättning, miljarder SEK Antal anställda Antal företag Årslön, SEK Förädlingsvärde, miljarder SEK 21,6 2,5 35,4 4,3 Investeringar, miljoner SEK Lönsamhet 1,60% 1,40% 2,40% 2,40% Utbildningsnivå 7,40% 7,20% 15,40% 15,40% Not: Omsättning, förädlingsvärde och investeringar avser löpande priser. Skåne en stark kulinarisk region 11

12 Offentlig måltid 12 Skåne en stark kulinarisk region

13 Status Den totala kostnaden som den offentliga sektorn i Skåne spenderade på livsmedel år 2012 var ca 1,25 miljarder SEK. Antalet serverade måltider inom skola, äldrevård och sjukhus var ca 89 miljoner vilket ger en ungefärlig kostnad av 14 kr per måltid. Som en jämförelse var livsmedelskostnaden per grundskoleelev och gymnasieelev (lunchmåltid) 2012 i hela Skåne 9,47 kr resp. 12,28 kr (Skolmatens Vänner 2013). I Skåne är försäljningen av ekologiska livsmedel (med ekologisk mat avses den mat som har beteckningen KRAV, Demeter, EU-ekologiskt eller MSC) till offentlig sektor relativt stor, både jämfört med dagligvaruhandeln och den offentliga upphandlingen i övriga Sverige. Andel ekologisk mat i det offentliga hushållet i Skåne nådde 26,5 % år 2012 (EkoMatCentrum 2013). Det innebär att Skåne är ett av fem län som har passerat det nationella målet om 25 % ekologiskt i det offentliga köket. Det finns inga sammanställda siffror på andelen närproducerad mat som serveras i den offentliga måltiden. År 2009 hade bara en kommun av de 39 tillfrågade i Skåne och Halland ett uppsatt mål om hur stor andel av skolmaten skulle vara närproducerad. I en undersökning av Skolmatens Vänner angav dock en majoritet av kostcheferna i kommunerna att det är viktigare att köpa svenskt och närproducerat (2009) än att köpa in ekologiska livsmedel. Utvecklingen Under slutet av 1900-talet fokuserades arbetet inom offentlig måltid på att få till stånd en ökad storskalighet, standardisering och rationalitet i produktionen. Kring år 2000 ledde kritiken mot den offentliga måltidens kvalitet till omprövningar och vissa verksamheter började att i högre utsträckning laga mat från grunden till ett begränsat antal måltider. Trots detta har det totala antalet tillagningsplatser blir färre. Under tidsperioden har tillagningsenheterna i den offentliga sektorn i Sverige minskat med ca 7 % samtidigt som antalet serverade måltider har ökats från 82 milj. till 89 milj, vilket bör kunna kopplas till en större användning av centralkök. På fem år har den ekologiska andelen ökat i Skåne med ca 13 procentenheter till 26,5 %. Det är en hög andel jämfört med många andra län, men fortfarande långt från Region Skånes mål för 2016 vilket är att 50 % av all mat inom det offentliga storhushållet ska vara ekologisk. Det finns fortfarande många kommuner som ligger långt under målet på 25 % ekologiska livsmedel. Vad gäller andelen närproducerat finns inga exakta siffror. Det torde dock vara klart att andelen närproducerade råvaror, trots en uttalad önskan om motsatsen från många kostchefer, har minskat. Det beror dels på att tillämpningen om lagen om offentlig upphandling (LOU) gjort det svårare att bara köpa närproducerad mat, samt en något sjunkande råvaruproduktion i skånskt jordbruk. Från år har den reella livsmedelskostnaden per portion i skolor, äldrevård och sjukvård ökat med 47 %, 24 % resp. 35 %. (Siffrorna är uträknade med hjälp av livsmedelsprisindex som är livsmedelsdelen av konsumentprisindex.) Detta kan kopplas till den ökade andelen ekologiska råvaror och en önskan om att satsa på högre kvalitet. Utmaningarna En stor utmaning för den offentliga sektorn är utbildning. På skola saknar kökspersonalen ofta den kunskap som finns hos serveringspersonal i den privata sektorn i att skapa trivsel i matrummet. På sjukhus och äldreboende arbetar ofta vårdpersonalen med att komponera och servera måltider, trots att detta inte ingått som en del i deras vårdutbildning. Det finns stora skillnader i utbildningsnivån vad gäller mat och måltidspersonal i skånska kommuner. Vissa kommuner i Skåne har satsat mycket på att vidareutbilda sin personal. Ett sådant exempel är Kunskapslyftet i Klippan som har gett kost- och näringsteori till alla som jobbar med mat i kommunen. Andra kommuner ligger däremot långt efter. Även i de fall där kunskaper om nutrition och tillredning är goda, finns ofta behov av ökad kunskap om hur maten presenteras, både på menyn, på tallriken och i matrummet. De flesta måltidsgästerna i offentlig sektor har mycket begränsade möjligheter att påverka vad de skall äta och hur måltidsmiljön ser ut. De individer som befinner sig i de olika sektorerna är där av olika anledningar. Saknaden av möjlighet att kunna påverka måltidsmiljö och val av rätt gör att få patienter får i sig den näring de behöver (Socialstyrelsen 2011) och i skolor slängs mer mat. Varje dag slängs mat för kr i skolköken i Skåne (Modin 2011). Många äldre lider av sjukdomar som leder till sämre näringsupptag (Socialstyrelsen 2005) så det är av stor vikt att måltidsinramningen stimulerar aptiten. För att patienterna ska uppleva att de får rätt typ av mat och i rätt mängd är det kritiskt hur personalen behandlar den (Danini et al. 2008, Hartwell et al. 2007, Johns et al. 2010). En stor utmaning för alla sektorer ligger i att hitta lösningar mellan produktionssystem och måltidsupplevelse. På sjukhus skulle rehabiliteringsarbetet förbättras om måltidsupplevelsen integrerades (Biörklund 2013). Skolan skulle i ökad utsträckning kunna se lunchen som ett pedagogiskt moment. Inom äldrevården kan måltidens roll för livskvaliteten tydligare integreras i omvårdnadsarbetet. π Skåne en stark kulinarisk region 13

14 Restaurang 14 Skåne en stark kulinarisk region

15 Status Det finns drygt hotell och restauranger i Skåne enligt statistiken för antal arbetsställen. Totalt arbetar drygt personer inom Hotell- och Restaurang i Skåne. De flesta företagen är mikroföretag (97% har mindre än 20 anställda). Vad gäller det absoluta toppskiktet har Skåne en stark ställning framför allt på café sidan gav White Guide (den dominerande svenska restaurangrankingen) utmärkelsen Årets Café till Olov Viktors i Glemmingebro och Årets kaffebar till Koppi i Helsingborg. På restaurangsidan finns årligen flera skånska krogar som placerar sig i White Guides högsta kategori, dock sällan bland de allra bästa krogarna, som domineras av Stockholms- och Göteborgskrogar. Internationellt har framför allt Daniel Berlin i Skåne Tranås uppmärksammats med utnämningen Young chef of the Year 2011 av The Diners Club World s 50 Best Restaurants Academy. De rekommenderar även Daniel Berlin samt Malmörestaurangen Bastard som två av nio resmål för den kulinariske resenären till Sverige. Ingen skånsk krog har dock tagit sig in på själva listan av världens hundra bästa krogar (de svenska krogar som tagit plats på listan är Fäviken Magasinet, Frantzén och Mathias Dahlgren Matsalen). Utmaningarna Det finns ingen tydlig skånsk kulinarisk profil, och de nätverk och organisationer som bildats för att utveckla en sådan profil har tappat mark de senaste åren. Men potentialen finns. Många av de bättre krogarna genomsyras av samma matfilosofi, den Drejingska vurmen för tydliga smaker, lokala råvaror och rak matlagning (uppkallat efter Thomas Drejing, som med Petri Pumpa ledde utvecklingen av skånsk gastronomi på och 1990-talen). Ännu har dock inte detta resulterat i en tydlig profil gentemot restaurangbesökare. Kombinationen av regionens kulinariska kultur och historia och de senaste årens innovationer inom restaurangscenen kan nyttjas bättre än vad som hittills gjorts. Närheten till den Köpenhamnska restaurangscenen, en av världens främsta kan utnyttjas mer konsekvent än hittills, även om många samarbeten redan existerar. Lönsamheten i branschen är fortsatt låg, vilket förhindrar investeringar i såväl restauranger som personal. Även utbildningssidan behöver förstärkas, liksom kopplingarna till andra delar av matbranschen. π Utvecklingen Den skånska restaurangscenen är dynamisk, på gott och ont. Få krogar har klarat av att etablera sig i toppskiktet under en längre period, men nya initiativ tas ständigt. Det avspeglar den generellt dåliga lönsamheten i branschen, som dock blivit något bättre under den senaste tioårsperioden (de flesta nyckeltal pekar uppåt vid en jämförelse hämtad från Jämfört med och 1990-talen, då flera av de bästa krogarna i landet låg i Skåne, har regionen tappat lite av spetsen, även om det fortfarande finns många bra krogar. Flera av de riktigt bra krogarna ligger numera på den skånska landsbygden, vilket bildar en bra bas för vidareutvecklingen av den kulinariska turismen i Skåne. Skåne en stark kulinarisk region 15

16 Turism Status Skåne har ett stort och brett utbud av turistupplevelser kopplade till mat och måltid. Här finns mer än 180 gårdsbutiker, över 1000 restauranger/caféer (varav 16 gästgiverier) som fungerar som besöksmål och 26 vingårdar för att nämna några siffror. Skånskt lantbruk står för en viktig del av den kulinariska turismen. Gårdsförädlingen i Skåne är cirka 23 procent av den totala gårdsförädlingen i Sverige medan motsvarande andel för skånsk turismverksamhet bland lantbruksföretag) är cirka 18 procent. Framför allt lantbruk med trädgårdsodling är framgångsrika i att bedriva gårdsförädling och turismverksamhet. Både gårdsförädling och turismverksamhet i lantbruken år 2010 något mer utbredd i norra Skåne och framför allt i nordöstra Skåne. Utmaningarna Det behövs ett ökat kundfokus och ökad grad av exportmognad bland de kulinariska besöksmålen. Tillståndshantering och restriktioner för dryckesförsäljning kvarstår som utvecklingshämmande faktorer. En ökad grad av samarbete mellan lantbruk, restauranger och företag inom den etablerade besöksnäringen (researrangörer, konferensanläggningar) kan skynda på utvecklingen, liksom att utveckla detaljhandelns roll inom den kulinariska turismen. π Utvecklingen Antalet lantbruk som har någon verksamhet i livsmedelsförädling eller turism ökat markant, fyrdubblats under de senaste tio åren. Skånska lantbruk lägger förhållandevis mycket tid på både gårdsförädling och turism jämfört med lantbruk i Sverige som helhet. Besöksmål kopplade till dryck har ökat markant, liksom antalet evenemang (festivaler, marknader etc) som fokuserar på mat och dryck. De senaste åren har den skånska landsbygden fått fler restauranger i toppskiktet, vilket bildar en bra bas för vidareutvecklingen av den kulinariska turismen i Skåne. 16 Skåne en stark kulinarisk region

17 Forskning och utbildning Status I Skåne finns forskning och utbildning kring mat och livsmedel främst vid Lunds Universitet (inkluderande Campus Helsingborg), Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp och Högskolan Kristianstad. Även Malmö Högskola har forskning och utbildning i gränslandet till mat och måltid, framför allt med koppling till hälsa. Därutöver bedrivs industrinära forskning och utvecklingsprojekt vid SIK. Forskning kring mat och måltid finns vid samtliga lärosäten, och inom det största lärosätet, Lunds universitet, även vid samtliga fakulteter. Specialiserade utbildningar inom mat och måltidssektorn finns främst vid SLU Alnarp, Högskolan Kristianstad samt vid Lunds Tekniska Högskola. Även inom ämnen och lärosäten där renodlade mat/måltidsutbildningar inte existerar finns ofta möjligheter att på högre nivåer (Kandidat, Master, Phd) erbjuda specialisering inom mat/måltidsområd, t ex i Service management, företagsekonomi och etnologi. Därutöver finns en Yrkeshögskoleutbildning i mathantverk vid Folkuniversitetet i Kristianstad. I regionen finns 8 Science Parks/inkubatorer som helt eller delvis fokuserar på livsmedel och en rad andra aktörer i gränslandet mellan akademi och näringsliv. De flesta kommuner erbjuder gymnasieutbildningar med inriktning mot restaurang, storhushåll och/eller livsmedelsindustri. Utvecklingen Kompetensförsörjning, forskning och utveckling uppvisar en skiftande bild. En del högskoleutbildningar har lagts ned eller omformats, medan andra (som Gastronomiprogrammet vid Högskolan Kristianstad) tillkommit. Andelen högutbildade (anställda med minst treårig eftergymnasial utbildning) i livsmedelsindustrin har ökat markant, från 12,0 procent till 19,6 procent de senaste tio åren. Utbildningsnivån i livsmedelsindustrin är därmed något högre än i Tillverkningsindustrin och utvinning i stort. Även om det finns kompetensförsörjningsproblem i industrin är således den ofta förekommande uppfattningen om livsmedelsindustrin som en lågutbildad bransch överdriven. Skåne står sig generellt stark inom forskning, utveckling och utbildning. Samlokaliseringen av Orkla Foods Sveriges olika delar till Skåne kan leda till en ytterligare kraftsamling på utvecklingsområdet i Skåne. Utmaningarna För framtiden behövs attraktiva utbildningar och attraktiva arbeten för dem som genomgått utbildningarna. Det behövs också nya typer av kunskaper i den alltmer upplevelse- och hälsocentrerade livsmedelsmarknaden. Utbildningsutbudet måste anpassas så att kompetensuppgradering blir enkelt tillgänglig för alla nivåer och branscher. Både forskning och utbildning behöver utnyttja tvärdisciplinära kontakter, liksom kopplingar mellan olika typer av mat/måltidsutbildningar (mellan t ex restaurang och livsmedelsindustri). π Skåne en stark kulinarisk region 17

RAPPORT 2013:3. Christian Jörgensen. Från gröda till föda. -skånsk livsmedelsproduktion i siffror

RAPPORT 2013:3. Christian Jörgensen. Från gröda till föda. -skånsk livsmedelsproduktion i siffror RAPPORT 2013:3 Christian Jörgensen Från gröda till föda -skånsk livsmedelsproduktion i siffror AgriFood Economics Centre Från gröda till föda skånsk livsmedelsproduktion i siffror Christian Jörgensen

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Två inriktningar inom SSE-C Urban Food Urban Health 2 I samarbete med sina partners Insikt nummer 1 Restflöden

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

SMAKA PÅ SKÅNE. Om våra satsningar och erfarenheter av att utveckla en kulinarisk region

SMAKA PÅ SKÅNE. Om våra satsningar och erfarenheter av att utveckla en kulinarisk region SMAKA PÅ SKÅNE 2010 2015 Om våra satsningar och erfarenheter av att utveckla en kulinarisk region SMAKA PÅ SKÅNE 2015-09-18 VERSION 2.0 PRODUKTION: Smaka på Skåne, Livsmedelsakademin ANSVARIG UTGIVARE:

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav Framtidens mat från sjö och hav Sverige det nya matlandet en vision om ett godare liv Foto: Smålandsbilder.se Vi ska vara ett matland med nyskapande livskvalitet Sverige som matland: Bäst på mat i Europa

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Vill du jobba med framtidens livsmedel?

Vill du jobba med framtidens livsmedel? Vill du jobba med framtidens livsmedel? Då ska du söka vårt traineeprogram! Skaffa dig ett viktigt jobb nu startar vårt traineeprogram! Naturvetare eller teknolog? Ekonom, beteendevetare eller humanist?

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Skåne en stark kulinarisk region

Skåne en stark kulinarisk region Program till höstens temadag med Knytkalas: Skåne en stark kulinarisk region Välkommen till en dag med smak av kunskap, inspiration, möten och god mat! Vad kännetecknar en kulinarisk frontregion? Hur kan

Läs mer

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland 1 Organisationer i Sverige... 3 1.1 LivsmedelsföretagenjLl... 3 1.2

Läs mer

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion En internationell jämförelse av effektiviteten i förädlingsledet 4 December, 214 Sammanfattning 1 2 3 4 5 SVENSK MEJERIKONSUMTION

Läs mer

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi För mer och 100 procent hållbar mat Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi Augusti 2014 Dagens situation Sverige har en lång tradition av att bedriva ett jordbruk som är skonsamt mot

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs 2 Cutting Edge - and Salad Med SallaCarte har du tillgång till marknadens bredaste sortiment av färska skurna frukter och grönsaker. Allt för att göra din vardag

Läs mer

Restaurang & livsmedel

Restaurang & livsmedel Om skolan Nyköpings Strand Utbildningscentrum driver i dag Nyköpings Hotell- och Restaurangskola. Skolan har sedan 1994 bedrivit Hotell- och Restaurangutbildning. Nu går vi vidare och utvecklar skolan

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

Hela Vellinge kommun ska leva

Hela Vellinge kommun ska leva Nya Listan i Vellinges näringslivsprogram för Vellinge kommun: Hela Vellinge kommun ska leva Fler företag, fler invånare och fler besökare skapar fler jobb och ökat underlag för handeln! 1 Inledning Vellinge

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer